medrave4 Indata Sökord För Journal 3, Medidoc och PMO version 4.4 Dr Per Stenström Distriktsläkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "medrave4 Indata Sökord För Journal 3, Medidoc och PMO version 4.4 Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com"

Transkript

1 medrave4 version 4.4 Indata Sökord För Journal 3, Medidoc och PMO Medrave Software AB Dr Per Stenström Distriktsläkare 1

2 Innehållsförteckning INDATA SÖKORD 1 FÖR JOURNAL 3, MEDIDOC OCH PMO 1 1 ATT ANVÄNDA JOURNALEN SOM GRUND FÖR VERKSAMHETSUPPFÖLJNING LÄKEMEDEL LAB SÖKORD VÄRDE 5 2 SÖKORD OCH DERAS TOLKNINGAR/FUNKTIONER 7 AKTIVITETSMINUTER 10 ALKOHOL 10 ALKOHOL, RÅDGIVNING 10 ÅTGÄRD ALKOHOL ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. ALLERGI 11 ARBETSPROV 11 BEH-PLAN 11 BEH-PLAN DIABETES JA 11 BMI 11 BLODTRYCK 12 BYPASS 12 DEBUTÅR DM RESPEKTIVE ASTMA, ALLERGI, STROKE 12 EKG 12 FEV1 (L), FÖRE RESPEKTIVE EFTER BEHANDLING 12 FEV1 (% AV FÖRV), FÖR RESPEKTIVE EFTER BEHANDLING 13 FEV1 REVERSIBILITET 13 FEV1/FVC, EFTER BEHANDLING 13 FOTSTATUS 14 FVC (L), FÖRE RESPEKTIVE EFTER BEHANDLING 13 FVC (% AV FÖRVÄNTAT), FÖRE RESPEKTIVE EFTER BEHANDLING 14 HJÄRTEKO 15 HYPOGLYKEMI 15 INSULINPUMP 15 KOST 15 KOST, RÅDGIVNING 16 LÄNGD 16 MIDJEMÅTT 16 MOTION 17 A. FYSS OCH FAR: 17 B. SOCIALSTYRELSENS SKALA 17 NIKOTIN - RÖKVANOR 18 NIKOTIN - SNUSVANOR 18 NIKOTIN - PASSIV RÖKNING 19 2

3 NIKOTIN, RÖKSLUTARSTÖD 19 NYHA 19 NYHA 3 19 PEF 20 PEF VARIABILITET 20 PEF VARIABILITET JA 20 PEF REVERSIBILITET 20 PEF VARIABILITET JA 20 PRICKTEST 20 PRICKTEST POSITIV 20 PTCA/PCI 21 RAST 21 RAST POSITIV 21 REG-MEDGIVANDE 21 REG-MEDGIVANDE JA 21 RTG HJÄRT/LUNG 22 RTG HJÄRT/LUNG ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. SJÄLVTEST ASTMA 22 STRESS 22 VIKT 22 ÖGONBOTTENUNDERSÖKNING 23 3

4 1 Att använda Journalen som grund för verksamhetsuppföljning. Alla som jobbar i vården vill sannolikt göra ett bra jobb. Det förutsätter att vi samverkar både inom verksamheten och med externa organ (Kommuner, konsulter, sjukhus mm). För att planera en effektiv verksamhet måste man ha ett gediget beslutsunderlag som grundar sig på fakta om sin verksamhet. Mycket av dessa fakta kan vi hitta i datajournalen. Allt man registrerar i datorn går att fiska upp med olika sökverktyg. Väldigt mycket registreras mer eller mindre automatiskt när vi skriver våra journaler, kontaktregistrerar, skriver ut recept, ställer diagnos, och tar lab-prover. Med lite medvetenhet om hur uppgifterna kan tas tillvara ökar möjligheterna att följa upp vad vi ägnat vår tid åt, vilka patientgrupper som efterfrågat sjukvård, hur vi tagit hand om dom, i vilken utsträckning det stämmer med våra gemensamma riktlinjer. Detta i sin tur lägger grunden för diskussioner kring hur vi borde göra i framtiden. Detta dokument är avsedd att ge en detaljerad inblick i hur man använder sig av sökorden i journalen så att rapportverktyget medrave4 kan hämta fakta, fortsättningsvis kallar vi medrave4 för m4. Förutom sökorden hämtar m4 även uppgifter från kontaktregistreringen, läkemedelsmodulen, labmodulen och diagnosmodulen, sjukskrivningen och remisser, och i viss mån kassan. 1.1 Läkemedel Läkemedelsstatistik i m4, som redovisas i statistikdelen, bygger på hur många recept man skrivit under perioden. Dom kroniska sjukdomarna visar vilka läkemedel som patienten står på i slutet av observationsperioden. Då ingår de mediciner som angivits som stående mediciner. 1.2 Lab Laboratorieanalyser är en viktig uppföljningsparameter. Dessa fångas upp med automatik i systemet och redovisas i anslutning till viktiga sjukdomar och förskrivningar. 4

5 1.3 Sökord Sökorden är adresser som hjälper datorn att hitta det den avses hitta. För varje sökord finns ett värde som vi vill att rapporten ska återge. Exempel 1: Längd: 167 Sökordet kan ibland variera med ett synonym. Rökning kan t.ex. heta nikotin, tobak eller rökvanor och som m4 lärt sig känna igen. m4 söker i både i Lab-listan och i journalen efter de sökord som avses. När alla uppgifter samlats in väljer datorn ut det senaste värdet, och i vissa fall räknar den ut ett genomsnitt. För att dessa uppgifter skall kunna uppfattas måste man nogsamt dokumentera. Detta kan man välja att göra i Lab-modulen eller i Journalanteckningen efter behag. Det är praktiskt att ha samma sökord i både lab som journal, men det är inte nödvändigt. Tanken är att de sökord man valt, och den text man skriver, ska kunna följas upp systematiskt för olika ändamål. Då måste de som dokumenterar (Läkare, sjuksköterskor mm) uppfatta sökorden på ungefär samma sätt (helst exakt på samma sätt). Dessutom måste man skriva texten på ett överenskommet sätt, så att det går att systematisera. Oftast går detta på ett naturligt sätt, men ibland är situationen lite utanför ramarna. Även för dessa situationer finns det lösningar. De sökord m4 använder är inte obligatoriska, och ni får dessutom kalla dom vad ni vill. Men ni måste anpassa er lite till hur man dokumenterar själva journaltexten, det som vi senare kallar för värdet. Den som är lokalt ansvarig för m4, Systemansvarig, har rättighet att ändra bland kopplingar mellan era sökord med de som m4 känner till, en översättningslista, eller matchningslista, så förstår man varandra. m4 gör en automatisk matchning själv, men denna går att komplettera manuellt. Det är bra om man inom större geografiska områden enats om att ha gemensamma sökord, eftersom man då har lättare att förstå varandra i olika sammanhang. Man kan enas om hur man lägger upp mallar som gör det lättare att jobba med sökorden, sparar tid för den enskilde, men också för hela vårdenheten. När man lärt sig använda mallarna blir det en vana som inte tar många sekunder att hantera. Hos Journal3, Medidoc, samt PMO lagras sökorden i journalmodulen separat från journaltexten och medger snabb sökning. Man kan ha huvudsökord eller undersökord. T.ex. Status är ett huvudsökord och AT ett undersökord. m4 söker på båda ställena. Versaler eller gemener har ingen betydelse för m4. Man får prova sig fram hur man vill ha det lokalt. Den systemansvarige kan göra ändringar som man kommer överens om. 1.4 Värde Sökordet Längd (från exempel 1) hjälper oss att hitta det vi dokumenterat och vill följa upp, 167. Vi kallar detta senare för värde. En del föredrar att registrera det som 1,67 m. m4 accepterar båda två, och omvandlar m till cm. 5

6 Men i övrigt gäller det att man måste dokumentera värdet på ett överenskommet sätt, så att man kan följa upp värdena i stor skala. Värdet ska alltid stå först på raden. Undantag är Blodtryck som kan stå varsomhelst på raden, eftersom m4 söker efter snedstrecket (/). m4 söker efter sökordet och registrerar sedan ett fast antal tecken efter sökordet, eller ibland skriver noteringsdatum. Exempel 2: Rövanor 10 cig / dag. Funderar på att sluta. Får info. m4 registrerar i detta fall 10, oberoende av vad som står sedan. Därefter kan man skriva vad man vill, men det som skrivs därefter registreras inte av m4. Hur ofta ska ett sökord registreras för att komma med I m4? Vissa sökord behöver man bara dokumentera en gång t.ex. Debutår Diabetes. Det anges att m4 tar upp det senaste någonsin. Andra förväntas att man registrerar varje år, t.ex. vikt. m4 tar upp det senaste värdet som dokumenterats under det valda observationsintervallet i m4. Vi kallar det färskvara. Ytterligare andra kan ligga mittemellan, t.ex. Ögonbottenundersökning, där m4 noterar vad som dokumenterats senast, även om det låg utanför det aktuella observationsintervallet. Vi kallar detta också för senast någonsin. 1.5 Kvalitetssystem Ett systematiskt förbättringsarbete underlättas avsevärt om man använder sig av ett s.k. kvalitetssystem. Detta tar lite tid att bygga upp, men man kan ta några få steg i taget, och det finns hjälp att få från färdiga koncept. Ett exempel på ett kvalitetssystem är Kvalitetshuset som finns att hämta på Sfams hemsida, under menyn kvalitet & utveckling, vidare under kvalitet & patientsäkerhet. Där samlar man de rutiner man vill ska råda vid behandling av verksamhetens patienter. Grundfilosofin är att om man gör som man tänkt blir det bra. Blir resultaten inte bra beror det antingen på att tanken inte är bra, eller att man inte gör som man tänkt. Då får man reflektera och försöka på nytt. Om man knyter ett ledningssystem till kvalitetssystemet har man ett ledningssystem för kvalitetsarbete. Då har man tillgång till verksamhetens vision, strategiska mål, policydokument, handlingsplaner, och underlättar därmed samordningen av aktiviteterna med varandra och med verksamhetens överordnade uppdrag och syfte. 6

7 Sökord och deras tolkningar/funktioner Medrave använder egendefinierade sökord som matchas mot lokala sökord och analyser. Dessa fungerar olika och vi kommer i det här kapitlet gå igenom hur de fungerar och läses av mot m4. Dessa är sökorden som m4 söker efter och bearbetar: Beteckningar: F: Färskvara SN: senast någonsin DM: diabetes AST: astma KOL: kol FF: förmaksflimmer HT: hypertoni KIH: kronisk ischemisk hjärtsjukdom HSV: hjärtsvikt STR: stroke 2 M4 Beteckningar Frekvens AST/ DM KOL FF HT KIH HSV STR Aktivitetsminuter F X X X Albumin/Krea Index F X Alkohol F Alkohol, Rådgivning F Allergi SN X Arbetsprov SN X Astmakontrolltest F Beh-Plan F Blodtryck F X X X X X X BMI F X X X X X X X Bypass SN X Debutår DM SN X X X EKG SN X X X X X X FEV1 (L) före beh F X FEV1 (L) efter beh F X FEV1 (% av förv) före beh F X FEV1 (% av förv) efter beh F X FEV1 Reversibilitet F X FVC (L) före beh F X FVC (L) efter beh F X FVC (% av förv) före beh F X FVC (% av förv) efter beh F X FEV1/FVC (%) efter beh F X Fotstatus F X HbA1c F X Hjärteko SN X Hypoglykemiförekomst F X INR F X X 7

8 Insulinpump F X Kolesterol, TOT F X X X X X X Kolesterol, LDL F X X X X X X Kolesterol, HDL F X X X X X X Kostindex F Kost, Rådgivning F Kreatinin F X X X X X X Längd SN X X X X X X X Midjemått F Motion F Motion, Rådgivning F Nikotin F X X X X X X X Nikotin Passiv rökning F X Nikotin Paketår F X Nikotin, Rådgivning F X NYHA F X PEF F X PEF Variabilitet F X PEF Reversibilitet F X Pricktest SN X Pricktest Katt SN X Pricktest Hund SN X Pricktest Häst SN X Pricktest Kanin SN X Pricktest Björk SN X Pricktest Timotej SN X Pricktest Gråbo SN X Pricktest Cladosporium SN X Pricktest Kvalster Farinae SN X Pricktest Kvalster Pteronyssinus SN X PRO-BNP SN X PTCA/PCI SN X RAST SN X REG-Medgivande SN X X RTG Hjärt/Lung F X Självtest Astma F X Stress F Specifik IgE Katt SN X Specifik IgE Hund SN X Specifik IgE Häst SN X Specifik IgE Kanin SN X Specifik IgE Björk SN X Specifik IgE Timotej SN X Specifik IgE Gråbo SN X Specifik IgE Cladosporium SN X 8

9 Specifik IgE Kvalster Farinae SN X Specifik IgE Kvalster Pteronyssinus SN X Specifik IgE Föda Mjölk SN X Specifik IgE Föda Ägg SN X Specifik IgE Föda Fisk SN X Specifik IgE Föda Jordnöt SN X Specifik IgE Föda Soja SN X Specifik IgE Föda Hasselnöt SN X Triglycerider F X X X X X X VC (L) Före beh. F x VC (L) Efter beh. F X Vikt SN X X X X X X X Ögonbottenstatus F X Vi kommer gå igenom varje sökord för sig, och beskriva hur dess värde kan dokumenteras. m4 söker bland samtliga lokala sökord på vårdenheten, egentligen efter en sammanslagning av både huvudsökord och undersökord, och ska finna alla sökord som anges ovan. Vi rek att man lägger sökorden enligt gängse journallogik, med anamnes- och statusuppgifter som brukligt är. 9

10 Aktivitetsminuter Detta hör till sökordet motion. Vi kommer gå närmare in på vad detta är på den sektionen. Alkohol Detta sökord används för att följa upp den enskilda personens riskbruk, men även folkhälsans utveckling. Det har visat sig mer praktiskt att dokumentera i standardglas, motsvarande glas vin/vecka istället för cl starksprit. m4 översätter tidigare registreringar i cl till glas. Följande lathund gäller tills vidare som omräkningstabell. Gränserna är ungefärliga och baseras på SBU samt Nationella riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder., som graderar 1 standardglas Sökordet indelas i 3 delar 1. Antalet glas/vecka, 2. antalet glas/tillfälle, och 3. en sammanfattning om riskbruk finns, eller inget riskbruk finns. Ex Alkohol 5 standardglas/vecka, mest öl. 4 glas/tillfälle, inget riskbruk m4 registrerar 5 och efterföljande standard alt std alt glas för att skilja från cl, samt om det rör sig om glas/vecka, och glas/tillfälle. Orden riskbruk, alt inget riskbruk sammanfattar omdömet. Om man inte vill registrera konsumtionsmönstret, utan endast riskbruk, eller Inget riskbruk, går det bra. m4 kommer notera siffran om den står först i svaret, annars kan man skriva riskbruk alt Inget riskbruk. Alkohol, rådgivning Här finns möjligheter att intervenera ifall det finns ett riskbruk. Går under sökordet Rådgivning Alkohol. I följande svarsalternativ enligt se av Socialstyrelsen rekommenderade Erbjudits, önskar ej Rådgivning Audit Rådgivning och Audit 10

11 Allergi Detta är en anamnestisk uppgift. Vårdgivaren ska notera att patienten har en allergi, som kanske har utretts på annan plats, eller här. Ingår i astma-rapporten till LVR (Lufvägsregistret). Allergi Ja Arbetsprov När man tar emot ett resultat av ett arbetsprov gör man en anteckning i Journalen, och dokumenterar då under sökordet Arbetsprov. Det man antecknar är ofta svårt att kategorisera, därför har vi valt att m4 söker efter anteckningsdatumet, d.v.s. det datum som anteckningen gjordes i journalen. Datumet kommer sedan att visas i m4rapporten Arbetsprov Cyklade till 170 W, blev trött i benen, men inga EKG-förändringar. I detta fall registrerar m m4 visar det som finns registrerat senast någonsin Beh-plan Anger att det finns en skriftlig rapport som patienten får, där det framgår vad de senaste indikatorerna visar och hur de ligger i förhållande till referensvärdena, samt bl.a. vad patienten har angivit för målsättning med sin behandling. Ange vilken sjukdom det gäller, samt värde Ja eller Nej Beh-plan Diabetes Ja m4 hämtar diagnosen och Ja i rapporten. BMI BMI kan man antingen dokumentera som BMI eller om man registrerar vikt och längd så beräknas ett BMI automatiskt av m. Längd är relativt stabilt för vuxna människor, och behöver bara registreras en gång, medan vikt kan registreras i princip närsomhelst eftersom det ändras hela tiden hela livet. m4 hämtar alltid det senaste dokumenterade värdet, vare sig det är i lab-modulen eller i Journalanteckningen. STATUS Längd 180 cm Vikt 80 kg BMI 25 m4 kommer i detta fall att registrera Längd, Vikt och BMI. 11

12 Blodtryck Här söker m4 efter det första snedstrecket och hämtar siffrorna omedelbart före och efter. Eventuell text dessförinnan negligeras. Stående blodtryck tas inte med. Bltr: Liggande vä arm i vila 145/90 m4 noterar 145/90. m4 kan också hämta registreringar av Systoliskt resp. Diastoliskt under separata sökord. Bypass Anteckna vilket årtal det gjordes, t.ex. 1990, eller 9008 för att ange vilken månad det gjordes. De fyra, alt två, första tecknen i anteckningen registreras som värde. m4 visar det som finns registrerat senast någonsin Debutår DM resp. Astma, KOL, Allergi, Stroke, Hypertoni Står för Debutår av Diabetes Mellitus. Anteckna årtalet, De första fyra, alt två, tecknen registreras. Anamnestisk uppgift. m4 visar det som finns registrerat senast någonsin EKG Det kan vara svårt att kategorisera. Däremot är det angeläget att man för vissa sjukdomar har gjort EKG och dokumenterat vilken bedömning man gjort. m4 söker efter anteckningsdatumet, d.v.s. det datum som anteckningen gjordes i journalen (se även exemplet som anges i det tidigare sökordet arbetsprov). m4 visar det som finns registrerat senast någonsin FEV1 (L), före respektive efter behandling Detta är en indikator för astma och KOL, Forced Expiratory Volume på 1 sekund, i Liter. Luftvägsregistret (LVR) kräver separata sökord. Registreringar utan angivelse om L (eller liter), samt utan före respektive efter betastimulerande beh. räknas inte med. Har ingen betydelse i vilken följde de skrivs. FEV1 (L) före beh: FEV1 (L) efter beh: 1,6 Liter. 1,9 Liter. m4 registrerar de första tecknen, före mellanslaget, och noterar att det står liter. 12

13 FEV1 (% av förv), före respektive efter behandling Detta är en indikator för astma och KOL, forced Expiratory Volume på 1 sekund, i % som förhållande till vad man kan förvänta sig för patientens ålder och längd. Registreringar utan angivelse om % (ordet förväntat är bra för tydlighetens skull för att skilja från andra lungfunktionsmått), samt utan före respektive efter beh räknas inte med. FEV1 (% av f) före beh: FEV1 (% av f) efter beh: 85 % av förväntat. 85 % av förväntat. m4 registrerar de 2 första tecknen, 3 tecken om det första är en 1:a. FEV1 reversibilitet Detta anger hur mycket FEV1 ökar i % efter behandling med bronkdilaterare. Värdet kan också räknas ut av m4, om FEV1 (L) finns före och efter behandling. FEV1, reversibilitet (%): 12% FEV1/FVC, efter behandling Kvoten har ett stort indikatorvärde efter behandling, för att utesluta en nedsatt lungfunktion som vid KOL. Brukade även skrivas FEV1 %, men eftersom läsaren då kan förväxla det med % av förväntat, rekommenderas utskrift av kvoten FEV1/FVC. Värdet kan också räknas ut av m4, om FEV1 (L) samt FVC finns efter behandling. FEV1/FVC kvot efter behandling: 85 % m4 registrerar de 2 första tecknen, 3 tecken om det första är en 1:a. FVC (L), före respektive efter behandling Forced Vital Capacity i Liter. Det är den mängd luft som man lyckas att pressa ur sig, totalt, om man forcerar det så fort som möjligt. Är man obstruktiv så brukar FVC vara något mindre än VC, när man tar god tid på sig att blåsa ut allt man har. FVC (L) före behandling: FVC (L) efter behandling: 3,0 Liter. 3,5 Liter. m4 registrerar de första tecknen, före mellanslaget, och noterar att det står L (eller liter), samt föroch efter-behandling. 13

14 FVC (% av förväntat), före respektive efter behandling Detta är en indikator för astma och KOL, Forced Vital Capacity i % av förväntat. Det är den mängd luft som man lyckas att pressa ur sig, totalt, om man forcerar det så fort som möjligt, angivet i % av det värde som man förväntar sig av en person med den åldern och storleken. FVC (% av f) före behandling: 70 % FVC (% av f) efter behandling: 80 % m4 registrerar de första tecknen, före mellanslaget, och noterar att det står %, samt före och efter beh. VC (L) före respektive efter behandling Detta är en indikator för astma och KOL, Vital Capacity i Liter. Det är den mängd luft som man lyckas att pressa ur sig, totalt, om man tar god tid på sig att blåsa ut all luft man har. VC, före behandling (liter) 3,0 Liter. VC, efter behandling (liter) 3,5 Liter. M4 registrerar de första tecknen, före mellanslaget, och noterar att det står liter. M4 visar det som finns registrerat inom tidsintervallet; dvs s.k. färskvara. Fotstatus Registreras för diabetes. Dokumentera som Riskgrupp 1, 2, 3, eller 4, enligt Nationella diabetesregistret. Ange då: NDR1 som betyder frisk fot. NDR2 som betyder angipati eller neuropati. NDR3 som betyder tidigare diabetessår NDR4 som betyder pågående allvarlig fotsjukdom Amputerad, utifall patientens fot är amputerad ovan fotleden Fotstatus NDR1, fin hud, vibrationssensibilitet och pulsar. m4 registrerar NDR1 och blir NDR1 i rapporten, och I exporten till NDR kommer det att stå 1. Stora eller små bokstäver ingen betydelse. 14

15 Hjärteko Det kan vara svårt att kategorisera. Däremot är det angeläget att man för vissa sjukdomar har gjort Hjärteko och dokumenterat vilken bedömning man gjort. m4 söker efter anteckningsdatumet, d.v.s. det datum som anteckningen gjordes i journalen. Se även Arbetsprov. m4 visar det som finns registrerat senast någonsin Hypoglykemiförekomst Efterfrågas av NDR. Ska användas för allvarlig hypoglykemi, d.v.s. att patienten behövt hjälp av utomstående, senaste året. Man ska ange hur ofta det förekommit senaste halvåret. Ange siffran Hypoglykemi 6 ggr senaste året m4 söker efter 1 el 2 siffror Insulinpump Efterfrågas av NDR. Svara ja eller nej. Om ni inte svarar anger m4 Nej. Kost M4 använder inte ordet kost längre utan Kostindex enl nedan. Kostvanor enl. Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2011), bygger på ett kostindex med max 12 poäng som summeras från fyra Sökord med fasta poäng. Man kan dokumentera sökorden, men det är Kostindex som är den sammanfattande som m4 tolkar, och räcker. Säkrast att ange poäng av totalen, ifall totalen kommer att ändras. Grönsaker och rotfrukter Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger per vecka (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Frukt och bär Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger per vecka (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Fisk eller skaldjur Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några ggr i månaden eller mer sällan (0 p) Sötsaker En gång per vecka eller mer sällan (3 p) Några gånger i veckan (2 p) 15

16 Nästan varje dag (1 p) Dagligen (0 p) Kostindex 0 12 poäng. T.ex. 5/12 poäng, (ange hur många poäng/möjliga poäng för att veta vilken skala som avses, ifall denna kommer att ändras med tiden) Förkortad variant, som anger en sammanfattning. Man kan skriva en siffra som ovan, som tolkas, eller man kan skriva ett ord som sammanfattar patientens matvanor: t.ex. Sund alt Nyttig alt Hälsosam, respektive Osund alt Onyttig alt Ohälsosam. Skalan har en brytning vid 5 (0-4 som anger att personen är i behov av kvalificerad rådgivning). Om man använder ord så anger ett O- (Ohälsosam) att personen har 0-4. Det ord, eller den siffra som kommer först kommer att tolkas, men det är av värde i journalen att bägge finns med. Kost, Rådgivning diet Enligt Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderas att patienter med ett kostindex under 5 skall erbjudas kvalificerad rådgivning. Här kan man dokumentera fritt. Numera KVÅ-kodas detta i flera landsting. Kostråd Erbjudits, önskar ej Kvalificerad rådgivning Längd Skriv patientens längd, antingen i cm eller i meter, m4 räknar om värdet beroende på hur sifferkombinationen ser ut med kommatering eller punkt. Längd: 173 cm m4 registrerar 173, 3 tecken om det är cm, 4 tecken om det finns kommatecken eller punkt. m4 visar det som finns registrerat senast någonsin Midjemått Mäts i cm. 16

17 Motion OBS. 2 Skalor: Den äldre som baseras på FYSS och FAR, den nyare på Socialstyrelsens rekommendationer. Man kan välja. A. FYSS och FAR: 8-gradig skala, för att vara lättare att komma ihåg, bättre pedagogiska signaler och större översättbarhet till olika register. 0: Ingen motion alls i veckan 1: Motionerar motsvarande ½ timmes rask promenad, 1 dag i veckan 2: Motionerar motsvarande ½ timmes rask promenad, 2 dagar i veckan 3 osv till 7, motsvarande 7 dagar i veckan. Motion: 2 dagar/veckan m4 registrerar siffran 2 B. Socialstyrelsens skala baserar sig på tre sökord, och på minuter/vecka. Aktivitetsminuter räcker som en sammanfattning. 1. Vardagsmotion, minuter/vecka Mindre intensiv träning som rask promenad Introducerades Bygger på WHOs och Socialstyrelsens rekommendationer. Man rekommenderar att motionera 300 minuter per vecka, dock minst 150. Vardagsmotion: 150 minuter/vecka 2. Fysisk träning, minuter/vecka Intensivare träning, löpning, gym. Väger tyngre, 2 ggr mot vardagsmotion när den utförs T.ex. Fysisk träning 60 minuter/vecka man kan alltså ha både vardagsmotion och fysisk aktivitet, som adderas till en gemensam 3. Aktivitetsminuter summan av Vardagsmotion och Fysisk aktivitet x 2 T.ex. Aktivitetsminuter 270 minuter/vecka, tillräcklig. Motion i A alt Aktivitetsminuter i B med siffran efter räcker som dokumentation. Man kan även skriva tillräcklig, alt otillräcklig för att ange att ange status, för att personen som inte är förtrogen med skalan ska förstå. Gränsen för tillräcklig går vid 150 minuter/vecka. Det värde som dokumenteras först kommer att noteras i m4. m4 visar det som finns registrerat senast någonsin 17

18 Nikotin - rökvanor Obs! Här har skett förändringar med tanke på utvecklingen av ett Nationellt Luftvägsregister (LVR) samt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, 2011, och Nationella Diabetesregistret (NDR). Beträffande rökvanor så har m4 tidigare rekommenderat Ja och Nej, Fd, och snusar. Det kommer att tolkas även framgent, men vi rekommenderar att man nyanserar sig så att registren har möjlighet att tolka uppgifterna. Dessa är grunderna: Huruvida patient varit eller är rökare och i så fall hur ofta denne röker. Ett paket piptobak per vecka motsvarar ca 6 cigaretter per dag. Gränsen för att identifiera en rökare som kan vara i behov av insats är om man röker dagligen. Dessa alternativ finns. Aldrig varit rökare (behöver inte upprepas om pat är >20 år) Slutat röka för > 6 månader sedan (även Fd enbart) Slutat röka för < 6 månader sedan (även Fd < 6mån) Slutat röka 1011 (patienten slutade röka nov 2010) Röker, men inte dagligen (även ej dagligen) Röker dagligen x cig/dag ( genomsnittligt antal cig/dag) m4 kommer att söka efter de tecken som är understrukna enl. ovan, men det går bra att skriva ut hela texten. Dessa alternativ kommer I vissa sammanhang att grupperas i Ja resp. Nej Rökvanor 10 cig/dag m4 registrerar detta och skriver JA i m4-rapporten, NDR, och anger antal cigaretter i LVR. Sökordet rökvanor kan också vara nikotin, tobak, rökning, röker. Nikotin - Snusvanor Ett eget sökord. En persons snusvanor, dvs. om personen snusar, har snusat och hur många dosor per vecka personen snusar dagligen. Att snusa innebär inte lika stor risk för den framtida hälsan som att röka, enligt den forskning som finns för närvarande. Vi vet ännu alltför lite om det svenska snusets långtidsrisker. Därför är det viktigt att det finns med en fråga om snus. De fasta alternativen är: Aldrig varit snusare (behöver inte upprepas om pat är >20 år) Slutat snusa för > 6 månader sedan (även Fd enbart) Slutat snusa för < 6 månader sedan (även Fd < 6mån) Snusar, men inte dagligen (även ej dagligen) Snusar dagligen 3 dosor/vecka ( genomsnittligt antal dosor/vecka) 18

19 Nikotin - Passiv rökning Passiv rökning ingår i luftvägsregistret (LVR) indikatorlista. Passiv rökning Ja Aldrig Tidigare alt Fd Nikotin Paketår Paketår är summan av cigaretter man hunnit röka under sin livstid. Ett paketår = 1 paket (20 cigaretter) per dag i ett år (alt 10 cigaretter i 20 år) Paketår 10 Nikotin, Rådgivning En intervention, där vissa alternativ har tagits fram som effektiva. Kan även gå under sökordet Rådgivning rökning. Används om man inte KVÅ-kodat. NYHA Funktionsklassificering enl. New York Heart Association. Steg Organisk sjukdom utan symtom 2. Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet, endast efter fysisk aktivitet av mer uttalad grad. 3. Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt - måttlig fysisk aktivitet, allt ifrån lätt motlut till av- och påklädning. 4. Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila. Ökade symtom vid minsta aktivitet. Patienten är ofta bunden till säng eller stol. NYHA 3 Är förbättrad från föregående. m4 registrerar siffran 3, som kommer med i rapporten. 19

20 PEF Detta är en indikator för astma och KOL, Peak Expiratory Flow. PEF 340 före reversibilitet / 450 efter m4 registrerar de 3 första tecknen. PEF Variabilitet Detta är en indikator för astma och KOL, Peak Expiratory Flow. Patienten registrerar själv hemma och anger. Om man över tid har en variation på mer än 20% över dygnet talar det för astma. Om det varierar mer än 15% talar för att medicinjustering kan vara på plats. PEF Variabilitet Ja m4 registrerar Ja eller Nej. PEF Reversibilitet Detta är en indikator för astma och KOL, Peak Expiratory Flow. Patienten registrerar själv hemma och anger. PEF Reversibilitet Ja m4 registrerar Ja eller Nej. Pricktest Detta är en anamnestisk indikator för astma och KOL. Här finns många viljor. Tanken är att man ska kunna skriva om patienten har gjort en tidigare test som utfallit positivt. Det får räcka med ett enkelt resultat: 0 eller 1, 0 registreras som negativ, 1 som positivt i rapporten. Positivt eller negativt, m4 registrerar de första 3 tecknen och för dom till rapporten, POS eller NEG. Pricktest Positiv m4 registrerar de 3 första tecknen Pos, överför dom till Pos i rapporten m4 visar det som finns registrerat senast någonsin. Vi går även igenom enskilda pricktestsvar, både för att kunna avgöra vilka enskilda reagenser som provats. 20

21 PTCA/PCI Percutaneous transluminal coronary angioplasty. Framförallt för IHD (Ischemisk hjärtsjukdom). Även PCI (Percutaneous Coronary Intervention) fångas. Anteckna vilket årtal det gjordes, t.ex. 1990, eller 9008 för att ange vilken månad det gjordes. De 4, alt 2, första tecknen i anteckningen registreras som värde. m4 visar det som finns registrerat senast någonsin. RAST Det är en anamnestisk uppgift för att fånga att RAST har gjorts som utfallit positivt eller negativt. Enskilda IgE-tester fångas i labmodulen. Detta är en indikator för astma och KOL. Här finns många viljor som gett resultat: 0 eller 1 0 registreras som negativ i rapporten. 1 som positivt i rapporten. Positivt eller negativt, m4 registrerar de första 3 tecknen och för dom till rapporten, POS eller NEG. RAST Positiv m4 registrerar de 3 första tecknen Pos, överför dom till Pos i rapporten m4 visar det som finns registrerat senast någonsin. Reg-medgivande Om patienten medger att man skickar uppgifter till Nationella register, t.ex. Nationella Diabetesregistret (NDR). Om man svarar Nej på denna fråga kommer patientens uppgifter inte med på filen som kan skapas i m4. Om det inte finns någon uppgift alls om samtycke, eller om patienten svarat ja så skickas uppgifter till registret. Ja eller Nej, m4 registrerar det första tecknet i Ja, J, och överför det till JA i rapporten. Det går även att skriva OK Reg-medgivande Ja m4 registrerar det första tecknet J, överför JA till rapporten m4 visar det som finns registrerat senast någonsin. 21

22 Rtg Hjärt/Lung För Hjärtsvikt. m4 söker efter anteckningsdatumet, d.v.s. det datum som anteckningen gjordes i journalen. Önskar man göra en annan registrering, görs det enligt alternativ 2. Rtg Hjärt/Lung: Visar lätta stastecken, viss försämring med tidigare. m4 visar det som finns registrerat senast någonsin. Stress Ingår i folkhälsorapport som inte finns i m4 för tillfället. Registrerar värden från en VAS-skala som är 10 cm lång, utan cm-markeringar, från ingen stress till maximal negativ stress. Den som dokumenterar mäter med linjal på cm när vilket värde som patient bedömt. Stress: 8, men patient verkar glad och nöjd. m4 registrerar siffran 8. VC Vitalkapacitet, se direkt efter FVC ovan Vikt Skriv patientens vikt. Vikt: 65 kg m4 registrerar 65, de 2-3 första tecknen. 22

Rave3. Indata Sökord. För Journal 3, Medidoc och PMO. Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1. Medrave Software AB 2011-11-30

Rave3. Indata Sökord. För Journal 3, Medidoc och PMO. Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1. Medrave Software AB 2011-11-30 Rave3 Indata Sökord För Journal 3, Medidoc och PMO Medrave Software AB 2011-11-30 Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1 Att använda Journalen som grund för verksamhetsuppföljning.

Läs mer

medrave4 Indata Sökord För TakeCare version 4.4 Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com Medrave Software AB 2015-04-27

medrave4 Indata Sökord För TakeCare version 4.4 Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com Medrave Software AB 2015-04-27 medrave4 version 4.4 Indata Sökord För TakeCare Medrave Software AB 2015-04-27 Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1 Innehållsförteckning INDATA SÖKORD 1 FÖR TAKECARE 1 ATT ANVÄNDA

Läs mer

Rave3. Indata Sökord. För Journal 3 och Medidoc. Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1. Medrave Software AB 2011-01-13

Rave3. Indata Sökord. För Journal 3 och Medidoc. Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1. Medrave Software AB 2011-01-13 Rave3 Indata Sökord För Journal 3 och Medidoc Medrave Software AB 2011-01-13 Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1 Att använda Journalen som grund för verksamhetsuppföljning. Alla

Läs mer

Rave3. Indata Sökord. För TakeCare. Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1. Medrave Software AB 2011-08-01

Rave3. Indata Sökord. För TakeCare. Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1. Medrave Software AB 2011-08-01 Rave3 Indata Sökord För TakeCare Medrave Software AB 2011-08-01 Dr Per Stenström Distriktsläkare per.stenstrom@medrave.com 1 Att använda Journalen som grund för verksamhetsuppföljning. Alla som jobbar

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se Levnadsvanor dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se Denna handledning syftar till att underlätta arbetet kring dokumentation av tobak, alkohol,

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Hälsosamtalsenkät - referensenkät Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor

För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor VERKSAMHETSUTVECKLINGSSTABEN 2012-01-13 Personalhandledning För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor Handledningen - baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Leta först fram patienten i journalarkivet eller på beläggningslistan. Markera journalen och klicka på MHV 2.

Leta först fram patienten i journalarkivet eller på beläggningslistan. Markera journalen och klicka på MHV 2. MHV 2 Inmatningsbilderna för pol-anteckning och barnmorskekontroll är numera identiska men de uppgifter som bokförs skiljer sig åt en del, därför olika handbokskapitel. Registrera alla barnmorskekontroller

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman. Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987

Läs mer

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1. 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader. Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar

Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1. 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader. Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar 1. Projektledare/sjukgymnast och distriktssköterska;

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning.

Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning. Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning. Malin André, Docent, FFOU-enheten Primärvården Landstinget Uppsala län Ordförande i arbetsgruppen för nationell

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Användarguide. Dokumentation vid ECT-behandling

Användarguide. Dokumentation vid ECT-behandling Användarguide Dokumentation vid ECT-behandling För enheter som ordinerar ECT Användning av gemensamma mallar för ECT i TakeCare 3 Bakgrund 3 Inledning 3 Vad Du behöver göra 4 Ordination av ECT 4 Administration/Behandling

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Frågeformulär angående din hälsa

Frågeformulär angående din hälsa Frågeforulär angående din hälsa Dagens datu: Aktuella sypto Sjukhistoria Personuppgifter Nan: Personnuer: - Arbete/Sysselsättning: Vikt: kg Längd: c Har Du under de seneste 5 åren kontrollerats eller behandlats

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer