Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor:
|
|
- Roger Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ansökan utvecklingsmedel PIL VT 2009 Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor: 1. Projektbeskrivning 2. Personal 3. Budget 4. Underskrifter Huvuddel + Bilaga 1-3, sparas som PDF och e-postas till Johan Lundin (som samordnar arbetet med utlysningen). Bilaga 4 skrivs ut, skrivs under och skickas till Johan Lundin, PIL-enheten, plan 3 Pedagogen. Johan kan också svara på frågor kring utlysningen och ansökan. Deadline för fullständig ansökan är 24/4 Johan Lundin E-post: johan.lundin@gu.se Telefon:
2 5. Projektansökan Projektets titel: Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Engelsk översättning av titeln: Students own IT use in higher education possibilities and consequences Huvudsökande: Namn: Mattias von Feilitzen Telefon: E-post: mattias.von.feilitzen@ituniv.se Den person som står som sökande ansvarig för projektet. Medlen söks till: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Totalt sökt belopp (inkl overhead): kr
3 Projektsammanfattning svenska: Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och Internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare. Trots att man kan se att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer det här projektet att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Målen för projektet är att: studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och kommunicera och sprida erhållna kunskaper Projektet inleds med en undersökning som sedan ligger till grund för utvecklingsarbetet som bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Resultat och erfarenheter dokumenteras och sprids till andra institutioner.
4 Projektsammanfattning engelska: The role that IT has played in teaching and instruction in higher education has until recently been a matter decided by teachers and institutions. For many of today s students the laptop computer is an essential tool in education. Computers and the Internet are important means in retrieving and processing information, but also for producing educational materials. The increasing student-driven digitalization of higher education is to a large extent influencing lectures and other educational activities. The teacher s influence over teaching and instruction is now challenged by the vast amount of resources that technology has made available to the students. Although the students own IT use in higher education may have some negative consequences, this project s focus is on working towards making students IT into an asset in teaching and learning situations, rather than seeing it as a threat. The goals of the project are: to study and describe possibilities and consequences of students use of IT in teaching and learning situations. to develop methods to use students personal IT as a resource in higher education. to offer ideas on how to handle negative consequences to document and share gained knowledge to other institutions. The project is initiated by a study that will lead up to the action-based and experimental development work. Results and experiences will be documented and shared.
5 Bilaga 1 - Projektbeskrivning Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Införandet av IT i olika verksamheter har medfört nya sätt för människor att delta i dessa praktiker och därmed även nya sätt att lära. Teknologierna är här för att stanna och förnyas dessutom ständigt (Mishra & Koehler, 2006), vilket är något som verksamma lärare inom högre utbildning måste förhålla sig till. Det handlar inte enbart om att lära sig att hantera digitala verktyg i den egna undervisningen, utan att också utveckla särskilda kompetenser i att skapa goda lärandemiljöer och ha en väl utarbetad undervisningsagenda (Mishra & Koehler, 2006). En del i detta är att på ett kreativt och kritiskt sätt förhålla sig till studenternas egna digitala verktyg, som bärs med mellan hem- och studiemiljön, och som direkt påverkar undervisningssituationen och lärandemiljön inom den högre utbildningen. Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. Utanför högskole- och universitetsvärlden har IT på ett genomgripande sätt utvecklat och omformat samhället, men inom högre utbildning har IT inte förändrat verksamheterna på samma sätt eller i samma takt. Här går utvecklingen långsammare och IT är fortfarande inget naturligt arbetsredskap inom undervisning i särskilt stor utsträckning. De stora löftena kring IT som formulerades på 80-talet, har på många sätt inte infriats (Cuban, 2001). Orsaken till detta är sannolikhet en kombination av alltför stora förhoppningar på tekniken i sig, och en avsaknad av intresse och incitament för förändring (Jones & Gregor, 2006). Under år 2008 var sex av tio datorer som såldes i Sverige laptops ( 2008). Vi börjar delvis se konsekvenserna av att vi hela tiden ha tillgång till en dator, åtminstone när vi befinner oss i kontors- eller undervisningsmiljöer. Vi ser hur den bärbara datorn sakta men säkert blir en del i grundskolan inom flera så kallade 1-1 projekt, en laptop till varje student (Warschauer, 2006), och oavsett hur vi ställer oss till dessa projekt ger de en tydlig indikation på vad vi kan vänta oss från framtida studenter inom högre utbildning. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Som lärare förväntar vi oss att studenterna läser och kommentarer på nätet, svarar på e-post, och inte minst producerar texter med hjälp av datorn. Även andra teknologier utgör resurser, som t ex mobiltelefonen för att koordinera och planera studierna eller MP3-spelare för att lyssna på ljudböcker och prenumerera på podcasts från de stora universiteten.
6 Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Fundamentalt innebär det en förändring gällande hur studenter förhåller sig till både form och stoff, inom alla ämnen. Vi ser allt fler studenter med laptops i undervisningssalar och i grupprummen sitter studenterna samlade runt datorerna. Studenternas litteratur finns tillgänglig online och de söker inspiration och information på nätet. Satsningar från GU:s sida på teknisk infrastruktur, som till exempel det trådlösa nätverket (GUWLAN) och den gemensamma lärplattformen (GUL), uppmuntrar studenters användning av privata IT-verktyg även i den akademiska miljön. Den IT som vi som utbildare introducerar till studenterna utgör numer bara en bråkdel av den teknikanvändning som är del av deras lärande. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare, vilket påverkar lärarrollen och tvingar den enskilde läraren att utveckla egna förhållningssätt till denna maktförskjutning. Är det en positiv utveckling att studenternas egna digitala redskap kan påverka undervisningssituationen, eller ser man det som ett hot? Grovt uppdelat kan man se att denna förändring bemötts på ett mycket polariserat sätt antingen med teknisk evangelism, där datorn och nätverkande förväntas lösa alla problem eller med skepsis. Inom den mer kritiska diskursen oroar man sig för fusk, bristande koncentration, ytinlärning, men också för hur lärarens auktoritet urholkas av den konkurrens som nya kanaler innebär. I detta projekt tar vi som utgångspunkt att digitaliseringen av högre utbildning är oundviklig, den pågår redan nu. Det föreslagna projektet är ett utvecklingsprojekt och inte ett forskningsprojekt, vilket delvis innebär andra förutsättningar. Trots att vi ser att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer vi att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Med ett sådant angreppssätt vill vi uppnå att studenternas ITanvändning inte konkurrerar med undervisningen utan istället bidrar till den.
7 Projektet kommer att: (i) (ii) (iii) (iv) studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och, på ett attraktivt sätt, kommunicera och sprida kunskapen kring att göra studenters IT till en resurs i högre utbildning, både i verksamhetsutvecklingssyfte och som stöd i konkreta utbildningssituationer De förväntningar som eventuellt kan följa av en så ambitiös målbeskrivning som ovan behöver ställas i relation till projektets tidsram (juni 2009 juni 2010) och budget. Metoder som utvecklas bör i högsta grad betraktas som tentativa och som delar i de första, utforskande stegen inom detta område. Projektet bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Plan Projektet kommer att bestå av fyra huvudaktiviteter: initiering, undersökning, metodutveckling och testning samt kommunikation och utvärdering (se figur 1). Initieringsfas (maj - augusti 2009) Under initieringsfasen genomförs inledande möten med representanter för de inblandade utbildningarna. Vi informerar om verksamheten. De lärare som inte vill delta kan signalera detta. Vi kommer också att sprida information till studenterna om aktiviteterna. En viktig del i den denna fas är att säkerställa att projektet inte riskerar att försämra eller krångla till undervisningen för lärare och studenter. Projektet måste vara en resurs under genomförandet, inte bara fokusera ett positivt resultat. Undersökningsfas (augusti - oktober 2009) Undersökningsfasen består av två aktiviteter: insamling av videodata samt gruppintervjuer. Videoinspelningarna genomförs med fasta kameror och med handkameror under en till två veckor i undervisningssalar och i de miljöer som studenterna rör sig. Dessa inspelningar blir sedan en viktig resurs i intervjuer med lärare och studenter. Utifrån utvalda klipp så kan vi diskutera vad som händer i de olika situationerna och hur studenternas teknik skapar förutsättningar för verksamheten. Rimligtvis kommer det faktum att vi spelar in hur datorerna används inledningsvis komma att påverka studenternas aktiviteter. Det är dock troligt att lärare och studenter efter ett tag förhåller sig mer neutralt till det faktum att det de gör spelas in. Det inspelade materialet
8 kommer att behandlas på etiskt och juridiskt korrekt sätt, i enlighet med Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2009). Figur 1: Projektplan. Utvecklingsfas (oktober februari 2010) Utifrån de resultat som kommer fram i undersökningsfasen inleds arbetet i utvecklingsfasen. I denna fas tillämpas ett användarcentrerat och designinriktat arbetssätt, deltagande design (e.g. Ehn, 1993; Greenbaum, & Kyng, 1991). Detta innebär att lärare och studenter inte bara är deltagare i själva studiefasen utan de tillåts också ta del i designarbetet, genom workshops. Detta är också en viktig förutsättning när de utvecklade aktiviteterna och metoderna ska testas i undervisningsverksamheten. Deltagande lärare tar med sig detta ut i undervisningssalen och sätter det i bruk. Vi genomför utvärderingar och går sedan in i en ny analysfas. Denna process itereras och begränsas i praktiken bara av att vi närmar oss projektavslut. Varje iteration genererar ny kunskap som kan spridas enligt kommunikationsplanen.
9 Kommunikation och dokumentation (augusti maj 2010) Projektets kommunikation kommer att ha tre huvudsakliga former: (i) uppbyggnad av en nätbaserad resurs, en WIKI, (ii) texter som utvecklar frågor kring resultatens uppskalning, (iii) dokumentation. På WIKIn samlas de paketerade resultaten från designverksamheten. En WIKI är en, vanligtvis textbaserad, webbplats där sidorna kan redigeras av besökarna själva. WIKIn blir en lämplig plattform då den öppna strukturen enkelt tillåter alla medverkande att bidra. Valet av plattform ger också en indikation på att det är en delad resurs som över tid ska växa och utvecklas. Här görs aktiviteterna, metoderna, eller applikationerna tillgängliga. Vi arbetar med scenarier för hur man som lärare kan nyttja studenters IT i verksamheten. Här presenteras också resultaten från arbetet kring skalbarhet. Frågan kring uppskalning rör hur konsekvensbeskrivningarna ser ut på utbildnings-, institutions- och universitetsnivå. Det är rimligt att tro att det som framkommer i de initiala studierna, samt i de designförslag som presenteras har andra konsekvenser när man ser det i ett större perspektiv. Med detta som utgångspunkt kommer projektet att producera texter som relaterar resultaten till lokala och gemensamma planer och strategier. Frågor som blir relevanta är: vad får den beskrivna förändringen för gemensamma och långsiktiga verksamhetskonsekvenser? Och vilka nya krav ställs på verksamheten och på lärares kompetens, i relation till högskolepedagogisk utveckling och interaktivt lärande? Aktiviteter och resultat i projektet kommer fortlöpande att dokumenteras. Detta är viktigt för genomförande av utvärdering, och för att kunna spåra och granska skeenden som i genomförandet inte är uppenbara. Forskningsöversikt Den roll som teknik spelar i utbildning har förändrats drastiskt under de senaste 40 åren, från undervisningsmaskiner till stöd för samlärande och kollaboration (för vidare diskussioner se O Shea and Self, 1984; Laurillard, 1993; Koschmann, 1996; Cuban, 1986 och 2001). I det föreslagna projektet inriktar vi oss på användningen studenters egen, mobila teknologi i undervisningssammanhang. Studier av mobil teknologi i utbildning har generellt inriktat sig på design och innovation av ny teknik (e.g. Pea & Maldonado, 2006; Sharples, 2000; Chen, Kao, Sheu & Chiang, 2002). Man har alltså inte tagit utgångspunkt i befintlig teknik. Forskningen lyfter fram kvaliteter som samarbete kring och med datorer (Roschelle & Pea, 2002). Att datorerna är mobila innebär att de kan tas med ut på studier utanför skolan för att förhöja möjligheterna till lärande vid till exempel ett museibesök (e.g. Hsi, 2002; Lonsdale et al., 2004), men projekt som fokuserar den faktiska användningen och dess konsekvenser i utbildning saknas.
10 Forskare som förespråkar mobilteknologi som ett pedagogiskt redskap pekar på hur lärandet följer individen genom vardagen (Sharples, 2003). Den blir ett verktyg och en symbol för ett möte mellan vardag och skola. Konsekvenserna kan dels tänkas vara positiva, då utbildning som tema rör sig utanför de institutionella gränserna, men också negativa genom att vardagslivets problem och distraktioner görs med hjälp av tekniken tillgängliga i klassrummet. Forskningen tenderar att överfokusera relationen mellan individen och den studerade tekniken för att hitta orsakssamband mellan egna designförslag och ny kunskap hos enskild student (Alavi & Leidner, 2001). Det saknas ett perspektiv där utbildning ses som en verksamhet där lärare och studenter båda är medaktörer. Den stora risken med att isolera studenten och den tekniska innovationen i sina perspektiv är att vi hamnar i fruktlösa jämförelser som går ut på att motivera teknikanvändning: We are constantly being asked to compare distance education to traditional education. But by striving to make distance education as good as face-to-face education what are we overlooking or sacrificing? (McDonald, 2002). Någon forskning kring IT:s konsekvenser för skolan som verksamhet har dock genomförts. Studier av attityder kring mobiltelefonens användning pekar på hur dessa ofta av undervisare förstås som verktyg för att fuska, eller för mobbing (Goggin, 2006). Nya former för skrivande t ex via sms eller mail, utmanar mer etablerade former, vilket bemöts med skepsis (Ling, 2004). Ständigt uppkopplade laptops i klassrummet leder till att studenter engagerar sig i parallella aktiviteter under föreläsningarna, vilket lärare ser som mer eller mindre oacceptabelt (Lindroth & Lundin, 2006). Två saker kan vara på sin plats att betona här. För det första finns det egentligen inte några studier som på ett trovärdigt sätt pekar på att studenter, eller unga, skulle ha en större eller djupare kompetens inom IT-användning än människor i allmänhet. Det finns heller inget som talar för att de skulle vara mer benägna att intressera sig för teknik (Weilenmann, 2007). För det andra är det med självklarhet så att ny teknikanvändning utmanar de etablerade normerna, inom institutionerna och mellan generationerna. Ungdomars användning av IT har andra syften och former än äldres, och detta utmanar relationen mellan generationerna, och till det omgivande samhället (Castells et al., 2007). IT blir i debatten ett verktyg för att formulera gruppers identitet. Lokal förankring Projektet genomförs på institutionen för tillämpad IT, vid IT-fakulteten. Sedan fakulteten bildades 2002 har studenterna fått hyra laptops. Att de haft tillgång till dessa har varit en förutsättning för att kunna delta i studierna vid institutionen. Sedan hösten 2008 har studenterna av olika skäl inte längre möjlighet att hyra datorer, bland annat att priset på en laptop i detaljhandeln var så lågt att det inte var motiverat att ha kvar uthyrningsverksamheten.
11 Borttagandet av hyrdatorerna medförde en betydligt mer heterogen teknikmiljö med konsekvenser för drift och infrastruktur, men också för hur studenterna kunde använda datorerna i utbildningsaktiviteterna. Konsekvenserna har också blivit att studenternas egen IT fått en större plats i verksamheten. I projektet väljer vi att betrakta institutionen för tillämpad IT som ett fönster mot den studentdrivna digitaliserade IT-miljö som vi förmodligen kommer att se över hela universitetet inom några år. Projektets resultat kan därmed också komma till nytta för andra institutioner och verksamheter framöver. Projektet kommer att genomföras med kurser vid något av de kandidatprogram som bedrivs vid institutionen. Här involveras lärare och studenter. Samarbeten och generell nytta Med ett brett perspektiv finns det ett stort behov av att formulera frågor och förslag på svar kring teknik som pedagogisk fråga inom hela universitetet. Det finns behov av att utveckla kunskaper kring hur studenters digitalisering av högskolan ställer nya krav på hur undervisning utformas, hur kompetensen hos den undervisande personalen bör utvecklas och hur de infrastrukturella förutsättningarna bör omformas. Det är också lämpligt att utveckla och sprida metoder för hur dessa nya förutsättningar kan göras till en resurs inom undervisning. Vid GU bedrivs diskussioner kring anonymiserade tentor, självrättande kunskapstest, teknik och fusk, samt kring GUL som en del i representation av studenters kunskap. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. SKIP (SystemvetarKlubben för Informatik och Programmering) är den största studentföreningen på IT-universitetet. SKIP sysslar primärt med drift och administration av system så som hemsidor, e-post och intranät för olika studentföreningar. SKIP håller också utbildningar inom olika områden när intresse visas av föreningens medlemmar eller av utomstående. Flera av SKIPs medlemmar har visat stort intresse för projektet och erbjuder kompetens och de resurser som kan komma projektet till gagn.
12 Referenser Alavi, M. and D. E. Leidner (2001). "Technology-Mediated Learning A Call for Greater Depth and Breadth of Research." Information Systems Research 12(1): Castells, M., M. Fernández-Ardèvol, J. L. Qui and A. Sey (2007). Mobile Communication and Society. Cambridge, The MIT Press. Cuban, L. (1986). Teachers and Machines. The Classroom Use of Technology Since New York, NY: Teachers College Press. Cuban, L. (2001). Oversold and Underused: Computers in the Classroom. Cambridge, MA Harvard University Press Ehn, P. (1993): Scandinavian Design: On Participation and Skill. In D. Schuler and A. Goggin, G. (2006). Cell phone culture - Mobile technology in everyday life. Oxon, Routledge. Greenbaum, J. & M. Kyng (1991): Design at Work: Cooperative Design of Computer Systems. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Ass. Jones, D. and S. Gregor (2006). The formulation of an ISDT for e-learning,. 1st International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology. Koshmann, T., Ed. (1996). CSCL: Theory and Practice of an Emerging Paradigm. Computers, Cognition, and Work. Mahway, New Jersey, Lawrence Erlbaum Associates. Laurillard, D. (1993). Rethinking University Teaching a framework for the effective use of educational technology. London, UK, Routledge. Lindroth, T. and J. Lundin (2006). Everyday interaction - an empirical study of a mobile practice. IRIS 29. Helsingör, Denmark. Ling, R. (2004). The Mobile Connection - The Cell Phone's Impact on Society. San Fransisco, Morgan Kaufmann Publishers Inc. McDonald, J. (2002). "IS AS GOOD AS FACE-TO-FACE AS GOOD AS IT GETS?." JALN 6(2): Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A new framework for teacher knowledge. Teachers College Record 108 (6),
13 Namioka (eds.): Participatory Design: Principles and Practices. N.J.: Lawrence Erlbaum, pp O Shea, T. and J. Self (1983). Learning and Teaching with Computers.. Brighton, UK, Harvester Press. Sharples, M. (2003). "Disruptive devices: mobile technology for conversational learning." International Journal of Continuing Engineering Education and Lifelong Learning 12(5/6): Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från Warschauer, M. (2006). Laptops and Literacy: Learning in the Wireless Classroom. New York: Teachers Collage Press Weilenmann, A. (2007) Mobile phone use among the elderly (Report in Swedish). Report from Vinnova financed project, in collaboration with PRO, HI and IT&Telekomföretagen.
14 Bilaga 2 - Beskrivning av projektgruppen Sammanfattning av projektgruppens gemensamma kompetens. Beskriv de kvaliteter som gör gruppen lämpad att möta uppgifterna i projektet. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. Deltagande personer har även erfarenheter från den typ av undervisningssituationer som projektet fokuserar på. Sammantaget finns också en omfattande kompetens rörande informationsteknologi och dess användningsområden inom utbildning och lärande och lärande. Projektmedarbetare 1: Namn: Mattias von Feilitzen Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post mattias.von.feilitzen@ituniv.se
15 Projektmedarbetare 2: Namn: Jenny Myrendal Institution eller motsv.: Institutionen för pedagogik och didaktik Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post jenny.myrendal@ped.gu.se Projektmedarbetare 3: Namn: Patrik Lilja Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt
16 Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post patrik.lilja@ituniv.se Projektmedarbetare 4: Namn: Tomas Lindroth Institution eller motsv.: Institutionen för ekonomi och IT, Högskolan Väst Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post tomas.lindroth@hv.se
17 Projektmedarbetare 5: Namn: Johan Lundin Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Forskare Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post johan.lundin@ituniv.se
18 Bilaga 3 Budget Lönekostnader finansierade av projektet samt OH: Lön Lop Mån Omf Exkl. OH OH Totalt Projektmedarbetare 1 27,5 1, % 50,424 40,339 90,763 Projektmedarbetare 2 28,6 1, % 52,441 41,953 94,394 Projektmedarbetare , % 53,174 42,540 95,714 Projektmedarbetare 4 24,3 1, % 44,556 35,645 80,202 Projektmedarbetare , % 67,843 54, ,118 Summor 268, , ,190 Utöver angivna lönekostnader tillkommer 5 % kompetensutveckling för respektive projektmedarbetare som finansieras av institutionen. Kostnader för utrustning: 7000 kr Totala kostnader: kr Totalt sökt belopp: kr
Studenters digitalisering av högre utbildning
Studenters digitalisering av högre utbildning Johan Lundin 2015-10-20 foto: Tomas Lindroth Förväntningar på teknik i utbildning The National Library of France - 1910 - Villemard HÖGSKOLANS DIGITALISERING
Läs merFrån extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs mer1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Läs merSvensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011
Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning
Läs merSamhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt
Läs merVerksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken
Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man
Läs merWikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Läs merHållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merNew Media, Instruction and Learning. Ett forskningstema i CUL forskarskolan
New Media, Instruction and Learning Ett forskningstema i CUL forskarskolan Temat är ett samarbete mellan: Lärande, Kommunikation och IT (LKIT) gruppen vid Institutionen för Tillämpad IT Forskningscentret
Läs merMatematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen
Matematikundervisning med digitala verktyg* En modul i Matematiklyftet Översikt över modulstrukturen Moment A individuell förberedelse Moment B kollegialt arbete Moment C aktivitet Moment D gemensam uppföljning
Läs merUndervisning och lärande i lab-salen
Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund
Läs merSession: Historieundervisning i högskolan
Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,
Läs merLärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag
Lärarens kompetenser -utifrån ramverket TPACK Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag 2016-04-11 Forskare Digitala verktyg i undervisningen Vem är jag? Vad gör jag? 1-7 Ma NO lärare Karin
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE302, Breddad lärarkompetens: Design för lärande med digitala redskap, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: Design for Learning with Digital Tools,
Läs merKTH Global Development Hub to build Mutual Innovation Capacity. Challenge Driven Education For Global Impact
KTH Global Development Hub to build Mutual Innovation Capacity Challenge Driven Education For Global Impact KTH Global Development Hub - An opportunity for strategic partnership Today s students want to
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction
Läs merKURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merDigital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap
Digital Portfolio för lärande och bedömning Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap Digital Portfolio - Genres Arkiv Arbetsportfolio (Working Portfolio)
Läs merVad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merPEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media
PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The
Läs merMis/trusting Open Access JUTTA
Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merHandlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Handlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2009-2010 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
Läs merOPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN
OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm
Läs merGeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System
Karlstad GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System Dé dag van GeoGebra Zaterdag 19 oktober 2013 GeoGebra Instituut Vlaanderen, Brussell 1 2 GeoGebra in a School
Läs merSupplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course
Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor
Läs merDesignmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen
Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 6: Att arbeta med designmönster Designmönster som dokumentation och utveckling av IT i undervisningen Robert Ramberg
Läs mer75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS
75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS Varmt välkommen till 75%-seminarium för sex av våra licentiander i forskarskolan Communicate science in
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merPlanering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras
Modul: Textarbete i digitala miljöer Del 3: Att integrera ämnesinnehåll, didaktik och teknik Planering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras Martin Tallvid, Göteborgs Universitet
Läs merUtbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG465 LÄRSTUDIER (LEARNING STUDY). ATT PLANERA, GENOMFÖRA OCH ANALYSERA LÄRANDE I KLASSRUMMET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Learning study. To plan, implement and analyse learning
Läs merStudenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Ledarna av rundabordssamtalet Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid
Läs merDigitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Läs merMichal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research
Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge
Läs merUtbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014
Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014 Utbildning i världsklass Kräver utbildare i världsklass! Bra lärare Teori och praktik Pedagogiska portföljer Externa pedagogiskt
Läs merPDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup
PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser
Läs merLinnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet
Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:
Läs merProgrammering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat. Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2018-05-20 2 Programmering i skolan 2018-05-20 3 Programmering i skolan är inget nytt Seymore
Läs merTIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng
IT universitetets fakultetsnämnd TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng Grundnivå ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15 ECTS credits 1. Fastställande
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merDigitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom:
Digitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom: Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde/Göteborgs Universitet Jörgen Holmén, projektledare
Läs merPå vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Läs merSchema för kursen Digitala lärandemiljöer, 7,5 hp
Schema för kursen Digitala lärandemiljöer, 7,5 hp Lärare i kursen: Ann-Britt Enochson (kursledare) Marie Tanner (kursledare) Christina Olin-Scheller Pia Sundqvist Kenneth Ruthven Brian Hudson Tid Innehåll
Läs merOPEN NETWORKED LEARNING
OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),
Läs merContact by
SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points
Läs merAtt väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum. Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen
Att väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen hugues.engel@su.se Abstract Fonetik är en delkurs i allmän och fransk fonetik som ingår i kursen
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merKursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1
Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle
Läs merMatematik och det nya medialandskapet
Matematik och det nya medialandskapet Per Jönsson, Malmö Högskola Thomas Lingefjärd, Göteborgs Universitet 27 januari 2010 Översikt Föränderligt medialandskap Lärande med nya medier Teknologi och programvara
Läs merHigher education meets private use of social media technologies PERNILLA
Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students
Läs merLärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,
Läs merInnovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program
Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological
Läs merProjektansökan/Projektplan PIL:s riktade projekt
Sida: 1 (9) Projektansökan/Projektplan PIL:s riktade projekt
Läs merPedagogiska akademier i en stuprörsorganisation
Pedagogiska akademier i en stuprörsorganisation Elin.Bommenel@ced.lu.se Centre for Educational Development, Lunds universitet Pedagogiska akademier spelar roll Därför är det svårt! Ilska och frustration!
Läs merPedagogik för digitaliserad undervisning
Pedagogik för digitaliserad undervisning Per Andersson Pedagogisk utvecklare UPL, Umeå universitet http://www.upl.umu.se/pdkmedfak Pedagogik för digitaliserad undervisning UPL Läget på Umeå universitet
Läs merNaturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk Maria Andrée Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se/maria Scientific literacy has become an internationally
Läs merDeltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Läs merLearning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan
Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna
Läs merRiktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad. Beslutat av rektor , dnr L 2017/178.
Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad Beslutat av rektor 2019-01-15, dnr L 2017/178. Inledning I Högskolelagen (HL) framgår de bestämmelser som gäller för universitet och högskolor.
Läs merUniversity of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar
Reusable Learning Objects (RLOs) som stöd i undervisningen Susanne Partanen 2008-10-15 University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar 1 Fakulteten för Medicine and Health Sciences
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merRapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt
Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merJerker Porat. Leg. lärare i Ma, Fy, Bio och IoH Teacher Ambassador, Lärinspiratör Microsoft Sverige.
Jerker Porat Leg. lärare i Ma, Fy, Bio och IoH Teacher Ambassador, Lärinspiratör Microsoft Sverige a-jepora@microsoft.com The distance between our classroom and the real world has never been shorter and
Läs merMetod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
Läs merUTLYSNING AV UTBYTESPLATSER VT12 inom universitetsövergripande avtal
UTLYSNING AV UTBYTESPLATSER VT12 inom universitetsövergripande avtal Sista ansökningsdag: 2011-05-18 Ansökan skickas till: Birgitta Rorsman/Kjell Malmgren Studentavdelningen Box 100 405 30 Göteborg Eller
Läs merMöjligheter och utmaningar i det internationella klassrummet. Cecilia Enberg Lektor i Företagsekonomi, IEI (Henrik Nehler, Linnea Tengvall, ELIN)
Möjligheter och utmaningar i det internationella klassrummet Cecilia Enberg Lektor i Företagsekonomi, IEI (Henrik Nehler, Linnea Tengvall, ELIN) Det internationella klassrummet - bakgrund Lång erfarenhet
Läs merMÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg
MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse
Läs merVP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merSAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK
Läs merKunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG465, Lärstudier (Learning study). Att planera, genomföra och analysera lärande i klassrummet, 15,0 högskolepoäng Learning Study. To Plan, Implement and Analyse
Läs merStrategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången
2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt
Läs merInternetbaserad språkundervisning
Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas
Läs merJörgen From, Umeå universitet
Jörgen From, Umeå universitet FJÄRRUNDERVISNING = PEDAGOGISK UTVECKLING! Jörgen From Pedagogiska institutionen I KORTA DRAG Fjärrundervisning: Innebär pedagogisk utveckling Innebär skolutveckling Är en
Läs merAnställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets
Läs merUtvärdering SFI, ht -13
Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs mer2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.
1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens
Läs merPolicy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 1
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 1. Mål och bakgrund Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 1 1.1 Mål Informations- och kommunikationsteknik
Läs merEn snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap 1. Gå till Stockholms universitetsbiblioteks startsida (http://www.sub.su.se/) och skriv ERIC (EBSCO) i sökrutan, den vanligaste databasen
Läs merFortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version
Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merReview of Malmö University s Quality Assurance Processes 2018
Review of Malmö University s Quality Assurance Processes 2018 NOQA: Evidence in External Quality Assurance Stockholm, 2019 Professor emerita Inger Lindstedt 2019-09-05 inger.lindstedt@mau.se / inger.lindstedt@gmail.com
Läs merStatistik ICM
Statistik ICM 2015-2017 2016-09-23 Rebecka Herdevall Uppgifter från interimsrapporteringen i MT+ 1 juni 2016 Totalt antal rapporterade mobiliteter för svenska lärosäten 70 60 61 50 40 30 20 21 Antal rapporterade
Läs merAtt arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan
Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan Farhana Borg, Lektor i pedagogiskt arbete Ledare, Förskolepedagogiskt kollegium Projektledare, Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merStad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Läs merUTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING. Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Göteborgs universitet
Läs merEstetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone
Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete
Läs mer#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola
#allaskalyckas digital kompetens It-strategi för grundskola och grundsärskola Barn - och utbildningsförvaltningen 2017 Innehåll Inledning... 2 Hallstahammar kommuns vision 2025... 2 Nationell it-strategi...
Läs mer