Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor:"

Transkript

1 Ansökan utvecklingsmedel PIL VT 2009 Denna mall skall användas vid fullständig ansökan. Mallen består av en huvuddel och fyra bilagor: 1. Projektbeskrivning 2. Personal 3. Budget 4. Underskrifter Huvuddel + Bilaga 1-3, sparas som PDF och e-postas till Johan Lundin (som samordnar arbetet med utlysningen). Bilaga 4 skrivs ut, skrivs under och skickas till Johan Lundin, PIL-enheten, plan 3 Pedagogen. Johan kan också svara på frågor kring utlysningen och ansökan. Deadline för fullständig ansökan är 24/4 Johan Lundin E-post: Telefon:

2 5. Projektansökan Projektets titel: Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Engelsk översättning av titeln: Students own IT use in higher education possibilities and consequences Huvudsökande: Namn: Mattias von Feilitzen Telefon: E-post: Den person som står som sökande ansvarig för projektet. Medlen söks till: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Totalt sökt belopp (inkl overhead): kr

3 Projektsammanfattning svenska: Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och Internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare. Trots att man kan se att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer det här projektet att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Målen för projektet är att: studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och kommunicera och sprida erhållna kunskaper Projektet inleds med en undersökning som sedan ligger till grund för utvecklingsarbetet som bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Resultat och erfarenheter dokumenteras och sprids till andra institutioner.

4 Projektsammanfattning engelska: The role that IT has played in teaching and instruction in higher education has until recently been a matter decided by teachers and institutions. For many of today s students the laptop computer is an essential tool in education. Computers and the Internet are important means in retrieving and processing information, but also for producing educational materials. The increasing student-driven digitalization of higher education is to a large extent influencing lectures and other educational activities. The teacher s influence over teaching and instruction is now challenged by the vast amount of resources that technology has made available to the students. Although the students own IT use in higher education may have some negative consequences, this project s focus is on working towards making students IT into an asset in teaching and learning situations, rather than seeing it as a threat. The goals of the project are: to study and describe possibilities and consequences of students use of IT in teaching and learning situations. to develop methods to use students personal IT as a resource in higher education. to offer ideas on how to handle negative consequences to document and share gained knowledge to other institutions. The project is initiated by a study that will lead up to the action-based and experimental development work. Results and experiences will be documented and shared.

5 Bilaga 1 - Projektbeskrivning Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Införandet av IT i olika verksamheter har medfört nya sätt för människor att delta i dessa praktiker och därmed även nya sätt att lära. Teknologierna är här för att stanna och förnyas dessutom ständigt (Mishra & Koehler, 2006), vilket är något som verksamma lärare inom högre utbildning måste förhålla sig till. Det handlar inte enbart om att lära sig att hantera digitala verktyg i den egna undervisningen, utan att också utveckla särskilda kompetenser i att skapa goda lärandemiljöer och ha en väl utarbetad undervisningsagenda (Mishra & Koehler, 2006). En del i detta är att på ett kreativt och kritiskt sätt förhålla sig till studenternas egna digitala verktyg, som bärs med mellan hem- och studiemiljön, och som direkt påverkar undervisningssituationen och lärandemiljön inom den högre utbildningen. Den roll som IT tillåtits spela i undervisningssituationer på högskolan har fram tills nyligen avgjorts av lärare och skolan. Utanför högskole- och universitetsvärlden har IT på ett genomgripande sätt utvecklat och omformat samhället, men inom högre utbildning har IT inte förändrat verksamheterna på samma sätt eller i samma takt. Här går utvecklingen långsammare och IT är fortfarande inget naturligt arbetsredskap inom undervisning i särskilt stor utsträckning. De stora löftena kring IT som formulerades på 80-talet, har på många sätt inte infriats (Cuban, 2001). Orsaken till detta är sannolikhet en kombination av alltför stora förhoppningar på tekniken i sig, och en avsaknad av intresse och incitament för förändring (Jones & Gregor, 2006). Under år 2008 var sex av tio datorer som såldes i Sverige laptops (www.itresearch.se, 2008). Vi börjar delvis se konsekvenserna av att vi hela tiden ha tillgång till en dator, åtminstone när vi befinner oss i kontors- eller undervisningsmiljöer. Vi ser hur den bärbara datorn sakta men säkert blir en del i grundskolan inom flera så kallade 1-1 projekt, en laptop till varje student (Warschauer, 2006), och oavsett hur vi ställer oss till dessa projekt ger de en tydlig indikation på vad vi kan vänta oss från framtida studenter inom högre utbildning. För många av dagens studenter är datorn ett centralt verktyg i utbildningen. Datorn och internet är en resurs för att samla, ta till sig och bearbeta material, men också för produktion i relation till utbildningen. Som lärare förväntar vi oss att studenterna läser och kommentarer på nätet, svarar på e-post, och inte minst producerar texter med hjälp av datorn. Även andra teknologier utgör resurser, som t ex mobiltelefonen för att koordinera och planera studierna eller MP3-spelare för att lyssna på ljudböcker och prenumerera på podcasts från de stora universiteten.

6 Den ökade studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning ger i allra högsta grad konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Fundamentalt innebär det en förändring gällande hur studenter förhåller sig till både form och stoff, inom alla ämnen. Vi ser allt fler studenter med laptops i undervisningssalar och i grupprummen sitter studenterna samlade runt datorerna. Studenternas litteratur finns tillgänglig online och de söker inspiration och information på nätet. Satsningar från GU:s sida på teknisk infrastruktur, som till exempel det trådlösa nätverket (GUWLAN) och den gemensamma lärplattformen (GUL), uppmuntrar studenters användning av privata IT-verktyg även i den akademiska miljön. Den IT som vi som utbildare introducerar till studenterna utgör numer bara en bråkdel av den teknikanvändning som är del av deras lärande. För läraren innebär det en maktförskjutning där studenter i undervisningssituationer har tillgång till en annan uppsättning resurser än tidigare, vilket påverkar lärarrollen och tvingar den enskilde läraren att utveckla egna förhållningssätt till denna maktförskjutning. Är det en positiv utveckling att studenternas egna digitala redskap kan påverka undervisningssituationen, eller ser man det som ett hot? Grovt uppdelat kan man se att denna förändring bemötts på ett mycket polariserat sätt antingen med teknisk evangelism, där datorn och nätverkande förväntas lösa alla problem eller med skepsis. Inom den mer kritiska diskursen oroar man sig för fusk, bristande koncentration, ytinlärning, men också för hur lärarens auktoritet urholkas av den konkurrens som nya kanaler innebär. I detta projekt tar vi som utgångspunkt att digitaliseringen av högre utbildning är oundviklig, den pågår redan nu. Det föreslagna projektet är ett utvecklingsprojekt och inte ett forskningsprojekt, vilket delvis innebär andra förutsättningar. Trots att vi ser att den studentdrivna digitaliseringen av högre utbildning kan ha negativa konsekvenser, väljer vi att arbeta mot en vision där studenters IT tas tillvara som en resurs i undervisning snarare än betraktas som ett hot mot den. Med ett sådant angreppssätt vill vi uppnå att studenternas ITanvändning inte konkurrerar med undervisningen utan istället bidrar till den.

7 Projektet kommer att: (i) (ii) (iii) (iv) studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och, på ett attraktivt sätt, kommunicera och sprida kunskapen kring att göra studenters IT till en resurs i högre utbildning, både i verksamhetsutvecklingssyfte och som stöd i konkreta utbildningssituationer De förväntningar som eventuellt kan följa av en så ambitiös målbeskrivning som ovan behöver ställas i relation till projektets tidsram (juni 2009 juni 2010) och budget. Metoder som utvecklas bör i högsta grad betraktas som tentativa och som delar i de första, utforskande stegen inom detta område. Projektet bedrivs aktionsinriktat och experimentellt. Plan Projektet kommer att bestå av fyra huvudaktiviteter: initiering, undersökning, metodutveckling och testning samt kommunikation och utvärdering (se figur 1). Initieringsfas (maj - augusti 2009) Under initieringsfasen genomförs inledande möten med representanter för de inblandade utbildningarna. Vi informerar om verksamheten. De lärare som inte vill delta kan signalera detta. Vi kommer också att sprida information till studenterna om aktiviteterna. En viktig del i den denna fas är att säkerställa att projektet inte riskerar att försämra eller krångla till undervisningen för lärare och studenter. Projektet måste vara en resurs under genomförandet, inte bara fokusera ett positivt resultat. Undersökningsfas (augusti - oktober 2009) Undersökningsfasen består av två aktiviteter: insamling av videodata samt gruppintervjuer. Videoinspelningarna genomförs med fasta kameror och med handkameror under en till två veckor i undervisningssalar och i de miljöer som studenterna rör sig. Dessa inspelningar blir sedan en viktig resurs i intervjuer med lärare och studenter. Utifrån utvalda klipp så kan vi diskutera vad som händer i de olika situationerna och hur studenternas teknik skapar förutsättningar för verksamheten. Rimligtvis kommer det faktum att vi spelar in hur datorerna används inledningsvis komma att påverka studenternas aktiviteter. Det är dock troligt att lärare och studenter efter ett tag förhåller sig mer neutralt till det faktum att det de gör spelas in. Det inspelade materialet

8 kommer att behandlas på etiskt och juridiskt korrekt sätt, i enlighet med Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2009). Figur 1: Projektplan. Utvecklingsfas (oktober februari 2010) Utifrån de resultat som kommer fram i undersökningsfasen inleds arbetet i utvecklingsfasen. I denna fas tillämpas ett användarcentrerat och designinriktat arbetssätt, deltagande design (e.g. Ehn, 1993; Greenbaum, & Kyng, 1991). Detta innebär att lärare och studenter inte bara är deltagare i själva studiefasen utan de tillåts också ta del i designarbetet, genom workshops. Detta är också en viktig förutsättning när de utvecklade aktiviteterna och metoderna ska testas i undervisningsverksamheten. Deltagande lärare tar med sig detta ut i undervisningssalen och sätter det i bruk. Vi genomför utvärderingar och går sedan in i en ny analysfas. Denna process itereras och begränsas i praktiken bara av att vi närmar oss projektavslut. Varje iteration genererar ny kunskap som kan spridas enligt kommunikationsplanen.

9 Kommunikation och dokumentation (augusti maj 2010) Projektets kommunikation kommer att ha tre huvudsakliga former: (i) uppbyggnad av en nätbaserad resurs, en WIKI, (ii) texter som utvecklar frågor kring resultatens uppskalning, (iii) dokumentation. På WIKIn samlas de paketerade resultaten från designverksamheten. En WIKI är en, vanligtvis textbaserad, webbplats där sidorna kan redigeras av besökarna själva. WIKIn blir en lämplig plattform då den öppna strukturen enkelt tillåter alla medverkande att bidra. Valet av plattform ger också en indikation på att det är en delad resurs som över tid ska växa och utvecklas. Här görs aktiviteterna, metoderna, eller applikationerna tillgängliga. Vi arbetar med scenarier för hur man som lärare kan nyttja studenters IT i verksamheten. Här presenteras också resultaten från arbetet kring skalbarhet. Frågan kring uppskalning rör hur konsekvensbeskrivningarna ser ut på utbildnings-, institutions- och universitetsnivå. Det är rimligt att tro att det som framkommer i de initiala studierna, samt i de designförslag som presenteras har andra konsekvenser när man ser det i ett större perspektiv. Med detta som utgångspunkt kommer projektet att producera texter som relaterar resultaten till lokala och gemensamma planer och strategier. Frågor som blir relevanta är: vad får den beskrivna förändringen för gemensamma och långsiktiga verksamhetskonsekvenser? Och vilka nya krav ställs på verksamheten och på lärares kompetens, i relation till högskolepedagogisk utveckling och interaktivt lärande? Aktiviteter och resultat i projektet kommer fortlöpande att dokumenteras. Detta är viktigt för genomförande av utvärdering, och för att kunna spåra och granska skeenden som i genomförandet inte är uppenbara. Forskningsöversikt Den roll som teknik spelar i utbildning har förändrats drastiskt under de senaste 40 åren, från undervisningsmaskiner till stöd för samlärande och kollaboration (för vidare diskussioner se O Shea and Self, 1984; Laurillard, 1993; Koschmann, 1996; Cuban, 1986 och 2001). I det föreslagna projektet inriktar vi oss på användningen studenters egen, mobila teknologi i undervisningssammanhang. Studier av mobil teknologi i utbildning har generellt inriktat sig på design och innovation av ny teknik (e.g. Pea & Maldonado, 2006; Sharples, 2000; Chen, Kao, Sheu & Chiang, 2002). Man har alltså inte tagit utgångspunkt i befintlig teknik. Forskningen lyfter fram kvaliteter som samarbete kring och med datorer (Roschelle & Pea, 2002). Att datorerna är mobila innebär att de kan tas med ut på studier utanför skolan för att förhöja möjligheterna till lärande vid till exempel ett museibesök (e.g. Hsi, 2002; Lonsdale et al., 2004), men projekt som fokuserar den faktiska användningen och dess konsekvenser i utbildning saknas.

10 Forskare som förespråkar mobilteknologi som ett pedagogiskt redskap pekar på hur lärandet följer individen genom vardagen (Sharples, 2003). Den blir ett verktyg och en symbol för ett möte mellan vardag och skola. Konsekvenserna kan dels tänkas vara positiva, då utbildning som tema rör sig utanför de institutionella gränserna, men också negativa genom att vardagslivets problem och distraktioner görs med hjälp av tekniken tillgängliga i klassrummet. Forskningen tenderar att överfokusera relationen mellan individen och den studerade tekniken för att hitta orsakssamband mellan egna designförslag och ny kunskap hos enskild student (Alavi & Leidner, 2001). Det saknas ett perspektiv där utbildning ses som en verksamhet där lärare och studenter båda är medaktörer. Den stora risken med att isolera studenten och den tekniska innovationen i sina perspektiv är att vi hamnar i fruktlösa jämförelser som går ut på att motivera teknikanvändning: We are constantly being asked to compare distance education to traditional education. But by striving to make distance education as good as face-to-face education what are we overlooking or sacrificing? (McDonald, 2002). Någon forskning kring IT:s konsekvenser för skolan som verksamhet har dock genomförts. Studier av attityder kring mobiltelefonens användning pekar på hur dessa ofta av undervisare förstås som verktyg för att fuska, eller för mobbing (Goggin, 2006). Nya former för skrivande t ex via sms eller mail, utmanar mer etablerade former, vilket bemöts med skepsis (Ling, 2004). Ständigt uppkopplade laptops i klassrummet leder till att studenter engagerar sig i parallella aktiviteter under föreläsningarna, vilket lärare ser som mer eller mindre oacceptabelt (Lindroth & Lundin, 2006). Två saker kan vara på sin plats att betona här. För det första finns det egentligen inte några studier som på ett trovärdigt sätt pekar på att studenter, eller unga, skulle ha en större eller djupare kompetens inom IT-användning än människor i allmänhet. Det finns heller inget som talar för att de skulle vara mer benägna att intressera sig för teknik (Weilenmann, 2007). För det andra är det med självklarhet så att ny teknikanvändning utmanar de etablerade normerna, inom institutionerna och mellan generationerna. Ungdomars användning av IT har andra syften och former än äldres, och detta utmanar relationen mellan generationerna, och till det omgivande samhället (Castells et al., 2007). IT blir i debatten ett verktyg för att formulera gruppers identitet. Lokal förankring Projektet genomförs på institutionen för tillämpad IT, vid IT-fakulteten. Sedan fakulteten bildades 2002 har studenterna fått hyra laptops. Att de haft tillgång till dessa har varit en förutsättning för att kunna delta i studierna vid institutionen. Sedan hösten 2008 har studenterna av olika skäl inte längre möjlighet att hyra datorer, bland annat att priset på en laptop i detaljhandeln var så lågt att det inte var motiverat att ha kvar uthyrningsverksamheten.

11 Borttagandet av hyrdatorerna medförde en betydligt mer heterogen teknikmiljö med konsekvenser för drift och infrastruktur, men också för hur studenterna kunde använda datorerna i utbildningsaktiviteterna. Konsekvenserna har också blivit att studenternas egen IT fått en större plats i verksamheten. I projektet väljer vi att betrakta institutionen för tillämpad IT som ett fönster mot den studentdrivna digitaliserade IT-miljö som vi förmodligen kommer att se över hela universitetet inom några år. Projektets resultat kan därmed också komma till nytta för andra institutioner och verksamheter framöver. Projektet kommer att genomföras med kurser vid något av de kandidatprogram som bedrivs vid institutionen. Här involveras lärare och studenter. Samarbeten och generell nytta Med ett brett perspektiv finns det ett stort behov av att formulera frågor och förslag på svar kring teknik som pedagogisk fråga inom hela universitetet. Det finns behov av att utveckla kunskaper kring hur studenters digitalisering av högskolan ställer nya krav på hur undervisning utformas, hur kompetensen hos den undervisande personalen bör utvecklas och hur de infrastrukturella förutsättningarna bör omformas. Det är också lämpligt att utveckla och sprida metoder för hur dessa nya förutsättningar kan göras till en resurs inom undervisning. Vid GU bedrivs diskussioner kring anonymiserade tentor, självrättande kunskapstest, teknik och fusk, samt kring GUL som en del i representation av studenters kunskap. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. SKIP (SystemvetarKlubben för Informatik och Programmering) är den största studentföreningen på IT-universitetet. SKIP sysslar primärt med drift och administration av system så som hemsidor, e-post och intranät för olika studentföreningar. SKIP håller också utbildningar inom olika områden när intresse visas av föreningens medlemmar eller av utomstående. Flera av SKIPs medlemmar har visat stort intresse för projektet och erbjuder kompetens och de resurser som kan komma projektet till gagn.

12 Referenser Alavi, M. and D. E. Leidner (2001). "Technology-Mediated Learning A Call for Greater Depth and Breadth of Research." Information Systems Research 12(1): Castells, M., M. Fernández-Ardèvol, J. L. Qui and A. Sey (2007). Mobile Communication and Society. Cambridge, The MIT Press. Cuban, L. (1986). Teachers and Machines. The Classroom Use of Technology Since New York, NY: Teachers College Press. Cuban, L. (2001). Oversold and Underused: Computers in the Classroom. Cambridge, MA Harvard University Press Ehn, P. (1993): Scandinavian Design: On Participation and Skill. In D. Schuler and A. Goggin, G. (2006). Cell phone culture - Mobile technology in everyday life. Oxon, Routledge. Greenbaum, J. & M. Kyng (1991): Design at Work: Cooperative Design of Computer Systems. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Ass. Jones, D. and S. Gregor (2006). The formulation of an ISDT for e-learning,. 1st International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology. Koshmann, T., Ed. (1996). CSCL: Theory and Practice of an Emerging Paradigm. Computers, Cognition, and Work. Mahway, New Jersey, Lawrence Erlbaum Associates. Laurillard, D. (1993). Rethinking University Teaching a framework for the effective use of educational technology. London, UK, Routledge. Lindroth, T. and J. Lundin (2006). Everyday interaction - an empirical study of a mobile practice. IRIS 29. Helsingör, Denmark. Ling, R. (2004). The Mobile Connection - The Cell Phone's Impact on Society. San Fransisco, Morgan Kaufmann Publishers Inc. McDonald, J. (2002). "IS AS GOOD AS FACE-TO-FACE AS GOOD AS IT GETS?." JALN 6(2): Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A new framework for teacher knowledge. Teachers College Record 108 (6),

13 Namioka (eds.): Participatory Design: Principles and Practices. N.J.: Lawrence Erlbaum, pp O Shea, T. and J. Self (1983). Learning and Teaching with Computers.. Brighton, UK, Harvester Press. Sharples, M. (2003). "Disruptive devices: mobile technology for conversational learning." International Journal of Continuing Engineering Education and Lifelong Learning 12(5/6): Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från Warschauer, M. (2006). Laptops and Literacy: Learning in the Wireless Classroom. New York: Teachers Collage Press Weilenmann, A. (2007) Mobile phone use among the elderly (Report in Swedish). Report from Vinnova financed project, in collaboration with PRO, HI and IT&Telekomföretagen.

14 Bilaga 2 - Beskrivning av projektgruppen Sammanfattning av projektgruppens gemensamma kompetens. Beskriv de kvaliteter som gör gruppen lämpad att möta uppgifterna i projektet. Det sammanhang i vilket projektet bedrivs involverar personer från LinCS, en av GUs starka forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet involverar personer från institutionen för pedagogik och didaktik med kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. Från institutionen för tillämpad IT deltar gruppen Lärande kommunikation och IT. Projektet har också tillgång till personal och fysiska resurser i det Knowledge Lab som byggs upp på institutionen. Deltagande personer har även erfarenheter från den typ av undervisningssituationer som projektet fokuserar på. Sammantaget finns också en omfattande kompetens rörande informationsteknologi och dess användningsområden inom utbildning och lärande och lärande. Projektmedarbetare 1: Namn: Mattias von Feilitzen Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post

15 Projektmedarbetare 2: Namn: Jenny Myrendal Institution eller motsv.: Institutionen för pedagogik och didaktik Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post Projektmedarbetare 3: Namn: Patrik Lilja Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Universitetsadjunkt

16 Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post Projektmedarbetare 4: Namn: Tomas Lindroth Institution eller motsv.: Institutionen för ekonomi och IT, Högskolan Väst Titel: Universitetsadjunkt Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post

17 Projektmedarbetare 5: Namn: Johan Lundin Institution eller motsv.: Institutionen för tillämpad informationsteknologi Titel: Forskare Antal timmar personen kommer att arbeta i projektet: Timmar finansierade av projektet: Timmar totalt: Kontaktuppgifter: Telefon E-post

18 Bilaga 3 Budget Lönekostnader finansierade av projektet samt OH: Lön Lop Mån Omf Exkl. OH OH Totalt Projektmedarbetare 1 27,5 1, % 50,424 40,339 90,763 Projektmedarbetare 2 28,6 1, % 52,441 41,953 94,394 Projektmedarbetare , % 53,174 42,540 95,714 Projektmedarbetare 4 24,3 1, % 44,556 35,645 80,202 Projektmedarbetare , % 67,843 54, ,118 Summor 268, , ,190 Utöver angivna lönekostnader tillkommer 5 % kompetensutveckling för respektive projektmedarbetare som finansieras av institutionen. Kostnader för utrustning: 7000 kr Totala kostnader: kr Totalt sökt belopp: kr

Studenters digitalisering av högre utbildning

Studenters digitalisering av högre utbildning Studenters digitalisering av högre utbildning Johan Lundin 2015-10-20 foto: Tomas Lindroth Förväntningar på teknik i utbildning The National Library of France - 1910 - Villemard HÖGSKOLANS DIGITALISERING

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Lärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag

Lärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag Lärarens kompetenser -utifrån ramverket TPACK Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag 2016-04-11 Forskare Digitala verktyg i undervisningen Vem är jag? Vad gör jag? 1-7 Ma NO lärare Karin

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap

Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap Digital Portfolio för lärande och bedömning Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap Digital Portfolio - Genres Arkiv Arbetsportfolio (Working Portfolio)

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Planering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras

Planering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras Modul: Textarbete i digitala miljöer Del 3: Att integrera ämnesinnehåll, didaktik och teknik Planering av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras Martin Tallvid, Göteborgs Universitet

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext

Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Ledarna av rundabordssamtalet Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING

OPEN NETWORKED LEARNING OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG465 LÄRSTUDIER (LEARNING STUDY). ATT PLANERA, GENOMFÖRA OCH ANALYSERA LÄRANDE I KLASSRUMMET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Learning study. To plan, implement and analyse learning

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014

Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014 Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014 Utbildning i världsklass Kräver utbildare i världsklass! Bra lärare Teori och praktik Pedagogiska portföljer Externa pedagogiskt

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Contact by

Contact by SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points

Läs mer

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna

Läs mer

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Collaboration between companies and universities. ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011

Collaboration between companies and universities. ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011 Collaboration between companies and universities ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011 Mats Hanson KTH, Department of Machine Design, Mechatronics Lab. http://www.kth.se/itm/inst/mmk http://www.kth.se/itm/inst/mmk/org/mda/medarbetare/hanson-mats-

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG465, Lärstudier (Learning study). Att planera, genomföra och analysera lärande i klassrummet, 15,0 högskolepoäng Learning Study. To Plan, Implement and Analyse

Läs mer

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången 2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 1

Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 1. Mål och bakgrund Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 1 1.1 Mål Informations- och kommunikationsteknik

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

Statistik ICM

Statistik ICM Statistik ICM 2015-2017 2016-09-23 Rebecka Herdevall Uppgifter från interimsrapporteringen i MT+ 1 juni 2016 Totalt antal rapporterade mobiliteter för svenska lärosäten 70 60 61 50 40 30 20 21 Antal rapporterade

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING. Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING. Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Göteborgs universitet

Läs mer

Förutom alla värdefulla föredrag tog jag del av några av postrarna.

Förutom alla värdefulla föredrag tog jag del av några av postrarna. Georgia International Conference on Information Literacy, Coastal Georgia Center, Savannah, GA October 10-11, 2014 samt studiebesök vid några amerikanska universitetsbibliotek Ett resestipendium från Svensk

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i

Läs mer

Att handleda på distans i olika forskarmiljöer en kort reflexion Pedagogiskt docenturarbete

Att handleda på distans i olika forskarmiljöer en kort reflexion Pedagogiskt docenturarbete Att handleda på distans i olika forskarmiljöer en kort reflexion Pedagogiskt docenturarbete Johan Nordgren DATUM 2016-10-19 MEDICINSKA FAKULTETEN Att handleda på distans i olika forskarmiljöer en kort

Läs mer

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 Kursbeskrivning och studieplan för UM8017 Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 1 Kontakt Kursansvarig lärare: Jakob Gyllenpalm Övriga lärare: Jesús Piqueras, BO Molander

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN Fokus: Studenters lärande 2015, 26-27 nov, Malmö UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN Jeanette Eriksson, Olle Lindeberg BAKGRUND Programmering är en nyckelkompetens inom datavetenskap.

Läs mer

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and

Läs mer

Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014

Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014 Den Disruptiva Utmaningen Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014 Disruptiveinnovation.se ChrisSandstrom www.disruptiveinnovation.se Christian.sandstrom@ratio.se

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev.

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev. Anders Persson Philosophy of Science (FOR00F) Response rate = 0 % Survey Results Legend Relative Frequencies of answers Std. Dev. Mean Question text Left pole % % Right pole n=no. of responses av.=mean

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Även om skolmatematiken är uppdelad under Centralt innehåll i kursplanen

Även om skolmatematiken är uppdelad under Centralt innehåll i kursplanen C. Lindegren, I. Welin & W. Sönnerhed Förståelse för tal i bråkform Två lärarstudenter på HLK i Jönköping undersökte elevers förståelse för tal i bråkform. De såg att elever många gånger har likartade

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet

Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet PB 68 Gustaf Hällströms gata 2b Helsingfors universitet www.cs.helsinki.fi www.cs.helsinki.fi/index.sv.html Datavetenskap Datavetenskapen försöker

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp Kursinstruktion Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 Innehåll Introduktion 3 Innehåll och Förväntade Studieresultat 4 Undervisningsformer

Läs mer

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k Malin Nilsen Göteborgs universitet Vem är jag? Förskollärare IKT-pedagog Doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap Adjunkt i Barn-

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer