Revisionsrapport Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga

Transkript

1 Kommunstyrelsen Revisionsrapport Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga Kommunrevisionen har vid sitt möte den 19 oktober 2015 antagit bifogad revisionsrapport. Granskningens syfte har varit att bedöma om granskade nämnder säkerställt ändamålsenliga former för samverkan och förebyggande aktiviteter för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga i kommunen. Granskningen har avsett kommunstyrelsen och nämnden för Fritid & Folkhälsa. 1 (1) Datum Granskningsrapporten översänds med önskemål att senast den 30 december 2015 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten. Svaret önskas elektroniskt till kommunrevision@kungsbacka.se. För revisorerna i Kungsbacka kommun Birgitta Litsegård Kommunrevisionens ordförande Christine Lindeberg Vice ordförande kommunrevisionen uniform KUB100 v 1.0, Kommunrevision Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx Fax kommunrevision@kungsbacka.se

2 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2015 Kungsbacka kommun Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga

3 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga Intern samverkan Vår bedömning Underlag för bedömning NEDI och förebyggande arbete Vår bedömning Underlag för vår bedömning Extern samverkan Vår bedömning Underlag för vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Svar på revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer...18 Bilaga 1. Bakgrund till granskningen...19 Bilaga 2. Revisionskriterier...20 Bilaga 3. Källförteckning...23 Intervjuade funktioner...23 Dokumentförteckning...23 Bilaga 4. Definitioner Psykisk ohälsa Förebyggande arbete...25 Bilaga 5. Nämndernas egna förebyggande arbete

4 1. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga i Kungsbacka kommun. Granskningen avser kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa. Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet och folkhälsomålet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att två gånger under året inhämta och sammanställa dokumentation från förvaltningarna till kommunens delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning. Nya En dörr in (NEDI) är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. Granskningen visar det i huvudsak finns en ändamålsenlig organisation för samverkan och dialog inom NEDI och att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI. Däremot bedöms att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Det framgår av granskningen att det finns begränsad möjlighet att följa den samlade effekten av det förebyggande arbete som NEDI lämnar förslag till. Granskningen visar också att det saknas mätbara mål för det förebyggande arbetet. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Nämnden för fritid och folkhälsa bör utveckla sin samordning och utveckling av folkhälsomålet. Kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för samverkan inom NEDI tydliggörs. Nämnden för fritid och folkhälsa bör utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsoarbetet och folkhälsomålet följa upp arbetet i NEDI. Kommunstyrelsen bör följa upp arbetet i NEDI i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan följas upp. Nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att resultaten av det förebyggande arbetet kan följas upp, till exempel genom att tillskapa mätbara mål. Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att samtliga styrdokument för NEDI hålls aktuella. Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att begreppen förebyggande arbete och målgrupp för detta definieras i styrdokumenten för NEDI. Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård. 2

5 Bakgrund Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är väsentligt att granska hur nämnderna arbetar med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga samt undersöka vilken samverkan som sker mellan nämnderna. Bakgrunden till granskningen beskrivs närmare i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med denna granskning är att bedöma om granskade nämnder säkerställt ändamålsenliga former för samverkan och förebyggande aktiviteter för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga i kommunen. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Har nämnderna säkerställt ändamålsenliga former för intern samverkan och dialog inom kommunen? Har nämnderna utarbetat ändamålsenliga former för extern samverkan med BUP och primärvården? Vilket förebyggande arbete bedriver nämnderna för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga? Har nämnderna säkerställt en tydlig roll- och ansvarsfördelning? 2.3. Avgränsning Samverkan kring psykisk ohälsa kopplas till kommunfullmäktiges mål om att andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. Samtliga nedanstående nämnder ska arbeta med detta mål eftersom kommunfullmäktige adresserat målet till dem (se utökad beskrivning i avsnitt ). Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för kommunens folkhälsoarbete. Detta innebär i förlängningen att nämnden även ska samordna det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vi har därmed granskat hur arbetet med folkhälsomålet samordnas. I granskningen riktar vi främst rekommendationerna till nämnden för fritid och folkhälsa mot bakgrund av nämndens samordningsansvar. Inom ramen för folkhälsoarbetet finns samverkansforumet (NEDI). Syftet med NEDI är att utveckla och samordna frågor avseende främjande och förebyggande åtgärder kopplade till bland annat barn och ungas psykiska hälsa. Förebyggande arbete kopplat till psykisk ohälsa barn och unga bedrivs på flera sätt i Kungsbacka kommun; i samverkan mellan nämnder, nämnder på egen hand, nämnder med andra huvudmän etc. Vi har granskat hur samverkansforumet NEDI i enlighet med sitt uppdrag arbetar med frågor kring förebyggande av psykisk ohälsa för barn och unga. 3

6 Mot bakgrund av ovanstående anser vi att ansvariga nämnder är kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa. I granskningen har även ingått nämnderna för förskola och grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd och för individ- och familjeomsorg eftersom dessa nämnder deltar i NEDI Revisionskriterier I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av kommunallagen, regional överenskommelse, styrmodell för Kungsbacka kommun samt kommunfullmäktiges mål. Dessa redogörs för i bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier samt intervjuer. Intervjuade samt dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 4

7 3. I detta kapitel beskrivs resultat av genomförd granskning utifrån de iakttagelser vi bedömer som mest relevanta utifrån vad som framkommit i granskningen. För varje iakttagelse framgår en beskrivning av vår bedömning och därefter en beskrivning av underlagen för bedömningen. Avsnitt Våra iakttagelser Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att målansvarig inom förvaltningen två gånger under året ska inhämta dokumentation från andra berörda förvaltningar och sammanställa till delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning. Av granskningen framgår även att nämnden inte har behandlat vad som inbegrips i begreppet samordningsansvar Det finns enligt vår bedömning en i huvudsak ändamålsenlig organisation för samverkan och dialog inom kommunen. Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som föreskrivs för lokal samverkan i den regionala överenskommelsen. Vi noterar att begreppet förebyggande arbete samt målgruppen för NEDI:s arbete inte är tydligt definierade i styrdokumenten. Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska rapporteras två gånger om året till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU har inte följt upp NEDI sedan fullmäktiges beslut, Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI och att samverkan bland annat har resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera handlingsplaner. Granskningen visar att det finns begränsad möjlighet att följa det förebyggande arbetets eventuella effekter på målgruppen. Bakgrunden till detta uppges vara att det saknas mätbara mål. Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika kanaler. I granskningen har inte framkommit att kanalerna i sig har brister. Däremot upplevs att varken BUP eller primärvårdsrepresentanter deltar i tillräckligt hög utsträckning i samverkansarbetet. Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och folkhälsa eller andra berörda nämnder får del av eller efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa samverkan Intern samverkan I nedanstående avsnitt behandlas frågorna om nämnderna har säkerställt ändamålsenliga former för intern samverkan och dialog inom kommunen samt om nämnderna har säkerställt en tydlig roll- och ansvarsfördelning Vår bedömning Nämndernas samordningsansvar för kommunfullmäktiges mål regleras i kommunens styrmodell och budgethandling. Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att 5

8 målansvarig inom förvaltningen två gånger under året ska inhämta dokumentation från förvaltningarna och sammanställa till kommunens delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning. Av granskningen framgår även att samordningsansvaret inte har diskuterats i nämnden. Vår bedömning utifrån kommunens styrmodell är att det finns brister i hur nämnden för fritid och folkhälsa samordnar samt bidrar till utveckling och förbättring av folkhälsomålet. Granskningen har visat att NEDI kan betraktas på olika sätt ur ett styrning- och uppföljningsperspektiv. Samtliga intervjuade är överens om att NEDI är ett samverkansforum och en del av arbetet som hör till folkhälsoarbetet. Ur ett perspektiv ses NEDI som ett samverkansforum där varje nämnd ansvarar för styrning och uppföljning av sin del i samverkan. Ur ett annat perspektiv ses NEDI som ett samverkansforum vars arbete ska följas upp utifrån kopplingen till folkhälsomålet. Vår bedömning är att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för samverkan tydliggörs. Bedömningen görs mot bakgrund av vad som föreskrivs för nämnden i kommunens budget och reglemente samt utifrån kommunstyrelsens uppgift att leda och samordna kommunens angelägenheter. Vi bedömer att NEDI:s koppling till folkhälsomålet och folkhälsoarbetet i stort innebär, utifrån kommunens styrmodell och budget, att nämnden för fritid och folkhälsa ansvarar för att följa upp arbetet med NEDI. Vi lämnar därför också i första hand våra rekommendationer till denna nämnd. Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som finns för lokal samverkan i den regionala överenskommelsen. Vi bedömer att organisationen för samverkan inom kommunens arbete med psykisk ohälsa i huvudsak är ändamålsenlig. Det är däremot svårt att följa beslutsgången som ligger till grund för uppdraget och organisationen för NEDI. Enligt vår mening är det otydligt vad som är beslutat på tjänstemannanivå respektive nämndnivå. Granskningen visar att det finns ett flertal styrdokument för NEDI. Vi kan konstatera att ett av dokumenten inte är helt aktuellt. Vår bedömning är att nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att samtliga styrdokument hålls aktuella. Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska rapporteras två gånger om året till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU har inte följt upp NEDI sedan fullmäktiges beslut Vår bedömning är att uppföljningen inte är tillfredställande och att kommunstyrelsen bör tillse att NEDI följs upp. Eftersom NEDI är en del av folkhälsoarbetet bör detta enligt vår mening även följas upp av nämnden för fritid och folkhälsa. Nämnden har inte följt upp NEDI:s arbete löpande under året eller i delårsrapporten för Vi bedömer att nämnden bör följa upp NEDI:s arbete. Vi noterar att det i styrdokumenten för NEDI saknas en definition av vad förebyggande arbete är. Utöver en generell skrivning saknas avgränsningar kring vilken målgrupp NEDI:s 6

9 arbete ska riktas mot. Detta innebär en risk för att NEDI:s arbete kan spreta åt olika håll och att effekterna av arbetet blir mycket svåra att följa upp. Nämnden för fritid och folkhälsa bör enligt vår mening säkerställa att NEDI:s förebyggande arbete och målgrupp definieras i styrdokumenten Underlag för bedömning Samordningsansvar av folkhälsoarbetet Styrmodellen för Kungsbacka kommun innehåller kommunens vision, kommunfullmäktiges mål och nämndernas resultatmål. Nedan beskrivs de delar av styrmodellen som är mest centrala för granskningen. Målstyrning enligt styrmodell Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Varje år beslutar fullmäktige om mål för vad verksamheterna ska uppnå. Målen utgår från visionen och uppföljning från föregående år. Samordningsansvar En nämnd kan tilldelas samordningsansvar av fullmäktige för ett av de prioriterade målen. Det innebär att nämnden ska samordna arbetet och sammanställa vad andra för målet adresserade nämnder gör. Läs mer om samordningsansvaret i bilaga 2. Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från fullmäktiges prioritererade mål. Nämnderna konkretiserar de prioriterade målen genom att bryta ner dem för den egna verksamheten. Nämnderna kan också formulera egna mål utöver de som fullmäktige antagit. Bild: Sammanfattande bild av Kungsbacka kommuns målstyrning Syftet med samordningsansvar är enligt styrmodellen att arbeta över funktions- och verksamhetsgränser och att gemensamt formulera strategier och aktiviteter. Fullmäktige har i budget 2015 tilldelat nämnden för fritid och folkhälsa samordningsansvar för det prioriterade målet: Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. 7

10 Den samordnande nämnden ansvarar enligt kommunfullmäktiges budget för 2015 för att arbetet med målet samordnas inom kommunen. Nämnden ska aktivt bidra med underlag för utveckling och förbättring av målet. Förvaltningen för den samordnande nämnden ska sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse, följa upp arbetet och göra en samlad analys. Av intervju med controller på kommunledningskontoret framgår att samordnande nämnds förvaltning utser en målansvarig. Detta görs ofta i samråd med kommunstyrelsens förvaltning. Enligt styrmodellen ansvarar adresserade nämnder för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse och samverka med övriga berörda nämnder. Enligt controller ska den målansvarige stötta berörda förvaltningar i arbetet med att bryta ned det övergripande målet och se till att det är mätbart. Målansvarige ansvarar även för att målet följs upp på en kommunövergripande nivå till kommunfullmäktige. I kommunens styrhandbok 1 beskrivs ramarna och intentionerna med målansvarigas arbete. Controllern beskriver att det pågår ett arbete med att utveckla nätverk med målansvariga och att styrsystemet i kommunen i stort ses över. Målansvarig inom förvaltningen för fritid och folkhälsa beskriver i intervju att det saknas tid för att kunna utföra uppdraget. Enligt presidiet för fritid och folkhälsa har samordningsansvaret inte diskuterats i nämnden och det råder osäkerhet kring vad det innebär. Av intervjuer med verksamhetsföreträdare framgår att kunskaperna om samordningsansvaret varierar. Flera menar att samordningsansvaret inte är helt tydligt och att det finns behov av förtydliga innebörden samt roller och ansvar i relation till det. Nämnden har inte antagit riktlinjer utifrån samordningsansvaret. Både förvaltningschefen och presidiet för fritid och folkhälsa uppger att det finns behov av att förbättra arbetet utifrån samordningsansvaret. Av granskningen framgår att nämnden för fritid och folkhälsa genom målansvarig tjänsteman två gånger per år ska inhämta dokumentation från adresserade förvaltningar och sammanställa detta till kommunfullmäktige. Enligt förvaltningschefen görs inte någon samordning av folkhälsoarbetet utöver rapportsammanställningen. Nämnden för fritid och folkhälsa redogör i delårsbokslutet 2015 för nämndens egna aktiviteter kopplat till målet kring folkhälsa. Information om övriga adresserade nämnders arbete samt information om NEDI:s arbete kopplat till målet hänvisas till i kommunens delårsrapport. I nämndens delårsrapport saknas beskrivning av NEDI:s arbete. Av delårsrapporten framgår inte heller hur nämnden arbetar utifrån sitt övergripande samordningsansvar. Av intervju med förvaltningschef för fritid och folkhälsa framgår att det inte sker någon särskild rapportering till nämnden av NEDI:s arbete kopplat till samordningsansvaret. Förvaltningschefen uppger att styrning och uppföljning av samverkansforumet NEDI bör utföras av respektive nämnd som deltar i samverkan. Deltagande nämnder bör styra och följa upp sin del i arbetet. Förvaltningschefen menar att det inte vilar något särskilt ansvar på 1 Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell (styrhandbok). Kungsbacka Se källförteckning. 8

11 nämnden för fritid och folkhälsa att styra och följa upp NEDI:s arbete. Controllern vid kommunledningskontoret uppger i intervju att utifrån ett formellt perspektiv är det nämnden för fritid och folkhälsa som utifrån samordningsansvaret ansvarar för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete. Utifrån ett samverkansperspektiv kan deltagande nämnder styra och följa upp sin del av arbetet. Controllern uppger att utifrån styrmodellen bör nämnden för fritid och folkhälsa arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse även inom samverkansforumet NEDI NEDI: Nya En dörr in I nedanstående avsnitt redovisas den samverkan som sker inom samverkansgruppen NEDI. NEDI är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. NEDI:s arbete anses tillhöra arbetet kopplat till folkhälsomålet. Nedanstående organisationsbild visar organisationen för NEDI. Grunden för NEDI anses vara den regionala överenskommelsen kopplat till lokala styrdokument. Dessa beskrivs nedan. Organisation för NEDI Politik KSAU och Region Halland. Styrgruppen Förvaltningschefer för FH, IFO, FS, FG, GV, KT + representant från Region Halland. Beslut, direktiv, uppföljning och helhetssyn Funktionsgruppen Representanter med mandat från FH, IFO, FS, FG, GV, KT samt psykiatrin, habiliteringen, närsjukvården och polisen. Tar fram förslag och beslutsunderlag Bild: Övergripande organisationsbild för samverkansgruppen NEDI. FH: Fritid och folkhälsa, IFO: Individ- och familjeomsorg, FS: Funktionsstöd, FG: Förskola och grundskola, GV: Gymnasie och vuxenutbildning, KT: Kultur och turism, KSAU: Kommunstyrelsens arbetsutskott. 9

12 Regional överenskommelse för motverkande av psykisk ohälsa bland barn och unga Kungsbacka deltar i region Hallands övergripande samverkan kring barn och ungdomar. Sedan 2009 har funnits ett särskilt samverkansavtal 2. En reviderad regional överenskommelse fastställdes inom den regionala stödstrukturen under Av överenskommelsen framgår bland annat att det i respektive kommun ska finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer, att lokala rutiner för samordning ska utvecklas och att samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt överenskommelsen följs på lokal nivå. Målgruppen för samverkan är enligt den regionala överenskommelsen för barn och ungdomar mellan 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Lokal överenskommelse för motverkande av psykisk ohälsa bland barn och unga: NEDI kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. En dörr in kom därför att fungera som kommunens lokala samordningsgrupp. Under 2013 föreslog berörda förvaltningschefer att En dörr in skulle utvidgas och att en ny organisation för folkhälsoarbetet skulle tas fram. Syftet med förslaget var att skapa en tydligare struktur för folkhälsoarbetet. Genom utökad samverkan skulle frågor som tidigare hamnat mellan stolarna hanteras. Av genomförda intervjuer framgår att förslaget utformades utifrån den reviderade regionala överenskommelsen och att styrgruppen på egen hand under 2013 valde att utvidga samverkansuppdraget för En dörr in. För att nå en bredare målgrupp kom även samordning och utveckling kring främjande och förebyggande åtgärder att ingå i uppdraget. Det utvidgade uppdraget kom att benämnas Nya En dörr in. Förvaltningschefernas förslag antogs av nämnden för fritid och folkhälsa , efter beredning av KSAU och KS i december 2014 samt av kommunfullmäktige Besluten resulterade i ett antal förändringar: Nämnden för fritid och folkhälsa fick samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Folkhälsoansvaret framgår av nämndens reglemente. Den lokala samverkansgruppen NEDI fick ett utökat uppdrag. Förvaltningschefen alternativt nämndordföranden för fritid och folkhälsa ska kontinuerligt rapportera folkhälsofrågor till KSAU. De huvudsakliga styrdokumenten för samverkan inom NEDI är den regionala överenskommelsen och det ursprungliga uppdraget för En dörr in. Därutöver finns de av styrgruppen antagna dokumenten Uppdrag för NEDI samt organisationsbild för NEDI. Vi konstaterar att den lokala handlingsplanen för En dörr in inte är aktuell i sin helhet, eftersom den exempelvis beskriver en organisation som skiljer sig från den nu gällande 2 och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren Fastställdes av Strategisk grupp i Halland. Det vill säga regionens och samtliga kommuners förvaltningschefer för socialtjänst och hälso- och sjukvård. 10

13 organisationen. Vi noterar att det är svårt att följa vad som är beslutat av förvaltning respektive nämnd/styrelse. Det framgår inte av de lokala styrdokumenten vilken eller vilka målgrupper som samverkansarbetet avser utöver beskrivningen barn och unga i behov av särskilt stöd. Av genomförda intervjuer framgår att det råder viss osäkerhet vilken målgrupp som samverkansarbetet ska riktas mot. I styrdokumenten för NEDI definieras inte vad begreppet förebyggande arbete avser. Av intervjuerna framgår att gällande lagstiftning (skollag, socialtjänstlag och HSL) definierar förebyggande arbete på olika sätt. Ett antal intervjuade verksamhetsföreträdare menar att det finns behov av att tydligare definiera hur det förebyggande arbetet ska bedrivas inom samverkan. Vissa anser också att det förebyggande arbete bör vara mer orienterat mot olika målgrupper. Flera intervjuade menar att styrdokumenten är övergripande och det saknas detaljerade rutiner för arbetssättet avseende det förebyggande arbetet. NEDI:s övergripande mötesstruktur, rapporteringsvägar samt roll- och ansvarsfördelning framgår av styrdokumenten. Styrgruppen inom NEDI träffas åtta gånger per år. Funktionsgruppen träffas tio gånger per år och består enligt samordnaren för NEDI av 21 verksamhetsrepresentanter som ska bidra med sin expertis. Samordnaren sammankallar och arbetsleder funktionsgruppen samt deltar och föreslår dagordning till styrgruppen. Förvaltningschefen för fritid och folkhälsa är ordförande i styrgruppen och ansvarar i praktiken för rapportering till KSAU. Samtliga intervjuade verksamhetsföreträdare anser att roll- och ansvarsfördelningen inom NEDI är tydlig även om dokumentationen upplevs som övergripande. De intervjuade upplever samarbetet inom och mellan styrgrupp och funktionsgrupp som välfungerande. Flera intervjuade menar att arbetsformerna fortfarande håller på att utvecklas och att det i nuläget inte finns behov av mer dokumenterade riktlinjer och rutiner. Av intervjuerna framgår att samordnaren för NEDI ansvarar för att utbilda och informera förvaltningarna om samverkansarbetet. De intervjuade menar att det finns god känndedom om samverkansarbetet inom förvaltningarna. Granskningen visar att KSAU inte har fått del av någon uppföljning kring NEDI sedan kommunfullmäktiges beslut i februari Förvaltningschef för fritid och folkhälsa anger att uppföljning kommer att göras en gång under De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver samverkan inom NEDI som tjänstemannadriven. Majoriteten av de intervjuade verksamhetsföreträdarna menar att det inte finns behov av ytterligare politisk styrning eftersom arbetet bedrivs inom tjänstemännens delegation. Däremot menar några att det finns behov av en tydligare kommunövergripande styrning av folkhälsoarbetet. Exempelvis saknas i dagsläget en långsiktig strategi och tydliga folkhälsomål. Det beskrivs som en utmaning att hitta en finansieringslösning för att effektivt kunna bedriva samverkan inom området. 11

14 Flera av de intervjuade redogör för att så kallade sociala investeringar diskuteras i kommunen. Med detta menas sociala satsningar som görs med ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv och som ofta har fokus på tidiga och förebyggande insatser. I nämndernas budgethandlingar inför 2016 återfinns en gemensam skrivning kring finansiering av sådana möjligheter NEDI och förebyggande arbete I nedanstående avsnitt behandlas frågan om hur det förebyggande arbetet för att motverka psykisk ohälsa bedrivs och organiseras kopplat till NEDI:s uppdrag. Fokus är hur NEDI och nämnderna arbetar i praktiken och hur arbetet fungerar Vår bedömning Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI och att samverkan bland annat har resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera handlingsplaner. Granskningen visar att NEDI i sig inte bedriver något förebyggande arbete utan tar fram förslag till samverkan för förebyggande arbete. NEDI följer enligt uppgift upp om dessa förslag omsätts i handling och i så fall i vilken omfattning. NEDI följer enligt uppgift inte upp vilka effekter det genomförda arbetet har på målgruppen. Vi anser att det finns begränsad möjlighet att följa effekterna av det förebyggande arbete som NEDI lämnar förslag till. För att följa arbetet krävs att respektive nämnd redovisar sin del i det förebyggande arbetet. Granskningen visar också att det saknas mätbara mål för det förebyggande arbetet. Den uppföljning som görs i dagsläget kopplat till folkhälsomålet redovisar inte vilka resultat som uppnås eller vilken effekt det förebyggande arbetet har på målgruppen vilket enligt vår bedömning inte är tillfredsställande. Vi har tidigare bedömt att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att uppföljningen av det förebyggande arbetet utvecklas Underlag för vår bedömning Av dokumentet Uppdrag för Nya En dörr in framgår att det övergripande uppdraget är indelat i tre övergripande arbetsområden. Dessa områden beskrivs i bilden nedan. Arbetsområde Individärenden Verktygen Beskrivning NEDI ska se till att samverkan kring individer i behöv av stöd från olika aktörer kommer till stånd, att den fungerar så att brukarens behov tillgodoses samt att den följs upp. NEDI ska se till att det finns verktyg som behövs i det gemensamma arbetet kring individärenden för att tillgodose brukarnas behov. Genom noggrann 12

15 Förebyggande arbete omvärldsbevakning och tät kommunikation ska NEDI lyfta upp relevanta utvecklingsområden. Vidare ska NEDI leverera väl utarbetade lösningsförslag inom dessa områden till styrgruppen. NEDI ska utifrån erfarenheterna från individärenden samt utifrån de berörda verksamheternas specialistkompetens lyfta fram behovsområden för förebyggande arbete. Vidare ska NEDI leverera väl utarbetade förslag inom dessa områden. Bild: Utdrag ur dokumentet Uppdrag för Nya En dörr in Samtliga intervjuade är positiva till NEDI och upplever att samverkan har förbättrats. Arbetsområdet individärenden respektive arbetsområde verktyg har utvecklats. En gemensam mall för arbetet med den samordnade individuella planen 4 har exempelvis tagits fram. Samordnare för arbetet med samordnad individuell plan har tillsatts och utbildats. De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver också utveckling inom arbetsområdet förebyggande. Samverkan uppges ha bidragit till kunskapsökningar, snabbare kontaktvägar och ökad förståelse för varandras arbete. Stödet upplevs ha ökat eftersom man nu upplever sig vara del av en större organisation. Mer konkret beskrivs även att flera handlingsplaner har arbetats fram inom NEDI, exempelvis avseende insatser för placerade barn med speciell problematik samt för hemmasittare. Samordnaren för NEDI framhåller att NEDI i sig inte genomför något förebyggande arbete. I enlighet med sitt uppdrag lyfter och utvecklar NEDI områden där det finns behov av förebyggande arbete. Själva arbetet utförs dock av berörda nämnder. NEDI följer enligt uppgift upp om det bedrivs något samverkansarbete runt identifierade behovsområden och i så fall i vilken omfattning. Av granskningen framgår att några konkreta resultat eller effekter av det samlade förebyggande arbetet inte kan visas. Några resultat kan inte heller kopplas till effekter på en specifik målgrupp. Orsaken till detta är enligt förvaltningschef för fritid och folkhälsa att det saknas mätbara mål och nyckeltal i styrdokumenten för NEDI. Enligt förvaltningschef och presidiet för fritid och folkhälsa är det väsentligt att kunna påvisa mer resultat och att hitta bra mätbara mål, även om samverkan fungerar bra. Samordnaren för NEDI uppger att det inte ingår i NEDI:s nuvarande uppdrag att följa upp effekterna av det samlade förebyggande arbetet. Det är istället upp till respektive nämnd att följa upp sin sitt förebyggande arbete. Målansvarig inom förvaltning för fritid och folkhälsa uppger att det sker en samlad uppföljning av det förebyggande arbetet som kommunen utför och att detta ingår i rapporteringen av kommunfullmäktiges mål om hälsosamt liv. Där är arbetet med den psykiska hälsan är en del. Av delårsrapport för framgår att det finns behov av mer omfattande och strukturerade program för att främja ungdomars psykiska hälsa. Av delårsrapport framgår 4 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ). Huvudmännen ska tillsammans upprätta en samordnad individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. 5 Delårsrapport för Kungsbacka kommun 2015, se källförteckning. 13

16 också att det finns verksamhet som har en främjande effekt men att den når en begränsad målgrupp. I delårsrapporten bedöms att kommunfullmäktiges mål om hälsosamt liv kommer att uppnås Extern samverkan I nedanstående avsnitt behandlas frågan om nämnderna har utarbetat ändamålsenliga former för extern samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvården Vår bedömning Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika kanaler. I granskningen har det inte framkommit att kanalerna i sig har brister. Däremot upplevs att varken BUP eller primärvårdsrepresentanter deltar i tillräckligt hög utsträckning i samverkansarbetet. Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och folkhälsa eller andra berörda nämnder får del av eller efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa samverkan. Vi bedömer att nämndernas uppföljning i denna del bör utvecklas Underlag för vår bedömning Av genomförda intervjuer framgår att nämndernas samverkan med BUP och primärvård sker genom flera kanaler. Dessa beskrivs nedan i tabellen. Vi vill betona att vi inom ramen för granskningen inte har intervjuat företrädare för BUP och primärvård. Kanaler för extern samverkan med BUP och primärvård Regional stödstruktur NEDI Direkt samverkan Den regionala stödstrukturen är en del av den regionala överenskommelsen. Stödstrukturen består av chefsgrupp Halland och rapportering sker till regionstyrelsen. Inom stödstrukturen finns en strategisk grupp och flera taktiska grupper med representanter från respektive kommun och Region Halland. Kungsbacka har sex representanter i den regionala stödstrukturen. Samverkan med BUP och primärvård sker i NEDI. Region Halland har en gemensam representant som sitter med i styrgruppen. I funktionsgruppen är regionen representerade genom avdelningschefen för BUP Kungsbacka, avdelningschefen för Habiliteringen Kungsbacka, avdelningschefen för VPM Kungsbacka samt rehabchefen för närsjukvården. Bild: Övergripande bild över kanaler för extern samverkan med BUP och primärvård. Inom flera förvaltningar sker samverkan även direkt med BUP och primärvård. 14

17 Flera intervjuade verksamhetsföreträdare menar att i de olika kanalerna finns brister i samverkan med BUP och primärvård. De intervjuade har i intervjuer främst redogjort för den direkta samverkan och den samverkan som sker inom NEDI:s funktions- och styrgrupp. Av genomförda intervjuer framgår att det finns ett behov av ökad och förbättrad samverkan med BUP och primärvård inom ramen för NEDI. I dagsläget representeras BUP och primärvård genom verksamhetschef för BUP Halland i styrgruppen, av avdelningschef för BUP Kungsbacka och av chef för närsjukvården (rehabilitering) i funktionsgruppen. Av intervjuerna framgår att det finns behov av representant från primärvården i styrgruppen. Nuvarande BUP-representant i styrgruppen uppges sakna beslutsmandat för primärvårdens räkning vilket leder till minskad styrkraft. Flera intervjuade verksamhetsföreträdare menar även att det är en brist att representanten sällan deltar i styrgrupp. Vissa menar även att deltagandet kan öka i funktionsgrupp. Av genomförda intervjuer framgår att nämndernas direkta samverkan med BUP och primärvård främst rör individärenden med ett behandlande syfte. Även om denna granskning inte fokuserar på samverkan i individärenden har i intervjuer framkommit att det i flera fall finns svårigheter i den direkta samverkan med primärvård och främst BUP. Flera av de intervjuade beskriver att framförallt verksamheten inom BUP är ansträngd vilket medför en negativ påverkan på samverkan och den egna verksamheten. Samtliga intervjuade verksamhetsföreträdarna uppger att det inte genomförs någon uppföljning till nämnd av extern samverkan. 15

18 4. I detta kapitel framgår våra slutsatser utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning. Svar ges också på ställda revisionsfrågor i granskningen. Utifrån identifierade förbättringsområden i granskningen framgår våra rekommendationer Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att det i huvudsak finns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. Vi bedömer att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt och att det finns utvecklingsområden i uppföljning av det förebyggande arbetet. Vi bedömer också att det finns brister kopplat till nämnden för fritid och folkhälsas styrning och uppföljning av samverkan inom folkhälsoarbetet. Nämnden för fritid och folkhälsa bör bland annat utveckla sin samordning och uppföljning av folkhälsoarbetet. Nämnden bör också utveckla sin styrning och uppföljning av NEDI Svar på revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har nämnderna säkerställt ändamålsenliga former för intern samverkan och dialog inom kommunen? Bedömning Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Detta innebär att nämnden ska samordna det förebyggande arbetet med den psykiska ohälsan. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att inhämta dokumentation från övriga nämnder och sammanställa till kommunens delårsrespektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning. Vår bedömning utifrån kommunens styrmodell är att det finns brister i hur nämnden för fritid och folkhälsa samordnar samt bidrar till utveckling och förbättring av folkhälsoarbetet. NEDI är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som föreskrivs för lokal samverkan i den regionala överenskommelsen. Vi bedömer att organisationen för samverkan inom kommunens förebyggande arbete med psykisk ohälsa är i huvudsak ändamålsenlig. Vår bedömning är att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för samverkan tydliggörs. Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska rapporteras två gånger per år till KSAU. KSAU har inte följt upp 16

19 Har nämnderna utarbetat ändamålsenliga former för extern samverkan med BUP och primärvården? Vilket förebyggande arbete bedriver nämnderna för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga? Har nämnderna säkerställt en tydlig rolloch ansvarsfördelning? NEDI sedan fullmäktiges beslut Vår bedömning är att uppföljningen inte är tillfredställande och att kommunstyrelsen bör tillse att NEDI följs upp. Eftersom NEDI är en del av folkhälsoarbetet bör detta enligt vår mening även följas upp av nämnden för fritid och folkhälsa. Nämnden har inte följt upp NEDI:s arbete löpande under året eller i delårsrapporten för Vi bedömer att nämnden bör följa upp NEDI:s arbete. Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika kanaler. I granskningen har inte framkommit att kanalerna i sig har brister. Däremot upplevs varken BUP eller primärvårdsrepresentanter delta i tillräckligt hög utsträckning i samverkansarbetet inom NEDI. Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och folkhälsa eller andra berörda nämnder får del av eller efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa samverkan. Vi bedömer att nämndernas uppföljning i denna del bör utvecklas. Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI och att samverkan bland annat har resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera handlingsplaner. Vi anser att det finns begränsad möjlighet att följa effekterna av det förebyggande arbete som NEDI lämnar förslag till. För att följa arbetet krävs att respektive nämnd redovisar sin del i det förebyggande arbetet. Den uppföljning som görs i dagsläget kopplat till folkhälsomålet redovisar inte vilka resultat som uppnås eller vilken effekt det förebyggande arbetet har på målgruppen. Granskningen visar också att det saknas mätbara mål för det förebyggande arbetet. Vi har tidigare bedömt att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att uppföljningen av det förebyggande arbetet utvecklas. Samtliga intervjuade verksamhetsföreträdare anser att roll- och ansvarsfördelningen inom NEDI är tydlig även om den upplevs som övergripande. Flera intervjuade menar att arbetsformerna håller på att utvecklas och att det i nuläget inte finns behov av mer dokumenterade riktlinjer och rutiner. Vi bedömer att nämnderna har säkerställt en i huvudsak tydlig roll- och ansvarfördelning inom ramen för NEDI. När arbetsformerna är mer etablerade anser vi att de bör dokumenteras. 17

20 4.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Nämnden för fritid och folkhälsa bör utveckla sin samordning och utveckling av folkhälsomålet. Kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för samverkan inom NEDI tydliggörs. Nämnden för fritid och folkhälsa bör utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsoarbetet och folkhälsomålet följa upp arbetet i NEDI. Kommunstyrelsen bör följa upp arbetet i NEDI i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan följas upp. Nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att resultaten av det förebyggande arbetet kan följas upp, till exempel genom att tillskapa mätbara mål. Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att samtliga styrdokument för NEDI hålls aktuella. Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att begreppen förebyggande arbete och målgrupp för detta definieras i styrdokumenten för NEDI. Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av extern samverkan med BUP och primärvård. Göteborg 19 oktober 2015 Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst och Young AB Christoffer Henriksson Verksamhetsrevisor Ernst och Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst och Young AB 18

21 Socialstyrelsens statistik visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. Allt fler barn och ungdomar har psykiska besvär i form av depression, oro, ångest eller ängslan. Detta har inneburit att den psykiatriska vården bland denna grupp ökat kraftigt de senaste åren. Socialstyrelsen konstaterar att detta på sikt kan komma att utgöra ett växande folkhälsoproblem. Nämnden för fritid och folkhälsa svarar för och har samordningsansvar för kommunens folkhälsoarbete. Detta innebär att nämnden ska samordna det förebyggande arbetet med den psykiska ohälsan. Av nämndens årsredovisning för 2014 framgår att ungas hälsa fortsätter att vara ett bekymmer och en utmaning i kommunen. Inom ramen för styrgruppen är att utveckla och samordna frågor avseende främjande och förebyggande åtgärder kopplade till bland annat barn och ungas psykiska hälsa. Styrgruppen består av representanter från flera förvaltningar. Under kommunrevisionens dialog med nämnden för fritid och folkhälsa under 2014 framkom att nämnden ser problematiken med den psykiska ohälsan som en stor utmaning. Nämnden framhöll dock att detta är en problematik som även kräver insatser från flera nämnder och andra organisationer i samhället. Inom kommunen behöver till exempel samverkan ske mellan nämnden för fritid och folkhälsa, förskola och grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd samt individ- och familjeomsorg. Dessa nämnder har verksamhet som riktar sig till barn och unga i kommunen. Även barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvården inom region Halland har en viktig roll genom att de erbjuder vård. Socialstyrelsen framhäver att kunskap om psykisk ohälsa och samverkan mellan aktörer i samhället är viktiga förutsättningar för att kunna förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Kommunrevisionen har tidigare uppmärksammat att det finns utmaningar i kommunen avseende nämndernas samverkan med varandra. Inom ramen för grundläggande granskning 2014 uppgav ett antal nämnder att det förelåg svårigheter i att etablera samverkan mellan nämndera. Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är väsentligt att granska hur nämnderna arbetar med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga samt undersöka vilken samverkan som sker mellan nämnderna. I God revisionssed framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. 19

22 Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning styrs av tillämpliga delar av kommunlagen samt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Kommunallagen (1991:900), 6 kap 1-3, 6 kap 7 Regional överenskommelse Styrmodell för Kungsbacka kommun Kommunfullmäktiges mål Kommunallagen (1991:900) Kommunallagen 6 kap. 1-3 som reglerar styrelsens övergripande ansvar för ledning, samordning och uppsikt. Av kommunallagen framgår bland annat att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. Enligt 6 kap. 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. (Varberg, Falkenberg, Kungsbacka, Halmstad, Laholm, Hylte, Region Halland) Kungsbacka deltar i region Hallands övergripande samverkan kring barn och ungdomar. Sedan 2009 har funnits ett särskilt samverkansavtal 6. En reviderad regional överenskommelse fastställdes inom den regionala stödstrukturen under Lokal samverkan I respektive kommun ska det finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunens socialtjänst och skola och berörda verksamheter inom Region 6 och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren Fastställdes av Strategisk grupp i Halland. Det vill säga regionens och samtliga kommuners förvaltningschefer för socialtjänst och hälso- och sjukvård. 20

23 Halland, som gemensamt ansvarar för strategisk planering så att verksamheter och insatser för målgruppen kan samordnas. Till samordningsgruppen kan även övriga berörda myndigheter kopplas. Lokala rutiner för samordning av huvudmännens verksamhet ska utvecklas inom respektive kommun. Arbetet ska utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven ska kontinuerligt inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ska ligga till grund för planeringsarbetet i den lokala och regionala samverkan. Samordningsgruppen ska ha regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls så att barn och ungdomar som behöver särskilt stöd sätts i centrum. När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras, som kan antas få konsekvenser för annan parts verksamhet, ska information ges och synpunkter inhämtas från samordningsgruppen. Kungsbacka kommun Styrmodell och budget Styrmodellen för Kungsbacka kommun innehåller kommunens vision, kommunfullmäktiges mål och nämndernas resultatmål. Inom ramen för styrmodellen kan en nämnd tilldelas samordningsansvar för fullmäktiges prioriterade mål. Syftet med samordningsansvar är enligt styrmodellen att arbeta över funktions- och verksamhetsgränser och att gemensamt formulera strategier och aktiviteter. Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun har i budget 2015 beslutat om 16 stycken prioriterade mål varav följande är av betydelse för föreliggande granskning: Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka För ovanstående mål har Nämnden för Fritid och Folkhälsa samordningsansvar. Vidare anges samtliga i granskningen granskade nämnder som adresserade. Nedan följer hur fullmäktige har definierat samordningsansvaret samt adresseringsansvaret för nämnd och förvaltning. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra tillmåluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder 21

24 Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 22

25 Intervjuade funktioner Förvaltningschef förvaltningen för fritid och folkhälsa Presidiet i nämnden för fritid och folkhälsa Samordnare för NEDI Enhetschef för Livsstilsenheten inom förvaltningen för fritid och folkhälsa Förvaltningschef förvaltningen förskola och grundskola Förvaltningschef och chef för myndighetsutövning förvaltningen för funktionsstöd Tillförordnad förvaltningschef förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildning Gruppintervju med förvaltningschef, verksamhetschef, enhetschef och verksamhetscontroller inom förvaltningen för förskola och grundskola Controller på kommunledningskontoret (telefonintervju) Målansvarig tjänsteman inom förvaltningen för fritid och folkhälsa (telefonintervju) Inom ramen för granskningen har vi intervjuat förvaltningschefer för samtliga adresserade nämnder som ingår i samverkansforumet NEDI. Vi har intervjuat presidiet för nämnden för fritid och folkhälsa eftersom nämnden har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Vi har även genomfört intervjuer med samordnaren för NEDI samt med chefen för Livsstilsenheten. Vi har slutligen genomfört telefonintervju med målansvarig tjänsteman inom förvaltningen för fritid och folkhälsa samt med kommunledningskontorets controller. Dokumentförteckning Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun Policydokument. Beslutad av Nämnden för Förskola och Grundskola , 30. Beslut om organisation för folkhälsoarbetet. Nämnden för Fritid och Folkhälsa , 32. Delårsrapport 2015 Kungsbacka kommun. Delårsrapport 2015 Nämnden för Fritid och Folkhälsa. Nämnden för Fritid och Folkhälsa , 35. Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell (styrhandbok). Kungsbacka Genomförandeplan 2015 Aktiviteter och verksamhet. Förvaltningen för Fritid och Folkhälsa. Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Antagen av landstingsfullmäktige och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren Lokal handlingsplan för EN DÖRR IN samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i Kungsbacka. Beslutad av kommunstyrelsen KS 221/04 Nämndbudgetar Nämndernas årsredovisningar Organisationsbild NEDI. 23