Strategier för järnvägen i landskapet Dokumentation från workshop 2, Höghastighetsjärnväg Jönköping - Malmö

Transkript

1 Strategier för järnvägen i landskapet Dokumentation från workshop 2, Höghastighetsjärnväg Jönköping - Malmö

2 Trafikverket Postadress: Adress, Postnr Ort E-post: Telefon: Dokumenttitel: (Strategier för järnvägen i landskapet) Författare: Johanna Petersson, Mina Karlsson, Lovisa Näswall, WSP Dokumentdatum:

3 Förord Förmiddagen inleddes med en presentation från Berfaringsbyrån, representerad av Bengt Schibbye och Emily Wade. De berättade om de regionala landskapstyper som berör vårt utredningsområde samt de känsligheter, potentialer och strategier som rör dessa. Under eftermiddagen genomfördes en gruppövning där deltagarna delades in i tre grupper med två landskapstyper var. Övningen gick ut på att diskutera möjliga strategier för de tilldelade landskapstyperna och sedan presentera dessa i en avslutande gruppresentation. Dagen avslutades med en reflektion över dagens övning samt en blick framåt, hur vi arbetar vidare kring lokalisering och strategier. Deltagare: Axel Crona, WSP Peter Dahlberg, WSP Christian Nilsson, WSP Ola Kromnow, WSP Fredrik Björkman, WSP Gunilla Yström, WSP Mina Karlsson, WSP Lars Öström, WSP Jessica Gilbertsson, WSP Lotta Faith-Ell, WSP Jon Halling, WSP Katarina Caesar, WSP Johanna Petersson, WSP Mikael Jonsson, WSP Sofia Bremer, Trafikverket Mattias Källbäck, WSP Emily Wade, Landskapslaget AB Bengt Schibbye, Schibbye Landskap AB Eva-Lisa Andersson, Trafikverket Erik Kajo, Trafikverket

4 Workshop 2- Strategier Välkommen Syftet med workshop 2 var att samla alla teknikområdena och gemensamt utifrån de givna landskapstyperna börja fundera kring vilka strategier vi vill och ska arbeta utifrån. Målet med arbetsmötet var att få med nya synpunkter och idéer utifrån olika teknikområdes perspektiv att ta stöd av i fortsatt arbete. Befaringsbyrån berättar, Bengt Schibbye Fokus idag ligger på känslighet, potential och strategier. Vi ska lägga krut på att visa många exempel och mycket bilder. Dessutom försöka synliggöra landskapsvariationen. Centrala frågor är: Lokalisering Geometri Sektion Befintliga och framtida strukturer Kommunikationsmönster, regionutveckling, stadsutveckling, grönstrukturer, brukningsmönster Plan och profil i relation till landskapet, skala Bullerutbredning Visuell påverkan Rörelsemönster för människor och djur Ekologiska funktioner Åtgärd för bullerdämpning Hur når vi dit? Det är viktigt att landskapet ses som en resurs - inte ett hinder. Känslighet och potential är länken mellan beskrivning och anspråk. Vi måste använda hela skalan: undvika/gömma inpassa/återställa utveckla/lyfta fram etc. Det är inte alltid säkert att landskapets karaktär kan bevaras, men det måste lösas på bästa möjliga sätt dvs. det behöver varken vara bra eller dåligt.

5 Att studera känslighet och potential är ett arbetssätt att samla olika effekter på. Det är sällan man tänker att det finns någon potential för landskapet med det ingrepp vi kommer att göra. Strategier Gömma- passar landskapet med denna strategi? Det finns många exempel där detta har misslyckats. Utveckla/lyfta fram Exempel 1. från Norra Italien där en trafiklösning uppe i bergen har utformats som en byggnad.

6 Exempel 2. Stora viltpassager över väg i USA, det går att göra fantastiska saker om de är välmotiverade. Slänter Exempel 3. För skärning överlagd med jord/bergkross i Norrdala. Ett järnvägsprojekt där inblandade parter var oense angående utformningen om slänterna skulle täckas eller inte. I praktiken blir otäckta slänter ofta igenväxta med sly, skötseln blir då svår. Skötselpersonal måste gå och röja förhand vilket leder till höga kostnader. Genom att skapa gröna slänter (täckta slänter) bildas spridningskorridorer för olika arter som på så vis bidrar till en ökad biologisk mångfald.

7 Reseupplevelse Höghastighetsbanan är inte endast ett transportmedel, utan även ett sätt att se Sverige på. Hur arbetar vi med reseupplevelsen? Landskapets terräng Berggrunden bildades för många år sedan, från början låg hela Sverige på samma peneplan som har förändrats med tiden. Berggrunden är överlagrad med de processer som skedde under istiden. Landskapstyperna tar till stor del grund i landskapets form, de vi ser idag. Exempel: Slättlandskapet inte mycket kyrkor, vägar, få vattendrag. Mosaiklandskapet hittar vi i övergång mellan slätt och skog och är det rikaste landskapen vi har. Storskaligt böljande landskapet- sydsvenska höglandet 7

8 Emily Wade berättar om landskapstyper Sektionerna som redovisas av Befaringsbyrån är kraftigt överdrivna för att framhäva de typiska karaktärerna för de olika landskapstyperna. Från norr till söder 8

9 Vätternsänkan Landskapstypen Vätternsänkan är till stor del en stadsbyggnadsfråga då den omringar Jönköping. Här pågår de flesta processerna och rörelserna på kanterna och nere vid vattnet. Det finns många aktiviteter som pågått under längre tid, slänterna/branterna utnyttjas flitigt för friluftsliv. Många djur rör sig där. Östra sidan av Vättern har idag många barriärer, som bebyggelse och vägar. I denna landskapstyp går det inte att gömma banan, här måste vi tänka på hur vi kan tillföra något Känslighet: Kantzoner är känsliga då de är viktiga för människors och djurs rörlighet. Visuellt känsligt då det ej går att gömma banan. Potential: Jönköping har flera stadskärnor med olika karaktär, kan därför anses mindre känslig för påverkan. Det finns potential att jobba med utformning av tunnelmynningar, för att skapa bra övergångar. Strategi: Övergångszon med tunnel på bro. Med bro kan förbindelser och rörelsemönster bibehållas. Exempel 4. På tunnel på bro från Örnsköldsvik.

10 Åslandskap Den befintliga järnvägen i Åslandskapet har utnyttjat de naturliga sänkor som finns. I nuläget är dessa sänkor redan fulla med såväl infrastruktur som bebyggelse. I Skåne bildar åsarna en fond och fungerar som landmärken. Känslighet: Kantzonerna är känsligast, då de har höga natur- och kulturvärden. De är även omtyckta resmål. Ett ingrepp i dessa kantzoner kan försämra konnektiviteten och spridningen av arter. Potential: Att öka konnektiviteten. Att jobba med utformning av tunnelmynningar. Strategi: Lägga banan lågt i landskapet Kraftigt kuperat skogslandskap Här krävs en strategi av bro-tunnel-bank. Viltrörelser är viktiga. Sjösystemen kan vara ledningsstråk för fåglar. Exempel där detta har blivit ett problem är vid Botniabanan, där fåglarna flyger in i ledningar. Omsorgsfull utformning av bankar är viktig för att inte skapa barriärer för både människor och djur. Känslighet: Många processer och rörelser sker i kantzonerna, intrång leder till barriär. Potential: Att ligga högt med broar och arbeta med möte mellan bro-tunnel Strategi: Bro-tunnel-bank (utformning av bankar väldigt viktig för konnektivitet). 10

11 Storskaligt sprickdalslandskap (hoppades över då vi troligen inte kommer beröra den delen) Storskaligt böljande landskapet Denna landskapstyp är belägen över höga kustlinjen. Det går att förhålla sig med järnväg till landskapets former. Kanterna i denna landskapstyp är inte speciellt känsliga. Odling och byggd ligger på höjder. Inom landskapstypen finns ett flertal större myrar som har ekologiska kvaliteter. Vattenrikt upp till 1000mm årsnederbörd, ett landskap som tar hand om flöden på en nationell nivå. Känslighet: Järnväg genom myr skapar torrläggningseffekt som kan påverka ett stort område och ha stora konsekvenser när det kommer till avrinning. Potential: Att följa landskapets former. Strategi: Bank som kan ta hänsyn till enstaka bebyggelse här och där. Exempel 5. Från Nätraån 11

12 Sjörikt flackt landskap Sjörika flacka landskapstypen är ett lurvigt landskap. Vatten har ansamlats där det är möjligt i den gamla urbergsslätten. Landskapet har en stark nord-sydlig riktning. Det finns tydliga parallella stråk av sjöar och myrsystem. Det finns en rad uppodlade delar som besitter höga värden. Dessa små gårdsenheter är så pass små att de inte går att urskilja under GIS-analys. Så gott som all ängsmark har försvunnit och planterats/vuxit igen av skog. Krig sjöar finns mycket lövskog. Funderingar: Vilken utav åsarna bör man välja? Hur bred är anläggningen? Kanske är våtmarkerna så pass små att de kan offras? Känslighet: Småskaligheten. Potential: Att följa landskapets riktning Strategi: 12

13 Viltrörelse kring E4 från Öst-Väst (info John Askling) Utan vägar: Jämn rörelse ingen tydligt stråk, uppåt i landet ansamlingar vid ändar av sjöar. Med E4: I söder vägar kraftiga barriärer hindrar djuren, en etapp där man tänkt på detta, god rörlighet (etapp?). Passager finns längst hela sträckan men djuren rör sig enbart genom några få. Detta visar att djuren rör sig på olika sätt i olika landskap och att det är möjligt att skapa strategier utifrån detta 13

14 Mosaiklandskap Mycket varierad struktur med mindre enheter som har god konnektivitet. Landskapstypen är svårorienterad. Det finns behov i att dela landskapstypen i mindre karaktärsområden. Diskussion angående anspråk på jordbruksmark Vad är känsligast för genomdragning av bana, ett jordbruk med mindre enheter, eller ett större jordbruk? Det har betydelse för landskapets funktionalitet både produktionsmässigt och socialt. Svårt att undersöka på grund av svåråtkomligt information från jordbruksverket. Kan förmodligen tas reda på om det skulle behövas i ett senare skede. Känslighet: Potential: Att öka konnektivitet mellan kulle-slätt, karaktären kan bibehållas genom att man lägger sig på bro. Strategi: 14

15 Slättlandskap I denna landskapstyp finns många kvaliteter, slättlandskapet har bland annat Sveriges högst avkastande jordbruk. Odlingsjord är en ändlig resurs, lägger an kross på den blir jorden obrukbar. Det finns ont om vattendrag. Vattendragen är ledstråk för fåglar. Slättlandskapet är öppet och visuellt exponerat. Höga bullerskydd kommer att skapa en stor visuell barriär. Vägnätet är utbrett och finmaskigt, att passera vägar kräver en strategi. Slättlandskapet har den snabbaste och mest kontinuerliga förändringen, det är svårt att förutspå hur framtiden ser ut. Känslighet: Vattendragen. Det öppna landskapet är känsligt för visuell påverkan. Potential: Utforma bullerskydd så att det blir ett mer ok landskapselement Strategi: Öppen diskussion Generellt så kommer detta arbete skapa mycket överblivna massor som inte går att använda för järnvägsbygget. Hur utnyttjar vi dessa resurser? Storskalig modellering? En möjlighet och potential värd att arbeta vidare med detta i strategiarbetet. Pågående processer i de olika landskapstyperna är ej beskrivet i rapporten från Befaringsbyrån. Vilken skala behövs för att komma fram till strategier? Man bör gå ner i skala då det finns olika karaktärer inom de olika landskapstyperna Vidare arbete kommer att kräva att vi kontinuerligt gå ner och upp i skala. 15

16 Gruppresentation och diskussion - strategier Grupp 1 Axel Crona, Ola Kromnow, Johanna Petersson, Lars Öström, Jessica Gilbertsson, Bengt Schibbye, Jon Halling Allmän diskussion om strategier Hur ska man anpassa sig till strategier? det behövs mer specifika strategier på lägre nivå. En taktik är att definiera typstrategier ex. olika sätt att passera sjöar, olika sätt att passera bryn etc. Dessa typsituationer kan fungera för flera landskapstyper men hanteras och anpassas olika beroende områdets funktioner och förutsättningar. Oundvikligt att inte hamna i avvägningar mellan olika intressen, vilka avvägningar måste vi göra framöver? Inte vara rädda för att dra bana tvärs över sjö istället för att gå emellan två sjöar. Sjörika flacka landskap Grundfilosofi - lägga banan genom skog Passera en bit ifrån sjöar, på grund av bullerskydd, vattenkvalité och djurliv. Undvika bebyggelse Ej samlokalisera med E4, den är svår då det bildas många döda ytor mellan väg och spår Sjörika flacka landskapet Relativt flackt, vilket möjliggör att man kan följa landskapet - istället för att välja bank som ökar barriäreffekten. Förlägga på hög profil bro-bank för att möjliggöra passager Kommentar från andra grupper Bra med resonemang med olika typsektioner. Vätternsänkan Bro tunnel. I dessa fall arbeta med bromynningarna så att de inpassas i landskapet. Gällande bro möjliggör detta för spridningszoner och rörelsemönster öst-västlig riktning. 16

17 Grupp 2 Peter Dahlberg, Mina Karlsson, Tobias Forsberg, Andreas Hult, Lotta Faith-Ell, Eva- Lisa Andersson Allmän diskussion om strategier Människopassager Få tydlighet i vilken typ av anläggning vi håller på med, hur bred är den totala järnvägsanläggningen inklusive driftvägar, bullerskydd, staket etc. Vi behöver ha koll på banans minimi anspråk. Storskaligt böljande landskap Huvudstrategi att lägga bana på sluttningarna, gå på skrå- med hög permeabilitet. I skog, nedsänkt i produktionsskog med faunapassager för att förhindra höga faunapassager. Inte på bank, detta blir en barriär för djur och människor väljs bank ska den kombineras med bro. Ta stöd i landformer, för att undgå att bryta ekologiska samband Prioritera spridningsvägar Gå på bro över vattendrag Undvik myrar och mossar Slättlandskap Antingen nedsänkt eller på bro, för att inte störa horisontlinjen låg profil Möjlighet att samlokalisera med existerande infrastruktur, vilket ger en stor barriäreffekt. I detta fall behövs passager. Broar över vattendrag Storskalig modellering av landskapet - Jobba med slänter för att inte förlora jordbruksmark Undvik bebyggelse/landmärken Så lite bank som möjligt 17

18 Grupp 3 Christian Nilsson, Gunilla Yström, Bo Löfgren, Erik Kajo, Katarina Ceasar, Sofia Bremer Allmän diskussion om strategier Om man samlokaliserar infrastruktur får man problem med döda ytor som måste hanteras, man fragmenterar och skapar en större barriär. Ska man dölja järnvägen eller manifestera den? man kommer behöva göra val för detta mellan olika passager. Jobba med koncept så att man lätt känner igen järnvägen längs olika sträckor. En robust gestaltning som håller över tid t.ex. stängslen. Vi behöver mer detaljkunskap för att bättre anpassa strategier och då vi har en tänkbar linjedragning. Utifrån den kan vi göra nerslag och undersöka typsektioner för att värdera påverkan på landskapet. Förmodligen behöva jobba med storskaligmodellering på många sträckor. Vilken upplevelse av landskapet kommer vi att ha? eventuellt komma fram med strategier för prioriterad reseupplevelse Arbeta med storskalig modellering Utformning av bullerskydd Storskaligt sprickdalslandskap Tunnel-bro-bank och skärning. Där man använder bank kan vi tillföra ekologisk spridningsvägar Viktigt att studera barriäreffekter. Åslandskap Undvik åsarna! Mosaiklandskap Kräver mer fördjupning Kommentar från andra grupper Vi behöver komma ner på lägre karaktärsnivå för att strategierna ska börja säga någonting. Behöver prova. Hhur styv är banan? Skissa! 1: , 1: Testa går det? Viktigt att upptäcka de känsliga aspekterna för varje landskapstyp istället att ta fram typsituationer för alla områden i landskapstyperna. Strategierna kommer att återkomma i ett flertal landskapstyper, men utgår från platsens förutsättningar och funktioner. 18

19 Vad händer nu? Hem och fundera utifrån det vi diskuterat idag och därefter börja jobba med att dela in landskapstyperna i karaktärsområden. Detta förarbete har varit en inlärningsfas, som är viktigt för att alla teknikområden ska vara på samma nivå. Försöka se till att Trafikverket, Ramböll och WSP har samma upplägg och att varje teknikområde ser till att ha interna möten med jämna mellanrum för att få ett välfungerande samarbete. 19

20 20 Bilagor

21 1. nedsänkt i landskapet/låg profil 2. i marknivå 3. luftig bro över vattendrag 21

22 4. samlokalisera med befintlig infrastruktur 5. längs med vattendrag 6. bank 22

23 7. landbro 8. i produktionsskog/dölja 9. tunnel 23

24 10. prioritera spridningsvägar 11. skärning 12. undvik bebyggelse 24

25 13. Längs med gränszoner Skog Öppet 14. korsa gränszoner Skog Öppet 15. ta stöd i landformer 25

26 16. undvik känsliga biotoper 17. storskalig modellering 26

27 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER:XXXX. ISBN: (VID FLER ÄN 16 SID). UTGÅVA:X. JUNI PRODUKTION:XXX. TRYCKERI:XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRATION:XXX.