Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Karta för lägesbestämning Anhållan om planbesked för bostadsändamål inom Skårby 3:30, daterad

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:106 Förfrågan om planbesked för bostäder inom fastigheten Skårby 3:30 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå förfrågan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Skårby 3:30, daterad Sammanfattning Arkitektkontor Acron AB har i skrivelse begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten Skårby 3:30 för bostadsändamål. Av skrivelsen framgår att fastighetsägaren i en första etapp vill planlägga för 36 bostäder som i huvudsak ska upplåtas som bostadsrätter. En andra etapp kan bestå av verksamhetsbyggnader utefter Göteborgsvägen, se förfrågan daterad Berörd fastighet är belägen väster om Göteborgvägen alldeles intill vägporten till Anneberg. Kommunledningskontoret har berett förfrågan i samråd med Plan&Bygg. Vår bedömning är att området inte är en lämplig lokalisering av ett nytt bostadsområde. Argumenten är framförallt det bullerutsatta och isolerade läget alldeles intill Göteborgsvägen och vägporten till Anneberg. Detta läge medför bla att den föreslagna tillfarten norr om vägporten är mycket tveksam. I den fördjupade översiktplanen för Anneberg ska området i huvudsak utvecklas för verksamhetsändamål. Kommunen har en expansiv inriktning på bostadsbyggandet för tätorten Anneberg. Planprogrammet för centrum är klart med en planerad byggstart Dessutom pågår förstudier för nya bostadsområden norr om kyrkan och i Hjälmared. Sammanlagt har pågående planeringsprojekt en kapacitet på minst 150 bostäder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Karta för lägesbestämning Anhållan om planbesked för bostadsändamål inom Skårby 3:30, daterad Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGssÄcf,~ i<öm~'1iii\j~"; KOMMUNS1YAELSEN Dnr Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Kungsbacka Anhållan om planbesked för bostäder på fastigheten Skårby 3:30 Undertecknad, ombud för fastighetsägaren, önskar planlägga fastigheten med ett innehåll och omfattning enligt bifogade skisser. Fastigheten är en del i Annebergs gård, och innehåller idag ett 2-bostadshus samt 2 äldre stallbyggnader. Mellan dessa byggnader finns en paddock. Fastigheten har ett läge med bekvämt gångavstånd till såväl pendelstation som det planerade Annebergs centrum. Man når idag dessa mål via planskilda korsningar för gång och cykel. Tillfarten till området sker norrifrån via en avfart från underfarten under Göteborgsvägen. Den är inte optimal idag, och med de tillkommande bostäderna föreslås en ny tillfart från norr. Denna kommer ut norr om underfarten och Gevägen, och förbättrar trafiksäkerheten för alla trafikslag. Anslutningen finns redan, men behöver rustas upp. Projektet avser en exploatering med ca 36 nya bostäder i lägenhetsform. Byggnaderna kommer att byggas i samma skala som nuvarande stall och det blir 3 nya byggnader med vardera 12 lägenheter. Alla lägenheterna skall ha uteplatser i skyddat läge och i övrigt anpassas för att klara ev ljud problem. Mellan de nya lägenheterna och bostäderna ligger den nuvarande tillfarten till Skårby 3:29 m fl kvar. Nya P-platser ligger mellan den vägen och Göteborgsvägen, med en carportlänga vilken kommer att förbättra ljud miljön. Via denna tillfart har vi antytt en etapp 2 som innehåller byggnader för verksamheter utefter Göteborgsvägen. Vårt aktuella mål är att starta en planering för fastigheten. Vår ideala tidplan för projektet skulle vara att få ett positivt planbesked under början av 2016, en detaljplan under med en projektstart under 2017, vilket skulle utgöra en lämplig anpassning till utbyggnaden av Annebergs centrum. Vi kan genomföra stora delar av planarbetet med egen konsult och är beredda att teckna plankostnadsavtal snarast. Bilagor: Skisser Arkitektkontoret Vallgatan Acron AB Energigatan Kungsbacka Tel Fax www. vallgatanacron.se Org. Nr Bg: Pg:

3 FLYGBILD FRÅN NORDOST ANNEBERGs GÅRD - SKÅRBY 3:30 SKISS RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax www. vallgatanacron.se

4 ANNEBERGs GARD - SKÅRBY 3:30 Fastigheten är en del i Annebergs gård, och innehåller idag ett 2-bostadshus samt 2 äldre stallbyggnader. Mellan dessa byggnader finns en paddock. Fastigheten har ett läge med bekvämt gångavstånd till såväl pendelstation som det planerade Annebergs centrum. Man når dessa mål via planskilda korsningar för gång och cykel. ' Tillfarten till området sker norrifrån via en avfart från underfarten under Göteborgsvägen. Den är inte optimal idag, och med de tillkommande bostäderna föreslås en ny tillfart från norr. Denna kommer ut norr om underfarten och GC- vägen, och förbättrar trafiksäkerheten för alla trafikslag. Anslutningen finns redan, men behöver rustas upp. Projektet avser en exploatering med ca 36 nya bostäder i lägenhetsform. Byggnaderna kommer att byggas i samma skala som nuvarande stall och det blir 3 nya byggnader med vardera 12 lägenheter. Alla lägenheterna skall ha uteplatser i skyddat läge.. och i övrigt anpassas för att klara ev ljud problem. Mellan de nya lägenheterna och bostäderna ligger den nuvarande tillfarten till Skårby 3:29 m fl kvar. Nya P- platser ligger mellan den vägen och Göteborgsvägen, med en carportlänga vilken kommer att förbättra ljudmiljön. FLERBOSTÄDER ANNEBERGs GÅRD - SKÅRBY 3:30 SKISS RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax www. vallgatanacron.se

5 SITUATIONSPLAN ANNEBERGs GÅRD - SKÅRBY 3:30 SKISS RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax www. vallgatanacron.se

6 D D C1> (") D D <O SKALA 1: l l l l l PLAN 1 o ANNEBERGS GARD - SKÅRBY 3:30 SKISS VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax

7 PLAN 2 ANNEBERGs GARD - SKÅRBY 3:30 SKALA 1:200 llllllllllllllll Il l l l l l l o SKISS VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax www. vallgatanacron.se

8 FASAD UTSI DA FASAD GAVEL SKALA 1: III l l l l l l l FASADER UTSIDA OCH GAVEL o ANNEBERGs GÅRD - SKÅRBY 3:30 SKISS RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax www. vallgatanaero n.se

9 FASAD GARDSIDA FASAD GAVEL SKALA 1: l l l l l FASADER GÅRDSIDA OCH GAVEL o ANNEBERGS GÅRD - SKÅRBY 3:30 SKISS RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax www. vallgatanacron.se

10 BILD FRÅN NORDOST ANNEBERGs GÅRD - SKÅRBY 3:30 SKISS RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax

11 FLYGBILD FRÅN SYDVÄST ANNEBERGs GÅRD - SKÅRBY 3:30 SKISS RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel KUNGSBACKA Fax www. vallgatanacron.se

12 (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1: m

13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:242 Svar på kommunrevisionens granskning av strategisk kompetensförsörjning av chefer Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar tjänsteskrivelse, som svar på Revisionsrapport granskning av strategisk kompetensförsörjning av chefer. Sammanfattning Kommunrevisionen har granskat om Kommunstyrelsen har utarbetat ändamålsenliga åtgärder och strategier för att säkerställa chefsförsörjningen i kommunen, Under granskningen har vissa förbättringsområden identifierats och rekommendationen till Kommunstyrelsen är att; Se över och utveckla de mätetal som används för uppföljning av fullmäktigemålet om att Kungsbacka ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Se över hur kommunens ledarförsörjningspolicy implementeras i verksamheterna samt hur policyn ska följas upp. Säkerställa systematisk kartläggning och analys av befintlig chefskompetens och framtida chefsbehov. Säkerställa uppföljning av de initiativ som genomförs för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer. Revisionen önskar skriftligt svar senast den 30 juni. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunrevisionen, Granskning av strategisk kompetensförsörjning av chefer, februari Kommunledningskontoret Camilla Rehnman camilla.rehnman@kungsbacka.se 1 (4) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

14 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Beslutet skickas till Kommunrevisionen Beskrivning av ärendet Se över och utveckla de mätetal som används för uppföljning av fullmäktigemålet om att Kungsbacka ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun behöver säkerställa en hög kvalité på chefsförsörjningen, samt strategier för att styra i riktningen mot KFs mål - Kungsbacka ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Vi behöver hållbara processer för att attrahera & rekrytera, utveckla & behålla samt utvärdera & avsluta chefsuppdrag. Medarbetarenkät (MAE) har reviderats och har från och med 2016 fokus på följande områden; Helhetsattityd, Hållbart arbetsliv, Ledarskap och Hållbart Medarbetaengagemang (HME = Motivation, Styrning, Ledarskap). HME ger ett nationellt jämförelseindex inom SKL. Hållbart arbetsliv (Arbetsmiljö) innebär ett nytt index för 2016, detta gäller även Ledarskap medan Helhetsattityd och HME, hållbart medarbetar engagemang har ett oförändrat index. Hållbart arbetsliv i MAE 2016 ger ett chefsnyckeltal för ett hållbart ledarskap utifrån om uppdraget är rimligt, vilket påverkar attraktiviteten på ett chefsuppdrag men även personalomsättningen. Resultatet från medarbetarenkäten kan sammanställas utifrån olika målgrupper. Vi kan exempelvis få fram rapporter och mätetal för chefer och medarbetare separat. Det ger oss möjlighet att definiera nyckeltal på hur våra medarbetare upplever ledarskapet och hur väl ledarskapet lever upp till ett utvecklande ledarskap som är grunden i vår ledarfilosofi och våra ledarkriterier. Det ger oss också en möjlighet att följa upp hur våra chefer i organisationen upplever sina förutsättningar att vara chef och ledare vilket påverkar attraktiviteten i att vara chef. Se över hur kommunens ledarförsörjningspolicy implementeras i verksamheterna samt hur policyn ska följas upp Vi har ingen specifik ledarförsörjningspolicy. Arbete pågår med att ta fram en HR policy där syftet är att kunna samla flertalet av nuvarande och tidigare policys inom personalområdet i en och samma riktlinje som tydliggör Kungsbacka kommuns personalpolitik och hur vi vill förhålla oss till ledarskap och medarbetarskap. Planen är att den nya HR policyn ska beslutas i Kommunfullmäktige och implementeras under hösten Hur implementering och uppföljning sker presenteras vid lanseringen. Förslagsvis sker uppföljningen i samband med delårsrapportering och årsbokslut. Vi behöver identifiera vilka mätetal som indikerar hur väl HR-policyn efterlevs.

15 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Säkerställa systematisk kartläggning och analys av befintlig chefskompetens och framtida chefsbehov HR-planen är en del i Kungsbackas styrmodell och stödjer förvaltningarna i deras arbete med sätta och följa upp mål i nämndbudgeten. I HR planen beskriver förvaltningarna sitt behov av kompetensförsörjningen i stort där chefsförsörjningen är en del utifrån ett antal faktorer såsom konkurrens om arbetskraft, lagar/avtal, behov av ny kompetens, arbetsmiljö, ändrade arbetssätt, nya målgrupper, sysselsättningsgrad. Kungsbackas sammantagna HR plan ger underlag för en beskrivning av kommunens strategiska behov som arbetsgivare. HR planen tillsammans med resultatet från Medarbetarenkäten (MAE) ger en övergripande uppföljning av ledarskapet och vad för aktiviteter som behövs för att ytterligare säkra vår ledarutveckling och ledarförsörjning. Utifrån analysen i HR-planen kommer HR på Kommunledningskontoret kontinuerligt att inventera behovet på mer detaljerad nivå genom strukturerade intervjuer med förvaltningarnas verksamhetsnära stöd. Vårt kommungemensamma ledarutvecklingsprogram baseras på konceptet Utvecklande ledarskap (UL). Vi använder där en 360-graders-metod som benämns ULL, Utvecklande Ledarskaps Ledarbedömning och användas vid utvärdering av ledarskapet hos våra chefer. Här får chefen, den överordnade chefen, kollegor samt medarbetare bedöma chefens ledarskap kring vilka styrkor och utvecklingsbehov som chefen har. Genom att regelbundet följa upp ledarskapet i uppföljningssamtal och erbjuda en förnyad 360, kan det ge ett underlag för utvärdering och uppföljning av det ledarskap och förhållningssätt Kungsbacka vill ha. Samtliga medarbetare som genomgått Leda i utveckling kommer från och med i höst erbjudas en förnyad ULL. Genom sex Ledarskapsfrågor i Medarbetarenkäten MAE får vi fram ett ledarindex som följer upp i vilken utsträckning närmaste chefen tillämpar ett utvecklande ledarskap. Säkerställa uppföljning av de initiativ som genomförs för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer En ändamålsenlig rekryteringsprocess tillsammans med externa aktiviteter för att öka kunskapen om och attraktionen för oss som arbetsgivare, innebär att vi får fler kandidater, rekryterar rätt personer som överensstämmer med Kungsbackas värderingar och önskade förhållningssätt. Med stödjande processer skapar vi förutsättningar för fler interna karriärvägar, ökad intern rörlighet och fler interna chefskandidater. Vi kommer under 2016 att revidera rekryteringsprocessen för chefer. Den är kompetensbaserad, men saknar en tydlig koppling till utvärdering och bedömning av våra ledarkriterier. 50 procent av våra chefer har de senaste åren rekryterats internt och 50 procent externt. Genom att definiera högre måltal för andelen chefer som ska rekryteras internt, kommer aktiviteter och insatser som gagnar den interna utvecklingen och rörligheten att stärkas.

16 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Vi behöver utveckla en process för identifiering av blivande ledare internt. Det kan gälla potential för chefsuppdrag och /eller annan ledar- /specialistroll. Till en början kommer denna identifiering ske via strukturerade intervjuer med det verksamhetsnära stödet för HR. Urvalsprocessen inför vårt interna orienteringsprogram Jag vill bli chef i Kungsbacka ska kompletteras med en urvalsprocess där Kungsbackas interna rekryteringscentrum blir involverade i att bedöma chefspotentialen hos kandidaterna. Camilla Rehnman Specialist HR ledarutveckling

17 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2016 Kungsbacka kommun Granskning av strategisk kompetensförsörjning av chefer

18 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsningar Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod Organisation och styrning av kommunens chefsförsörjning Ansvarsfördelning Målstyrning Styrdokument Uppföljning Vår bedömning Genomförande av chefsförsörjningsstrategier Kartläggning och analys av befintlig kompetens och framtida kompetensbehov Insatser för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer Vår bedömning Samlad bedömning Svar på revisionsfrågorna Slutsats...13 Bilaga 1: Källförteckning

19 Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun genomfört en granskning av strategisk kompetensförsörjning. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen har utarbetat ändamålsenliga åtgärder och strategier för att säkerställa chefsförsörjningen i kommunen. Kommunfullmäktige har i kommunbudgeten fastställt ett mål avseende kompetensförsörjning. Målet adresseras till samtliga kommunens nämnder. Granskningen visar att alla kommunens verksamheter har brutit ned målet i förvaltningsspecifika genomförandeplaner, men att det finns variationer i hur långt de olika verksamheterna kommit i sitt ledarförsörjningsarbete. Ett arbete med att öka samordningen av ledarförsörjningsarbetet har påbörjats, men det finns behov av fortsatt strategiskt arbete för att säkerställa samsyn i ledarförsörjningsfrågor. Bland annat bör mätetal vidareutvecklas för att i större utsträckning återspegla hur väl kommunen uppfyllt målet om att vara en attraktiv arbetsplats. Ett antal kommunövergripande styrdokument som rör ledarförsörjning har antagits. Granskningen visar att det inte sker någon systematisk uppföljning av dessa dokument. Det är otydligt i vilken utsträckning dokumenten är kända och implementeras i verksamheterna. Flera åtgärder och projekt pågår i syfte att attrahera och rekrytera chefer till kommunen. Detta visar på engagemang och är ett steg mot ökad samsyn avseende ledarförsörjning. Kommunen gör dock inte några systematiska kartläggningar av befintlig kompetens och framtida chefsbehov. Detta bedöms begränsa förutsättningarna för att identifiera möjligheter och utmaningar inom verksamheterna och utifrån det vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa chefsförsörjning. Med anledning av att chefsomsättning och tillgång till chefskompetens varierar märkbart mellan kommunens verksamheter anses det särskilt viktigt att chefsförsörjningsåtgärder utformas med hänsyn till verksamheternas skilda förutsättningar och behov. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Se över och utveckla de mätetal som används för uppföljning av fullmäktigemålet om att Kungsbacka ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Se över hur kommunens ledarförsörjningspolicy implementeras i verksamheterna samt hur policyn ska följas upp. Säkerställa systematisk kartläggning och analys av befintlig chefskompetens och framtida chefsbehov. Säkerställa uppföljning av de initiativ som genomförs för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer. 2

20 1. Inledning 1.1. Bakgrund Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att kommuner och landsting kommer att stå inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera chefer det närmaste decenniet. Ledarskapet har stor betydelse för utveckling av en organisation. Att effektivt kunna rekrytera, behålla, kompetensutveckla och vid behov avveckla chefer kräver medveten styrning. Detta ställer i sin tur krav på en genomtänkt strategi för chefsförsörjning, effektiva och ändamålsenliga processer och rutiner för chefsrekrytering samt konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun har fastställt ett mål om att Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Av Kungsbacka kommuns årsredovisning 2014 framgår att kommunen växer och rekryteringsbehoven är stora, samtidigt som konkurrensen om kompetensen ökar. En bristande chefsförsörjning kan skapa ineffektivitet, instabilitet och kompetensbrist för kommunens verksamheter. Detta medför en risk för såväl försämrad kvalitet som ökade kostnader för kommunen. En risk finns också för att fullmäktiges mål om att vara en attraktiv arbetsgivare inte uppnås. Kommunrevisionen har utifrån sin risk- och väsentlighetsanalys beslutat att granska om kommunstyrelsen har utarbetat ändamålsenliga åtgärder och strategier för att säkerställa chefsförsörjningen i kommunen. I God revisionssed framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen utarbetat ändamålsenliga åtgärder och strategier för att säkerställa chefsförsörjningen i kommunen. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Har kommunstyrelsen utarbetat strategier för att säkerställa chefsförsörjningen? Hur arbetar kommunstyrelsen med att analysera det nuvarande och framtida behovet av chefer? Hur arbetar kommunstyrelsen med att rekrytera chefer till kommunen? Vilket stöd ges till verksamheterna i deras arbete med att rekrytera chefer till sina verksamhetsområden? Hur arbetar kommunstyrelsen med målet om att Kungsbacka kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare? 3

21 1.3. Avgränsningar Granskningen avser kompetensförsörjning av chefer under Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen 6 kap. 7 som reglerar styrelser och nämnders uppdrag Kommunstyrelsens reglemente som reglerar kommunstyrelsens ansvar för personalpolitiken Kungsbacka kommuns budget för , som inbegriper kommunfullmäktiges mål om attraktiv arbetsgivare Kommunens strategier och riktlinjer som rör ledarförsörjning, såsom rekryteringspolicy och ledarskapspolicy 1.5. Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Dokumentförteckning och förteckning över intervjuade funktioner framgår av bilaga 2. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 4

22 2. Organisation och styrning av kommunens chefsförsörjning 2.1. Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens personalpolitik och för chefsförsörjning. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) ansvarar för beredning av personalärenden till kommunstyrelsen. Flera förvaltningar är involverade i det operativa arbetet med ledarförsörjningsfrågor. Vid kommunstyrelsens förvaltning finns kommunens HR-chef. HR-chefen har det samordnande ansvaret för personalfrågor 1. Övriga personalfunktioner tillhör serviceområde personal. Serviceområde personal är en del av förvaltningen för service, men fungerar som centralt stöd för samtliga förvaltningar. Här finns bland annat verksamhetschef med ansvar för HR- och lönefrågor, ledarförsörjningsstrateg och kompetensförsörjningsstrateg. Inom serviceområde personal finns också kommunens rekryteringscenter. Centret arbetar på uppdrag av verksamheterna, bland annat med att ge stöd i interna och externa chefsrekryteringar. Vid respektive förvaltning finns en eller flera HR-konsulter. Dessa tillhör förvaltningen för service, men är placerade i andra förvaltningar för att ge stöd i alla typer av personalfrågor. HRkonsulterna ska även fungera som en brygga mellan de centrala personalfunktionerna och övriga verksamheter. Figur 1: Organisation av kommunens chefsförsörjningsarbete Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens förvaltning Förvaltningen för service HR-chef Serviceområde personal Granskningen visar att organisationen av personalfrågor tidigare karaktäriserades av att verksamheterna genomförde personalpolitiken var för sig. Under de senaste åren har kommunen noterat en ökande brist på chefskompetens och ett större behov av strategiskt ledarförsörjningsarbete. Till följd av detta har kommunstyrelsens förvaltning tagit initiativ för att stärka den centrala samordningen av ledarförsörjningsarbetet. Bland annat har en ledarplatt- 1 Vid tiden för granskningens genomförande är tjänsten vakant och det finns ingen personalfunktion vid kommunstyrelsens förvaltning. 5

23 form som bygger på kommungemensamma prioriteringar skapats. Förvaltningsspecifika ledarförsörjningsinitiativ har också lyfts till central nivå och därigenom kunnat komma även andra förvaltningar till dels. En översyn av organisationen på personalområdet pågår fortfarande och ska vara genomförd senare under år Målstyrning Kungsbacka kommuns målstyrningsmodell utgår från en vision som består av sex prioriteringar. Utifrån visionen fastställer kommunfullmäktige mål, inriktningar och direktiv. För perioden finns ett kommunfullmäktigemål som avser kompetensförsörjning. Målet och dess mätetal sammanställs i figur 2. Kommunstyrelsen har samordningsansvar för fullmäktigemålet, men målet adresseras till alla nämnder. Det innebär att samtliga nämnder och förvaltningar förväntas bidra till måluppfyllelsen genom att bryta ned målet i genomförandeplaner och aktiviteter. Figur 2: Kommunfullmäktiges kompetensförsörjningsmål KF-mål: 'Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats' Mätning: MMI - Motiverad Medarbetar Index Mätning: JÄMIX - jämställdhets -index Mätning: Andel heltid Mätning: Timavlönade omräknat till heltid Av intervjuerna framgår att alla verksamheter arbetar med KF-målet, men i varierande utsträckning och på olika sätt. Denna bild bekräftas av att samtliga nämnders respektive budget för 2015 innehåller en kompetensförsörjningsplan som följer en gemensam struktur, men som varierar i innehåll och omfattning. Intervjuerna visar att det upplevs som positivt att det finns utrymme för verksamheterna att själva avgöra hur de ska arbeta med kompetensförsörjning. Detta eftersom verksamheternas utmaningar och behov ser olika ut. Däremot anses det viktigt att alla verksamheter förstår och tolkar KF-målet och dess mätetal på ett enhetligt sätt. Enligt serviceförvaltningen så pågår ett arbete med att möjliggöra en sådan gemensam förståelse. Exempelvis finns kompetensförsörjningsstrateg tillgänglig för att stödja verksamheterna i framtagandet av kompetensförsörjningsplaner. Samtidigt påpekas att det fortfarande finns utrymme för utveckling, till exempel i form av strategiska diskussioner om hur verksamheterna ska arbeta med KF-målet. Målet om attraktiv arbetsplats innehåller ingen specifik hänvisning till ledarförsörjning. Däremot ingår chefsnöjdhet som en del i MMI-mätningen. Kopplat till målarbetet har kommunen också fastställt en kommungemensam ledarplattform Kungsbackaledaren. Ledarplattformen syftar till att tydliggöra arbetssätt och riktlinjer som ska vara gemensamma för alla ledare i kommunen. Exempelvis ska samtliga ledare känna till och arbeta enligt kommunens 6

24 värdegrund, Bitt, kommunens e-målbild och kommunens kvalitetspolicy. Indirekt förväntas ledarplattformen vara ett led i att attrahera och rekrytera rätt chefskompetenser och därmed bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges kompetensförsörjningsmål. Figur 3: Kungsbacka kommuns ledarplattform Källa: Årsredovisning Styrdokument Kommunfullmäktige har antagit två styrdokument relaterade till ledarförsörjningsfrågor; policy för ledarskap och medarbetarskap (antagen 2005) samt policy för rekrytering (antagen 2008) 2. Båda dokumenten är av övergripande karaktär och innehåller inga mål eller aktiviteter för uppföljning. Policyn för ledarskap och medarbetarskap syftar till att påvisa vilka värderingar som gäller för anställda inom Kungsbacka kommun. För ledare lyfts till kommunikativ förmåga, tydlighet och tillit till medarbetarna som nödvändiga egenskaper. Till policyn har också ett fördjupningsdokument som rör ledarskapskriterier knutits. Ledarskapskriterierna utvecklar och förtydligar innebörden i ledarskapspolicyn och är en av de delar som ingår i ledarplattformen. Policyn för rekrytering syftar till att fastställa de grunder på vilka alla kommunens rekryteringar ska ske. Policyn kopplar an till KF-målet om attraktiv arbetsplats genom att exempelvis betona att alla som söker en tjänst i kommunen ska få ett bra bemötande och snabb och tydlig återkoppling och därigenom få ett positivt intryck av Kungsbacka kommun som arbetsplats. Av granskningen framkommer att det finns olika åsikter om styrdokumentens roll i kommunens ledarförsörjningsarbete. Vissa av de intervjuade anser att dokumenten visserligen är kortfattade och generella, men att de ändå fungerar som en grund för kommunens ledarförsörjningsarbete. Exempelvis ingår dokumenten i den introduktion som alla nyanställda chefer 2 Ytterligare styrdokument som angränsar till ledarförsörjningsfrågor finns, såsom lönepolicy, mångfaldspolicy och jämställdhetspolicy. Dessa redogörs inte närmre för i denna granskning. 7

25 får. Andra menar att dokumenten inte alls implementeras praktiskt och att det finns låg kännedom om dem bland chefer och anställda Uppföljning Kommunens ledarförsörjningsarbete följs upp som en del av KF-målet om attraktiv arbetsplats. Denna uppföljning sker i samband med delårs- och årsredovisning och inkluderar information om vilka aktiviteter som genomförts samt utfall av utvalda mätetal. Delårs- och årsrapporteringen sker både inom respektive nämnd och på övergripande kommunnivå. Kommunen mäter måluppfyllelse för alla KF-mål enligt en 3-gradig skala. I kommunens årsredovisning för 2014 gjordes den samlade bedömningen att målet om attraktiv arbetsplats inte nåtts, men att kommunen är på rätt väg, det vill säga mellannivån på mätskalan. Samma bedömning gjordes 2012 och Tabell 1: Utfall av mätning av Motiverad Medarbetar Index, 10-gradig skala 3 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall ,1 8,3 7,3 7,3 7,3 Källa: Årsredovisning 2014 och årsredovisning 2011 Samtliga intervjuade lyfter behovet av att utveckla de nuvarande mätetalen. De mätningar som görs idag anses inte helt återspegla måluppfyllelsen. Vissa av mätningarna, till exempel medarbetarundersökningen, görs bara vartannat år. Detta skapar fördröjning i uppföljning och bristande kontinuitet. I stället efterfrågas till exempel mätetal som fångar upp kvaliteten i ledarskapet samt hur väl kommunen lyckas attrahera chefer och andra medarbetare. Enligt de intervjuade görs ingen samlad uppföljning eller strukturerad rapportering till kommunstyrelsen utöver delårs- och årsredovisningen. Styrdokumenten som rör ledarförsörjning följs inte upp. En översiktlig genomgång av protokoll från kommunstyrelsens och KSAU:s sammanträden under 2015 visar att ledarförsörjning endast varit på agendan vid ett tillfälle under året Vår bedömning Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Enligt reglemente har kommunstyrelsen också övergripande ansvar för kommunens personalpolitik och därigenom också för ledarförsörjningsfrågor. Granskningen visar att samtliga verksamheter har brutit ned kommunfullmäktiges kompetensförsörjningsmål i genomförandeplaner. Verksamheterna har dock kommit olika långt i sitt ledarförsörjningsarbete, vilket bland annat syns i de variationer som finns i de kompetensförsörjningsplaner som respektive verksamhet tagit fram. Ett arbete med att öka samordningen 3 Enligt uppgift från förvaltningen för service beror den minskning som skedde mellan 2011 och 2012 på förändringar i de frågeställningar som låg till grund för indexet. Under har samma frågeställningar används. 8

26 av målarbetet har påbörjats, men vi bedömer att ytterligare dialog och strategiskt arbete krävs. Detta för att säkerställa samsyn kring fullmäktigemålets innebörd och kring vilken typ av aktiviteter som kan bidra till måluppfyllelse. Mätetal har kopplats till fullmäktigemålet och dessa följs upp i delårs- och årsredovisning. Vi bedömer dock att det är svårt att genom mätetalen avgöra i vilken utsträckning kommunfullmäktigemålet uppnåtts. Vi anser att flera av de mätningar som görs utanför ramen för målarbetet, såsom personal- och chefsomsättning och antal sökande per utlyst tjänst, bättre återspeglar huruvida kommunen är en attraktiv arbetsplats än de mätetal som idag används och följs upp. Kommunen har antagit ett antal styrdokument som rör ledarförsörjning. Det är otydligt i vilken utsträckning dessa dokument är kända i verksamheterna och implementeras. Styrdokumenten följs inte upp. Vi bedömer därför att det finns behov av att se över hur styrdokumenten används och hur de ska följas upp för att dokumenten ska kunna nyttjas i verksamhetsutvecklingssyfte. 9

27 3. Genomförande av chefsförsörjningsstrategier 3.1. Kartläggning och analys av befintlig kompetens och framtida kompetensbehov Granskningen visar att kommunen genomför viss kartläggning och analys för att få en bild av kommunens befintliga chefskompetens och framtida chefsbehov. I samband med lönebildningsprocessen görs lönekartläggningar både centralt och vid varje förvaltning. Enligt de intervjuade används lönebildningsstrategier som en del i kompetensförsörjningsarbetet. Såväl hela yrkesgruppers som enskilda funktioners löner har lyfts i syfte att öka attraktiviteten i vissa tjänster. Chefer är ett exempel på en yrkesgrupp vars löner har diskuterats i vissa fall höjts i detta syfte. Vidare ingår ett analysavsnitt i verksamheternas kompetensutvecklingsplaner. Detta avsnitt behandlar ofta, men inte genomgående, rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov vad gäller chefer och ledare. Generellt menar de som intervjuats att kartläggning och analys inte sker strukturerat och samordnat. Det påpekas att personalavdelningen och många chefer i verksamheterna har god kännedom om vilka kompetenser som finns i kommunen och vilken kompetens som kommer att behövas framåt, men att denna kunskap inte formaliseras i systematiska och nedskrivna kartläggningar och analyser. De analyser som hittills gjorts visar att chefsförsörjningsläget skiljer sig åt mellan olika verksamheter. Chefsomsättningen i kommunen som helhet är enligt uppgift cirka 10 procent, vilket anses relativt normalt. Det upplevs inte som svårt att rekrytera chefer till kommunen. De intervjuade menar att Kungsbacka har ett gott rykte som arbetsgivare, inte minst bland chefer, och att det oftast är många och kvalificerade sökande till utlysta chefstjänster. Samtidigt påpekar flera av de intervjuade att det funnits en tendens att förlita sig på kommunens varumärke, vilket gjort att kommunen inte varit förberedd när det uppstått svårigheter att rekrytera vissa chefer. Inom några verksamheter har kommunen generellt haft svårt att rekrytera chefer och där finns också vakanser på chefspositioner. Så är exempelvis fallet inom individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg. Chefspositioner som kräver både en specifik yrkeskunskap och chefserfarenhet, exempelvis inom tekniska områden, uppges också vara svårrekryterade Insatser för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer I samband med att kommunen identifierade ett behov av ökad samordning av chefsförsörjningsarbetet initierades flera insatser för att rekrytera och behålla chefer. I nuläget pågår ett antal program och initiativ som ska bidra till genomförandet av ledarplattformen och fullmäktigemålet om attraktiv arbetsgivare. Exempelvis finns program för att locka personer som redan är anställda i kommunen att bli chefer, introduktionsprogram för nya chefer, ledarutvecklingsprogram, mentorprogram för nya chefer, årlig ledardag samt ledarskapscaféer. Programmen samordnas av serviceförvaltningen och är öppna för chefer inom samtliga förvaltningar. Enligt de intervjuade är insatserna populära, vilket syns på högt intresse för deltagande. Programmet Jag vill bli chef som riktar sig till anställda som kan tänka sig att söka 10

28 en ledarroll i kommunen, nämns som ett bra exempel på hur kommunen aktivt arbetar för att öka den interna ledarförsörjningen. Vidare menar de intervjuade att programmen generellt har bidragit till att stärka samverkan mellan förvaltningarna och att ändra föreställningen om att en chef inte kan byta förvaltning. Någon faktisk uppföljning kring resultaten av insatserna har dock inte gjorts. Enligt personalenheten beror detta på att programmen ännu är pågående eller nystartade. För de större initiativen uppges att systematisk uppföljning ska göras i ett senare skede i syfte att bedöma om initiativen bidragit till ökad attraktivitet. Kommunens rekryteringscenter stödjer förvaltningarna i rekrytering av chefer. Rekryteringscentret hanterar till exempel administration, annonsering och ansökningsprocesser. Av intervjuerna framkommer att förvaltningarna är nöjda med det stöd detta innebär, framför allt i form av minskad administrativ arbetsbörda för chefer vid den rekryterande förvaltningen. Rekrytering av chefer sker enligt en särskild checklista, där delar som är obligatoriska ingår. Till viss del kan rekryteringen anpassas efter den enskilda förvaltningens behov. Flera av de intervjuade menar dock att rekryteringen av chefer skulle kunna förbättras genom mer differentiering. Exempelvis nämns att annonser om vakanser ofta utlyses genom samma typ av kanaler och på samma webbplatser, trots att det finns vetskap om att vissa kategorier av potentiella chefer bättre nås via andra typer av kanaler Vår bedömning Kungsbacka kommun har mer än 7300 anställda, varav drygt 270 chefer. Kommunen genomför vanligen chefsrekryteringar per år. Att säkerställa systematisk kartläggning och analys av befintlig chefskompetens och framtida kompetensbehov är väsentligt om kommunstyrelsen ska uppfylla kommunallagens krav på ledning och samordning av verksamheten. Vid brist på chefskompetens riskerar kommunen att inte kunna bedriva verksamheten i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och lagstiftningens krav. Granskningen visar att det inte görs någon kommunövergripande kartläggning av kompetensbehov. Det finns inte heller någon handlingsplan för hur kommunen ska säkerställa chefsförsörjning framåt i tiden. Chefsomsättning och tillgång till chefskompetens varierar märkbart mellan kommunens verksamheter. Vi bedömer därför att det finns behov av systematiska kartläggningar och därtill kopplade strategiska åtgärder för att säkerställa ändamålsenlig chefsförsörjning i samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen har tillsett genomförande av en rad initiativ för att attrahera, rekrytera och behålla chefer. Vi bedömer att detta är positivt och att det signalerar ett engagemang för att öka samordningen av ledarförsörjningsarbetet. Arbetet med att identifiera potentiella chefer inom organisationen utgör en möjlighet att rekrytera chefer inte minst till verksamheter där det finns extern chefsbrist. De initiativ som tagits fram för att attrahera, rekrytera och behålla chefer grundar sig dock inte på systematisk kartläggning och analys. Exempelvis är majoriteten av de program som genomförs idag riktade till samtliga förvaltningar, trots att chefsförsörjningsbehoven varierar mellan verksamheterna. Vidare utformas och utlyses rekryteringsannonser på snarlikt vis för samtliga kategorier av chefer. Vi bedömer således att insatser för att stärka chefsförsörjningen tydligare bör kopplas strategiskt till behov som identifierats. 11

29 4. Samlad bedömning 4.1. Svar på revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har kommunstyrelsen utarbetat strategier för att säkerställa chefsförsörjningen? Hur arbetar kommunstyrelsen med att analysera det nuvarande och framtida behovet av chefer? Hur arbetar kommunstyrelsen med att rekrytera chefer till kommunen? Vilket stöd ges till verksamheterna i deras arbete med att rekrytera chefer till sina verksamhetsområden? Bedömning Kommunstyrelsen har initierat ett strategiskt arbete med att säkerställa chefsförsörjning. En ledarplattform har etablerats och flera insatser för att attrahera chefer har genomförts. En ledarskapspolicy och en rekryteringspolicy har också antagits. Vi bedömer dock att det strategiska arbetet bör utvecklas ytterligare för att bättre svara upp mot de skilda behov som olika förvaltningar har. Strategier och insatser bör utformas med grund i systematiskt genomförda kartläggningar och analyser. Kommunstyrelsen har tillsett viss kartläggning av nuvarande och framtida chefsbehov, framför allt genom att ställa krav på respektive verksamhet att analysera behov i samband med framtagande av kompetensförsörjningsplaner. Vi bedömer dock att kommunstyrelsen inte säkerställt strukturerad kartläggning och analys av chefsbehov på kommunövergripande nivå. Det görs inga systematiska kartläggningar av befintlig kompetens eller kompetensbehov, utifrån vilka strategiska åtgärdsplaner skulle kunna tas fram. Insatser som syftar till att rekrytera chefer har initierats. Bland annat finns program för att identifiera och rekrytera chefer internt. Kommunen deltar också i rekryteringsmässor och andra externa aktiviteter i syfte att rekrytera såväl chefer som andra yrkeskategorier. Vi bedömer dock att det finns behov av att öka differentieringen i tillvägagångssätt för att stärka kommunens rekryteringsarbete. I nuläget ser rekryteringen likartad ut i alla verksamheter, trots att kompetensbehov och rekryteringskanaler skiljer sig åt. Inom förvaltningen för service finns ett rekryteringscenter som stödjer förvaltningarna i rekrytering av chefer. Vidare finns HR-konsulter kopplade till respektive verksamhet i syfte att ge stöd i alla typer av personalfrågor, inklusive rekrytering. 12

30 Strateger vid förvaltningen för service fungerar också som centralt stöd till samtliga förvaltningar i ledarförsörjningsfrågor. Vi bedömer således att stödet till verksamheterna är ändamålsenligt organiserat, men att det finns utrymme för ytterligare förbättringar av dialog och samordning mellan verksamheterna och de centrala personalfunktionerna. Hur arbetar kommunstyrelsen med målet om att Kungsbacka kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare? Kommunstyrelsen har tillsett att fullmäktigemålet bryts ned i genomförandeplaner i samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen har också kopplat mätetal till målet och följer upp dessa kontinuerligt. Vi bedömer dock att samordningen av målarbetet bör stärkas. Verksamheterna arbetar med målet på olika sätt, vilket delvis bedöms bero på bristande samsyn kring vad målet innebär och hur verksamheterna kan bidra till dess uppfyllelse. Vi bedömer också att mätetalen som kopplas till målet bör utvecklas i syfte att bättre återspegla målets innebörd Slutsats Utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor, uppställda revisionskriterier och grunderna för ansvarsprövning är vår bedömning att kommunstyrelsen i huvudsak har utarbetat ändamålsenliga åtgärder och strategier för att säkerställa chefsförsörjningen i kommunen. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Se över och utveckla de mätetal som används för uppföljning av fullmäktigemålet om att Kungsbacka ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Se över hur kommunens ledarskapspolicy implementeras i verksamheterna samt hur policyn ska följas upp. Säkerställa systematisk kartläggning och analys av befintlig chefskompetens och framtida chefsbehov. Säkerställa uppföljning av de initiativ som genomförs för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla chefer. 13

31 Göteborg den 22 februari 2016 Liselott Daun Rebecka Rask Certifierad kommunal yrkesrevisor Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB Cecilia Björnram Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 14

32 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuer: Kommunstyrelsens presidium Kommundirektör Tillförordnad HR-chef Personalchef vid förvaltningen för service Verksamhetschef pedagogisk enhet centrum Ledarförsörjningsstrategi vid förvaltningen för service Kompetensförsörjningsstrateg vid förvaltningen för service HR-konsult vid förvaltningen för service, rekryteringscentrum HR-konsult vid förvaltningen för för- och grundskola Dokumentation: Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell, 2011 Jag vill bli chef i Kungsbacka ett orienteringsprogram, mars 2015 Kommunbudget Ledarskapskriterier i Kungsbacka kommun, Kommundirektionen , Central samverkansgrupp , Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott Mentorprogram, Kungsbacka intranät (hämtat ) Ny som chef i Kungsbacka, Kungsbacka intranät (hämtat ) Nämndbudget 2015, Byggnadsnämnden Nämndbudget 2015, Kommunstyrelsen Nämndbudget 2015, Nämnden för fritid och folkhälsa Nämndbudget 2015, Nämnden för för- och grundskola Nämndbudget 2015, Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Nämndbudget 2015, Nämnden för individ- och familjeomsorg Nämndbudget 2015, Nämnden för kultur och turism Nämndbudget 2015, Nämnden för miljö- och hälsoskydd Nämndbudget 2015, Nämnden för service Nämndbudget 2015, Nämnden för teknik Nämndbudget 2015, Nämnden för äldreomsorg Nämndbudget 2015, Överförmyndarnämnden Policy för ledarskap och medarbetarskap, KF protokoll 77/05 Policy för rekrytering, KF protokoll 39/08 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, Slutrapport. Ledarutveckling för en sammanhållen e-förvaltning Ett Vinnova projekt inom utlysningen Frön (För ökad innovation i offentligt finansierad verksamhet) Tidsbegränsat chefskap, central samverkansgrupp , Kommunstyrelsens personal och organisationsutskott Årsredovisning 2011 Årsredovisning

33 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2016:208 Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2014 års demokratiutredning Förslag till beslut Kungsbacka kommun översänder yttrande som sitt remissvar över 2014 års demokratiutredning, Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) till regeringen. Sammanfattning Kungsbacka kommun har fått den statliga utredningen Låt fler forma framtiden!, (SOU 2016:5) för yttrande. Utredningen behandlar inflytande för dels förtroendevalda, dels medborgarna och ska belysa om de förtroendevalda avspeglar befolkningssammansättningen utifrån kön, ålder, bakgrund och funktionsförmåga samt ungas delaktighet, representation och inflytande. Utredningen har fokus på mellanvalsdemokrati med centrala begrepp som politiskt inflytande, delaktighet och representation. Utredningen föreslår två nya målsättningsbestämmelser som ger uttryck för demokratiprinciper kommunallagen. Den första är ett demokratimål i en allmänt hållen bestämmelse. Den andra handlar om skydd mot hot och våld för förtroendevalda för att värna om demokratin. Vidare föreslås ett nytt demokrativerktyg, folkmotion. Kommunfullmäktige föreslås också få anordna allmänpolitiska debatter utan samband med ärendehantering. Föreslagen ny lagstiftning rör sänkt rösträttsålder till 16 år, inledningsvis som en försöksverksamhet. De politiska partierna har fått möjlighet att lämna synpunkter på särskilt lagstiftningsförslagen. KUB1000, v2.0, Kommunledningskontoret Lena Knutsson Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax kommun@kungsbacka.se

34 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Bedömning Avgränsning Utredningen är omfattande och tiden knapp för att nu göra en djupare analys av utredningens alla reflektioner och bedömningar. Kommunledningskontoret avser därför att återkomma till kommunstyrelsen i annat ärende med förslag till hur Kungsbacka kan arbeta mer tydligt med demokratin och dess former. Nu lämnas huvudsakligen övergripande synpunkter på utredningen samt ett förslag till Kungsbacka kommuns remissyttrande. Utredningens stora förtjänst är redogörelsen över tillståndet i demokratin. Det är viktigt att bli påmind om att demokratin är skör; att den lätt kan tas för given i vårt land och att den ständigt utsätts för utmaningar, bl.a. i form av hot och attacker ekonomiska, digitala, verbala eller rent fysiska globalt, regionalt, nationellt och lokalt. Reflektionerna och bedömningarna i utredningen kommer att bli ett värdefullt underlag för Kungsbacka kommuns fortsatta arbete för att utveckla formerna för demokratin i kommunen. När det gäller demokrati avseende EU och kommunen, lämnar kommunledningskontoret ett förslag till remissvar i ett annat ärende på utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10). EU får dock anses vara den bästa påverkanskanalen i den globala ekonomin och till skydd av de europeiska demokratierna. Kunskapen om EU, dess institutioner, lagstiftningsprocessen och möjligheterna till demokratiskt inflytande från den nationella lokala nivån och som invånare, behöver sannolikt höjas hos personal, förtroendevalda och invånare. I Sverige bor 1,6 miljoner människor som är födda utomlands. Gruppen invandrare i Sverige kommer också att öka under de närmaste åren. Utredningen saknar en analys samt förslag till hur de som kommer och de som bor här ska kunna leva tillsammans. Enligt etnologiprofessor Åke Daun går det långsamt i Sverige att acceptera mångfald och olikheter. 1 Detta är inte bara en demokratifråga av magnitud utan också avgörande för hur vårt samhälle kommer att utvecklas inom överskådlig tid. Frågan måste därför adresseras, inte bara till dem som kommer till Sverige utan också till dem som bor här. Utredningen anför bl.a. att patriarkala värderingar och den maktstruktur i Sverige som bygger på mannen som norm, är hinder för eller försvårar en jämlik, social representativitet i politiken. Utredningens förslag ger trots detta ett samlat intryck av att huvudsakligen fokusera på symtomen på detta förhållande, inte på orsakerna. Förslaget till att nominera en man och en kvinna är ett undantag men begränsar samtidigt den fria nomineringsrätten. Av utredningen framgår att det medborgerliga engagemanget, som kommit till uttryck i de traditionella folkrörelserna, har spelat en central roll i den svenska demokratins framväxt. De nya formerna för engagemang har också minskat organiseringens funktionen som demokratiskola. Engagemanget kan vidare representera särintressen med oklara mandat och utan demokratiska ambitioner, istället för något centralt eller lokalt samhällsintresse. Kommunledningskontoret ser därför ett behov av en utredning som dels analyserar hur dessa nya rörelser påverkar den sociala sammanhållningen i samhället, dels ser över reglerna för bidrag från skattemedel till organisationer eller föreningar. 1 Åke Daun, professor i etnologi

35 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Utredningens förslag Utredningens förslag till lagstiftningssåtgärder framgår av bl.a. kommunledningskontorets sammanfattning. Beslutsunderlag Kulturdepartementets remiss Låt fler forma framtiden, del A och B (SOU 2016:5) Kommunledningskontorets sammanfattning av SOU 2016:5, april 2016 och redaktionellt reviderad i maj 2016 Remissvar från Miljöpartiet Remissvar från Moderaterna Remissvar från Socialdemokraterna Remissvar från Centerpartiet Remissvar från Liberalerna Remissvar från Sverigedemokraterna Beslutet skickas till Kulturdepartementet Lena Knutsson Utredare

36 1 Låt fler forma framtiden! SOU 2016:5 Sammanfattning Lena Knutsson, utredare, kommunledningskontoret Kungsbacka kommun April 2016 Reviderad redaktionellt maj 2016

37 2 Inledning All kunskap är provisorisk. Nya kunskaper måste påverka de demokratiska formerna. Också samhällsbyggandet bör vara experimentellt och influeras av en löpande debatt. Detta synsätt har präglat utredningen. Denna utredning: 1. Är en redogörelse för tillståndet i demokratin 2. Är en samling förslag, bedömningar och rekommendationer för hur demokratin kan utvecklas och förstärkas 3. Vill att den fortsatta debatten tar vid där utredningen slutar och att den ska handla om hur fler ska få vara med och forma framtiden Fokus 1. Mellanvalsdemokrati med utredningsdirektivets centrala begrepp; politiskt inflytande, delaktighet och representation 2. Stimulera till offentliga samtal om demokratins former och demokratins tillstånd Två former 1. Möjligheten att utöva inflytande som förtroendevald inom ramen för de representativa beslutsformerna 2. Möjligheten att som enskild individ eller tillsammans med andra påverka politiska beslutsfattare mellan valen (t.ex. folkomröstning, medborgarförslag, medborgardialog, remissvar, demonstrationer, mediekampanjer, namninsamlingar, direkta politikerkontakter) Vad ska belysas 1. Om de förtroendevalda avspeglar befolkningssammansättningen utifrån kön, bakgrund, ålder och funktionsförmåga 2. Ungas politiska representation, delaktighet och inflytande Fyra delmål 1. Högt och jämlikt valdeltagande valdeltagande måste främjas 2. Vital representativ demokrati skapa goda villkor för de förtroendevalda, avspegla befolkningens sammansättning 3. Alla individers lika och goda förutsättningar att delta, påverka och få insyn i det politiska beslutfattandet mellan valen främja och underlätta individers engagemang, underhålla, stärka och informera om vilka påverkanskanaler som finns 4. Medvetenheten om demokratiska grundläggande värderingar och ett samhälle motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

38 3 Del 1 Redogörelse för tillståndet i demokratin Ett demokratiskt styre förutsätter att det finns en ömsesidig respekt mellan människor, oavsett om de är överens eller inte. En demokratisk individ tar ständigt ansvar för demokratin i sitt sätt att relatera till sina medmänniskor och myndigheter samt i sitt sätt att uppfostra sina barn. Ett demokratiskt styre måste vila på en demokratisk kultur. Politiskt deltagande är en mänsklig rättighet. Politisk jämlikhet är en grundläggande princip i vår demokrati. Det demokratiska deltagandet ger möjlighet till inflytande samt stärker det sociala kapitalet och skapar en ömsesidig tillit i samhället. Demokratins grundläggande principer är respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Kriterier för demokrati: 1. Möjligheter till effektivt deltagande 2. Politisk jämlikhet ska prägla beslutsprocesserna 3. Medborgarna ska ha information och kunskap för att kunna fatta väl övervägda beslut 4. Medborgarna eller företrädarna ska ha makt över dagordningen 5. Ingen medborgare som permanent lyder under lagarna bör vara exkluderad från att delta Europa står inför den värsta demokratikrisen sedan det kalla kriget. Demokratin är globalt sett på tillbakagång. Den arabiska våren resulterade inte i demokratisering utan i instabilitet och våld. Bakslagen kan förklaras med urholkade statsmakter. Bara stabila institutioner kan bygga stat och rättssystem Demokratin måste vara hållbar. Det betyder starka offentliga institutioner som kan fatta beslut effektivt, rättssäkert och transparent. Det förutsätter att medborgarna har förtroende för institutioner och procedurer, att de är engagerade och upplever att de kan påverka. Det förutsätter också att mänskliga rättigheter respekteras. Det finns tillfällen när mänskliga rättigheter kolliderar, t.ex. åsiktsuttryck mot människovärdet eller avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Inom demokratins grundläggande principer är dess former föränderliga. Rösträtten har utvidgats, röstningsförfarandet förenklats och möjligheter till direkt deltagande i det politiska beslutsfattandet har införts. Detta är en följd av de samhällsförändringar som ägt rum. Sådana samhällsförändringar rör t.ex. kunskapsnivån i samhället, teknikens möjligheter, den demografiska utvecklingen, ekonomiutvecklingen och befolkningens värderingar. Mot denna bakgrund är det viktigt att konstant föra ett offentligt samtal om demokratins former. Sådana samtal kan t.ex. röra hur individens rätt till inflytande balanseras mot andra medborgerliga rättigheter eller hur värdet av inflytande ska ställas mot andra samhällsvärden såsom säkerhet, ekonomisk tillväxt eller ekologisk hållbarhet. Att det är fyra år mellan valen gör att andra former för politisk påverkan blir viktiga. Den digitala tillvaron för fakta, beslutsprocesser och debatt närmare människor. Krav reses på ökade kanaler för påverkan. De politiska partierna har förändrats och försvagats och har inte lika bred förankring som tidigare. Detta motiverar för att vägar för politiskt inflytande vid sidan av partierna och de allmänna valen öppnas. Det globaliserade informationssamhället har skapat nya samverkans- och organisationsformer som bör få genomslag i det offentliga beslutsfattandet.

39 4 Utredningens centrala begrepp är inflytande, delaktighet och representativitet. Om hållbar demokrati och påverkan på demokratin De västliga demokratiernas framgång beror på att de har lyckats förena välstånd, social sammanhållning, rättssäkerhet och politisk frihet. Dessa värden kan komma i konflikt med varandra. Det gäller främst social sammanhållning kontra ekonomisk frihet men också att krav kan resas på ett mer auktoritärt styre för att klara av ett resolut beslutsfattande i en mer komplicerad och dramatisk omvärld. Den industrialiserade demokratins dilemma är den globaliserade ekonomin. För att förbli konkurrenskraftiga måste demokratierna vidta åtgärder som stärker sammanhållningen i samhället. Globala samhällsförändringar påverkar förutsättningarna för demokratin. Effekterna av digitalisering, starkare internationalisering, demografiska förändringar och klimathotet kommer att medföra mer djupgående samhällsförändringar än vad vi bevittnat sedan andra världskrigets slut. Lägre transportkostnader och ej platsbunden produktion i samma utsträckning som tidigare och en globaliserad finansmarknad påverkar Sverige. Vissa förändringar kommer att påverka demokratin direkt medan andra indirekt och på längre sikt. Vi kommer att behöva fatta svåra beslut om fördelning av resurser. Att med demokratins mekanismer skapa konsensus bakom beslut som är nödvändiga för samhällets långsiktiga hållbarhet och utveckling är en utmaning för hela vårt samhälle, inte bara politiken. Internationaliseringen av ekonomierna innebär att ländernas komparativa fördelar inte längre handlar om råvaror och geografisk belägenhet utan i högre grad om kunskapsnivå och kultur. Låg korruption, bra genomsnittlig kunskapsnivå, en tradition av internationalisering, låg konfliktnivå på arbetsmarknaden och i politiken är Sveriges fördelar. Globaliseringen påverkar maktrelationerna i samhället, i synnerhet mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilket påverkar demokratin som sådan. En utredning bör tillsättas för att sammanställa hur maktförhållandena i Sverige har förändrats sedan millenniumskiftet. Utredningen bör också göra en analys av hur digitalisering, internationalisering, demografin och klimathotet kan påverka maktrelationerna i samhället på längre sikt. Syftet är att bidra med bättre beslutsunderlag för att fatta långsiktiga och ändamålsenliga beslut och för att bidra till en hållbar demokrati. Utredningen ska vara fristående och oberoende och ska inte lämna något förslag utan utföras som ett forskningsuppdrag. När nationsgränserna suddas ut måste demokratins former analyseras. Med ett allt mer överstatligt beslutsfattande är viktigt att se hur icke-statliga organisationer (NGO:s) och andra transnationella organisationer skapar inflytande. T.ex. FN har fått en svagare roll globalt samtidigt som organisationer med oklara mandat och utan politisk förankring eller demokratiska ambitioner fått större betydelse.

40 5 Svag framtidstro hos unga tillsammans med oförmåga hos politiska ledare att skapa en ideologisk berättelse som samhället som helhet kan ansluta sig till ger utrymme för en politik som grundar sig på känslor snarare än lösningar på verkliga samhällsproblem. De demokratiska institutionerna i Sverige har fått mindre möjligheter än tidigare att kunna fatta beslut som får reellt genomslag. Det starka kommunala självstyret vilar på en lång tradition av att ta lokalt ansvar. Under senare tid har decentraliseringstrenden avtagit. Självstyret har förändrats och följande betonas. 1. Likvärdighet för alla medborgare. Avvägning mellan nationella övergripande mål och öppenhet för lokala lösningar 2. Rättighetslagstiftningen har lett till begränsningar av kommunens beslutanderätt 3. Ca 60 % av de kommunala frågorna i fullmäktige har EU-anknytning EU är i detta sammanhang en aktör som kan värna om de europeiska ländernas inflytande i den globala ekonomin och samtidigt verka för att demokratins grundläggande principer upprätthålls i Europa. Det är dock viktigt att insynen i och ansvarsutkrävandet av EU stärks. Utredningen berör inte frågor om EU och demokratin. En utredning (Ju 2014:20) har till uppgift att undersöka hur organisationer och individer i det svenska samhället kan få bättre kunskap om och möjligheter till insyn, delaktighet och inflytande när det gäller frågor som beslutas av EU. Den säkerhetspolitiska situationen är mer komplex nu än år Motsättningarna har ökat globalt och respekten för mänskliga rättigheter har försvagats. Attentat med extremistiska förtecken innebär påfrestningar på demokratin. Rysslands utveckling till en auktoritär stat med militära ambitioner oroar. Inkomstskillnaderna i världen ökar kraftigt, trots den globala välfärdsökningen och minskande fattigdomen. Detta får effekter för Sverige och Europa. Välfärdsstaten utsätts för nya utmaningar som ger upphov till frågor om identitet, solidaritet och sammanhållning. Den demokrati som inte förmår att bidra till människors trygghet inbjuder till extremism och auktoritära lösningar Attentat utmanar det öppna samhället och skapar polarisering och intolerans. En sådan utveckling är en grogrund för främlingsfientliga eller extremrörelser. Detta är ett hot mot demokratin. Det kan påverka demokratin om grundläggande rättigheter ifrågasätts och nya ideologiska skiljelinjer uppstår i politiken. En utgångspunkt måste vara att de grundläggande principerna i demokratin och de mänskliga rättigheterna inte får kränkas till förmån för den nationella säkerheten. Demokratin i Sverige är stark men den politiska ojämlikheten ökar. Klyftan mellan de som deltar och de som inte deltar har vidgats (inom civilsamhällets organisationer eller politiska partier). De som inte deltar har lägre utbildning, lägre inkomst och en svagare förankring på arbetsmarknaden än de som deltar. Segregation inom bostad, skola, fritid. Inkomstskillnaderna i Sverige växer snabbast i Europa (inkomst av kapital + låg löneutveckling för lågkvalificerade jobb). Urbaniseringen i Sverige ligger på topp i Europa liksom invandringen per capita. Samtidigt är svenskarna mest positiva till invandring i Europa. Sverige är i ett internationellt

41 6 perspektiv ett tolerant och socialt sammanhållet samhälle. Invandringen kan bidra till att lösa generationsskiftet. Invandringen (1,6 miljoner utrikesfödda) har bidragit till Sveriges ekonomiska tillväxt. Sverige är därför bättre rustad i den globala ekonomin än flera andra EU-länder. Avgörande för om invandringen ska leda till fortsatt ekonomisk utveckling är etableringen av nyanlända invandrare på arbetsmarknaden. Betydelsen av detta samt att bryta bostadssegregationen kan inte övervärderas. Samtidigt kommer inom 20 år ca 50 % av dagens jobb att försvinna på grund av t.ex. robotisering. Ökade sociala klyftor ger svagare demokratisk underbyggnad Stor ekonomisk ojämlikhet har varit svår att förena med en stabil demokrati eftersom det är svårt att få en stark social sammanhållning i sådana samhällen Jämställda samhällen har en bättre Ekonomisk tillväxt och är mer stabila Våld och acceptans för våld avtar ju mer jämställt ett samhälle är Medierna har tidigare bidragit till att skapa gemensamma nationella referensramar. Demokrati förutsätter fria och självständiga medier. Nyhetsmedier är nu mer utsatta för PR av s.k. policyprofessionella. Kommuner har anställt fler kommunikatörer, vilket gör att den information och de budskap som förmedlas blir mer påverkad av politisk styrning. Politiken är medialiserad, dvs. anpassad till och påverkad av medierna. Allt fler tar in nyheter digitalt och det talas om en förestående tidningsdöd. Internet och sociala medier kan göra det enklare för människor att isolera sig från information som de inte håller med om och kan därför bidra till att forma parallella informationsstrukturer. Medialiseringen, den snabba beslutsgången och de allt mer komplexa besluten har gjort politikerrollen mer krävande. De nya generationerna kommer inte att exponeras av samma nyhetskällor och socialiseras in i en norm att följa nyheterna. Gruppen nyhetsundvikare kommer att växa. De får sämre kunskap om politik, svagare incitament till att intressera sig och delta i demokratins processer. Det kan skapa polarisering och skillnader i verklighetsuppfattningar. Demokratiseringen av sanningen, dvs. när alla röster blandas, ansiktslösa med identifierade, verifierade uppgifter med overifierade, då blir det svårt för medborgarna att särskilja fakta från rykten, oberoende rapportering från desinformation eller ren propaganda. (Ur Medieborgarna & medierna (SOU 2015:94) om att främja möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor.) Den svenska konsensuskulturen, med starka gemensamma värderingar håller på att förändras. Det senaste valet visar på en politisk polarisering som tar sig uttryck i identitetskonflikt snarare än i enbart ideologiska motsättningar. Gemensamma mötesplatser har försvunnit och till viss del ersatts med digitala mötesplatser. Detta kan försvåra det demokratiska samtalet och underminera konsenskulturen.

42 7 Det finns tendenser till substrukturer där den vanliga rättsordningen inte fungerar utan tas över av informella nätverk eller kriminella grupper. Det är nödvändigt för demokratin att rättssamhället kan upprätthållas i hela landet. Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda kan ha haft effekt på demokratin då en av fyra förtroendevalda uppger att de har censurerat sig själva på grund av rädsla för trakasserier. Samhällsförändringarna bidrar till att de angelägenheter som kommunerna ska förvalta har blivit mer komplexa. Kommunerna kommer att få svårt att klara detta på egen hand. 1. Konsekvenserna av klimatförändringarna är den största övergripande utmaningen 2. Den ekonomiska utvecklingen 3. Svårigheter att finansiera den offentliga verksamheten 4. Skapa full sysselsättning (50 % av dagens jobb är borta inom 20 år) 5. Demografiska förändringar (invandring, åldrande befolkning) 6. Kraftig urbanisering De gemensamma ansträngningarna för att klara utmaningarna får inte innebära en försvagning av den lokala demokratin. Klimathotet kommer att innebära svåra avvägningar mellan olika välfärdsbehov, vilket är en stor utmaning för demokratin. Konsekvenserna av klimathotet kan bli en grogrund för politisk oro och instabilitet Andra utredningar och rapporter Det sjunkande antalet partimedlemmar och demokratin forskarrapport (SOU 2015:96) Det förstärkta folkinitiativet (SKL) nitiativfolkomrostning.367.html Demokratiutredningen (SOU 2000:1) Maktutredningen (SOU 1990:44) Medieborgarna & medierna (SOU 2015:94), delbetänkande. Direktiv Ku 2015:01 Utredningen om delaktighet i EU (Ju 2014:20) pågående Digitaliseringskommissionen (SOU 2015:28) Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

43 8 Del 2a Utredningens förslag Ändringar i kommunallagen Att i huvudsak träda i kraft den 1 juli Ändringar som rör de förtroendevalda och deras uppdrag, den 1 januari Ny paragraf. Nytt mål för demokratipolitiken. Det demokratiska styrelseskicket måste vara långsiktigt hållbart. Ett beslutsfattande som strävar efter att möta de önskemål som uttrycks för dagen ger på lång sikt ofta negativa konsekvenser för miljön och det ekonomiska välståndet. Det måste därför vara tydligt för medborgarna när och i vilka frågor som samråd hålls eller har en medborgardialog, hur detta ska ske, platsen i beredningsprocessen, till vilka dialogen riktar sig samt vilka möjligheter till påverkan detta ger. Fullmäktige ska ta fram riktlinjer eller principer för inför vilka beslut som medborgarna (medlemmarna) ska få framföra synpunkter och hur dialog ska genomföras. Digital teknik ska användas så mycket som möjligt, resultatet återkopplas. - Fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut. (KL 3:9a demokratisk princip) Valbarhet. Möjlighet att behålla uppdrag efter flytt från kommunen. Under förra mandatperioden lämnade var femte förtroendevald sitt uppdrag i förtid. Var tredje berodde på flytt från kommunen och det gällde särskilt de unga. - Fullmäktige får besluta att den förtroendevalda får ha kvar sina uppdrag återstoden av mandatperioden (KL 4:8). Ny paragraf. Förtroendevalda ska i vissa fall kunna vara sjuk- eller föräldraledig från uppdraget under någon period. - Fullmäktige ska kunna tillsätta en ersättare under ledigheten (KL 4:15 b) Ny paragraf. Målsättning om att stävja hot och våld mot förtroendevalda. Kvinnor i politiken är mer utsatta för hot, våld och trakasserier än män. - Kommunen ska verka för att de förtroendevalda ska kunna fullgöra sina uppdrag under trygga och säkra former (KL 4:15 c, demokratisk princip) Fullmäktige bör med jämna mellanrum arrangera debatter utan samband med ordinarie ärendehantering vid ett sammanträde (KL 5:7 ) Folkinitiativ. Ärende om att hålla folkomröstning. Det ska kunna lämnas och stödjas på internet (KL 5:23 a). Ny paragraf. Folkmotion. Ett nytt demokrativerktyg. Den ska kunna lämnas och stödjas på internet (KL 5:23 b) Delegering av beslutanderätt. Fullmäktige kan delegera till styrelsen eller nämnd att besluta i ärende som väckts genom folkmotion, utom i fall som avses i KL. 3:9 a. (KL 5:25) Beredning av folkmotion ska ske så att fullmäktige kan besluta inom ett år. Medborgarförslag har utgått och ersatts med folkmotion (KL 5:33) Fullmäktiges arbetsordning. En punkt om folkmotion har införts (KL 5:64)

44 9 Närvarorätt vid sammaträde. Medborgarförslag har utgått och ersatts med folkmotion (KL 6:19 a) Handläggning av ärende som väckts genom folkmotion. Medborgarförslag har utgått och ersatts med folkmotion (KL 6:27 a) Delegeringsförbud. Medborgarförslag har utgått och ersatts med folkmotion (KL 6:34) Övergångsbestämmelser om medborgarförslag. Förslag till ny, tillfällig lag (1 juli ) Ungas delaktighet och inflytande. Förslag till lag om försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder vid kommunala val och kommunala folkomröstningar. Försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år vid valen 2018 och Del 2 b Utredningens bedömningar och rekommendationer De politiska partierna är inte i kris. Medlemsutvecklingen är inte längre negativ. Men partierna har ett demokratiproblem eftersom lågutbildade, personer med arbetarklassbakgrund, utrikesfödda, unga och kvinnor är underrepresenterade bland medlemmarna. - Partierna måste söka medlemmar bl.a. utanför de redan aktivas nätverk och geografiska områden. Partierna professionaliseras. Eftersom professionella idéutvecklare anlitas, kan det leda till att medlemmarnas möjlighet att delta i idéutveckling minskar. Kan driva bort politiken från väljarnas verklighet. Partierna är fokuserade på opinioner och åsikter och blir mer mottagliga för budskap från t.ex. PR-byråer via medierna. - Partierna måste reformera sina organisationer Folkmotion till riksdagen. Ska kunna stödjas över internet. Resursstarka organisationers övertag i opinionsbildningen skulle kunna vägas upp. Riksdagsledamöter ska ha goda förutsättningar till kommunikation med medborgarna - Det finns skäl att se över ledamotsstödet och se om delar av detta kan knytas till kansliresurser i ledamotens valkrets. Den sociala representationen. Män är överrepresenterade i de politiska församlingarna jämfört med kvinnor, utrikesfödda och unga. Social representativitet är en rättvisefråga och en fråga för demokratins legitimitet. - Partierna bör ha som princip att alltid nominera två kandidater till poster: en kvinna och en man. Delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning är något mindre delaktiga i demokration än den övriga befolkningen. Bristande tillgänglighet utgör ett fortsatt hinder. - Rätt till personlig assistans för politiskt förtroendeuppdra. Kommunen bör inrätta ett funktionshinderråd som ges reella möjligheter till inflytande med egna reglementen. Demokratisk delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning ska utgöra ett eget mål i funktionshindersstrategin Fullmäktige har en svag ställning. Det har skett en maktförskjutning från fullmäktige och fritidspolitiker till ledamöter och ordföranden i kommunstyrelsen. Beredning sker utanför de formella institutionerna.

45 10 - Fullmäktige bör utarbeta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen. Uppdragsbeskrivningar för att förtydliga rollfördelning mellan olika förtroendevald, särskilt ordförandena i styrelse och nämnder. Det är rimligt från ett medborgarperspektiv att kräva att fullmäktige klargör vilka funktioner dessa förtroendevalda har i den lokala demokratin. För att motverka elitism och maktkoncentration är det nödvändigt att verka för en ökad omsättning av de kommunala förtroendeuppdragen. - Fullmäktige och partierna bör internt överväga hur länge en förtroendevald kan inneha ett tyngre uppdrag. Förtroendevaldas ekonomiska villkor ska inte vara ett hinder för uppdrag. - Ersättningen för inkomstbortfall ska vara skälig och täcka alla delar av inkomsten. Villkoren för förtroendeuppdragen måste anpassas så att det går att ägna sig åt förtroendeuppdrag och samtidigt ha ett heltidsarbete och familj. - Det krävs en ny möteskultur, stopptider kan tillämpas och ett deltagande på distans. Barntillsyn och generösa regler för barnomsorg i samband med politiska möten i kommunen. Ungas delaktighet och inflytande. Det politiska intresset är starkt bland unga men en stor del unga känner sig inte delaktiga i samhället och är underrepresenterade. - Policy eller handlingsplan för den lokala ungdomspolitiken bör antas av kommunen om hur ungas perspektiv ska tillgodoses. Bjuda in unga till brett deltagande i den lokala demokratin. Skolan har ett demokratiuppdrag. Kunskaper om hur kommuner fungerar och om medborgerligt inflytande i det politiska beslutsfattandet bör öka bland skolelever. Skolan bör i högre utsträckning samverka med förvaltningen i kommunen och träffa partiföreträdare på lokal nivå. - Den lokala demokratins funktionssätt ska ingå i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Del 3 Fortsatt debatt som handlar om hur fler ska få vara med och forma framtiden All kunskap är provisorisk. Det gör att nya kunskaper måste påverka de demokratiska formerna. Också samhällsbyggandet bör vara experimentellt och influeras av en löpande debatt. Genom förnyelse och gradvisa förändringar av spelreglerna kan demokratin göras mer relevant för sin samtid. I de fall de demokratiska spelreglerna ska ändras måste det göra med försiktighet och utifrån politisk samsyn. Framtiden rasar över oss och samtiden blir snabbt en del av det förflutna

46 YTTRANDE Regeringen Kulturdepartementet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) - remissvar Kungsbacka kommun anser utredningens stora förtjänst är redogörelsen över tillståndet i demokratin. Det är viktigt att bli påmind om att demokratin är skör; att den lätt kan tas för given i vårt land och att den ständigt utsätts för utmaningar, hot och attacker ekonomiska, digitala, verbala eller rent fysiska globalt, regionalt, nationellt och lokalt. Inflytandet utövas av en allt mindre skara av ledande förtroendevalda. Utredningen tar upp att de förtroendevaldas uppdrag har blivit allt mer betungande. Men en beskrivning av fritidspolitikerns vardag saknas. Stora mängder information ska läsas in, grävas fram, reflekteras över och sedan avgöras i förnuftiga beslut. Fritidspolitik tar mycket tid i anspråk och det är också detta som i mycket avgör vem som tar ett politiskt uppdrag. Mellanvalsdemokratins betydelse har tydliggjorts av utredningen. Det är bra. Men mellanvalsdemokratin får inte bli ett parallellspår eller uppfattas som ett alternativ till den representativa demokratin. Om betydelsen av de politiska partierna, förtroendemannarollen och valen minskar, kan det utgöra en risk för den sociala sammanhållningen i samhället och därmed demokratin. Vi kan nu stå inför ett vägval för de demokratiska formerna; en beslutsprocess närmare invånarna med direktdemokrati eller en fortsatt representativ demokrati med fler aktiva fritidspolitiker. I Sverige bor 1,6 miljoner människor som är födda utomlands. Antalet invandrare i Sverige kommer också att öka. Utredningen saknar en analys samt förslag till hur de som kommer och de som bor här ska kunna leva tillsammans. Detta är inte bara en demokratifråga av magnitud utan också avgörande för hur vårt samhälle kommer att utvecklas inom överskådlig tid. Frågan måste därför adresseras, inte bara till dem som kommer till Sverige utan också till dem som bor här. Enligt etnologiprofessor Åke Daun går det långsamt i Sverige att acceptera mångfald och olikheter. Utredningen anför bl.a. att patriarkala värderingar och den maktstruktur i Sverige som bygger på mannen som norm, är hinder för eller försvårar en jämlik social representativitet i politiken. Utredningens förslag ger trots detta ett intryck av att huvudsakligen fokusera på symtomen på detta förhållande snarare än på orsakerna. Förslaget att nominera både en kvin- 1 (4) Datum Dnr KS 2016:208 KUB1000, v2.0, Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax kommun@kungsbacka.se

47 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) na och en man till ett politiskt uppdrag är ett undantag som samtidigt begränsar den fria nomineringsrätten. Kungsbacka kommun har nyligen, i yttrandet över förslag En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) anfört att kommunen inte delar utredningens uppfattning om behov av ändringar i nomineringsprocessen till de kommunala företagen. Kommunen har ingen annan uppfattning när det gäller nominering till även andra politiska förtroendeuppdrag. Kungsbacka kommun ser fram emot en ny, fristående maktutredning som följer upp de samhällsförändringar som nu sker i ett allt högre tempo, en utredning som redogör för hur maktstrukturen ser ut eller har förändrats, på samma sätt som denna utredning har redogjort för tillståndet i demokratin. Formerna för organisering av medborgerligt engagemang har förändrats från rikstäckande traditionell folkrörelse till mer lösliga, lokala organiseringar. Organiseringens funktion som demokratiskola har därför minskat. Engagemanget kan vidare representera särintressen med oklara mandat och utan demokratiska ambitioner, istället för något centralt eller lokalt samhällsintresse. Kungsbacka kommun ser därför ett behov av en kompletterande utredning som dels analyserar hur dessa nya rörelser påverkar den sociala sammanhållningen i samhället, dels ser över reglerna för bidrag från skattemedel till organisationer eller föreningar från ett allmänt samhälleligt perspektiv. När det gäller demokrati, EU och kommunen, lämnar Kungsbacka kommun ett remissvar separat på utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10). Kungsbacka kommun ser fram emot att skolans demokratifostrande roll, som ett led i utbildningen, ges en ram. Skolledningen och de politiska partierna får på objektiv grund regler att förhålla sig till vid inbjudan till skolan för att medverka i demokratiutbildningen, genom t.ex. debatter. Sammanfattning av Kungsbacka kommuns inställning Kungsbacka kommun Tillstyrker den nya bestämmelsen, införandet av en demokratisk princip i kommunens grundlag, kommunallagen, om att fullmäktige ska verka för att kommunmedlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut Avstyrker förslaget att en förtroendevald som upphör att vara valbar får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandattiden Tillstyrker förslaget förtroendevalda ska kunna vara sjuk- eller föräldralediga under någon period och att en ersättare ska kunna utses för perioden Tillstyrker förslaget om införande av ytterligare en målsättningsparagraf som uttrycker en demokratisk princip, nämligen att fullmäktige ska verka för att företroendevalda ska kunna fullgöra sina uppdrag under trygga och säkra former Tillstyrker förslaget att fullmäktiges presidium får besluta om att debatt ska hållas utan samband med handläggning av ett ärende vid ett sammanträde Har i princip ingen erinran mot de redaktionella ändringarna och förtydligandet i förslaget om folkinitiativ Avstyrker förslaget om folkmotion samt alla följdändringar i andra lagbestämmelser Avstyrker förslaget till försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder vid kommunala val och folkomröstningar

48 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Kommunens inställning Den nya målsättningsbestämmelsen, införandet av en demokratisk princip (KL 3:9a) Kungsbacka kommun tillstyrker förslaget. Det är bra att demokratiska principer kommer till uttryck i lagstiftning också på lokal nivå. Bestämmelsen förtydligar att det är viktigt för demokratin att utveckla invånarnas möjlighet till delaktighet, påverkan och medskapande samt deltagande i samhällsutvecklingen mellan valen samtidigt som den är allmänt hållen. Invånardialoger är ett exempel på hur kommunfullmäktige kan verka för att öka delaktigheten i de demokratiska processerna. Vi delar utredningens uppfattning att dialog ska föras på ett tidigt stadium i beslutsprocessen och att det måste vara tydligt för invånarna när och i vilka frågor som en dialog ska hållas och vilken möjlighet till inflytande den kan ge. En demokratisk princip bör dock placeras på plats med högre dignitet än som b-paragraf till fullmäktiges uppgifter. Valbarhet (KL 4:8) Kungsbacka kommun avstyrker förslaget. Grundprincipen måste vara att kommunens invånare representeras av personer med hemvist i kommunen och som är varaktigt insatta i kommunens angelägenheter. Förslaget kan gynna en individualistisk syn på demokratin och framkalla en bristande lojalitet och förståelse för den representativa demokratin. Förslaget riskerar att begränsa möjligheten för andra engagerade med hemvist i kommunen till ett förtroendeuppdrag. Ersättare vid ledighet (KL4:15b) Kungsbacka kommun tillstyrker förslaget. Fyra år är en lång tid. Det går inte att förutse hur livet kommer att gestalta sig under perioden. Det är rimligt att kunna få ledigt en period om det inträffar händelser i livet som tillfälligt försvårar möjligheten att utföra förtroendeuppdraget. Det ger också möjlighet till ersättaren att få mer erfarenhet av ett politiskt uppdrag, vilket främjar demokratin. Villkoren för en sådan ledighet behöver dock noggrant utredas. Målsättning stävja våld mot förtroendevalda (KL 4:15c) Kungsbacka kommun tillstyrker förslaget. Det är bra att även denna demokratiska princip tas in i lagstiftningen för att tydliggöra det gemensamma ansvaret för att förtroendevalda ska kunna känna trygghet och stöd i sitt uppdrag. Karaktären av demokratisk målsättning bör medföra att signalvärdet av ett eget paragrafnummer och plats med högre dignitet än en c-paragraf till kapitlet om förtroendevalda. Fullmäktige bör arrangera debatter (KL 5:7) Kungsbacka kommun tillstyrker förslaget. Det kan återskapa gemensamma arenor för det demokratiska samtalet, synliggöra de demokratiska processerna och därmed också skapa nyfikenhet och intresse för att delta i samhället hos personer som annars inte deltar. Folkinitiativ (KL 5:23a) Kungsbacka kommun har ingen erinran till de redaktionella ändringarna eller att begreppet egenhändiga namnteckningar ersatts med begreppet underteckna samt att namninsamling sker över internet.

49 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Detta under förutsättning att det uttryckligen krävs att namninsamlingen sker över en tillförlitlig webbtjänst med hjälp av t.ex. e-legitimation och personnummer fortsatt anges. Det får inte vara något tvivel om att människors identiteter inte missbrukas. Folkmotion, ny bestämmelse (KL5:23b) Kungsbacka kommun avstyrker förslaget. Alla följdändringar som rör folkmotion avstyrks följaktligen. Kommunen kan heller inte fullt ut se att en folkmotion genom sin tvingande karaktär förstärker eller vitaliserar demokratin eller genom sin mer kvalificerade karaktär skulle minska den administrativa bördan för kommunen. En tvingande bestämmelse om folkmotion kan undergräva demokratin och den representativa demokratin. Särintressen kan få för stort inflytande, särskilt grupper som gärna är aktiva på internet men som sällan eller aldrig på annat sätt annars deltar i de demokratiska processerna. Allas lika möjlighet till politisk delaktighet, oavsett i vilken kommun man bor är heller inget bärande argument, då vi har ett samhälle som inbjuder till delaktighet, var man än bor. Ny tillfällig lag om Ungas delaktighet och inflytande Kungsbacka kommun avstyrker förslaget. Rösträttsåldern bör följa myndighetsåldern eller det kalenderår den enskilde fyller 18 år. Rösträttsåldern bör följa valbarhetsåldern, som fortfarande är 18 år. Den som inte har fyllt 18 år är ett barn enligt svensk rätt och enligt barnkonventionen. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Det handlar om information och kunskap, analysförmåga och konekvenstänk. När man är 16 år ger svensk lag barnet vissa rättigheter, t.ex. när det rör den egna arbetsinkomsten. Men en 16-årig förälder kan inte vara förmyndare för sitt barn. Det är därför vare sig logiskt eller lämpligt att sänka rösträttsåldern. Det är heller inte logiskt att sänka rösträttsåldern bara i kommunalvalet. Valet till kommun är inte mindre viktigt än valet till riksdagen. Avslutande kommentar Kungsbacka kommun anser att åtgärder såsom invånardialog, ungdomsråd, invånarpaneler och det i utredningen särskilda förslaget om att fullmäktiges presidium får anordna allmänpolitiska debatter är exempel på bra demokratifrämjande aktiviteter som under mellanvalsperioden som kan engagera och öka invånarnas deltagande i de demokratiska processerna. Utredningens reflektioner och rekommendationer kommer som idébank och underlag vara värdefulla i Kungsbacka kommuns fortsatta arbete med att utveckla formerna för demokrati i kommunen. Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

50 Miljöpartiet i Kungsbacka lämnar följande synpunkter på utredningen Låt fler forma framtiden Miljöpartiet i Kungsbacka vill lyfta fram dessa områden som särskilt angelägna för den lokala demokratin - Miljöpartiet i Kungsbacka vill understryka behovet av utveckla funktioner och aktiviteter för invånarna i kommunen att delta i samhällsutveckling och dialog mellan valen. Det kan ske genom olika former för samråd och konsultationer, i kommundelar lika väl som webbaserat. - Utredningen uppmärksammar att en tendens i svenska kommuner är ett minskande inflytande för kommunfullmäktige, och att beslut allt mer ofta fattas i andra forum, framför allt kommunstyrelsen. Det är angeläget att granska och följa utvecklingen också i Kungsbacka kommun. - Miljöpartiet är generellt positiva till en 16-årsgränd för rösträtt och vill gärna föreslå att Kungsbacka kommun ansöker om att utses till en av de försökskommunerna - Ett bredare engagemang bland kommunens ungdomar förutsätter ett tydligt åtagande att pröva och genomföra olika former för dialog och medverkan i skolan. - En medskapandedemokrati bör stödjas och utvecklas. - Medias roll i demokratiutvecklingen bör uppmärksammas även på lokal nivå. 8 maj 2016 Miljöpartiet de gröna Emma Vildstrand Clas Rosander

51 YTTRANDE 1(3) Datum Moderaternas remissvar på Betänkandet SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden 2a - FÖRSLAG ÄNDRINGAR I NUVARANDE KOMMUNALLAG. SAMMANFATTNING: VI INSTÄMMER I förslagen angående medborgarnas möjlighet till delaktighet och påverkan, att förtroendevalda i vissa fall ska kunna vara sjuk- eller föräldraledig från uppdraget under någon period, målsättning om att stävja hot och våld mot förtroendevalda samt förslag angående av fullmäktige arrangerade debatter. VI INSTÄMMER INTE I förslag rörande valbarhet vid flytt från kommunen, förslag rörande folkmotion med följdändringar i övriga paragrafer eller att folkmotion respektive folkinitiativ ska kunna lämnas och stödjas på internet. MOTIVERING INSTÄMMER INTE: 4 kap 8 - Valbarhet vid flytt från kommun De som har förtroendeuppdrag inom en kommun, ska även fortsättningsvis vara folkbokförda inom samma kommun. Grundprincipen måste vara att kommunens invånare företräds av personer med hemvist i kommunen, som är varaktigt insatta i kommunens angelägenheter. Om förtroendevalda har möjlighet att flytta och likväl behålla sina uppdrag, kan det framkalla en flyktig syn på rollen som folkvald/förtroendevald, och bristande lojalitet och förståelse för den representativa demokratin. Detta skulle gynna en individualistisk syn på demokratin, på bekostnad av rollen som "folkets företrädare" och vore direkt kontraproduktivt. 5 kap 23 a - Folkinitiativ Internet Vi är emot förslaget så länge man inte har ett bra system för hur man hanterar säkerheten på internet. Man måste kunna se att det inte är samma person som skriver in olika personer.

52 YTTRANDE 2(3) Datum kap 23 b - Folkmotion inklusive Internet Vi har demokrati där medborgarna väljer sina företrädare till riksdag, landsting/regioner och kommuner. En folkmotion minskar betydelsen av förtroendemannarollen. En folkmotion minskar även partiernas betydelse - varför ska vi då ha val? I nuläget är det KF som beslutar huruvida medborgarförslag ska vara en del av kommunens ärendehantering och KF's beslut. Om förslaget om folkmotioner är tänkt att vara tvingande, skulle det undergräva den representativa demokratin. Folkmotion skulle gynna nätbaserade "upprop" och grupper av invånare som driver särintressen. Internet som en plattform för folkmotioner skulle resultera i en maktförskjutning i förhållande till folkflertalet inom en kommun. Preferenserna hos en enskild påtryckargrupp (även när åsikterna står i strid med grundläggande, demokratiska värderingar), kan komma att prägla eller dominera den politiska agendan, vilket skulle urholka demokratin. Däremot är det önskvärt att ytterligare stärka enskilda människors rätt att påverka sin närmiljö, inom ramen för medborgardialog och lokal demokrati. 5 kap 25, 5 kap 33, 5 kap 64, 6 kap 19 a, 6 kap 27 a samt 6 kap 34 = Följdändringar Vi INSTÄMMER i följande förslag: 3 kap 9 a, 4kap 15 b, 4kap 15 c samt 5kap 7.

53 YTTRANDE 3(3) Datum a - FÖRSLAG TILL LAG OM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED SÄNKT RÖSTRÄTTSÅLDER VID KOMMUNALA VAL OCH KOMMUNALA FOLKOMRÖSTNINGAR Sammanfattning: Vi instämmer inte i förslaget. Vi INSTÄMMER INTE i förslaget därför att: Det är stor skillnad mellan högstadieelev och gymnasieelev när det gäller mognad, analysförmåga och konsekvenstänkande. Att rösta i allmänna val ger möjlighet till lokal påverkan men den röstberättigade ska också, i egenskap av samhällsmedborgare, ha en reell förmåga (och tillräcklig mognadsgrad) att överblicka såväl politiska alternativ som konsekvenserna av politiskt fattade beslut. 16 år då är man för ung att förstå vilka konsekvenser olika kommunala beslut får. Man är fortfarande inte valbar innan 18 år och myndighetsålder, valbarhetsålder och rösträttsålder bör vara densamma. Inkonsekvent med olika rösträttsålder i olika val Riksdagen beslöt 2008 enhälligt att inte ändra rösträttsåldern. Före 18 års ålder står personen under vårdnadshavarens omsorg och förmyndarskap. Vårdnadshavaren ansvarar även för barnets försörjning (i förekommande fall har samhället övertagit vårdnadshavarens roll). Lisa Andersson Gruppledare för Moderaterna i Kungsbacka

54 Yttrande över remiss Demokratiutredningen SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Inledning och sammanfattande synpunkter Betänkandet tar upp flera intressanta demokratifrågor. Demokratin behöver befästas och utvecklas. Samtidigt är det viktigt att också befästa det representativa systemet med partiernas viktiga roll. Betänkandet visar i några delar inte en uttalad klarhet mellan det representativa beslutsformerna och vad som kan närma sig en form av direktdemokrati mellan valen. Medborgarnas inflytande återspeglas i valsystemet och frågan är hur medborgarna ska kunna ha inflytande mellan valen och i vilken form. De politiska besluten ska vara tydliga och förståeliga med hög transparens. Det politiska ansvaret har utvecklats oerhört mycket de senaste decennierna. Besluten har blivit mer komplexa och omfattande. De medborgare som inte har ett speciellt intresse av att sätta sig in i fakta och konsekvenserna av de politiska besluten får inte alltid korrekt information. Det gör till exempel att valdeltagandet varierar starkt mellan olika sociala medborgargrupper. Det är inte bra om den utvecklingen fortsätter. Media speglar oftast de nationella besluten även om det är mer säljande att visa enbart på konflikter än på de faktiska konsekvenserna av besluten. De förtroendevaldas roll har förändrats påtagligt. En s k fritidspolitiker som ska förena jobb, familj och politik sätts under mycket hård press. För trettio år sedan kunde en fritidspolitiker läsa in alla handlingar till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna. Idag är det knappast möjligt utan specialisering på ämnesområden. Det gör att många förtroendevalda slutar med sina uppdrag. Det innebär också att partierna kan få svårt att rekrytera nya förtroendevalda. Balansen mellan politikerstyrning och tjänstemannastyrning kan också bli svårt att upprätthålla. Komplexiteten i omfattningen av de politiska besluten gör det också svårt för fritidspolitiker att ge bra och rätt information till väljarna/medborgarna. I betänkandet och förslaget till ny kommunallag ges väldigt lite utrymme för denna frågeställning. Valdeltagandet återspeglar väljarnas socioekonomiska situation. I Kungsbacka var valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige 2014 högst i ett valdistrikt med 92,1 procent och i det med lägst valdeltagande 78,3 procent. Det är ca 14 procents skillnad. I andra kommuner som t ex Göteborg är skillnaderna mycket större. Ur demokratisynpunkt är detta inte acceptabelt. En utveckling som är mindre bra är att de som är aktiva i civilsamhällets organisationer och tillfälliga grupperingar i specifika frågor är alltmer välutbildade och socioekonomiskt starka. De speglar inte alla medborgares vardag och synpunkter. I sociala medier sker en både positiv och negativ hantering av politiska frågeställningar. Utredningen redovisar många intressanta undersökningar liksom tidigare utredningar inom området. Vi menar att partierna måste ta till sig utredningens många redovisningar av demokratifrågorna. Ett tack för en bra sammanfattande redovisning från kommunledningskontoret. 1

55 Utredningens lagförslag (gäller kommuner och landsting mm), Del 2 A Fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut (ny paragraf KL 3:9a) Det behövs en tydligare definition om paragrafen ska accepteras och den borde inte blandas ihop med nuvarande paragraf KL 3:9. I utredningen finns dock förtydliganden. Det är riktigt att flera beslut kan behöva en tydligare och lättfattligare beskrivning så att det blir enklare för politikerna att förstå och lättare att ta ställning. Undertecknad har studerat några mer komplexa förslag i Kungsbackas KF och finner att det med all sannolikt inte är lätt för alla att förstå innebörden i förslagen. Vidare beskrivs i utredningen medborgarnas möjligheter att delta i den tidiga beslutsprocessen på olika sätt. Fullmäktige får besluta att den förtroendevalda får ha kvar sina uppdrag återstoden av mandatperioden (KL 4:8). Vi anser att detta i första hand borde gälla de som bedriver studier på annan ort och då valbarheten upphör. I nuvarande kommunallag (KL 4:8) finns dock redan möjligheten. Förtroendevalda ska i vissa fall kunna vara sjuk- eller föräldraledig från uppdraget en viss period. Förslaget till lagparagraf är lång och återges inte här. Det behövs en särskild paragraf och inte KL 4:15b. Vi anser det vara ett bra tillägg. Möjligheten finns redan i riksdagen och några kommuner. Kommunen ska verka för att de förtroendevalda ska kunna fullgöra sina uppdrag under trygga och säkra former (KL 4:15 c demokratisk princip) Våld och hot mot förtroendevalda har ökat, vilket bl a BRÅ har kunnat konstatera efter enkäter till förtroendevalda. Det är bra att detta uppmärksammas i KL. Dock ska även detta ha en egen paragraf. Fullmäktiges presidium får besluta att en debatt utan samband med annan handläggning ska äga rum vid ett sammanträde (KL5:7, tillägg). KF i Kungsbacka har vid ett antal tillfällen ordnat sammanträden i kommundelar. Vi anser att tillägget är acceptabelt. Folkinitiativ. Ärende om att hålla folkomröstning. Det ska kunna lämnas och stödjas på internet (KL 5:23 a). 10 procent av de röstberättigade vid senaste valet får begära att folkomröstning ska ske i en viss fråga. Som exempel kan nämnas Göteborg där folkomröstning om trängselskatten genomfördes. En viss justering av befintlig lag om folkomröstning föreslås. I Kungsbacka skulle t ex ca 6000 röstberättigade kunna begära en folkomröstning. Åtskilliga folkomröstningar har genomförts. Valdeltagandet har varit relativt lågt när folkomröstningen genomförts mellan de ordinarie valen men högre i samband med de allmänna valen. Vi har ingen synpunkt på tilläggen. 2

56 Folkmotion. Ett nytt demokrativerktyg. Den ska kunna lämnas och stödjas på internet (KL 5:23 b) Flera paragrafer påverkas gällande folkmotion om handläggning, delegering mm. Idag kallas det för medborgarinitiativ i KL. Utredningen vill kalla det folkmotion istället. KF i kommunen beslutar om medborgarinitiativ/folkmotion får läggas i KF. Det är alltså frivilligt för en kommun att acceptera medborgarinitiativ/folkmotion. I flera kommuner får idag medborgarinitiativ läggas. I dagsläget skulle mindre än 600 väljare i Kungsbacka kunna lägga en folkmotion i ett ärende. Vi delar inte uppfattningen att möjligheten att lägga en folkmotion förstärker demokratin. Det kan tilläggas att i EU finns medborgarinitiativ. Det krävs en miljon underskrifter från minst 7 EU-länder. Rösträtt har den som fyllt 18 år utom i Österrike där rösträttsåldern är 16 år. Försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år vid valen 2018 och 2022 i kommuner. Ny tillfällig lag Medelåldern för förstagångsväljare är ca 20 år. Förstagångsväljarna har ökat till riksdagen ifrån 76 procent 2006 till 82 procent 2014 vilket är obetydligt mindre än medeltalet för alla röstande. I Kungsbacka hade vi ett bra valdeltagande av förstagångsväljare. I Kungsbacka kommun arbetade i valet 2014 i en projektgrupp där valnämndens mål om valdeltagandet uppnåddes. SKL uppmanade i en skrift att valnämnderna skulle öka sin information till väljarna för att öka valdeltagandet. Som ordf. I Valnämnden i över 20 år kan undertecknad notera att projektet inkl. information och annonser gav god utdelning. Rösträttsåldern är enligt vissa uppgifter 16 år i minst 13 länder i världen. I kyrkovalet i Sverige är rösträttsåldern 16 år men valdeltagande bland förstagångsväljare är lågt. Vi menar att rösträttsåldern bör följa myndighetsåldern. Om rösträttsåldern sänks i de kommuner som beslutar om ansökan enligt förslaget skulle medelåldern för förstagångsväljare sänkas från 20 till 18 år. Utredningens bedömningar och rekommendationer, del 2 B Enligt remissen ska vi lägga synpunkter på lagförslagen. Vi menar dock att det vore helt fel att inte lämna synpunkter även på denna del, vilket vi således gör. I detta fall är det kommunen och partierna som måste finna metoder och processer som utvecklar demokratin. Vi stödjer de flesta punkter. De förtroendevalda Som nämnts ovan har komplexiteten i de politiska uppdragen ökat väsentligt. I senaste valet skedde också en betydande generationsväxling med många nya förtroendevalda. Undertecknad kan konstatera att kunskapen om formella villkor hos de förtroendevalda i många fall är bristfällig. Flera kommuner har på sina offentliga webbsidor beskrivit de förtroendevaldas uppgifter och 3

57 ansvar. Några kommuner har tagit fram lathundar som visar på villkoren för uppdragen på ett mycket förtjänstfullt sätt. I Kungsbacka kommun har inte detta skett även om vissa uppgifter finns tillgängliga digitalt. Det råder i Kungsbacka skillnader hur nämnderna får utbildning inom sina resp. områden. Ordförandena och sekreterarna måste få en bättre kunskap om alla formalia. Utan att gå in på detaljer har jag de senaste åren fått många frågor från partikollegor men även från andra partiledamöter om vad som gäller formellt i nämnderna. Vi har i Kungsbacka många policydokument som är alltför omfattande eller föråldrade. Även tillgången till dokument och lättheten att hitta rätt är inte helt lätt för alla. De digitala möjligheterna för åtkomsten prövas sällan av de förtroendevalda innan införandet. När det gäller de förtroendevaldas initiativrätt så kan en ledamot i KF väcka motion. Sedan tio år gäller också följande initiativrätt (KL 4:17): Ledamöterna i nämnder få väcka ärenden i nämnderna. Revisorerna får väcka ärenden i en nämnd om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden. Anledningen till initiativrätten i nämnderna är att KF delegerat alltmer uppgifter till nämnderna. I Kungsbacka hanteras initiativrätten olika i nämnderna. Alla politiker känner inte ens till möjligheten. I flera kommuner finns beskrivningar om hur ett ärende kan väckas och hanteras. Så borde ske även i Kungsbacka. Ersättningarna för förtroendeuppdragen ser mycket olika ut i kommunerna. SKL har dock tagit fram rekommendationer; det gäller dock främst rätt tillersättning vid uppdragens upphörande. Om en förtroendevald har tjänstledighet försvinner semesterdagar och underlag för tilläggspensioner som inte syns förrän vid pensioneringen. Detta gäller särskilt förtroendevalda som ordf. och vice ordf. Flera kommuner har uppmärksammat detta och utrett eller utreder just nu hur detta ska hanteras inom ramen för villkoren i KL. Vi menar att det finns skäl för arvodeskommittén att göra en mer genomgripande belysning av detta men också bättre bedömningar om faktiska insatser för uppdragen som inte är lika i nämnderna. Detta bör vara klart i god tid inför nästa val. Medborgarnas inflytande I Kungsbacka finns invånardialoger som ger en viss bild av hur väljarna mellan valen ser på en rad frågor. I flera kommuner får invånarna på ett tidigt stadium information om framtida planer vid sidan om de formalia som krävs i plan- och bygglagen. I Kungsbacka skedde detta vid framtagningen av de fördjupade översiktsplanen för Åsa med gott resultat. Detta kan utvecklas ytterligare. Alf Olofsson Ordf. Socialdemokraterna Kungsbacka 4

58 Kungsbacka CENTERPARTIET Centerpartiet i Kungsbacka som beretts tillfälle yttra sig över SOU 2016:5 får härmed avgiva följande synpunkter. Nytt mål: Det demokratiska styrelseskicket måste vara långsiktigt hållbart. Det måste vara tydligt för medborgarna när och i vilka frågor som samråd eller en medborgardialog hålls och vilka möjligheter till påverkan det ger Det finns två uppenbara risker med medborgardialoger: l. En liten klick lobbyister som har möjlighet att delta och bara representerar sig själva får ett orimligt stort inflytande i en viss fråga. 2. Deltagandet blir en besvikelse, eftersom medborgardialogen inte är ett beslutsforum, utan politikerna gör sedan som de vill i alla fall... Det rimliga är att använda medborgardialoger som ett sätt att visa vägen för engagerade medborgare in i de demokratiska kanaler som de demokratiska partierna utgör. Möjlighet att behålla uppdrag efter avflyttning från kommunen: Förslaget avvisas mot bakgrund av att intresset för den "gamla kommunen" rimligen avtar. stänger ute engagerade kommun medborgare. Förtroendevalda skall i vissa fall vara sjuk- eller föräldralediga: Förslaget tillstyrkes. Folkmotion: Förslaget avvisas. Folkmotion leder till ökad belastning på förvaltning och politik. Medborgardialog är en tillräcklig väg in. Social representation: Förslaget avvisas. De bästa kandidaterna skall representera kommunmedborgarna. Delaktighet för personer med funktionshinder: Rätt till personlig assistans för förtroendeuppdrag tillstyrkes.

59 Fullmäktiges svaga ställning: Fullmäktiges ställning beror på fullmäktige självt och lagstiftning kan knappast öka fullmäktiges ställning. Ett aktivt och lyssnande fullmäktige blir starkt. För medborgarna finns som tidigare nämnts ett antal vägar in. Villkoren för förtroendeuppdrag måste anpassas: Det är viktigt att det går att ägna sig åt förtroendeuppdrag och samtidigt ha ett heltidsarbete och familj. En nästintill omöjlig ekvation. Ska vi införa 48- timmarsdygn? Vilken värld lever skribenten i? N el det är viktigt att både den förtroendevalde och arbetsgivaren inser att man måste vara tjänstledig för att orka med ett förtroendeuppdrag. Bra möteskultur och barntillsyn kan förenkla. Skolan har ett demokratiuppdrag: Uppdraget utvidgas med mer insyn i den lokala demokratin. Käll-och mediekritik är oerhört viktigt eftersom informationsflödena individualiseras med sociala medier mm. Viktigast är fortfarande kunskapsuppdraget och det kompensatoriska uppdraget. Sköter man det rätt så får alla fortfarande kunskapsuppdraget och det kompensatoriska uppdraget. Sköter man det rätt så får alla elever de verktyg de behöver för livet. l läroplanen skall större vikt läggas på demokratifrågorna. Sänkt rösträttsålder: Förslaget avvisas. Vi vill att man inför rösträttsålder det kalenderår man fyller arton år. ~ rik Hansson (C) Kommunalråd

60 Partiremiss Demokratiutredningen Allmänpolitiska debatter i Fullmäktige Bristande intresse för lokal politik mellan valen gör Fullmäktige till en bra arena för debatter. Genom att debattera lokala frågor når politiken ut till medborgarna i kommunen oftare och direkt via lokala nyhetskanaler och därmed bidra till att engagemanget för politik, politiska frågor ökar. Det kan också skapa nyfikenhet för att bli: * medlem i politiskt parti * öka kunskapen om lokala politiska företrädare som därmed kan bli en kanal direkt in för att påverka i politiska frågor. Fördelen med att fullmäktiges presidium erbjuder debatter utan samband med annan handläggning är att det går att ta pulsen på aktualitetsämnen och därmed öka intresset för både debatten som följderna av densamma även mellan ordinarie möten. Medborgardialog Det är viktigt att allmänheten kan påverka tidigt i processen. Så sker med invånardialogerna i Kungsbacka. Kommunen pratar om att frågan ska vara påverkansbar och det stämmer väl överens med intentionerna i demokratiutredningen. I Kungsbacka finns även digitala påverkansmöjligheter i form av nätbaserade frågor som besvaras av flera hundra personer i olika åldrar. Då politiken är så knuten till allmänna val vart fjärde år är det av vikt att politiska partier möter allmänheten på olika sätt även mellan valen; genom torgmöten, bjuda in till offentliga möten med chans till diskussion och utdelning av information för att skapa diskussion och debatt med invånarna. Relevansen för fattade beslut ökar om invånarna varit med på ett tidigt stadium och fått säga sitt i olika forum. Detta gäller lika mycket sammanslutningar och organisationer, som idrottsklubbar, pensionärsorganisationer eller vägföreningar. Folkmotion Genom folkmotion bereds flera vägar för invånarna att delta i den politiska processen. Medlemskap i politiskt parti är inte nödvändig utan engagemanget för lokalpolitiken kan frodas utan andra krav än intresse för enskilda frågor. Detta kan i sin tur öka antalet politiska diskussioner mellan valen likväl som att minska avståndet mellan politiken och invånarna. Ökat politiskt engagemang kan bli resultatet, vilket demokratin har stor glädje av. Extra viktigt för lokalpolitiken, som ligger i lä jämfört med rikspolitiken mellan valen. För att undvika att tyckare manglar ner kommunen med enskilda frågor utan större samhällsnytta är det en avgörande fördel om förslaget om att en procent av invånarna står bakom motionen vinner gehör. För Kungsbackas del handlar det om cirka 800 personer och det tycker Liberalerna är en rimlig proportion för att öka lokaldemokratin. Också snabbheten i hanteringen gör det mer stimulerande för invånarna att söka stöd för sina frågor. För enskilda frågor, av vardagsintresse, är det utmärkta förslaget att kommunen ska ha en förslagslåda.

61 Med möjlighet för samtliga folkbokförda per den sista december föregående, alltså även omyndiga som icke valberättigade, når demokratin ännu längre i ambitionen att vara för alla. Skolans demokratiuppdrag Med anledning av den stora immigrationen från länder med ofullständiga demokratier måste alla skolformer, från grundskola till högskola och universitet, ha uppdraget att lära ut demokrati i ord och handling. Skolan behöver tydliga nationella regelverk för att tillåta partiers framträdande. Det skall inte vara den enskilde rektorn som fattar beslut om detta. I skolans uppdrag måste det finnas möjlighet för alla demokratiska partier att framföra sina åsikter. Det ligger också i demokratins intresse att inte tillåta extrema partier, vare sig till höger eller vänster och som har som mål att störta demokratin, att få utrymme i skolan och framföra sina åsikter. I demokratiutbildningen föreslås också att stor vikt läggs vid källkritik. Ett ämne som tenderar att växa med tanke på all information, som finns tillgänglig och där inte avsändaren framgår. Kungsbackas ungdomsnämnder och Barbrobetalar är bra exempel på hur en kommun uppmuntrar demokratisk lärande. En ungdomsnämnd är en skolklass som i utbildningssyfte har ett nämndsammanträde med ordinarie presidium och eleverna som ledamöter. Aktuella nämndsärenden avhandlas.barbrobetalar är kommunens forum för ungdomsinflytande. Med hjälp av Barbrobetalar kan ungdomar som är mellan 14 och 20 år lämna in förslag på förbättringar i kommunen. Detta följs upp med ett rådslag och de bästa förslagen genomförs. För att utveckla demokratiuppdraget föreslår Liberalerna, att ett nytt rådgivande organ till Kommunstyrelsen skapas. Ett ungdomsfullmäktige tillför, där ungdomar väljs in på ordinarie valdag och får en rådgivande funktion till KS. Ordinarie beslutsvägar kommer fortfarande att gälla. Den lokale förtroendevalde Förslaget beskriver utförande om önskemålet: Alla personers deltagande i demokratins beslutsprocesser. I detta material saknas beskrivningen av den lokala fritidspolitikerns vardag. Förväntningar på att ta förnuftiga beslut efter att ha satt sig in i kommunens tjänsteskrivelser. Pressen av att ha förtroendet från väljarna och behöva läsa, studera, gräva, fundera och avgöra i frågor med stora mängder information. Från fritidspolitikens sida vore det ofta önskvärt med flera aktiva eller förskjutning av av beslutsprocessen närmare invånarna. Nackdelen blir svårigheten som alla ställs inför; mängden information att hantera! Avvägningen mellan triviala beslut där merparten av medborgarna via omröstning kan besluta och tunga juridiska, sociala och tekniska beslut där det är svårt att ha tillräckligt underlag för beslut. Tiden som politiken tar i anspråk och möjligheten att ta ett personligt ansvar till att bli aktiv fritidspolitiker är begränsad. Den tröskeln är stor vilket också styr vilka som tar politiska uppdrag. Rösträttsålder

62 Gränsen för rösträtt från 18 års ålder sammanfaller med myndighetsåldern. Liberalerna är emot att sänka den. Det finns ingen anledning att ha två olika åldrar för kommunalval och riksdagsval. Båda valen är lika betydelsefulla ur demokratisk synvinkel. Flera kommunala nämnder fattar beslut som rör myndighetsutövning. Det är inte rimligt att omyndiga nämndledamöter deltar i sådana beslut. Invandringen till Sverige har medfört att ett stort antal personer i den aktuella åldern, 16 år, har bosatt sig i kommunerna. Med tanke på deras bakgrund kan man förmoda att de besitter ofullständiga kunskaper om de demokratiska processerna. Sammantaget finner Liberalerna inte att vi ska sänka rösträttsåldern i de kommunala valen till 16 år. Ledighet från politiska uppdrag Politiska uppdrag spänner över en mandatperiod om fyra år. Det är svårt för en förtroendevald att i början av sitt uppdrag veta vad som kommer att hända under den här tiden. Många, speciellt yngre politiker, befinner sig i en livsfas då familjebildning är aktuellt. Idag finns ingen möjlighet att ta ledigt från politiska uppdrag. Risk finns därför att vi tappar de yngres delaktighet i politiken när de måste avsäga sig uppdragen. Vi i Liberalerna ser därför positivt på möjligheten att kunna ta föräldraledigt eller att vara sjukskriven en period. Frågan hur ett kortare uppehåll från politiska uppdrag ska utformas på bästa sätt med önskvärd kontinuitet behöver dock utredas noggrant.

63

64 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:258 Remissvar - EU på hemmaplan, SOU 2016:10 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kungsbacka kommun yttrar sig över EU på hemmaplan (SOU 2016:10) enligt yttrande, daterat Sammanfattning Utredningen om delaktighet i EU lämnade i februari 2016 sitt betänkande till regeringen. Det övergripande syftet med utredningen har varit att bidra till en demokratisk utveckling i linje med demokratipolitikens mål att stärka individens möjligheter till inflytande. Utredningen ska även föreslå konkreta åtgärder inom ramen för existerande strukturer för at öka insyn, delaktighet och inflytande i frågor, som beslutas inom EU. Utredningen står i tydligt samband med Låt fler forma framtiden SOU 2016:5 I yttrandet över de tre förslagen som presenteras i betänkandet, har hänsyn tagits till resultatet av den webbaserade enkäten, som skickats till kommunens politiker, ett antal tjänstemän på Kommunledningskontoret och Service, förvaltningschefer, rektorer och samhällskunskapslärare på kommunens gymnasier. Avsändaren för enkäten har varit kommunledningskontoret Bifogat finns kommunens svar i den form som efterfrågas av regeringskansliet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kungsbacka kommuns svar på betänkandet EU på hemmaplan 2016:10 Kort sammanfattning av EU på hemmaplan 2016:10 Beslutet skickas till Regeringskansliet Kommunstyrelsens förvaltning Camilla Winter /RedigerareTelefon/ camilla.winter@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

65 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beskrivning av ärendet Det övergripande syftet med utredningen har varit att bidra till en demokratisk utveckling i linje med demokratipolitikens mål att stärka individens möjligheter till inflytande. Utredningen ska även föreslå konkreta åtgärder inom ramen för existerande strukturer för att öka insyn, delaktighet och inflytande i frågor, som beslutas inom EU. De svenska politiska systemet har inte, trots dryga 20 års EU-medlemskap, förändrats på ett sätt som fullt ut möjliggör invånaren att tillvara existerande kanaler i Sverige. Det offentliga samtalet bidrar inte heller till att synliggöra politiken på europeisk nivå. Ett grundläggande problem är den omfattande kunskapsbrist, som finns i samhället. Utredningen föreslår följande konkreta 1. Åtgärder att höja kunskapen, 2. Åtgärder för att främja insyn och delaktighet samt 3. Åtgärder för att förbättra informationstillgången Med två undantag instämmer Kungsbacka kommun i de åtgärder, som presenteras i kapitel 3 Bättre kunskap om EU, kapitel 4 Bättre insyn, delaktighet och inflytande och kapitel 5 Bättre information om EU. Vi vill under punkten 3.1 betona vikten av att om Sieps får uppdraget är det viktigt att andra aktörer samverkar med denna myndlighet och huvudsakligen genomför kompetensutvecklingsinsatserna. Genom flernivåstyrning kopplas EU-kunskap till aktuella sakfrågor på regional och lokal nivå. Detta gäller framförallt EU-utbildningar för förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting/regioner. Att tydliggöra sambandet mellan EU:s tillväxtstrategi Europa 2020, regionala tillväxstrategier och kommunala mål samt visioner är viktigt för att konkretisera EU. Inom ramen för Överenskommelse EU-samverkan inom Göteborgsregionen som innebär samverkan mellan Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund, har sedan 2015 efterfrågade utbildningar inom EU-området intensifierats. Dessutom är CERGU, Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet en betydande aktör inom Göteborgsregionen. Vi vill även understryka att det är nödvändigt, att EU-skolambassadörer får fortsatt kompetensutveckling, då det under punkten Lärarkårens EU-kunskaper blir tydligt att de inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper för att undervisa om EU. Syftet med utbildningen är enligt Universitets- och högskolerådet att erbjuda skolhuvudmän stöd för att driva frågor om EU, Europa och den europeiska dimensionen. En skolambassadör för EU ska, i samverkan med

66 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) sin skolledning kunna inspirera och stötta personal på skolan i arbetet med att undervisa om EU och Europa. Det kan innebära att själv genomföra aktiviteter eller att fungera som dörröppnare gentemot myndigheter och organisationer. Vi ser det som viktigt, att utbildningen sker kontinuerligt i någon form. Camilla Winter /Utvecklare/

67 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:258 Yttrande Kulturdepartemenetet Stockholm Dnr KS/2016:258 Betänkandet SOU2016:10 EU på hemmaplan Sammanfattning Med två undantag instämmer vi i de åtgärder, som presenteras i kapitel 3 Bättre kunskap om EU, kapitel 4 Bättre insyn, delaktighet och inflytande och kapitel 5 Bättre information om EU. Kapitel 3 Bättre kunskap om EU Vi vill under punkten 3.1 betona vikten av att om Sieps får uppdraget är det viktigt att andra aktörer samverkar med denna myndlighet och huvudsakligen genomför kompetensutvecklingsinsatserna. Genom flernivåstyrning kopplas EU-kunskap till aktuella sakfrågor på regional och lokal nivå. Detta gäller framförallt EU-utbildningar för förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting/regioner. Att tydliggöra sambandet mellan EU:s tillväxtstrategi Europa 2020, regionala tillväxstrategier och kommunala mål samt visioner är viktigt för att konkretisera EU. Inom ramen för Överenskommelse EU-samverkan inom Göteborgsregionen som innebär samverkan mellan Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund, har sedan 2015 efterfrågade utbildningar inom EU-området intensifierats. Dessutom är CERGU, Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet en betydande aktör inom Göteborgsregionen. Vi vill även understryka att det är nödvändigt, att EU-skolambassadörer får fortsatt kompetensutveckling, då det under punkten Lärarkårens EU-kunskaper blir tydligt att de inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper för att undervisa om EU. Syftet med utbildningen är enligt Universitets- och högskolerådet att erbjuda skolhuvudmän stöd för att driva frågor om EU, Europa och Kommunstyrelsens förvaltning Camilla Winter /RedigerareTelefon/ camilla.winter@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

68 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) den europeiska dimensionen. En skolambassadör för EU ska, i samverkan med sin skolledning kunna inspirera och stötta personal på skolan i arbetet med att undervisa om EU och Europa. Det kan innebära att själv genomföra aktiviteter eller att fungera som dörröppnare gentemot myndigheter och organisationer. Vi ser det som viktigt, att utbildningen sker kontinuerligt i någon form.

69 Datum Diarienummer KS/2016:258 EU på hemmaplan 2016:10 kort sammanfattning av betänkandet och utredningens tre förslag Utredningens uppdrag har varit att utreda möjligheterna att främja insyn, delaktighet och inflytande för individer och aktörer i Sverige när det gäller frågor som beslutas inom EU. Det övergripande syftet har varit att bidra till en demokratisk utveckling i linje med demokratipolitikens mål att stärka individens möjligheter till inflytande. Redan i sitt betänkande Låt fler forma framtiden! föreslår 2014 års demokratiutredning att det i kommunallagen införs en bestämmelse om att kommunfullmäktige ska verka för att kommuninvånarna ska ha förutsättningar att delta i politiska beslutsprocesser. Ett uppdämt förändringsbehov Individer och organiserade intressen har väsentligt sämre möjligheter till insyn och inflytande i politiska frågor som beslutas gemensamt på EU-nivå jämfört med i de frågorna beslutas gemensamt på EU-nivå jämfört med i de frågor, som inte har en sådan koppling. I takt med att allt fler frågor beslutas på europisk nivå har denna obalans blivit större. I någon mån beror obalansen enligt utredaren på att det kan upplevas som svårare att påverka ett stort och komplext politiskt system som EU än ett mindre system än det svenska Det svenska politiska systemet har inte trots dryga tjugo års EU-medlemskap förändrats på ett sätt som fullt ut möjliggör för medborgaren att tillvarata existerande kanaler i Sverige. Det offentliga samtalet bidrar inte heller till att synliggöra politiken på en europeisk nivå. En stor del av det som ofta kallas EU:s demokratiska underskott är i realiteten ett svenska demokratiskt underskott. Kommunstyrelsens förvaltning Camilla Winter camilla.winter@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

70 2 (10) KUNGSBACKA KOMMUN Kunskapsbrist Ett grundläggande problem är den omfattande kunskapsbrist som finns i samhället om det svenska demokratiska systemets relation till EU-nivån och vice versa. Måna folkvalda och tjänstemän i kommunerna har tex svårt att redogöra för hur kommunens är relaterad till beslut på EU-nivå. Lärare undviker EU i samband med demokratiundervisning på grund av bristande kunskaper. Maktförskjutning Regeringen har på riksdagens bekostnad fått allt större lagstiftande makt i de frågor som beslutas på EU-nivå. Ur ett demokratiperspektiv medför denna maktförskjutning ett större ansvar för regeringen att löpande informera om utvecklingen och säkerställa förankring av politiken inför och under lagstiftningsarbetet. Detta sker enligt utredningen inte fullt ut idag. Även på den regionala och lokala nivån har EU-medlemskapet förändrat de demokratiska förutsättningarna. Långt från Bryssel och även oftast långt från Stockholm är det via kommuner och landsting/regioner som EU på det mest konkreta sättet möter invånarna i vardagen. De kommunala folkvalda och deras tjänstemän är ofta de dagliga uttolkarna och i praktiken genomförarna av beslut, som fattas av Europiska Unionen. De bedriver även ett påverkansarbete för invånarnas räkning enskilt eller via t.ex. SKL. gentemot EU:s institutioner. Ytterst få kommuner har övervägt hur denna förändrade roll bör avspeglas i demokratiarbetet. I många kommuner förekommer varken politiska debatter eller dialoger med väljare och andra intressenter om hur kommunerna bör bedriva sitt EU-relaterade arbete. Politisk tystnad Politik på EU-nivån får en alltmer perifer roll i det offentliga samtalet. Flera tecken tyder på att politiska partier och media i allt högre grad undviker att förmedla den nationella politikens koppling till EU-nivån. Utredaren konstaterar, att det i stort sett råder en politisk tystnad om politiken på EU-nivån. Ett livaktigt offentligt samtal kan däremot inte kommenderas fram. Därför är de viktigt att de offentliga institutionerna tar ett större ansvar för att förmedla information, föra dialog och på andra sätt öka samhällets kunskap.

71 3 (10) KUNGSBACKA KOMMUN Utredningen förslår åtgärder på tre övergripande områden: 1. Åtgärder för att höja kunskapen 2. Åtgärder för att öka möjligheterna till insyn och delaktighet 3. Åtgärder för att förbättra informationstillgången. 1. Åtgärder för att höja kunskapen I utredningens direktiv framgår den ambition som borde vara vägledande för alla kunskapsförmedlare. Kunskapen om EU:s beslutsfattande bör vara i nivå med kunskaperna om nationellt beslutsfattande. Det visar sig att detta är långt ifrån verkligheten idag. Det är en grundförutsättning för delaktighet att den enskilde har grundläggande kunskaper om demokratins spelregler och om sina politiska rättigheter och påverkansmöjligheter. Sedan det svenska inträdet i EU 1995 har formerna för såväl EU-samarbetet som påverkansmöjligheter förändrats. EU-samarbetet är en del av svensk inrikespolitik och det genomsyrar alla beslutsnivåer ända ner till den kommunala. Bristande kunskaper om EU innebär bristande möjligheter till delaktighet och inflytande i frågor som sträcker sig från det lokala till det globala. Utredningen bedömer att det finns en stor kunskapslucka vad gäller påverkans- och inflytandemöjligheter i alla de frågor som berörs av EU-nivån. Allmänhetens kunskap om de svenska institutionerna roll i frågor som inte berörs av EU-nivån är förhållandevis god. Däremot är kunskaperna om de svenska politiska institutionerna roll i frågor som beslutas på EU-nivå betydligt sämre. Förutsättningarna att påverka politiken och att i efterhand utkräva ansvar är därmed sämre i de sakfrågor som har en koppling till EU-nivån än i de sakfrågor som inte har en kopplingen. Allmänhetens intresse för och kunskap om EU verkar delvis vara åldersrelaterad. Intressenivån och kunskap bland unga är särskilt låg. Bland företagen finns stora kunskapsbrister bland företagen om den inre marknaden. under dryga två decenniers EU-medlemskap har de förväntade inlärningseffekterna om EU-nivåns sammanflätning med det svenska politiska systemet varit små.

72 4 (10) KUNGSBACKA KOMMUN en stor andel grundskole- och gymnasielärare har, delvis till följd av bristfällig undervisning vid universitet och högskolor, inte tillräcklig kunskap om EU:s roll för att kunna införliva EU i undervisningen. Undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan förmedlar sällan kunskap om EU-nivåns betydelse för demokratins förutsättningar och individens inflytandemöjligheter. Skolan behöver på ett tydligare sätt förmedla t.ex. vem som väljer EU:s beslutsfattare, hur beslut som fattas på EU-nivå är sammanlänkade med beslut som fattas på lokal, regional och nationell nivå samt i större utsträckning väcka intresse genom att exemplifiera md de intressekonflikter som finns i olika sakfrågor. En stor del förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna anser sig ha kunskapsbrist om hur EU-nivån påverkar den egna verksamheten. Olika former av kunskapshöjande åtgärder inom utbildning, bland folkvalda, tjänstemän och journalister är viktiga för att långsiktigt säkerställa goda förutsättningar för ett brett samhälleligt deltagande. Utredningen förslår att kompetenssatsningar genomförs för lärare och skolledare. Speciellt för lärare förslås en utökad satsning på utbildningen Skolambassadör för EU. Regeringen bör ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att ha det koordinerande ansvaret. Dessutom ska uppdraget innefatta att förstärka kompetensutvecklingen för lärare på yrkesprogram i gymnasieskolan. Sieps ges i uppdrag att erbjuda särskilda EU-utbildningar för lärare vid landets journalistutbildningar regeringen möjliggör fortbildning för yrkesverksamma journalister Sieps ges ett särskilt uppdrag att under de kommande tre åren genomföra utbildning för förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting/regioner skolans styrdokument ska stärkas ytterligare för att reflektera EU-nivåns betydelse för demokrati- och inflytandefrågor regeringen beslutar att med god framförhållning inför nästa val aktiviteter stödja skolorna att anordna skolval till Europaparlamentet

73 5 (10) KUNGSBACKA KOMMUN 2. Åtgärder för att öka möjligheterna till insyn och delaktighet Sverige uppvisar en av de största skillnaderna bland EU-länderna i valdeltagande mellan nationella och Europaparlamentsval. I ljuset av att personer i Sverige har ett starkt samhällsengagemang, används dessutom EU:s övriga instrument för delaktighet i lägre grad än vad man kan förvänta sig. Enligt utredaren blir de tydligt att regeringens såväl som myndigheters och kommuners samråd med det omgivande samhället många gånger sker sporadiskt eller inte alls, och att de ofta är av informell karaktär. De svenska offentliga institutionerna saknar framför allt tillräckliga öppna och konsekventa kanaler för att möjliggöra inflytande på ett tidigt stadium i beslutsprocessen. Störst formell möjlighet till delaktighet (förutom i de två allmänna valen) finns idag genom det svenska utrednings- och remissväsendet, som i huvudsak används först när beslut om ny EU-lagstiftning redan har fattats och påverkansutrymmet är minimalt. Utredningen bedömer att regeringens relation till det omgivande samhället bör bli öppnare i EU-relaterade frågor och Regeringskansliets arbetssätt behöver bli tydligare, effektivare samt mer enhetligt det är väsentligt att EU-nivån och dess lokala och regionala dimension ingår som del av det demokratifrämjande arbete som bedrivs på kommunal nivå. En viktig förutsättning för att skapa delaktighet i EU-arbetet även på lokal och regional nivå är att det finns formella former för delaktighet och inflytande. I sitt betänkande av 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande Låt fler forma framtiden SOU 2016:5 föreslår 2014 års demokratiutredning att det i kommunallagen införs en bestämmelse om att kommunalfullmäktige ska verka för att kommuninvånarna ska ha förutsättningar att delta i politiska beslutsprocesser. Utredningen föreslår att förtroendevalda och tjänstemän har en mycket viktig roll att spela i kunskapsförmedlingen om politiska samband, valmöjligheter och potentiella vägar till inflytande och påverkan för väljarna. Det finns idag stora brister i kunskapen om EU i denna grupp. En undersökning visar att många

74 6 (10) KUNGSBACKA KOMMUN förtroendevalda och tjänstemän inte ens kan förmedla en grundläggande bild av hur politik på den lokala eller regionala nivån påverkas av politik på EU-nivån regeringen inrättar särskilda EU-beredningsgrupper för alla viktigare sakfrågor som väntas leda till ny EU-lagstiftning. Beredningsgrupperna ska, parallellt med kommissionens förberedande arbete och förhandlingsarbetet på EU-nivå, bistå departementen med synpunkter på kommissionens utkast och förslag i respektive fråga. Regeringskansliet utarbetar promemorior över förslag till EU-lagstiftning och publicerar dessa i en särskild serie. EU-promemoriorna ska innehålla en beskrivning av den antagna rättsakten, regeringens bedömningar av konsekvenser och de synpunkter som framkommit i EU-beredningsgruppen. Promemoriorna ska publiceras löpande av regeringskansliet i en särskild serie, som kan benämnas EU-serien eller EU:s regeringen skapar former för nationellt e-samråd i samband med det förberedande lagstiftningsarbetet i EU regeringens bedömningar i EU-lagstiftningsförslag, som sänds till riksdagen (i form av faktapromemorior), innehåller insamlad information om intresserade aktörers synpunkter en arbetsgrupp tillsättas på Regeringskansliet för att utforma riktlinjer och säkerställa genomförande och uppföljning riksdagen bör vara en centralarena för offentlig EU-debatt i Sverige genom att arrangera fler offentliga evenemang med inbjudna företrädare för intresseorganisationer och andra aktörer i ett tidigt skede av en EU-frågas hantering regeringen tydliggör myndigheternas samrådsansvar i EU-arbetet myndigheter skapar formella och transparenta samrådsformer som beslutas på EU-nivå myndigheter bör ta ett större ansvar för att informera om sitt deltagande i pågående EU-processer Utredningen rekommenderar kommuner att som del i det demokratifrämjande arbetet ta fram strategiska riktlinjer för EU-arbetet. Sådana strategiska riktlinjer har olika syften och bidrar till bättre förutsättningar för debatt och ansvarstagande. De

75 7 (10) KUNGSBACKA KOMMUN o o tydliggör internt vilka frågor som ska prioriteras möjliggör de för en utomstående att få kunskap om och insyn i vilka frågor, som kommunen och deras förtroendevalda driver på EU-nivå aktivt arbetar med att tydliggöra att de är en integrerad del av EU och att många EU-relaterade frågor är en del av den kommunala demokratin öka graden av samråd med intresseorganisationer och andra aktörer i det EU-relaterade arbetet genomföra informationshöjande insatser säkrar en hög EU-kompetens hos förtroendevalda och tjänstemän på sin webbplats tydligt visa vilka vägar som finns för att få insyn i och möjligheter för att påverka kommunens EU-arbete. På så sätt säkras en god kunskapsnivå och möjliggörare för det omgivande samhället att lämna synpunkter på det lokala och regionala EU-arbetet. Det gäller både påverkansarbetet i frågor som rör EU-beslut och i det löpande arbetet med att praktiskt tillämpa EU-rätten där denna berör kommunerna. I de fall en kommun själv bedriver aktivt påverkansarbete på EU-nivå bör detta framgå tydligt på kommunens webbplats. Likaså bör de av kommissionens offentliga samråd som är relevanta, gös tillgängliga på webbplatsen för att uppmärksamma den intresserade på möjligheten att komma in med synpunkter till kommunen och direkt till kommissionen. Redan i 2014 års Demokratiutredning förordas att kommunerna synliggör på sin webbplats, gör all information tillgänglig och alla redskap som är relevanta för den demokratiska delaktigheten i kommunen. Denna delaktighet bör på ett tydligt sätt omfatta en kommuns EU-arbete. utarbeta en metod för ursprungsmärkning av viktigare EU-relaterade frågor. SKL har på likande sätt utarbetat ett sätt för att fastställa andelen EU-relaterad ärenden på kommunfullmäktiges dagordning. På samma sätt borde en metod för att tydliggöra när ett kommunalt ärende har sitt ursprung i beslut av EU. när kommunen uppdrar åt SKL att bedriva påverkansarbete i EU:s beslutsprocess kan det vara viktigt för kommunen att inhämta synpunkter från olika intressenter för att deras synpunkter ska kunna fångas upp och komma SKL till del. Dessa synpunkter, när de är väl förankrade, kan även användas för direkt påverkansarbete genom t.ex. regionkontoren i Bryssel eller som utgångspunkt för svar på kommissionens öppna samråd.

76 8 (10) KUNGSBACKA KOMMUN Bättre information om EU Utredaren konstaterar att det fattas pedagogisk och lättläst information om EU och ofta är den engelskspråkig. Dessutom är det svårt at få information i en enskild sakfråga. Ett annat problem är den bristande synligheten vad gäller kopplingen mellan vad som sker på EU-nivån och den nationella beslutsprocessen i riksdag och regering, liksom i den lokala processerna i kommuner, landsting och regioner. Utredningen bedömer att samhällets behov av förbättrad EU-relaterad information är stort. Information bör dels finnas tillgänglig som ger baskunskaper om hur politiska beslut fattas på EU-nivå och hur politiska beslut som berör EU-nivån fattas i Sverige, dels kontinuerligt förmedla det politiska innehållet i pågående politiska processer och resultat av dessa. Informationen behöver vara tillgänglig i god tid före beslut fattas och språkligt och innehållsmässigt kunna förstås av en allmänintresserad invånare. regeringen har en särställning i EU-relaterade frågor som också innebär ett långtgående informationssvar. Det informationsbehov som finns i samhället, särskilt vad avser regeringens löpande EU-arbete och möjligheten att kronologiskt kunna följa lagstiftningsprocessen i sakfrågor, behöver särskilt beaktas för att förbättra möjligheterna till insyn och delaktighet i den EU-relaterade politiken. Regeringskansliet bör hitta bättre former för att informera om pågående politiska processer på EU-nivå behovet av EU-information i Sverige är mycket stort. Lättillgänglig och för svenska förhållanden anpassad basinformation behöver tillhandahållas av EU-upplysningen vis Sveriges riksdag för att möjliggöra kunskapsinhämtning för den intresserade myndigheterna bör informera på ett utförligt sätt om EU-arbetet inom sina respektive sakområden. Detta gäller särskilt i frågor som Regeringskansliet inte löpande informerar om på regeringen.se Sieps tydligare bör ritas mot intressenter i samhället och beslutsfattare på olika nivåer. Sieps forskningsbaserade publikationer kan presenteras i en mer lättillgänglig form för att nå dessa aktörer. Sieps publikationer bör även i ökad utsträckning kunna bidra till en fördjupad diskussion i samhället i EU-relaterade frågor

77 9 (10) KUNGSBACKA KOMMUN Utredningen föreslår att Regeringskansliet skapar en EU-portal på regeringen.se som ska innehålla regeringens EU-politik och alla viktigare pågående processer, inklusive lagstiftningsarbete, på EU-nivån Det i regeringens regleringsbrev ska förtydligas att myndigheterna har ett ansvar för att informera om EU-arbetet Regeringen tydliggör att Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, har ett uppdrag att bidra till fördjupad diskussion i samhället i de EU-relaterade frågor som berörs i Sieps publikationer Utredningen rekommenderar att EU-upplysningens verksamhet återfår den omfattning som den hade före omorganisationen år 2012 kommunerna bör genomföra informationshöjande insatser om hur den lokala och regionala demokratin är integrerad med politik på EU-nivå. Detta innebär att kommunerna på ett aktivt sätt informerar om hur kommunen kan komma att påverkas av frågor samt hur kommuninvånarna kan påverka kommunens EU-politik. Även en information, som regionkontoren i Bryssel sprider till kommunens politiker och tjänstemän bör kunna komma allmänheten till del. Det gäller även SKL:s skrift På gång inom EU och Europa Direkt-kontoren. För att öka kunskapen i samhället om de kommunala förutsättningarna och det politiska handlingsutrymmet behöver kommunernas EU-arbete synliggöras i den offentliga debatten. Förutom det löpande arbetet kan t.ex. Europadagen den 9 maj användas för att uppmärksamma Europafrågor och tydliggöra deras koppling till de lokala och regionala nivån. I anslutning till den kan kommunfullmäktige hålla en Europapolitisk debatt på ett aktuellt tema som har betydelse för kommunen. Vidare kan svenska ledamöter i Regionkommittén eller företrädare för EU:s institutioner bjudas in till arrangemang på lokal och regional nivå. I Bryssel finns tolv regions- och stadskontor som har till uppgift att bevaka sin eller sina uppdragsgivares intressen gentemot EU. Uppdrag oh arbetsuppgifter varierar, men gemensamt för alla är att de bevarat och informerar om aktuella EU-relaterade frågor, bedriver påverkansarbete och har en omfattande besöksverksamhet För många kontor är en viktig ytterligare uppgift att öka andelen EU-finansierade projekt för sin respektive region

78 10 (10) KUNGSBACKA KOMMUN

79 Motion till Kommunfullmäktige Kungsbacka den 13 april 2016 Ungdomsfullmäktige i Kungsbacka kommun I flera av landets kommuner finns ungdomsfullmäktige som syftar till att ge ungdomar ökat inflytande i samhällsfrågor och stimulera intresse för demokrati och politik. I Kungsbacka kommun har ungdomarna inget sådant forum. Vi socialdemokrater ser gärna att man tar och utvecklar ungdomarnas inflytande. I kommunen idag finns Barbro betalar och det har betytt mycket för ungdomars engagemang och inflytande under åren. Inom nämnden för Förskola & Grundskola har man en Ungdomsnämnd. Ungdomsnämnden tar upp några av de frågor som politikerna i kommunens nämnd för Förskola & Grundskola ska diskutera och besluta om på sitt nästkommande möte. Ungdomsnämnden har rätt att lägga till egna ärenden. Sammanfattning För att vitalisera politiken och öka kvalitén på beslut som rör de unga i Kungsbacka kommun föreslås att Kommunfullmäktige beslutar utreda förutsättningarna att starta upp ungdomsfullmäktige i kommunen. Det bör förslagsvis placeras under Kommunstyrelsen och fungera som ett rådgivande organ för kommunens styrelser och nämnder. Därmed kan ungdomsfullmäktige få inflytande över verksamheter och bidra med värdefulla idéer och synpunkter på frågor som berör ungdomar. Vill gärna nämna två exempel på kommuner, Göteborg och Karlstad som idag har ett ungdomsfullmäktige. Klicka gärna på länkarna för att läsa mer om hur deras upplägg ser ut. Göteborg Karlstad Att Kommunfullmäktige beslutar utreda möjligheterna att inrätta ett ungdomsfullmäktige och ta fram förslag på hur det skulle kunna organiseras Eva Borg (S) Kommunalråd Socialdemokraterna i Kungsbacka Verkstadsgatan Kungsbacka Tel

80 För att barn och personal ska må bra och ha en god inlärningsmiljö på förskolan, är det viktigt att arbetsmiljön är god. I begreppet arbetsmiljö ingår flera olika faktorer som alla påverkar barn och personal, en av dessa är bullernivån. Förskolemiljöer blir lätt bullriga och högljudda, bullret beror inte sällan på barnens och de vuxnas egna aktiviteter. (1) Buller påverkar den enskilde negativt och kan i värsta fall leda till hörselskador. Utöver det försvårar bullret samtal på förskolan, det skapar trötthet, stress, och påverkar koncentrationsförmågan negativt (2). Att arbeta med buller och att försöka minska det är således mycket viktigt. Och det finns mycket som kan och behöver - göras för att ha en så god arbetsmiljö som möjligt utifrån ett bullerperspektiv. Utöver att ha lokaler med bra akustiska egenskaper är det viktigt att hitta såväl bra arbetssätt som att ta fram strategier som syftar till att minska bullret. Ytterst ansvarig för arbetsmiljön är huvudmannen vilket regleras i skollagen; Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. (Skollagen 2010:800, 8 kap, 8 ). För att tillse att förskolorna i vår kommun har en arbetsmiljö med acceptabla bullernivåer, vill vi Sverigedemokrater undersöka bullernivåer och arbetssätt kring detta i våra kommunala förskolor. - -

81 - -

82

83 - - -

84

85 - - -

86

87

88 - Utreda förutsättningar, kostnader och möjligheter att ta fram regelverk kring miniminivå på friyta för utevistelse för de kommunala skolorna - Utreda om det redan finns ett liknande regelverk i någon annan kommun, som man kan dra erfarenhet av

89 Motionsslinga och skidbacke i Tölö Invånarna i Tölö blir fler och de som levt en stor del av livet här välkomnar alla och gratulerar till ett klokt val. På 60-talet när Hedeområdet byggdes ut var våra grannar aktiva lantgårdar med ladugårdar och betande kor inpå knutarna. Ett öppet landskap som man lätt kunde ta sig igenom och dödsbacken från Klippebergets topp ner mot Nidingevägen på skidor eller kälke var vinterns stora nöje. Idag har backen och ängen vuxit igen med sly och träd så man knappt kan ta sig fram. Hede Villaförening fick i mitten av 70-talet tillåtelse av dåvarande markägare att röja sten och buskar för en enkel motionsslinga runt Klippebergen. Med många arbetstimmar fick vi en motionsrunda på ca 1.8 km till stor glädje för motionärer, skolbarn och alla i området. Delar av stigen har idag vuxit igen och vår och höst är det blött och söligt på många passager. Yrkande: Kommunfullmäktige ger Kultur & Fritid i uppdrag att planera för en motionsslinga i Klippebergen öster om Hedeområdet samt undersöka möjligheten att röja träd, sly, buskar och stenar i backen från Klippebergets topp ner mot Nidingevägen. Renée Sylvan Ledamot Kommunfullmäktige Åke Eliasson Tölö Älvsåkers Socialdemokratiska förening 1