ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA SKARVBESTÅNDET I FINLAND

Transkript

1 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA SKARVBESTÅNDET I FINLAND Kim Jordas, Finlands Yrkesf iskarförbund, Stockholm SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

2 Yrkesfiskaren lever av hav och sjö Information om finländskt yrkesfiske 2013 Yrkesfiskare på heltid Binäringsfiskare Yrkesfiskare på heltid cirka 820 I havsområdet 530 I insjöområdet 290 Medelålder 51 år Binäringsfiskare cirka I havsområdet I insjöområdet 400

3 Yrkesfiskarens arbete skapar värde I värdekedjan mångdubblas fiskens värde Restauranger Havsfiske Trålfiske efter strömming, vassbuk och torsk Minuthandel Värdet ca 25 miljoner euro (2012)* Kust- och skärgårdsfiske Export Ryssje- och nätfiske efter sik, gös, abborre, lax och strömming Övriga näringar Värdet ca 11 miljoner euro (2012)* Insjöfiske Trålfiske efter siklöja, ryssje- och Partihandel nätfiske efter sik, gös och abborre Värdet ca 8 miljoner euro (2010)* Logistik *Värdet i producentpriser utan moms. Förädling Kommersiellt fiske

4 SKARV - BAKGRUND Första konstaterade häckningen i Finland år 1996 De första rapporterna från fiskare och skärgårdsbor i Finska viken börjar komma detta blir ännu ett problem Miljöministeriet tillsätter en arbetsgrupp år 2004, betänkande 2005 I betänkandet en gemensam avvikande åsikt från markägarna (MTK/SLC) och yrkesfiskarna (FYFF) SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

5 SKARV - BAKGRUND Miljöministeriets cirkulär i skarvfrågan Fiskare och markägare i Finska viken tar kontakt med miljömyndigheterna inget händer Skarven sprider sig till andra havsområden Politiker intresserar sig. Flera motioner/ spörsmål i Finlands riksdag. Skarvfrågan nämns i Finlands regeringsprogram 2008 (Vanhanen II). SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

6 SKARV - BAKGRUND Första ansökan år 2007 att skjuta 7 (!) st. skarvar i Skärgårdshavet Egentliga Finlands miljöcentral: NEJ! Vidare till Åbo förvaltningsdomstol, klagan avslås förs inte vidare till högsta instans Yrkesfiskaren som sökte tillstånd ger upp, slutar! Ansökan också i Satakunda/ Bottenhavets kust år 2008 (skjuta 20 fåglar) igen NEJ SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

7 SKARV - BAKGRUND Finlands miljöcentral överlämnar utredning om relationen skarv och yrkesfiske år 2009 Regeringsprogrammets skrivning i bakgrunden Nytt direktiv från miljöministeriet 2010 Skarvbeståndet kan begränsas på basen av de betydande skador skarven förorsakar fiskerinäringen Vissa specifika områden (ett tiotal) utpekas, men också andra kan komma i fråga SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

8 SKARV - ÅTGÄRDER Delegation för skarvfrågan bildas våren 2009 i Egentliga Finlands NMT-central bred sammansättning Fiskeri-, miljö- och jaktmyndigheter, Forststyrelsen, landskapsförbund Fiskeriorganisationer Vattenägare Miljöorganisationer Delegationen för skarvfrågan sammankommer Samförstånd om att något måste göras uppnås stegvis Forskning / Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet på uppdrag av Egentliga Finlands närings- trafik- och miljöcentral och jordoch skogsbruksministeriet SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

9 SKARV - ÅTGÄRDER Finlands miljöcentral och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet söker om undantagstillstånd våren 2010 att skrämma bort skarven från centrala fiskeområden (ljud och andra skrämseleffekter, forskningsprojekt) Senare drog Finlands miljöcentral sig ur projektet (ledningen: vi kan inte vara med i ett projekt som dödar naturen ) Airisto-Velkua fiskeriområde får tillstånd att pricka ägg våren 2010 SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

10 Kalmanhohde Timo Saarinen, Airiston-Velkua fiskeriområde 10

11 Kalmanhohde 7. och bon 3,9 ägg per bo 946 ägg prickades bon Nya prickar 134 st. Totalt ca 300 bon och 1400 ägg, ett ägg per bo lämnades helt I genomsnitt 4,5 ägg per bo Timo Saarinen, disponent, Airisto- Velkua fiskeriområde 11

12 Resultat Finlands miljöcentral räknade 2010 att det på Kalmanhohde har kläckts 73 ungar Enligt miljöministeriet är den genomsnittliga produktionen av ungar som flyger 1,85 ungar per par. Man kan beräkna att utan prickning hade ca 600 ungar flugit från Kalmanhohde Timo Saarinen, disponent Airisto- Velkua fiskeriområde 12

13 och erfarenheter Inga olagligt förstörda bon i närområdet Häckningsförsöket Loukkeenkari kunde hindras (i träd) Skarvar under sommaren och förhösten betydligt mindre i Mynälahti (fiskarnas iakttagelser) Prickning av ägg snabbt och billigt Kostnaderna minimala Timo Saarinen, disponent, Airisto- Velkua fiskeriområde 13

14 SKARV - PROBLEM Närings-, trafik- och miljöcentralen den instans som beviljar undantagstillstånd Miljöenheten fattar beslut utan att höra fiskerisidan Mer och mer vetenskaplig information krävs för tillstånd Frågan blivit en domstolssak! Förvaltningsdomstolarna följt en strikt linje Bevisbördan lagts helt på den sökande Förvaltningen av skarvbestånden misslyckats! Parterna inte förmått nå samförstånd om vad som i konkreta åtgärder är mångsidig hållbar förvaltning (ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet) Brister i ansvarstagandet och i att hålla fast vid ingångna överenskommelser SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

15 SKARV LÄGET NU Svårt att få tillstånd i hela landet, flera ansökningar avslagits Besvär lämnas in (ornitologiska föreningar) diskussion om besvärsrätten Förvaltningsdomstolarnas strikta linje bevisbördan, kan den sättas enbart på sökande? Myndighetens ansvar att biträda? Djupt missnöje bland fiskare och skärgårdsbor tappat förtroende för förvaltning och politiker SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

16 KONFLIKTER ÖVERLAG JÄMFÖR SKARVEN! Intressegruppernas olika värden (kan inte påverkas) Olikheter i kunskapsgrunden (kan synkroniseras) Olikheter i tolkningen av information (strävan till gemensam tolkning) Misstroende/ tidigare händelser (förtroende byggs genom åtgärder) Olikheter i parternas maktpositioner (kan balanseras genom gemensamma forum) De utomståendes begäran av dramatik (partier, intresseorganisationer, media) Övriga bakomliggande mål och värden (t.ex. motstånd mot jakt och EU) Personer som samverkat lär sig av varandra, men då personer byts tappas det samförstånd som byggts upp Källa: Sami Kurki, Ruralia/ HU SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

17 SKARV ÖSTERBOTTEN/KVARKEN Kristinestad-Isojoki fiskeområde, ansökan 2012 Rätt skjuta 50 fåglar 2013 Munsala-Kantlax-Oravais/ vattenägare, ansökan 2013 Rätt skjuta 100 fåglar 2013 och 2014 Ingen äggprickning I Högsta förvaltningsdomstolen Projektet Skarven i Österbotten Utredning Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbotten (Carina Rönn) SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

18 Utredningens innehåll den lokala skarvpopulationens inverkan på fisket och fiskbestånden på kuststräckan Sideby-Karleby sammanställning av bakgrundsinformation (antal yrkesfiskare, fångstmängder och utplanteringar) 2002, 2005, intervju-undersökning av yrkesfiskare om skarvens inverkan på fisket, förfrågan till fiskeområden, vattenägare och webropol-enkät till allmänheten om skarvens inverkan på fritidsfisket, fiskbestånden, utplanteringar och fritidsboendet. Källa: Rönn

19 Förekomst av skarv Alla yrkesfiskare observerade skarv någon gång. 21 av 22 hade födosökande eller häckande skarv på det egna fångstområdet Vid vilken tidpunkt förekommer mest skarv oktober september augusti juli juni maj Antal svar

20 Påverkan på egna fisket På frågan om de anser att skarven påverkar det egna fisket svarade majoriteten ja (86 %), medan 9 % inte kunde säga och 5 % svarade nej Jmf VFFI s undersökning 2009, 35 % Påverkar skarven ditt yrkesfiske Nej Kan inte säga Ja %

21 Skador på fisket Skador på fångsten har blivit allmännare de senaste 3-5 åren. Samma yrkesfiskare kan ha flera typer av skador Sik och abborre Nätfisket utsatt, grunda kustnära vatten (< 5-6 m) På vilket sätt stör skarven fisket tar fisk ur bragderna äter upp fisk/yngel skador på bragder skador på fångsten jagar bort fisken (mindre fångst) %

22 Ekonomiska förluster av fångst Har svårt att uppskatta Några hundra euro euro/år Ca euro/månad i kasserad fisk (1-2 mån) Skrämseleffekten största skadan Direkta ekonomiska skador Nej Kan inte säga Ja antal yrkesfiskare

23 Ändringar i fiskesätt P.g.a. skarv 6 av 22 svarar ja (sälen större problem) Orsak: abborren bortkörd/uppäten från fiskeområdet efter att skarven varit där. Fisken tagit slut i Oravaisfjärden Kan inte ändra 2 svar Orsak: skarven vet var bragderna finns, ryssjor kan inte flyttas Inga skador (sikfisket) Orsak: fiskar medan mörkt Källa: Rönn

24 Har skarven ändrat beteende Inte lika skygg längre Lärt sig känna igen båtar, bragder, om den hittar nät/ryssjor så återkommer den Skarven har förmåga att samarbeta vid fångst Källa: Rönn

25 Reglering av skarven Alla de intervjuade ansåg att skarvbeståndet bör regleras Äggprickning och jakt Kritisk till myndigheternas förvaltning av fredade arter Källa: Rönn

26 SKARV ÖVRIGT Medborgarinitiativ inlämnat till riksdagen Privata personer kräver att skarven blir jaktbar ( namn krävs) Österbottens Fiskarförbund och Intresseföreningen för en levande skärgård: Framställan till miljöministeriet om en förenkling av tillståndsförfarandet Havs- och fiskerifonden (beslut 4/2014?) Skador förorsakade av fredade arter kan ersättas SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND

27 Yrkesfiskaren betjänar finländaren