STRATEGISK- OCH BUDGETPLAN FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET DEGERFORS/KARLSKOGA. Antagen

Transkript

1 STRATEGISK- OCH BUDGETPLAN FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET DEGERFORS/KARLSKOGA Antagen

2 1. Finsam Degerfors/Karlskoga 1.1 Inledning Förbundet är en fristående juridisk person som är bildat sedan januari 2007 av Degerfors kommun, Karlskoga kommun, Örebro läns Landsting, Försäkringskassan, och Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet har sitt säte i Karlskoga. Förbundet är ett resultat av Lag (2004:793) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Förbundets uppgift är att bedriva finansiell och politisk samordning mellan medlemmarna inom rehabiliteringsområdet. Utöver de direkta insatserna på individ- och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser på individ- och gruppnivå. Beslut i styrelsen fokuserar på att frigöra gemensamma resurser som kommer enskilda till del genom samverkan mellan myndigheter. Förbundet hanterar inte myndighetsbeslut i förhållande till enskilda. 1.2 Övergripande mål Det övergripande målet är att de aktuella samhällsresurserna används på ett effektivare sätt, till en större nytta för innevånarna. 1.3 Syfte Syftet är dels att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete, dels att underlätta en effektiv resursanvändning vilket innebär: Att ur ett individperspektiv erbjuda personer med behov av samordnad rehabilitering en individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar. Förväntat resultat är ökade möjligheter till en egenförsörjning och till ökad livskvalitet. Att ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att arbetskraftsreserven tas i anspråk och fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser frigörs till angelägna behov. 1.4 Principer Principer som skall prägla den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet är: Människovärdesprincipen Behovsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen 2

3 Samordningen fråntar inte någon av parterna den egna myndighetens reguljära uppdrag. 1.5 Samordningsförbundets uppgifter Ett samordningsförbund har till uppgift att: Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser, som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, vilka avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen 1.6 Samordningsförbundets organisation Samordningsförbundet leds av en styrelse som består av en ordinarie ledamot och en ersättare från FK, AF, kommunerna och landstinget. Styrelsen har till sitt förfogande ett kansli bestående av en tjänsteman för samordning och beredning av styrelsens arbete. På tjänstemannanivå finns en beredningsgrupp med representation från huvudmännen. Hur beslut tas i förbundet Sammansättningen i finsam följer kommunallagen. Beslut i finsam bygger på konsensus vilket gör att de bygger på andra principer än t ex kommunernas nämnder. Hur beslut bör förankras Styrelsen anser att varje myndighet måste själv finna ett sätt att förankra de idéer och beslut som behandlas av förbundet. Viktigt är att hitta bra kommunikationsvägar, bl.a. att utnyttja de lokala samverkansgrupperna där ju de flesta företrädarna deltar. 1.7 Målgrupp generellt Målgruppen består av personer som är i behov av samordnad rehabilitering. Finansiell samordning ska stödja och fördjupa befintligt samarbete för målgruppen inte ersätta det. Riktlinjer: 3

4 Arbetslinjen är tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering Individerna i behov av samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov Insatserna ska beakta jämställdhet och mångfald 1.8 Prioriterade målgruppen i förbundet A. Unga arbetslösa som uppbär försörjningsstöd B. Personer med komplex problematik socialt, psykosocialt och somatiskt C. Personer med psykisk ohälsa D. Långtidssjukskrivna kvinnor med problem i muskulatur och skelett (Målgrupp C bedöms även under period vara aktuell för riktade insatser som t.ex. utredning av arbetsförmåga. Under reserverades 10 % av förbundets medel för insatser som var riktade till denna grupp. Förbundet avser därför att under reservera 8 % av sina medel för att fortsätta bearbeta målgruppen) 1.9 Resultatmål och/eller processmål För verksamhet finansierad/delfinansierad av förbundet anges i anslutning till respektive verksamhet. Det är mot dessa mål som måluppfyllelse mäts Förbundets ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för förbundet regleras i lag Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2004:793). Budgetram för varje år under perioden är planerad till minst 5 mkr plus en ökning på cirka 1,5 för varje år. Staten genom Försäkringskassan bidrar med 50 %, landstinget med 25 %, Karlskoga kommun 18,75 % och Degerfors kommun 6,25 % Kansliverksamhet Kansliverksamhet innehåller samordning av förbundets resurser och processledning utifrån ett samverkansperspektiv. Service till styrelsen i beslutsunderlag, kommunikation kring avtal, uppföljning av budget såväl som verksamhet inom förbundet ramar. Inom ramen för kansliets budget Lönekostnad och försäkringar för samordnartjänst Ersättning för lönehantering Konferens o utbildning Lokalkostnader Administration ( post, telefon, data, fax, kopiering) 4

5 Kontorsmaterial (förbrukning) Utrustning ( ev. komplettering av inventarier) Trycksaker och informationsmaterial Hemsidan Revision Bokföring via huvudman (Kga. kommun) Målsättning Att det finns aktuella rutiner och policydokument i förbundets verksamhet och att de är tillgängliga på ett överskådligt sätt på kansliet och är/blir kända för förbundets parter. Att internkontroll återkommande finns på styrelsens dagordning för uppföljning. Att kansliets verksamhet ska vara kostnadseffektiv och bidra till att resurser frigörs. 2. Beredningsgruppen Gruppen startades i slutet av 2007 och är sammansatt av personal med en bred kompetens från socialtjänsten i Kga och Dfs, FK, AF. Remiss till gruppen skickas från alla huvudmän. För att beredningsgruppen ska kunna göra ännu bättre jobb krävs det att remitterande instans skriver tydliga remisser. Målsättningen är att även få ÖLL (psykiatrin och vårdcentralerna) till att börja utnyttjat beredningsgruppens resurser i en större utsträckning. (AP Närpsykiatrin har meddelat att de fr.o.m. hösten 2009 ska ingå i beredningsgruppen). Motiv för satsning Gruppens arbete ligger i linje med samordningsförbundets syfte att erbjuda en individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar där förväntat resultat är ökad egenförsörjning och ökad livskvalitet. Teamets arbete med att motverka rundgång i rehabiliterings-åtgärder innebär att ordinarie resurser i samhället frigörs till angelägna behov. Resultatmål Att 120 ärende kan bli aktuella för insatser under verksamhetsåret. Att 30 personer går vidare mot arbete/studier. Kvalitativa mål Att dokumentation och behovsanalys lämnas genom tydliga remissvar och förankras hos remittent/huvudmän för de personer som inte går vidare mot arbete/studier. Att analyser av behov sammanställs även på gruppnivå. 5

6 Uppföljning Uppföljning av gruppens arbete ska ske fortlöpande genom att: Remisser registreras i Excel-fil som ger möjlighet till sammanställning av fakta. Registrering i SUS. Utvärdering Utvärdering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ska ske fortlöpande. Personalresurser i beredningsgruppen AF-handläggare Socialsekreterare, Dfs Socialsekreterare, Kga FK-handläggare Företrädare för AME, Kga Företrädare för Jobbcentrum Företrädare för Grus Det finns även behov av att inkludera Sjuksköterska från psykiatrin arbetsterapeut/rehab. Samordnare med förankring på vårdcentralerna 3. Verksamheter 3.1 Jobbcentrum Jobbcentrum är en verksamhet för prövning- och träning av arbetsförmåga som är kopplad till beredningsgruppen. Verksamhetens uppdrag bygger på en nära samverkan, vilket innebär att handledare inom Jobbcentrum ska utgöra ett stöd och vara en resurs för deltagare. Målgrupper Arbetslösa eller sjukskrivna, som har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Yngre bör prioriteras. Företrädesvis personer som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid eller personer med funktionsnedsättning/ funktionshinder som behöver klargöra sina förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden Motiv till satsning Jobbcentrum är ett verktyg i samordnad rehabilitering, där förväntat resultat är ökade möjligheter till egenförsörjning. Resultatmål 6

7 Att löpande ta emot cirka 35 personer (cirka 70 under ett år) Minst 40 % av deltagarna ska få en anställning, börja studera eller hitta annan egenförsörjning (gäller ej deltagare med kort inskrivningstid, t.ex. deltagare med beslut på 4 veckor för arbetsprövning) Uppföljning Jobbcentrum ska föra statistik på antal inskrivna och redovisa fördelning mellan män, kvinnor och ärendeflöde. Handledarna har tillsammans med den handläggare som gjort placering ett ansvar för att insatsen följs upp. Utvärdering Jobbcentrum omfattas av den externa uppföljning och utvärdering som beställs av förbundet. Personal 4,0 handledare 3.2 Grus Verksamheten syftar till att pröva, stärka och motivera deltagaren inför vidare arbetslivsinriktade insatser och därmed verka för en snabbare återrehabilitering till arbetslivet. Målgrupper Personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade hinder. Motiv till satsning Grus är ett verktyg i samordnad rehabilitering, där förväntat resultat är ökade möjligheter till egenförsörjning. Resultatmål Att löpande per år genomföra 5 grupper med cirka deltagare/grupp 60 % av deltagare med sjukersättning/sjukpenning ska gå vidare i Försäkringskassesamverkan mellan FK och AF. 30 % av deltagare med försörjningsstöd ska gå vidare i fortsatta rehabiliterande insatser såsom Jobbcentrum eller skrivas in som arbetssökande på AF. Uppföljning Verksamheten ska föra statistik på antal inskrivna och redovisa fördelning mellan män, kvinnor och ärendeflöde. Handledarna har tillsammans med den handläggare som gjort placering ett ansvar för att insatsen följs upp. 7

8 Utvärdering Verksamheten omfattas av den uppföljning och utvärdering som beställs av förbundet. Personal/resurser 0,5 projektledare, företrädesvis från FK eller socialtjänsten 0,20 admin. företrädesvis från socialtjänsten Kga. 0,50 extern konsult Lokaler och driftskostnader 3.3 Hälsopilen/Degerfors Är ett lokalt samverkansprojekt i Degerfors och som startades av vårdcentralen i Degerfors utanför förbundet men som ändå ryms inom ramen för Lag (2004:793) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Projektet är ett komplement till vårdcentralernas ordinarie utbud och en resurs som användas i samordnad rehabilitering. Motiv för satsning Tillgång till samordnad rehabilitering som ett verktyg i bedömningar av arbetsförmåga och en insats som motverkar rundgång i vården. Uppföljning Uppföljning sker löpande av huvudmannen. Personal/resurser Projektledare Läkare Sjukgymnast Psykolog AF-handläggare Socialsekreterare, Dfs FK-handläggare 3.4 Team på vårdcentralen Karolina/Karlskoga Är ett lokalt samverkansprojekt i Karlskoga och är ett komplement till vårdcentralernas ordinarie utbud och en resurs som användas i samordnad rehabilitering. Motiv för satsning Tillgång till samordnad rehabilitering som ett verktyg i bedömningar av arbetsförmåga och en insats som motverkar rundgång i vården. Uppföljning Uppföljning sker löpande av huvudmannen. Personal/resurser 8

9 Läkare AF-handläggare Socialsekreterare, Kga FK-handläggare 3.5 Team på vårdcentralen Brickegården/Karlskoga Är ett lokalt samverkansprojekt i Karlskoga och är ett komplement till vårdcentralernas ordinarie utbud och en resurs som användas i samordnad rehabilitering. Motiv för satsning Tillgång till samordnad rehabilitering som ett verktyg i bedömningar av arbetsförmåga och en insats som motverkar rundgång i vården. Uppföljning Uppföljning sker löpande av huvudmannen. Personal/resurser Läkare AF-handläggare Socialsekreterare, Kga FK-handläggare 4. Planerade nya Verksamheter 4.1 Kom-jobb Är en form av utvecklingsanställning som kan sträcka sig mellan 1 månad och upp till max 2 år. Arbetsgivare är arbetsmarknadsenheten i Karlskoga eller Degerfors. Finansieringen täcks av ett beslut från AF som är knutet till åtgärdsform som utgår från den enskilde, den del som inte täcks av åtgärdsmedel bekostas av förbundet. Målsättningen är att den enskilde ska stärka sina förutsättningar på arbetsmarknaden för att gå vidare till studier eller annan anställning. Innehållet i ett komjobb kommer därför att vara individuellt och även med möjlighet att göra förändringar under tiden för anställningen. Målgrupper I första hand personer med funktionshinder beroende av försörjningsstöd och där förutsättningarna att komma ut till privata arbetsgivare är begränsade. Arbetsplaceringen är inom kommun och föreningsliv i kombination med teoretiska inslag. Förutsättningar att gå ut på privata arbetsmarknaden under tiden för kom-jobb ska finnas i begränsad omfattning, men då med anpassade beslut i förhållande till arbetsförmedlingens regler. 9

10 Motiv för satsning Kom-jobb syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Resultatmål Att 20 personer/år får del av insatsen. Att 50 % av de personer som avslutas från insatsen ska gå vidare mot annan anställningsform eller studier. Uppföljning Kvartalsvis i förhållande till angivna resultatmål. Personal/resurser Arbetsförmedlingens handläggare i beredningsgruppen ansvarar för insatsen. Administration av anställningar ingår i avtal som tecknas med Arbetsmarknadsenheten. Resurser i övrigt avser lönekostnader för enskilda. Notis Förslaget om Kom-jobb handlar i hög grad om att utnyttja AF:s befintliga åtgärder för målgruppen och inte att tillskapa nya program. Frågan kommer att utredas vidare. En utredningsgrupp tillsätts bestående av företrädare för Finsam, AF och socialförvaltningarna i Dfs/Kga. 4.2 Arbetsträningsplatser Arbetsträning är de platser som samordningsförbundet sluter avtal kring och därmed betalar för i syfte att säkra platser för enskilda som har behov av förberedande arbetsträning för att närma sig den öppna arbetsmarknaden. Platserna riktar sig till personer inom samordningsförbundets prioriterade målgrupper och med ersättning från det offentliga. Ett varierat utbud av arbetsträningsplatser är en förutsättning för att rusta den enskilde för de krav som ställs på arbetsmarknaden. De platser som ersättning utgår för har kravet att erbjuda anpassade arbetsuppgifter som ger utrymme för den enskilde att växa i. Ersättning till den enskilde utgår från socialtjänsten, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Motiv för satsning Att öka förutsättningarna att etablera sig på arbetsmarknaden. Resultatmål Att 100% av avtalad kapacitet utnyttjas. Uppföljning Uppföljning i förhållande till resultatmålen lämnas kvartalsvis. 10

11 Resurser Kostnaden per plats och dag är max 150: -. Företrädesvis kommer 6-7 platser att avtalas med sociala företag eller andra lämpliga företag. Notis Beredningsgruppen är den instans som bör ha hand om tilldelningen av platser för att på så vis få kontinuitet och översikt. Frågan angående vem som tar fram platserna bör också diskuteras i beredningsgruppen. 4.3 Resursmobilisering för unga vuxna Unga vuxna, år som står utanför arbetsmarknaden och är beroende av försörjning från det offentliga, försörjningsstöd eller aktivitetsersättning. Behov av samordnade insatser ska föreligga. Motiv för satsning Att stärka och utveckla det samarbetet mellan huvudmännen för unga vuxna, ett gemensamt fokus för personer i behov av samordnade insatser. Processmål Att arbetsmetodik och förhållningssätt konkretiseras för att ge förutsättningar för en lärande process i ordinarie organisation. Utvärdering Uppföljning/utvärdering i förhållande till resultatmålen lämnas kvartalsvis. Övrigt Huvudmännen kommer att få i uppdrag att konkretisera hur avsatta medel kan disponeras. Notis Konceptet tillämpas med framgång i arbetet med personer som inte har fullständig skolgång och inte är motiverade av socialförvaltningen i Dfs. Dfs erfarenheter bör därför tillvaratas och det planeras för ett seminarium för att andra myndigheter ska ta del av dessa erfarenheter. Verkställande tjänsteman har uppdraget att inbjuda till en träff kring denna fråga. 4.4 Sjukersättning processinriktat arbete Tidsbegränsad sjukersättning är en ersättningsform som förändras/upphör. I vårt område handlar det totalt om 179 personer för år 2010 (Kga. 142 och Dfs. 37) och för år 2011 är det totalt 18 personer (Kga 12 och Dfs 6) som deras ersättning kommer att upphöra. 11

12 Motiv för satsning Många i berörd målgrupp tillhör en eller flera av förbundets prioriterade målgrupper och har dessutom behov av samordnade insatser. Det handlar om att erbjuda förutsättning för samordnade insatser där det finns behov av det och därmed motverka rundgång i rehabiliteringsåtgärder som tar resurser i anspråk utan att den enskildes situation förbättras. Processmål Arbeta utifrån en processinriktad rehabiliteringskedja där ansvarfördelningen blir tydlig och den enskilde har ansvar och kan påverka sin rehabilitering. Uppföljning utvärdering Uppföljning via SUS. Extern utvärdering organisationsperspektiv kan bli aktuellt Personal/resurser Arbetsmodellen utgår från att stödja processen i ordinarie organisationer för att skapa förutsättningar för implementering och kunskapsutveckling. De samverkansresurser som finns etablerade FK/AF och beredningsgruppen och som delvis är berörda av målgruppen sätts i ett sammanhang i processen för att inte skapa isolerade projektverksamheter. Det tillskott som Samordningsförbundet därutöver bidrar med är 0,5 rehabiliteringssamordnare med koppling till vården. Resurser för arbetsprövning och uppföljning mot AF/FK gruppen. Övrigt Arbetet kommer att utgå från en processbeskrivning som blir den utgångspunkt och styrning som det gemensamma arbetet förhåller sig till. Målsättningen är att klargöra vem som gör vad och var i arbetsprocessen det finns förbättringsområden. En styrgrupp för processamordning kommer att utses styrelsen för Finsam Dfs/Kga. Notis Huvudmännen anser att det är svårt att diskutera detta förslag just nu eftersom det finns en osäkerhet om vilka regler som gäller i nuläget. Förslaget tas upp till diskussion senare under Sammansatt stöd till vuxna med NP funktionshinder I vårt område finns en stor grupp personer med olika NP funktionshinder. Samtliga är aktuella hos fler än en av 12

13 de samverkande myndigheterna. Få av dessa har fullgjort gymnasieutbildning och flertalet har en mycket begränsad arbetserfarenhet. De flesta har ett tidigare missbruk. Målgruppen Personer med NP funktionshinder, boende i Dfs/Kga. Motiv för satsning Utarbeta en metod för ett generellt samverkande stöd för målgruppen. Ge dessa personer ett individuellt utformat stöd i syfte att stärka deras möjlighet till att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden samt Processmål Arbeta utifrån en processinriktad arbetssätt där ansvarfördelningen blir tydlig och den enskilde får mer egenmakt. Uppföljning utvärdering Uppföljning via SUS. Den av Finsam tillämpade självvärderingsmodellen. Finsam och projektledare analyserar och sammanfattar uppföljningarna tillsammans. Notis Detta är en växande grupp, mycket beroende på att man är bättre på att idag ställa denna diagnos. Personer upp t.o.m. 30 år som har aktivitetsersättning kartläggs av FK. För övriga finns det inte någon aktuell kartläggning. Här är det viktigt med samordning och kontinuitet och att hitta bra metoder för att kunna hjälpa denna grupp. Ett förslag är att under 2010 bjuda in till konferens för att diskutera dessa frågor. Frågan bör också kommuniceras med det s.k. Miltongruppen. AP Närpsykiatrin, Karlskoga kommer att diskutera förslaget intern för att sedan koppla vidare till Finsam. 5. Uppföljning - utvärdering I förbundets uppdrag ligger ett ansvar att verka för en tydlighet i frågor kring uppföljning och utvärdering. Uppföljningen ska ses som en kontinuerlig och systematisk återföring av resultat medan utvärdering är bredare och kan omfatta både studier av processer och resultat. Frågor som bör besvarar är inom tre områden: samverkan och individen samverkan och samhällsekonomin samverkan och organisationen 13

14 Samordningsförbundet har i anslutning till varje verksamhetsdel angett hur uppföljning och utvärdering förväntas ske, vilket berör individperspektiv och det samhällsekonomiska perspektivet. (Se bilaga uppföljnings- och utvärderingsplan ) Personal/resurser Förbundet verkar aktivet för att ett avtal mellan Örebro universitetet, Samhällsmedicin/ÖLL och de 4 finsams förbund i länet ska tecknas. Avtalet avser att reglera ett långsiktigt samarbete mellan dessa aktörer kring frågor som handlar om utvärdering av metoder och organisation. 6. Utbildning/samverkan Samordningsförbundet ska bidra till kunskapsutveckling och utbyte mellan huvudmännen och verksamhet som förbundet finansierar. Avsatta medel ska nyttjas för att ge förutsättningar för utbyte av kunskap inom rehabiliteringsområdet. Processmål Att nätverk i rehabiliteringsfrågor stärks och utvecklas till förmån för samordnade insatser. Att främja idé och kunskapsutveckling inom rehabilitering. Notis Förbundet efterfrågar ett större utbyte mellan huvudmän och verksamhet. 14

15 7. Finsam Dfs/Kga budget Finsam Dfs/Kga budget Intäkter från medlemsorganisationerna motsvarar 2009 årsbudget + cirka 1,5 % ökning för varje år. År 2010 År 2011 År 2012 INTÄKTER I TKR Totalt FK Och AF Örebro läns landsting Degerfors kommun Karlskoga kommun Projektmedel bl.a. från FK centralt Eget kapital SUMMA INTÄKTER KOSTNADER I TKR År 2010 År 2011 År 2012 Totalt Administrationskostnader Köpta tjänster»utredning av arbetsför »Jobbcentrum »Grus »Hälsopilen »Team Karolina »Team Brickegården »Kom-jobb »Arbetsträningsplatser »Resursmobilisering för unga vuxna »Sjukersättning processinriktat arb »Stöd till vuxna med ADHD diagnos »Långtidssjukskrivna kvinnor »Projekt minska kvinnors ohälsa »Projekt minska kvinnors ohälsa »Uppföljning/utvärdering Utbildning/samverkan SUMMA KOSTNADER

16 Bilaga 1 Kvalitetspolicy för Finsam Dfs/Kga Samordningsförbundet Dfs/Kga grundas på en humanistisk människosyn och respekt för människors lika värde. Detta innebär att: varje människa anses som unik. vid prioritering ska man utgå från den enskilda individens behov och resurser. möta individen med respekt och förståelse. skapa ett klimat som ger möjlighet till öppen dialog och främja välbefinnande. möjliggöra och uppmuntra individens delaktighet i sin egen rehabilitering. ge rehabilitering utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. arbeta utifrån en helhetssyn och ta hänsyn till individens fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov. Syfte och strategier Varje del av verksamhet/aktivitet ska använda kvalitetssystem för planering, utförande, uppföljning och förbättring av verksamheten för att fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten så att förbundets mål ska uppnås. Strategier Kvalitetspolicyn ska vara: väl känd i förbundet tillämpbar på alla nivåer i verksamheten. Aktiviteter Kvalitetsystemet ska vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning för tillämpning samt vara väl förankrad i organisationen vad gäller: innehåll utformning hur resultaten hanteras. De metoder som används i kvalitetsarbetet, kan variera beroende på syftet och var arbetet genomförs. Vissa metoder kan användas i kontrollerande syfte, d v s resultaten kan användas, följas upp och tolkas av andra än de som utfört själva arbetet. Vissa metoder används vid kvalitetsutveckling och resultaten ägs av dem som utfört kvalitetsarbetet. 16

17 Erfarenheten och kunskaper från kvalitetsarbetet ska spridas och återföras till verksamheten. Metoder och mått som används i kvalitetsarbetet ska vara: enkla relevanta professionellt förankrade accepterade förenliga med sekretesskrav möjliga att utvärdera och utveckla användbara för jämförelse över tid eller mellan likartade verksamheter. Styrelsen för Finsam Dfs/Kga ansvar är att: avdela resurser och fastställa prioriteringar. ge verksamheten förutsättningar att driva ett systematiskt kvalitetsarbete. efterfråga och analysera resultat och effekter. besluta om rutiner för hantering av avvikelser. Verkställande tjänsteman ansvar är att: organisera verksamheten så att den tillgodoser god kvalitet och befrämjar kostnadseffektivitet. upprätta ett ändamålsenligt kvalitetssystem som leder till effektiv styrning, bedöma utveckling av kvaliteten i varje del av verksamheten med syfte att uppnå målen. engagera utförare i förbundets målformulering och att de löpande, systematiskt dokumenterar och svarar för att verksamhetens mål kan uppnås. organisation, ansvar, befogenheter och rutiner/metoder klart dokumenteras och tillämpas. kvaliteten analyseras och utvärderas så att åtgärder kan vidtas för att förbättra verksamheterna. bedriva kontinuerlig/systematisk kvalitetsutveckling vilket innebär att utifrån givna direktiv och ekonomiska ramar, utarbeta tydliga mål och dessa mål genomföra en kontinuerlig kvalitetssäkring. Planerar och aktivt medverkar till egen kompetensutveckling. utarbeta rutiner för hantering av avvikelser. uppkomna fel eller brister analyseras, åtgärdas och erfarenheterna från avvikelsehanteringen återförs i förebyggande syfte. Rapportering Uppnådda kvalitetsresultat ska vara en naturlig del av 17

18 verksamhetsberättelser i form av kvalitetsbokslut. Av verksamhetsberättelsen bör framgå: i vilken grad kvalitetsmålen har uppnåtts effekter och resultat av genomförd aktivitet förbättringsåtgärder och effekterna av dessa. 18

19 Bilaga 2 Utvärderingspolicy Allmänt I avsiktsförklaringen beskrivs behovet av utvärdering och i verksamhetsplanen framhålls utvecklingsinriktningen, vilket förstärker behovet av en fungerande utvärdering. Samverkansmetoder ska prövas och en utvärdering ska ske för att underlätta ställningstagandet om permanentning eller avveckling. Förbundets medlemmar vill att sysselsättningsförmågan hos de grupper som får ett stöd som finansierats av förbundet ska förbättras. Den förbättrade förmågan ska i sin tur leda till att behovet av ekonomiskt och annat stöd minskar. Finansiell samordning ska följas upp och utvärderas ur olika perspektiv både på lokal och på regional nivå. Aktiviteternas resultat ska vara utvärderingsbara, även ur ett genderperspektiv, och utvärderingarna ska fokusera på effekter för individ, organisation och samhälle. Samtliga insatser och projekt som finansieras med medel frånförbundet ska följas upp och så långt det är möjligt ska resultat i form av minskat bidragsberoende, ökad sysselsättning, upplevd hälsa och förändringar i organisation beskrivas. Det nationella Systemet för Uppföljning av Samverkan (SUS) ska alltid användas. Utöver uppföljningen i SUS ska varje projekt lämna en självvärdering som redovisar och kommenterar resultaten i mätningarna samt beskriver genomförandet av projektet och kommenterar hinder och framgångsfaktorer. Självvärdering och slutrapport ska lämnas senast en månad efter beräknat avslut, vilken ska visa på effekter och resultat för såväl individer som inblandade organisationer. 2. Syfte Kontrollerande Ett syfte med utvärderingsarbetet är att undersöka om en verksamhet på försöksbasis har givit ett sådant resultat att det kan anses motiverat att implementera den i ordinarie verksamhet. Resultat ska mätas såväl ur ett individperspektiv som ur ett verksamhets- och kostnadsperspektiv. Lärande Ytterligare ett syfte är att dokumentera och kommunicera erfarenheter inom rehabiliteringsområdet. Betraktad 19

20 utifrån lärandesyftet, är utvärdering ett instrument för att förbättra utvecklingssamarbetet genom att återföra erfarenheter av pågående och genomförd verksamhet. 3. Utvärderingskriterier Nedan angivna kriterier kan vara angelägna att använda vid en utvärdering. De fungerar var och en för sig, likaväl som tillsammans. Det som styr är naturligtvis verksamhetens inriktning, mål och syfte. Är insatsen förenlig med de mål och policies som gäller för det samverkansarbete som ska ske inom förbundets område? Kommer de insatser som finansierats av förbundet att generera nytta i en acceptabel omfattning under en längre tidsperiod efter det att projektet har avslutats? Har man, inom verksamheten, uppfyllt de mål man satt upp initialt? Är individens mål med deltagandet i verksamheten uppfyllda? Vilka avsiktliga och oavsiktliga effekter har verksamheten medfört? Vilka är de positiva och negativa effekterna på kort och lång sikt? Hur många har deltagit i verksamheten? Är antalet tillräckligt ur ett operativt perspektiv? Uppfyller antalet kvoten i målbeskrivningen? 4. Vägledande principer för utvärderingsverksamhet Utvärderingar bör genomföras i en anda av öppenhet och samverkan. Utvärderingar bör genomföras med beaktande av objektivitet och opartiskhet. Med objektivitet avses att en klar åtskillnad görs mellan värdeomdömen och faktautsagor och att faktautsagorna grundas på tillförlitliga observations- och slutledningsmetoder. Opartiskhet kräver att utvärderingen ger en rättvis och avvägd syn på starka och svaga punkter i den utvärderade verksamheten. Utvärderingar bör vara öppna för insyn. För att säkerställa öppenhet bör de metoder för datainsamling och analys som används i utvärde-ringar klart redovisas i utvärderingsrapporterna. I utvärderingsrapporter måste värdeomdömen och rekommendationer klart särskiljas från sakpåståenden. Utvärderingen utgör en integrerad del av projektcykeln. Projekt och program bör utformas med tanke på framtida utvärderingar. Uppföljning och utvärdering bör förberedas i samband med projektstart, och ska ske löpande under projekttiden. 20

21 5. Rapportering och spridning Resultatet av en utvärdering ska spridas till alla intressenter och tilltänkta användare. Utvärderingar skall regelmässigt resultera i praktiskt användbara rekommendationer, vilka kommer att återfinnas på förbundets hemsida, där samtliga rapporter ska publiceras i kronologisk ordning. Vid publicering av en enskild rapport, ska Samordningsförbundets styrelse, liksom övriga intressenter, informeras. Samordningsförbundet ska följa upp hur erfarenheter från projekten tillvaratas. 6. Ekonomiska effekter och fortsatt finansiering Under ett projekts löptid, samt efter utvärderingen av detsamma, kan man anta att det kommer att framgå vilken aktör som fick störst effekt av insatsen. Den fortsatta finansieringen bör avgöras och fördelas utifrån detta resultat, vilket konkret betyder att en långsiktig finansiering bör ske proportionellt till hur effekterna fördelats. 7. Samhällsperspektivet I utvärderingen av ett enskilt projekt ska alltid samhällsperspektivet lyftas fram. Detta medför att resultat, om än negativa ur ett organisatoriskt perspektiv, ska ses ur ett samhälleligt perspektiv, i syfte att tydliggöra kortsiktig, och långsiktig, effekt med enskilda insatser. 21

22 Bilaga 3 Uppföljnings- och utvärderingsplan Inledning Samordningsförbundet uppdrag är att stödja samverkan genom att finansiera utvecklingsinsatser. Insatserna är i huvudsak stöd till enskilda men även utbildningar, konferenser och seminarier kan genomföras. Eftersom Finsam Dfs/Kga är en utvecklingsorganisation är det av stor vikt att alla insatser som förbundet finansierar följs upp och även utvärderas när det är aktuellt. 2. Utvärderingsinsatser 2.1 SUS På uppdrag av regeringen har AF, FK och Socialstyrelsen utformat ett system för samverkansparter i syfte att följa upp gemensam rehabiliteringsverksamhet. Systemet ska användas för att följa upp samverkansaktiviteter vid överenskommelse mellan minst två parter, där finansieringen är gemensam och när det gäller samverkan som sker utöver ordinarie uppdrag. SUS finns i första hand till för att följa den samverkan som pågår, för att underlätta ledning och styrning samt för att kunna studera jämförbara uppgifter som bygger på samma variabler. Tanken med systemet är också att det ska kunna tjäna som idébank och som en källa för erfarenhetsutbyte. SUS består av två delar, en del där ålder, kön, försörjning mm registreras, och en del som utgörs av Euroqol. Euroqol mäter den subjektiva upplevelsen hos individer. I uppföljningen av Finsam Dfs/Kga ska båda delarna ingå. Registrering sker vid två tidpunkter; vid start och vid avslut. SUS mäter och visar: målgruppen för den enskilda samverkansaktiviteten förändringar i sysselsättning och försörjningskälla vilka som har samverkat och var vad det har kostat hur stor del av budgeten varje enskild samverkanspart har bidragit med deltagarnas (målgruppens) uppfattning om den enskilda insatsen förändringar i deltagarnas mående Finsam Dfs/Kga sammanställer data ur SUS i samband med självvärdering och slutrapportering, då projekt ges tillfälle att kommentera resultatet. 22

23 2.2 Kompletterande individuppföljning Eftersom Systemet för Uppföljning av Samverkan (SUS) i dag inte uppnår önskvärd kapacitet ska en kompletterande individuppföljning göras under en begränsad tid. Denna tidsbegränsade uppföljning består av en Excel-fil i vilken variabler som syftar till kartläggning av deltagares försörjning och sysselsättning ingår. Filen fylls regelbundet i av personal i projekt och sammanställs av förbundet i samband med självvärdering och slutrapportering, då huvudman ges tillfälle att kommentera resultatet. 2.3 Försörjningsmåttet Försörjningsmåttet ger en sammanlagd bild av länets och kommunernas försörjningsersättningar över tid och vad detta innebär i kostnad per invånare. Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd, sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning. Försörjningsmåttet redovisas kvartalsvis på kommunnivå och länsnivå. Värdena år 2004 utgör basen för jämförelser. Hälso- och sjukvårdens verksamheter ingår inte i försörjningsmåttet utan det mått som följs upp och redovisas är kostnaden för närvård. 2.4 Utvärdering av projekt Varje projekt som finansieras av förbundet ska: Redovisa data i form av kompletterande individuppföljning när projektet är avslutad. Lämna en självvärderingsrapport. Rapporterna ska även innehålla kommentarer till resultatet av SUS och kompletterande individuppföljning. Skriva en resultatrapportering som ska lämnas senast en månad efter projektets slutdatum för ställningstagande om implementering. Slutrapporten ska innehålla en ekonomisk redovisning med syfte att visa på om verksamheten bidragit till att minska de offentliga utgifterna. Då slutrapporteringen sammanställts, distribuerats och publicerats, ska den projektansvarige, inom en tidsperiod av 12 veckor, inkomma med en plan, baserad på utvärderingens resultat, för hur man avser att tillvarata erfarenheterna från projektet. Verkställande tjänsteman ska yttra sig över densamma. 23

24 2.5 Kvalitativ studie av Samordningsförbundet Den kvalitativa studien ska besvara frågeställningen om nyttan av finansiell samordning och samordningsförbundet. Studien ska bestå av intervju- och enkätundersökningar med respondenter från ägarna, förbundsstyrelsen, kansliet, beredningsgruppen, de lokala LSG samt berörda anställda hos medlemmarna. Studien ska genomföras vart tredje år, med början

25 Bilaga 4 Självvärderingsmall Uppdraget Ge en kort beskrivning av projektet, dess syfte och mål samt gruppens sammansättning. Uppstarten Beskriv projektets förberedelser och vad som varit bra respektive mindre bra Administration; hur har det gått med lokaler, telefoner, datorer etc.? Rekrytering av personal; hur har det gått? Annat som är viktigt att beskriva när det gäller uppstarten. Arbetsprocessen och erfarenheter hittills Har ni fått in rätt individer/målgrupp i projektet i förhållande till projektbeskrivningen? Bedömer ni, att det uppsatta målet är realistiskt? Hur ser resursbehovet ut i förhållande till projektbeskrivningen? Om ni ser till den planerade tiden för projektet, har tidplanen hållits hittills? Hur har styrningen av projektet fungerat? Hur har samverkan/kommunikationen gentemot övriga rehabaktörer fungerat? (FK, Soc., andra projekt, m.fl.) Ge exempel på hinder och framgångsfaktorer i arbetsprocessen. Vad skulle ni ha gjort annorlunda om ni fått starta om i dag? Kommentarer och redovisning av hittills insamlad data Under denna rubrik redovisas och kommenteras de data och resultat som hittills genererats i projektet. De ska analyseras och kommenteras utifrån syfte och mål. Exempel på uppgifter att sammanställa är antal individer i projektet, tiden som dessa befunnit sig i någon form av aktivitet, vilken sorts aktivitet som bedrivits samt eventuella förändringar i den berörda verksamheten och/eller den enskilde individens försörjning. 25

26 Bilaga 5 Slutrapportering Uppdraget Gör en kort beskrivning av projektet, dess syfte och mål, målgrupp samt den personal/kompetens som ingått i verksamheten. Vilka myndigheter har samverkat? Arbetsprocess och metod Beskriv de viktigaste positiva och negativa erfarenheterna av: Uppstarten Organiseringen och styrningen av projektet Samverkan externt och internt Den metod projektet utarbetat och använt sig av Ekonomisk redovisning Vad har projektet kostat? Personal Lokal Övrigt Totalt Kostnad/deltagare Totalt Kommentera resultatet av kostnaden utifrån individernas förändrade situation avseende försörjning. Metod: Samla systemdata per individ tre år tillbaka i tiden. Dessa data ska sedan utgöra grunden för en beräkning av utebliven kostnad fem år framåt i tiden. Exempel: Olle har haft en visstidsanställning samt försörjningsstöd varvat med sjukpenning under tre år. Under de senaste tre åren har han därför kostat kommunen sammanlagt kr (65000 kr/år) och Försäkringskassan kr (27000 kr/år). Genom ett finsam finansierat projekt får Olle en bättre hälsa och en fast anställning och börjar arbeta heltid. Eftersom han inte längre förväntas uppbära försörjningsstöd eller sjukpenning, kan man anta att kommunen sparar totalt kr (65000 kr * 5 år) och Försäkringskassan kr (27000 kr * 5 år) på att Olle deltog i projektet. Total besparing: kr kr = kr 26

27 Individperspektiv På uppdrag av regeringen har AF, FK och Socialstyrelsen utformat ett System för Uppföljning av Samverkan (SUS) i syfte att följa upp gemensam rehabiliteringsverksamhet. Alla projekt som finansieras av förbundet ska därför följas upp i SUS. Individen besvarar frågor vid två tillfällen; vid start och vid avslut. Blanketterna M1 och M2 fylls i av såväl handläggare som individ. M1 fylls i vid start i aktivitet och M2 vid avslut. Ansvariga för projekten står för dokumentation och registrering i SUS. Förutom M1 och M2 finns Euroqolblanketterna (M1 och M2), vilka är ett slags självskattningsverktyg och ska besvaras av individen vid samma mättillfälle som de övriga blanketterna. Eftersom Systemet för Uppföljning av Samverkan (SUS) i dag inte uppnår önskvärd kapacitet, har förbundet beslutat att under en begränsad tid följa upp deltagare i projekt lokalt med hjälp av en kompletterande individuppföljning. Denna tidsbegränsade uppföljning består av en Excel-fil i vilken variabler som syftar till kartläggning av deltagares försörjning och sysselsättning ingår. Filen fylls regelbundet i av personal i projektet som sedan redovisar resultatet till förbundet. Kansliet tar fram underlag ur SUS och projektet redovisar och kommenterar resultatet av mätning M1 och M2 samt resultat av den kompletterande individuppföljningen i självvärderingar samt i slutrapporten. Resultat personalenkät Eftersom alla projekt har kontakt med en eller flera organisationer (Kommun, AF, FK, Landsting) delas en enkät ut till berörd personal. Syftet är att ta reda på hur projektet uppfattats av de organisationer vars verksamhet direkt berörts. Finsams - kansliet distribuerar, samlar in och sammanställer enkäten. Resultatet biläggs slutrapporteringen och resultatet kommenteras. Organisatoriska effekter Vilka effekter har projektet fört med sig i berörda organisationer när det kommer till nätverksbyggande, annorlunda arbetsmetoder och nya rutiner? Implementering Bedömer Ni att det finns ett fortsatt och tillräckligt stort behov av projektet för att verksamheten ska kunna fortsätta? 27

28 Hur bör fortsatt finansiering ske? Övriga kommentarer LSG:s analys och förslag LSG redovisar slutsatser avseende resultaten, hur projektet har påverkat övriga/ordinarie verksamhet samt projektets fortsättning. Verkställande tjänsteman slutsatser och förslag 28