utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker."

Transkript

1 Martin Andersson Kurs 3 Professionen Lärarutbildningen vid Malmö högskola Vt 2005 Projekt - planering av lektionssekvens som rör organisk kemi Jag ska undervisa inom området organisk kemi i KeB för KomVuxelever. Enligt kursplanen för ämnet kemi skall skolan i sin kemiundervisning bl.a. sträva mot att eleven: utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker. tillägnar sig kunskap om kemins idéhistoria och hur kemins landvinningar har påverkat människans världsbild och samhällets utveckling. utvecklar sin förmåga att hantera kemisk laboratorieutrustning, att välja, planera och utföra experiment samt göra iakttagelser, beskriva, tolka och förklara kemiska förlopp med naturvetenskapliga modeller. I den nationella kursplanens mål för kursen Kemi B kan man läsa följande om just organisk kemi: (eleven skall efter avslutad kurs) ha breddat sina kunskaper om olika organiska ämnesklasser, deras egenskaper, struktur och reaktivitet samt kunna diskutera principerna för några enkla organiska reaktionsmekanismer. Skolans lokala kursplan säger följande om organisk kemi: rganiska ämnesklasser samt deras egenskaper, struktur och reaktivitet. Några enkla reaktionsmekanismer. Vidare nämns följande om laborationer: Självständighet, laborationsvana, kritisk granskning och analytisk behandling av kemiska förlopp och egna mätresultat. Dessa formuleringar är ju mycket allmänna och ger mig som lärare stora friheter. Tyvärr så har min handledare redan gjort klart för mig vad eleverna ska ha gått igenom efter mina lektionstillfällen. Eleverna ska nämligen ha prov alldeles efter att jag har undervisat och då måste jag gå igenom det som skall komma på provet. Läromedlet är även det fastställt. Nackdelen med KomVux är att tiden är ganska knapp och att eleverna inte ges någon ordentlig tid att smälta stoffet. Den organiska kemin i gymnasieskolan är av tradition en ganska faktaspäckad del av kemiundervisningen. Jag beställde alldeles nyligen skivor från en pensionerad kemi- och matematiklärare. Han skrev följande: Kom ihåg att viktigare än tyska prepositioner är metanseriens kolväten, åtminstone de åtta första! Visst finns ett visst mått av ironi i det hela, men det pekar ändå på vad mycket av den

2 organiska kemin har handlat om. Det är väldigt många nya begrepp som introduceras och som jag tror kan göra många elever trötta. Jag kan inte heller säga att man inte behöver dessa begrepp, eftersom den organiska gymnasiekemin till stor del syftar till att möjliggöra förståelse av den levande cellens kemiska processer i biokemin. Jag ska dock försöka att göra dessa begrepp till något mer än bara begrepp. För att knyta an till Ekstigs (2002) tankar om hierarkiska strukturer så tror jag det är en mycket användbar strategi för att få ordning på de många begreppen i den organiska kemin. Indelning i hierarkier tillsammans med begreppskartor kan vara till stor nytta för eleverna, när de ska få klarhet i de många begreppen. Det är ju bevisligen så att många elever har svårt för de begrepp som används i naturvetenskapssammanhang (Wellington & sborne, 2001). I denna begreppstyngda del av gymnasiekemin är det extra viktigt att inte försvåra för eleverna, utan att verkligen visa på de olika begreppens innebörd. Inledningen Jag tänkte börja med att visa en karta över Tyskland tillsammans med en bild på den tyske kemisten Friedrich Wöhler ( ), som 1828 var den förste att framställa en organisk substans på konstgjord väg. Man visste på den tiden att ämnen från växt- och djurriket innehöll kol, väte och syre. Innan denna upptäckt gjordes var den allmänna uppfattningen att det fanns en vital kraft i levande organismer som gjorde att de kunde producera dessa substanser. Ämnena döptes därför till organiska ämnen av den store svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius. Denna uppfattning om en vital kraft benämns vitalismen och delades av många stora kemister bl.a. Berzelius och Friedrich Wöhler Lavoisier. Wöhler, som 1823 var student hos Berzlius i Stockholm, intresserande sig för bl.a. cyanater. Vid upphettning av ammoniumcyanat bildades urinämne, något som i vanliga fall bildas i levern och som utsöndras via njurarna. Wöhler hade nu framställt en organisk substans från en oorganisk. Vitalismen var död! Den organiska kemin i Tyskland hade fått sin start och under 1800-talet växte den tyska kemiska industrin enormt. Innan eurons tillkomst kunde vi se flertalet vetenskapsmän på de tyska sedlarna, något som vittnar om hur betydelsefull vetenskapen var för Tyskland. Jag tror att detta kan inspirera eleverna när de får se lite grann av en person bakom kemin. Enligt Ekstig (2002) skapar detta en mer mänsklig bild av vetenskapen, vilket är viktigt för den fortsatta nyfikenheten hos eleverna. Att ta stöd i historien kan vara ett sätt att förklara ett naturvetenskapligt fenomen och komma bort från felaktiga vardagsuppfattningar (Strömdahl, 2002). Att tala till olika sinnen är ju också en del av suggestopedins tankar (Ekborg & Ekborg, 2000). Kopplingen till Berzelius ger också en vink om att den svenska vetenskapshistorien inte är att förkasta. I Lpf 94 poängteras att att undervisningen ska ge ett historiskt perspektiv, för att bl.a. utveckla elevens förståelse för kunskapens relativitet. Ett av kunskapsmålen i Lpf 94 är vidare att eleverna ska ha god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Just vetenskapshistorien är en ganska betydande del av både det svenska och västerländska kulturarvet eftersom vetenskapen i många avseenden har bidragit till utformandet av vårt moderna samhälle.

3 Innehåll Jag har blivit ombedd att ha följande innehåll och jag kan inte gå ifrån det. Repetition av den organiska kemin från Kemi A: Det kommer mest att handla om att repetera egenskaper hos de olika kolvätena och vad som ligger till grund för detta, dvs att det handlar om svaga van der Waalskrafter som verka mellan molekylerna. Ju större molekyl, desto högre smält- och kokpunkter. Strukturisomeri: Visa på att det går att sätta samman kolatomer på många olika sätt. Av detta kommer nödvändigheten att ha ett generellt namngivningssystem, vilket leder oss in på nomenklaturen. Jag tänkte dock presentera nomenklaturen i den takt som problem dyker upp. Alkener; Stereoisomeri Alkoholer: Visa på deras struktur och hur detta återspeglas i egenskaperna, dvs både polär och opolär och varför hydroxigruppen står för detta. Reaktioner med alkoholer. xidering av primära och sekundära alkoholer och produkterna, aldehyder och ketoner. Visa på vardagsanvändandet av olika produkter inom dessa områden. Karboxylsyror: Slutprodukt vid oxidation av primär alkohol. Namngivning, även trivialnamnen som i högsta grad används. Protolys av karboxylsyra och varför den är sur jämfört med motsvarande alkohol. Resonansbegreppet införs. Fettsyror behandlas. Hydroxisyror och aminosyror; här kommer begreppet stereoisomeri in i bilden. Aromatiska hydroxiföreningar: Visa på fenols sura egenskaper; kopplad till resonans i bensenringen. Estrar: Produkten från jämviktsreaktionen mellan alkohol och karboxylsyra. Reaktionsmekanismen vid esterbildning (Katalysatorns inverkan, nukleofil attack) Namngivning. Exempel på estrar från växtriket; fetter. Exempel med förtvålning. Nämna att man kan göra estrar av oorganiska syror också (tas upp mer i biokemiavsnittet). Kiralitet: Spegelbildsisomerer av exempelvis aminosyror, vinsyra. Här kommer den gode Louis Pasteur in i bilden, för att få ytterligare känsla av att det är verkliga personer som under historiens gång har kommit fram till dessa saker (Ekstig, 2002). Reaktionsmekanismer: Substitutionsreaktioner; S N 1 och S N 2, nukleofil attack. Additionsreaktioner; bl.a. enligt Markovnikov. Nu blev detta en ganska detaljerad plan, och som man märker så är det väldigt mycket som ska hinna komma med. m jag hade fått planera själv, så hade jag ägnat mer tid ät färre saker, t.ex. reaktionsmekanismer. Jag känner att diskutera reaktionsmekanismer kopplade till enskilda atomers egenskaper är av större kemiskt intresse än att stå och undervisa om en mängd detaljer kring exempelvis karboxylsyror. Detaljer glömmer man och de finns ju tack och lov att slå upp i böckerna. Att just plocka ut färre saker som eleverna får utveckla förståelse för och förtrogenhet med är något som många forskare menar är viktigt (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Dessutom tror jag att eleverna känner sig lugnare. De slipper harva igenom en mängd information och kan dessutom lära sig mycket kemiskt tänkande. Att fokusera på förståelse av det reaktionsmekanismer belyser att det viktiga att det är kemiska reaktioner det rör sig om. En vanlig företeelse bland grundskoleelever är att de inte är förtrogna med begreppet kemisk reaktion (Andersson, 2001). m vi som gymnasielärare inte är tydliga med att påpeka att det är kemiska reaktioner som sker, så kommer de felaktiga föreställningarna att bli kvar.

4 Arbetsmetoder Då den organiska kemin är ganska faktaspäckad och tung, blir min roll till största del att strukturera upp materialet för att bringa klarhet bland begreppen. Jag har tänkt att eleverna ska få öva sitt problemlösande på vissa delar genom olika övningsproblem. Eftersom jag kommer att vara ganska tidspressad, och eleverna måste ha gått igenom vissa teoribitar, så kommer det tyvärr inte att bli så mycket eget arbete för eleverna under lektionerna. Jag funderar dock på att låta eleverna snabbskriva kanske tre eller fem minuter vid lektionens slut, för att de verkligen ska få tillfälle att själva plocka ut det viktigaste de har lärt sig under lektionen. Skrivandet aktiverar det egna tänkandet (Sandström Madsén, 1996) vilket blir ett redskap i på vägen mot att lära sig. Jag tror att detta kan vara särskilt viktigt i naturvetenskap då det finns många begrepp som elever missförstår (Wellington & sborne, 2001). Att få igång en skriftlig kommunikation innebär också för mig som lärare att jag får pejl på om eleverna missuppfattar det jag vill förmedla. Skrivandet kan bli en chans för både elever och lärare att förbättras. Det egna arbetet för eleverna är den redan inplanerade laborationen med syntes av estern etylacetat. Till den laborationen kommer en laborationsrapport av klassiskt snitt. I denna laboration är frihetsgraden ungefär lika med noll. För att öka på frihetsgraden med ett steg så Jag skulle hellre se att jag demonstrerade hur destillationsapparaten ser ut och fungerar, medan eleverna fick arbeta med att på egen hand "torrlabba" med estrar. En av svårigheterna med esterbegreppet är helt enkelt namngivningen. Man skulle mycket väl kunna kombinera namngivningsövning med exempel från enkla estrar som finns i frukter. Eleverna får öva på att kombinera olika karboxylsyror och alkoholer för att få fram vissa fruktdofter. De skulle även kunna göra detta i mikroskalaförsök, så att de verkligen får känna de här dofterna. Detta blir närmare elevernas vardag och vardagsföreställningar om vad estrar är. Det är nog fler elever idag som har ätit banangodis än som har fått salubrin på getingsticken. m man körde denna laboration så skulle jag tillsammans med eleverna diskutera reaktionsmekanismen för esterbildningen, eftersom denna utökar förståelse varför en reaktion faktiskt sker, inte bara att den sker. Övningar, experiment, aktiviteter. De övningar jag har tänkt mig är fortlöpande övningar på namngivning av organiska molekyler. På detta sätt blir det naturliga avbrott i lärarens aktivitet och elevernas passivitet. Eleverna ska i grupper om två eller tre få träna på att rita olika isomerer av alkanerna för att på så sätt bli varse hur stor variationen blir när kolkedjan förlängs. Vidare tänker jag låta eleverna använda molekylbyggsatser för att de ska få en bild av att molekylerna verkligen är tredimensionella och inte platta som de ser ut på papperet. Även jag kommer att använda molekylmodeller, eftersom det är mycket lättare för eleverna att se en 3D-modell än att se den projicerad tvådimensionellt på tavlan. Många av de olika organiska föreningarna är lättflyktiga och hälsovådliga. Av säkerhetsmässiga skäl tycker jag därför att det är olämpligt att visa olika experiment under vanliga lektioner. Experimenterandet, som tyvärr är för litet i omfång, kommer att innebära att eleverna bygger upp en destillationsapparat och syntetiserar etylacetat. Laborationen innehåller destillering, separation, torkning och utbytesberäkningar, allt enligt laborationshandledningen. Något jag märkte vid videoinspelningen av våra demonstrationer och instruktioner var att vi är ganska dåliga på att ställa bra frågor. ftast ställer vi slutna frågor med ett givet svar. I vissa fall kan detta vara bra när man vill fokusera på ett specifikt område eller fenomen

5 (Carin & Sund, 1995). Med för stor andel slutna frågor hämmar vi dock elevens eget tänkande. Genom att öppna upp frågorna stimulerar vi elevernas kreativa och kritiska tänkande. Vidare kan man med öppna frågor förbättra elevens observationsförmåga och förmåga att dra slutsatser (Carin & Sund, 1995). En klassrumsdialog i form av basketmodellen är önskvärt att få igång, där jag som lärare fungerar mer som diskussionsledare än som den som sitter inne med det rätta svaret. Jag ska försöka tänka på detta när jag står i min klass, fastän jag tror att det kan bli svårt med basketmodellen i detta fall. Jag tror ändå att man kan få igång en del tänkande med öppna frågor när det gäller diskussion kring egenskaper hos de olika organiska föreningarna. Läromedel Eleverna använder boken, Gymnasiekemi B (Andersson, Sonesson m.fl. 2000). Denna bok är bra, men kräver att man sållar, eftersom den innehåller väldigt mycket fakta. Jag tror att det är lätt för eleverna att drunkna i all fakta. Själv använder jag material från Principles of rganic Chemistry (McMurry, 1998), Kemi kurs B (Henriksson, 2002), A short history of chemistry (Partington, 1957), samt någon anekdot ur Dåd och bragd 5 - Louis Pasteur (Lindwall, 1939). Svårigheter Eleverna kommer att uppleva svårigheter med oxidation/reduktion, främst av alkoholer, eftersom de under Kemi A har fått lära sig att oxidation/reduktion är elektronövergångar. I detta fall ser vi inga tydliga elektronövergångar, men man kan ta vara på elevernas kunskap om syreatomens stora elektronegativitet. Då kommer en repetition av elektronegativitet som är väldigt viktigt, samt att det möjliggör en titt i det periodiska systemet (vilket inte är det vanligaste att göra i organiska sammanhang). När syre förenar sig med exempelvis etanol och bildar acetaldehyd och vatten så kan vi se att de två väteatomerna som bildar vatten tar med sig var sin elektron från etanolmolekylen och ger till syre atomen för att på så sätt bilda vatten: H 3 C CH 2 H C H 3 C H När vi sen oxiderar acetaldehyden vidare för att få ättiksyra kan det bli ytterligare problem: + H 2 C H 3 C H C H 3 C H Här är det faktiskt inga elektroner som lämnar molekylen. Vi kan dock se det som om den elektronegativa syreatomen drar till sig elektroner men stannar på plats i form av en polär kovalent bindning, på liknande sätt som vi skriver när magnesium brinner i luft, Mg. I detta fall är det dock fråga om en regelrätt elektronövergång och bildande av en jonbinding. En svårighet som är svår att tackla är att vi förklarar vissa reaktionsmekanismer medan andra lämnas därhän. xidationer är t.ex. mycket komplicerade processer som man inte alltid vet mekanismen för. Det är här viktigt att förklara för eleverna att reaktionmekanismer är en tänkt väg som reaktionen kan gå längs. Det är alltså en modell som förklarar vad som händer, men som nödvändigtvis inte behöver vara korrekt.

6 Jag ser svårigheterna i att läsa en massa organisk kemi på gymnasienivån, eftersom många av ämnena och reaktionerna bara förblir strukturer och formler på papperet. Helst skulle man vilja att eleverna fick komma i kontakt med dessa ämnen, men oftast är ämnena giftiga och/eller brandfarliga. Frågan kan ju ställas om man behöver läsa organisk kemi på detta sätt, men det är inte min uppgift att bedöma det. I Skolverkets ämnesplan för ämnet kemi kan man läsa följande: I gymnasieskolans kemiundervisning övas ett naturvetenskapligt arbetssätt. Det innebär att formulera en frågeställning, ställa upp en hypotes, pröva den genom experiment, bearbeta och kritiskt granska resultat och redovisa dessa muntligt och skriftligt med korrekt språk och terminologi. Jag tror att det är svårt att nå fram till detta om den organiska kemin läggs som en enskild del i kemiundervisningen. m man integrerade det hela med mer biologiska och miljöinriktade frågeställningar, så skulle det gå att göra den organiska kemin mycket mer levande och probleminriktad. Bedömning I och med att eleverna avslutar perioden med ett prov, så kommer det att vara en klassisk summativ bedömning, där eleverna tyvärr till största delen bedöms på hur bra de har lärt in läroboken och hur bra de mekaniskt kan räkna på jämvikter o.dyl. Dessutom kan man läsa i skolans lokala kursplanen att betygsunderlaget utgöres av aktivitet på lektioner och laborationer, provresultat, labbrapporter och eget arbete. Eftersom timantalet är begränsat är god närvaro nödvändig. Jag förstår inte hur detta kan vara möjligt, när man på samma skola kan betala 500 kr för att få skriva ett prov, och därefter få högsta betyg i kemi, förutsatt att man är godkänd på motsvarande laborativa delar. Personligen tycker jag inte att bedömningen som provet medför ger eleverna chans att visa att de når upp till kursmålen. Helst skulle jag vilja se att eleverna själva fick reflektera över vad de lärt sig för att på så sätt bilda sig en uppfattning om vad de har åstadkommit. Detta kommer dock att bli svårt att uppnå under den korta perioden jag är ute på praktik. Jag får se om jag hinner med det! Litteratur: Andersson, Björn. (2001) Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Skolverket, Stockholm. Andersson, Stig, Sonesson, Artur, Stålhandske, Birgitta, Tullberg Aina & Rydén, Lars. (2000) Gymnasiekemi B. Liber AB, Stockholm. Carin, Arthur, A. & Sund, Robert, B. (1985). How Can You Improve Your Questioning Skills? I Teaching Science Through Discovery. Kap. 6 pp hio: Charles F. Merrill Publishing company. Dimenäs, Jörgen & Sträng Haraldsson, Monica. (1996) Undervisning i naturvetenskap. Studentlitteratur, Lund.

7 Ekborg, Margareta & Ekborg, Per. (2000) Suggestopedi eller mer kreativa arbetsformer i naturvetenskap och teknik. Lärarutbildningen vid Malmö högskola, Malmö. Ekstig, Börje. (2002) Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Studentlitteratur, Lund. Henriksson, Anders. (2002) Kemi kurs B. Gleerups Utbildning AB, Malmö. Kursplan för Kemi B (2000) SKLFS: 2000:65 Skolverket,Stockholm. Lindwall, Gustaf. (1937) Dåd och bragd 5. Louis Pasteur. Hugo Gebers Förlag, Stockholm Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) Skolverket, Stockholm. McMurry, John. (1998) Fundamentals of rganic Chemistry, 4th ed. Brooks/Cole Publishing Company, Pacific Grove Partington, J.R. (1957) A short history of chemstry. Dover Publications, Inc. New York Sandström Madsén, Ingegärd. (1996) Skriva för att lära, 5 uppl Högskolan Kristianstad, Kristianstad. Strömdahl, Helge. (2002) Kommunicera naturvetenskap i skolan Studentlitteratur, Lund. Wellington, Jerry & sborne Jonathan. (2001) Looking at the language of science. I Language and literacy in science education. Kap. 2 pp Buckingham - Philadelphia: pen University Press. Ämnesplan för gymnasiets kemi ( ), Skolverket, Stockholm. (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0405&infotyp=8&skolform= 21&id=KE&extraId=)

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Olika typer av kolväten

Olika typer av kolväten INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet)

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut 2008-06-30 för Tekniskt basår 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) Start ht 2008 1 Inledning 1.1 Bakgrund Att ge kompletterande utbildning

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits 1(5) Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits Kurskod: ÖÄ6501 Utbildningsområde:

Läs mer

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp Lärosätets namn Stockholms universitet. Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, åk

Läs mer

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

MHG121, Livsmedelskemi och Näringsbiokemi, 12 högskolepoäng Food Chemistry and Chemistry of Nutrition, 12 higher education credits

MHG121, Livsmedelskemi och Näringsbiokemi, 12 högskolepoäng Food Chemistry and Chemistry of Nutrition, 12 higher education credits 1(5) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap MHG121, Livsmedelskemi och Näringsbiokemi, 12 högskolepoäng Food Chemistry and Chemistry of Nutrition, 12 higher education credits Grundnivå/First Cycle

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Kursansvarig: Björn Åkerman

Kursansvarig: Björn Åkerman Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver

Läs mer

Att inkludera ny vetenskap i skolan undervisning och lärande av nanoteknik med ett riskperspektiv

Att inkludera ny vetenskap i skolan undervisning och lärande av nanoteknik med ett riskperspektiv Att inkludera ny vetenskap i skolan undervisning och lärande av nanoteknik med ett riskperspektiv Vem är jag? Tommy Gustavsson Född 1968, gift, 2 barn, 1 barnbarn Golvläggare 4 år Skogsarbetare 4 år Skogsmaskinförare

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Gemensamma mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Begreppsuppfattning i kemi

Begreppsuppfattning i kemi Rapport IBG-LP 07-007 Begreppsuppfattning i kemi Gymnasieelevers uppfattningar om begreppen: massa, molmassa och substansmängd Jenny Edström Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

KURSPLAN Naturorienterande ämnen och teknik 4-6, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Naturorienterande ämnen och teknik 4-6, 30 högskolepoäng 1(7) KURSPLAN Naturorienterande ämnen och teknik 4-6, 30 högskolepoäng Natural Science and Technology in Primary School, 30 credits Kurskod: LNOK12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-10-11 Gäller fr.o.m.:

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural

Läs mer

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Kemilektorslänken KVA, Kemisamfundet, Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse Nationellt projekt

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för LFB367 Naturkunskap för lärare i gymnasieskolan 90 hp (1 90) inom Lärarlyftet termin 1 (HT 15) Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi Verklighetsnära kemi? Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi I texten ges exempel på hur man som lärare kan arbeta med förbättringsorienterad kemiundervisning för att

Läs mer

KARBOKATJON KARBANJON

KARBOKATJON KARBANJON EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP120 Biokemi med grundläggande kemi, 15 högskolepoäng Biochemistry with Basic Chemistry, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för nutrition och

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

KEMIBOKEN B. 100 p. med laborationer. och arbetsövningar HANS BORÉN MONIKA LARSSON TOR LIF SIGVARD LILLIEBORG BIRGITTA LINDH LIBER

KEMIBOKEN B. 100 p. med laborationer. och arbetsövningar HANS BORÉN MONIKA LARSSON TOR LIF SIGVARD LILLIEBORG BIRGITTA LINDH LIBER KEMIBOKEN B 100 p med laborationer och arbetsövningar HANS BORÉN MONIKA LARSSON TOR LIF SIGVARD LILLIEBORG BIRGITTA LINDH LIBER Bildförteckning Lars Tunbjörk/Tiofoto 1 Eddie Granlund/Naturbild 16 Arne

Läs mer

Moment Delprov Lärandemål

Moment Delprov Lärandemål Moment Delprov Lärandemål 1. Allmän kemi, 7,5 hp 1 1,2 2 12, 20 3 11 2. Fysikalisk kemi, 7,5 hp 4 1, 3 5 12, 20 6 13 3. Organisk kemi, 7,5 hp 7 1, 4 8 12, 20 9 13, 16 4. Grundläggande biokemi, 7,5 hp 10

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

KURSPLAN Kemi för grundskolan (ingår i Lärarfortbildningen), 30 högskolepoäng

KURSPLAN Kemi för grundskolan (ingår i Lärarfortbildningen), 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Kemi för grundskolan (ingår i Lärarfortbildningen), 30 högskolepoäng Chemistry for Primary Schools, 30 credits Kurskod: UKGA17 Fastställd av: VD Gäller fr.o.m.: 2011-01-24

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer