Förvaltningsplan för skarv

Transkript

1 Säl, skarv och fisk om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön 19 oktober 2011 Förvaltningsplan för skarv Henri Engström, Uppsala Universitet

2 Förtydliganden Arbetet t men förvaltningsplanen l dröjer till 2012 Ansvarsfördelning Mina åtaganden rör faktasammanställning och analys NV i samarbete med andra berörda myndigheter sätter ramarna för förvaltningen i förhållande till gällande EU-direktiv och svensk jaktlagstiftning Arbetet kommer på sedvanligt sätt att remissbehandlas

3 Artbeteckning: storskarv (Phalacrocorax carbo carbo) och underart mellanskarv Phalacrocorax carbo sinensis) Sammanfattning English summary Förvaltningsplan 2010 Ramar för förvaltningen EUs Fågeldirektiv & Habitatdirektiv Svensk jaktlagstiftning Målsättning Riktlinjer för förvaltningen (åtgärder) Biologi & ekologi Artkännetecken Taxonomisk status Habitatval Häckning Populationsreglerande faktorer Näringsvanor Flyttning Lägesbeskrivning Historik Internationell utblick: skarven i Europa och världen Orsaker till beståndsökningen Utbredning och status i Sverige Konfliktområden Problembeskrivning Skador på fisk i fiskeredskap Effekter på fiskbestånd Effekter på vegetation på häckningsöar Erfarenheter och analys av förvaltning och åtgärder Reproduktionsbegränsning av kolonier Jakt på vuxna och ungfåglar Internationella erfarenheter Enkät till länsstyrelserna Samlad värdering av genomförda insatser Internationella projekt INTERCAFE mfl. Kunskaps- och resursbehov

4 Vad utmärker skarvar och vad förklarar deras exceptionella framgång under senare år? Väl spridda över samtliga världsdelar (ca 30 arter) Anpassningsbara Generalister/opportunister Snabb reproduktionstakt ger förutsättningar för snabb populationstillväxt

5 Skarvar fiskar gärna i grupp ibland med upp till fåglar. Gruppfiske är effektivt sätt för skarvarna att utnyttja pelagiska och stimlevande fiskar. Gruppfiske sker framför allt i näringsrika vatten Skarvens fjäderdräkt är delvis nedblötbar. Det är en anpassning för effektivt fiske. Efter avslutat fiske håller skarvarna vingarna utfällda för att snabbare torka fjädrarna och undvika nedkylning.

6 Namngivning och taxonomisk status Phalacrocorax carbo, namngavs av Linné Underarten sinesis namngavs av Blumenbach 1798 Mellanskarv går tillbaka till 1858; Sven Nilsson Kallas även ålakråka, sydlig skarv, kinesisk skarv, havskorp, havstjäder, eurasisk storskarv Nya studier antyder möjligen tre underarter i Europa Uppdelning mellan stor- och mellanskarv påbörjad redan för år sedan sinensis carbo Foto: Mennobart van Eerden

7 Sommarutbredning stor- & mellanskarv Summer 2006

8 carbo carbo carbo Vinterutbredning för stor- & mellanskarv carbo carbo carbo carbo carbo carbo Uppgifter baserade på inventering av >2 500 viloplatser för skarvar januari : ca 1,2 miljoner individer

9 Häckande skarvar i Östersjöområdet (2009) Totalt: ca par (SE: 25 %) Källa:

10 kust antal par största koloni antal kolonier medel median procentandel Skarvens utbrednin g i Sverige sjö antal par största koloni antal medel median procentandel TOTALT antal par

11 Beståndsutveckling av mellanskarv uppdelat på olika områden par (bon) antal Västkusten Sydkusten Östersjön Bottenhavet & Sjöar Bottenviken

12 Gotland Gotland ar (bon) antal pa Data från Kjell Larsson

13 Förvaltning 1. Vad medger lagstiftningen? 2. Hur ser problemen ut och hur stora är de? 3. Vilka åtgärder gör nytta?

14 Viktiga EU-beslut gällande skarv 1979: EU:s Fågeldirektiv instiftas; skydd åt skarven och alla andra fågelarter 1995: Sverige blir medlem av EU. Allmän jakt på skarv upphör 1997: Skarven tas bort från Bilaga : EU Kommisionen får i uppdrag av EU Parlamentet att se över Artikel 9(1)(a) och tydliggöra begreppet serious damage 2009: Möten i EU Kommisionen med ländernas regeringar vilket utmynnar i tre beslut: 1) att skapa en plattform för populationsövervakning, 2) att tillvarata och sprida resultaten från INTERCAFE, 3) att ta fram ett guidedokument avseende undantagen i Artikel : Utkast till guidedokument avseende Artikel : Start av EU-projektet CorMan

15 Vilka är problemen och hur stora är de? Dokumenterad påverkan Upplevd/befarad påverkan 1. Direkta skador: Skador och bortplockande av fisk i redskap 2. Indirekt påverkan: Effekter på fiskbestånd vilket leder till minskade fångster Vad som är allvarlig skada är en politisk fråga Mycket svårt att studera skarvens effekter på fiskbestånd: Väldesignade och relevanta studier av hög kvalitet är nödvändiga!

16 Yrkesfiskets fångster och skarvbeståndet i Hjälmaren s (kg) Catche Perch Pike breed ing co rmoran nt (pair rs) Year 0 No.

17 Tabell 1. Rapporterad fångst och fågelskador på fisk i yrkesfisket i Öresund, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Materialet insamlat inom projektet Sälar & Fiske, , av totalt 92 yrkesfiskare. (internrapport Fiskeriverket 2004.) Art Totalfångst (kg) Andel av fångsten (%) Fågelskadad (kg) Andel fågelskadad fisk (%) Braxen ,2 51 2,85 Sik ,7 2359,99 1,9 Öring ,2 0,74 Lax , ,51 Abborre ,4 80,3 0,3 Ål ,2 20,4 0,05 Torsk ,8 0,9 0 Strömming Gös ,4 0 0 Stenbit ,2 0 0 Siklöja ,2 0 0 Flundra ,2 0 0 Gädda 737 0,1 0 0 Övriga 571 0,1 0 0 Totalt ,7 0,47 Antal fångstregistreringar =

18 Förvaltning av skarv i Sverige Jakt Förvaltning startade 1989 i Östergötlands län och 1994 i Kalmar län Som mest årligen omkring skarvar fällda i Sverige Minskad jakt senaste åren Oljering och prickning i i vissa län, minst ägg enstaka år Vissa län tillåter omfattande jakt andra län tillåter ingen jakt alls Jakten når sällan upp till de kvoter som är tillåtna Sverige tillåter omfattande jakt jämfört med många andra länder Alternativa metoder Enstaka försök med gaskanoner Försök ök med skarv/sälsäkra äk fiskeredskap k

19 1. Hur bedömer ni konflikterna med yrkesfisket idag? Små/obefintliga: 1 Angav måttliga: 7 Stora/omfattande: 7 2. Anser ni att konflikterna har förändrats under senare år? Minskat: 0 Oförändrade: 7 Ökat: 8 3. Hur ofta förekommer kontakt direkt med lokala fiskare? Sällan: 2 Då och då: 7 Regelbundna : 6 Enkät till länsstyrelserna 19 berörda länsstyrelser ombads svara på en enkät varav 15 svarade 8 av länsstyrelser gav gemensamma svar från berörda enheter medan 3 gav svar enbart från fiskeenheten, 2 enbart få från naturvårdsenheten åd t och 1 länsstyrelse gav separata svar. 4. Vilken lösning anser ni som mest realistisk/motiverad för att motverka konflikter/skador på fisket? Redskapsutveckling,: 5 Behov av fortsatt eller utökad skyddsjakt: 12 Allmän jakt: 7 Ej jakt: beslut ska grundas på vetenskapliga data vilket saknas: 1 5. Varför förordar ni denna lösning (med hänvisning till föregående fråga)? Ökad acceptans/psykologiska k skäl: 5 Minska skarvens fiskkonsumtion och skador: 10 Behov att minska skarvpopulationens storlek: 3

20 Utvärdering av förvaltningen av skarv i Sverige (baserad på enkätsvar, beståndsdata och jaktstatistik) Enligt enkätundersökningen svarar en majoritet av länsstyrelserna att de förordar skyddsjakt för att motverka konflikter och problem med skarvarna. Samtidigt t visar enkäten att länsstyrelserna l vid sina beslut inte har tillgång till skadedokumentation grundat på empiriska data. Enkätundersökningen visar att länsstyrelserna inte upplever att konflikterna avtagit i de län där skarvbestånden minskat i storlek under senare år. Eftersom nuvarande jakt ligger under tillåtna kvoter är det svårt att tro att ökad jakttilldelning skulle bidra till ökad acceptans för skarvarna Svaren från länsstyrelserna visar en tendens att tidsfaktorn kan ha betydelse och att konflikten med fisket mera sällan anges i län där skarven häckat en längre tid. Oklart varför olika länsstyrelser hanterar skarvkonflikten så olika. Finns det avgörande skillnader i problembild?

21 Jakt+förstöra bon En metod Totalt

22 Ijselmeer Minskning från högsta nivå: Ijselmeer: 51 % Danmark oljering Dk Danmark: 41 % Data: Nl; S. v Rijn & M. v Eerden. Dk: T. Bregnballe

23 Faktorer av betydelse vid reglering g av skarvar 1. Sink-source problematik Antal skarvar som orsakar skador 2. Ingrepp i kolonier kan leda till i ett område i förhållande till totala nya etableringar samtidigt som antalet skarvar att skarvarna fortsätter fiska i samma områden som tidigare Jakt på skarvar har som bäst 400 tillfällig verkan stora 300 områden är svåra att övervaka Skarvarna svåra att kontrollera 100 efter avslutad häckning 0 5. Skarvarna a a kommer alltid td att söka sig de områden där Overall population size (X1000) förutsättningarna är bäst damage Numbe ers causing Källa: Thomas Bregnballe, Århus Universitet

24 Vad är vägen framåt för att mildra skarvkonflikterna? k Skarv-människakonflikten är en del av en multidimensionell problematik. Förutsättningarna för fisket bör studeras utifrån ett helhetsperspektiv där samtliga de faktorer som bedöms inverka på fiskets lönsamhet studeras. Erfarenheter bör inhämtas från de fisken som visar god lönsamhet och i den mån det är möjligt appliceras på andra fisken där problem finns. Behövs tydligare mål vad förvaltningen syftar till och uppföljning av åtgärdernas nytta och effektivitet Förvaltning ska baseras på bästa möjliga kunskap. Tillkommer ny kunskap k som förändrar bilden - bör den ligga till grund för nya förvaltningsbeslut. Behövs dialog och samarbeten mellan olika intressegrupper och berörda myndigheter.

25 SLUT

26 1. Fisket upplever att skarven utgör ett problem 2. Hur stort är problemet? 3. Vilka metoder finns för att avhjälpa problemet? 4. Åtgärd prövas 5. Uppföljning och analys av åtgärd 6. Adaptiv förvaltning

27 Förvaltningsplan 2002 Huvuddragen i planen Beskrivning av populationen och artens ekologi Förvaltningsåtgärder g rekommenderar redskapsutveckling (också för att minska fågeldöden) Jakt rekommenderas som skrämselåtgärd invid redskap till dess att andra lösningar utvecklats Ingrepp i kolonier för att kunna påverka populationsstorleken lokalt, i övrigt fri utveckling Föreslå att skarven överförs till Bilaga 2 i Fågeldirektivet Ytterligare kunskapsbehov: Effekter av predation på fisksamhällen (före- och efterstudier) etc. Behov av kunskapsspridningk i

28 Ellestadsjön, Skåne (3km 2 ), ca 800 par Skarvtätheter och yrkesfiskets fångster i förhållande till fosfor i sjöar i södra Sverige skarvpa per sjöyta (km2) r=0,73 p<0, Tot-P (µg/l) Sommen, Östergötland (157km 2 ), 50 par Yrke esfiskets fång gst (kg/ha*år r) r=0,97 p<0, Tot-P (µg/l)

29 Historik