Ny teknik, något för oss? En intervjustudie om de allra äldstas syn på vardagsteknologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny teknik, något för oss? En intervjustudie om de allra äldstas syn på vardagsteknologi"

Transkript

1 En intervjustudie om de allra äldstas syn på vardagsteknologi

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Kristina Nilsson, Ulla Sonn, Synneve Dahlin Ivanoff Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, Bengt Andersson Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Formgivning: Ordförrådet AB Omslagsfoto: Thomas Carlgren Tryckeri: Mixi Print, Olofström Upplaga: ex ISBN: Artikelnummer: Publikationen kan beställas på HIs webbplats, via telefon eller hämtas i pdf-format, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Kristina Nilsson Ulla Sonn Synneve Dahlin Ivanoff En intervjustudie om de allra äldstas syn på vardagsteknologi 1

4 Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 6 Urval/Deltagare... 6 Genomförande... 7 Bearbetning och analys... 7 Resultat... 9 Att använda teknik Att välja bort teknik Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Konklusion Referenser... 21

5 Bakgrund I Sverige ökar andelen äldre och väntas fortsätta göra så de närmsta åren. Gruppen med personer över 80 år förväntas att om ca tio år öka mest och fram till år 2050 ha fördubblats sedan sekelskiftet (1). Då fler personer överlever sina sjukdomar talar det även för att sjukligheten i befolkningen kommer öka totalt (2). Samtidigt lever vi i ett informationssamhälle som ställer krav på ombytlighet. Kraven för att kunna använda teknologi ökar då vi möter den överallt i våra dagliga liv; TVapparater, telefonsvarare, på bibliotek, vid bankärenden och så vidare (3 5). Ordet teknologi kommer från grekiskans technologia och betyder läran om tekniken och då särskilt läran om industriella tillverkningsmetoder. Vidare beskrivs det som tillämpningen av vetenskaplig kunskap i praktiken, för att förändra och hantera miljön i människors liv (6, 7). Begreppet vardagsteknologi är mångsidigt och används inom flera vetenskapsområden så som pedagogik (8), beteendevetenskap (9), medicin (10) och arbetsterapi (5, 11). Teknologin beskrivs som allt som omger personer i vardagen från kläder till datorer (8), alla delar i en produkt och runt en produkt (9), de tekniska objekt som används i det vardagliga livet och är en del i ett socialt system (12), och teknologi som kan underlätta behandling och utredning vid sjukdom (10). Den definition som kommer att användas i denna studie är; all elektronisk, teknisk och mekanisk utrustning som omger människor i deras vardagsliv. Det vill säga vardagsteknologi innefattar mer än informations och kom munikations teknologi samt innefattar både ny och välkänd teknik. Vardagsteknologi återfinns alltså inom olika aktivitetsområden i hemmet, exempelvis när man ska laga mat, ringa, slå på tv eller stereo. Produkter som används i dessa aktiviteter kan vara tvättmaskin, digitalklocka, kaffekokare, telefonsvarare, video o.s.v. (5, 11). Äldre personer har varit med om en enorm teknisk utveckling under sin livstid men ligger efter i att ta till sig dagens nya teknologi. Exempelvis år 2007 använde 81 procent av samtliga personer över 16 år dator medan siffran för enbart personer år och över 85 år var 28 respektive 9 procent (13). Selwyn m.fl. (4) har från en större en kätundersökning utrett användandet av informations och kommunikationsteknologi (IKT) bland en grupp personer över 60 år. I denna studie är äldre personer jämfört med yngre personer fortfarande en grupp där få innehar sattelit TV, stereo, bredbild, dator eller DVD spelare. Den vanligaste förekommande IKT var att se på TV och att lyssna på radio. Östlund (14) har undersökt personer över 80 år och 3

6 deras syn på vardagsteknologi. Utifrån ett urval av olika teknikprodukter, så som telefon, handla hemma terminal, TV och trygghetslarm framkom att telefonen var den sorts teknologi som de äldsta värdesatte mest och inte ville gå miste om. Hon kallar denna generation för telefongenerationen då hon menar att telefonen har haft samma betydelse för denna grupp som datorn betyder för dagens unga. Telefonen var på vilket sätt de äldre kunde hålla sina sociala kontakter, speciellt för de som hade svårt att lämna hemmet (14). IKT beskrivs som en möjlighet att öka det sociala nätverket och förbättra livskvaliteten genom att den hjälper till att hålla kontakten med familj och vänner samt ger en ökad tillgång till kunskap och hälsoinformation (4, 15). Faktorer som ökar användandet av specifikt datorer har undersökts och visats vara om personen är man, mellan år (i relation till över 71 år), gift, ej långvarigt sjuk samt högutbildade (4). Csaja (15) menar även att tillgången till teknik, socioekonomisk status, attityder mot teknik och upplevda fördelar med tekniken påverkar vem som tar till sig ny teknik. Sammanfattningsvis menar författarna att dagens IKT inte är attraktiv för äldre personer och visar att förutsättningarna för om äldre personer använder ny teknik är att tekniken ska fylla ett behov i vardagen men även att de har en förtrogenhet med det som ska användas samt personens värderingar (4, 14, 15). Zimmer (16) beskriver vidare i en studie hur vi kan förstå varför äldre tar till sig teknologi eller inte. Orsaker till varför äldre personer väljer att använda teknologi i allmänhet är oron för risker som de kan möta i hemmet och när teknologin underlättar de svårigheter de upplever i hemmet. En högre motivation för att använda ny teknologi återfanns hos personer med sämre hälsa och de med litet kontaktnät (16). Med andra ord är det till stor del det individuella behovet som styr användandet av ny teknologi. Det kan bli svårare att lära sig nya saker när man blir äldre då förutsättningarna är annorlunda (17). Studier visar att det inte i första hand beror på att äldre personer inte förstår eller kan ta till sig ny information, utan att det är intresset och motivationen som minskar (4, 14, 16). Det har framkommit i en studie att äldre personer är positiva till ny teknik men inte alltid för eget bruk, vilket de motiverar med att den återstående livstiden är begränsad, att de är tröttare nu och att behovet inte finns där (14). Att använda hjälpmedel är en del av vardagsteknologin och kan upplevas som motsägelsefullt. I likhet med annan teknik kan säkerheten, mobiliteten, självförtroendet och självständigheten öka men å andra sidan även upplevas som något som kan vara komplicerat, besvärligt och minska självständigheten. Denna teknologi kan med andra ord underlätta för en person att bo kvar hemma men kan även skapa hinder i personens vardagsliv (18 21). 4

7 Det är av stor vikt att hålla en balans mellan personliga förutsättningar och miljörelaterade krav för att tillfredställande kunna utföra en aktivitet (22). Miljön kan vara hindrande, bland annat genom den fysiska miljön, andras förväntningar, lagar och sociala normer men även underlätta i form av redskap, instruktioner och guidning av annan person. Den mening som finns bakom ett objekt kan även påverka på vilket sätt objektet används. Då alla personer har olika kapacitet och tro på sin egen förmåga kan samma miljö engagera en person på helt olika sätt. Exempelvis att en person kan bli uttråkad medan någon annan person blir överväldigad (23) av att använda teknik. Nyttan av vardagsteknologi kan alltså vara mångfacetterad och kan ha olika betydelse för olika personer. Många av de ovanstående studierna är kvantitativa vilket tyder på att studier med en kvalitativ ansats saknas vilket även framgår i en litteraturstudie (24). Flera tidigare studier som handlar om vardagsteknologi fokuserar på hela gruppen äldre och har inte avgränsat sig till de allra äldsta. De allra äldsta är en grupp i samhället som ökar fort, kan vara sårbara och löper stor risk för att drabbas av funktionsnedsättning och sjukdom. Samtidigt tilltar konsumtionen och kraven på att använda teknologi i samhället. Flera författare menar att teknologi skulle kunna underlätta för denna grupp i deras vardag och kan även se en ekonomisk vinst med detta (25, 26). Det finns alltså en efterfrågan på studier med de allra äldstas (80 år och äldre) livsvillkor i fokus (24). Det är därför av stor vikt att erfarenheter av vardagsteknologi hos denna grupp utforskas för att få en fördjupad förståelse för de allra äldstas vardagsliv i förhållande till teknik, vilka hinder och möjligheter de möter i sina dagliga liv. Syftet med denna studie är därför att få en förståelse för hur de allra äldsta kan se på vardagsteknologi. 5

8 Metod En kvalitativ metod har valts eftersom studien fokuserar på hur individen erfar och förstår sin värld (27). En narrativ analys har använts som kommer ur den hermeneutiska skolan, det vill säga från den kunskapstradition som fokuserar på att tolka innebörden i mänskliga uttrycksformer. I den narrativa traditionen studeras berättelser för att identifiera mening med upplevelser och handlingar och människans handlingar identifieras som levda berättelser. Fokus i narrativ metod är de betydelser som människor skapar genom att länka händelser och företeelser till betydelsebärande strukturer som ger förklaring och kausalitet åt dessa. Fokus ligger inte bara på vad som sägs utan även på hur det berättas och hur vi kan förstå detta (28, 29). Som vägledning till denna analys användes Polkinghornes (28, 30) beskrivning av Narrative analysis of eventful data. En händelse är något som inträffat vid en tidpunkt, tidigare händelser som återberättas har blivit sammankopplat till något nytt, blir till en helhet, bildar en plot (intrig/ handling). I narratives är personens egna upplevelser i fokus då dessa är verkliga för personen utan att tänka i generella termer (28, 30). Urval/Deltagare Deltagarna i denna studie bestod av hemmaboende personer över 80 år som inte hade formell (professionell) eller informell (privat) hjälp inom personlig och instrumentell ADL (Aktiviteter i Dagliga Livet). För att få ett så rikt resultat som möjligt var det önskvärt med en variation avseende kön, civilstånd och utbildningsgrad. Författaren rekryterade deltagarna genom pensionärsföreningar. Deltagarnas ålder varierade mellan år med en median och medelålder på 86 år. Två av sju hade högskoleutbildning, fem av sju hade något hjälpmedel, en av sju hade dator och sex av sju hade mobiltelefon (tabell 1). 6

9 Beskrivning av deltagarna TABELL 1 Deltagare Kön Yrke vid pension Utbildning Civilstånd Hjälpmedel Mobil Dator 1 Kvinna Barnskötare Yrkesskola Änka Griptång, stora grepp Ja Ja 2 Kvinna Administratör Folkskola Änka Nej Ja Nej 3 Kvinna Sjuksköterska Högskola Änka Armstöd till toaletten Nej Nej 4 Man Gymnastiklärare Högskola Gift Käpp, förstoringsglas Ja Nej 5 Man Chaufför/rörläggare Folkskola Gift Ljudförstärkare till dörr och telefon 6 Kvinna Hemmafru Folkskola Änka Käpp, dyna, griptång, toaförhöjning 7 Man Försäljare Realskola Gift Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Genomförande Deltagarna kontaktades först per telefon. Tackade de ja till deltagande skickades ett brev med information om studien och dess syfte till deltagarna så att de kunde förbereda sig innan intervjun. Enligt ett formulär gjordes en registrering av personernas ålder, civilstånd, utbildnings och yrkesbakgrund samt vilken vardagsteknologi som deltagarna hade i hemmet. Sedan följde en ostrukturerad intervju utifrån en frågeguide (31). Som en försäkran om ett samförstånd om vad vardagsteknologi kan vara inleddes alla intervjuer med öppningsfrågan; vad betyder ordet vardagsteknologi för dig. Frågeguiden handlade om hur teknologin används, möjligheter och hinder/problem med teknologi, nu och då och betydelsen i vardagliga livet. Intervjuerna genomfördes i deltagarnas hem för att både deltagarna och intervjuaren (KN) skulle kunna se vilken vardagsteknologi som fanns i hemmet samt för att eventuellt kunna observera hur personen förhöll sig till tekniken. Intervjuerna tog cirka en timme att utföra. Först intervjuades fyra personer för att sedan kompletteras med tre till för att nå önskemålet om en varierad grupp. Två pilotintervjuer genomfördes för att ge författaren mer erfarenhet av intervjumetodik samt för att testa frågeguiden. Dessa intervjuer in kluderades inte i studien. Bearbetning och analys Intervjuer genomfördes under 3 månader år 2008 och tog cirka en timme. De bandades och skrevs ut ordagrant. Två av intervjuerna skrevs ut av författaren själv, resterande fem intervjuer skrevs ut av annan person. Utskrifterna skedde allt eftersom intervjuerna genomfördes och analysen startade från den första intervjun av författare ett. Alla intervjuerna avlyssnades och lästes igenom upprepade gånger av både författare ett och tre. Materialet bearbetades med hjälp av 7

10 Polkinghornes litteratur som guide (30). Specifikt genomfördes analysen i följande steg; materialet lästes först igenom upprepade gånger för att ge en överblick av innehållet. Sedan plockades händelser ut som svarade mot syftet. Exempel på händelser är att de inte har någon dator och kan därför inte hämta information på Internet eller att en kvinna använde elvispen för att hjälpa andra. Alla dessa händelser jämfördes för att se vilka likheter och olikheter som fanns och slogs sedan ihop till plots/intriger för att få en överblick av möjliga betydelser som fanns i materialet. Exempel på en sådan plot som identifierades i detta steg av analysen var att personen erfar att teknik underlättar i vardagen. Efter detta fortsatte analysen genom att se på komplexiteten i texten, att växla mellan händelse, handling och historia. Detta för att få en inblick och förståelse för resultatet (28, 30). I denna fas av analysen antog historien även två riktingar, att använda och inte använda teknik samt kärnan av historien uppdagades, det vill säga att personerna växlar mellan nu och då i sina berättelser. Den slutliga historien gav således en komplex bild av personernas erfarenhet av vardagsteknologi. Avslutningsvis avlyssnades intervjuerna ännu en gång för att se att de tolkningar som gjorts i den narrativa analysen var relevanta i relation till rådata. 8

11 Resultat Resultatet presenteras med en historia där teknik genom livet är kärna med två riktingar där personerna är teknikanvändare och/eller väljer bort teknik genom livet. Resultatet presenteras vidare med två plots, att använda teknik med under plotsen teknik underlättar vardagen och teknik ger trygghet, samt ploten att välja bort teknik med under ploten teknik genererar krav, teknik skapar osäkerhet och teknik leder till ett utanförskap. Citat har använts för en ökad förklaringskraft. Illustrerar resultatets riktningar och plots FIGUR 1 Teknik underlättar vardagen Teknik genom livet Att använda teknik Att välja bort teknik Teknik ger trygghet Teknik genererar krav Teknik skapar osäkerhet Teknik leder till ett utanförskap Dessa personer har varit med om en enorm teknikutveckling och såg själva tillbaka på hur det en gång varit och hur teknikanvändandet och tekniken förändrats under livet. Behovet och efterfrågan på teknik hade förändrats under livet och personerna drog gärna paralleller med hur det varit när de pratade om hur deras vardag såg ut idag. De framhöll att det som idag gick att ordna med ett knapptryck gjordes för hand när de var unga och tog mycket längre tid. Personerna tyckte att mycket hade blivit lättare idag i jämförelse med när de var unga. En av de viktigaste uppfinningarna de framhöll var elektriciteten som gjorde alla dessa elektriska produkter möjliga. De beskrev det som en revolution när elektriciteten uppfanns och just radion, vattentoaletten och tvätt- 9

12 maskinen var teknik som hade haft en stor betydelse i deras liv när det gällde att vidga världen, spara tid och för bekvämligheten. Personerna hade varit med om när många nyheter introducerats och berättade gärna om dessa händelser. Att använda teknik Analysen identifierade en plot som handlade om att använda teknik. Anledningarna till att tekniken användes kunde vara mångfacetterade och uttrycktes på en mängd olika sätt. Personerna beskrev att tekniken var mer i vardagen än de direkt tänkte på, att den ständigt fanns runt dem och hade gjort på olika sätt under hela deras liv. Det senaste tillskottet som de beskrev var dator och mobiltelefon. De påpekade att det som dominerade för de flesta yngre var datorn. För egen del var det hushållsapparater som dominerade som t.ex. kylskåp, frys, kaffekokare, tvättmaskin och dammsugare som hade funnits i deras liv under lång tid. Ett behov hade byggts upp för dessa apparater och de såg det som mycket svårt att klara sig utan dem. De framhöll att ett behov måste finnas där samt att support från anhöriga och vänner var viktigt för att de skulle orka och vilja hänga med på nyheter och förändringar. Tekniken skulle främst leda till att den underlättade i vardagen och/eller att den ingav en trygghet för personen. Teknik underlättar vardagen Personerna uttryckte att många tekniska produkter möjliggjorde att de kunde utföra de mest vardagsnära sysslorna, att de gav en självständighet. De kunde med hjälp av dessa fortsätta utföra aktiviteter som var lustfyllda och gav ett välbefinnande. En person berättade: Ja och jag menar det är fantastiskt och sen har jag en sån där varmborste liksom och tar efter och så vidare. Nu behöver jag tvätta håret just och ska faktiskt gå hos frissan och bli lite putsad i håret så jag sparar mig till fredag men annars så håller det sig rätt, två gånger i veckan så får jag göra i ordning håret och det klarar jag än så länge och det är ju rätt bra, det är också underbara grejer att ha Så det skulle jag sakna om jag inte hade och den dagen jag inte kan sköta håret som jag alltid har gjort så skulle jag bli väldigt ledsen. Förutom självständigheten påpekade personerna att teknik även kunde bidra med att spara tid och energi genom att det underlättade det vardagsnära sysslorna. Detta gällde sådan teknik som de använt en längre tid och som de var vana vid. Men sedan har jag en sån där för hand grej (bordsdammsugare), den tycker jag är jättekäck. Smulor och så tar man med den. Ja man behöver inte alls slösa energi på det (dammsugaren), bättre att ta fram denna. 10

13 När personerna talade om teknik de använde beskrevs tekniken som ett hjälpmedel, något som underlättade. Mobiltelefonen och dammsugaren var exempel på teknologi som de fortsatte använda trots att utformningen ansågs vara besvärliga med små knappar och att dammsugaren var stor och tung. Detta då de tjänade ett syfte i personernas vardag då dessa möjliggjorde en frihet och en självständighet som var önskvärd hos dessa personer. Dessutom var dammsugaren och telefonen teknik som de var vana vid att använda och därför redan integrerade i personernas rutiner. En kvinna berättade att hon med hjälp av teknik kunde hjälpa andra. Med hjälp av elvispen kunde hon fortsätta baka till sina släktingar, hon kände sig behövd och bakningen som hon älskade blev meningsfull: En hushållsgrej som jag använder det är ju elvisp och den är framme väldigt ofta, tack vare elvispen så kan jag baka matbröd för jag vill ha grovt bröd och det är väldigt svårt att hitta i affärerna, om du har försökt hehe... så att det bakar jag och då kan jag... det räcker med att göra en deg på 1,5 liter vätska så räcker degkrokar. Jag hade en assistent förut när jag hade familj. Men den skålen orkar jag inte lyfta nu. Och då har jag kommit på detta och det är jättebra, det är ju min räddning. Och jag behöver också baka så länge det går för att man måste ha någonting att göra. Man får för mycket tid, jag har aldrig haft gott om tid förrän de sista åren bara. Och det finns inga små barn i släkten som behöver barnpassning hihi... ingenting så därför så får man över tid. Och ja... så är det bara. Teknik ger trygghet Teknik ingav även en viss känsla av trygghet och då särskilt den teknik som personerna var vana vid. Invanda användningsområden och välkänd teknik ingav en känsla av kontroll och därmed en trygghet för personerna. Anhöriga hade en betydande roll i om ny teknik användes. Just mobiltelefonen var en teknologi som många anhöriga hade introducerat för personerna och uppmuntrade extra mycket till att de skulle använda. Mobiltelefonen och den sladdlösa telefonen var två typer av ny teknik som beskrevs som att de ingav en trygghet då de alltid kunde kontakta någon om något skulle hända. Flera av personerna drog på så sätt paralleller mellan telefonen och trygghetslarm. En rädsla över att det när som helst kunde hända något gjorde att de kände att de var utsatta och sköra. En person beskrev det så här: Nej det är ifall det skulle hända när man kommer till åren så kan det ju hända när som helst och vi är ute och promenerar rätt mycket så att vi kände en viss trygghet med att ha med sig den (mobiltelefonen) ifall man vill ringa 112 eller om man kontaktar barnen eller så där. Några upplevde det som besvärligare att ta sig ut och telefonen blev därför ovärderlig för att hålla sociala kontakter vilket var viktigt för 11

14 välbefinnandet. Telefonen minskade på så sätt isoleringen och gav en social trygghet. En person berättade att minnet började svikta och att det då var bra med en spistimer för att känna sig tryggare i vardagen då det var lätt att somna ifrån spisen. En minskad osäkerhet ökade alltså tryggheten. Att välja bort teknik Den andra ploten som identifierades vid analysen var att välja bort teknik. Denna plot var även den mångfacetterad. De berättade hur spännande det var när de första gången lyssnade på radio, hur fascinerande det var. Samma entusiasm återfanns inte när de talade om datoranvändande, de såg det som om att denna teknologi inte var ämnad för deras generation. Vissa av personerna hade hunnit använda datorn under sitt yrkesliv men hade inte applicerat det i sitt vardagsliv. Det var den teknik som hade använts tidigare i deras liv och som hade implementerats in i deras rutiner som de fortsatte att använda. Personerna berättade att de ställde krav på tekniken men också att tekniken ställde krav på personen. Tekniken de valde bort hade inte något syfte i deras vardag, stämde inte överens med deras behov eller hade brister i utformandet. De ansåg att om vardagen fungerade fanns det ingen mening med att förändra den. Det som var nytt kunde också vara skrämmande vilket medförde en osäkerhet som ledde till att de istället valde bort det nya. Personerna berättade att de inte var en del av dagens teknikutveckling vilket ledde till en känsla av utanförskap. Teknik genererar krav Teknik gav upphov till krav hos personerna på olika sätt. De upplevde att för att de skulle kunna använda tekniken så krävdes det mer på olika sätt, men även personerna själva ställde krav. Personerna framhöll att de ställde krav både på hur teknik, information och bruksanvisningar var utformade för att den skulle passa deras behov och användas. De upplevde det som jobbigare med förändringar och att det blivit svårare att lära in nya saker ju äldre de blivit. Kraven utifrån, att de borde klara diverse uppgifter, gjorde att de kände sig pressade från samhället att använda teknik. En person förklarade hur de krav som byggts upp medförde att han inte ville ha någon dator: Jag har satt mig lite grand på tvären mot den här tekniska utvecklingen därför att ju äldre man blir ju mindre förtjust är man i förändringar och snabba språng och idag sker allting så fort och man hinner inte med och följden är att någon dator blir det inte De kände en press och stress från samhället att uppdatera sig på ny teknologi, men i många avseenden passade inte denna teknologi in i deras vardag. Ny teknik som de alla tog upp var datoranvändning. 12

15 Just datoranvändning var med andra ord något som engagerade och upprörde personerna. Utformningen var komplicerad och personerna ansåg att de inte var i behov av några förändringar. Dessutom uttryckte personerna att för att lära in ny teknik krävdes kraft och ork, vilket de förvisso hade även om ibland nedsatt. Energin och orken användes hellre till andra aktiviteter som de visste att de tyckte om och hade nytta av som t.ex. social samvaro, handarbete/hantverk och hushållssysslor. Personerna berättade även att vardagsaktiviteter tog längre tid varför flera av personerna inte kände att de hann med något nytt. De kunde se värdet med datorn, att det skulle underlätta att t.ex. sköta ekonomin hemifrån men att välja bort datorn vägde över då de kände att de inte orkade lära sig nya saker att de saknade motivationen helt enkelt. De hade heller inte skapat sig ett behov av datorn, några hade provat men det tog för mycket tid för att det skulle bli en vana hos dem. En av personerna beskrev hur samhället ställde krav och förväntade sig ett teknikanvändande av befolkningen: Ja det var det att i TV och tidningar och överallt så pratas det om detta att du kan få mera information om du slår upp w.w.w. plupp plupp plupp o.s.v. så kan du få mera information och jag var lite nyfiken på det men eftersom inte det fungerade och jag är inte särskilt intresserad av att lära mig. Jag gick små nybörjarkurser men det gav mig ingenting och jag tyckte det... sen la jag av. För att lära in ny teknik krävdes motivation och intresse vilket personerna upplevde att de saknade samt att det nya som tillverkades inte var utformat efter deras förutsättningar. Personerna framhöll att deras åldersgrupp har varit med om en enorm teknikutveckling genom åren och antydde att de på så sätt värdesatte ting mer än vad personer i yngre generationer gjorde. De behöll hellre något som de visste fungerade, för så länge vardagen fungerade var de nöjda med hur de hade det idag. Att det blivit svårare att hantera teknik var något de tog upp, till exempel att synen, finmotoriken, styrkan och minnet blivit sämre och att inte kunskapen fanns där. Detta gällde teknik i allmänhet men i synnerhet ny teknik som de inte heller hade någon vana på vilket gjorde att de egna begränsningarna blev tydligare. En person tog upp ett av kraven ny teknik ställer så här: Man tror att det ska hända något om man gör nått fel och sådär... så det... om datorn strular ibland då... och så kan då inte jag någon engelska så att det... det fanns ju inte folkskola på den tiden... och då kommer det ju upp såna där grejer å jag kan inte tyda vad det står då får jag panik... Teknik skapar osäkerhet Personerna upplevde en bristande kunskap och erfarenhet inom ny teknik och kände därför en osäkerhet vid användande. I kombination 13

16 med att de upplevde att utvecklingen gick fort framåt beskrev personerna en misstro på sin egen förmåga att lära nytt, att det inte var någon idé att lära sig, då det tog för mycket tid och att det gick bortom deras förstånd. En rädsla för att göra fel och inte klara av det de tog sig för gjorde att de istället valde bort ny teknik trots att det gick att ana en nyfikenhet hos personerna. Just denna misstro till sin egen förmåga beskrevs som hindrande av några av personerna och det fick till följd att de drog sig för att t.ex. resa längre sträckor då de tyckte det var besvärligt att boka biljetter. Ett annat hinder var att personerna upplevde en misstänksamhet mot ny teknik. De ville gärna till exempel se var pengar na kom ifrån eller var de hamnade när de tog ut pengar eller betalade räkningar. Personerna ville gärna ha konkreta situationer där de såg vad som gjordes. De poängterade att de värdesatte personliga kontakter och att detta hade blivit tydligare ju äldre de blivit. Den sociala kontakten var mycket viktig för att minska osäkerheten hos personen. Osäkerhetskänslan beskrevs så här av en person: Jag har alltid tyckt om personlig kontakt och det blir ju mer och mer apparater som svarar, tryck på den knappen, och hit och dit och det är jag är väl inte helt förvirrad ännu men ju äldre man blir ju krångligare blir det och ju mer saknar man en människa att tala med så att den utvecklingen kan de väl hämma sig på lite grand Osäkerheten framkom även genom att personerna gärna tog hjälp av anhöriga för att använda ny teknik. En person beskrev hur hon tog anhörigas stöd och hjälp så här: Nä det har jag inte vågat mej på (att sköta bankärenden på datorn) utan det är bara om jag vill ha reda på nånting, å nu har vi med resor å sånt där, vi har beställt en resa nu fast det är en bekant som är i sextio års åldern vi ska till Turkiet i september å då började vi hon var ju med när vi sökte sen åkte jag hem till henne när vi slutligen skulle beställa då så då va ja med jag hade inte vågat det själv Teknik leder till ett utanförskap Personerna påpekade att teknik utvecklades av yngre personer för yngre personer. De upplevde att äldre lämnades utanför teknikutvecklingen. Men samtidigt kunde det vara avståndstagandet mot teknologi och då speciellt mot ny teknik och misstron på sin egen förmåga som ledde till att de kände ett utanförskap. En person poängterade det så här: det är ofta väldigt unga människor som bygger vidare med utvecklingen och hittar på och så de tänker inte på att man blir äldre men det blir de också men då är det så dags va då finns det ju redan där hehe 14

17 Personerna tog till exempel upp att bankärenden nu skulle skötas från datorn vilket gjorde att tillgängligheten av bankkontor minskade. Detta betydde att bankbesöken blev färre och den personliga kontakten de önskade blev mindre. Att det i TV och radio hänvisades till Webbadresser för mer information upplevdes även det som fel och utanförskapande då de upplevde att få äldre hade dator. Ja det är ju det här när man hör på radio och TV också och det ska man gå in på www de och sök där å är det recept då finns det där å allting sånt. Det går ju inte att hänga med på alls Utbudet på TV var heller inte som det varit, vilket betydde att flera av personerna valde bort TV tittande som aktivitet vilket då i sin tur ledde till att de ännu mindre kände sig delaktiga i samhället. Uppfattade på så sätt ett grupperings tänkande, äldre personer respektive yngre personer vilket beskrevs så här av en person: Jag tycker att det inte är riktigt att dom har det så för att det är ju, vi äldre kan ju inte vara med på det. Eller ta del utav detta som dom har på TV och radio för vi kan ju dom flesta har nog inte nån vad heter det dator Personerna kunde se hur nyheter inom teknikområdet skulle kunna underlätta, men flera av personerna kände ändå ett motstånd och de som till exempel hade mobiltelefon var restriktiva med användandet av den. De ogillade att det pratas vitt och brett i telefoner överallt och kunde inte förstå vitsen med detta. För dessa personer var mobiltelefonen mer ett hjälpmedel och alla underhållande funktioner som går att nyttja på mobiltelefoner idag användes inte. Många av personerna beskrev det även som om barn och barnbarn var mer kunniga på den nya teknologin och lämnade därför gärna över ansvaret och inlärningen av detta till dem. De tog hellre hjälp av någon annan i dessa situationer än försökte själva. En person uttryckte det så här: Nä det var ju barnbarn å så å barn som fick fixa det, dom kan ju sånt En av personerna påtalade även att den nya tekniken infinner sig mer naturligt hos de yngre generationerna som har använt t.ex. datorn mer under sin skol- och yrkesverksamma tid: Nä å sen det är klart när man gick den där kursen (datakurs) så kände man sig väl lite man tyckte att dom andra var lite yngre å var ju lite kunnigare, kunde fatta lite bättre än vi, det tyckte jag ju förstås Ja för även om jag inte är glömsk i vanlig mening så kan man ju glömma om man inte håller på i ett så kan man ju glömma såna saker som hur det gick i datorn t.ex. 15

18 Diskussion Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur personer bland de allra äldsta ser på vardagsteknologi då vardagen genomsyras av ny teknologi. De huvudsakliga resultaten i denna studie var att dessa personer talar om teknik genom livet, jämför nu och då. De har starka minnen från när de till exempel lyssnade på radio första gången. Synen på vardagsteknologi upplevs som motsägelsefull och det är främst de individuella behoven som styr valet av teknik samt att de såg på sig själv som underlägsna yngre personer när det gällde att använda ny teknik. Motsägelsefullheten och det individuella behovet har även framkommit i tidigare studier (4, 14 16, 21) inom området men denna studie blir då ett komplement och bekräftelse för hur de allra äldsta ser på vardagsteknologi. Resultatdiskussion Användandet av vardagsteknologi är motsägelsefullt bland personerna i denna studie. Personerna beskriver att olika teknik kan generera en trygghet i vissa situationer och i andra skapa en osäkerhet och komplicera deras tillvaro. Detta är något som även framkommit i tidigare studier (14, 16). Detta kan också jämföras med studier riktat mot användandet av hjälpmedel (21, 32). De visar på det komplexa i äldres acceptans och användande av hjälpmedel, att många faktorer spelar in i om personen tar till sig hjälpmedlet eller ej. Vanliga svar till varför äldre personer använder hjälpmedel är att de välkomnar den ökade säkerheten, mobiliteten, självförtroendet och självständigheten som användandet av hjälpmedlen medför (18 21). Men å andra sidan beskrivs det som något som kan vara komplicerat, besvärligt och minska självständigheten som till exempel om personen kan se sig själv som hjälpmedelsanvändare, är miljön tillåtande samt om hjälpmedlet passar in i personens aktivitetsmönster (21, 32). Samma komplexitet bekräftas således i denna studie. Till exempel framkommer det både att de har mycket tid över som de gärna fyller med meningsfulla aktiviteter samtidigt som de uppger att de inte hinner lära sig något nytt. När personerna blir pressade genom t.ex. anhöriga, in i ett användande där de inte kan se syftet med tekniken är de också negativa till att använda den. Personerna är dock över lag positiva till ny teknik men inte alltid för eget bruk. I flera tidigare studier framkommer det att äldre personer välkomnar ny teknologi lika mycket som yngre men de accepterar det bättre om de får bra träning, har ett behov och kan se fördelarna i den egna vardagen (4, 14, 25). Att användandet är motsägelsefullhet till- 16

19 sammans med att behoven styr användandet ger alltså en komplex bild av att ta till sig ny teknik. Resultatet genomsyras av ett grupperingstänkande där äldre personer är en grupp för sig och tankar runt teknikanvändande är generationsbundet. Vardagsteknologi kan variera beroende på var du befinner dig i livet och skiljer sig från person till person men överlag har äldre och unga olika vardagsteknologi (13). Resultatet visar att dessa personer inte prioriterar att ta till sig ny teknik i sina liv och att personerna styrs av sina behov i valet av teknologi till skillnad mot många yngre personer som ser teknologi som ännu en pryl i teknikparken och på så sätt istället skapar sig ett behov. Personerna i studien använder mobiltelefon men i regel inte som en vanlig telefon utan mer som ett redskap för att få kontakt och hjälp. Behovet av att de ska kunna bli kontaktade när som helst finns inte utan det är av trygghetsskäl de använder mobiltelefonen. Om något händer vill de själva lätt kunna kontakta anhöriga eller ambulans. Behovet att kunna samtala med andra är redan fyllt med den stationära telefonen och mobiltelefonen fyller istället ett behov av trygghet. Med tanke på att mobiltelefon är standardutrustning för många yngre idag kommer säkerligen detta att förändras, då behoven förändras i takt med utvecklingen. Äldre personers förutsättningar för att ta till sig ny teknik ser ofta annorlunda ut då de ofta har nedsatt syn/hörsel, motorik, sensorik och kognition (33), de löper alltså stor risk att drabbas av funktionsnedsättningar och sjukdom (34 37). En annan omständighet som försvårar för äldre är att ny teknik ofta introduceras i sammanhang där de inte är närvarande, exempelvis i arbetslivet (38). I resultatet framkommer det att personerna inte tror på sig själva och upplever att de står utanför utvecklingen av ny teknik. Detta kan tolkas som att de placerar sig själva i underläge i förhållande till yngre personer. Larsson (39) menar att äldre personer vid högre åldrar ger sin ålder som argument för att inte ta till sig nyheter. I andra studier påvisas det att även samhället sätter stämplar på hur olika grupperingar bör vara och handla och därför har en förutfattad bild även av äldre personer, att de är svagare och i behov av omhändertagande (40, 41). Äldre personer upplever också själva att samhället ser på dem som onyttiga och odugliga (42). Dessa förutfattade bilder kan påverka äldre personer till att välja bort ny teknik, att de upplever att det är bättre att detta sköts av de yngre generationerna för vilket mycket av marknadsföringen är riktad. Det finns alltså ett behov av att rikta teknikutvecklingen och marknadsföringen av teknik även mot de äldre för att underlätta och uppmuntra användandet om behov föreligger. Att ta till sig ny teknik innebär ett lärande då äldre personer har haft många år på sig att inruta vanor och rutiner runt bland annat teknik- 17

20 användande som då får ändras. För att genomföra förändringar krävs det att personen till en början förlorar kontrollen över sin situation. Just behovet av att känna att man har kontroll över sitt liv är något som ökar med åldern (43). Förutom att personen förlorar kontrollen för att ta till sig något nytt krävs det att personen har viljan, motivationen, modet och orken att genomföra detta. Orken hänger även ihop med lusten för om orken inte finns där så försvinner även lusten att göra saker (43). Detta framkommer även i denna studie där personerna nämner att de inte orkar lära in ny teknik, att de vill lägga tiden på annat. I resultatet framkommer det också att personerna upplever det som svårare att lära in nya saker ju äldre de blir. Hagberg (38) menar att för att lära sig ny teknik måste personen avlära sig (unlearn) att använda procedurer som är knutna till äldre teknik vilket då rimligtvis är svårare för äldre än för yngre. Östlund (14) och Harrington (44) menar däremot att äldre borde ha lättare än yngre att lära sig ny teknik med tanke på att de har lång erfarenhet av att använda olika slags teknik och under sitt liv har upplevt en rad förändringar. Båda teorierna stämmer in på resultatet då personerna uppger sig vara mätta på nyheter samtidigt som de efterfrågar en delaktighet i utvecklingen och anser att deras åsikter borde tas tillvara. Äldre personer står för nästan 70 procent av all hjälpmedelsanvändning (45). Detta påvisar att äldre personer faktiskt tar till sig viss ny teknik och att det då återigen är behovet som styr. Förutom att behovet styr användandet av hjälpmedel så får personerna ofta också introduktion och träning vid tillfället för hjälpmedelsförskrivning (46) vilket skulle kunna vara en bidragande orsak till ett stort användande. En studie på hur dator och internetanvändande kunde öka kommunikation med vänner, familj och samhällsfunktioner visade en signifikant ökning i kommunikation efter att personerna introducerats i datoranvändande och erhållit en mentor för support (47). Mer information, introduktion och träning behövs med andra ord till de allra äldsta för att visa på olika användningsområden av diverse ny teknik. Sådan information är viktig för att de själv inte bara ska kunna välja teknik utan även för att de aktivt ska kunna välja bort teknik. Metoddiskussion För att nå de allra äldstas uppfattning om vardagsteknologi valdes kvalitativ metod. Denna metodik anses som det bästa sättet att nå förståelse för hur det är att bli gammal och efterfrågas då det som finns idag främst är kvantitativa studier (24, 48). Genom en kvalitativ metod kan intervjuaren styra vilka följdfrågor som ställs. Samtidigt kan det vara svårare att intervjua äldre då de oftare än unga har nedsatt hörsel, syn och kognition. Detta upplevdes dock inte som något problem i denna studie då de personer som valts ut för intervju var relativt friska och 18

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA INFORMATIONSMATERIAL FÖR BRUKARE, NÄRSTÅENDE OCH REHABILITERINGSPERSONAL - avsett att användas av informatörer Maria

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

2010 års IT-konferens

2010 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2010 års IT-konferens Tisdagen den 13 april 2010 World Trade Center Stockholm Välkommen till IT-konferens! Informationssamhället fortsätter att utvecklas. Internet är

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

62 neurologi i sverige nr 4 14

62 neurologi i sverige nr 4 14 62 neurologi i sverige nr 4 14 Att åldras med ryggmärgsskada I dag är det allt fler personer som har levt många år med en ryggmärgsskada. Här beskriver doktorand Ulrica Lundström en studie där man sökt

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta

Vardagsteknologi för de allra äldsta Vardagsteknologi för de allra äldsta Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Kristina Nilsson, Emmelie Barenfeld, Synneve Dahlin Ivanoff Textredigering: Torbjörn Jonsson Omslagsfoto: Bildarkivet Ansvarig

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Äldre personers hjälpmedelsanvändande - En kvantitativ studie. Elderly people s use of technical aids - A quantitative study

Äldre personers hjälpmedelsanvändande - En kvantitativ studie. Elderly people s use of technical aids - A quantitative study Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp 6-terminen 2015 Äldre personers hjälpmedelsanvändande - En kvantitativ studie Elderly people s

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor

Läs mer

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Linköping University Electronic Press Håkan Andersson Linköpings universitetsbibliotek Liu E-press och Diva LiU E-press OA förlag inom Linköping universitet

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT!

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! WATCHES JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! LEONARDO HAR INTE GJORT NÅGOT FEL, MEN VAD ÄR DET SOM BEKYMRAR HONOM? VEM SPRINGER HAN IFRÅN? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! VILL

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER Sammanställt av Nils Karlsson efter att ha hört en föreläsning av Björn Liljeqvist, braingain.se samt inkluderande material från diverse andra källor INDEX Förord...1

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer