Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rekommendationer Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum

2 Dokumentets utgivare JIq BYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens rekommendationer 6005 Dokumentets datum Projektnamn (ev förkortat) Arendebeteckning Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Stefan Sandesten Svante Nilsson Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Vvs-sektionen Dokumentets titel Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum Huvudinnehåll På grund av skärpta temperaturkrav samt ökade värmebelastningar i kontorsrum fordras "nya" lösningar för ventilation, värmning och kylning av dessa. l skriften värderas olika möjliga tekniska lösningar såväl tekniskt som ekonomiskt, mot bakgrund av en stor mängd prover och beräkningar som Byggnadsstyrelsen m fl låtit utföra. Avslutningsvis redovisas Byggnadsstyrelsens policy avseende systemval för värmning, kylning och ventilation av kontorsrum för såväl nya byggnader som ombyggnader. Nyckelord Kontorskyla, ventilation, deplacerande, kylbafflar, fan coil Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet - Omfång 21 sidor Svensk byggtjänst Stockholm Red Sven Kristiansen 0 Byggnadsstyrelsen 1991 Göteborg Omslagsillustration Malmö Umeå Ref Stefan Sandesten Denna skrift är utgiven av Byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan Byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner, lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan build S STOCKHOLM

3 Innehållsförteckning Sid 1 Teknisk policy 3 2 Ändrade förutsättningar för systemval 4 3 Klimatkrav och övriga förutsättningar Termiskaförutsättningar Förutsättningar för luftkvalitet Rumsstorlekar m m Förutsättningar vad gäller värmebelastning Övrigt 7 4 Sammanfattande bedömning Klimat 8 42 Flexibilitet, systemuppbyggnad Styrning av klimat i kontorsrum Rumsutformning -installation Drift, service och erfarenhet 15 5 Kostnader -drift- och anläggningskostnader 16 6 Jämförelser med andra byggherrar 18 7 Slutsatser 20 Bilagor 21 Bilagefärteckning 21 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

4 á

5 Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorshus 1 Teknisk policy Byggnadsstyrelsen, KBS, publikationer "Krav och råd" visar vilken standard och vilka förutsättningar som normalt tillämpas vid val av värmeoch ventilationssystem för kontorsrum. "Krav och råd" har tidigare varit avsedda att ange standardlösningar. Valet av standard har varit inriktad på i huvudsak en tillåten lösning. Publikationerna ändrar nu karaktär från tekniska föreskrifter till tekniska rekommendationer. I detta ligger att flera tekniska lösningar "r anges beroende på olika hyresgästkrav och beroende på olika förutsättningar i projekten. Begreppet "rekommendation" innebär att valet av de lösningar som anges ska grundas på kunskap om erfarenhet av de olika systemens för- och nackdelar. Kunskaper och erfarenheter dokumenteras. Följande skrift är en summering av de omfattande provningar, beräkningar och praktiskatillämpningar av olika system för värme och ventilation som gjorts inom Byggnadsstyrelsen under senare år. Först behandlas olika system och förutsättningar för nya byggnader. Därefter diskuteras systemval utgående från ett antal viktiga parametrar som klimat, kostnader, drift och underhåll. I en separat bilagedel redovisas sammandrag av viktigare provningar och beräkningar. Underlagsmaterialet finns lagrat i ERFAR och skrifterna förvaras hos Tekniska enhetens vvs- och driftsektion. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMI4ENDATIONER

6 2 Ändrade förutsättningar för systemval En uppdelning i nya respektive befintliga byggnader är naturlig. Ett skäl i detta sammanhang är att moderna kontorshus är värmetekniskt olika äldre objekt. En modern kontorsbyggnad kan populärt liknas vid en " termosflaska" - dvs en högisolerad konstruktion. Mycket god värmeisolering i väggar, tak och källare samt treglasfönster eventuellt med olika glasbeläggningar. Värmeförlusterna från ett modernt kontorsrum är små jämfört med och 70-takbyggnader. Det kan tyckas paradoxalt att först isolera byggnaden och därefter ordna ventilations - och kylsystem för att begränsa rumstemperaturen. Nybyggnadsreglerna, utgivna av Boverket, tillåter formellt att isolerstandaren sänks om värmeöverskotten är stora och av betydande varaktighet. Byggnadsstyrelsen har dock valt att följa nybyggnadsreglernas normalfall efter som det år mycket svårt att avgöra hur internlasterna i en kontorsbyggnad utvecklas på sikt. De byggnadsanknutna delarna av ett projekt - t ex ytterväggar harlång livslängd - säg minst tio gånger längre än en generation datasystem. Valet av isolerstandard "r därför inte grundas på kortsiktiga överväganden. Samtidigt som värmehushållningen avsevärt förbättrats har de interna värmetillskotten i kontor ökat - inte minst genom " kontorsautomation". Användningen av datorer - främst PC-system med kringutrustning - ökar dramatiskt i statsförvaltningen. De minskade värmeförlusterna och de ökade internlasterna gör att värmebalansen i en modern kontorsbyggnad i liten grad styrs av det yttre klimatet och i hög grad styrs av hur hyresgästerna använder lokalerna. I bild 1 visas värmebalansen för ett kontorsrum med respektive utan belastning. Som framgår av bilden år resultatet olika beroende på vilket fall som behandlas. Det använda kontorsrummet har värmeöverskott - dvs behöver kyla vid utetemperatur ner till cirka -10 C. Förutom ändrade förutsättningarna rent värme- och ventilationstekniskt har även andra förhållanden ändrats. Villkoren för statligt byggande och statlig fastighetsförvaltning blir alltmer lika "marknaden" i övrigt. Detta leder till att j" örelser mellan standard för Byggnadsstyrelsens byggande och privat byggande är av intresse. Till sist "r nämnas det kraftigt ökade intresset för inomhusmiljön under 1980-talet. Detta intresse uttrycks bl a i skärpta krav i normer samt en ökad insikt i vikten av en professionell fastighetsförvaltning. Nämnda förhållanden motiverar en översyn av Byggnadsstyrelsens policy. 4 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

7 VÄRME KYI E14ov SDIAGRAM LASTAT gum. BELASTAT RvM -1o o x UTETEP J TUR. vågmege;-cov Bild i BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

8 3 Klimatkravoch övriga. förutsättningar 3.1 Termiska förutsättningar Som valts i "Krav och råd" del A 1991 kan sammanfattas enligt följande: vintertid - utgående från en klädsel motsvarande 1 clo 1) och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperatur på 22 C med en acceptabel variation av ±2 C då lufthastigheten år <0,15 m/s. sommartid - utgående från en klädsel motsvarande 0,5 clo 1) och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperatur på 24 C med en acceptabel variation av ±2 C då lufthastigheten år <0,2 m/s. För normala kontorsrum innebår detta att operativa temperaturer i en punkt 1,5 m över golv 1 m från fasad inte får överstiga 25 C mer än 10% av arbetstiden under en statistisk julimånad. (P25) För både sommar- och vinterfallet gäller att temperaturgradienten bör vara mindreån 2 C inom 0,1-1 m i vertikalled. Installationssystemen bör medge att hyresgästen själv ska kunna påverka rumstemperaturen genom inställning av ventiler - termostater kopplade till värme och/eller kylsystemen i det egna rummet. Befuktning av tilluften av komfortskäl " r inte ske. Speciellt känsliga personer kan erhålla lokala befuktare. 3.2 Förutsättningar för luftkvalitet Tilluftfl " en, utöver kraven enligt nybyggnadsreglerna, bestäms av kravet attkoldioxidhalten i rumsluften normalt inte bör överstiga 850 ppm i vistelsezonen. Med rimlig luftutbyteseffektivtet innebår detta ett minimalt uteluftfl " e på cirka 10 l/s och person. De krav som gäller enligt nybyggnadsreglerna beträffande erforderliga uteluftfl " en vilar på osäkert underlag. För att möjliggöra kylning av mindre värrmebelastade rum och för att ge visst utrymme för ökade krav ska max 201/s och person kunna tillföras en viss andel av kontorsrummen. Uteluften renas från partiklar med filter av filterklass EU7. Rening med hänsyn till gasformiga föroreningar i utomhusluften görs normalt inte. 1) 1 do motsvarar normal klädsel inomhus - vintertid 0,5 clo motsvarar normal klädsel inomhus - sommartid 6 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

9 3.3 Rumsstorlek m m Vid bedömning av lämpligt installationssystem utgås från rumsstorlekpå 2-3 moduler (2,4-3,6 m bredd) ett rumsdjup på ca 4 m. Ett normalt utförande för detta rum år: rumshöjd 2,7 m yttervägg -15 cm betong, 20 cm isolering + ytskikt innervägg - gipsskiva, 7 cm luft, gipsskiva golv och tak - 15 cm betong fönster - 1 m2 U-värde 2 W/m2 med solskydd (persienn). 3.4 Förutsättningar vad gäller värmebelastning I normalfallet r" as med följande: belysning - fritt hängande armaturer inklusive platsbelysning max 180 W motsvarande ca 15 W/m2 (60W i platsbelysning) person - 80 W kontorsmaskiner - följande fall förutsättes OW 200 W motsvarande en PC + enkel skrivare 500 W motsvarande en PC + laserskrivare 3.5 Övrigt Utöver ovan angivna grundläggande funktionskrav föreligger ytterligare krav på föränderbarhet m m samt det generella kravet på godekonomi, låg årskostnad för fastighetens drift, underhåll och avskrivning. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

10 4. Sammanfattande bedömning 4.1 Klimat Med utgångspunkt från de förutsättningar som angivits ovan och baserat på resultat från beräkningar och prov2 kan följande viktigare för- och nackdelar för de olika systemen anges. KBS-tidigare standard, bakkantinblåsning med eller utan kyld tilluft, se bild 2 GAMLA SYSTEMBY VA''TEcPUREt VÄRME Bild 2 Systemet klarar i stort inga extra kontinuerliga värmelaster utöver personer, belysning och solvärme om det gamla klimatkravet (P27) ska innehållas. Ett skärpt klimatkrav, dvs P25 medför därför att systemet inte år aktuellt för nybyggnadsfall. Deplacerande ventilationssystem med kyld tilluft, se bild 3 Systemet år ursprungligen utvecklat för industrilokaler med stora takhöjder och koncentrerade föroreningskällor t ex ugnar, maskiner, svetsutrustning. Fördelen med systemet är att den renaste luften finns i vistelsezonen. Föroreningar blandas inte med övrig rumsluft vilket år fallet vid omblandande ventilation. 2) se bilagor 8 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

11 Utförda prov visar att erforderlig luftmängd i kontorsrummet blir högre än med omblandande ventilation. Detta beror bl a på att tilluftstemperaturen inte får vara för låg och på att en viss minsta luftmängd erfordras för att systemet ska fungera som avsett. Viktigt är val av dontyp och tillåten undertemperatur i tilluften. Proven visar på dragrisker i golvnivå (fötter, anklar). DPLACERANDE SYSTEM VTT VANE NWREt4 Bild 3 Systemet klarar begränsade värmelaster - upp till cirka 25 W/m2 golv i kontorsrummet. Högre värmelaster medför att gränsskiktet mellan ren och "förorenad" luft sänks - dvs att systemet fungerar som ett omblandande system i en del av vistelsezonen. Därtill ökar temperaturgradienten. Proven visar att deplacerande ventilation ger bättre ventilations- och luftutbyteseffektivitetån övriga system. Fan-coilsystem till kombination med bakkantinblåsning, se bild 4 Proven visar att fan-coil placerad vid fönster kan ge goda klimatförhållanden även vid kyllaster upp till cirka W/m2 golvarea. Fördelen med systemet är att man själv kan påverka apparatens kyl- och värmekapacitet (vanligen i tre steg). Inställningen sker genom att ändra en fläkts varvtal. Lokala fläktar kan leda till risk för ljudstörningar. Fan-coil placerad i taknivå t ex i korridor kan medföra risker för drag enligt utförda prov. Ventilations- och luftutbyteseffektivitet är som för övriga omblandande ventilationssystem. Systemet ger en möjlighet att klara stora intermittenta kyllaster och/eller lokalt tillkommande kylbehov i befintlig byggnad. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

12 Induktionssystem, se bild 5 Induktionssystem placerade under fönster ger ungefär samma förhållande klimatmässigt som fan-coil lösningen om dimensioneringen av apparaterna är likvärdig. Risken för ljudproblem är mindre än för fan-coil. FAN COlL Bild 4 it;iduktionssyste M VA'tTEW VURT1 1LA väg.ie LUFT Bild BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

13 Bakkantinblåsning i kombination med kyltak eller kylbafflar, se bild 6 Prov och beräkningar visar att systemet kan ge goda klimatförhållanden vid kyllaster upp till ca W/m2 golvarea dvs ungefär samma som för fan-coil. Kyltakets/bafflarnas funktion innebår att om värmelasterna är utbredda i rummet t ex flera besökare eller många vårmeavgivande maskiner - så kan luftfördelningen i rummet bli instabil och därmed ge upphov till drag lokalt. Ventilationseffektivitet och luftutbyteseffektivitetår som för goda omblandande system. Prov visar att tilluften bör tillföras undertempererad - i annat fall minskar ventilationseffektiviteten. 1VLBAFFLAR/ TA1< VATI'EJ4BUREN 14A r VATrEH8UP.EN VÄRME Bild 6 Deplacerande ventilation i kombination med kyltak Systemet har inte provats av Byggnadsstyrelsen eftersom det är principiellt tveksamt. (Två varandra "motverkande" principer) med deplacerande och omblandande ventilation i vistelsezonen. Sammanfattning angående klimat Med givna klimatkrav och aktuella värmebelastningar är varianter av kyltak/kylbafflar i kombination med bakkantinblåsning eller golvplacerade fan-coil eller induktionsapparater - aktuella för Byggnadsstyrelsens normala kontorsrum. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

14 4.2 Flexibilitet,systemuppbyggnad En viktig utgångspunkt vid val av system är att kraven på flexibilitet ökar. Detta beror på att en stor del av belastningarna - främst kyllaster -år verksamhetsanknutna. Verksamheter förändras i snabbare taktån tidigare dels beroende på organisationsförändringar dels beroende på ökad "kontorsautomation". Detta leder till att installationen inom ett plan "r kunna anpassas till ändrad verksamhet. Eftersom förutsättningarna för det enskilda arbetsrummet är svåra att förutse bör installationerna i princip medge en successiv komplettering under förvaltningsskedet. Man "r t ex kunna ansluta extra kyla till ett rum först när kylbehovet år aktuellt. Distributionssystemet inom ett plan - eller snarare utrymmet för distributionssystemet - " r utformas generellt. Utrymmet ska medge att betydande förändringar av systemen kan ske. En förläggning i kommunikationsutrymmet - normalt korridortak - medger matning dels till kärnzon dels till fasadrum. Schakt och aggregatrum betraktas ofta som byggnadsanknutna delar. Både utrymme och installationer bör utformas generella, dvs tåla betydande verksamhetsförändringar utan ombyggnad. De verksamhetsanknutna kyl- och ventilationsbehoven kommer i många fall inte att samvariera. Detta leder till att separata system för ventilation och kyla "r eftersträvas. 9 c K0RRIDOR Bird 7 12 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

15 Flexibilitetskraven - leder också till att vätskebuma kylsystem prioriteras eftersom utrymmesbehov och möjligheter attåndra/komplettera systemen är betydligt större än för luftburna kylsystem. Diskussionen ovan gäller främst för ventilation och kylinstallation. Beträffande värmesystem kan konstateras att värmebehovet år kopplat till fasad (kallras) och därmed normalt byggnadsanknutet. Värmesystemet i plan kan därför läggas till fasad och utformas utan större krav på flexibilitet. Sammanfattningsvis leder resonemanget till, se bild 7. ett fasadförlagt värmesystem utan större krav på flexibilitet separata ventilations - och kylsystem med matningsstråk i anslutning till neutrala zoner - främst kommunikationssutrymmen vätskeburna kylsystem väljs före luftburna schakt- och aggregatutrymmen bör klara stora ändringar av installationerna - dvs utformas som generella eller byggnadsanknuma utrymmen. 4.3 Styrning av klimat i kontorsrum En automatisk reglering av värmesystemet kan vara motiverad. Automatiken " r styra på kallrasrisk dagtid och transmissionsbehov övrig tid. Aven manuell styrning av värmesystemet i rummet "r kunna göras. För kylsystemet löses den individuella regleringen mest naturligt genom att hyresgästen själv kan ställa in önskad rumstemperatur (kyleffekt ). Eftersom kallrasskyddet och kylbehovet inte har någon direktkoppling inbördes "r de inte regleras samordnat. Detta innebår attvärme- och kylsystem periodvis kan arbeta samtidigt i ett kontorsrum.energiekonomiskt är detta självfallet en nackdel men komfortmässigt en fördel. Beträffande ventilationssystemet bör normalt detta inte (under ett basvärde) kunna regleras av hyresgästen eftersom ventilationsbehovet till en stor del styrs av avgivning från inredning, utrustning och byggnadsmaterial. Däremot ska vädring via öppningsbara fönster normalt kunna ske Vvs-systemen måste fungera så att de ger acceptabla förhållanden även i obelastadekontorsrum. (Det ska vara godtagbar temperatur och föroreningshalt i rummet då man kommer in i det). Systemen ska självfallet även klara temperaturhållning då huset inte används (nätter och helger). I första hand bör detta ske via radiatorssystemet. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER'

16 4.4 Rumsutformning - installationer Förläggning av installationer i rummet måste ske med hänsyn till rummets funktion och utseende. Det ärr en fördel om installationerna i rummet kan frikopplas från övrig rumsinredning eller förläggas i zoner för kanalisation som är generella. Detta leder till att placering vid tak eller fasad förordas. Se bild 8. Deplacerande ventilationssystem har från dessa utgångspunkter nackdelar och uppfattas ofta inredningsmässigt som en svårare lösning både estetiskt och möbleringsmässigt j" ört med övriga system. Installationer vid fasad "r utformas så att rummets användning inte försvåras. Ur hyressynpunkt har platsbehovet för installationen (del av golvytan) normalt ingen betydelse. Men installationer som bygger mer ån cirka 10 cm in i rummet är funktionsmässigt till nackdel. Installationer som kräver speciella inklädnader (fördyrande) ärr en nackdel. Detta år ofta aktuellt för induktionssystem och fan-coillösningar vid fasad. Utrymmet vid tak i rummet är enligt ovan bra för förläggning av installationer men förutsätter samordning med belysning m m. Om undertak erfordras av akustiska eller andra skäl kan samordningsvinster uppnås i kombination med kyltak eller bafflar. Kostnaden för ett "rent" undertak kan uppgå till ca 300 kr/m2 - en kostnad som till viss delkan ingå i en lösning med kyltak eller bafflar. 1I$STALLA11ON 'ZoN MA'rt eson gyla, 9EL N1NG LU "'F o. KYC,A ME'NtNGS N?ALATioISoN VÄgME, EL, Ttt, DATA f Bild 8 14 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

17 4.5 Drift, service och erfarenhet En viktig aspekt vid val av system för värmning/kylning av kontorsrum år systemens behov av service och tillsyn. Generellt gäller att robusta system med få rörliga delar är att föredra framför mer komplicerade system Fan-coilsystem och i viss mån även induktionsapparater har behov av mer service och tillsyn ån kyltak/kylbafflar i kombination bakkantsinblåsning. Med tanke på åtkomlighet och risk för störningar för hyresgästen år det fördelaktigt om systemet medger injustering utanför berört kontorsrum. Fan-coilsystem och induktionsapparaterår ur denna synpunkt sämre lösningar än övriga Lösningar med separata system för värme, kyla och ventilation år ganska stabila med hänsyn till injusteringsfel. Fel påverkar " bara" denna funktion och kan kompenseras av övriga system. Vätskebuma system för värme och kyla tål relativt stora avvikelser (30-50 %) från dimensionerande flöde utan att värme- respektive kylavgivningen förändras nämnvärt. Ventilationssystem är ur denna synpunkt betydligt känsligare för avvikelser från dimensionerande förhållanden. Fel av storleksordningen 20% på flö det kan leda till dragproblem i rummet. Känsligaste systemet år bakkantinblåsning som vid felaktig inställning lätt ger dragproblem. Möjligheten att göra rent kring installationer - och framförallt tilluftdon - är en viktig aspekt. Störst risk för svårigheter vid rengöring bör föreligga vid kyltak och eventuellt bafflar i tak. Teoretiskt bäst år system med deplacerande ventilation. Alla köldbärarsystem medför risk för fuktutf" lning. Av ekonomiska och praktiska skäl bör köldbårarsystem dimensioneras och drivas så att yttemperaturen ligger över luftens daggpunkt. Detta innebår att enbart termisk isolering av rören erfordas. Vid hög relativ fuktighet - beroende på fuktigt väder eller speciell fuktavgivning i lokalerna - kan likväl fuktutf" lning ske på kylinstallationen. Ur hygienisk synpunkt är synlig förläggning då att föredra. Fan-coil och induktionssystem med inbyggda kylelement är ur denna punkt sämre lösningar än övriga studerade system (risk för mögel m m). Inom vvs-tekniken - liksom inom annan tillämpad teknik - kan inte alla delfunktioner/egenskaper hos systemen förutses genom prov eller beräkningar. Detta leder till att erfarenheter från system i praktiskt bruk är en viktig grund för val av system. Det leder också till att varianter av äldre beprövade system prioriteras före helt nya lösningar. De viktiga egenskaperna hos ett system bör prövas före installation. Detta innebär att fullskaleprov, laboratorieförsök, simuleringar och beräkningar genomförs och dokumenteras före val av nya system. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

18 5. Kostnader - drift och anläggningskostnader De system som diskuteras ovan medför ökade anläggningskostnader jämfört med de system som var aktuella i början av 1980-talet. I tabell 1 visas en jämförelse mellan anläggningskostnaderna för olika system exemplifieras genom att ett "typiskt" kontorshus kalkylerats (hela beräkningen redovisas i bilaga) och kostnaderna därefter slagits ut på kvadratmeter rumsarea. Kostnad för klimatinstallationen kr/m2 rumsarea Alternativ') nr Luftbehandling Rörinstallation Totalt/m Tekniska data Luftflöde illsm2 1 0,7 2,4 0,7 0,7 0,7 Kyleffekt (W/m2) } Förutsättningar Nr Beskrivning 1 Byggnadsstyrelsens gamla standard. System = CAV utan kyla + radiatorer Inblåsningsmetod= Bakkant Luftflöde = 22 I/s i modulkontor 2 Byggnadsstyrelsens gamla standard System CAV med kyla + radiatorer Inblåsningsmetod = Bakkant Luftflöde = 14 I/s i modulkontor 3 System = CAV deplacerande med kyla + radiatorer Inblåsningsmetod = Deplacerande i bakkant Luftflöde = Enligt krav 4 System = Fan-coil (värme + kyla) Inblåsningsmetod = Bakkant Luftflöde =15 l/s i modulkontor 5 System = Kyltak (vertikal baffel) + radiatorer Inblåsningsmetod= Bakkant Luftflöde =15 Ils i modulkontor Samtliga lösningar har beräknats med roterande värmeåtervinningssystem Tabell 1 16 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

19 Den grundläggande orsaken till fördyringen för nya (system 4,5,6) jämfört med äldre (system 1,2,3) är att kraven skärpts. Men de systemlösningar som behandlats medger en anpassning till ändrade förhållanden. Främst för kylinstallationer kan i nybyggnadsskedet förberedelser för kommande kylbehov göras. Detta betyder att hela den ovan angivna fördyringen inte behöver inträffa i ett nybyggnadsskede. 4m i exemplet 50% av rummen utrustas med kyla och 50% utan sjunker investeringskostnad med cirka 200 kr/m2 Rekommendationen är därför att vid nybyggnadstillfä llet utförs hela kyldistributionssystemet i schakt och i matningszoner i korridorplanen. Vad gäller kylmaskiner och kylinstallationer i enskilda kontorsrum görs installationer endast i den utsträckning man vet att värmelasterna motiverar dessa. Komplettering för tillkommande kylbehov i rum under driftskedet kan göras enkelt genom att komplettera enskilda rum med nya kyltak eller kylbafflar. Vad gäller driftkostnader har inte några detaljerade jämförelser gjorts mellan nya och äldre systemlösningar. Genom att luftflödeskraven höjts under senare år blir luftflödet per rum ungefärr lika i nya som i äldre system trots att ventilationssystemet inte dimensioneras av kylbehovet. Driftkostnaderna för ventilation blir därmed ungefär lika om drifttiderna är lika. Med hänsyn till ändrade krav finns sk" att utgå från att drifttiderna ökar. Utvädringstiden har ökat p g a bedömda större risker för gaser m m från inredning/utrustning. Ökade krav ställs även på att ventilationen kan köras även vid låg användning t ex kvällstid och helger. För värmesystemet blir driftenergin ungefär lika som för äldre system. Tillkommande kylbehov -jämfört med tidigare byggande - leder till ökad driftkostnad för elenergi för kompressorer, pumpar m m. (Den ökade elenergin p g a datorer m m i rummen belastar hyresgästen). Ökade värmelaster leder till behov av kylanläggningar som i sin tur kräver elenergi. De extra värmelasterna leder på så sätt till en "spiraleffekt" för elenergibehovet. En tillkommande värmelast på 40 kwh/m2 golvarea och år leder till ett ökat elenergibehov för drift av storleksordningen kwh/m2/år för att värmelasten skall kunna kylas bort. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER

20 G Jämförelse med andra byggherrar Eftersom statligt byggande och förvaltning i ökad utsträckning jämförs med privata sidan haren jämförande studie gjorts av Byggnadsstyrelsens standard för kontorshus med privata kontor. I denna jämförelse ingick installationsstandard som en del.3 För vvs-installationerna haren djupare analys gjorts. Studierna mynnar ut i följande resultat, se tabell 2.. Privata byggherrar har kyla som standard vilket Byggnadsstyrelsen inte haft i tidigare byggande. De lösningar som redovisats ovan för Byggnadsstyrelsens nya policy är dock likvärdiga ur standardsynpunkt med privata. Hur bra vvs -lösningarna år i praktiken dvs för hyresgäst och förvaltning har inte studerats inom ramen för nämnda jämförelse. 3) Kontorsstandarder - jämförelse mellan 10 objekt i Stockholm, Byggnadsstyrelsen, Tekniska byråns information BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

21 OBJEKT BYGGHERRE INFL ENERGI VÄRME VÄRME KYLA VENTILATION REGLER LUFT AR 11m2, s Klamparen Stockholms stad 86 Atervinningsvärme Induktions- Central kylanläggning Centralaggregat värme, Central datorisestyrning och 0,35 Stockholm från kylanläggningen apparater Induktionsapparater kyla och roterande vvx övervakning samt spetsvärme Tilluft via induktions- Termostatstyrd från fjärrvärme apparater rumsreglering Hornafjord HIBY Fjärrvärme och Radiatorer Central kylanläggning Centralaggregat med värme Central datoriserad styr- och 0,8 Kista Stockholm återvinningsvärme och plattwx övervakning från kylanläggningen Tilluft via don i bakkant Termostatstyrning av radiatorer Styckjunkaren SKANSKA 88 Atervinningsvärme Fancoils Central kylanläggning Centralaggregat med värme, Central datoriseövervakning 0,8 Solna Stockholm från kylanläggningen Fancoils kyla och roterande wx övrigt analogt system och spetsvärme Tilluft i tak via fancoils Termostatstyrd rumsreglering frå n fjärrvärme av fancoils Lagern KB Råsunda 85 Fjärrvärme Radiatorer - Centralaggregat med värme Central datoriserad styr- och 3,0 Solna Fotbollsstadium och återluft övervakning Solna Tilluft via variabla flödesdon Termostatstyrd zonreglering av variabla flödesdon Arenan Hovets centrum 89 Energicentral med Induktions- Central kylanläggning Centralaggregat med värme, Central datoriserad styr- och 1,1 objekt 6 Stockholm elpanna och åter- apparater i energicentral kyla och roterande vvx övervakning Johanneshov vinningsvärme Induktionsapparater Tilluft via induktionsapparater Termostatstyrd rumsreglering från kylanläggning Terminalen Åke Larsson Fjärrvärme och Radiatorer Central kylanläggning Centralaggregat med värme Central datoriserad övervakning 1,0 Solna Byggare AB återvinningsvärme Kylbafflaritak och kyla Termostatsryrd rumsreglering Stockholm frå n kylanläggningen Tilluft via don i bakkant Alviks Strand NISSES AB Energicentral med Hiros- Sjövattenkyla, 80% Centralaggregat med plattvvx Central datoriserad styr- 1,7 Alvik Stockholm elpanna och åter- system Kylmaskin, 20%, (ejvärme eller kyla) 'och övervakning vinningsvärme från Hirossystem Hirossystemiövrigt Termostatstyrd rumsreglering kylanläggningen Gångaren Stockholms 83 Fjärrvärme Radiatorer - Centralaggregatmed värme Analogt system 2,8 Kungsholmen Läns Landsting och roterande wx Manuell reglering av Stockholm Tilluft via don i framkant alt tak radiatorer Tabell 2 Sammanställning av jämförande studier

22 7 Slutsatser För nya byggnader är Byggnadsstyrelsens policy följande: fasadförlagt kallrasskydd normalt i form av ett vattenradiatorsystem som även svarar för varmhållning av byggnader nattetid och helger. Styrning av systemet kan ske antingen manuellt eller med hänsyn till kallrasrisk. Systemet kopplas inte reglertekniskt ihop med kyla ventilationssystem för cirka två luftomsättningar per timme antingen bakkantinblåsning eller inblåsning i fönsterbänk. Systemet klarar låga kylbehov - upp till ca 25 W/m2, golv Vid dessa låga kylbehov är även deplacerande ventilationssystem tänkbara förutsatt att en god anpassning kan ske till inredningen. Fönstervädring skall normalt var möjlig separat kylsystem i form av kyltak eller kylbafflar kombinerat med bakkantinblåsning. Systemen klarar kyllaster upp till cirka 50 W/m2 golvarea (datorer och övrigt utrustning). Vårmelasten bör inte vara jämnt fördelad i hela rummet. Kylsystemet skall kunna byggas ut efter behov i förvaltningsskedet. Kylsystemet skall kunna regleras i rummet av hyresgästen högre kyllaster än ca 50 W/m2 innebär andra systemval typ - inblåsning via perforerade undertak - golv - s k datahallslösningar. Övre gräns för dessa system är ca 100 W1m2 golvarea. I första hand prövas hår om direktkylning "vid källan" av de värrmeavgivande apparaterna är möjlig. Om så är fallet tillämpas något av ovan angivna alternativ för övrig klimathållning i rummet. För befintliga byggnader dvs ombyggnadsfallet tillämpas samma filosofi som för nybyggnad men med följande tillägg: Enstaka och/eller lokalt åtskilda tillkommande kylbehov klaras med fancoilapparater om möjligt placerad under fönster vid yttervägg. 20 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Artisten Fastighetsägare: Akademiska Hus AB Konsulter: Andersson & Hultmark AB Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1935 och 1992 Area BRA 17764 m²,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Textilkanaler lågimpuls eller undanträngande ventilation?

Textilkanaler lågimpuls eller undanträngande ventilation? Textilkanaler lågimpuls eller undanträngande ventilation? (Del 1) Det är sedan länge känt att textilkanaler (textildon) är ytterst lämpade att dragfritt tillföra stora luftflöden. Det är också känt att

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Beskrivning avseende VVS & KYL

Beskrivning avseende VVS & KYL Beskrivning avseende VVS & KYL MALMÖ STADSTADSFASTIGHETER 2(7) Innehållsföreteckning: Allmänt... 3 5 VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM... 4 56 VÄRMESYSTEM... 4 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM... 4 8 STYR-

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

LONGUS LONGUS 2014-06-25. Fasadapparat för väggmontage. LONGUS är en helt ny generation av fasadapparat, NYCKELTAL

LONGUS LONGUS 2014-06-25. Fasadapparat för väggmontage. LONGUS är en helt ny generation av fasadapparat, NYCKELTAL Fasadapparat för väggmontage är en helt ny generation av fasadapparat, där värmeutbytet koncentreras till värmekällorna och som är utvecklat för låga drivtryck (- 00 Pa). monteras på fasadvägg bakom platsbyggda

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv 1 Ventilationsapparat för installationsgolv är en kanalansluten golvapparat med kyla, värme och ventilation. Maximus installeras i kontorsmiljöer och som ersätter dagens konventionella golvdon, konvektorer

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1 Teknik & Råd Komfortventilation version 2005-1 sida 2 - Lågimpulsdon i komfortinstallationer sida 9 - Omblandande don i komfortinstallationer 1 Deplacerande ventilation i korthet Deplacerande ventilation

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 STYR-PROJEKTERING ÅF-Infrastructure AB Borås den 31 Mars 2014 ÅF-Infrastructure AB Mariedalsgatan 5, 503 38 Borås. Telefon 010-505

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB En bok om LUFT En bok om LUFT En bok om LUFT Luften vi andas och miljön vi skapar i våra hus Människors hälsa, välbefinnande och produktivitet De ekonomiska intressena - Samhällets intressen Energin och

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Inspektionsprotokoll 1(4) Bevarandeavdelningen Sebastian Grette Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Datum: 2005-06-22 Tid: Kl 13.30-14.30 Plats: Skeppsholmen, Stockholm Närvarande: NN,

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Installationsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41B18I Byggnadsingenjör, åk 2 BI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2015-03-19

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Lindab Solus Systembeskrivning

Lindab Solus Systembeskrivning Säkerställer en snabb återbetalning på din investering Lindab beskrivning Det självklara valet helt enkelt Bild 1. Lindabs aktiva kylbaffel. Vad är Lindabs -system? Att minimera energikostnaderna för värme

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Kalkyl reinvestering Stadshuset

Kalkyl reinvestering Stadshuset Kalkyl reinvestering Stadshuset Ombyggnad Stadshuset 2012-11-27 Entreprenadkostnad Planvis Kostnad /Flygel (b,c,d) Inv Arbeten Utv Arbeten Bygg 1 600 000 Bygg 4 800 000 Fönster förbindelsegång 960 000

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Kunskap Klimat Kyla STORA

Kunskap Klimat Kyla STORA S T O R A Kunskap Klimat Kyla Innehållsförteckning Stora K...1 Läsanvisning......1 Allmänt......2 Dimensioneringsförfarande......2 Formler......3 Mollierdiagrammet......4 Begreppsförklaringar......5 Alternativ

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Bilaga 4 Åtgärdslista för lokalbyggnader

Bilaga 4 Åtgärdslista för lokalbyggnader Bilaga 4 Åtgärdslista för lokalbyggnader Nedan följer en lista med åtgärdsförslag för energieffektivisering i lokaler. Med åtgärdsförslag av idag (den högra spalten) åsyftas de åtgärdsförslag som anges

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Information/ lägesrapport av Åtgärdspaketet för Henån Skola 2015-02-12

Information/ lägesrapport av Åtgärdspaketet för Henån Skola 2015-02-12 Information/ lägesrapport av Åtgärdspaketet för Henån Skola 2015-02-12 Medverkande Jan Eriksson Kommunchef Lars Jansson, t f förvaltingsområdeschef Lars Amlin projektledare Camilla Svensson, biträdande

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Totalprojekt Slutrapport Helt genomfört energiuppföljt Totalprojekt

Totalprojekt Slutrapport Helt genomfört energiuppföljt Totalprojekt web juli 214 Fastighet: Pennfäktaren 11 Fastighetsägare: Vasakronan AB Totalprojekt Slutrapport Helt genomfört energiuppföljt Totalprojekt Bakgrund Pennfäktaren har golvarean A temp 12.6 m 2. Den byggdes

Läs mer

Kunskap Klimat Kyla STORA

Kunskap Klimat Kyla STORA S T O R A Kunskap Klimat Kyla Innehåll Stora K...1 Läsanvisning...1 Allmänt Dimensioneringsförfarande...2 Formler...3 Mollierdiagrammet...4 Begreppsförklaringar...5 Alternativ 1. Optimerad beräkning Luftflöde...6

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Luftvärmare & Vattenburna klimatsystem

Luftvärmare & Vattenburna klimatsystem ÖVERSIKT Luftvärmare & Vattenburna klimatsystem www.swegon.com Luftvärmare Effektiv uppvärmning av industri- och lagerlokaler, butiker, sporthallar mm. Ansluts till pumpvarmvatten. Låg ljudalstring. Flera

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Behovsstyrd ventilation (DCV) och dess tillämpning i skolbyggnader

Behovsstyrd ventilation (DCV) och dess tillämpning i skolbyggnader Behovsstyrd ventilation (DCV) och dess tillämpning i skolbyggnader Mari-Liis Maripuu CIT Energy Swegon Air Academy, 2010 11 Innehåll Inledning Begreppet Behovsstyrd Ventilation Tillämpning av behovsstyrning

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Bygga för driftbarhet!!

Bygga för driftbarhet!! Bygga för driftbarhet!! Bygga för förvaltningsbarhet!! 1 Nytt golv Valt för förvaltningsbarhet? Det tycker INTE lokalvården!! kwh/bra 290 270 250 230 210 190 170 1997 1998 1999 2000 Förvaltning /Driftoptimering

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Nymilsgatans förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1977 Area

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Ventilationssystem och partikelavskiljning Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Reduktion av internt genererade partiklar Sker normalt endast genom utspädning av genererade partiklar med renare

Läs mer

Komfortkyla. Per-Erik Nilsson

Komfortkyla. Per-Erik Nilsson Komfortkyla Per-Erik Nilsson 1 EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med ELFORSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter: ELFORSK Borlänge Energi AB Borås Energi

Läs mer

Energideklaration av Visby Tjärkoket 10

Energideklaration av Visby Tjärkoket 10 Sida 1 av 5 Energideklaration av Visby Tjärkoket 10 SAMMANFATTNING Dokumentet beskriver de beräknade åtgärdsförslag som tagits fram i samband med energideklaration av byggnaden på fastigheten Visby Tjärkoket

Läs mer

Alternativ 1 Alternativ 2 Rekommendation Fasta fönster Öppningsbart vädringsfönster Fasta fönster rekommenderas.

Alternativ 1 Alternativ 2 Rekommendation Fasta fönster Öppningsbart vädringsfönster Fasta fönster rekommenderas. 1 Projektnr 40 51 200 System och materialvalsutredning för 01 Jämförelse fasta fönster/öppningsbart Datum: 2011-07-05 vädringsfönster Objekt HVC-Nord Rev: 2011-10-10 Alfanr C4:250 Upprättad av: TL/KA PB

Läs mer

Ventilation och innemiljö. Håkan Gillbro, Charlotta Berggren 2008-09-24

Ventilation och innemiljö. Håkan Gillbro, Charlotta Berggren 2008-09-24 Ventilation och innemiljö Håkan Gillbro, Charlotta Berggren 2008-09-24 I BBR står följande: 6:1 Allmänt Byggnader skall utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden

Läs mer

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 2253-M-015-100701 version 2 Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 Projekteringsanvisningen är avsedd som en hjälp vid projektering och är avsedd att läsas som en teknisk standard

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Fastighet: Byggnad 1316 Flygel M Fastighetsägare: LOCUM Konsult: EnergoRetea AB. Totalkontor Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Fastighet: Byggnad 1316 Flygel M Fastighetsägare: LOCUM Konsult: EnergoRetea AB. Totalkontor Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Byggnad 1316 Flygel M Fastighetsägare: LOCUM Konsult: EnergoRetea AB Totalkontor Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1943 Yta 7800 m 2 BTA Byggnad 16 (1316) tillhör

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

MIT-huset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Campustorget 5. Anläggninsnummer: J0008019. Byggår: 1992. Arkitekt: A. Olsson & Sjödin. Byggnadsbeskrivning

MIT-huset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Campustorget 5. Anläggninsnummer: J0008019. Byggår: 1992. Arkitekt: A. Olsson & Sjödin. Byggnadsbeskrivning MIT-huset Kortfakta Adress: Campustorget 5 Anläggninsnummer: J0008019 Byggår: 1992 Arkitekt: A. Olsson & Sjödin Allmänt Byggnadsbeskrivning Jag som är husansvarig för MIT-huset heter Tomas Andersson Image

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat?

Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat? Vad kan du göra för att få ett bättre inomhusklimat? Vilken rumstemperatur är lämplig och hur ställer jag in den? 21 C Alla erfarenheter talar för att 21 o C ± 1 o C är den temperatur som totalt sett ger

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Energipolicy 2009-2014

Energipolicy 2009-2014 Energipolicy 2009-2014 DRIFT Förvaltning och Hyresgäst skall vara så sparsam som möjligt när den förbrukar energi för uppvärmning m.m. Följande anvisningar gäller tills vidare inom Höganäs kommun. Temperaturer

Läs mer

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation.

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. Sydtotal är ett ventilationsföretag som arbetar med helhetskoncept, från idé till efterservice.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

Tillägg och kommentarer till Energiberäkningar KV Gnejsen. Göran Sandström, & Mats Lindström Samfälligheten Gnejsen 2010-10-11

Tillägg och kommentarer till Energiberäkningar KV Gnejsen. Göran Sandström, & Mats Lindström Samfälligheten Gnejsen 2010-10-11 Tillägg och kommentarer till Energiberäkningar KV Gnejsen. Göran Sandström, & Mats Lindström Samfälligheten Gnejsen 2010-10-11 Inledning Detta dokument är ett komplement till Energiberäkningar KV Gnejsen

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

40 30 150 VHC. Hus 5, isolering av golv över arkadgång

40 30 150 VHC. Hus 5, isolering av golv över arkadgång 40 30 150 VHC Hus 5, isolering av golv över arkadgång VVS Systemvalsutredning Sollentuna 2009-10-05 Företag: Helenius ingenjörsbyrå AB Adress: Box 453 Postnr och ort: 192 05 SOLLENTUNA Tel: 08-625 22 00

Läs mer