utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker."

Transkript

1 Martin Andersson Kurs 3 Professionen Lärarutbildningen vid Malmö högskola Vt 2005 Projekt - planering av lektionssekvens som rör organisk kemi Jag ska undervisa inom området organisk kemi i KeB för KomVuxelever. Enligt kursplanen för ämnet kemi skall skolan i sin kemiundervisning bl.a. sträva mot att eleven: utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker. tillägnar sig kunskap om kemins idéhistoria och hur kemins landvinningar har påverkat människans världsbild och samhällets utveckling. utvecklar sin förmåga att hantera kemisk laboratorieutrustning, att välja, planera och utföra experiment samt göra iakttagelser, beskriva, tolka och förklara kemiska förlopp med naturvetenskapliga modeller. I den nationella kursplanens mål för kursen Kemi B kan man läsa följande om just organisk kemi: (eleven skall efter avslutad kurs) ha breddat sina kunskaper om olika organiska ämnesklasser, deras egenskaper, struktur och reaktivitet samt kunna diskutera principerna för några enkla organiska reaktionsmekanismer. Skolans lokala kursplan säger följande om organisk kemi: rganiska ämnesklasser samt deras egenskaper, struktur och reaktivitet. Några enkla reaktionsmekanismer. Vidare nämns följande om laborationer: Självständighet, laborationsvana, kritisk granskning och analytisk behandling av kemiska förlopp och egna mätresultat. Dessa formuleringar är ju mycket allmänna och ger mig som lärare stora friheter. Tyvärr så har min handledare redan gjort klart för mig vad eleverna ska ha gått igenom efter mina lektionstillfällen. Eleverna ska nämligen ha prov alldeles efter att jag har undervisat och då måste jag gå igenom det som skall komma på provet. Läromedlet är även det fastställt. Nackdelen med KomVux är att tiden är ganska knapp och att eleverna inte ges någon ordentlig tid att smälta stoffet. Den organiska kemin i gymnasieskolan är av tradition en ganska faktaspäckad del av kemiundervisningen. Jag beställde alldeles nyligen skivor från en pensionerad kemi- och matematiklärare. Han skrev följande: Kom ihåg att viktigare än tyska prepositioner är metanseriens kolväten, åtminstone de åtta första! Visst finns ett visst mått av ironi i det hela, men det pekar ändå på vad mycket av den

2 organiska kemin har handlat om. Det är väldigt många nya begrepp som introduceras och som jag tror kan göra många elever trötta. Jag kan inte heller säga att man inte behöver dessa begrepp, eftersom den organiska gymnasiekemin till stor del syftar till att möjliggöra förståelse av den levande cellens kemiska processer i biokemin. Jag ska dock försöka att göra dessa begrepp till något mer än bara begrepp. För att knyta an till Ekstigs (2002) tankar om hierarkiska strukturer så tror jag det är en mycket användbar strategi för att få ordning på de många begreppen i den organiska kemin. Indelning i hierarkier tillsammans med begreppskartor kan vara till stor nytta för eleverna, när de ska få klarhet i de många begreppen. Det är ju bevisligen så att många elever har svårt för de begrepp som används i naturvetenskapssammanhang (Wellington & sborne, 2001). I denna begreppstyngda del av gymnasiekemin är det extra viktigt att inte försvåra för eleverna, utan att verkligen visa på de olika begreppens innebörd. Inledningen Jag tänkte börja med att visa en karta över Tyskland tillsammans med en bild på den tyske kemisten Friedrich Wöhler ( ), som 1828 var den förste att framställa en organisk substans på konstgjord väg. Man visste på den tiden att ämnen från växt- och djurriket innehöll kol, väte och syre. Innan denna upptäckt gjordes var den allmänna uppfattningen att det fanns en vital kraft i levande organismer som gjorde att de kunde producera dessa substanser. Ämnena döptes därför till organiska ämnen av den store svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius. Denna uppfattning om en vital kraft benämns vitalismen och delades av många stora kemister bl.a. Berzelius och Friedrich Wöhler Lavoisier. Wöhler, som 1823 var student hos Berzlius i Stockholm, intresserande sig för bl.a. cyanater. Vid upphettning av ammoniumcyanat bildades urinämne, något som i vanliga fall bildas i levern och som utsöndras via njurarna. Wöhler hade nu framställt en organisk substans från en oorganisk. Vitalismen var död! Den organiska kemin i Tyskland hade fått sin start och under 1800-talet växte den tyska kemiska industrin enormt. Innan eurons tillkomst kunde vi se flertalet vetenskapsmän på de tyska sedlarna, något som vittnar om hur betydelsefull vetenskapen var för Tyskland. Jag tror att detta kan inspirera eleverna när de får se lite grann av en person bakom kemin. Enligt Ekstig (2002) skapar detta en mer mänsklig bild av vetenskapen, vilket är viktigt för den fortsatta nyfikenheten hos eleverna. Att ta stöd i historien kan vara ett sätt att förklara ett naturvetenskapligt fenomen och komma bort från felaktiga vardagsuppfattningar (Strömdahl, 2002). Att tala till olika sinnen är ju också en del av suggestopedins tankar (Ekborg & Ekborg, 2000). Kopplingen till Berzelius ger också en vink om att den svenska vetenskapshistorien inte är att förkasta. I Lpf 94 poängteras att att undervisningen ska ge ett historiskt perspektiv, för att bl.a. utveckla elevens förståelse för kunskapens relativitet. Ett av kunskapsmålen i Lpf 94 är vidare att eleverna ska ha god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Just vetenskapshistorien är en ganska betydande del av både det svenska och västerländska kulturarvet eftersom vetenskapen i många avseenden har bidragit till utformandet av vårt moderna samhälle.

3 Innehåll Jag har blivit ombedd att ha följande innehåll och jag kan inte gå ifrån det. Repetition av den organiska kemin från Kemi A: Det kommer mest att handla om att repetera egenskaper hos de olika kolvätena och vad som ligger till grund för detta, dvs att det handlar om svaga van der Waalskrafter som verka mellan molekylerna. Ju större molekyl, desto högre smält- och kokpunkter. Strukturisomeri: Visa på att det går att sätta samman kolatomer på många olika sätt. Av detta kommer nödvändigheten att ha ett generellt namngivningssystem, vilket leder oss in på nomenklaturen. Jag tänkte dock presentera nomenklaturen i den takt som problem dyker upp. Alkener; Stereoisomeri Alkoholer: Visa på deras struktur och hur detta återspeglas i egenskaperna, dvs både polär och opolär och varför hydroxigruppen står för detta. Reaktioner med alkoholer. xidering av primära och sekundära alkoholer och produkterna, aldehyder och ketoner. Visa på vardagsanvändandet av olika produkter inom dessa områden. Karboxylsyror: Slutprodukt vid oxidation av primär alkohol. Namngivning, även trivialnamnen som i högsta grad används. Protolys av karboxylsyra och varför den är sur jämfört med motsvarande alkohol. Resonansbegreppet införs. Fettsyror behandlas. Hydroxisyror och aminosyror; här kommer begreppet stereoisomeri in i bilden. Aromatiska hydroxiföreningar: Visa på fenols sura egenskaper; kopplad till resonans i bensenringen. Estrar: Produkten från jämviktsreaktionen mellan alkohol och karboxylsyra. Reaktionsmekanismen vid esterbildning (Katalysatorns inverkan, nukleofil attack) Namngivning. Exempel på estrar från växtriket; fetter. Exempel med förtvålning. Nämna att man kan göra estrar av oorganiska syror också (tas upp mer i biokemiavsnittet). Kiralitet: Spegelbildsisomerer av exempelvis aminosyror, vinsyra. Här kommer den gode Louis Pasteur in i bilden, för att få ytterligare känsla av att det är verkliga personer som under historiens gång har kommit fram till dessa saker (Ekstig, 2002). Reaktionsmekanismer: Substitutionsreaktioner; S N 1 och S N 2, nukleofil attack. Additionsreaktioner; bl.a. enligt Markovnikov. Nu blev detta en ganska detaljerad plan, och som man märker så är det väldigt mycket som ska hinna komma med. m jag hade fått planera själv, så hade jag ägnat mer tid ät färre saker, t.ex. reaktionsmekanismer. Jag känner att diskutera reaktionsmekanismer kopplade till enskilda atomers egenskaper är av större kemiskt intresse än att stå och undervisa om en mängd detaljer kring exempelvis karboxylsyror. Detaljer glömmer man och de finns ju tack och lov att slå upp i böckerna. Att just plocka ut färre saker som eleverna får utveckla förståelse för och förtrogenhet med är något som många forskare menar är viktigt (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Dessutom tror jag att eleverna känner sig lugnare. De slipper harva igenom en mängd information och kan dessutom lära sig mycket kemiskt tänkande. Att fokusera på förståelse av det reaktionsmekanismer belyser att det viktiga att det är kemiska reaktioner det rör sig om. En vanlig företeelse bland grundskoleelever är att de inte är förtrogna med begreppet kemisk reaktion (Andersson, 2001). m vi som gymnasielärare inte är tydliga med att påpeka att det är kemiska reaktioner som sker, så kommer de felaktiga föreställningarna att bli kvar.

4 Arbetsmetoder Då den organiska kemin är ganska faktaspäckad och tung, blir min roll till största del att strukturera upp materialet för att bringa klarhet bland begreppen. Jag har tänkt att eleverna ska få öva sitt problemlösande på vissa delar genom olika övningsproblem. Eftersom jag kommer att vara ganska tidspressad, och eleverna måste ha gått igenom vissa teoribitar, så kommer det tyvärr inte att bli så mycket eget arbete för eleverna under lektionerna. Jag funderar dock på att låta eleverna snabbskriva kanske tre eller fem minuter vid lektionens slut, för att de verkligen ska få tillfälle att själva plocka ut det viktigaste de har lärt sig under lektionen. Skrivandet aktiverar det egna tänkandet (Sandström Madsén, 1996) vilket blir ett redskap i på vägen mot att lära sig. Jag tror att detta kan vara särskilt viktigt i naturvetenskap då det finns många begrepp som elever missförstår (Wellington & sborne, 2001). Att få igång en skriftlig kommunikation innebär också för mig som lärare att jag får pejl på om eleverna missuppfattar det jag vill förmedla. Skrivandet kan bli en chans för både elever och lärare att förbättras. Det egna arbetet för eleverna är den redan inplanerade laborationen med syntes av estern etylacetat. Till den laborationen kommer en laborationsrapport av klassiskt snitt. I denna laboration är frihetsgraden ungefär lika med noll. För att öka på frihetsgraden med ett steg så Jag skulle hellre se att jag demonstrerade hur destillationsapparaten ser ut och fungerar, medan eleverna fick arbeta med att på egen hand "torrlabba" med estrar. En av svårigheterna med esterbegreppet är helt enkelt namngivningen. Man skulle mycket väl kunna kombinera namngivningsövning med exempel från enkla estrar som finns i frukter. Eleverna får öva på att kombinera olika karboxylsyror och alkoholer för att få fram vissa fruktdofter. De skulle även kunna göra detta i mikroskalaförsök, så att de verkligen får känna de här dofterna. Detta blir närmare elevernas vardag och vardagsföreställningar om vad estrar är. Det är nog fler elever idag som har ätit banangodis än som har fått salubrin på getingsticken. m man körde denna laboration så skulle jag tillsammans med eleverna diskutera reaktionsmekanismen för esterbildningen, eftersom denna utökar förståelse varför en reaktion faktiskt sker, inte bara att den sker. Övningar, experiment, aktiviteter. De övningar jag har tänkt mig är fortlöpande övningar på namngivning av organiska molekyler. På detta sätt blir det naturliga avbrott i lärarens aktivitet och elevernas passivitet. Eleverna ska i grupper om två eller tre få träna på att rita olika isomerer av alkanerna för att på så sätt bli varse hur stor variationen blir när kolkedjan förlängs. Vidare tänker jag låta eleverna använda molekylbyggsatser för att de ska få en bild av att molekylerna verkligen är tredimensionella och inte platta som de ser ut på papperet. Även jag kommer att använda molekylmodeller, eftersom det är mycket lättare för eleverna att se en 3D-modell än att se den projicerad tvådimensionellt på tavlan. Många av de olika organiska föreningarna är lättflyktiga och hälsovådliga. Av säkerhetsmässiga skäl tycker jag därför att det är olämpligt att visa olika experiment under vanliga lektioner. Experimenterandet, som tyvärr är för litet i omfång, kommer att innebära att eleverna bygger upp en destillationsapparat och syntetiserar etylacetat. Laborationen innehåller destillering, separation, torkning och utbytesberäkningar, allt enligt laborationshandledningen. Något jag märkte vid videoinspelningen av våra demonstrationer och instruktioner var att vi är ganska dåliga på att ställa bra frågor. ftast ställer vi slutna frågor med ett givet svar. I vissa fall kan detta vara bra när man vill fokusera på ett specifikt område eller fenomen

5 (Carin & Sund, 1995). Med för stor andel slutna frågor hämmar vi dock elevens eget tänkande. Genom att öppna upp frågorna stimulerar vi elevernas kreativa och kritiska tänkande. Vidare kan man med öppna frågor förbättra elevens observationsförmåga och förmåga att dra slutsatser (Carin & Sund, 1995). En klassrumsdialog i form av basketmodellen är önskvärt att få igång, där jag som lärare fungerar mer som diskussionsledare än som den som sitter inne med det rätta svaret. Jag ska försöka tänka på detta när jag står i min klass, fastän jag tror att det kan bli svårt med basketmodellen i detta fall. Jag tror ändå att man kan få igång en del tänkande med öppna frågor när det gäller diskussion kring egenskaper hos de olika organiska föreningarna. Läromedel Eleverna använder boken, Gymnasiekemi B (Andersson, Sonesson m.fl. 2000). Denna bok är bra, men kräver att man sållar, eftersom den innehåller väldigt mycket fakta. Jag tror att det är lätt för eleverna att drunkna i all fakta. Själv använder jag material från Principles of rganic Chemistry (McMurry, 1998), Kemi kurs B (Henriksson, 2002), A short history of chemistry (Partington, 1957), samt någon anekdot ur Dåd och bragd 5 - Louis Pasteur (Lindwall, 1939). Svårigheter Eleverna kommer att uppleva svårigheter med oxidation/reduktion, främst av alkoholer, eftersom de under Kemi A har fått lära sig att oxidation/reduktion är elektronövergångar. I detta fall ser vi inga tydliga elektronövergångar, men man kan ta vara på elevernas kunskap om syreatomens stora elektronegativitet. Då kommer en repetition av elektronegativitet som är väldigt viktigt, samt att det möjliggör en titt i det periodiska systemet (vilket inte är det vanligaste att göra i organiska sammanhang). När syre förenar sig med exempelvis etanol och bildar acetaldehyd och vatten så kan vi se att de två väteatomerna som bildar vatten tar med sig var sin elektron från etanolmolekylen och ger till syre atomen för att på så sätt bilda vatten: H 3 C CH 2 H C H 3 C H När vi sen oxiderar acetaldehyden vidare för att få ättiksyra kan det bli ytterligare problem: + H 2 C H 3 C H C H 3 C H Här är det faktiskt inga elektroner som lämnar molekylen. Vi kan dock se det som om den elektronegativa syreatomen drar till sig elektroner men stannar på plats i form av en polär kovalent bindning, på liknande sätt som vi skriver när magnesium brinner i luft, Mg. I detta fall är det dock fråga om en regelrätt elektronövergång och bildande av en jonbinding. En svårighet som är svår att tackla är att vi förklarar vissa reaktionsmekanismer medan andra lämnas därhän. xidationer är t.ex. mycket komplicerade processer som man inte alltid vet mekanismen för. Det är här viktigt att förklara för eleverna att reaktionmekanismer är en tänkt väg som reaktionen kan gå längs. Det är alltså en modell som förklarar vad som händer, men som nödvändigtvis inte behöver vara korrekt.

6 Jag ser svårigheterna i att läsa en massa organisk kemi på gymnasienivån, eftersom många av ämnena och reaktionerna bara förblir strukturer och formler på papperet. Helst skulle man vilja att eleverna fick komma i kontakt med dessa ämnen, men oftast är ämnena giftiga och/eller brandfarliga. Frågan kan ju ställas om man behöver läsa organisk kemi på detta sätt, men det är inte min uppgift att bedöma det. I Skolverkets ämnesplan för ämnet kemi kan man läsa följande: I gymnasieskolans kemiundervisning övas ett naturvetenskapligt arbetssätt. Det innebär att formulera en frågeställning, ställa upp en hypotes, pröva den genom experiment, bearbeta och kritiskt granska resultat och redovisa dessa muntligt och skriftligt med korrekt språk och terminologi. Jag tror att det är svårt att nå fram till detta om den organiska kemin läggs som en enskild del i kemiundervisningen. m man integrerade det hela med mer biologiska och miljöinriktade frågeställningar, så skulle det gå att göra den organiska kemin mycket mer levande och probleminriktad. Bedömning I och med att eleverna avslutar perioden med ett prov, så kommer det att vara en klassisk summativ bedömning, där eleverna tyvärr till största delen bedöms på hur bra de har lärt in läroboken och hur bra de mekaniskt kan räkna på jämvikter o.dyl. Dessutom kan man läsa i skolans lokala kursplanen att betygsunderlaget utgöres av aktivitet på lektioner och laborationer, provresultat, labbrapporter och eget arbete. Eftersom timantalet är begränsat är god närvaro nödvändig. Jag förstår inte hur detta kan vara möjligt, när man på samma skola kan betala 500 kr för att få skriva ett prov, och därefter få högsta betyg i kemi, förutsatt att man är godkänd på motsvarande laborativa delar. Personligen tycker jag inte att bedömningen som provet medför ger eleverna chans att visa att de når upp till kursmålen. Helst skulle jag vilja se att eleverna själva fick reflektera över vad de lärt sig för att på så sätt bilda sig en uppfattning om vad de har åstadkommit. Detta kommer dock att bli svårt att uppnå under den korta perioden jag är ute på praktik. Jag får se om jag hinner med det! Litteratur: Andersson, Björn. (2001) Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Skolverket, Stockholm. Andersson, Stig, Sonesson, Artur, Stålhandske, Birgitta, Tullberg Aina & Rydén, Lars. (2000) Gymnasiekemi B. Liber AB, Stockholm. Carin, Arthur, A. & Sund, Robert, B. (1985). How Can You Improve Your Questioning Skills? I Teaching Science Through Discovery. Kap. 6 pp hio: Charles F. Merrill Publishing company. Dimenäs, Jörgen & Sträng Haraldsson, Monica. (1996) Undervisning i naturvetenskap. Studentlitteratur, Lund.

7 Ekborg, Margareta & Ekborg, Per. (2000) Suggestopedi eller mer kreativa arbetsformer i naturvetenskap och teknik. Lärarutbildningen vid Malmö högskola, Malmö. Ekstig, Börje. (2002) Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Studentlitteratur, Lund. Henriksson, Anders. (2002) Kemi kurs B. Gleerups Utbildning AB, Malmö. Kursplan för Kemi B (2000) SKLFS: 2000:65 Skolverket,Stockholm. Lindwall, Gustaf. (1937) Dåd och bragd 5. Louis Pasteur. Hugo Gebers Förlag, Stockholm Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) Skolverket, Stockholm. McMurry, John. (1998) Fundamentals of rganic Chemistry, 4th ed. Brooks/Cole Publishing Company, Pacific Grove Partington, J.R. (1957) A short history of chemstry. Dover Publications, Inc. New York Sandström Madsén, Ingegärd. (1996) Skriva för att lära, 5 uppl Högskolan Kristianstad, Kristianstad. Strömdahl, Helge. (2002) Kommunicera naturvetenskap i skolan Studentlitteratur, Lund. Wellington, Jerry & sborne Jonathan. (2001) Looking at the language of science. I Language and literacy in science education. Kap. 2 pp Buckingham - Philadelphia: pen University Press. Ämnesplan för gymnasiets kemi ( ), Skolverket, Stockholm. (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0405&infotyp=8&skolform= 21&id=KE&extraId=)

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Kemilektorslänken KVA, Kemisamfundet, Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse Nationellt projekt

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur uppfattas kemi? Kemi är Tråkigt Svårt Onödig kunskap Kul att laborera men tråkigt att skriva rapporter Traditionsbunden undervisning

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.11

Seniorernas veckobrev V.11 Hej alla föräldrar och elever i seniorlaget! Under veckan har eleverna arbetat flitigt med att slutföra sina inlämningsuppgifter i NO/teknik som skulle vara inlämnade idag, fredagen den 18 mars. I och

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå

Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Lärarutbildningen Lärande och Samhälle Natur-Miljö-Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Elevföreställningar och lärande om syror i grundskolans senare år Pupils Ideas and Learning About

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, 21 maj, 2013

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, 21 maj, 2013 Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, 21 maj, 2013 Vad visar internationella studier? PISA, TIMMS, ROSE, IRIS Kemi är inte för mig Varför? Utgångspunkt vad säger eleverna..? Laborationsrapporter

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF 09.00 10.00 Information för nya lärarutbildare även ni som tidigare har haft studenter från AU1 är naturligtvis välkomna 10.00 10.30 Information för samtliga lärarutbildare

Läs mer

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011 StefanTörnblom 1 - Innehållsförteckning HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 1 - ELEVENS

Läs mer

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration Ulrihca Malmberg Att göra rika problem rika Att använda rika problem och utnyttja deras potential är inte helt lätt. Här behandlas några svårigheter och problem som visat sig och som varit utgångspunkt

Läs mer

Kursplan. Röda korsets högskola 47/2012 Teknikringen 1 Datum 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.

Kursplan. Röda korsets högskola 47/2012 Teknikringen 1 Datum 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh. Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola 47/2012 Teknikringen 1 Datum 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Anatomi och fysiologi samt grundläggande

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA433 Dnr 173/2001-510 23/2002-510 29/2003-510 103/2003-510 Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 2003-02-25 2003-05-22 Kursens benämning

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kemi. Kursplan

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kemi. Kursplan Dnr: FAK2 2012/24:11 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kemi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori Lärarmaterial Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg Kemi A tema & teori BON NIER S KEMI A LÄRARMATERIAL KEMISKT LABORATORIEARBETE Innehåll Förord 4 Kemiskt laboratoriearbete 5 Anteckningar

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Hur bedöms naturvetenskapligt arbetssätt på kemilaborationer?

Hur bedöms naturvetenskapligt arbetssätt på kemilaborationer? Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Hur bedöms naturvetenskapligt arbetssätt på kemilaborationer? How is the scientific method of work assessed during chemical laboratory

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer