Förvaltningsåtgärder för skarv
|
|
- David Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delrapport projekt Förvaltningsåtgärder för skarv Finansiäer av projektet
2 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggoljering år 2010 av e-post: Bakgrund: Metoden att oljera skarvägg inleddes år 2006 i Stockholms skärgård och är ursprungligen en dansk metod. Tidigare år prickades ägg på ett fåtal skär med resultat att fågeln i vissa fall la nya ägg. Med båda metoderna lämnas ett ägg orört med tanke på att skarvarna inte skall lämna kolonin och etablera sig på annan plats. Fördelen med oljeringen är att skarven ligger kvar på äggen en längre tid och att störningstiden minskas i jämförelse med prickning. Varför: I de allt svagare fiskbestånden med problemen med fiskrekrytering efter kusten i Fiskeriverkets Lars Ljunggrens utredning Spiggsystem eller rovfisksystem misstänkts mellanskarven vara en starkt bidragande faktor. Mellanskarven misstänkts dra ut en länk i den ekologiska kedjan med djurplanktonbrist som följd. Mellanskarven blir också utpekad av Stockholms universitets utredning En studie av de minskade återfångsterna av havsöring av Lisa Nilsson. Mellanskarven beräknas även fånga ton fisk om dagen under häckningsperioden (2006). Den högre siffran vid räkning med SOF:s dygnföda, 0,6 kg per skarv. Material: Båt (båtar), rapsolja, tänger, plastburkar, protokoll, stege (stegar), engångshandskar, rengöringsmedel, sötvatten, oömma regnskyddskläder och inte minst volontärer. Årets åtgärder med oljering av skarvägg har varit framgångsrik så till vida att mellanskarvens expansion begränsats i framförallt södra skärgården. I norra skärgården har vår insats haft en marginell inverkan. Vi har också varit väl förbereda som tidigare gjort våra besök korta och intensiva för att få så liten störning som möjligt. Det har också varit betydligt färre ägg att oljera i förhållande till tidigare år. Några fenomen har dock uppträtt. 1. Två st nya skarvkolonier har etablerat sig i södra skärgården. På Skorvan 481 st bon (liten etablering redan förra året) och V:a Pjukan, (event. liten etablering förra året) 354 st bon, båda i Mysingen. 2. På skäret Fälöv har skarven nu helt övergiven som häckningsplats. Varför är oklart. Vår störning är mycket kortvarig men har hållit på ett antal år. Mängder av nya sjöfåglar som ejder, tordmule, mås, trut m.m. har återtagit förlorad mark och häckar nu på skäret igen. Att skarven övergivit skäret kan bero på störning av örn, korp, lokalbefolkning, vår verksamhet eller annat som ex födobrist. Ett fenomen som stegrats år från år är att det obehandlade ägget försvinner tillsammans med 1 el. 2 st av de oljerade äggen. Det var tidigare normalt med 1 eller 2 st målade och 1 obehandlat ägg eller bon med endast en unge vid återbesöken. Detta fenomen har ingen för oss given förklaring. Vi ser att skarven lägger sig på redet efter
3 vårt besök. Här kommer några teorier. Trut, korp (och andra fåglar)har lärt sig vilka ägg som inte är målade. Återigen kan människor som stör vara inblandade. Det som talar för det är att fenomenet har stegrats år från år. Här behövs mer kunskap. Tabell Skär, kobbar Påverkade Tot anl. Oljerade Oljerade öar bon bon ägg 2010 ägg Marsskärgrundet N Ryssmasterna S Ryssmasterna Äggskären Fälöv Våmklubben Totalt Kommentarer, diskussion och frågeställningar: 1) De högre siffrorna på N o S Ryssmasterna jämfört med 2009 kan förklaras med att förra årets insats kom för sent och oljeringen fungerade inte. D v s att det utvecklades normalt antal skarvar trots vår insats. 2) Det står nu helt klart att det går att decimera antal Mellanskarvar i Sthlm:s läns skärgård om tillstånd medgavs på fler kolonier. 3) En speciell äldre örn verkar ha specialiserat sig på skären Våmklubben och Skorvan, främst efter skarvens häckning. Kan detta beteende vara en delför-klaring de olika siffrorna i räkningen av antal bon vid olika årstider? 4) Predation på skarvägg under vårt besök har förekommit vid enstaka tillfälle. 5) Etik. Är verksamheten etiskt försvar bart? Är detta en bra metod? 6) Betydligt färre uppstött fisk under våra besök detta år. Strömming, gädda, tånglake och abborre har förekommit i mycket liten omfattning. Är detta ett tecken på födobrist? 7) Ekonomi och framtid. Vem skall utföra insatserna och vem skall betala kostnaderna efter 2011? Ett stort tack till volontärer, Kustbevakning och Skärgårdsstiftelsen Bilagor följer
4 Besök på Fälöv den 13 maj Personer: Johan Årström,, Ture Hagman, Åke Tudèn och 4 st Oljerare. Johan Å kontrollerade event. påverkan. Gunnar noterade antal bon, ägg, övrig häckning samt eventuell påverkan från land. Tid: 11:35-12:00 Antal påverkade bon med oljerade ägg: 48 st Antal oljerade ägg: 123 st Kommentar: 1 ägg i varje bo lämnades orört ( även där endast 1 ägg fanns i boet) Opåverkade bon: 2 st Övriga häckande arter: 3 trut och måsbon, 3 st ejderbo. Reflektioner: Markbon. Ingen påverkan från övrig fågel på bon observerades. Totalt 50 skarvbon, en klar minskning av antal häckande mellanskarvar på Fälöv. Viss uppstött fisk förekom. Återbesök på Fälöv, Skorvan och Våmklubben Vid återbesök på Fälöv visade de sig att mellanskarven nu lämnat ön. Däremot mängder av annan fågel bl. a tordmule ca 10 reden. Ingen närmare räkning p g a störning. Vi lämnade ön helt utan åtgärd. Vid återbesök på skäret Skorvan visade det sig att kläckningen redan var fullbordad. Ca 350 bon med fullt hus i redena, 2-5 ungar men för att eliminera störningsrisken för övriga häckande arter så lämnade ön helt utan åtgärd. Vid Våmklubben fanns 47 st skarvbon med ungar 1 3 st. Även en hel del annan häckning av övrig fågel, bl a ejder. P g a störningsrisken uteblev en nogrannare räkning. Kontakt med Björn Lundberg företogs som vid tillfället märkte skrattmås. Han hade tidigare besökt skären för kontroll. Kontrollen av dessa båda öar utfördes av Åke Thudén och Stockholm den 15 jun
5 Besök på Mellanskarvkolonien Marsskärsgrundet 6 maj Personer: Sten Söderlund, och 5 st Oljerare. Sten kontrollerade event. påverkan stationerad från sjön. Gunnar noterade antal bon, ägg, övrig häckning samt eventuell påverkan från land. Tid: 12:34 12:42 Antal påverkade bon med oljerade ägg: 81 st Antal behandlade ägg: 112 st Opåverkade bon: 10 st Övriga häckande arter: 0 st. Reflektioner: Endast Markbon. Ingen påverkan från övrig fågel på bon observerades. Besöket tog 8 min. Återbesök på Marskärsgrundet och N + S Ryssmastarna Vid återbesök på Marskärsgrundet så hade samtliga bon av den Kinesiska mellanskarven endast 1 till 2 st. nylagda ägg i varje bo. Inga av de tidigare i år oljerade äggen fanns kvar i något rede. Vi lämnade ön helt utan åtgärd. Vid återbesök på Norra Södra Ryssmasten så såg oljeringen av äggen till den Kinesiska mellanskarven lyckad ut i många bon, men i vissa bon saknades det obehandlade ägget, eventuellt p.g.a. trut, kråka och korp. Vissa bon hade 2-3 nylagda ägg men för att eliminera störningsrisken för övriga häckande arter så lämnade ön helt utan åtgärd. Sjötransporterna utfördes av Ivar Ahlfvengren och Johanna Ellinge från Kustbevakningen i Furusund som även var oberoende observatörer. De hade inget att erinra. Kontrollen av dessa båda öar utfördes av Åke Thudén och Anund Tannergren Trångsund Åke Thudén
6 Besök på Våmklubben den 13 maj Personer: Johan Årström,, Ture Hagman, Åke Tudèn och 4 st Oljerare. Johan Å kontrollerade event. påverkan av annan fågel. Gunnar noterade antal bon, ägg, övrig häckning samt eventuell påverkan från land. Tid: 12:30 13:00 Antal påverkade bon med oljerade ägg: 73 st Antal oljerade ägg: 153 st Kommentar: 1 ägg i varje bo lämnades orört (även där endast 1 ägg fanns i boet) Opåverkade bon: 4 st Övriga häckande arter: 3 trut och måsbon, 4 st ejderbo varav 2 st ejdrar låg kvar på redet. Reflektioner: Markbon. Ingen påverkan från övrig fågel på bon observerades. Totalt 77 skarvbon, en klar minskning av antal häckande mellanskarvar på Våmklubben. Viss uppstött fisk förekom. Närbelägna skäret skorvan har vid räkning 481 st skarvbon. Återbesök på Våmklubben, Fälöv den 20 maj Personer: Gunnar Hjertstrand,, Åke Tuden, Bengt Lundgren, Anund Tannergren. Gunnar Hjertstrand kontrollerade event. påverkan stationerad från sjön. Bengt noterade antal bon, ägg, övrig häckning samt eventuell påverkan från land. Tid: Antal påverkade bon med oljerade ägg: 118 st Antal oljerade ägg: 323 st Kommentar: 1 ägg i varje bo lämnades orört ( även där endast 1 ägg fanns i boet) Opåverkade bon: 93 st Övriga häckande arter: 3 trut och måsbon, 8 st ejderbo, 1 svanbo, 3 st kanadagåsreden. Reflektioner: Mark och trädbon. Ingen påverkan från övrig fågel på bon observerades. Totalt 211 skarvbon, en klar minskning av antal häckande mellanskarvar på Äggskären. Viss uppstött fisk förekom. tånglake och abborre. Svanparet tog ingen större notis om. Honan låg kvar i redet. 3,5 nm sydost om Äggskären ligger V:a Pjukan, där en ny koloni har uppenbarat sig med totalt 354 st mellanskarvbon.
7 Besök på Mellanskarvkolonien N Ryssmasterna den 6 maj Personer: Sten Söderlund, och 5 st Oljerare. Sten kontrollerade event. påverkan stationerad från sjön. Gunnar noterade antal bon, ägg, övrig häckning samt eventuell påverkan från land. Tid: 10:30 11:02 Antal påverkade bon med oljerade ägg: 295 st Antal oljerade ägg: 841 st Kommentar: 1 ägg i varje bo lämnades orört ( även där endast 1 ägg fanns i boet) Opåverkade bon: 81 st Övriga häckande arter: 3 trut och måsbon, 1 st ejderbo, 1, hägerbo Reflektioner: Mark,busk- och trädbon. Ingen påverkan från övrig fågel på bon observerades. Mellanskarven lyfte och återkom till rederna när vi passerat över ön. Viss uppstött fisk förekom bl a strömming och abborre. Vitkindad gås uppehålls på ön utan häcka (inte ännu) och var totalt orädda. Besök på Mellanskarvkolonien Södra Ryssmasterna den 6 maj Personer: Sten Söderlund, och 5 st Oljerare. Sten kontrollerade event. påverkan stationerad från sjön. Gunnar noterade antal bon, ägg, övrig häckning samt eventuell påverkan från land. Tid: 11:04 11:23 Antal påverkade bon med oljerade ägg: 101 st Antal oljerade ägg: 265 st Kommentar: 1 ägg i varje bo lämnades orört ( även där endast 1 ägg fanns i boet) Opåverkade bon: 105 st Övriga häckande arter: 2 trut och måsbon, 1 st ejderbo, 1 svanbo, 2 st vitkindad gås. Reflektioner: Mark och trädbon. Ingen påverkan från övrig fågel på bon observerades. Mellanskarven lyfte och återkom till rederna när vi passerat över ön. Viss uppstött fisk förekom bl a strömming, tånglake och abborre. Svanparet tog ingen större notis om. Honan låg kvar i redet och hanen åt ett par meter från stranden.
8 Besök på Äggskären den 11 maj Personer: Bengt Söderlund,, Henrik Andersson, Maria Boström och 4 st Oljerare. Börje kontrollerade event. påverkan stationerad från sjön. Gunnar noterade antal bon, ägg, övrig häckning samt eventuell påverkan från land. Tid: 14:05 14:40 Antal påverkade bon med oljerade ägg: 118 st Antal oljerade ägg: 323 st Kommentar: 1 ägg i varje bo lämnades orört (även där endast 1 ägg fanns i boet) Opåverkade bon: 93 st Övriga häckande arter: 3 trut och måsbon, 8 st ejderbo, 1 svanbo, 3 st kanadagåsreden. Reflektioner: Mark och trädbon. Ingen påverkan från övrig fågel på bon observerades. Totalt 211 skarvbon, en klar minskning av antal häckande mellanskarvar på Äggskären. Viss uppstött fisk förekom. tånglake och abborre. Svanparet tog ingen större notis om. Honan låg kvar i redet. 3,5 nm sydost om Äggskären ligger V:a Pjukan, där en ny koloni har uppenbarat sig med totalt 354 st mellanskarvbon. Avslutningsvis ser ni några fotografier från förvaltningsarbetet
9
10
11
12
13
14
Förvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merRegionala Skärgårdsrådet 15 feb 2018 Föredrag om skarv Clas Boström
Regionala Skärgårdsrådet 15 feb 2018 Föredrag om skarv Clas Boström Förberedande exkursion 12 juni 2017 - deltagare skärgårdsbor, tjänstemän, markägare, fiskare, ornitologer, SNF, massmedia etc., 2/3 svarande
Läs merSW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y
1(12) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Hollberg Malm, Malin Tel: 010-698 10 28 Malin.Hollberg-Malm @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-03742-13 NV-04459-13
Läs merUtvärdering av skyddsjakten på mellanskarv i Stockholms skärgård 2010.
Claes Kyrk sept 21 I länsstyrelsens beslut står det att ett ägg per bo SKALL lämnas orört, i oljerarnas återrapport står det att ett ägg per bo HAR lämnats orört. I StOF:s granskning konstaterades att
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merSportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Läs merNaturvårdsverket. Ulriksdal Ulrika Hagbarth
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal 2013-11-27 Naturvårdsverket
Läs merSörmlands Ejderhusprojekt
20181213 Sörmlands Ejderhusprojekt 20162018 Syfte Ejderhusprojektet ville prova om ejderhusen kunde ge ett skydd för ådor mot havsörnspredation och därigenom få fram fler ungar. Bakgrund Utgångspunkten
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merRISTNINGAR PÅ SKARV BOTARK-RAPPORT
RISTNINGAR PÅ SKARV Permanent imålning och dokumentation av de historiska ristningarna på Bodskäret i Skarvs skärgård, fornlämning 26:101 i Blidö socken, Norrtälje kommun, Uppland Yta C. foto från norr.
Läs merVerksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs merLÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN
Enheten for tillstånd Camilla Frisch 08-7855485 BESLUT Enligt sändlista 1 (14) Tillstånd till viss skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Stockholms län under del av år 2010 Beslut I syfte att bl.a. förebygga
Läs merStorskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag
INTRESSEFÖRENINGEN FÖR EN LEVANDE SKÄRGÅRD R.F. Storskarven vid den österbottniska kusten. 26.03.2015 (24.08.2010) Skarven i människornas vardag BAKGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Föreningen är en sammanhållande
Läs merRAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff
RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia Martin Amcoff FÖRFATTARE Martin Amcoff FOTO FRAMSIDA Skräntärna, Berndt Godin KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008, SGU Länsstyrelsen
Läs merHjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel
Södermanlands, Västmanlands och Örebro län Hjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel 1 För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Örebro län Naturskyddsenheten Tfn 010-224
Läs merStorskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson. Fåglar och fågelskär. i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige
Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merStorkprojektets häckningsresultat 2009 naturligt Resultatet i och kring de enskilda hägnen Eskils gård (Storkgården). Fulltofta Flyinge Kungsgård
Storkprojektets häckningsresultat 2009 Vädret under häckningssäsongen var osedvanligt gynnsamt bortsett från 11-12 juni då 40-60 mm regn föll i södra Skåne. Häckningsresultatet blev det sämsta på många
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merLevande skärgårdsnatur 2010 med rapporter från 2009
Levande skärgårdsnatur 2010 med rapporter från 2009 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merKANOTVETT & SÄKERHET Allemansrätten ger dig och alla andra möjlighet att
KANOTVETT & SÄKERHET Allemansrätten ger dig och alla andra möjlighet att komma ut och njuta av vår natur. Men den innebär ett ansvar det är nödvändigt att visa hänsyn mot djur, natur och mot andra människor.
Läs merDokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merKentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018
Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018 Patrik Olofsson och Patric Österblad Kentsk tärna Vid boräkningen 22/5 noterades på Falkaholmen 240 bon med ägg eller små ungar. Det är
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merProvfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Läs merEjderdun är väldigt lätt och har hög värmeisolerande förmåga. Fågelvaktarna på ön Lånan hämtar dunet efter att ejderhonan ruvat färdigt och lämnat
Ejderdun är väldigt lätt och har hög värmeisolerande förmåga. Fågelvaktarna på ön Lånan hämtar dunet efter att ejderhonan ruvat färdigt och lämnat boet. 48 Hemslöjd 6 2016 GÅVAN FRÅN ÅDAN Djurplågeri är
Läs merSvenska namn Rödlistekategori Bedömning
Bilaga C Svenska namn Rödlistekategori Bedömning backsvala NT 118 observationer mellan 2000 och 2017. Arten häckar i anslutning till kyrkogården där man vissa år observerat nära 150 beboeliga bohålor och
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merSkräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merGunnarstenarna SE
1 (7) Enheten för naturvård Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Läs merP r i o r i t e r a d e s k y d d s v ä r d a o m r å d e n N a c k a k o m m u n
P r i o r i t e r a d e s k y d d s v ä r d a o m r å d e n N a c k a k o m m u n Fredan Koviksudde Högt naturvärde enligt Nacka kommun Prioriterade områden (Sweco/Calluna) Klass A B Nyckelviken Sicklasjön/Sickla
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merDen kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen
Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen Patrik Olofsson och Patrik Österblad Kentsk tärna De första kentska tärnorna sågs spelflyga över Falkaholmen redan i slutet
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2009
147 INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2009 Nils Waldemarsson Under 2009 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Läs merFaktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merSkarvpopula onen i Kalmar län. Resultat från inventering längs kusten i Kalmar län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kalmar län
RAPPORT 02 2018 BILD Skarvpopula onen i Kalmar län Resultat från inventering längs kusten i Kalmar län 2018 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kalmar län Produk on: Svensk Naturförvaltning AB Rapportversion
Läs merSjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna
Läs merLevande. Med rapporter från 2014
Levande skärgårdsnatur 2015 Med rapporter från 2014 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merLevande Skärgårdsnatur 2006 med rapporter från 2005
Levande Skärgårdsnatur 2006 med rapporter från 2005 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska Riksmuseet och Svenska
Läs merNaturvårdsverket avslår överklagandena i övrigt.
1(12) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2014-07-30 Ärendenr: Sveriges ornitologiska förening Att: Dennis Kraft Stenhusa gård, Lilla
Läs merA. Skyddsjakt för fiskare och deras medhjälpare. B. Skyddsjakt i fredningsområden för fisk - mynningsområden
BESLUT 1 (10) Rätts och djurskydd Jonas Kromnow 010-2240121 Delgivningskvitto Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening / Glenn Fridh Knutsbergsvägen 39-13 37493 Karlshamn Tillstånd för skyddsjakt efter
Läs merFACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Läs merSommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Läs merRestaureringsplan Fågelskär i Vänern
RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249
Läs merLevande skärgårdsnatur 2011 med rapporter från 2010
Levande skärgårdsnatur 2011 med rapporter från 2010 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs merLIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND
LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND Det är en varm dag i början av juni. Jag har vandrat en bra bit genom gammelskogen och är genomsvettig när en befriande sommarbris drar genom skogen och
Läs merSammanfattning. Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad:
Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad: 2019-04-07 BirdLife Sveriges riktlinjer för hänsyn till fågellivet i sjöar och vattendrag i samband med tävlingar med (snabba) båtar, vattenskotrar, swimruns och liknande
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merSkarpsillbluff och forskarmiss
Skarpsillbluff och forskarmiss Särtryck ur Natur på Gotland nr 3-4 2009 Björn Hjernquist Kontaktinfo: 070-522 68 91 0498485248@telia.com Tordmule med skarpsill på Lilla Karlsö. Foto: Björn Hjernquist 1
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merHandlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet
ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2003:1 Handlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet Betänkande utgivet av Skarvkommittén ISSN 0357-735X 1. Inledning Den 26.6.2002 tillsatte landskapsstyrelsen på
Läs merLevande skärgårdsnatur 2013
Levande skärgårdsnatur 2013 med rapporter från 2012 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner
Läs merBilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm
Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm Bedömning av inventeringsbehov av huggorm vid den planerade vindkraftanläggningen Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Johan Lindberg, Enetjärn Natur
Läs merGymnasiearbetsplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen
Gymnasiearbetsplan Elev: Klass: Övriga gruppmedlemmar: Version på planen: Senast uppdaterad: Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Inledande reflektion Läs igenom responsen som du har fått på vårterminens
Läs merHandledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar
Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar Sammanfattning av arbetsmoment enligt ambitionsnivåerna 2 och 3 i Naturvårdsverkets undersökningstyp Undersökningsområden: Vänern, Vättern,
Läs merFörvaltningsplan för skarv
Säl, skarv och fisk om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön 19 oktober 2011 Förvaltningsplan för skarv Henri Engström, Uppsala Universitet Förtydliganden Arbetet t men förvaltningsplanen
Läs merResultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merSkräntärna predation och migration vad GPS data kan visa
Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa Bor i paris utanför Vänge, Uppsala Fågelskådare sedan barnsben Sitter i BirdLife Sveriges styrelse Fokuserar främst på naturvård kust och hav, Exploateringar
Läs merJOK - Svalan en snabbguide
JOK - Svalan en snabbguide Denna guide är i första hand framtagen som en första hjälp till Rapportsystem för fåglar, eller Svalan som det populärt kallas, och vid rapportering från Järvafältet. En mer
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010 Nils Waldemarsson 23 Projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården pågick under 2006-2009. Fågelklubben och Fågelstationen
Läs merMål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om viss skyddsjakt efter storskarv i Östersjön, länsstyrelsens dnr
1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Henriksson, Nils Tel: 010-698 11 41 Nils.henriksson@naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-17 Ärendenr: NV-03737-16 Klagande Stockholms
Läs merGunnarstenarna SE0110083
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merValda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB
Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,
Läs mer5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merFågelskär i Mälaren 2016
Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:
Läs merGotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merKustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merrapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?
rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,
Läs merVersion 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merProjektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen
Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Läs merBESLUT 2015-07-23 Ärendenr: NV-03625-15. Stockholms ornitologiska förening
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-07-23 Ärendenr: Stockholms ornitologiska förening Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merPROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
Läs mer