Resedokumentation juni Malmö-Jönköping

Transkript

1 Uppdragsnr: (16) Resedokumentation juni Malmö-Jönköping Nedan följer en sammanfattning av studiebesök nummer 1 mellan Malmö-Jönköping. Dokumentationen är gjord efter upplevelse längs med vägen och bland annat dokumenterad i GIS. Som utgångspunkt i dokumentationen har vi använt checklisan ifrån bilaga 1 i Landskapet i Långsiktig planering : INNEHÅLL Landform/topografi och vatten, riktningar, bergart, jordart: Skala Brutenhet, höjdskillnader Markanvändning Vegetation/vegetationsstruktur Naturtyper Biotoper Kommunikationer Bebyggelse (karaktär, ålder, struktur, funktion) Kulturella referenser (kända platser, lokala platser, mötesplatser...) Nyckelelement, om de behöver förtydligas ytterligare SAMMANHANG Rumsliga sammanhang (avgränsningar, mönster, struktur, rörelse, landmärken...) Funktionella sammanhang Ekologiska samband Historiska sammanhang/kulturhistorien i landskapet PÅGÅENDE PROCESSER Naturliga Jordbruk/skogsbruk Samhällsutveckling/byggenskap UVECKLINGTENDENSER KÄNSLIGHET Innehåll, Sammanhang, Pågående processer POTENTIAL WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (16) Slättlandskap- stora flacka slätten Bild 1 och bild 2. Slätten i skåne med vindkraftverk och kraftledningar som är tydliga element i landskapet. Norrut är det mer kulligt. INNEHÅLL Ett öppet och flackt landskap. Slätterna ligger på en sedimentär berggrund som är överlagrad av lermorän. Det finns markanta höjdryggar med riktning från Landskrona i väst mot sydost. Höjdryggarna är uppbyggda av jordarter då isen gjorde ett uppehåll och formade ett israndläge. Landskapet är del av Tornquistzonen, vilket är en seismiskt aktiv zon. Öppenheten bidrar till ett storskaligt landskap. Stora fält av monokulturer enligt naturmiljö. Brutenheten och höjdskillnader är små. Markanvändningen domineras främst av storskaligt industrijordbruk. Det finns få naturliga biotoper och de flesta våtmarker är utdikade eller övertäckta. Vegetationen är samlad i kluster av små dungar lokaliserade kring gårdar och mindre vattendrag. Alléer och andra element kompletterar ett landskap som berövats träd. De enstaka vattendrag som förekommer rinner längst med de grunda dalgångarna. Lövskog dominerar på slätten, dock i liten utbredning. Det finns gott om infrastruktur, både större vägar och ett tätt mindre vägnät, samt järnväg och högspänningsledningar. Vägarna går mellan gårdar svårframkomligt (bortsett från E6, E20). Slätten har mycket bebyggelse som är relativt jämt utspridd bestående av enstaka gårdar i varierad storlek. Det förekommer vissa byaggregat med fler hus. Kända platser och lokala referenser är Söderåsen, Lund och det moderna jordbruket. Det är ett landskap som upplevs både mycket urbant och agrart med få rekreativa värden. SAMMANHANG Slätten är ett öppet landskap med stora områden utan tydliga avgränsningar. Långa vyer och splittrat landskap. Kopplingar mellan gårdar. Pågående rörelse längsmed de stora vägarna i väst. Diken och vattendrag har ekologiska samband. Jordbruket helt dominerat- det moderna och storskaliga. PÅGÅENDE PROCESSER

3 Uppdragsnr: (16) Knappt några synliga pågående naturliga processer. Diken är viktiga element, då dessa vanligen är övertäckta pga. jordbrukets utbredning. Storskaligt jordbruk och större gårdar. UVECKLINGTENDENSER Storskaligheten behålls. Fortsatt förtätning av de större städerna Malmö och Lund. Fortsatt användning av vindkraftverk. KÄNSLIGHET Innehåll, Sammanhang, Pågående processer Landskapet upplevs som tåligt när det kommer till skalbrott och förändring av landskapsbilden då det är väldigt flackt och öppet. Dock beror detta helt på hur Järnvägsbanken utformas, den bör hållas relativt låg för att inte bli en visuell barriär i landskapet. Om infrastrukturen samlokaliseras kan det bidra till ett stort strukturbrott? och upplevas som en visuell barriär öst-västlig riktning. Det dominerande jordbrukslandskapet är känsligt för fragmentering, dels för att jorden inte blir lika lätt att bruka, dels att jordbruksmark försvinner. Längre norr ut är landskapet mer kupperat, med kortare avstånd mellan höjder här behövs fler broar och skärningar, ett stort ingrepp visuellt sätt oestetiskt enligt bana. Det blir då viktigt att passager blir attraktiva. Närliggande bebyggelse är känslig för bullerstörningar från järnvägen. Den sociala strukturen är känslig för förändringar i vägnätstrukturen, då landsbygdsbefolkningen är beroende av dessa kommunikationer för arbete, skola och ärenden i tätorterna. En konsekvens av dessa störningar kan också leda till avbefolkning av landsbygden. Känsligt för att järnvägens kantzoner bidrar till en monoton miljö för invasiva växtarter. Naturmiljö understryker att de små biotoperna som finns i landskapet är viktiga för att behålla ekosystemtjänster som pollinering och ge utrymme för biologisk mångfald. POTENTIAL Ur ett visuellt perspektiv ligger potentialen i det här landskapet i att området är relativt platt vilket innebär att större ingrepp som broar och bankningar förhoppningsvis kan undvikas. Landskapet i sydvästra Skåne är påverkat av det moderna jordbruket och det torde finnas stor potential för ett mer varierat och spännande landskap som både skulle gynna människor och biologisk mångfald. En höghastighetsjärnväg kan tillsammans med den övriga infrastrukturen smälta in i landskapet och förstärka den antroprogena delen av landskapet. Förlägga järnvägen där det redan nu finns mycket infrastruktur för att spara de storskaliga utblickarna och spara oexploaterade landområden. För människor är riktmärken i form av t.ex. kyrkor, höga torn etc. viktiga. Järnvägen kan bli ett slags riktmärke.

4 Uppdragsnr: (16) Nedgrävd tunnel ( betongtunnel cut and cover ) Det finns möjligheter att skapa spridningskorridorer utmed spåret. Stärka de befintliga biotoper som finns för våtmarkslevande och fuktälskande växter och djur genom tillägg av exempelvis våtmarker. Förbättra kommunikationen genom väl utformade passager. Naturmiljö påstår att då de flesta rörelser görs längs vägnätet så kan man också effektivt styra människor till lämpliga passager. STRATEGI Stora slättlandskapet bör gå relativt lätt att passera i plan, planskildheter blir en utmaning menar bana. Det mer kuperade landskapet kommer inte gå att följa utan att använda sig av skärningar och broar säger bana. Plan geometrin är svår, pga den täta befolkningen i norra delen. Placera järnvägen intill befintliga barriäreffekter, t ex befintlig järnväg eller motorväg. Exempelvis vid Hyllinge väster om Söderåsen. För att undvika visuell påverkan är en strategi att placera järnvägen i ett så glesbefolkat område som möjligt. På det viset begränsar man troligen också antalet fastigheter som kommer behöva lösas in. I given lokalisering placera järnvägen så att den i möjligaste mån smälter in i landskapet. Järnvägen kan läggas på marknivå eller något nedsänkt, jämför med järnvägen mot Öresundsbron. Den smälter då väl in i landskapet. Resandeupplevelsen blir dock lidande. Civils trycker på att faunapassager måste tillskapas på rätt platser. Även passager för jordbruket och lokalbefolkningen. Passera vattendragen med försiktighet då det enbart finns ett fåtal kvar. Helst på broar som inte innebär ingrepp i vattnet och inte hindrar flöden. Se även upp för att skapa hinder som kan ge översvämningar. Naturmiljö anser dock att broars potential i att släppa igenom människor och fauna inte kan nyttjas. De föreslår tunnlar som en eventuell lösning. För att begränsa påverkan på vägnätet. Identifiera betydelsen av olika vägstråk och målpunkter, det vill säga upptagningsområde ett samhälle har och vilka vägar som går dit. Eftersom alla vägar troligtvis inte kan korsa järnvägen är det viktigt att undvika att skapa en barriär i det mer lokala vägnätet. Buller kan begränsas genom att placera järnvägen så att landskapet skapar en barriär till bebyggelsen.

5 Uppdragsnr: (16) Övergångsbyggd-mosaiklandskap Söderåsen- Hässleholm Bild 3 och 4. Varierat landskap, dramatiskt med öppna och slutna rum. Vegetationen är uppblandad. INNEHÅLL Övergångsbyggd från flacka öppna landskap till mer kuperat mosaiklandskap med större partier av skog och inslag av jordbruk. Horsten Söderåsen är ett tydligt element med sin öst-västliga riktning. Ett väldigt dramatiskt landskap när man närmar sig Hässleholm. Berggrunden består av jurassiska och triassiska (c:a 200 miljoner år) lerstenar och sandstenar med kol. Berggrunden består där av gnejs som är mer än en miljard år gammal, med inslag av yngre diabas. Mot Söderåsen finns kraftiga förkastningsbranter och landskapet blir där mer brutet. Från och med Ljungbyhed består berggrunden av urberg (främst gnejs). Jordarterna domineras av morän och isälvssediment. Berggrundsmorfologin med Tornquistzonens horstar och sänkor skapar tydliga riktningar åt nordväst-sydost. Det största vattendraget är Vege å. Ån har fina översvämningsytor och tidvis en tydlig dalgång. En del små sjöar och våtmarker finns även i landskapet. Landskapet upplevs som brutet med flertalet miljöer som hyser biologisk mångfald som brynzoner och mindre fält. Markanvändningen består till viss del av jordbruk och en del mindre skogsbruk. Vegetationen är delvis uppblandad med en stor del ädellövskog. Landskapet upplevs som ett mer igenvuxet landskap där det sluter sig, det finns spår av stengärdesgårdar. Vägnätet består av mindre vägar, som följer horstarnas öst-västliga riktning. Bebyggelsen upplevs som omhändertagen med små byar och enstaka gårdar. Här är glesare mellan sockenkyrkor och kulturlämningar. I detta område har man under och 1700-talet fokuserat på infrastruktur för att binda ihop vårt land. I samband med järnvägens tillkomst växte många småföretag upp, bland annat kring Älmhult. Kulturellt sätt har Söderåsen som även är nationalpark stor betydelse som besöksmål för rekreation och friluftsliv. Ett annat besöksmål är vulkanen Jällabjä. Norr om Söderåsen fanns det vid isavsmältningen ( år sedan) en havsvik (dvs vi är under Marina Gränsen). Här bildades isälvsdeltan där isälvarna rann ut i havet. Här bryts sand och grus i grustäkter som tillsammans utgör norra Europas största grustagsområde. Nyckelelement Ädel löv.

6 Uppdragsnr: (16) SAMMANHANG Utblickar mot Söderåsen. Omväxlande struktur och skala samt varierad topografi med kullar och dalar. Vägarnas struktur följer landskapets former. Landskapet upplevs som opåverkat med lång kontinuitet av brukad mark. Rörelserna sker upp mot åsen, och längs vägarna. Ekologiska sammanhang inom raviner, uppe på åsen samt längs med dess kantzoner. PÅGÅENDE PROCESSER Småskaligt aktivt jordbruk och välskötta gårdar. Fritidslandskap med ett harmoniskt intryck. Stora rekreativa värden. Jakt på kron- och dovhjort. UVECKLINGTENDENSER Populärt omhändertaget område som kan utvecklas med mer bebyggelse då attraktiviteten ökar. Möjlighet till ökad turism. KÄNSLIGHET Innehåll, Sammanhang, Pågående processer Området kring Söderåsen är småskaligt och känsligt för skalbrott. En järnväg kan få en stor visuell påverkan i landskapet då karaktären av småskalighet är stor. Landskapets kärnvärden är känsliga och försämras radikalt om järnvägen går genom Söderåsen. I dagsläget finns det en lång kontinuitet i markanvändningen samt med bebyggelse och vägar som är väl anpassade till landskapet topografi. Viltet rör sig sannolikt längs åsens öst-västliga riktning, en järnväg bryter detta samband. Vägstrukturen har även den till en öst-västlig riktning och är känslig för strukturbrott. Järnvägen kan påverka attraktiviteten i området om den påverkar bebyggelsen och de funktioner som finns där idag. Den kan också påverka den lokala identiteten, d.v.s. förändringen från att ha verkat i ett sammanhang karaktäriserat av småskalighet till att hamna bredvid en stor järnväg. Kulturmark och herrgårdslandskap är känslig för ingrepp samt det höga rekreativa värdet är känsligt för fragmentering och barriäreffekter. Fauna kan störas av att de inte kan röra sig så fritt som de kunnat i den småbrutna terrängen när den skärs av järnvägen. Känsligt för att järnvägens kantzoner bidrar till en monoton miljö för invasiva växtarter. POTENTIAL Ett kuperat och varierade landskapet möjliggör att järnvägskroppen kan passas in i landskapet. Det finns potential att utforma järnvägen tillsammans med de naturliga processer och rörelsemönster som finns genom att skapa ekodukter, spridningsvägar. Fina utblickar mot Söderåsen och slättlandskapet

7 Uppdragsnr: (16) Möjlighet att dra järnvägen där det finns produktionsskog, då dessa har lägre naturvärden. STRATEGIER Följa höjdkurvor där så är möjligt och annars hitta de platser där nivåskillnaderna inte är för stora, och sluttningarna för skarpa. (Bana) Undvika fragmentering av sociala samband, genom att identifiera sociala samband och målpunkter; var bor människor? var arbetar de? vart går barnen i skola? var pågår aktiviteter? Generellt placera järnvägen där befolkningstätheten är lägst. Undvika fragmentering av områden med höga rekreativa värden (nationalparker etc). I det småbrutna landskapet försöka hålla järnvägen på höjder så att man kan passera de öppna områdena på bro så att fauna och människor kan passera under järnvägen. Att passera Söderåsen bör undvikas. Järnväg i bank och skärning.

8 Uppdragsnr: (16) Övergångsbyggd-mosaiklandskap - Hässleholm-Älmhult Bild 5 och 6. Stengärdesgårdar som är spår av tidigare inägor som nu vuxit igen. Barrskog som återkommer med sin storskalighet. INNEHÅLL Böljande mosaiklandskap dominerat av sjöar och myrar. Landskapet följer en nordsydlig riktning. Berggrunden består av gnejs med en jordart av huvudsakligen morän. Slätterna består ofta av silt och lite lera och utgör bra platser för odling. Storleken och antalet myrar ökar norrut mot Älmhult. Landskapet är både småskaligt och storskaligt på samma gång utan markanta höjdskillnader. Skogen är storskalig och inbjuder till begränsad variation med små öppna platser. Markanvändningen består av ensamma gårdar, småskaligt jordbruk med majoritet av skogsbruk och djurhållning. Men också en hel del produktionsskog. Större partier av barrskog med inslag av lövträd och mossar/myrar. Stengärdesgårdar i skogen är spår av gamla inägor som vuxit igen. Vägnätet är inte så utbrett och består av små krokiga vägar som följer det böljande landskapet, men även större vägnät (23:an). Järnvägen är viktig för kommunikationer (stationer i Osby och Älmhult för regionaltåg och mindre spår för lokaltåg). Bebyggelsen är relativt gles och samhällena små. Osby, norr om Hästveda känt för Brio, Älmhult med IKEA. SAMMANHANG Variation mellan öppet och slutet som ger möjlighet till utblick, kraftiga skalbrott och svårorienterbart. Återkommande mönster av tät skog, dalgång och mindre bebyggelse. Vägnätet har en stor betydelse för rörelsemönstret. Sammanhängande spridningskorridorer för djur. Spår av tidigare brukad mark i form av till exempel stengärdesgårdar. PÅGÅENDE PROCESSER Igenväxning av tidigare odlad mark. Skogsbruk. Kring de större samhällen som Osby och Älmhult pågår industriell verksamhet. Nordens största grustag. UVECKLINGTENDENSER Förväntad utveckling och exploatering runt Älmhult, då IKEA har stor betydelse för orten. Eventuell avbefolkning av de mindre orterna. Skogsbruk i de områden där skogen är en viktig näring. Igenväxt av tidigare brukad mark

9 Uppdragsnr: (16) KÄNSLIGHET Innehåll, Sammanhang, Pågående processer De befintliga jordbruken har svårt att överleva om järnvägen stör dess verksamhet. Vid de öppna småpartierna kan järnvägen förändra landskapsbilden och dess karaktär. Järnvägen kan bli en barriär och stycka upp befintliga sammanhang såsom bebyggelse och strukturer för de vägar som går öst-västlig riktning. Landskapet har ett högt rekreationsvärde och en järnväg kan skapa en barriär för både människor och vilt. Våtmarkerna har höga naturvärden och är känsliga för skärningar som gör att de dräneras och växer igen. Känsligt för att järnvägens kantzoner bidrar till en monoton miljö för invasiva växtarter. POTENTIAL Landskapen här bedöms ha potential att svälja ett storskaligt ingrepp som järnvägen innebär. Det finns en potential att stärka landskapets karaktär genom att följa landskapets form i den mån det går. Att lägga spåret i bryn och i kantzoner där den blir mindre påtaglig. Alternativet att gömma undan järnvägen i skogen. Utveckling av rörelse- och resemönster till och från arbetsnäring i Älmhult. STRATEGIER Identifiera vilka sociala samband som råder och undvika fragmentering av dessa. Undvika byar. Identifiera viktiga stråk för friluftsliv och undvika dessa, alternativt bygga in lämpliga passager. Hålla järnvägen i produktionsskogen. Järnvägsbank på påldäck som gör att urgrävning av myrar ej krävs och låga bankar för att minimera påldäcken

10 Uppdragsnr: (16) Sjö rika flacka landskap - Södra Småland-Växjö Bild 7 och 8. Öppna flacka landskapet med sjöar i nord-sydlig riktning. Husebybruk i bild 8. INNEHÅLL Öppet flackt landskap, rikligt med skog och vattendrag i nord-sydlig riktning. Berggrunden består främst av gnejs och jordartsmorfologin morän och drumliner med en del små rullstensåsar och slätter med silt och lera (därav få stengärdesgårdar). Storskaligt, stora öppna fält inramade av skog. Jordbruk, vattentäkt, utspridd bebyggelse med både små och större gårdar, gammal och gemytlig känsla. Det finns ingen tydlig markanvändning. Partier av barrskog med inslag av lövträd, igenväxning av betesmarker. Påtagligt sjölandskap omgivna av åkrar och mer öppna betesmarker runtomkring. Kommunikation sker främst på vägar. Gårdarna skiftades sent här. De gamla gårdarna är små och utspridda i landskapet, kompletterade med torp. Det finns mindre små bystrukturer, men det är sällsynt. Inga större samhällen förrän Växjö där landskapet är mer präglat av åkermark. I närheten av Växjö finns godslandskap med Huseby bruk och Bergkvara. Klassiska välbevarade parstugor från ca Husebybruk och Åsnen är populära besöksmål och rekreationsområde. Sjöarna kan ses som nyckelelement tillsammans med Husebybruk. SAMMANHANG Variation med öppet och slutet. Sammanhängande stora skogspartier inramar öppna åkrar som har fyrkantiga strukturer. Bebyggelsen är samlad längst med vägarna, mindre gårdar är utspridda. Åsnen är vattentäkt för Skåne. PÅGÅENDE PROCESSER Småskaligt jordbruk och skogsbruk. Turism och rekreation. Exploatering av ny bebyggelse kring Växjö. UVECKLINGTENDENSER Exploatering av bebyggelse kring Växjö. Möjlig befolkningsminskning på de mindre orterna. KÄNSLIGHET Innehåll, Sammanhang, Pågående processer Landskapet är speciellt känsligt för splittring och fragmentering av sociala samband, dvs möjligheten att ta sig till centralorten. Kulturlandskapet runt bruken och äldre jordbruk med hävdade ängar är känsliga för utradering. Ett anläggande av järnväg på

11 Uppdragsnr: (16) drumliner förstör den gamla kulturbygden då de är koncentrerade till drumlinerna i landskapet. Landskapet är känsligt för buller ut över sjöarna. Sjöar (ex Åsnen) och vattendrag är lämpliga habitat för fåglar som kan skadas av järnvägen menar Naturmiljö, t.ex. genom utfyllnad av järnvägsbankar. Järnvägens kantzoner kan också bidra till en monoton miljö för invasiva växtarter. POTENTIAL Ur ett socialt perspektiv har landskapet potential att klara ett intrång av en höghastighetsjärnväg eftersom det är relativt glesbefolkat. Skogen minimerar den visuella påverkan och bidrar till en begränsa bullernivån. Sjöarna och de flacka områdena kring dem kan utnyttjas för resandeupplevelser. STRATEGIER Identifiera sociala samband, rörelsemönster, viktiga målpunkter och stråk. Undvika sträckning som innebär splittring av sådana. Generellt förlägga järnvägen i de mest glesbefolkade områdena. Bana anser att man helt bör undvika områden som är befolkade, där detta är möjligt. Landskapet är relativt plant och kan passeras om man undviker drumliner och sjöar. Placera järnvägen längs med sjöarna för att skapa vackra resandeupplevelser. Lägga järnvägen utanför det odlade landskapet, i gränsen mot produktionsskog eller i produktionsskogen. Landbroar över sjöar.

12 Uppdragsnr: (16) Mellersta Småland Ljungby till Lammhult Bild 9 och 10. Gårdsmiljö i anslutning till sjön. Lagan rinner genom dalgången. INNEHÅLL Kuperat mosaiklandskap karakteriserat av långsträckta åsar med nord-sydlig riktning. Berggrunden består av urberg. Jordartsmorfologin av isälvsavlagringar i nord-sydlig riktning som följer dalgångar i berggrunden och morän överallt annars. På höjderna växer blandskog av gran och tall, men även partier med ädel löv som ek. Detta beror till stor del på att landskapet genomgår en igenväxning. De finns flera stora vattendrag som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Lagan, en större å som har stor betydelse för landskapets karaktär. Några stora sjöar är Vidöstern och Rusken. Kring vattendragen finns det åkrar och öppna landskap. Landskapet varierar mellan öppet och slutet med påtaglig rumslighet. Markanvändning består främst av jordbruk belägna i dalgångarna, samt en del skogsbruk och industriverksamhet kring Ljungby och Värnamo. De äldre vägarna följer åsryggarna, den nya E4an går på moränmark genom produktionsskogen. Befintlig järnväg går längs med E4 samt mellan Alvesta-Värnamo. Bebyggelsen är placerad på åsryggarna. Här finns en levande jordbruksbygd. Större bebyggelse kring Ljungby och Värnamo i övrigt utspridda gårdar, någon herrgård. Kyrkor, gravfält och stensättningar är vanligt förekommande på höjderna. Toftaholm herrgård är en känd lokal plats tillsammans med sjön Vidöstern. Lagan och landskapet runtomkring är uppskattad för rekreation och kan ses som nyckelelement tillsammans med gravfälten. SAMMANHANG Varierat öppet och slutet med relativt stora öppna ytor. Nord-sydlig riktning på landskapet (sjöar, åar) och även de större infrastrukturelementen som E4 och järnvägen. Funktionella sammanhang som vägnätet och tågnätet, Alvesta är en knutpunkt där många byter tåg. Ekologiska sammanhang i gränszoner av mosaiklandskapet som har få barriärer och rikligt med gamla inägor med högt lövinslag bidrar till en hög biologisk mångfald. Kulturhistoriskt sammanhang är de många gravfält som finns.

13 Uppdragsnr: (16) PÅGÅENDE PROCESSER I viss mån igenväxning av gamla hagamarker och jordbruk. Liten del med jordbruk och större del av skogsburk. Samhällsutveckling kring Ljungby och Värnamo. Nya bostäder. Jakt och fiske. UVECKLINGTENDENSER Eventuell avbefolkning av kommuner. Omstrukturering av folk från mindre byar till de större orterna. Utveckling av industriområden i Ljungby och Värnamo samt exploatering utåt samt strandnära bebyggelse. Minskat jordbruk, vilket skulle leda till igenväxning. KÄNSLIGHET Innehåll, Sammanhang, Pågående processer Eventuell utradering av jordbruksverksamheten. De öppna ytorna är känsliga vid förändring skapar en stor visuell påverkan. I detta landskap finns ett småskaligt vägnät som är känsligt för strukturbrott. Lagan och sjöarna är även de känsliga för strukturbrott. Känsligt för att järnvägens kantzoner bidrar till en monoton miljö för invasiva växtarter. I det öppna landskapet blir järnvägen en visuell barriär och förändrar på så vis landskapets karaktär. Att järnvägen bryter upp sammanhangen mellan de öst-västliga vägstrukturerna. Bana anser även att landskapet är känsligt för att järnvägen ger skärningar genom de nord/sydliga formationerna. Om järnvägen stör befintlig bebyggelse kan detta medföra att människor flyttar därifrån och landskapet växer igen. Lanskapet är känsligt för buller ut över dalgångarna. Sjöar och vattendrag kan vara lämpliga habitat för fåglar som kan skadas av tåg och kontaktledning. Passera för nära byar. Höga bankar bör undvikas då dessa blir en barriär i landskapet. POTENTIAL Möjlighet till att skydda omgivande landskap genom att placera järnvägen längs befintligt infrastrukturstråk (E4). Skogslandskapet ger möjlighet att dölja järnvägen. Dölja järnvägsbank genom att förlägga den i åskant i nord-sydlig riktning. Det finns potential till vackra vyer ut över sjöar om järnvägen placeras längs med en sjöstrand.

14 Uppdragsnr: (16) Skapa småbiotoper och spridningszoner längs med spåret. Landskapet har tydliga kommunikationsstråk i nord-sydlig riktning av olika ålder (vattenvägar, landsvägar, stigar). Järnvägen kan stärka riktningen i landskapet och symbolisera en ny generation av kommunikationsstråk. Skapa nya knutpunkter, öka exploatering och utveckling av stationsområden vilket förhoppningsvis kan leda till ökad tillväxt. Koppla samman med befintlig järnväg starkare knutpunkt. Turismen kan komma att öka i området. STRATEGIER Gömma järnvägen i produktionsskogen Lägga den i en dalgång med lägre naturvärden så att det blir ett tillskott i resandeupplevelsen. I kuperade områden kan tunnlar och broar vara aktuella. Generellt placera järnvägen i mer glesbefolkade områden. För att undvika påverkan på boendemiljön placera järnvägen så att den smälter in i omgivningen, exempelvis mot en fond av träd. Välja en sträcka som redan är påverkad av annan infrastruktur. Identifiera viktiga stråk för friluftsliv och undvika dessa, alternativt bygga in lämpliga passager. Placera järnvägen på landbro

15 Uppdragsnr: (16) Småland Mot Jönköping Bild 9 och 10. INNEHÅLL Böljande skogslandskap med tallhedar och en del myrmarker utan tydliga riktningar. Bergkullslätt med restberg (t.ex. Taberg) som kan nå upp till cirka 200 meters höjd. Dessa höjer sig tydligt jämfört det i övrigt relativt platta urberget, raviner och förkastningsbranter förekommer. Jordartsmorfologi består av isälvsmaterial med åsar. Sandurfält, t.ex. kring Vaggeryd. Dessa är flacka med mycket sand och grus. Landskapet har enbart ett fåtal vattendrag i dalgångarna och är en del av Lagans upprinningsområde. Mosaiklandskap med stora rumsligheter, dock få öppna rum. Vegetationen domineras av barrskog produktionsskog men även ädellöv växer i de öppna landskapen där marken tidigare brukats. Både jordbruk och skogsbruk förekommer. Kommunikation längs med E4, men även på de mindre skogsvägarna och vägnäten. Järnväg Värnamo-Nässjö samt Jönköping-Nässjö. Landskapet är glesbefolkat med spridd bebyggelse av mindre byar och samhällen. På det smålänska höglandet är byarna placerade på de höga krönlägena i de mer öppna områdena. Kända kulturella referenser är Store Mosse nationalpark (väster om Värnamo), Hooks herrgård och golfbana, Taberg och Nydala kloster. Mossar och skogen är viktiga nyckelelement. SAMMANHANG Tydlig struktur mellan uppdelningen av öppna områden och stora partier av skog som skapar rumsliga sammanhang. Taberg kan ses som landmärke. Svårorienterat tack vare terräng, få utblickar och mycket skog. Funktionella sammanhang längs med E4, mindre vägarna och längs järnvägar. PÅGÅENDE PROCESSER Mycket känns brukat- mycket skogsbruk och mindre jordburk. Jakt och rekreation. UVECKLINGTENDENSER KÄNSLIGHET Innehåll, Sammanhang, Pågående processer Det kuperade landskapet är känsligt för en visuell påverkan. Området omfattas av ett par kommuner, med undantag för Nässjö och Jönköping bor många i mindre centraloch tätorter. Större centralorter är troligtvis väldigt viktiga för arbete, skola (högstadie

16 Uppdragsnr: (16) och gymnasium). På grund av detta är kommunikationerna särskilt känsliga för barriäreffekter och strukturförändringar. Landskapet har ett högt rekreationsvärde och en järnväg kan skapa en barriär för både människor och vilt. Högmossarna har hög natur och geologivärden det finns risk att dessa miljöer påverkas negativt vid anläggande av en järnväg. Vilket t.ex. kan leda till habitatförlust av arter som trivs i dessa miljöer. De har också problematisk geoteknik. Landskapet är också känsligt för att järnvägens kantzoner bidrar till en monoton miljö för invasiva växtarter. POTENTIAL Skogslandskapet ger möjlighet att dölja järnvägen De höga höjderna kan ge fina reseupplevelser med utblickar, t.ex. om järnvägen passerar över dalgångar på bro, från en tunnel Djupa skärningar i berg för att få tillgång till krossmaterial/ballast Skapa småbiotoper och spridningszoner längsmed spåret. STRATEGIER Att undvika de få öppna jordbruksytorna och de opåverkade myrarna. Placera järnvägen i mer glesbefolkade områden. För att undvika påverkan på boendemiljön placera järnvägen så att den smälter in i omgivningen, exempelvis mot en fond av träd. Välja en sträcka som redan är påverkad av annan infrastruktur (landskapet längs E4:an flackt och ganska lätt att passera). Identifiera viktiga stråk för friluftsliv och undvika dessa, alternativt bygga in lämpliga passager (helst undvika). Järnvägsbank passar för tallhedarna