Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor:"

Transkript

1 Ansökan utvecklingsmedel PIL VT 2009 Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor: 1. Projektbeskrivning 2. Personal 3. Budget 4. Underskrifter Huvuddel + Bilaga 1-3, sparas som PDF och e-postas till Johan Lundin (som samordnar arbetet med utlysningen). Bilaga 4 skrivs ut, skrivs under och skickas till Johan Lundin, PIL-enheten, plan 3 Pedagogen. Johan kan också svara på frågor kring utlysningen och ansökan. Deadline för fullständig ansökan är 24/4 Johan Lundin E-post: Telefon:

2 5. Projektansökan Projektets titel: Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Engelsk översättning av titeln: Students own IT use in higher education possibilities and consequences Huvudsökande: Namn: Mattias von Feilitzen Telefon: E-post: Den person som står som sökande ansvarig för projektet. Medlen söks till: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Totalt sökt belopp (inkl overhead): kr

3 Projektsammanfattning svenska: Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och Internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare. Trots att man kan se att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer det här projektet att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Målen för projektet är att: studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och kommunicera och sprida erhållna kunskaper Projektet inleds med en undersökning som sedan ligger till grund för utvecklingsarbetet som bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Resultat och erfarenheter dokumenteras och sprids till andra institutioner.

4 Projektsammanfattning engelska: The role that IT has played in teaching and instruction in higher education has until recently been a matter decided by teachers and institutions. For many of today s students the laptop computer is an essential tool in education. Computers and the Internet are important means in retrieving and processing information, but also for producing educational materials. The increasing student-driven digitalization of higher education is to a large extent influencing lectures and other educational activities. The teacher s influence over teaching and instruction is now challenged by the vast amount of resources that technology has made available to the students. Although the students own IT use in higher education may have some negative consequences, this project s focus is on working towards making students IT into an asset in teaching and learning situations, rather than seeing it as a threat. The goals of the project are: to study and describe possibilities and consequences of students use of IT in teaching and learning situations. to develop methods to use students personal IT as a resource in higher education. to offer ideas on how to handle negative consequences to document and share gained knowledge to other institutions. The project is initiated by a study that will lead up to the action-based and experimental development work. Results and experiences will be documented and shared.

5 Bilaga 1 - Projektbeskrivning Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Införandet av IT i olika verksamheter har medfört nya sätt för människor att delta i dessa praktiker och därmed även nya sätt att lära. Teknologierna är här för att stanna och förnyas dessutom ständigt (Mishra & Koehler, 2006), vilket är något som verksamma lärare inom högre utbildning måste förhålla sig till. Det handlar inte enbart om att lära sig att hantera digitala verktyg i den egna undervisningen, utan att också utveckla särskilda kompetenser i att skapa goda lärandemiljöer och ha en väl utarbetad undervisningsagenda (Mishra & Koehler, 2006). En del i detta är att på ett kreativt och kritiskt sätt förhålla sig till studenternas egna digitala verktyg, som bärs med mellan hem- och studiemiljön, och som direkt påverkar undervisningssituationen och lärandemiljön inom den högre utbildningen. Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. Utanför högskole- och universitetsvärlden har IT på ett genomgripande sätt utvecklat och omformat samhället, men inom högre utbildning har IT inte förändrat verksamheterna på samma sätt eller i samma takt. Här går utvecklingen långsammare och IT är fortfarande inget naturligt arbetsredskap inom undervisning i särskilt stor utsträckning. De stora löftena kring IT som formulerades på 80-talet, har på många sätt inte infriats (Cuban, 2001). Orsaken till detta är sannolikhet en kombination av alltför stora förhoppningar på tekniken i sig, och en avsaknad av intresse och incitament för förändring (Jones & Gregor, 2006). Under år 2008 var sex av tio datorer som såldes i Sverige laptops (www.itresearch.se, 2008). Vi börjar delvis se konsekvenserna av att vi hela tiden ha tillgång till en dator, åtminstone när vi befinner oss i kontors- eller undervisningsmiljöer. Vi ser hur den bärbara datorn sakta men säkert blir en del i grundskolan inom flera så kallade 1-1 projekt, en laptop till varje student (Warschauer, 2006), och oavsett hur vi ställer oss till dessa projekt ger de en tydlig indikation på vad vi kan vänta oss från framtida studenter inom högre utbildning. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Som lärare förväntar vi oss att studenterna läser och kommentarer på nätet, svarar på e-post, och inte minst producerar texter med hjälp av datorn. Även andra teknologier utgör resurser, som t ex mobiltelefonen för att koordinera och planera studierna eller MP3-spelare för att lyssna på ljudböcker och prenumerera på podcasts från de stora universiteten.

6 Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Fundamentalt innebär det en förändring gällande hur studenter förhåller sig till både form och stoff, inom alla ämnen. Vi ser allt fler studenter med laptops i undervisningssalar och i grupprummen sitter studenterna samlade runt datorerna. Studenternas litteratur finns tillgänglig online och de söker inspiration och information på nätet. Satsningar från GU:s sida på teknisk infrastruktur, som till exempel det trådlösa nätverket (GUWLAN) och den gemensamma lärplattformen (GUL), uppmuntrar studenters användning av privata IT-verktyg även i den akademiska miljön. Den IT som vi som utbildare introducerar till studenterna utgör numer bara en bråkdel av den teknikanvändning som är del av deras lärande. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare, vilket påverkar lärarrollen och tvingar den enskilde läraren att utveckla egna förhållningssätt till denna maktförskjutning. Är det en positiv utveckling att studenternas egna digitala redskap kan påverka undervisningssituationen, eller ser man det som ett hot? Grovt uppdelat kan man se att denna förändring bemötts på ett mycket polariserat sätt antingen med teknisk evangelism, där datorn och nätverkande förväntas lösa alla problem eller med skepsis. Inom den mer kritiska diskursen oroar man sig för fusk, bristande koncentration, ytinlärning, men också för hur lärarens auktoritet urholkas av den konkurrens som nya kanaler innebär. I detta projekt tar vi som utgångspunkt att digitaliseringen av högre utbildning är oundviklig, den pågår redan nu. Det föreslagna projektet är ett utvecklingsprojekt och inte ett forskningsprojekt, vilket delvis innebär andra förutsättningar. Trots att vi ser att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer vi att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Med ett sådant angreppssätt vill vi uppnå att studenternas ITanvändning inte konkurrerar med undervisningen utan istället bidrar till den.

7 Projektet kommer att: (i) (ii) (iii) (iv) studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och, på ett attraktivt sätt, kommunicera och sprida kunskapen kring att göra studenters IT till en resurs i högre utbildning, både i verksamhetsutvecklingssyfte och som stöd i konkreta utbildningssituationer De förväntningar som eventuellt kan följa av en så ambitiös målbeskrivning som ovan behöver ställas i relation till projektets tidsram (juni 2009 juni 2010) och budget. Metoder som utvecklas bör i högsta grad betraktas som tentativa och som delar i de första, utforskande stegen inom detta område. Projektet bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Plan Projektet kommer att bestå av fyra huvudaktiviteter: initiering, undersökning, metodutveckling och testning samt kommunikation och utvärdering (se figur 1). Initieringsfas (maj - augusti 2009) Under initieringsfasen genomförs inledande möten med representanter för de inblandade utbildningarna. Vi informerar om verksamheten. De lärare som inte vill delta kan signalera detta. Vi kommer också att sprida information till studenterna om aktiviteterna. En viktig del i den denna fas är att säkerställa att projektet inte riskerar att försämra eller krångla till undervisningen för lärare och studenter. Projektet måste vara en resurs under genomförandet, inte bara fokusera ett positivt resultat. Undersökningsfas (augusti - oktober 2009) Undersökningsfasen består av två aktiviteter: insamling av videodata samt gruppintervjuer. Videoinspelningarna genomförs med fasta kameror och med handkameror under en till två veckor i undervisningssalar och i de miljöer som studenterna rör sig. Dessa inspelningar blir sedan en viktig resurs i intervjuer med lärare och studenter. Utifrån utvalda klipp så kan vi diskutera vad som händer i de olika situationerna och hur studenternas teknik skapar förutsättningar för verksamheten. Rimligtvis kommer det faktum att vi spelar in hur datorerna används inledningsvis komma att påverka studenternas aktiviteter. Det är dock troligt att lärare och studenter efter ett tag förhåller sig mer neutralt till det faktum att det de gör spelas in. Det inspelade materialet

8 kommer att behandlas på etiskt och juridiskt korrekt sätt, i enlighet med Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2009). Figur 1: Projektplan. Utvecklingsfas (oktober februari 2010) Utifrån de resultat som kommer fram i undersökningsfasen inleds arbetet i utvecklingsfasen. I denna fas tillämpas ett användarcentrerat och designinriktat arbetssätt, deltagande design (e.g. Ehn, 1993; Greenbaum, & Kyng, 1991). Detta innebär att lärare och studenter inte bara är deltagare i själva studiefasen utan de tillåts också ta del i designarbetet, genom workshops. Detta är också en viktig förutsättning när de utvecklade aktiviteterna och metoderna ska testas i undervisningsverksamheten. Deltagande lärare tar med sig detta ut i undervisningssalen och sätter det i bruk. Vi genomför utvärderingar och går sedan in i en ny analysfas. Denna process itereras och begränsas i praktiken bara av att vi närmar oss projektavslut. Varje iteration genererar ny kunskap som kan spridas enligt kommunikationsplanen.

9 Kommunikation och dokumentation (augusti maj 2010) Projektets kommunikation kommer att ha tre huvudsakliga former: (i) uppbyggnad av en nätbaserad resurs, en WIKI, (ii) texter som utvecklar frågor kring resultatens uppskalning, (iii) dokumentation. På WIKIn samlas de paketerade resultaten från designverksamheten. En WIKI är en, vanligtvis textbaserad, webbplats där sidorna kan redigeras av besökarna själva. WIKIn blir en lämplig plattform då den öppna strukturen enkelt tillåter alla medverkande att bidra. Valet av plattform ger också en indikation på att det är en delad resurs som över tid ska växa och utvecklas. Här görs aktiviteterna, metoderna, eller applikationerna tillgängliga. Vi arbetar med scenarier för hur man som lärare kan nyttja studenters IT i verksamheten. Här presenteras också resultaten från arbetet kring skalbarhet. Frågan kring uppskalning rör hur konsekvensbeskrivningarna ser ut på utbildnings-, institutions- och universitetsnivå. Det är rimligt att tro att det som framkommer i de initiala studierna, samt i de designförslag som presenteras har andra konsekvenser när man ser det i ett större perspektiv. Med detta som utgångspunkt kommer projektet att producera texter som relaterar resultaten till lokala och gemensamma planer och strategier. Frågor som blir relevanta är: vad får den beskrivna förändringen för gemensamma och långsiktiga verksamhetskonsekvenser? Och vilka nya krav ställs på verksamheten och på lärares kompetens, i relation till högskolepedagogisk utveckling och interaktivt lärande? Aktiviteter och resultat i projektet kommer fortlöpande att dokumenteras. Detta är viktigt för genomförande av utvärdering, och för att kunna spåra och granska skeenden som i genomförandet inte är uppenbara. Forskningsöversikt Den roll som teknik spelar i utbildning har förändrats drastiskt under de senaste 40 åren, från undervisningsmaskiner till stöd för samlärande och kollaboration (för vidare diskussioner se O Shea and Self, 1984; Laurillard, 1993; Koschmann, 1996; Cuban, 1986 och 2001). I det föreslagna projektet inriktar vi oss på användningen studenters egen, mobila teknologi i undervisningssammanhang. Studier av mobil teknologi i utbildning har generellt inriktat sig på design och innovation av ny teknik (e.g. Pea & Maldonado, 2006; Sharples, 2000; Chen, Kao, Sheu & Chiang, 2002). Man har alltså inte tagit utgångspunkt i befintlig teknik. Forskningen lyfter fram kvaliteter som samarbete kring och med datorer (Roschelle & Pea, 2002). Att datorerna är mobila innebär att de kan tas med ut på studier utanför skolan för att förhöja möjligheterna till lärande vid till exempel ett museibesök (e.g. Hsi, 2002; Lonsdale et al., 2004), men projekt som fokuserar den faktiska användningen och dess konsekvenser i utbildning saknas.

10 Forskare som förespråkar mobilteknologi som ett pedagogiskt redskap pekar på hur lärandet följer individen genom vardagen (Sharples, 2003). Den blir ett verktyg och en symbol för ett möte mellan vardag och skola. Konsekvenserna kan dels tänkas vara positiva, då utbildning som tema rör sig utanför de institutionella gränserna, men också negativa genom att vardagslivets problem och distraktioner görs med hjälp av tekniken tillgängliga i klassrummet. Forskningen tenderar att överfokusera relationen mellan individen och den studerade tekniken för att hitta orsakssamband mellan egna designförslag och ny kunskap hos enskild student (Alavi & Leidner, 2001). Det saknas ett perspektiv där utbildning ses som en verksamhet där lärare och studenter båda är medaktörer. Den stora risken med att isolera studenten och den tekniska innovationen i sina perspektiv är att vi hamnar i fruktlösa jämförelser som går ut på att motivera teknikanvändning: We are constantly being asked to compare distance education to traditional education. But by striving to make distance education as good as face-to-face education what are we overlooking or sacrificing? (McDonald, 2002). Någon forskning kring IT:s konsekvenser för skolan som verksamhet har dock genomförts. Studier av attityder kring mobiltelefonens användning pekar på hur dessa ofta av undervisare förstås som verktyg för att fuska, eller för mobbing (Goggin, 2006). Nya former för skrivande t ex via sms eller mail, utmanar mer etablerade former, vilket bemöts med skepsis (Ling, 2004). Ständigt uppkopplade laptops i klassrummet leder till att studenter engagerar sig i parallella aktiviteter under föreläsningarna, vilket lärare ser som mer eller mindre oacceptabelt (Lindroth & Lundin, 2006). Två saker kan vara på sin plats att betona här. För det första finns det egentligen inte några studier som på ett trovärdigt sätt pekar på att studenter, eller unga, skulle ha en större eller djupare kompetens inom IT-användning än människor i allmänhet. Det finns heller inget som talar för att de skulle vara mer benägna att intressera sig för teknik (Weilenmann, 2007). För det andra är det med självklarhet så att ny teknikanvändning utmanar de etablerade normerna, inom institutionerna och mellan generationerna. Ungdomars användning av IT har andra syften och former än äldres, och detta utmanar relationen mellan generationerna, och till det omgivande samhället (Castells et al., 2007). IT blir i debatten ett verktyg för att formulera gruppers identitet. Lokal förankring Projektet genomförs på institutionen för tillämpad IT, vid IT-fakulteten. Sedan fakulteten bildades 2002 har studenterna fått hyra laptops. Att de haft tillgång till dessa har varit en förutsättning för att kunna delta i studierna vid institutionen. Sedan hösten 2008 har studenterna av olika skäl inte längre möjlighet att hyra datorer, bland annat att priset på en laptop i detaljhandeln var så lågt att det inte var motiverat att ha kvar uthyrningsverksamheten.

11 Borttagandet av hyrdatorerna medförde en betydligt mer heterogen teknikmiljö med konsekvenser för drift och infrastruktur, men också för hur studenterna kunde använda datorerna i utbildningsaktiviteterna. Konsekvenserna har också blivit att studenternas egen IT fått en större plats i verksamheten. I projektet väljer vi att betrakta institutionen för tillämpad IT som ett fönster mot den studentdrivna digitaliserade IT-miljö som vi förmodligen kommer att se över hela universitetet inom några år. Projektets resultat kan därmed också komma till nytta för andra institutioner och verksamheter framöver. Projektet kommer att genomföras med kurser vid något av de kandidatprogram som bedrivs vid institutionen. Här involveras lärare och studenter. Samarbeten och generell nytta Med ett brett perspektiv finns det ett stort behov av att formulera frågor och förslag på svar kring teknik som pedagogisk fråga inom hela universitetet. Det finns behov av att utveckla kunskaper kring hur studenters digitalisering av högskolan ställer nya krav på hur undervisning utformas, hur kompetensen hos den undervisande personalen bör utvecklas och hur de infrastrukturella förutsättningarna bör omformas. Det är också lämpligt att utveckla och sprida metoder för hur dessa nya förutsättningar kan göras till en resurs inom undervisning. Vid GU bedrivs diskussioner kring anonymiserade tentor, självrättande kunskapstest, teknik och fusk, samt kring GUL som en del i representation av studenters kunskap. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. SKIP (SystemvetarKlubben för Informatik och Programmering) är den största studentföreningen på IT-universitetet. SKIP sysslar primärt med drift och administration av system så som hemsidor, e-post och intranät för olika studentföreningar. SKIP håller också utbildningar inom olika områden när intresse visas av föreningens medlemmar eller av utomstående. Flera av SKIPs medlemmar har visat stort intresse för projektet och erbjuder kompetens och de resurser som kan komma projektet till gagn.

12 Referenser Alavi, M. and D. E. Leidner (2001). "Technology-Mediated Learning A Call for Greater Depth and Breadth of Research." Information Systems Research 12(1): Castells, M., M. Fernández-Ardèvol, J. L. Qui and A. Sey (2007). Mobile Communication and Society. Cambridge, The MIT Press. Cuban, L. (1986). Teachers and Machines. The Classroom Use of Technology Since New York, NY: Teachers College Press. Cuban, L. (2001). Oversold and Underused: Computers in the Classroom. Cambridge, MA Harvard University Press Ehn, P. (1993): Scandinavian Design: On Participation and Skill. In D. Schuler and A. Goggin, G. (2006). Cell phone culture - Mobile technology in everyday life. Oxon, Routledge. Greenbaum, J. & M. Kyng (1991): Design at Work: Cooperative Design of Computer Systems. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Ass. Jones, D. and S. Gregor (2006). The formulation of an ISDT for e-learning,. 1st International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology. Koshmann, T., Ed. (1996). CSCL: Theory and Practice of an Emerging Paradigm. Computers, Cognition, and Work. Mahway, New Jersey, Lawrence Erlbaum Associates. Laurillard, D. (1993). Rethinking University Teaching a framework for the effective use of educational technology. London, UK, Routledge. Lindroth, T. and J. Lundin (2006). Everyday interaction - an empirical study of a mobile practice. IRIS 29. Helsingör, Denmark. Ling, R. (2004). The Mobile Connection - The Cell Phone's Impact on Society. San Fransisco, Morgan Kaufmann Publishers Inc. McDonald, J. (2002). "IS AS GOOD AS FACE-TO-FACE AS GOOD AS IT GETS?." JALN 6(2): Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A new framework for teacher knowledge. Teachers College Record 108 (6),

13 Namioka (eds.): Participatory Design: Principles and Practices. N.J.: Lawrence Erlbaum, pp O Shea, T. and J. Self (1983). Learning and Teaching with Computers.. Brighton, UK, Harvester Press. Sharples, M. (2003). "Disruptive devices: mobile technology for conversational learning." International Journal of Continuing Engineering Education and Lifelong Learning 12(5/6): Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från Warschauer, M. (2006). Laptops and Literacy: Learning in the Wireless Classroom. New York: Teachers Collage Press Weilenmann, A. (2007) Mobile phone use among the elderly (Report in Swedish). Report from Vinnova financed project, in collaboration with PRO, HI and IT&Telekomföretagen.

14 Bilaga 2 - Beskrivning av projektgruppen Sammanfattning av projektgruppens gemensamma kompetens. Beskriv de kvaliteter som gör gruppen lämpad att möta uppgifterna i projektet. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. Deltagande personer har även erfarenheter från den typ av undervisningssituationer som projektet fokuserar på. Sammantaget finns också en omfattande kompetens rörande informationsteknologi och dess användningsområden inom utbildning och lärande och lärande. Projektmedarbetare 1: Namn: Mattias von Feilitzen Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post

15 Projektmedarbetare 2: Namn: Jenny Myrendal Institution eller motsv.: Institutionen för pedagogik och didaktik Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post Projektmedarbetare 3: Namn: Patrik Lilja Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt

16 Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post Projektmedarbetare 4: Namn: Tomas Lindroth Institution eller motsv.: Institutionen för ekonomi och IT, Högskolan Väst Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post

17 Projektmedarbetare 5: Namn: Johan Lundin Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Forskare Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post

18 Bilaga 3 Budget Lönekostnader finansierade av projektet samt OH: Lön Lop Mån Omf Exkl. OH OH Totalt Projektmedarbetare 1 27,5 1, % 50,424 40,339 90,763 Projektmedarbetare 2 28,6 1, % 52,441 41,953 94,394 Projektmedarbetare , % 53,174 42,540 95,714 Projektmedarbetare 4 24,3 1, % 44,556 35,645 80,202 Projektmedarbetare , % 67,843 54, ,118 Summor 268, , ,190 Utöver angivna lönekostnader tillkommer 5 % kompetensutveckling för respektive projektmedarbetare som finansieras av institutionen. Kostnader för utrustning: 7000 kr Totala kostnader: kr Totalt sökt belopp: kr

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp Kursinstruktion Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 Innehåll Introduktion 3 Innehåll och Förväntade Studieresultat 4 Undervisningsformer

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan.

Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan. Ansökan till VINNOVA Diarienummer 2013-03329 Avsänd av sökande 2013-08-20 16:58 Utlysning Projekt och aktiviteter 2013 - beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt,

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Gothenburg Knowledge Lab

Gothenburg Knowledge Lab Gothenburg Knowledge Lab Årsberättelse 2011 Gothenburg Knowledge Lab är en miljö vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet, vars syfte är att stödja utbildning, forsk ning, verksamhetsutveckling

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

MOOC. Massive Open Online Course

MOOC. Massive Open Online Course MOOC Massive Open Online Course Cecilia Christiansen Mullsjö 2015 https://www.youtube.com/watch?v=u6fvj6jmghu juni 16, 2015 Daphne Koller Andrew Ng https://www.coursera.org/about/ juni 16, 2015 https://www.coursera.org/about/

Läs mer

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world?

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? What about being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? How about being connected to 11 colleges and major research universities?

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Universitets - TV. www.gu.se

Universitets - TV. www.gu.se Universitets - TV Annika Koldenius Journalistutbildning JMG Tvärsnytt - SVT TV 4 Fyrstad Universitets-TV 1999 Högskolan i Borås 2006 Programledare, reporter, filmar, redigerar, projektledare (Författare)

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Personas -En metod inom Participatory Design

Personas -En metod inom Participatory Design Personas -En metod inom Participatory Design Individuell inlämningsuppgift Sofie Persson 2003-10-27 Sammanfattning Att designa en ny produkt eller ett nytt system är inte enkelt. Det är många aspekter

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden på From Requirements in Excel - to development of profitable products Strategic Technology PRODUCT PRODUCT Market PLANNING MARKETING på Operational Product planning = Define and Develop Product marketing

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor.

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor. Statistik för 2014 Verksamhet Under 2014 har vi för andra året använt ett chatsystem baserat på Lync som är kopplat till ett statistikinsamlingssystem. Fördelarna med systemet är att det är lätt att använda,

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström. Institutionen för informatik Umeå universitet

Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström. Institutionen för informatik Umeå universitet Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 1 Tekniken? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 2 Studenterna? Ulf Hedestig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Statusrapport över ITI samarbete mellan Aalborg och Lunds Universitet. STAT-ITI-AAU-LU-4-1999

Statusrapport över ITI samarbete mellan Aalborg och Lunds Universitet. STAT-ITI-AAU-LU-4-1999 Statusrapport över ITI samarbete mellan Aalborg och Lunds Universitet. STAT-ITI-AAU-LU-4-1999 5 maj 1999 Per Christiansson, Aalborgs Universitet Skotte Mårtensson, Lunds Universitet 1. InTroduktion...

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR 15-16 APRIL I GÖTEBORG

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR 15-16 APRIL I GÖTEBORG 22 april 2008 MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR 15-16 APRIL I GÖTEBORG Plats: Närvarande: Återbud: Gäster: Pedagogen på Göteborgs universitet Lena Johanson, Karlstads universitet, Anita Eklöf,

Läs mer

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Linköping University Electronic Press Håkan Andersson Linköpings universitetsbibliotek Liu E-press och Diva LiU E-press OA förlag inom Linköping universitet

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF ==> Download: I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF - Are you searching for I Den Svenska Utmarken Nagra Books? Now, you will be happy that

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

NOFA 3, DEN TREDJE NORDISKA ÄMNESDIDAKTIKKONFERENSEN

NOFA 3, DEN TREDJE NORDISKA ÄMNESDIDAKTIKKONFERENSEN NOFA 3, DEN TREDJE NORDISKA ÄMNESDIDAKTIKKONFERENSEN ABSTRACT Författare och titel Lärosäte och land Epost-adress(er) Titel på abstract Tony Burden, M.A., fil.dr. Universitetspedagogisk utvecklare Stockholms

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer