Informationsleveranser till förvaltning

Transkript

1 0 Informationsleveranser till förvaltning Steg A Initiering Slutredovisning Bo Tyrefors, Föreningen för Förvaltningsinformation

2 1 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Genomförande Sammanfattning Projektets intressenter Projektets förutsättningar och avgränsningar Parallell utveckling Enkät Genomförande Arbetssätt steg B - Planering och metoder/processer: Struktur klassificering etapp C Projektorganisation: Arbetsgrupper Informationsstrategi Budskapet Målgrupper Informationskanaler Ekonomi Kalkyl etapp B... 22

3 1 Inledning Bakgrund Forskning och utveckling rörande BIM handlar mycket om informationssamverkan mellan projektörer och byggare. Krav ställs på BIM-modellers uppbyggnad så att exempelvis mängder kan erhållas för kalkylering. Dessa modeller skall kunna leva från programarbete till färdig byggnad. Rationaliseringsoch kvalitetsvinsterna anses vara betydande. CAD-verktyg är centrala system i en BIM-modell, men i förvaltningsskedet är inte dessa modeller lätta att använda eftersom förvaltarens viktigaste verktyg är av mer administrativ art. Behovet av tillgång till den information som gömmer sig i en välstrukturerad BIM-modell är däremot stort i förvaltningen. Av detta kommer att stort behov föreligger om informationsöverföring mellan BIM och förvaltning på ett standardiserat sätt. I de olika skedena nyttjas olika standarder (läs exempelvis IFC resp. Fi2xml). Informationssamverkan mellan dessa måste skapas genom klassificering av objekts egenskaper. När man benämner ett objekts egenskap i projekteringen (CAD-verktyget) måste denna egenskap kunna tolkas av förvaltningens informationssystem. För att kunna utvärdera Byggherrens krav i tidiga skeden mot den byggda produkten krävs även att krav på egenskaper och redovisning av objekts faktiska egenskaper kan jämföras. En avgörande skillnad mellan projekteringsinformation är att den uttrycker ett BÖR-värde medan förvaltningsinformationen uttrycker något som ÄR. Detta kan endast ske om egenskaperna i de olika skedena har samma klassificeringsgrund. Inom IFC-sfären läggs alltmer energi på att skapa bibliotek(id) som hanterar begrepp, relationer och kontext utifrån behovet att kunna kommunicera denna information under projektering och byggande. Dessa termbibliotek måste fås att samverka med förvaltningens termer för att informationsleveranser till förvaltningen över huvud taget skall kunna ske elektroniskt.

4 Building Smart Sweden, BEAst och Föreningen för Förvaltningsinformation har under flera år följt varandras verksamheter och har nu på ett praktiskt plan genomfört en förstudie med syfte att få Fi2xml och IFC att samverka. I denna studie har ett diskussionsunderlag för klassificering av utrymmesegenskaper skapats. 3 Det är nu viktigt att aktörer i de olika skedena (projektering, bygg och förvaltning) gemensamt enas om gemensamma klassificeringar för objekt. Detta måste ske både på nationell och på internationell basis. 1.2 Syfte Syftet är att klarlägga och skapa en genomarbetad metod avseende klassificering av objektsegenskaper vid informationsleveranser av förvaltningsinformation till och från BIM-modeller upprätta en prioriterad förteckning över gemensamma begrepp och dess klassificering genomföra klassificeringar enligt upprättad prioriteringslista 1.3 Mål Projektets mål är att med gemensamma begrepp och dess klassificering skapa bättre förutsättningar för informationsleveranser till förvaltning. 1.4 Genomförande Projektet bör genomföras i följande 4 steg varav denna redovisning avser det första steget - A A. Initiering B. Planering och metoder/processer C. Klassificering D. Samjämkning med andra projekt och redovisning 2 Sammanfattning Behovet av enhetlig terminologi och klassificering av objekts egenskaper har bedömts som stort och som en förutsättning för en kvalitativ informationsöverföring mellan de olika faserna under en byggnads livslängd. Information måste kommuniceras mellan olika intressenter/system under alla skeden och i båda riktningar. Tillfrågade branschrepresentanter (30 svarade) var eniga om detta (se bilaga 1- enkät). Olika projekt pågår både inom Sverige som i Europa som berör termdefinitioner och klassificering. Samverkan och informationsutbyte mellan dessa projekt är nödvändig för att kunna åstadkomma en varaktig och accepterad klassifikation.

5 Arbetet bör inledas med ett varje term/objekt definieras (Steg B). Först därefter kan en klassificering genomföras(steg C). Vidare bör en övergripande struktur upprättas för hur klassificering av objektsegenskaper skall upprättas(steg B). En förutsättning för ett lyckat arbete är att branschen eller rättare de olika delbranscherna ställer sig bakom detta arbete. Av denna anledning bör steg B genomföras innan själva klassificeringsarbetet genomförs. Internationell samverkan vad gäller klassificering måste ske inom IFD och all klassificering bör publiceras i IFD. Ansvar för samordning av klassificering måste ske genom en nationell samverkan i någon representativ form. Förslag finns att bilda ett nationellt råd för information om byggd miljö. Ett annat alternativ är att SIS genom en teknisk kommitté (ex vis TK533)får det övergripande samordningsansvaret. 4 Figur 1 Projektets process 3 Projektets intressenter Utgångspunkt: De organisationer och företag som kan ha nytta av projektresultatet definieras och grupperas. Syftet: skapa underlag för informationsspridning om projektet och dess resultat utgöra grund för fortsatt finansiering skapa underlag för bildande av arbetsgrupper med olika specialkompetens

6 Eftersom informationsleveranser sker vid olika tillfällen från programskedet till förvaltning återfinns intressenterna vid dessa leveranstillfällen. 5 Figur 2 Processkarta övergripande De i detta sammanhang intressanta huvudprocesserna är: Utredning (1231) fd programskede Produktbestämning (1232) fd projekteringsskede Produktframtagning (1233) fd byggskede

7 Förändra genom projektering och byggande 6 Avvikelser Avvikelser Verksamhetsbeskrivning Styrande information Styrande information Avvikelser Primärverksamhet Beslut om byggprocess Byggnadsprogram Styrande information Styrande information Utrymmesprogram Övriga informationsinsatser 1231 Utredning Stödjande information 1232 Produktbestämning Stödjande information 1233 Produkt- Framtagning Förändrat/ nytt utrymme 124 Kontrollera/ utvärdera förändring Projekteringshandlingar Kundanpassat utrymme Stödjande information Relations. handlingar Stödjande information Förvaltningsinformation Figur 3 Process 123 förändra genom projektering och byggande Trots att projektets avgränsningar gäller "Informationsleveranser till förvaltning" bör även tidiga skeden (1231 utredning) omfattas. Gruppering bör därför ske Aktör Utredning (1231) Produktbestämning (1232) Produktframtagning (1233) Fastighetsägare/byggherrar Lämnar information Får information Får information Projektörer/konsulter Arkitekter Får- lämnar information Lämnar information Lämnar information Konstruktörer Lämnar information Lämnar information Konsult/projektledare Får- lämnar information Får- lämnar information Får- lämnar information Byggare/entreprenörer Får information Får- lämnar information Systemleverantörer Skapar kommunikation Skapar kommunikation Skapar kommunikation Myndigheter Får information Får information

8 Utöver dessa grupper bör för branschföreningar läggas till som intressegrupp. 7 Förteckning över intressenter återfinns i bilaga 2. 4 Projektets förutsättningar och avgränsningar Utgångspunkt: Det är väsentligt att noggrant undersöka och definiera vad andra projekt med som berör klassificering och strukturering av informationshantering syftar till och vilka resultat som dessa projekt redovisar. För att undvika att parallella spår skapas etableras kontakt med dessa projekt samt överenskommes om respektive projekts avgränsningar. En gemensam plan för kontinuerlig informationsspridning mellan projekten skapas även. Marknadens behov av projektresultatet undersök genom enkät till de olika intressentgrupperna och en prioriteringslista upprättas för genomförande av klassificering. Andra avgränsningar föranledda av marknadens behov definieras. 4.1 Parallell utveckling BIMinfo Detta projekts syfte är enligt openbim att Integration IFC/IFD - BSAB. Innehåller bl.a. Nomenklatur på objekt för bättre funktion av IFC, Gemensamt system för namngivning av objekt och attribut. Översyn av BSAB med avseende på förvaltningssystem. Vilken information används under förvaltningsprocessen? Komplettering av BSAB för att se till så att samma kodsystem kan användas genom hela byggprocessen. Inom ramen för detta projekt har en Roadmap för digital information om byggd miljö framtagits och överlämnats till openbim den 21 december Företrädare för openbim har bett projektledningen för BIMInfo att i samarbete med buildingsmart Sweden och Föreningen för Förvaltningsinformation, FFI, att ta fram ett förslag till en RoadMap med rekommendationer för utveckling av standarder och andra överenskommelser för branschens informationshantering. Utredningen rekommenderade: Samordning och prioritering av åtgärder i Sverige föreslås organiserat genom ett Råd för digital information om byggd miljö. Rådet bör bestå av beslutsfattare på ledningsnivå i representativa organisationer med en tydlig vilja att samarbeta för en långsiktig och hållbar utveckling av objektorienterad informationshantering i svensk bygg och fastighetssektor. Slutsats: Om ett nationellt råd bildas enligt rekommendationerna i denna utredning bör all nationell klassificering samordnas inom ramen för detta råd. IFD. I sin enklaste form IFD är en mekanism som möjliggör skapande av flerspråkiga lexikon eller ontologier. IFD-biblioteket är en av de viktigaste komponenterna i buildingsmart tekniken. IFD-biblioteket

9 8 är ett referensbibliotek som är avsedda att stödja förbättrad interoperabilitet inom bygg-och anläggningsindustrin. Projektet bedrivs på internationell nivå med starkt norskt engagemang. Förkortningen IFD (ISO ) står för International Framework for Dictionaries. En mer rättvisande benämning borde vara International Framework for Ontologies eftersom IFD-biblioteket omfattar försök att beskriva vilka egenskaper som ligger i ett tings (objekts) natur. IFD har en mekanism som tillåter flerspråkiga bibliotek eller ontologier. Möda har lagts på att mappa själva begreppet och inte ordet. Som exempel ges att dörr i norsk betydelse omfattar både dörrblad och karm medan man i engelskan avser endast dörren. Figur 4 Olika begreppsvärldar IFD tillåter även multipla namn ex vis mm och millimeter. Som identifierare används GUID (Global Unique Identifier). Vid möte den 1 december 2010 beslutades beslutade om bildande av IFD Library Group Sweden som en del av buildingsmart Sweden. Vidare beslöts att en grupp ges status interimistisk och att konstituerande möte hålls när förberedelserna för bildandet nått önskvärd nivå. Till ordförande valdes Väino Tarandi. Medlemmarna gav sig uppdraget att göra dessa förberedelser med start omgående och på kortast möjliga tid. Den tiden uppskattades till 2-3 månader. En viktig del av förberedelserna är att tydligt beskriva och kvantifiera nytta och kostnader för olika målgrupper. Dessutom ska konkret handlingsplan och finansieringsplan tas fram. Slutsats: Behovet av en enhetlig klassificering av objektsegenskaper kvarstår, men den klassificering som tas fram bör registreras i IFD för att på så sätt underlätta en Nordisk och kanske global samsyn. Vid varje klassificeringstillfälle skall redan i IFD registrerade egenskaper analyseras och om så är möjligt infogas i den svenska klassificeringen Tillämpning av Bygghandlingar 90 del 8 Byggsektorns rekommendationer för utformning av enhetliga och ändamålsenliga bygghandlingar, Bygghandlingar 90, med en nyligen reviderad del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning har skiftat fokus från redovisningens visuella uttryck till dess informationsinnehåll. Avsikten med Del 8 är att komplettera den beskrivning av redovisningsformer och redovisningssätt som behandlas i delarna 1 7 med rekommendationer angående informationsutväxling inom alla skeden av bygg och förvaltningsprocesserna.

10 9 Titeln Digitala leveranser för bygg och förvaltning visar att rekommendationerna är avsedda att användas i arbetet med att definiera och genomföra utväxling av information, informationsleveranser, på så sätt att den utgör en bas för att specificera information och rutiner. På denna bas kan framställas detaljerade och anpassade tillämpningsanvisningar för enskilda företag eller projekt. Mot denna bakgrund arbetar Föreningen för Förvaltningsinformation, enligt uppdrag från medlemmar, med att utarbeta krav på digitala informationsleveranser med tillämpningsanvisningar och leveransspecifikationer, se Fig. 8. Dessa tillämpningsanvisningar är generella för informationsbyggets samtliga skeden men arbetet hittills fokuserar på att specificera leveranserna till och från förvaltning. Figur 5 Dukumentstruktur krav på informationsleveranser Slutsats: Sett ur perspektivet krav på informationsleveranser (leveransspecifikationer) måste kraven ställas på ett sådant sätt att leveransen är möjlig. Detta innebär då bland annat att en gemensam egenskapsklassificering är nödvändig IDM och MVD IDM (Information Delivery Manual) är en metod som i detta sammanhang utvecklas för att, utgående från projekterings- och byggprocesser, definiera detaljerad BIM-information som behövs vid ett specifikt tillfälle i en byggprocess. Mer detaljerad beskrivning finns i följande ISO-standard: ISO :2010 Building information modelling -- Information delivery manual -- Part 1: Methodology and format Figur nedan visar på några av de processer som är specificerade idag.

11 10 Figur 6 Processer IDM I samband med informationsutbyte mellan modeller i olika applikationer, t.ex. för mängdberäkning, kalkyl, energiberäkning mm, utväxlas endast en delmängd av modellernas informationsinnehåll. Inom IFC arbetet benämns den delmängd av en IFC modell som behövs för att tillgodose specifika krav på informationsutväxling för MVD, Model View Definition, Den metod som används för att dokumentera en MVD inom buildingsmart benämns Information Delivery Manual, IDM. Denna motsvaras av den svenska benämningen Leveransspecifikation. En IDM består av processkartläggning, specifikation av informationsutväxling i processen, samt funktionskrav på programvarumoduler. Till de leveransspecifikationer som har definierats enligt BH90 kan också de sk Model View Definitions enligt buildingsmart läggas för att komplettera med objektmodellsinformation. Slutsats: Samverkan bör ske mellan å ena sidan tillämpningar sidan BH90 del 8 och IDM och MVD enligt buildingsmart å andra sidan TK533- Byggnadsinformation Lantmäteriet och Skatteverket har till SIS framfört ett intresse för att dra igång nationell standardisering av byggnadsrelaterad information. SIS utgick från att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), SCB, Boverket och Energimyndigheten också har stort intresse av frågan. SKL framförde särskilt att det i Sverige saknas ett legalt byggnadsbegrepp. En begreppsdefinition behövs som grund för fortsatt arbete. Behovet är kopplat till bl.a. bygglovshantering, energideklarationer, fastighetstaxering, byggnadsregisterhantering, folkbokföringen och adressregister. Utöver dessa finns det behov kopplat till lagstadgade besiktningar och tillsynsuppgifter. Standardisering kan här samordna a) begrepp, b) klassificeringar, typkoder, och c) informationsmodeller, datautbytesmodeller och tjänstegränssnitt som är relaterade till information kopplad till byggnader.

12 Syftet med standardiseringsarbetet i den tekniska kommittén TK533 är att: 11 a) Klargöra terminologi (termer och begreppsdefinitioner) och klassificeringssystem som rör byggnader. Detta för att underlätta informationsöverföring mellan myndigheter, näringsliv och allmänhet, bl.a. i arbetet med bygglovshantering energideklarationer fastighetstaxering byggnadsregisterhantering folkbokföring statistik tillsyn enligt PBL och MB adress och lägenhetsregisterhantering Detta möjliggör för alla intressenter; myndigheter, fastighetsägare, intresseorganisationer, systemleverantörer, användare och energideklarationsexperter, att använda sig av samma begrepp för samma sak. b) förmå olika aktörer, såsom myndigheter och näringsliv, att använda sig av samma gränssnitt baserat på standardiserade begreppsmodeller för att förenkla utbyte, insamling, och sambearbetning av data. c) Effektivisera informationshantering kring byggnader i ett livscykelperspektiv så att vinster uppkommer i form av ökad nytta och minskade kostnader. Leverantör av data: Uppgiftslämnarnas kostnader för att leverera data minskar Registerhållare: Kostnader för datainsamling minskar Registerhållare: Kostnader för registerunderhåll minskar Registerhållare: Nya möjligheter till nya tjänster pga sambearbetning, skapa nya register, och integration av befintliga register Nyttjare: Tillgång till relevanta beslutsunderlag säkras, användningen av data effektiviseras och kan utvidgas d) Undersöka om något liknande arbete genomförts i omvärlden samt utnyttja de eventuella erfarenheter som uppnåtts. Slutsats: Kontinuerliga avstämningar bör ske med arbetsgruppen för denna tekniska kommitté EG-direktivet Inspire Samarbetet inom Europa och globalt ökar och ställer tydliga krav på att skapa harmonisering och interoperabilitet (förmågan hos ett system eller en komponent att fungera ihop med andra system eller komponenter utan särskilda åtgärder) mellan nationella geodata. Genom EG-direktivet Inspire (Infrastructure for spatial Information in Europe) läggs en rättslig grund för en långtgående harmonisering av många viktiga datateman. Infrastruktur för rumslig information

13 12 Genom Inspire-direktivet införs en europagemensam infrastruktur och gemensamma bestämmelser som rör utbyte, delning, tillgång och utnyttjande av offentliga rumsliga data och datatjänster som har förmåga att samverka. Därigenom vill man bl.a. lösa problemen med den rumsliga informationens tillgänglighet, kvalitet, organisation, åtkomlighet samt problemen med datadelningen, som är gemensamma för ett stort antal politikområden och är märkbara för offentliga myndigheter på alla nivåer. Infrastruktur definieras i Inspire som metadata, rumsliga datamängder och tjänster, nättjänster och nätteknik, avtal om delning, tillgång och utnyttjande samt mekanismer, processer och förfaranden för samordning och övervakning. Rumsliga data Data som avser företeelser med ett geografiskt läge eller relation definieras som rumsliga data. Rumsliga datamängder som omfattas av direktivet skall vara i elektronisk form, innehas av en myndighet och röra ett eller flera teman som finns förtecknade i direktivets tre bilagor. Regeringsuppdrag Med anledning av Inspire-direktivet har regeringen gett uppdrag till Lantmäteriet att utreda om och eventuellt vilka författningsändringar som behöver göras för att införa direktivet i nationell lagstiftning. Uppdraget har redovisats till regeringen den 31 oktober Rapporten har arbetats fram i samråd med Geodatarådet samt berörda myndigheter och organisationer. Rapporten har också remissbehandlats. I princip alla remissinstanser stödjer rapporten i sin helhet. Slutsats: Viss avstämning sker inom ramen för TK533, men en direktkontakt med Lantmäteriet bör ske kontinuerligt. 4.2 Enkät En enkät har genomförts (se bilaga 1). Enkäten har skickats till openbim s och FFI`s nätverk. 29 svar inkom och majoriteten kände till förutsättningarna för projektet och berörda organisationer. Mindre än hälften av företagens system kommunicerar med standardiserade gränssnitt. Och större delen av informationen är tillgänglig digitalt.

14 13 Majoriteten har regelverk för informationshantering (författarens gissning Cad-manual) med inga krav ställs på leveranser i standardiserade format. Tillvaratagen information avser huvudsakligen cad-information och ingen direkt förvaltningsinformation. Kunskapen om tillämpning av Bygghandlingar 90 del 8 är god hos de som svarat på enkäten, men de kan nog inte anses vara representativa i detta sammanhang. I programskedet anser hälften av de svarade att grundmaterialet (byggnadsinformation) finns tillgängligt digitalt och att även krav finns i digital form. Nästan alla anser att det finns behov av att ställa krav på objektsegenskaper in detta tidiga skede. I projekteringsskedet anser en klar majoritet att projektering ska ske i objektorienterad, 3D cad och att projektteamet kan kommunicera digitalt (förf. gissning projektnätverk) även med intressenter utanför projektteamet. Att klassificering generellt och specifikt objektklassificering är förutsättning för kommunikation anser nästan alla svarande. När motsvarande frågor ställts om byggskedet blir svaren identiska som i projekteringsskedet. Vid överlämning till förvaltning uppger ca 40 % att överlämnandet inte sker digitalt. Alla tycker att det är viktigt att informationen från produktionsskedet behålls i en digital form. Knappt hälften uppger att informationen inte är aktuell vid överlämnandet. 88 % tror att informationsmottagaren inte kan använda den mottagna informationen på grund av brist på integration. En övervägande majoritet anser att behovet av branschsamverkan är nödvändig. På frågan inom vilka områden branschsamverkan bör ske blev svaren: o Metodfrågor, avtalsfrågor, o Uppföljning och verifiering av prestanda o Samverkan mellan samtliga aktörer nedan: Byggherrar/Beställare - Projektörer - Byggentreprenörer - Förvaltare o Det behövs mer samverkan i de områden där konkurrensen sker, där företagen inte vill dela med sig. Det kräver också mer offentliga medel eller pengar från intresseorganisation. o Neutralt standard överföring objektsinformation, speciellt byggbransch mot mekanisk industri. o Klassificering. Definiera vad som är förvaltningsinformation o Olika fackområden inom byggverksamhet. Anläggningsbransch och byggbransch. o Informationsutbyte. Rediger-/uppdaterbar. Hållbar under längre tid o Informationsleveranser med öppna filformat! Övriga kommentarer var: o Enkäten har varit rätt svår att fylla i, vissa frågor var tvetydiga. Gott uppsåt men en bättre formulerad enkät hade troligen gett ännu mer. o Bra initiativ

15 o 14 Eftersöker mer utbildning i denna typ av informationshantering. Via web eller på annat sätt. Slutsats: Det framgår klart av svaren att klassificering av objektsegenskaper är en förutsättning för en meningsfull och säker kommunikation av information från tidiga skeden till förvaltning. Några av anledningarna till bristande kommunikation och kvalitet i informationen är troligen: Brist på kravställande. Brist på branschsamordning. Frånvaron av enhetlig klassificering av objekts egenskaper. Brist på metoder. 5 Genomförande Projektet bör genomföras i följande 4 steg varav denna redovisning avser det första steget - A A. Initiering B. Planering och metoder/processer C. Klassificering D. Samjämkning med andra projekt och redovisning Steg B syftar till att planera genomförandet av projektet förankring av metoder Aktivitetsplan Krav på resultat Detaljerad budget Finansiering För klassificering Detaljstudier av processernas informationsleveranser Steg B har möjlighet att genomföras under en begränsad tidsperiod och avslutas med beslut om plan för genomförande Steg C Syftar till att genomföra klassificering Enligt överenskommen prioritering Prio 1 skall genomföras i projektet och övriga prioriterade objekt skall klassificeras genom att arbetsgrupperna etableras för ett långsiktigt arbete

16 Steget bör genomföras enligt prioritering i steg B och varje objekt bör drivas som eget delprojekt med egen finansiering. 15 Steg D syftar till att säkerställa att resultatet harmoniseras med internationella termprojekt och nationella begreppsvärlden IFD EU-projekt exempelvis INSPIRE m fl BSAB Aff m fl Plan för implementering Projektredovisning 5.1 Arbetssätt steg B - Planering och metoder/processer: Prioritering Genom intervjuer med aktörer inom varje skede skall en prioriteringslista upprättas. Det är väsentligt att en bred uppslutning inom varje disciplin med beaktande av att krav på informationsleveranser verkligen sker för prioriterad klassificering Termdefinition Som underlag för klassificering i steg C arbetas fram definitioner för de begrepp/objekt som skall klassificeras. En god utgångspunkt är Fastighetslexikon Målsättningen skall vara att de kompletterande termer som definieras skall komplettera Fastighetslexikon i en ny utgåva Processer Detaljstudier av processernas informationsleveranser upprättas. Utgångspunkt är de branschgemensamma processer som framtagits av FFi. Vid behov detaljeras processerna ytterligare Aktivitetsplan En detaljerad aktivitetsplan upprättas för hur klassificering av prioriterade objekt skall ske Budget Budget för de första 10 delprojekten tas fram Finansiering Finansieringsförslag tas fram för de första 10 delprojekten Slutrapport Steg B avslutas med en sammanställd slutrapport.

17 Struktur klassificering etapp C Klassificering som genomförs i etapp C skall följa följande struktur för klassificering av objektsegenskaper. Figur 7 Exempel struktur för egenskapsklassificering Administrativa egenskaper Administrativa egenskaper är inte egenskaper hos tinget självt utan egenskaper som tillskrivs tinget för att det skall kunna hanteras i ett socialt system. Hit räknas bl a ID, namn, klassifikation och pris, men även bruksanvisningar och egenskapsdeklarationer Funktionella egenskaper Funktionella egenskaper grundas på bindande relationer till omgivningen. Till denna kategori hör funktioner, inklusive biverkningar och miljöpåverkan gentemot omgivningen Jämförande egenskaper Jämförande egenskaper grundas på icke-bindande relationer till referensramar, t ex läge, geometri och temporala egenskaper t ex tidpunkter för tillverkning och tagande i bruk, takt, rytm och fart Kompositionella egenskaper Kompositionella egenskaper är inre egenskaper hos systemet, t ex material, massa, densitet, ytstruktur och inre processer. Även systemets delar kan sägas känneteckna systemet men de är ting och inte egenskaper hos ting Upplevelsemässiga Upplevelsemässiga egenskaper baseras på individens varseblivning av systemet. Varseblivningarna kan vara både sensoriska och baserade på introspektion. Exempel på de förra är kulör, ljudstyrka och ljushet, samt de senare är bekvämlighet, skönhet mm Symboliserande Symbolegenskaper uppkommer vid tolkning av tinget som symbol eller text, de är information i ett kommunikationssystem. Symbolegenskaperna kan indelas efter om tolkningen avser språkliga eller icke-språkliga tecken, böcker (ord) respektive vägmärken (bild) är exempel

18 5.3 Projektorganisation: Styrgrupp: Bo Johansson (FFI) Mats Björs (Byggherrana) Rikard Espling (Skanska), Rogier Jongeling (openbim) Referensgrupp: Anders Ekholm (LTH) Lars Häggström (buildingsmart) Kurt Löwnertz (SIS) Klas Eckerberg Projektledare: Projektledare Bo Tyrefors. Ansvarar för hel projektet. Rapporterar till styrgrupp. 5.4 Arbetsgrupper Arbetsgruppen kompletteras löpande med olika fackkunskaper för det fortsatta arbetet. För etapp C skapas mindre arbetsgrupper för varje objektsklassificering. Arbetsgruppen bör ha specialistkunskaper om de olika huvudprocesserna: Utredning Produktbestämning Produktframtagning Förvaltning 6 Informationsstrategi Utgångspunkt: En väsentlig faktor för projektets framgång är att information om projektet och dess resultat kan kommuniceras på ett kraftfullt sätt. I steg A läggs stor vikt vid att fastställa kommunikationsstrategi samt att skapa presentationsmaterial med olika detaljeringsnivå för olika typer av mottagare. 6.1 Budskapet Ett obrutet informationsflöde från idé till förvaltning kan endast uppstå om informationen förstås av alla. Tingen som skapas måste ges universellt begripliga egenskaper som alla parter förstår.

19 Målgrupper Målgruppernas roll är att motta information om projektet samt att engageras i dess genomförandeekonomiskt och kunskapsmässigt Fastighetsägare/byggherrar Roll Fastighetsägare är en av huvudintressenterna eftersom de är mottagare/köpare av information skapad under skeden innan förvaltning. Fastighetsägare är även initiativtagare till projekteten och ger informationsinput i tidiga skeden i form av krav på blivande funktionella utrymmen Behöver informeras om Vikten av att i tidiga skeden ge strukturellt ställda krav på funktionella utrymmen utgående från användares verksamhetsbehov. Vikten av att redan i tidiga skeden beskriv och ställa krav på de informationsleveranser som man förväntar sig under ett byggprojekt Informationskanaler Informationsmöten Mail Nätverk Projektörer/konsulter Behöver informeras om Vikten av att använda system och metoder stöder ett standardiserat kommunikationsgränssnitt. Att beställaren kommer att ställa krav på informationsleveranser i standardiserade format Att användandet av standardiserade objektsegenskaper redan i projekteringen skapar mervärde eftersom informationsleveranserna skall ske i denna form Informationskanaler Informationsmöten Hemsidan Nätverk Tidningar Mail nyhetsbrev Andras nyhetsmail

20 6.2.3 Byggare/entreprenörer Behöver informeras om Vikten av att bevara hög kvalitet på informationen under hela processen eftersom kraven på informationsleveranser kommer att öka. Vikten av att ställa krav på projektörers och underentreprenörers informationsleveranser Vikten av att använda standard och generella klassificeringar Informationskanaler Informationsmöten Hemsidan Nätverk Mail nyhetsbrev Andras nyhetsmail Systemleverantörer Behöver informeras om Vikten av att system kan kommunicera med ett standardiserat gränssnitt Att systemen stöder de krav som ställs på informationsleveranser (leveransspecifikation) Vikten av certifiering av system Informationskanaler Informationsmöten Hemsidan Nätverk Mail nyhetsbrev Andras nyhetsmail Myndigheter Behöver informeras om Vikten av att myndighets krav på informationsleverans följer branschstandard Vikten av att myndighet använder för branschen gemensamma termer. Att myndighet aktivt stöder projektet Informationskanaler Informationsmöten Hemsidan Nätverk Mail nyhetsbrev

21 Andras nyhetsmail Informationskanaler Informationsmöten Informationsmöten hålls vid följande tillfällen: Projektets start Delprojektets slutleverans Hemsidan Projektet skapar egen hemsida under fi2.se och openbim.se Broschyr Kortfattad presentation tas fram om projektet och dess mål Nätverk Ett register skapas utgående från openbims, Byggherrarnas och buildingsmarts kontaktnät Tidningar Artiklar skrivs vid följande tillfällen: Projektets start Delprojekts slutleverans Aktuella facktidningar är: Arkitektur Byggfakta Byggindustrin Dagens Industri Entreprenör Fastighetstidningen Husbyggaren IT nu Ny teknik VVS forum Mail nyhetsbrev En mall för nyhetsmail skapas. Mail skickas kontinuerligt (min ett per månad)

22 Andras nyhetsmail Andra organisationers nyhetsmail skall i mån av möjlighet nyttjas. Kontakter skapas så att dessa organisationer kan kopiera projektets nyhetsmail. 7 Ekonomi Utgångspunkt: En väsentlig faktor för projektets framgång är att information om projektet och dess resultat kan kommuniceras på ett kraftfullt sätt. I steg A har därför stor vikt lagts vid att fastställa kommunikationsstrategi samt att skapa presentationsmaterial med olika detaljeringsnivå för olika typer av mottagare.

23 7.1 Kalkyl steg B Följande kalkyl baserar sig på en timkostnad på 800 kronor. 22 Aktivitet Utredning (Programskede) Produktframställning (projektering) Projektframställning (Byggskede) Förvaltning Intervjuer för prioritering Budget för de första 10 delprojekten Finansieringsförslag för de första 10 delprojekten 70 tim 70 tim 70 tim 70 tim 10 tim 10 tim 10 tim 10 tim 20 tim 20 tim 20 tim 20 tim Slutrapport 25 tim 25 tim 25 tim 25 tim Summa timmar 125 tim 125 tim 125 tim 125 tim Summa SEK Stockholm den 15 mars 2011 Bo Tyrefors Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Intressenter

24 Bilaga 1 Enkät Informationsleveranser till förvaltning 1. Vilken typ av företag representerar Du? Response Percent Response Count Fastighetsägare/byggherrar 39,3% 11 Arkitekter 7,1% 2 Konstruktörer 25,0% 7 Projektör/projektledare 14,3% 4 Byggare/entreprenörer 17,9% 5 Systemleverantörer 21,4% 6 Myndigheter 0,0% 0 answered question 28 skipped question 1 1 of 11

25 Bilaga 1 Enkät 2. Projektet syftar till att enas om ett "språk" som beskriver objekts (ex vis utrymme, dörr etc) egenskaper. Först när alla aktörer använder samma begrepp kan informationen kommuniceras och tydas av olika system från programskede till förvaltning. Ja nej Response Count Har Du läst projektdefinitionen på 71,4% (20) 28,6% (8) 28 Känner Du till openbim ( 82,8% (24) 17,2% (5) 29 Känner Du till buildingsmart ( 78,6% (22) 21,4% (6) 28 Känner Du till Föreningen för Förvaltningsinformation ( 86,2% (25) 13,8% (4) 29 answered question 29 skipped question 0 2 of 11

26 Bilaga 1 Enkät 3. Naturligtvis kan era system kommunicera information till varandra. Frågan är hur och i vilken omfattning. Det kanske går bra att skicka mail med.doc-filer med protokoll (men inte kanske inte med.docx-filer). Fullständigt Större delen Midre än hälften Inte alls Response Count Använder Era systemem ett standardiserat kommunikationssätt? 9,5% (2) 19,0% (4) 47,6% (10) 23,8% (5) 21 Har Ni själva låtit bygga ihop Era system efter Era behov? 9,5% (2) 23,8% (5) 28,6% (6) 38,1% (8) 21 Känner Du att Ni får tillgång till all den information som skapats av andra för era behov (ex vis projekterad info)? 9,5% (2) 28,6% (6) 42,9% (9) 19,0% (4) 21 Är denna information digitalt tillgänglig? 9,5% (2) 42,9% (9) 38,1% (8) 9,5% (2) 21 answered question 21 skipped question 8 3 of 11

27 Bilaga 1 Enkät 4. Lite frågor om Ert regelverk för informationshantering. Ni kanske begränsar informationshanteringen till endast dokument eller bara cadmodeller och inte all information. Ja Nej Response Count Har ni ett regelverk som anger hur Ni ska få information från andra? 70,0% (14) 30,0% (6) 20 Ställer regelverket karv på leverans i standardiserade format (ex vis fi2xml och ifc)? 25,0% (5) 75,0% (15) 20 Omfattar detta all information? 10,0% (2) 90,0% (18) 20 Om svaret är nej på frågan ovanför- endast cad-info(cadmanual)? 61,1% (11) 38,9% (7) 18 Endast förvaltningsinformation? 11,1% (2) 88,9% (16) 18 answered question 20 skipped question 9 4 of 11

28 Bilaga 1 Enkät 5. Frågor om hur vl Du känner till att det finns regelverk och lathundar för köp av alla typer av informationsleveranser. Så att Ni kan hantera all typ av information på ett standardiserat sätt - oavsett om den är digital eller dokumentbaserad. Ja Nej Response Count Känner Du till anvisningarna i Bygghandlingar 90 del8 "Digitala leveranser" ( 95,2% (20) 4,8% (1) 21 Vet Du att det finns tillämpningsanvisningar lathundar och hälpmedel som hjälper Dig att handla information ( 71,4% (15) 28,6% (6) 21 answered question 21 skipped question 8 5 of 11

29 Bilaga 1 Enkät 6. I programskedet utreds förutsättningar för ett byggprojekt och krav ställs på behov av ändamålsenliga utrymen för verksamhetens aktiviteter. Kan man förmedla och ta emot krav från lokalnyttjaren? Ja nej Response Count Har Du varit engagerad i detta skede? 50,0% (8) 50,0% (8) 16 Om ja- som beställare 44,4% (4) 55,6% (5) 9 -som projektör 50,0% (5) 50,0% (5) 10 -som lokalnyttjare 12,5% (1) 87,5% (7) 8 Ställs förutsättningarna på ett strukturerat sätt? 35,7% (5) 64,3% (9) 14 Finns ev befintlig byggnadsinformation tillgänglig digitalt? 50,0% (8) 50,0% (8) 16 Finns kraven tillgängliga digitalt? 56,3% (9) 43,8% (7) 16 Finns det behov av att i detta skede ställa krav på objektsegenskaper (ex vis utrymme)? 93,8% (15) 6,3% (1) 16 Levereras resultatet digitalt till beställaren och till projektering? 68,8% (11) 31,3% (5) 16 answered question 16 skipped question 13 6 of 11

30 Bilaga 1 Enkät 7. I projekteringsskedet skapas en mängd information som primärt behövs för att kunna genomföra ett byggprojekt. Vad händer med denna information sedan? Mycket viktigt Viktigt Inte viktigt Response Count Hur viktigt är det att projektera i Cad? 87,5% (14) 12,5% (2) 0,0% (0) 16 Hur viktigt är det att projekteringen sker i 3D? 68,8% (11) 18,8% (3) 12,5% (2) 16 Hur viktigt är det att projekteringen sker objektsorienterat? 87,5% (14) 6,3% (1) 6,3% (1) 16 Hur viktigt är det att projektteamet kan komminicera projektet digitalt? 93,3% (14) 6,7% (1) 0,0% (0) 15 Är det väsentligt att objektsegenskaperna är klassificerade? 86,7% (13) 13,3% (2) 0,0% (0) 15 Är klassificering en förutsättning för en god kommunikation? 80,0% (12) 13,3% (2) 6,7% (1) 15 Hur viktigt är det att andra än projektmedlemmar får information från projekteringen? 81,3% (13) 18,8% (3) 0,0% (0) 16 answered question 16 skipped question 13 7 of 11

31 Bilaga 1 Enkät 8. I byggskedet skapas ytterligare mängder med information som primär behövs för att kunna genomföra byggprojektet. Aktörerna är mångaentreprenörer, materialleverantörer, konsulter, myndigheter, byggherre m fl. Frågan är hur viktigt det är i byggskedet att projekteringen skett på ett sådant sätt att den blir användbar i bggskedet? Mycket viktigt Viktigt Inte viktigt Response Count Hur viktigt är det att projekteringe skett i Cad? 81,3% (13) 18,8% (3) 0,0% (0) 16 Hur viktigt är det att projekteringen sketti 3D? 62,5% (10) 25,0% (4) 12,5% (2) 16 Hur viktigt är det att projekteringen skett objektsorienterat? 93,8% (15) 0,0% (0) 6,3% (1) 16 Hur viktigt är det att byggteamet kan kommunicera projektet digitalt? 93,8% (15) 6,3% (1) 0,0% (0) 16 Är det väsentligt att objektsegenskaperna är klassificerade? 86,7% (13) 0,0% (0) 13,3% (2) 15 Är klassificering en förutsättning för en god kommunikation? 73,3% (11) 13,3% (2) 13,3% (2) 15 Hur viktigt är det att andra än projektmedlemmar får information från projekteringen? 81,3% (13) 18,8% (3) 0,0% (0) 16 answered question 16 skipped question 13 8 of 11

32 Bilaga 1 Enkät 9. När bygget är klart skall både byggnaden och dess information överlämnas till förvaltning och informationen skall även kunna kommuniceras till andra branschaktörer - ex vis myndigheter. Frågan är hur mycket av all information som verkligen följer med byggnaden. Informationen kan erhållas från cad-modeller men även via andra vägar, genom besiktningar, från datoriserade system, genom manuell registrering i projekt eller förvaltning. Ja nej Response Count Är informationsöverlämnandet helt manuellt? 37,5% (6) 62,5% (10) 16 Är det viktigt att den digitala informationen behålls digital och att den kan användas i förvaltningsskedet? 100,0% (16) 0,0% (0) 16 Är den överlämnade informationen helt aktuell? 46,7% (7) 53,3% (8) 15 Är Du säker på att mottagaren har system så att han kan använda den digitala informationen i det format som levereras (cad-system el dyl)? 12,5% (2) 87,5% (14) 16 answered question 16 skipped question 13 9 of 11

33 Bilaga 1 Enkät 10. Hur många branschföreningar är Ditt företag medlem i? Response Percent Response Count Fler än 3 53,3% ,7% 7 Ingen 0,0% 0 answered question 15 skipped question Tycker Du att samverkan är tillräcklig? Response Percent Response Count Ja 7,1% 1 Nej 92,9% 13 answered question 14 skipped question Beskriv inom vilka områden som Du tycker att samverkan mellan olika branschintressenter är viktig. skriv gärna det viktigaste först. Response Count 9 answered question 9 skipped question of 11

34 Bilaga 1 Enkät 13. Här kan Du ge mer information/kommentarer till oss Response Count 3 answered question 3 skipped question of 11

35 Bilaga 2 Intressenter Fastighetsägare/Byggherrar En utgångspunkt vid specifikation av dessa intressenter är bland andra Byggherrarnas medlemmar som är grupperade enligt nedan: AB Storstockholms lokaltrafik AB Svenska Bostäder ABB Fastighet Akademiska Hus AB Diligentia AB Fortifikationsverket Förvaltnings AB Framtiden Göteborg Stads Bostadsaktiebolag ICA Fastigheter Sverige Jönköpings kommun Landstinget Dalarna Locum AB Malmö stads Stadsfastigheter Regionservice Skåne Riksbyggen Specialfastigheter Sverige AB Stockholm Stad Sundsvalls kommun Uppsalahem Vasakronan Fastigheter inom landsting Allmännyttigt fastighetsbolag Fastigheter inom industri och handel Fastigheter inom statliga verk och bolag Fastighetsbolag Fastigheter inom statliga verk och bolag Allmännyttigt fastighetsbolag Allmännyttigt fastighetsbolag Fastigheter inom industri och handel Fastigheter inom kommun Fastigheter inom landsting Fastigheter inom landsting Allmännyttigt fastighetsbolag Fastigheter inom landsting Fastighetsbolag Fastigheter inom statliga verk och bolag Fastigheter inom kommun Fastigheter inom kommun Allmännyttigt fastighetsbolag Fastighetsbolag Projektörer/konsulter ArconaAB Konsult/projektledare Bjerking AB Arkitekter Bygganalys AB Konsult Forsen AB Konsult/projektledare SundaHus i Linköping AB Konsult Sweco AB Konstruktörer Tengbom AB Arkitekter Tyréns AB Konstruktörer White arkitekter AB Arkitekter WSP AB Konstruktörer

36 Byggare/entreprenörer Arcona Byggare/entreprenör NCC AB Byggare/entreprenör PEAB AB Byggare/entreprenör Skanska AB Byggare/entreprenör Strängbetong AB Byggare/entreprenör Viktor Hansson Byggnads AB Byggare/entreprenör Systemleverantörer 5D Systemkonsult AB Cad CAD- AB Informationssystem Graphisoft Sverige Cad Inbrix AB Cad Provanum AB Informationssystem Pythagoras AB Cad Repab AB Fastighetssystem Tessel System AB Fastighetssystem Umefast AB Fastighetssystem Vitec Fastighetssystem AB Fastighetssystem WSP AB Fastighetssystem Myndigheter Boverket Energimyndigheten Lantmäteriet SCB Transportstyrelsen Byggande/energi Energi Registerhållande Statistik Byggande/anläggning Organisationer Aff-kommitén Byggherrana Fastighetsägarna Föreningen för Förvaltningsinformation SABO SIS STD FM Byggherrar Fastighetsägare/privata Fastighetsägare/informationshantering Fastighetsägare/allmännyttiga Standardisering Arbetsgivarorganisation konsulter