Estetiska lärprocesser RUC
|
|
- Britt Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Estetiska lärprocesser RUC En kreativ arbetsprocess Lärgruppsarbete Mia-Marie Sternudd Groth
2 En kreativ arbetsprocess Detta är en översikt av den kreativa process som deltagarna i kompetensutvecklingen Estetiska lärprocesser kommer att delta i under året. Det ska vara ett stöd för att förstå de olika uppgifter som kommer att läggas ut under året. Lärare och lärgrupper har olika förförståelse för vad estetiska lärprocesser är och kommer att behöva olika utmaningar. Denna översikt gör det möjligt att pröva på i olika takt. Att klargöra sin syn på estetiska lärprocesser Syftet med den första uppgiften är att klarlägga hur ALLA deltagare i gruppen tänker om estetiska lärprocesser. Det skapar en förståelse för den gemensamma värde- och kunskapsgrunden samt vilket tema som kan vara intressant för lärgruppen. Lärarna/kulturarbetarna genomför intervjuer med stöd av föreställningskartor med syfte att klargöra sin egen syn på estetiskt lärande i den egna verksamheten. Därefter analyseras gruppens uppfattningar i förhållande till Lindströms modell om estetiskt lärande. Det är en teoretisk modell som är intressant att diskutera eftersom människor med erfarenhet från olika ämnen ser på modellen på olika sätt. Denna teoretisk modell inte är huggen i sten, utan förändras utifrån synsätt och när människor prövar den mot sina egna erfarenheter och sin egen praktik. Det är en modell som kan växa och förändras. Fyra estetiska lärandeformer Lars Lindström Fyra olika lärandeformer OM I MED GENOM Figur 1: Fyra estetiska lärandeformer Lärande om, i, med och igenom (Lindström, 2010, s. 35) 1
3 Att hitta ett gemensamt fokus Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och färdigheter. Förmågan till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. (Lgr 11 s 7) När de olika synsätten är klarlagda är det dags att hitta ett gemensamt fokus för vad lärgruppsdeltagarna ska utforska under året inom ramen för estetiska lärprocesser. Det är estetiska lärprocesser som ska utforskas och det är viktigt att tänka sig att utgå från något litet, begränsat och hanterbart. Hur är lärgruppen sammansatt? Är det en grupp med lärare som arbetar från förskolan till högstadiet/gymnasiet så kan det vara spännande att utgå från ett begrepp eller bild, som är öppet och mångtolkat. Jobbar alla i lärgruppen på samma skola, så kanske det finns ett gemensamt tema för året. Att utgå från en film, skönlitterär bok eller litterär värld kan också rekommenderas. Är det konstnärer med olika konstnärliga uttryck kan det vara intressant att arbeta utifrån någon övergripande kunskapsformulering från läroplanen eller någon specifik målformulering i något ämne. Alla dessa förslag fungerar naturligtvis bra för alla grupper. Av erfarenhet vet vi att det är mer stimulerande när gruppen har hittat ett gemensamt fokus eftersom lärgruppsträffarna blir ett ömsesidigt utbyte av idéer, som ger en kick att pröva något nytt till nästa gång. Det är viktigt att det fokus man väljer ska vara begränsat, öppet och mångbottnat. En litterär text/bild/film som har dessa kvaliteter skapar nyfikenhet och ger förutsättningar för alla oavsett ålder att delta.
4 Jämför dessa bilder. Barnbilden kan av barnen uppfattas som stum och sluten till skillnad från den konstnärliga bilden av Christan Krogh, med pojken som tittar på något som vi inte vet, men vi kan skapa berättelser och gestaltningar om eller hamnbilden av Anders Zorn som väcker intresse och olika berättelser kan växa fram, skapas och utforskas liksom hur man kan arbeta med olika material för att måla vatten. Konstbilder för fri nyttjanderätt för skolor och undervisning kan man bl a hitta på Webb Gallery of Art: eller Google Art Project: Christian Krogh, Nödskottet, 1879
5 Margaretha Ullström visar att bilderböcker och deras värld kan vara spännande att starta upp ett arbete kring. Här lyfts medmänskliga dilemman ofta upp, t ex Elsa Beskows värld, Grodanböckerna, Mumintrollens värld, Johan Bauers illustrationer till sagovärden med tomtar och troll. (Se bildspelet om Estetiska lärprocesser som ligger under seminariedag 1, 10/5 på It s learning.) Vid vårt första seminarium utgick vi från Peter Tillbergs dikt Om stenar kunde berätta samt målningen Födelsen som skildrar en sten, vilket öppnade för ett utforskande på olika sätt i de olika konstnärliga uttrycken. Det är en möjlig utgångspunkt, som både kan leda till att elever, lärare och konstnärer vänder sig utåt i samhället och naturen för att undersöka stenar som kan berätta, vad berättar de? eller till konstens olika uttryck för att utforska hur konstnärer i olika genrer (film,drama,teater,musik,litteratur,dans) gestaltat temat. Vad har stenen för betydelse i den egna bygden? (samhällskunskap och historia) Vilka kvaliteter har olika stenar (naturkunskap)
6 och hur kan vi använda oss av stenar? Finns det värdefulla stenar, vilka, varför? Ja det finns oändligt många frågor att utforska. Man kan utifrån valt tema (i detta fall stenar) göra en granskning av hur detta tema anknyter till läroplanens målformuleringar, och brainstorma på vilka olika sätt man kan använda sig så många olika konstnärliga uttryck som möjligt. Vad kan man använda för input i form av fakta, texter, filmer osv, hur kan eleverna uttrycka sig konstnärligt, vad behöver de lära sig för konstnärliga tekniker, vad ska de berätta, hur kan man möjliggöra en växling mellan enskilt arbete och kollektivt, mellan olika uttryck och tid till skriftlig reflektion och samtal? Allt detta kan gruppen diskutera tillsammans. Sedan är det dags för den individuella läraren eller de lärare och konstnärer/kulturarbetare som arbetar med samma elever att fundera över hur arbetet ska startas upp med den egna elevgruppen. Startpunkten bör vara liten och innehålla tid till samtal och reflektion med eleverna. Alla möjligheter finns i medvetandet, men väljs ut beroende av hur eleverna reagerar och funderar. Samtidigt leder valet av startpunkt och pedagogens frågor in eleverna i en viss riktning. Tänk på denna modell: Figur 2: Modellen kopierad ur ett bildspel På jakt efter estetiska lärprocesser från Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen 2011
7 Ett exempel som vi tog upp vid vår första seminariedag var arbetet med Medborgarrättsrörelsen I USA. Kan det exemplet vara intressant att pröva, men utifrån ett svenskt läroplansperspektiv? Finns det någon situation i Sverige eller Världen som kan vara spännande att utforska? Vi berättade om en lärare som utforskade begreppet makt samtidigt som eleverna fick kunskap om Gustav Vasa. Detta årslånga arbete startade med ett besök på Nordiska museet där eleverna fastnade för en skulptur av Gustav Vasa. I samtalet med eleverna visade det sig att det också var maktbegreppet som eleverna var intresserade av. Där startade en lärprocess som alla ville jobba med. Eftersom eleverna fick skriva ner sina tankar som avslutning på varje lektionspass, så kunde lärarna planerna ett steg i taget. Efteråt kan det se imponerande ut, men i stunden kändes det inte så stort. Vad detta exempel liksom exemplet med Medborgarrättsrörelsen i USA visar är att det är viktigt att hålla fast vid det kunskapsfält som man vill att eleverna ska förstå, men samtidigt granska det från olika håll och med olika arbetssätt/konstnärliga uttryck. För varje moment djupnar elevernas förståelse och intresse. Den hela cirkelns pedagogik Introducera en text (bild) (Informativ text) I detta exempel var det ett fotografi. Skapa en situation där eleverna kan bli känslomässigt medveten om Textens innehåll, där de kan reagera och reflektera. (Att ta ett steg in i texten) I detta exempel använde de sig av dokumentära texter Engagera eleverna att använda dramatisk aktivitet och fiktiva karaktärer för att observera och undersöka konflikter i berättelser (Att positionera sig i texten) I detta fall använde de sig av att sceniskt gestalta en skönlitterärt beskriven situation Låt eleverna återvända till ursprungsbilden och analysera vad de lärt sig. (Vilken transformation upptäcker de?) Kan det vara spännande för lärgruppen som har elever i samma ålder att välja samma kunskapsinnehåll (tema) men pröva olika arbetssätt? Vi berättade om ett forskningsprojekt där eleverna fick i uppdrag att agera som forskare på ett universitet, för att undersöka vad man
8 behöver veta för att sköta om sniglar. Den ena gruppen elever fick gå i roll som forskare och den andra ombads arbeta som forskare. Arbetssätten var olika och därmed också hur eleverna upplevde situationen och vad de lärde sig. Kan det vara intressant att börja ett gemensamt tema där de olika elevgrupperna får starta processen med olika konstnärliga uttryck. Kan det vara spännande att undersöka vad som händer i de olika lärprocesserna? Den kreativa processens förlopp enligt Malcolm Ross (Paulsson s 122) Förnimmelse, Inre struktur inpuls Hypotes-Medium Form Möte med omgivningen Den kreativa processen ska öppna för individuella och kollektiva handlingar, intryck, uttryck och reflektion (Paulsson s 136) Intryck bearbetning uttryck kommunikation utvärdering Figur 3. Den kreativa processens förlopp Figur 4. Malcolm Ross modell om förutsättningar för en kreativ process
9 Förankra i läroplanen Det tema lärgrupperna valt att utforska ska också förankras i läroplanen. Estetiska lärprocesser är inte något som ska ligga utanför eller vid sidan av det ordinarie arbetet, utan är ett uppdrag som finns formulerat i läroplanens olika delar. Här är några exempel: Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Lpfö 98, Förskolans uppdrag Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Lgr 2011 Kap 1 Skolans uppdrag kan använda kunskaper från de naturveten-skapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Lgr 2011 Kap 2 Övergripande riktlinjer, Kunskaper/Mål Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Ur Lgr11 kursplan Svenska Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband Ur Lgr11, kursplan Matematik Den nya skollagen talar om att främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
10 Lgr 2011 betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Där sägs att eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling. Ur Skolverkets Entreprenörskap i skolan Dessa lärplanstexter behöver konkretiseras och formuleras i förhållande till det tema lärgruppsdeltagarna valt. Estetiska lärprocesser omfattar både estetiska mål, sociala mål och tematiska mål, vilket innebär att lärgruppsdeltagarna även behöver diskutera och formulera hur temats mål anknyter till de formulerade mål som finns i läroplanens övergripande kunskapsmål samt läroplanens ämnesbeskrivningar? Läs och begrunda Lgr 11 och Gy 11, det finns även i urval under länkar på its. Denna matris är utformade som stöd för deltagarnas diskussion. Figur 5: Mål knutna till estetiska, tematiska och sociala mål
11 Dokumentation Att dokumentera vad som sker i arbetet med eleverna samt i lärgruppsträffarna är en viktig och nödvändig del i kompetensutvecklingen. Samtalen inom lärgrupperna är ett givet stöd för att reflektera över vad som händer, analysera och jämföra de olika estetiska lärprocesser som sker, men även för att få inspiration och idéer. Inför lärgruppsträffarna uppmanas deltagarna att ta med bilder och annan dokumentation som underlag för den gemensamma förståelsen och analysen. Eftersom den egna berättelsen alltid ger en tolkning av situationen, som inte ska ifrågasättas är dokumentationen en förutsättning för att de andra pedagogerna och konstnärerna ska kunna bidra med egna analyser av det inträffade. Formulera reflektioner Tankar och reflektioner under arbetets gång behöver formuleras. Med foto och film kan ögonblick registreras, material och produkter dokumenteras. Tankar och slutsatser kan skrivas ner. Lärgruppsträffarna kan dokumenteras och struktureras, tex med hjälp av följande matris: Att dokumentera lärgruppsträffarna är ett sätt att bygga upp ett kollektivt minne
12 Lärområde Hur kan vi arbeta med estetiska lärprocesser Datum Syftet med träffen är Vi visade Vi pratade om Reflektioner under träffen Slutsatser/ lärdomar under träffen Inför nästa träff tänker vi Svårigheter i processen Deltagare Dokumentatör Figur 6: Att dokumentera lärgruppsträffar
13 Att fortsätta den kreativa processen Efter den första gestaltande uppgift som eleverna/ gruppen genomfört, är det dags att summera vad som hänt, för att bestämma nästa steg. Hur man fortsätter den kreativa processen beror på vad eleverna skapade och uttryckte med ord eller i gestaltning under det första momentet. Vad var det som fångade elevernas intresse, vad lärde de sig? Behöver de upprepa det första momentet för att de ska hinna lära sig det innan man går vidare till nästa moment? Vad behöver de för input för uppnå de mål ni bestämt? Har det uppstått något dilemma som eleverna behöver ta ställning till? Hur kan arbetet fortsätta? I exemplet med Påfågeln kan deltagarna få en beskrivning av hur ett arbete utifrån temat utanförskap kan se ut. Inom arbetssätt som i sig integrerar olika estetiska uttryck som tex. storyline och storydrama arbetar arbetslag eller pedagoger fram en ramstruktur för arbetet utifrån uttalade mål ( ), men inom dessa arbetssätt lämnas utrymme för elevernas tankar, erfarenheter och personliga konstnärliga uttryck. Kreativ lärprocess Vad och Hur skapar barnen? Hur kommenterar barnen sitt lärande? Hur reagerar barnen? Vad händer om vi väljer en text om temat? Start med en kreativ uppgift Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt? Vad vi ska utforska? Vad händer om vi väljer ett annat material? Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar.. Figur: 7. Med inspiration av Malcom Ross syn på en kreativ lärprocess.
14 En avslutande respons - Det är bättre att fördjupa något som påbörjats, än att hoppa från tuva till tuva. När kompetensutvecklingen börjar närma sig sitt slut är det dags att få respons från andra personer och yrkesgrupper inom projektet. Det är dags för idéutbyte. Vid den första omgången Estetiska lärprocesser som genomfördes i RUCs regi fick konstnärerna kommentera lärarnas arbeten och vise versa. Syftet var att konstnärer och pedagoger skulle få ännu en idé om hur de kan samarbeta. Ett led i att utveckla kultursamarbete mellan kulturarbetare och skolor är att förstå hur den andre parten tänker och hur man praktiskt skulle kunna arbeta samman utifrån ett formulerat mål. ( se Handbok för planering av kulturprojekt i skolan och en arbetsmodell). I lärgruppernas rapporter sammanställs vad som skett under året. En beskrivning som åtföljs av reflektioner och frågor som gruppen ville ha kommentarer på. Ett steg till I responsen ska lärgruppen pröva att gå in i något arbete som redan har påbörjats, utifrån tanken om den kreativa processens spiral. Det är bättre att fördjupa något som påbörjats, än att hoppa från tuva till tuva. Syftet är att lärgruppen ska utveckla det beskrivna arbetet utifrån sina egna erfarenheter och kunskapsområden. Det ska även utgöra grunden för ett samarbete i framtiden. 1 Lindström. Lars. Fyra estetiska lärandeformer, Lärande om, i, med och genom s i Handbok för planering av kulturprojekt i skolan. Paulsen, Brit Estetik i förskolan. Lund. Studentlitteratur
kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merInlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
Läs merPedagogik förmågan att inte ingripa?
2009 UW Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Praktik
Läs merInlärning. perception. produktion
Ulla Wiklund Musiker/kompositör Rytmiklärare Kungl. Musikhögskolan Musikpedagogisk forskning Skolverket/Myndigheten för skolutveckling Rikskonserter Skola och kultur i utveckling 2009 UW Kultursyn Inlärning
Läs merEstetiska lärprocesser
Estetiska lärprocesser Erfarenheter från olika uppdragsutbildningar i inför RUCs kompetensutveckling/nätverk i estetiska lärprocesser 2011-2012 Varför tematisk undervisning? Erövra en helhetssyn på kunskap
Läs merEstetiska perspektiv i Lgr 11
Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande
Läs merBildskapande i förskolan Del 1
Bildskapande i förskolan Del 1 Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen...
Läs merPå jakt efter estetiska lärprocesser. Bild: Christian Krohg Nödskottet, 1879
På jakt efter estetiska lärprocesser Bild: Christian Krohg Nödskottet, 1879 Seminariedag 2, tisdag 11/9 Synliggörande samtal/talar du film? 09.00 10.00 Gemensam inledning och återkoppling från föregående
Läs merEstetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö
Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö 2007-09-20 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi
Läs merFånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merKalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket
Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merSedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola
R Breili, J Chrisander, A Jonsson & S Lundberg Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen.
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merEstetiska läroprocesser
Estetiska läroprocesser Erfarenheter från olika uppdragsutbildningar i Estetiskt lärande som kunskapsväg inför RUCs kompetensutveckling/nätverk i estetiska lärprocesser 2011-2012 På väg Varför tematisk
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merEstetiska programmet (ES)
Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,
Läs merSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
Läs merÄventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merLÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,
LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna
Läs merKulturplan för grundskolan
Kulturplan för grundskolan Kulturplan för grundskolan- Norrtälje kommun Planen upprättad av samordnaren för Skapande skola/förskola på Kultur- och fritidskontoret 2019.Planen för kultur i skolan revideras
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merFastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merperception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion
2009 UW Kultursyn perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Action without reflection Reflection after action Reflection before action Reflection in action Donald Schöön The Reflective
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merDigitalisering i förskolans läroplan
Digitalisering i förskolans läroplan Två frågor Vad behöver förändras i undervisningen? Vad innebär det för utbildningen i förskolan? Sida 2 Digitalisering i Lpfö 18 Regeringen Nationell digitaliseringsstrategi
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs merSkolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen
Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor
Läs merNär leken och lärandet får gå hand i hand.
När leken och lärandet får gå hand i hand. Bild lånad från HD Wallpapers Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merHälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Hälsoäventyret Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyrets vision är att barn och unga ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merKulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merUtbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet
Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merKäppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merskola för alla barn i Söderhamns kommun
En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet
Läs merVarför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merLärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande
Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande Presenteras av vid konferensen Förskoleklass 2017, 26-27 september i Stockholm. Med planeringen som karta Vilka tankar kring läroplansuppdraget
Läs merBildskapande i förskolan
Bildskapande i förskolan Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen... Att ge
Läs merArbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun
Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun Version 2015-12-02 Inledning: På fritidshemmet pågår undervisning målstyrda processer som under lärare i fritidshemmets ledning syftar till att eleverna inhämtar
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merUtvärdering av RUC Estetiska lärprocesser 2011-2012
Utvärdering av RUC Estetiska lärprocesser 2011-2012 Rapport av Mia-Marie Sternudd Groth 2012-06-12 Genretypiska drag i skrivande. Vilka genrer döljer sig i konstverket? 15-åringar Bildtolkning Berätta
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads Kulturplan för förskoleklass, grundsärskola
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturplan för förskoleklass, grundskola och grundsärskola Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merVälkomna till Toftaskolan
Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan
Läs merStrategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun
Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merHjul och snurrande upptäckter
Hjul och snurrande upptäckter Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte varför? Att stimulera och utmana barnen
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!
PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merArbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merNaturvetenskap och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Barn utforskar kretslopp, nedbrytning och livsprocesser
Naturvetenskap och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Barn utforskar kretslopp, nedbrytning och livsprocesser Ingela Elfström Stockholms universitet Ingela.elfstrom@buv.su.se I förskolan ska barnen:
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merKoppling till läroplanen
Koppling till läroplanen Innehåll Koppling till läroplanen... 1 Lgr11 och Spana på matavfallet!... 2 Ur 1. Skolans värdegrund och uppdrag... 2 Grundläggande värden... 2 Rättigheter och skyldigheter...
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merKvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten
Läs merBildskapande i förskolan
Bildskapande i förskolan Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen... Att ge
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merUndervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna
Läs merHandlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun Reviderad
2019-01-09 1 [5] Handlingsplan avseende Skapande skola år 2019-2022 i Gislaveds kommun Reviderad 2019-01-11 Gislaveds kommuns handlingsplan har sin utgångspunkt i läroplanen och barn- och utbildningsförvaltningens
Läs merPedagogisk planering för 3klubbens fritids
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merArbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs mer