Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rekommendationer Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum

2 Dokumentets utgivare JIq BYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens rekommendationer 6005 Dokumentets datum Projektnamn (ev förkortat) Arendebeteckning Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Stefan Sandesten Svante Nilsson Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Vvs-sektionen Dokumentets titel Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum Huvudinnehåll På grund av skärpta temperaturkrav samt ökade värmebelastningar i kontorsrum fordras "nya" lösningar för ventilation, värmning och kylning av dessa. l skriften värderas olika möjliga tekniska lösningar såväl tekniskt som ekonomiskt, mot bakgrund av en stor mängd prover och beräkningar som Byggnadsstyrelsen m fl låtit utföra. Avslutningsvis redovisas Byggnadsstyrelsens policy avseende systemval för värmning, kylning och ventilation av kontorsrum för såväl nya byggnader som ombyggnader. Nyckelord Kontorskyla, ventilation, deplacerande, kylbafflar, fan coil Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet - Omfång 21 sidor Svensk byggtjänst Stockholm Red Sven Kristiansen 0 Byggnadsstyrelsen 1991 Göteborg Omslagsillustration Malmö Umeå Ref Stefan Sandesten Denna skrift är utgiven av Byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan Byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner, lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan build S STOCKHOLM

3 Innehållsförteckning Sid 1 Teknisk policy 3 2 Ändrade förutsättningar för systemval 4 3 Klimatkrav och övriga förutsättningar Termiskaförutsättningar Förutsättningar för luftkvalitet Rumsstorlekar m m Förutsättningar vad gäller värmebelastning Övrigt 7 4 Sammanfattande bedömning Klimat 8 42 Flexibilitet, systemuppbyggnad Styrning av klimat i kontorsrum Rumsutformning -installation Drift, service och erfarenhet 15 5 Kostnader -drift- och anläggningskostnader 16 6 Jämförelser med andra byggherrar 18 7 Slutsatser 20 Bilagor 21 Bilagefärteckning 21 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

4 á

5 Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorshus 1 Teknisk policy Byggnadsstyrelsen, KBS, publikationer "Krav och råd" visar vilken standard och vilka förutsättningar som normalt tillämpas vid val av värmeoch ventilationssystem för kontorsrum. "Krav och råd" har tidigare varit avsedda att ange standardlösningar. Valet av standard har varit inriktad på i huvudsak en tillåten lösning. Publikationerna ändrar nu karaktär från tekniska föreskrifter till tekniska rekommendationer. I detta ligger att flera tekniska lösningar "r anges beroende på olika hyresgästkrav och beroende på olika förutsättningar i projekten. Begreppet "rekommendation" innebär att valet av de lösningar som anges ska grundas på kunskap om erfarenhet av de olika systemens för- och nackdelar. Kunskaper och erfarenheter dokumenteras. Följande skrift är en summering av de omfattande provningar, beräkningar och praktiskatillämpningar av olika system för värme och ventilation som gjorts inom Byggnadsstyrelsen under senare år. Först behandlas olika system och förutsättningar för nya byggnader. Därefter diskuteras systemval utgående från ett antal viktiga parametrar som klimat, kostnader, drift och underhåll. I en separat bilagedel redovisas sammandrag av viktigare provningar och beräkningar. Underlagsmaterialet finns lagrat i ERFAR och skrifterna förvaras hos Tekniska enhetens vvs- och driftsektion. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMI4ENDATIONER

6 2 Ändrade förutsättningar för systemval En uppdelning i nya respektive befintliga byggnader är naturlig. Ett skäl i detta sammanhang är att moderna kontorshus är värmetekniskt olika äldre objekt. En modern kontorsbyggnad kan populärt liknas vid en " termosflaska" - dvs en högisolerad konstruktion. Mycket god värmeisolering i väggar, tak och källare samt treglasfönster eventuellt med olika glasbeläggningar. Värmeförlusterna från ett modernt kontorsrum är små jämfört med och 70-takbyggnader. Det kan tyckas paradoxalt att först isolera byggnaden och därefter ordna ventilations - och kylsystem för att begränsa rumstemperaturen. Nybyggnadsreglerna, utgivna av Boverket, tillåter formellt att isolerstandaren sänks om värmeöverskotten är stora och av betydande varaktighet. Byggnadsstyrelsen har dock valt att följa nybyggnadsreglernas normalfall efter som det år mycket svårt att avgöra hur internlasterna i en kontorsbyggnad utvecklas på sikt. De byggnadsanknutna delarna av ett projekt - t ex ytterväggar harlång livslängd - säg minst tio gånger längre än en generation datasystem. Valet av isolerstandard "r därför inte grundas på kortsiktiga överväganden. Samtidigt som värmehushållningen avsevärt förbättrats har de interna värmetillskotten i kontor ökat - inte minst genom " kontorsautomation". Användningen av datorer - främst PC-system med kringutrustning - ökar dramatiskt i statsförvaltningen. De minskade värmeförlusterna och de ökade internlasterna gör att värmebalansen i en modern kontorsbyggnad i liten grad styrs av det yttre klimatet och i hög grad styrs av hur hyresgästerna använder lokalerna. I bild 1 visas värmebalansen för ett kontorsrum med respektive utan belastning. Som framgår av bilden år resultatet olika beroende på vilket fall som behandlas. Det använda kontorsrummet har värmeöverskott - dvs behöver kyla vid utetemperatur ner till cirka -10 C. Förutom ändrade förutsättningarna rent värme- och ventilationstekniskt har även andra förhållanden ändrats. Villkoren för statligt byggande och statlig fastighetsförvaltning blir alltmer lika "marknaden" i övrigt. Detta leder till att j" örelser mellan standard för Byggnadsstyrelsens byggande och privat byggande är av intresse. Till sist "r nämnas det kraftigt ökade intresset för inomhusmiljön under 1980-talet. Detta intresse uttrycks bl a i skärpta krav i normer samt en ökad insikt i vikten av en professionell fastighetsförvaltning. Nämnda förhållanden motiverar en översyn av Byggnadsstyrelsens policy. 4 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

7 VÄRME KYI E14ov SDIAGRAM LASTAT gum. BELASTAT RvM -1o o x UTETEP J TUR. vågmege;-cov Bild i BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

8 3 Klimatkravoch övriga. förutsättningar 3.1 Termiska förutsättningar Som valts i "Krav och råd" del A 1991 kan sammanfattas enligt följande: vintertid - utgående från en klädsel motsvarande 1 clo 1) och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperatur på 22 C med en acceptabel variation av ±2 C då lufthastigheten år <0,15 m/s. sommartid - utgående från en klädsel motsvarande 0,5 clo 1) och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperatur på 24 C med en acceptabel variation av ±2 C då lufthastigheten år <0,2 m/s. För normala kontorsrum innebår detta att operativa temperaturer i en punkt 1,5 m över golv 1 m från fasad inte får överstiga 25 C mer än 10% av arbetstiden under en statistisk julimånad. (P25) För både sommar- och vinterfallet gäller att temperaturgradienten bör vara mindreån 2 C inom 0,1-1 m i vertikalled. Installationssystemen bör medge att hyresgästen själv ska kunna påverka rumstemperaturen genom inställning av ventiler - termostater kopplade till värme och/eller kylsystemen i det egna rummet. Befuktning av tilluften av komfortskäl " r inte ske. Speciellt känsliga personer kan erhålla lokala befuktare. 3.2 Förutsättningar för luftkvalitet Tilluftfl " en, utöver kraven enligt nybyggnadsreglerna, bestäms av kravet attkoldioxidhalten i rumsluften normalt inte bör överstiga 850 ppm i vistelsezonen. Med rimlig luftutbyteseffektivtet innebår detta ett minimalt uteluftfl " e på cirka 10 l/s och person. De krav som gäller enligt nybyggnadsreglerna beträffande erforderliga uteluftfl " en vilar på osäkert underlag. För att möjliggöra kylning av mindre värrmebelastade rum och för att ge visst utrymme för ökade krav ska max 201/s och person kunna tillföras en viss andel av kontorsrummen. Uteluften renas från partiklar med filter av filterklass EU7. Rening med hänsyn till gasformiga föroreningar i utomhusluften görs normalt inte. 1) 1 do motsvarar normal klädsel inomhus - vintertid 0,5 clo motsvarar normal klädsel inomhus - sommartid 6 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

9 3.3 Rumsstorlek m m Vid bedömning av lämpligt installationssystem utgås från rumsstorlekpå 2-3 moduler (2,4-3,6 m bredd) ett rumsdjup på ca 4 m. Ett normalt utförande för detta rum år: rumshöjd 2,7 m yttervägg -15 cm betong, 20 cm isolering + ytskikt innervägg - gipsskiva, 7 cm luft, gipsskiva golv och tak - 15 cm betong fönster - 1 m2 U-värde 2 W/m2 med solskydd (persienn). 3.4 Förutsättningar vad gäller värmebelastning I normalfallet r" as med följande: belysning - fritt hängande armaturer inklusive platsbelysning max 180 W motsvarande ca 15 W/m2 (60W i platsbelysning) person - 80 W kontorsmaskiner - följande fall förutsättes OW 200 W motsvarande en PC + enkel skrivare 500 W motsvarande en PC + laserskrivare 3.5 Övrigt Utöver ovan angivna grundläggande funktionskrav föreligger ytterligare krav på föränderbarhet m m samt det generella kravet på godekonomi, låg årskostnad för fastighetens drift, underhåll och avskrivning. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

10 4. Sammanfattande bedömning 4.1 Klimat Med utgångspunkt från de förutsättningar som angivits ovan och baserat på resultat från beräkningar och prov2 kan följande viktigare för- och nackdelar för de olika systemen anges. KBS-tidigare standard, bakkantinblåsning med eller utan kyld tilluft, se bild 2 GAMLA SYSTEMBY VA''TEcPUREt VÄRME Bild 2 Systemet klarar i stort inga extra kontinuerliga värmelaster utöver personer, belysning och solvärme om det gamla klimatkravet (P27) ska innehållas. Ett skärpt klimatkrav, dvs P25 medför därför att systemet inte år aktuellt för nybyggnadsfall. Deplacerande ventilationssystem med kyld tilluft, se bild 3 Systemet år ursprungligen utvecklat för industrilokaler med stora takhöjder och koncentrerade föroreningskällor t ex ugnar, maskiner, svetsutrustning. Fördelen med systemet är att den renaste luften finns i vistelsezonen. Föroreningar blandas inte med övrig rumsluft vilket år fallet vid omblandande ventilation. 2) se bilagor 8 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

11 Utförda prov visar att erforderlig luftmängd i kontorsrummet blir högre än med omblandande ventilation. Detta beror bl a på att tilluftstemperaturen inte får vara för låg och på att en viss minsta luftmängd erfordras för att systemet ska fungera som avsett. Viktigt är val av dontyp och tillåten undertemperatur i tilluften. Proven visar på dragrisker i golvnivå (fötter, anklar). DPLACERANDE SYSTEM VTT VANE NWREt4 Bild 3 Systemet klarar begränsade värmelaster - upp till cirka 25 W/m2 golv i kontorsrummet. Högre värmelaster medför att gränsskiktet mellan ren och "förorenad" luft sänks - dvs att systemet fungerar som ett omblandande system i en del av vistelsezonen. Därtill ökar temperaturgradienten. Proven visar att deplacerande ventilation ger bättre ventilations- och luftutbyteseffektivitetån övriga system. Fan-coilsystem till kombination med bakkantinblåsning, se bild 4 Proven visar att fan-coil placerad vid fönster kan ge goda klimatförhållanden även vid kyllaster upp till cirka W/m2 golvarea. Fördelen med systemet är att man själv kan påverka apparatens kyl- och värmekapacitet (vanligen i tre steg). Inställningen sker genom att ändra en fläkts varvtal. Lokala fläktar kan leda till risk för ljudstörningar. Fan-coil placerad i taknivå t ex i korridor kan medföra risker för drag enligt utförda prov. Ventilations- och luftutbyteseffektivitet är som för övriga omblandande ventilationssystem. Systemet ger en möjlighet att klara stora intermittenta kyllaster och/eller lokalt tillkommande kylbehov i befintlig byggnad. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

12 Induktionssystem, se bild 5 Induktionssystem placerade under fönster ger ungefär samma förhållande klimatmässigt som fan-coil lösningen om dimensioneringen av apparaterna är likvärdig. Risken för ljudproblem är mindre än för fan-coil. FAN COlL Bild 4 it;iduktionssyste M VA'tTEW VURT1 1LA väg.ie LUFT Bild BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

13 Bakkantinblåsning i kombination med kyltak eller kylbafflar, se bild 6 Prov och beräkningar visar att systemet kan ge goda klimatförhållanden vid kyllaster upp till ca W/m2 golvarea dvs ungefär samma som för fan-coil. Kyltakets/bafflarnas funktion innebår att om värmelasterna är utbredda i rummet t ex flera besökare eller många vårmeavgivande maskiner - så kan luftfördelningen i rummet bli instabil och därmed ge upphov till drag lokalt. Ventilationseffektivitet och luftutbyteseffektivitetår som för goda omblandande system. Prov visar att tilluften bör tillföras undertempererad - i annat fall minskar ventilationseffektiviteten. 1VLBAFFLAR/ TA1< VATI'EJ4BUREN 14A r VATrEH8UP.EN VÄRME Bild 6 Deplacerande ventilation i kombination med kyltak Systemet har inte provats av Byggnadsstyrelsen eftersom det är principiellt tveksamt. (Två varandra "motverkande" principer) med deplacerande och omblandande ventilation i vistelsezonen. Sammanfattning angående klimat Med givna klimatkrav och aktuella värmebelastningar är varianter av kyltak/kylbafflar i kombination med bakkantinblåsning eller golvplacerade fan-coil eller induktionsapparater - aktuella för Byggnadsstyrelsens normala kontorsrum. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

14 4.2 Flexibilitet,systemuppbyggnad En viktig utgångspunkt vid val av system är att kraven på flexibilitet ökar. Detta beror på att en stor del av belastningarna - främst kyllaster -år verksamhetsanknutna. Verksamheter förändras i snabbare taktån tidigare dels beroende på organisationsförändringar dels beroende på ökad "kontorsautomation". Detta leder till att installationen inom ett plan "r kunna anpassas till ändrad verksamhet. Eftersom förutsättningarna för det enskilda arbetsrummet är svåra att förutse bör installationerna i princip medge en successiv komplettering under förvaltningsskedet. Man "r t ex kunna ansluta extra kyla till ett rum först när kylbehovet år aktuellt. Distributionssystemet inom ett plan - eller snarare utrymmet för distributionssystemet - " r utformas generellt. Utrymmet ska medge att betydande förändringar av systemen kan ske. En förläggning i kommunikationsutrymmet - normalt korridortak - medger matning dels till kärnzon dels till fasadrum. Schakt och aggregatrum betraktas ofta som byggnadsanknutna delar. Både utrymme och installationer bör utformas generella, dvs tåla betydande verksamhetsförändringar utan ombyggnad. De verksamhetsanknutna kyl- och ventilationsbehoven kommer i många fall inte att samvariera. Detta leder till att separata system för ventilation och kyla "r eftersträvas. 9 c K0RRIDOR Bird 7 12 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

15 Flexibilitetskraven - leder också till att vätskebuma kylsystem prioriteras eftersom utrymmesbehov och möjligheter attåndra/komplettera systemen är betydligt större än för luftburna kylsystem. Diskussionen ovan gäller främst för ventilation och kylinstallation. Beträffande värmesystem kan konstateras att värmebehovet år kopplat till fasad (kallras) och därmed normalt byggnadsanknutet. Värmesystemet i plan kan därför läggas till fasad och utformas utan större krav på flexibilitet. Sammanfattningsvis leder resonemanget till, se bild 7. ett fasadförlagt värmesystem utan större krav på flexibilitet separata ventilations - och kylsystem med matningsstråk i anslutning till neutrala zoner - främst kommunikationssutrymmen vätskeburna kylsystem väljs före luftburna schakt- och aggregatutrymmen bör klara stora ändringar av installationerna - dvs utformas som generella eller byggnadsanknuma utrymmen. 4.3 Styrning av klimat i kontorsrum En automatisk reglering av värmesystemet kan vara motiverad. Automatiken " r styra på kallrasrisk dagtid och transmissionsbehov övrig tid. Aven manuell styrning av värmesystemet i rummet "r kunna göras. För kylsystemet löses den individuella regleringen mest naturligt genom att hyresgästen själv kan ställa in önskad rumstemperatur (kyleffekt ). Eftersom kallrasskyddet och kylbehovet inte har någon direktkoppling inbördes "r de inte regleras samordnat. Detta innebår attvärme- och kylsystem periodvis kan arbeta samtidigt i ett kontorsrum.energiekonomiskt är detta självfallet en nackdel men komfortmässigt en fördel. Beträffande ventilationssystemet bör normalt detta inte (under ett basvärde) kunna regleras av hyresgästen eftersom ventilationsbehovet till en stor del styrs av avgivning från inredning, utrustning och byggnadsmaterial. Däremot ska vädring via öppningsbara fönster normalt kunna ske Vvs-systemen måste fungera så att de ger acceptabla förhållanden även i obelastadekontorsrum. (Det ska vara godtagbar temperatur och föroreningshalt i rummet då man kommer in i det). Systemen ska självfallet även klara temperaturhållning då huset inte används (nätter och helger). I första hand bör detta ske via radiatorssystemet. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER'

16 4.4 Rumsutformning - installationer Förläggning av installationer i rummet måste ske med hänsyn till rummets funktion och utseende. Det ärr en fördel om installationerna i rummet kan frikopplas från övrig rumsinredning eller förläggas i zoner för kanalisation som är generella. Detta leder till att placering vid tak eller fasad förordas. Se bild 8. Deplacerande ventilationssystem har från dessa utgångspunkter nackdelar och uppfattas ofta inredningsmässigt som en svårare lösning både estetiskt och möbleringsmässigt j" ört med övriga system. Installationer vid fasad "r utformas så att rummets användning inte försvåras. Ur hyressynpunkt har platsbehovet för installationen (del av golvytan) normalt ingen betydelse. Men installationer som bygger mer ån cirka 10 cm in i rummet är funktionsmässigt till nackdel. Installationer som kräver speciella inklädnader (fördyrande) ärr en nackdel. Detta år ofta aktuellt för induktionssystem och fan-coillösningar vid fasad. Utrymmet vid tak i rummet är enligt ovan bra för förläggning av installationer men förutsätter samordning med belysning m m. Om undertak erfordras av akustiska eller andra skäl kan samordningsvinster uppnås i kombination med kyltak eller bafflar. Kostnaden för ett "rent" undertak kan uppgå till ca 300 kr/m2 - en kostnad som till viss delkan ingå i en lösning med kyltak eller bafflar. 1I$STALLA11ON 'ZoN MA'rt eson gyla, 9EL N1NG LU "'F o. KYC,A ME'NtNGS N?ALATioISoN VÄgME, EL, Ttt, DATA f Bild 8 14 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

17 4.5 Drift, service och erfarenhet En viktig aspekt vid val av system för värmning/kylning av kontorsrum år systemens behov av service och tillsyn. Generellt gäller att robusta system med få rörliga delar är att föredra framför mer komplicerade system Fan-coilsystem och i viss mån även induktionsapparater har behov av mer service och tillsyn ån kyltak/kylbafflar i kombination bakkantsinblåsning. Med tanke på åtkomlighet och risk för störningar för hyresgästen år det fördelaktigt om systemet medger injustering utanför berört kontorsrum. Fan-coilsystem och induktionsapparaterår ur denna synpunkt sämre lösningar än övriga Lösningar med separata system för värme, kyla och ventilation år ganska stabila med hänsyn till injusteringsfel. Fel påverkar " bara" denna funktion och kan kompenseras av övriga system. Vätskebuma system för värme och kyla tål relativt stora avvikelser (30-50 %) från dimensionerande flöde utan att värme- respektive kylavgivningen förändras nämnvärt. Ventilationssystem är ur denna synpunkt betydligt känsligare för avvikelser från dimensionerande förhållanden. Fel av storleksordningen 20% på flö det kan leda till dragproblem i rummet. Känsligaste systemet år bakkantinblåsning som vid felaktig inställning lätt ger dragproblem. Möjligheten att göra rent kring installationer - och framförallt tilluftdon - är en viktig aspekt. Störst risk för svårigheter vid rengöring bör föreligga vid kyltak och eventuellt bafflar i tak. Teoretiskt bäst år system med deplacerande ventilation. Alla köldbärarsystem medför risk för fuktutf" lning. Av ekonomiska och praktiska skäl bör köldbårarsystem dimensioneras och drivas så att yttemperaturen ligger över luftens daggpunkt. Detta innebår att enbart termisk isolering av rören erfordas. Vid hög relativ fuktighet - beroende på fuktigt väder eller speciell fuktavgivning i lokalerna - kan likväl fuktutf" lning ske på kylinstallationen. Ur hygienisk synpunkt är synlig förläggning då att föredra. Fan-coil och induktionssystem med inbyggda kylelement är ur denna punkt sämre lösningar än övriga studerade system (risk för mögel m m). Inom vvs-tekniken - liksom inom annan tillämpad teknik - kan inte alla delfunktioner/egenskaper hos systemen förutses genom prov eller beräkningar. Detta leder till att erfarenheter från system i praktiskt bruk är en viktig grund för val av system. Det leder också till att varianter av äldre beprövade system prioriteras före helt nya lösningar. De viktiga egenskaperna hos ett system bör prövas före installation. Detta innebär att fullskaleprov, laboratorieförsök, simuleringar och beräkningar genomförs och dokumenteras före val av nya system. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

18 5. Kostnader - drift och anläggningskostnader De system som diskuteras ovan medför ökade anläggningskostnader jämfört med de system som var aktuella i början av 1980-talet. I tabell 1 visas en jämförelse mellan anläggningskostnaderna för olika system exemplifieras genom att ett "typiskt" kontorshus kalkylerats (hela beräkningen redovisas i bilaga) och kostnaderna därefter slagits ut på kvadratmeter rumsarea. Kostnad för klimatinstallationen kr/m2 rumsarea Alternativ') nr Luftbehandling Rörinstallation Totalt/m Tekniska data Luftflöde illsm2 1 0,7 2,4 0,7 0,7 0,7 Kyleffekt (W/m2) } Förutsättningar Nr Beskrivning 1 Byggnadsstyrelsens gamla standard. System = CAV utan kyla + radiatorer Inblåsningsmetod= Bakkant Luftflöde = 22 I/s i modulkontor 2 Byggnadsstyrelsens gamla standard System CAV med kyla + radiatorer Inblåsningsmetod = Bakkant Luftflöde = 14 I/s i modulkontor 3 System = CAV deplacerande med kyla + radiatorer Inblåsningsmetod = Deplacerande i bakkant Luftflöde = Enligt krav 4 System = Fan-coil (värme + kyla) Inblåsningsmetod = Bakkant Luftflöde =15 l/s i modulkontor 5 System = Kyltak (vertikal baffel) + radiatorer Inblåsningsmetod= Bakkant Luftflöde =15 Ils i modulkontor Samtliga lösningar har beräknats med roterande värmeåtervinningssystem Tabell 1 16 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

19 Den grundläggande orsaken till fördyringen för nya (system 4,5,6) jämfört med äldre (system 1,2,3) är att kraven skärpts. Men de systemlösningar som behandlats medger en anpassning till ändrade förhållanden. Främst för kylinstallationer kan i nybyggnadsskedet förberedelser för kommande kylbehov göras. Detta betyder att hela den ovan angivna fördyringen inte behöver inträffa i ett nybyggnadsskede. 4m i exemplet 50% av rummen utrustas med kyla och 50% utan sjunker investeringskostnad med cirka 200 kr/m2 Rekommendationen är därför att vid nybyggnadstillfä llet utförs hela kyldistributionssystemet i schakt och i matningszoner i korridorplanen. Vad gäller kylmaskiner och kylinstallationer i enskilda kontorsrum görs installationer endast i den utsträckning man vet att värmelasterna motiverar dessa. Komplettering för tillkommande kylbehov i rum under driftskedet kan göras enkelt genom att komplettera enskilda rum med nya kyltak eller kylbafflar. Vad gäller driftkostnader har inte några detaljerade jämförelser gjorts mellan nya och äldre systemlösningar. Genom att luftflödeskraven höjts under senare år blir luftflödet per rum ungefärr lika i nya som i äldre system trots att ventilationssystemet inte dimensioneras av kylbehovet. Driftkostnaderna för ventilation blir därmed ungefär lika om drifttiderna är lika. Med hänsyn till ändrade krav finns sk" att utgå från att drifttiderna ökar. Utvädringstiden har ökat p g a bedömda större risker för gaser m m från inredning/utrustning. Ökade krav ställs även på att ventilationen kan köras även vid låg användning t ex kvällstid och helger. För värmesystemet blir driftenergin ungefär lika som för äldre system. Tillkommande kylbehov -jämfört med tidigare byggande - leder till ökad driftkostnad för elenergi för kompressorer, pumpar m m. (Den ökade elenergin p g a datorer m m i rummen belastar hyresgästen). Ökade värmelaster leder till behov av kylanläggningar som i sin tur kräver elenergi. De extra värmelasterna leder på så sätt till en "spiraleffekt" för elenergibehovet. En tillkommande värmelast på 40 kwh/m2 golvarea och år leder till ett ökat elenergibehov för drift av storleksordningen kwh/m2/år för att värmelasten skall kunna kylas bort. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

20 G Jämförelse med andra byggherrar Eftersom statligt byggande och förvaltning i ökad utsträckning jämförs med privata sidan haren jämförande studie gjorts av Byggnadsstyrelsens standard för kontorshus med privata kontor. I denna jämförelse ingick installationsstandard som en del.3 För vvs-installationerna haren djupare analys gjorts. Studierna mynnar ut i följande resultat, se tabell 2.. Privata byggherrar har kyla som standard vilket Byggnadsstyrelsen inte haft i tidigare byggande. De lösningar som redovisats ovan för Byggnadsstyrelsens nya policy är dock likvärdiga ur standardsynpunkt med privata. Hur bra vvs -lösningarna år i praktiken dvs för hyresgäst och förvaltning har inte studerats inom ramen för nämnda jämförelse. 3) Kontorsstandarder - jämförelse mellan 10 objekt i Stockholm, Byggnadsstyrelsen, Tekniska byråns information BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

21 OBJEKT BYGGHERRE INFL ENERGI VÄRME VÄRME KYLA VENTILATION REGLER LUFT AR 11m2, s Klamparen Stockholms stad 86 Atervinningsvärme Induktions- Central kylanläggning Centralaggregat värme, Central datorisestyrning och 0,35 Stockholm från kylanläggningen apparater Induktionsapparater kyla och roterande vvx övervakning samt spetsvärme Tilluft via induktions- Termostatstyrd från fjärrvärme apparater rumsreglering Hornafjord HIBY Fjärrvärme och Radiatorer Central kylanläggning Centralaggregat med värme Central datoriserad styr- och 0,8 Kista Stockholm återvinningsvärme och plattwx övervakning från kylanläggningen Tilluft via don i bakkant Termostatstyrning av radiatorer Styckjunkaren SKANSKA 88 Atervinningsvärme Fancoils Central kylanläggning Centralaggregat med värme, Central datoriseövervakning 0,8 Solna Stockholm från kylanläggningen Fancoils kyla och roterande wx övrigt analogt system och spetsvärme Tilluft i tak via fancoils Termostatstyrd rumsreglering frå n fjärrvärme av fancoils Lagern KB Råsunda 85 Fjärrvärme Radiatorer - Centralaggregat med värme Central datoriserad styr- och 3,0 Solna Fotbollsstadium och återluft övervakning Solna Tilluft via variabla flödesdon Termostatstyrd zonreglering av variabla flödesdon Arenan Hovets centrum 89 Energicentral med Induktions- Central kylanläggning Centralaggregat med värme, Central datoriserad styr- och 1,1 objekt 6 Stockholm elpanna och åter- apparater i energicentral kyla och roterande vvx övervakning Johanneshov vinningsvärme Induktionsapparater Tilluft via induktionsapparater Termostatstyrd rumsreglering från kylanläggning Terminalen Åke Larsson Fjärrvärme och Radiatorer Central kylanläggning Centralaggregat med värme Central datoriserad övervakning 1,0 Solna Byggare AB återvinningsvärme Kylbafflaritak och kyla Termostatsryrd rumsreglering Stockholm frå n kylanläggningen Tilluft via don i bakkant Alviks Strand NISSES AB Energicentral med Hiros- Sjövattenkyla, 80% Centralaggregat med plattvvx Central datoriserad styr- 1,7 Alvik Stockholm elpanna och åter- system Kylmaskin, 20%, (ejvärme eller kyla) 'och övervakning vinningsvärme från Hirossystem Hirossystemiövrigt Termostatstyrd rumsreglering kylanläggningen Gångaren Stockholms 83 Fjärrvärme Radiatorer - Centralaggregatmed värme Analogt system 2,8 Kungsholmen Läns Landsting och roterande wx Manuell reglering av Stockholm Tilluft via don i framkant alt tak radiatorer Tabell 2 Sammanställning av jämförande studier

22 7 Slutsatser För nya byggnader är Byggnadsstyrelsens policy följande: fasadförlagt kallrasskydd normalt i form av ett vattenradiatorsystem som även svarar för varmhållning av byggnader nattetid och helger. Styrning av systemet kan ske antingen manuellt eller med hänsyn till kallrasrisk. Systemet kopplas inte reglertekniskt ihop med kyla ventilationssystem för cirka två luftomsättningar per timme antingen bakkantinblåsning eller inblåsning i fönsterbänk. Systemet klarar låga kylbehov - upp till ca 25 W/m2, golv Vid dessa låga kylbehov är även deplacerande ventilationssystem tänkbara förutsatt att en god anpassning kan ske till inredningen. Fönstervädring skall normalt var möjlig separat kylsystem i form av kyltak eller kylbafflar kombinerat med bakkantinblåsning. Systemen klarar kyllaster upp till cirka 50 W/m2 golvarea (datorer och övrigt utrustning). Vårmelasten bör inte vara jämnt fördelad i hela rummet. Kylsystemet skall kunna byggas ut efter behov i förvaltningsskedet. Kylsystemet skall kunna regleras i rummet av hyresgästen högre kyllaster än ca 50 W/m2 innebär andra systemval typ - inblåsning via perforerade undertak - golv - s k datahallslösningar. Övre gräns för dessa system är ca 100 W1m2 golvarea. I första hand prövas hår om direktkylning "vid källan" av de värrmeavgivande apparaterna är möjlig. Om så är fallet tillämpas något av ovan angivna alternativ för övrig klimathållning i rummet. För befintliga byggnader dvs ombyggnadsfallet tillämpas samma filosofi som för nybyggnad men med följande tillägg: Enstaka och/eller lokalt åtskilda tillkommande kylbehov klaras med fancoilapparater om möjligt placerad under fönster vid yttervägg. 20 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

Alternativ 2. VAV ( luftkylning )

Alternativ 2. VAV ( luftkylning ) 1 40 60 600 System och materialvalsutredning för 02 Luft- eller vätskeburen kyla Datum: 2012-02-07 Kv. Plantskolan, Universitetsförvaltningen Rev: 2012-03-06 C0112001 Upprättad av: Benny Nordlund Alternativ

Läs mer

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp.

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp. Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 OT-system Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar 1991-09 tem p innetem 1po utetemp tid Dokumentets utgivare t&iw ISBYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(

Läs mer

Luftbehandling Funktion och underhåll

Luftbehandling Funktion och underhåll Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.

Läs mer

REPUS lågimpulsdon. Projektering

REPUS lågimpulsdon. Projektering REPUS lågimpulsdon Deplacerande ventilation Undanträngande ventilation är den äldsta ventilationsprincipen och kan åstadkommas utan fläktar. Luftrörelserna uppkommer av densitetsskillnaden mellan tilluft

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder BELOK web augusti 2011 Fastighet: Smultronvägens förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Beskrivning avseende VVS & KYL

Beskrivning avseende VVS & KYL Beskrivning avseende VVS & KYL MALMÖ STADSTADSFASTIGHETER 2(7) Innehållsföreteckning: Allmänt... 3 5 VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM... 4 56 VÄRMESYSTEM... 4 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM... 4 8 STYR-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Artisten Fastighetsägare: Akademiska Hus AB Konsulter: Andersson & Hultmark AB Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1935 och 1992 Area BRA 17764 m²,

Läs mer

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon version 2005-1 sida 2 - Deplacerande ventilation i korthet sida 3 - Grundläggande kriterier för donval sida 4 - Golvplacerade (stående) lågimpulsdon sida

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

SWEGONS VATTENBURNA KLI-

SWEGONS VATTENBURNA KLI- ---------------------------------------------------------------------- SWEGONS VATTENBURNA KLIMATSYSTEM PROJEKTERING MED SWEGONS KLIMATBAFFLAR Principen för Swegons klimatbafflar är att primärluften såväl

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Plexus Ta ansvar för ditt inomhusklimat

lindab vi förenklar byggandet Plexus Ta ansvar för ditt inomhusklimat lindab vi förenklar byggandet Plexus Ta ansvar för ditt inomhusklimat Kostnads-och energieffektivitet Reduced investment and installation costs Plexus levereras med inbyggda ekonomiska fördelar. Hur skulle

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Skolventilation energibesparing med textilkanaler och smarta sensorer

Skolventilation energibesparing med textilkanaler och smarta sensorer Skolventilation energibesparing med textilkanaler och smarta sensorer Text: Svante Lundbäck: Kyl och Ventilation Datasimuleringar: Börje Johansson Energianalys I en lektionssal kan energiförbrukningen

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar

Läs mer

Resultat rapport. öst sydost syd sydväst väst. Lätt 48,8 51,8 46,4 50,6 47. Medel 48,8 50 43,5 48,8 47. Tung 50 49,4 41,6 55,4 50

Resultat rapport. öst sydost syd sydväst väst. Lätt 48,8 51,8 46,4 50,6 47. Medel 48,8 50 43,5 48,8 47. Tung 50 49,4 41,6 55,4 50 Resultat rapport Produkt: Silver 8 X Crystal Sammanfattning Montering av Silver 8 X Crystal på ett fönster minskar energibehovet med mellan 41-55 kwh/m 2 fönsteryta, beroende på byggnadstyp och väderstreck.

Läs mer

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 VS-PROJEKTERING. ÅF-Infrastruktur AB Borås den 31 Mars 2014. Per Grudén

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 VS-PROJEKTERING. ÅF-Infrastruktur AB Borås den 31 Mars 2014. Per Grudén 4 SH VS-ANLÄGGN BESKR 548333 KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 VS-PROJEKTERING ÅF-Infrastruktur AB Borås den 31 Mars 2014 ÅF-Installation AB Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, 401 51 Göteborg.

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Textilkanaler lågimpuls eller undanträngande ventilation?

Textilkanaler lågimpuls eller undanträngande ventilation? Textilkanaler lågimpuls eller undanträngande ventilation? (Del 1) Det är sedan länge känt att textilkanaler (textildon) är ytterst lämpade att dragfritt tillföra stora luftflöden. Det är också känt att

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg En gång i tiden Nu Och snart BDAB-huset eller Byggnad 18 Energieffektivt Kostnadseffektivt Underhållseffektivt Närhet till

Läs mer

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras!

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad för flerbostadshus har studerats i många undersökningar utan någon vältäckande och enhetlig utvärderingsmetodik.

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

SIGNALISTEN. En stiftelse ingen ägare. Ett evigt syfte bygga, förvalta och hyra ut. och liten miljöpåverkan

SIGNALISTEN. En stiftelse ingen ägare. Ett evigt syfte bygga, förvalta och hyra ut. och liten miljöpåverkan SIGNALISTEN En stiftelse ingen ägare Ett evigt syfte bygga, förvalta och hyra ut bostäder En målsättning ett bra boende med låg hyra och liten miljöpåverkan 1 Energifrågan från källaren till ledningens

Läs mer

Fastigheten. Slutet av 1960-talet 9.472 m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Byggår Area:

Fastigheten. Slutet av 1960-talet 9.472 m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Byggår Area: Fastighet: Tynneredsskolan Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Totalskolor Etapp 1 Konsulter: CIT Energy Management AB Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår Area: Slutet av

Läs mer

Bengt Dahlgren Göteborg AB

Bengt Dahlgren Göteborg AB Fastighet: Stampen 26:2 Fastighetsadress: Odinsgatan 9-11 Fastighetsägare: Stena Fastigheter AB Konsulter: S. Örjenfelt F. Olsson Bengt Dahlgren Göteborg AB Sammanfattning Val av energieffektiviserande

Läs mer

Teknisk anvisning 5 VA-, VVS-, KYL och PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 1.0

Teknisk anvisning 5 VA-, VVS-, KYL och PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 1.0 Sidantal 9 5 VA-, VVS-, KYL och PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 1.0 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 : INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM...

Läs mer

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Birgitta Nordquist Lektor Avd. för Installationsteknik Institutionen för Bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Studie

Läs mer

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv 1 Ventilationsapparat för installationsgolv är en kanalansluten golvapparat med kyla, värme och ventilation. Maximus installeras i kontorsmiljöer och som ersätter dagens konventionella golvdon, konvektorer

Läs mer

LONGUS LONGUS 2014-06-25. Fasadapparat för väggmontage. LONGUS är en helt ny generation av fasadapparat, NYCKELTAL

LONGUS LONGUS 2014-06-25. Fasadapparat för väggmontage. LONGUS är en helt ny generation av fasadapparat, NYCKELTAL Fasadapparat för väggmontage är en helt ny generation av fasadapparat, där värmeutbytet koncentreras till värmekällorna och som är utvecklat för låga drivtryck (- 00 Pa). monteras på fasadvägg bakom platsbyggda

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Påvisande av ekonomiska & miljömässiga vinster vid solskyddsinvestering (Arbetet är en del i kursen Diplomerad Solskyddstekniker) Christian Westberg & Jim Eriksson

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Bästa inneklimat. till lägsta energikostnad. Gunnel Forslund Jan Forslund

Bästa inneklimat. till lägsta energikostnad. Gunnel Forslund Jan Forslund Bästa inneklimat till lägsta energikostnad Gunnel Forslund Jan Forslund Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2016 AB Svensk Byggtjänst och

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

LCC - ett verktyg för ständig förbättring

LCC - ett verktyg för ständig förbättring 1 LCC - ett verktyg för ständig förbättring Teknikval och erfarenheter i egenutvecklade projekt hos Skanska Projektutveckling i Sverige Jonas Gräslund, Skanska Projektutveckling Kontorsbyggnader 2 LCC

Läs mer

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Inspektionsprotokoll 1(4) Bevarandeavdelningen Sebastian Grette Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Datum: 2005-06-22 Tid: Kl 13.30-14.30 Plats: Skeppsholmen, Stockholm Närvarande: NN,

Läs mer

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015 Fastighet: Kevingeskolan - Jungfrun 2 Fastighetsägare: Danderyds kommun Konsulter: Skanska Teknik Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1960-talet

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 STYR-PROJEKTERING ÅF-Infrastructure AB Borås den 31 Mars 2014 ÅF-Infrastructure AB Mariedalsgatan 5, 503 38 Borås. Telefon 010-505

Läs mer

Redovisning från Ashrae 140-2007 med VIP-Energy version 3

Redovisning från Ashrae 140-2007 med VIP-Energy version 3 Redovisning från Ashrae 140-2007 med VIP-Energy version 3 Standarden Ashrae 140-2007 innehåller en valideringsstandard som används för att jämföra resultat från olika programsystem. Det är ett värdefullt

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

TEXTILBASERADE HÖGIMPULSSYSTEM

TEXTILBASERADE HÖGIMPULSSYSTEM H ögimpulssystem TEXTILBASERADE HÖGIMPULSSYSTEM KE Fibertec marknadsför två produkter för textilbaserad högimpulsventilation, KE-Inject-systemet respektive KE-DireJet-systemet. Båda dessa system kan utföras

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

INSTALLATIONSTEKNIK VVS

INSTALLATIONSTEKNIK VVS INSTALLATIONSTEKNIK VVS Ämnet installationsteknik VVS behandlar uppbyggnad och funktion av system och installationer inom VVS-området. Det behandlar också hur dessa utformas för att ge ett tillfredsställande

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Installationsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41B18I Byggnadsingenjör, åk 2 BI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2015-03-19

Läs mer

Inventering av inomhusmiljön i landstingets lokaler

Inventering av inomhusmiljön i landstingets lokaler Landstingsservice Landstingsservice gemensamt TJÄNSTESKRIVELSE Landstingsstyrelsen 1(1) Inventering av inomhusmiljön i landstingets lokaler Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner redovisad handlingsplan

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB Kortrapport Totalmetodiken Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: BELOK web Maj 2015 Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Byggnadsstyrelsen 63. Utredningen redovisar gjorda ut- och inläckageprov vid 4 st LAF-bänkar Laminar Air Flow (en typ av avancerade dragskåp).

Byggnadsstyrelsen 63. Utredningen redovisar gjorda ut- och inläckageprov vid 4 st LAF-bänkar Laminar Air Flow (en typ av avancerade dragskåp). Byggnadsstyrelsen 63 Tekniska byråns information 1984-03 Dra skåp Typ L F SAMMANFATTNING Utredningen redovisar gjorda ut- och inläckageprov vid 4 st LAF-bänkar Laminar Air Flow (en typ av avancerade dragskåp).

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

TTF Aktivt taktilluftsdon

TTF Aktivt taktilluftsdon Introduktion Det aktiva tilluftsdonet TTF är takmonterat och framtaget för att kunna styra inomhusklimat med undertempererad tilluft utan att få dragproblem vid reducerade luft flöden. Donet är utrustat

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Information/ lägesrapport av Åtgärdspaketet för Henån Skola 2015-02-12

Information/ lägesrapport av Åtgärdspaketet för Henån Skola 2015-02-12 Information/ lägesrapport av Åtgärdspaketet för Henån Skola 2015-02-12 Medverkande Jan Eriksson Kommunchef Lars Jansson, t f förvaltingsområdeschef Lars Amlin projektledare Camilla Svensson, biträdande

Läs mer

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar PRAKTEK anders.ehrlemark@ptek.se 2016-12-01 Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar Dessa råd gäller klimatreglerade stallar, d.v.s. isolerade stallar där man önskar

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Tekniska byråns information NÅGOT OM SAMSPELET MELLEN KLIMATKRAV,ANLÄGGNINGS- KOSTNADER OCH ENERGIFÖRBRUKNING FÖR KONTORSBYGGNADER

Tekniska byråns information NÅGOT OM SAMSPELET MELLEN KLIMATKRAV,ANLÄGGNINGS- KOSTNADER OCH ENERGIFÖRBRUKNING FÖR KONTORSBYGGNADER Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information Klimat NÅGOT OM SAMSPELET MELLEN KLIMATKRAV,ANLÄGGNINGS- KOSTNADER OCH ENERGIFÖRBRUKNING FÖR KONTORSBYGGNADER Föredrag av Professor Enno Abel, avdelningen

Läs mer

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap

Läs mer

LÅGIMPULSSYSTEM. KE-Interiörsystem (½D)

LÅGIMPULSSYSTEM. KE-Interiörsystem (½D) lågimpulssystem TBV-system Luftfördelningsprincipen för ett TBV-system skiljer sig väsentligt från ett traditionellt ventilationssystem utrustat med stålkanaler och konventionella luftfördelningsarmaturer.

Läs mer

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB En bok om LUFT En bok om LUFT En bok om LUFT Luften vi andas och miljön vi skapar i våra hus Människors hälsa, välbefinnande och produktivitet De ekonomiska intressena - Samhällets intressen Energin och

Läs mer

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1 Teknik & Råd Komfortventilation version 2005-1 sida 2 - Lågimpulsdon i komfortinstallationer sida 9 - Omblandande don i komfortinstallationer 1 Deplacerande ventilation i korthet Deplacerande ventilation

Läs mer

Kalkyl reinvestering Stadshuset

Kalkyl reinvestering Stadshuset Kalkyl reinvestering Stadshuset Ombyggnad Stadshuset 2012-11-27 Entreprenadkostnad Planvis Kostnad /Flygel (b,c,d) Inv Arbeten Utv Arbeten Bygg 1 600 000 Bygg 4 800 000 Fönster förbindelsegång 960 000

Läs mer

Kontrollrapport Energibesiktning

Kontrollrapport Energibesiktning PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2016-03-31 Sammanställning av energideklaration GENE 12:4 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Möjlighet att lämna synpunkter före beslut

Möjlighet att lämna synpunkter före beslut 2016-05-31 2015/038020 1 (5) Vimmerby kommun Enheten för region syd Ann-Helen Johansson, 010-730 91 28 598 81 Vimmerby Möjlighet att lämna synpunkter före beslut Ert organisationsnummer: 212000-0787 Arbetsställe:

Läs mer

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN 2 INSTALLATION OCH MONTAGE 2.1 ALLMÄN INFORMATION 1. Aggregatserien RGS är byggd för inomhusmontage. Pga. av det isolerade höljet (50mm) kan aggregatet installeras på vinden eller i kallt uterum utan extra

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

40 30 150 VHC. STALLVENTILATION HUS 1 och 2 VVS

40 30 150 VHC. STALLVENTILATION HUS 1 och 2 VVS 40 30 150 VHC STALLVENTILATION HUS 1 och 2 VVS sutredning Sollentuna Företag: Helenius ingenjörsbyrå AB Adress: Box 453 Postnr och ort: 192 05 SOLLENTUNA Tel: 08625 22 00 Fax: 08625 22 90 Upprättad av:

Läs mer

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 2253-M-015-100701 version 2 Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 Projekteringsanvisningen är avsedd som en hjälp vid projektering och är avsedd att läsas som en teknisk standard

Läs mer

REC Textildon. Få luften dit du vill dragfritt! Generation 2. Experter på inneklimat i lågenergihus

REC Textildon. Få luften dit du vill dragfritt! Generation 2. Experter på inneklimat i lågenergihus REC Textildon Generation 2 Få luften dit du vill dragfritt! Experter på inneklimat i lågenergihus Exempel på applikationer Livsmedelsindustrin De första textilkanalerna i historien användes inom livsmedelsindustrin.

Läs mer

Combi Cooler Integrerad Systemlösning Energieffektiv kylning

Combi Cooler Integrerad Systemlösning Energieffektiv kylning Combi Cooler Integrerad Systemlösning Energieffektiv kylning Ett unikt sätt att enkelt och energieffektivt generera kyla till ett kylbaffelsystem. Combi Cooler är ett integrerat system som består av en

Läs mer

Optivent flödesregulator. - visar luftflödet i realtid

Optivent flödesregulator. - visar luftflödet i realtid Optivent flödesregulator - visar luftflödet i realtid Luftflödet kan regleras t.ex. efter temperatur eller koldioxidhalt. Optivent är tryckoberoende och nu också rumsoberoende! För att åstadkomma ett bra

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Totalmetodiken Kortrapport av Etapp 1 Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Gamla Byn AB Ramböll Sverige AB april 2014 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

FloorMaster. Deplacerande luftdon för alla behov

FloorMaster. Deplacerande luftdon för alla behov FloorMaster Deplacerande luftdon för alla behov FloorMaster deplacerande luftdon Deplacerande luftföring Vid deplacerande luftföring tillförs något undertempererad luft med låg hastighet i rummets nedre

Läs mer

STRAVENT OPTIMAL. Kyldon för stratifierande ventilation. Effektivare än kylbafflar. Förbättrar inomhusklimatet. Tyst även vid höga tryck

STRAVENT OPTIMAL. Kyldon för stratifierande ventilation. Effektivare än kylbafflar. Förbättrar inomhusklimatet. Tyst även vid höga tryck STRATIFIERANDE VENTILATION OPTIMAL är ett stilrent kyldon för montage i takvinkeln i rummets bakkant. Detta gör Optimal mycket uppskattad bland arkitekter. Optimal passar i miljöer som kontor, konferensrum

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

TEKNISK ANVISNING. 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 3.1

TEKNISK ANVISNING. 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 3.1 Sidantal 10 TEKNISK ANVISNING 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 3.1 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 :, Ver.1.0 : 2012-10-30, Ver 2.0 : 2014-04-01,

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

PARASOLTM. - Applikationsguide PARASOL VAV PARASOL. ADAPT Parasol. Komfortmoduler för konferensrum och kontor. www.swegon.com

PARASOLTM. - Applikationsguide PARASOL VAV PARASOL. ADAPT Parasol. Komfortmoduler för konferensrum och kontor. www.swegon.com TM - Applikationsguide Komfortmoduler för konferensrum och kontor VAV ADAPT Parasol www.swegon.com En lösning för varje behov Bilden nedan är ett exempel på hur man kan använda olika Parasol-produkter

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

AW Värmefläktar för värmevatten

AW Värmefläktar för värmevatten Värmefläktar för värme Värmefläktar för värme fläktarna används för permanent uppvärmning av lager, industrilokaler, verkstäder, sporthallar, butiker och liknande. Snygg design, med enkla rena former,

Läs mer

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet Lag-Förordning-föreskrift-Allmänt råd Riksdagen Lagar Plan- och bygglagen, PBL Nikolaj Tolstoy, Tegnik AB Miljösamverkan Stockholms län

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer