Behovet av IT-kompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovet av IT-kompetens"

Transkript

1 Behovet av IT-kompetens En studie av Handelsbankens bankkontorspersonal L I S A A L F Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

2 Behovet av IT-kompetens En studie av Handelsbankens bankkontorspersonal L I S A A L F Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare på CSC var Mats B Andersson Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2006:164 ISRN-KTH/CSC/E--06/164--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Behovet av IT-kompetens En studie av Handelsbankens bankkontorspersonal Sammanfattning Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Handelsbankens utvecklingsavdelning CCXK. Uppgiften bestod i att identifiera vilken baskompetens inom IT som Handelsbankens bankkontorspersonal besitter och hur denna kan främjas genom utbildning. Materialet till studien inhämtades genom samtalsintervjuer med personal med stark anknytning till IT och utbildning samt en enkätundersökning med fyra deltagande kontor. Det huvudsakliga problemområdet som identiferades var bristen av samordning vad gäller IT- och kompetensutbildning för personalen i Handelsbanken. Studiens resultat visar att nivån på baskompetensen inom IT på Handelsbanken skiftar och till stor del beror på vilket kontor man arbetar och i vilken regionbank man fått sin IT-utbildning. Denna kan skilja sig mycket åt beroende på Handelsbankens mycket decentraliserade organisation. Några förslag till lösningar presenteras i rapporten, t ex ett centralt dokument som tydligt visar vilka IT-kompetenser som Handelsbanken förväntar sig att bankkontorspersonal besitter. Vidare rekommendas Handelsbanken att utveckla ett PC-körkort för sina medarbetare i stil med det Europeiska PC-körkortet ECDL.

4 The need for digital literacy A study of Handelsbanken s bank branch employees Abstract This Master thesis was conducted by request of Handelsbanken. The assignment was to identify what basic digital literacy Handelsbanken s bank branch employees possess and how the litercies can be promoted by ITeducation at Handelsbanken. The data was gathered by interviews with members of the staff, which have a strong connection to IT and computer-related questions. A questionnaire among staff at four different branches was also conducted. The main problem area, which was identified, was the lack of coordination concerning IT- and competence education for staff at Handelsbanken. The result of the study shows that the level of basic digital literacy at Handelsbanken shifts and depends on which branch and for which region bank the employee works. A few proposed solutions to these problems are presented in the thesis. A central document that clearly shows which digital literacies Handelsbanken expect its employees to possess. Handelsbanken is further recommended to develop a computer driving licence for its employees, which should be inspired by the European Computer Driving Licence, ECDL.

5 Förord Detta examensarbete är utfört vid KTH avdelningen Medieteknik och utgör avslutningen på min civilingenjörsutbildning. Jag vill tacka alla som på olika sätt har bidragit till mitt examensarbete. Ett tack till mina handledare Mats B Andersson (KTH) och Charlotta Wejnarth (CCXK, Handelsbanken). Slutligen vill jag även rikta ett stort tack min familj och mina vänner som stöttat mig i skrivandet. Utan er hade det aldrig gått! Lisa Alf September 2006

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Introduktion till Handelsbanken IT och Handelsbanken Syfte Målsättning Frågeställning Huvudfrågeställning Delfrågeställningar Avgränsningar Genomförande Målgrupp Metoder Val av metod Djupintervjuer Respondenter Enkätundersökning Respondenter Bortfall Metoddiskussion Validitet och reliabilitet Objektivitet Metod för analys Teori IT-kompetens Kompetensutveckling Chefens roll vid kompetensutveckling Datakörkortet ECDL Målgrupper för Datakörkortet ECDL Syftet med Datakörkortet ECDL Datakörkortets omfattning Handelsbanken Handelsbankens program Syn på utbildning Produktionssättning av nya program... 19

7 4.3.1 Systemägarens roll Tillvägagångssätt Satsning på hem-pc Kompetensstöd för kontor Resultat Resultat djupintervjuer Resultat enkätundersökning Enkätundersökningens svar Diskussion och rekommendationer Handelsbankens brister Office-paketet Koordinationsproblem Utvecklingsavdelning vs. bankkontorspersonal Varför utbildning på PC? Användandet av Sametime Rutiner på kontor Rekommendationer PC-körkort Övriga rekommendationer Fortsatta studier Slutsats Litteraturlista Bilagor Bilaga 1: Enkätundersökning Bilaga 2: Intervjuguide... 47

8 Inledning 1 Inledning Detta inledande kapitel syftar till att klargöra varför detta examensarbete genomförts. Läsaren får här ta del av examensarbetets syfte och vilka frågeställningar det ämnar besvara. Här presenteras även arbetets begränsningar samt en kort sammanfattning av hur arbetet genomförts. 1.1 Bakgrund Baskompetens inom IT blir viktigare på dagens arbetsmarknad då konkurrensen är större (Svenskt näringsliv och IT-företagen, 2001). IT verkar som ett kraftfullt konkurrensmedel och det är företagens ledningar som ansvarar för att skapa förutsättningar för innovationer i IT-baserade produkter, tjänster och affärsidéer. (Falk och Olve, 1996). Enligt Statistiska Centralbyrån (2005) använder 100 % av de anställda i företag i den finansiella sektorn datorer varje dag i sitt arbete. Detta kan jämföras med exempelvis anställda i företag i tjänstesektorn. Där använder endast 71 % av de anställda sin dator i arbetet dagligen. Företag idag räknar med att dess personal har någon nivå av baskompetens vad gäller datorer och hur dessa används. Denna kompetens är viktig för att kunna tillgodogöra sig information, e-post och dokument. Även användandet av diverse ordbehandlingsprogram, olika kommunikationsverktyg samt företagsspecifikt utvecklade hjälpmedel är idag en nyckelfaktor för personalen att ha kunskap om. Frågan om vilken baskompetens inom dessa områden som personalen behöver besitta och hur de olika utbildningsbehov som kan behöva att tillgodoses blir idag allt viktigare företagen. 1.2 Introduktion till Handelsbanken Handelsbanken är en universalbank, det vill säga levererar tjänster inom hela bankområdet. Handelsbanken har en stark position på den svenska marknaden med 455 kontor. (Handelsbanken, 2006) Totalt har Handelsbanken knappt anställda varav ca 6000 stycken arbetar ute i kontorsrörelsen. (Handelsbanken, 2006) Handelsbankskoncernens affärsverksamhet är starkt decentraliserad. Koncernen är uppdelad i elva regionbanker varav sju ligger i Sverige. Varje regionbank är uppdelad i bankkontor. Bankkontoren är mycket självgående och varje kontorschef svarar direkt mot regionbankschefen. Vid regionhuvudkontoret finns specialister som stöd för kontorens arbete t ex rörelsechefer, specialister på kredit-, utlands-, betalnings-, kapitalplacerings-, försäkrings- och juridiska frågor samt interna funktioner för ekonomi, administration, personal och revision. Handelsbanken har även centrala avdelningar som IT och supportcenter. De viktigaste styrmedlen är en i hela koncernen väl förankrad företagskultur och ett effektivt ekonomiskt styrsystem. Grundidén är att organisation och arbetssätt ska utgå från kontorens ansvar för enskilda kunder, inte från centrala enheters ansvar för produktområden eller marknadssegment. Handelsbankens organisation ska främja samspelet mellan starka kontor, kvalificerade specialister och effektiva stödfunktioner. 2

9 Inledning Här under presenteras Handelsbankskoncernens organisation som en samlad enhet, inriktad mot den enskilda kunden och med det enskilda bankkontoret i spetsen. (Handelsbanken, 2006) Bild 1: Handelsbankens uppdelning av koncernen IT och Handelsbanken Klyftan mellan grupper som kan IT respektive de som besitter mindre kunskaper inom området ökar hela tiden. (Fakta om informations- och kommunikationssamhället i Sverige 2004) Stora resurser läggs oftast på IT, men de satsningar som görs fås sällan tillbaka till 100 %. (Falk och Olve, 1995) System, datorprogram, support och IT utvecklas på Handelsbankens centrala avdelningar. Regionbankerna är beställare av nya program och uppdaterade versioner av befintliga program. Stycke 4.1 kommer att närmare presentera de mest frekvent använda programmen på bankkontoren. De centrala avdelningarna är tillverkare och regionbankernas bankkontor är de slutliga kunderna och användarna av programmen. Då Handelsbanken som koncern är decentraliserad ger detta skillnader både lokalt och regionalt då det finns olika inställningar till hur datorsystemen ska integreras i arbetet men även hur mycket av systemen som egentligen behövs. (Ejmert, 2006) 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att få CCXK, en del av den centrala utvecklingsavdelningen inom Handelsbanken att få en bättre uppfattning om hur bankkontorspersonalen använder sig av IT och PC i sin arbetssituation. CCXK arbetar främst med IT och användarfrågor. 1.4 Målsättning Målet med examensarbetet är att undersöka på vilken nivå baskompetensen inom IT är hos Handelsbankens personal och deras sätt att förhålla sig till de system och den mjukvara som används. Arbetet syftar dels till att undersöka hur baskompetensen kan förbättras genom handledning och interaktivt stöd. Ett delmål är att försöka specificera vad grundkompetens består utav och kunna skriva ned det i punktform. Grundkompetenslistan kan senare verka som ett medel som banken kan använda sig utav som måttstock på vad nyanställda ska kunna. 3

10 Inledning 1.5 Frågeställning Examensarbetet har haft en huvudfrågeställning och ett antal delfrågeställningar Huvudfrågeställning Vad består baskompetensen av ute på kontor? Delfrågeställningar Vilken kompetensnivå har personalen idag som gäller IT och datoranvändning? Vilka faktorer främjar kompetensutvecklingen inom användandet av datorer på arbetsplatsen? Hur skulle man kunna öka baskompetensen inom IT för bankkontorspersonalen? 1.6 Avgränsningar IT-kompetens är ett mycket brett ämne vilket har krävt vissa avgränsningar. Användandet av Internet tas inte upp, liksom att studien inte kommer att visa på hela Handelsbankens kontorsrörelse. Fyra kontor har valts ut för den enkätundersökning som ligger till grund för de resultat som presenteras senare i rapporten. (Se kapitel 5.1) 1.7 Genomförande Examensarbetets genomförande kan sammanfattas i följande delmoment: Litteraturstudie Djupintervjuer Enkätundersökning Analys av data Arbetet inleddes med en litteraturstudie med inslag av böcker och relevanta artiklar samt interna Handelsbanksrapporter i ämnen som rörde ITkompetens, kompetensutveckling och utbildning. Djupintervjuerna tog vid för att skapa en uppfattning om vad kunniga personer med stark anknytning till ovanstående ämnen hade att säga. För att sedan få insikt i hur bankkontorspersonalen själva uppfattar sin arbetsmiljö generellt och datorer och IT specifikt genomfördes en enkätundersökning. Därefter samlades all data in och analyserades. 1.8 Målgrupp Målgruppen för examensarbetet är främst Handelsbankens CCXKavdelning då de vill med hjälp av det genomförda examensarbetet ta reda på baskompetensen för bankkontorspersonalen. I dagsläget utgår CCXK ifrån en viss nivå på kompetens när nya produkter och system ska utvecklas men de är inte säkra på om den nivån är riktig. Undersökningen kommer förhoppningsvis att ge dem en fingervisning om var baskompetensen ligger. 4

11 Metoder 2 Metoder Kapitlet syftar till att beskriva de metoder som använts i examensarbetets datainsamling. Här diskuteras även metoderna med avseende på validitet, reliabilitet och objektivitet. 2.1 Val av metod Innan ett arbete inleds bör man specificera om metoderna för datainsamling ska vara av kvantitativ eller kvalitativ art. Kvantitativa metoder syftar till att studera relationer mellan fakta och utifrån dessa dra generaliserande slutsatser, medan kvalitativa metoder syftar till att ge en mer övergripande insikt. (Bell, 2000) Med kvalitativa metoder eftersträvas en helhetsbeskrivning av det undersökta, exempelvis hur människor i en viss situation beter sig. En sådan studie tenderar att behandla mindre populationer än den kvantitativa undersökningen som i regel har väldefinierade steg i forskningsprocessen. (N.E, 2005) Då målet med examensarbetet varit att få en översikt om Handelsbankens baskompetens inom IT, och hur den kan förbättras, har kvalitativa metoder valts som studieform. Även om syftet med intervjuerna var att få en nyanserad bild av en upplevelse, förkastades inte ett kvantitativt metodval helt och hållet. Vissa mätbara resultat var fortfarande av intresse att få fram, exempelvis graden av användning av Handelsbankens program och kunskap om kortkommandon i Microsoft Office-paket. För denna kartläggning valdes enkätundersökning som metod. Djupintervjuerna och enkätundersökningens resultat stöder varandra och verkar som varandras komplement. 2.2 Djupintervjuer Fem djupintervjuer genomfördes med ett urval av Handelsbankens personal som arbetar inom kompetensutveckling, personal och IT-frågor. Syftet med intervjuerna var att inhämta en djupare förståelse för arbetssätt och rutiner i Handelsbankens kontorsrörelse samt att ytterligare ringa in utbildningsbrister och syn på IT. Intervjuerna var av fokuserad natur, vilket innebar att respondenterna under intervjuerna behandlade ett antal fördefinierade teman (Bell, 2000). Under intervjuerna antecknades det som respondenterna sade. Ingen ljudupptagning genomfördes, då intervjuformen ansågs ge skribenten tillräckligt med tid att anteckna mellan frågorna. Intervjuerna genomfördes i slutet av mars och i april Respondenter De fem personer som intervjuades har eller har haft stark koppling till IToch användarfrågor för bankkontorspersonalen. 5

12 Metoder Anna-Lena Möller, CPK, Centrala Personal och kompetensavdelningen. Hon är chef för CPK och har även ansvaret för de interna utbildningar som finns på Handelsbankens intranät. Carina Ejmert, RCAI, IT- och utbildningsfrågor på regionbank City. Hon arbetar specifikt med utbildning och fortbildning för bankkontorspersonalen i regionbank City (RC). Vidare handhåller hon kurser ute på kontor i IT-kompetens och datoranvändning. Kristina Bickford-Smith, RCP, Personalavdelning för regionbank City. Personalman på Regionbank City. Ansvarig för hem-pc projektet ur personalperspektiv (se avsnitt 4.4) Martina von Bothmer, Handelsbanken Tullinge (RM). Privatrådgivare på bankkontoret i Tullinge. Hon har under 15 år arbetat aktivt med IT-utbildning för personal Charlotta Wejnarth, CCXK, arbetar aktivt med användarvänlighet för bankens Internetsidor och är även systemägare. 2.3 Enkätundersökning För att kunna studera Handelsbankens kontorsrörelse och få personalens tankar och uppfattningar om det dagliga arbetet genomfördes en enkätundersökning på fyra kontor i Stor-Stockholmsregionen. Urvalet gjordes i samspråk med Lars Gustavsson f.d. IT-ansvarig på Regionbank Mellansverige och Carina Ejmert, motsvarande roll på Regionbank City. Dessa fyra kontor har någorlunda köns- och åldersspridning och representerar både mindre ort, förort till Stockholm och Stockholms innerstad. Totalt rör det sig om ca 70 enkäter. Personalen på de fyra kontoren, fick fylla i en enkätundersökning som skickades ut per post. Respondenterna i sin tur skickade tillbaka de ifyllda enkäterna via Handelsbankens internpost. Utformningen av enkäten skedde med hjälp av Martina von Bothmer, Handelsbanken och även genom litteratur som Enkätboken. (Trost, 2001) Vidare bör påpekas att enkätens frågor togs fram i samråd med CCXK och speglar deras definition av baskompetens inom IT. Det bör också påpekas att denna enkätundersökning endast speglar en vinkel av ITkompetensen i banken. IT-kompetensen ute på andra kontor kan också skilja sig från de tillfrågade kontoren i denna rapport. Andra enkätundersökningar skulle också kunna visa på andra kompetenser. Då målet med enkätundersökningen inte var att ge en fullkomlig bild av det nuvarande läget i hela Handelsbankskoncernen vad gäller IT-kompetens, valdes denna typ av studie med fyra deltagande kontor som undersökningsmaterial. Enkätundersökningen genomfördes under april Respondenter Respondenterna på enkätundersökningen arbetar alla på kontor i Stor- Stockholmsområdet. Totalt skickades 72 enkäter ut. (Se exakt fördelning i kapitel 5.1.) 6

13 Metoder Bortfall Bortfallet blev sju stycken enkäter vilket innebär att 65 personer besvarade enkäten. Enligt Trost (2001) bör man göra en bortfallsanalys genom att jämföra sitt material med populationen eller det ursprungliga urvalet. Vidare menar Trost (2001) vet man nästan alltid något som sin population och/eller sitt urval. Då bortfallet i denna undersökning var mindre än 10 % har jag valt att inte göra någon ingående bortfallsanalys beroende på enkätens utformning där de flesta frågor är av beskrivande art. 2.4 Metoddiskussion Oberoende av vilka metoder man väljer att använda för sin datainsamling så måste dessa alltid granskas ur tillförlitlighets- och giltighetssynpunkt (Bell, 2000) Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att kunna beskriva att man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt. (Malterud, 1998) Validitet, eller giltighet, är ett mått på om en metod verkligen ger de data den är tänkt att ge. Reliabilitet, eller tillförlitlighet, är ett mått på i vilken utsträckning en metod ger samma resultat vid olika tillfällen om omständigheterna är desamma. En faktor som kan påverka validiteten negativt är situationen som uppstår när man sätter sig ned med en intervjuperson. Medvetet eller inte så är det oundvikligt att man startar en känslomässig och intellektuell process hos respondenten. (Holme & Solvang, 1997) Vid de intervjuer, som gjordes inom ramen för undersökningen, användes en intervjuguide (Lantz, A; Intervjumetodik). Utifrån den tolkades respondenternas svar. Det är inte säkert, att en annan person skulle ha ställt samma frågor som jag gjorde. Det är heller inte säkert, att en annan person skulle ha tolkat svaren på samma sätt. Möjligheten finns därför, att en annan person skulle ha uppnått ett annorlunda resultat. Förhoppningsvis är intrycken och reaktionerna på situationen så pass svaga att de inte dominerar. Men ju starkare intryck och reaktioner en undersökning väcker desto större anledning har man att ta med fenomenet i beräkningen av resultatens validitet. Genom att lägga ner mycket tid på utformningen och pilottestningen av både intervjufrågorna och enkätundersökningen har försök gjorts att minska dessa oönskade effekter. Reliabilitet betyder att man mäter korrekt och att informationen är representativ. Ju mer ostrukturerad en intervju är desto mindre reliabel är den. Det faktum att ingen inspelning av intervjusvaren på band gjorts har också bidragit till minskad reliabilitet. Svar och resonemang från respondenterna har antecknats under intervjun. Med god reliabilitet kan man uppnå generaliserbarhet, d.v.s. att utifrån de kunskaper man fått från ett visst urval, kunna påstå att samma resultat gäller 7

14 Metoder för alla deltagare i målgruppen, även de som inte tillfrågats. Enligt Merriam (1994/1988) handlar reliabilitet om i vilken utsträckning undersökningens resultat kan upprepas. Vidare skriver Merriam, att reliabiliteten hos en viss forskningsmetod grundar sig på antagandet, att det finns en enda verklighet, som kommer att föranleda samma resultat om upprepade studier av denna verklighet genomfördes. Dock kan exakt samma situation aldrig återskapas på nytt vilket innebär att resultat från en kvalitativ intervju sällan kan reproduceras Objektivitet Något som alla forskare och undersökare strävar efter är objektivitet. Att vara helt objektiv anses vara nästintill omöjligt eftersom forskaren alltid, på ett eller annat sätt, fäller omdömen och väljer vad som ses och noteras. (Ely, 1993) Enligt Ely (1993) gäller det att hela tiden arbeta för att synen påverkas så lite som möjligt av den egna subjektiviteten. I detta fall är det viktigt att känna till att skribenten tidigare arbetat som sommarvikare på olika kontor i Handelsbanken under ett flertal år. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom skribenten omedvetet kan ha noterat andra saker än en utomstående person eventuellt skulle ha gjort. Det finns alltså en risk att skribentens tidigare erfarenheter påverkat resultatet. 2.5 Metod för analys Varje intervju tog ungefär 90 minuter att genomföra och under intervjuerna antecknades svaren i stödordsform på papper. Bandspelare uteslöts p.g.a. det tidskrävande arbete som det innebär att skriva rent intervjun i efterhand. Risken att intervjupersonen skulle känna sig besvärad och pressad att svara rätt på frågorna kunde också minimeras tack vare detta. Det var av vikt att samtalen var spontana och otvungna och att de lämnade utrymme för intervjupersonens egna uppfattningar och synpunkter. Respondenten hade alltid valmöjligheten att inte svara på en fråga, och intervjun skedde utan påtryckningar. I hälften av fallen har respondenterna velat få intervjufrågorna i förväg och har då fått möjlighet att ta del av dem. Samtliga respondenter har getts möjligheten att i efterhand kommentera resultatet från sina intervjuer samt påpeka eventuella felaktigheter i noterade svar. Hänsyn har också tagits till intervjuareffekter och andra svårigheter. Så snart som möjligt efter ett möte skrevs anteckningarna rent och delgavs intervjupersonen via e-post. Eftersom det rörde sig om ett relativt litet antal respondenter har inget statistikprogram använts för att analysera svaren från enkätundersökningen. 8

15 Teori 3 Teori I detta kapitel presenteras de teorier som behandlar kompetensutveckling och IT-kompetenser för Handelsbanken som observerats under examensarbetet. I kapitlet redovisas också vetenskapliga teorier kopplande till problemområdena. 3.1 IT-kompetens Vad är IT-kompetens och går det att få svar på den frågan? Företag och myndigheter kan oftast inte lista upp en kravspecifikation på vad personalen förväntas kunna. Deras kompetensbehov definieras ofta i helt andra mer funktionsorienterade, termer. Så svaret på frågan skulle bli det beror på (Behov av IT-kompetens i svenskt näringsliv, 2001) Hunter (1983) i (Bawden, 2001) definierar IT-kompetens på följande vis: Det som en person behöver för att kunna handskas med datorer och hur de fungerar för att kunna leva i ett informationsbaserat samhälle (översättning, Alf 2006) En annan definition som Husen och Postlethwaite (1985) i Bawden (2001) står för: De förstålelser, förmågor och attityder som behövs för att effektivt kunna fungera i en given social roll som direkt eller indirekt involverar datorer (översättning Alf, 2006) Haigh (1985) i Bawden (2001) har uttryckt sina tankar kring IT-kompetens på följande sätt: Det kompendium av kunskap och förmågor som vanligt utbildat folk behöver om datorer för att effektivt kunna fungera i arbetet och i deras privata liv (översättning Alf, 2006) Shapiro och Hughues (1996) i Bawden (2001) har tagit fram ett kompendium för datorkompetens som är baserat på sju dimensioner som alla innefattar andra kompetenser. Verktygskompetens- förstå och använda sig av IT-verktyg, inkluderat hårdvara, mjukvara och multimedia Resurskompetens förstå formerna och tillgå metoder för informationsresurser, speciellt resurser som kräver nätverk Kompetens i sociala strukturer - förstå den sociala situation och produktionen av information Forskningskompetens användandet av IT-verktyg för forskning 9

16 Teori Publiceringskompetens förmåga att kommunicera och publicera information Kompetens inom utvecklingsteknologi- förmåga att förstå ITuppfinningar och lösningar och göra intelligenta beslut om nya teknologier Kompetens att kritiskt se på information förmåga att kunna utvärdera och bedöma för- och nackdelar med informationsteknologi (översättning Alf, 2006) Ett EU-finansierat projekt, I-Curriculum project, har forskat på vad vi som människor behöver för att kunna fungera i det intensiva informationssamhälle vi nu lever i. I-Curriculum projektet definierar IT-kompetens genom att titta på metadata och metakunskap som behövs i den digitala tidsåldern. Projektet har bortsett ifrån implementationer och särskilt förpackade program som, enligt dem, bara visar på en del av kompetensen, exempelvis Microsoft Office. Forskargruppen menar att IT-kompetens är förmågan att aktivt deltaga i det digitala samhället och verka för ett livslångt lärande.(ulicsak, 2004) IT-kompetens idag definieras på skilda sätt och ovanstående citat och punktlista visar att definitionerna är vida. Om IT-kompetens beskrivs som en pyramid är baskompetensen den grund som pyramiden står på. Varje företag och varje organisation har sina minimikrav på vad deras medarbetare förväntas kunna för att kunna tillgodogöra sig viktig information och se IT som ett verktyg i det dagliga arbetet. Vilken nivå baskompetens inom IT som behövs är alltså mycket individuellt ställt. Branscher glider över i nya verksamheter med höga krav på IT i såväl som processer som i tjänster. Banksektorn utvecklar ständigt nya betalningssystem med ökade krav på mobilitet och säkerhet. Den offentliga sektorn går mot en digital revolution där kommunikation med medborgare och företag kommer att kräva nya lösningar inom bl. a kryptering, elektroniska signaturer och integritetsskydd. (Svenskt näringsliv och IT-företagen, 2001) Det svenska samhället, liksom västvärlden i övrigt, har under de senaste tre decennierna genomgått en förändring från industrisamhälle till tjänstesamhälle (Nilsson och Pålsson 1998). Dessa förändringar ställer krav på den arbetande som på något sätt måste uppdatera sina kunskaper och anpassa sina arbetsinsatser efter arbetets nya innehåll.(bolander, 2001) År 2003 användes datorer i cirka 97 % av företag med 10 eller fler anställda. (Fakta om informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2004) I ett postindustriellt, kundorienterat produktionssätt, är marknadens krav under ständig förändring. (Nilsson och Pålsson, 1998) Förmågan att oavbrutet förnya kompetensen för att kunna anpassa sig till förändringarna, blir därför avgörande för en verksamhets framgång. Kraven på företag och myndigheter blir högre och de bör även enligt Nilsson och Pålsson, 1998 bli lärande organisationer. Företag och myndigheter bör alltså i högre utsträckning kunna ta vara på de olika kompetenserna som personalen har 10

17 Teori och även kunna vidareutveckla dessa för att utveckla sin egen organisation. I en tid när Internet och kommunikationstekniker i en allt högre grad präglar samhället, är det nödvändigt att fundera över vad detta egentligen innebär för synen på bildning, kraven på baskunskaper och villkoren för lärande. Bildning rör sig om flera samverkande kompetenser och därtill en övergripande kompetens som för samman dem enligt Johan Fjord Jensen. (Nilsson och Pålsson, 1998) Han beskriver att den digitala kompetensen består av fyra delar som alla tillsammans bildar en helhet. Den första rent tekniska kompetensen ligger i hur allt fungerar och hänger samman, hur tekniken har utvecklats och vilka tekniska tillämpningar som finns tillgängliga. Den andra digitala kompetensen är själva handhavandet av tekniken, alltså hur arbetet med tekniken sker rent operativt. Kunskaper inom kommandon, om hur det grafiska gränssnittet och hur man styr systemet med tangentbord och mus inkluderas i denna kompetens enligt Fjord Jensen i (Nilsson och Pålsson, 1998). Han skriver vidare att den tredje digitala kompetensen är kunskapen om mjukvaran; hur användandet av olika program kan hjälpa till att lösa en uppgift. Den fjärde kompetensen innebär låta tekniken vara ett hjälpmedel till att utföra uppgifter som människor inte kan lära sig. Dessa uppgifter kan sedan sättas samman och bilda nya helheter. 3.2 Kompetensutveckling IT-satsningar är dyra och långsiktiga och besluten om dessa fattas av företagens ledningar. Det är således även deras ansvar att säkerställa nödvändig IT-kompetens och infrastruktur för att snabbt kunna möta nya kundbehov och förändringar i omvärlden. (Falk och Olve, 1996) De menar vidare att ledningen måste själva behärska det grundläggande IT-språket och vissa prestandamått för att kunna ge rätt signaler till IT-avdelningen, bedöma investeringar och organisera IT-verksamheten. Falk och Olve vill även försöka ta bort det så kallade generationsargumentet, att IT är för de yngre, som många äldre medarbetare kan tänkas använda sig utav då de står inför en ny IT-satsning. Aspekten tid är även viktigt i utbildningssammanhang. När nya program produktionssätts finns det sällan tid till utbildning för personalen. Detta kan då ge konsekvenser längre fram i arbetet såsom att: Det nya programmet används till fullo inte vilket ger resursslöseri Personalen använder sig utav programmet på ett felaktigt sätt, eller t o m inte alls då det är för svårt att lära sig Enligt Haglund och Ögård (1995) har företag mycket att vinna på genom att satsa på kompetensutveckling. Det är ett sätt att: Öka effektivitet och konkurrensförmåga Bättre tillfredsställa kundens behov Utveckla och behålla kompetenta medarbetare Säkra företagets långsiktiga utveckling och överlevnad 11

18 Teori Bidra till ett bättre och rikare samhälle. Haglund och Ögård (1995) menar vidare att kompetensutveckling ska Täcka kortsiktiga, akuta behov som uppstår p.g.a. den flexibilitet som ett företag idag måste kunna leva upp till. Denna del ska i ett sunt företag vara liten i förhållande till den långsiktiga kompetensutvecklingen. Långsiktigt samordnas med företagets affärsidé och samplaneras med arbetet med affärsplanen. Underförstått utgår vi från kundens behov eftersom dessa förutsätts ligga till grund för affärsidén. Riktas mot tydliga och mätbara mål samt följas upp så att erfarenheterna används för ytterligare utveckling av mål och mätmetoder. Kan man till en början inte mäta effekter så ska man göra bästa möjliga värdering av effektiva insatser och följa upp dessa. Vara en strategisk, uthållig och prioriterad del av företagets verksamhet. Kompetensutveckling ska t ex inte utnyttjas som den kortsiktiga regulator för vinstmaximering som den ofta är idag. En sådan strategi gör kompetensutvecklingen till något mer eller mindre farsartat sett ur medarbetarnas synvinkel och det omdömet gäller även när den totala effektivitetn för företaget beaktas. Vara fasförskjutet i förhållande till dagens mönster för anpassning till konjunkturcykeln Chefens roll vid kompetensutveckling Att driva utvecklingsarbete ingår i chefens roll. Man kan se både eventuellt motstånd mot förändring hos chefer och tidigare bristande utveckling på enheten som mycket troliga tecken på brister i chef- och ledarskapet. (Haglund och Ögård, 1995) Det visar sig att de chefer som sitter fast i dagliga rutiner och säger sig inte hinna utveckla sin organisation oftast sitter fast i sina dagliga rutiner på grund av att de inte har utvecklat sin organisation. (Haglund och Ögård, 1995: 91) Den primära gruppen för att säkra framgång i förändringsarbetet är företagens eller organisationens ledning. Det är helt nödvändigt att den fullständigt accepterar och stöder utvecklingsarbetet för att man ska nå framgång. Haglund och Ögård (1995) menar att cheferna ska vara aktivt agerande för de utvecklingsidéer som tas fram och ta ett reellt ansvar för att de faktiskt genomförs. 12

19 Teori Falk och Olve (1996) menar att ledningen ansvarar för att de infrastrukturella informationssystemen används dels genom bestämda krav och policies, del genom att med det goda exemplets makt själv utnyttja dessa när det är möjligt. De menar vidare att det är ledningens ansvar att säkerställa att rätt kompetens och rätt utbildningsstrategi finns i organisationen. 3.3 Datakörkortet ECDL I Sverige och hela Europa investeras stora belopp i persondatorer och programvara. Motsvarande investering i utbildning är vanligen otillräcklig. Resultatet är att nyttoeffekten av investeringarna blivit lägre, eller kommit senare än beräknat. Det har saknats en certifiering som visar om en person har baskunskaper för att rätt hantera en persondator. Man har heller inte på ett entydigt sätt kunnat mäta vilket resultat en utbildning gett. (Dataföreningen och Exido, 2005) Finland tog upp problemet först, och det Finska Dataförbundet, med stöd från Utbildningsministeriet, tog fram ett koncept för att examinera och utfärda ett Datakörkort. Detta projekt startade 1995 och idag är det över två miljoner användare över hela världen som på börjat eller helt genomfört testerna för det Europeiska Datakörkortet, ECDL. (Dataföreningen och Exido, 2005). Dataföreningen i Sverige lanserade det Europeiska Datakörkortet, ECDL, eller European Computer Driving Licence, augusti Projektet syftar till att öka IT-kompetensen i näringsliv, förvaltning och skolan genom att skapa en certifiering för datakompetens genom examination och utfärdande av datakörkort för PC i Sverige. Examinationen består av sju delprov som ska avläggas hos ett auktoriserat testcenter. Det Europeiska Datakörkortet, ECDL, är i sig en stimulansfaktor för att lära sig mera - och gör individen mer attraktiv på arbetsmarknaden. De europeiska dataföreningarnas organisation, CEPIS, har stått fadder för projektet som har drivits fram av de nordiska dataföreningarna. Utöver de nordiska länderna har även Irland, England, Nederländerna, Österrike, Frankrike och Italien deltagit i den projektgrupp som utvecklade det Europeiska Datakörkortet, ECDL. ECDL finns tillgänglig i de flesta länderna i Europa (drygt 30 länder) samt även i ett flertal länder utanför Europas gränser genom ICDL, Internationell Computer Driving Licence, och är en av de mest accepterade standarderna för certifiering av datakompetens, internationellt. 13

20 Teori Målgrupper för Datakörkortet ECDL Det finns i huvudsak två målgrupper: Grundutbildade från skolan, utbildningsorganisationer och företag. Datakörkortet är då ett kompetensbevis och en naturlig avslutning på utbildningen. Yrkesverksamma som redan arbetar vid en dator och har viss grundutbildning. Många kan ta datakörkort direkt, andra behöver kompletterande utbildning. Som exempel kan nämnas att vid Mäklarsamfundets utbildning för blivande fastighetsmäklarassistenter är sedan år 2002 Datakörkortet ECDL obligatoriskt för att bli godkänd och diplomerad. (Dataföreningen i Sverige, 2006) Syftet med Datakörkortet ECDL Att främja och uppmuntra grundläggande datorkunskap hos alla. Att höja kunskapsnivån inom IT och kompetensnivån avseende användning av persondatorer. Att öka förståelsen för hur datorer bäst kan användas och ge insikt om fördelarna med användning av datorer. Att öka produktiviteten hos dem som använder datorer i sitt dagliga arbete. Att öka avkastningen på IT-investeringar. Att tillhandahålla ett kompetensbevis på IT-kunskaper som gör det möjligt för alla att bli medlemmar i informationssamhället Datakörkortets omfattning ECDL är indelat i sju moduler och består av ett teoretiskt och sex praktiska prov på de vanligaste PC-programmen. Observera att det inte räcker att kunna de vanligaste funktionerna i programmen. För att klara ett prov fordras ingående kunskaper. I respektive modul kan man välja vilken programvara man vill testa på. Nedan följer en allmän beskrivning av de olika modulerna: (Dataföreningen i Sverige, 2006) Modul 1 Allmän IT-kunskap: Här krävs det att testtagaren känner till den grundläggande fysiska uppbyggnaden av en persondator, och förstår några av grundbegreppen inom IT, såsom datalagring och minne, de sammanhang där datorbaserade mjukvaruprogram förekommer i samhället och användning av datanätverk för information. Testtagaren ska också vara medveten om vilken roll ITsystem spelar i vardagssituationer och om hur IT-system kan påverka hälsan. Dessutom ska testtagaren vara medveten om vissa säkerhets- och rättsliga frågor som hänger samman med datorer och hur man handskas med dem. 14

Datakörkortet. www.dfs.se/datakorkortet. Dataföreningen Det Europeiska Datakörkortet, Maj 2003

Datakörkortet. www.dfs.se/datakorkortet. Dataföreningen Det Europeiska Datakörkortet, Maj 2003 Datakörkortet av sig för att ta Varför Datakörkortet ECDL? Förkortningen ECDL står för European Computer I bara Datakörkortet.Datakörkortet vänder sig till både företag och privatpersoner. Datakörkortet

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln!

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen i handel blir du attraktiv på arbetsmarknaden.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo KommuniKationslösningar och välmående på svenska arbetsplatser 1 Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 11 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo Kommunikationslösningar

Läs mer

IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015

IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015 IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015 Office datautbildningar Innehåll Anmälan, avbokning och garanti... 3 IT-kurser våren 2015... 4 Microsoft Word grund... 5 Microsoft PowerPoint... 5 SharePoint 2013

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Datum 2009-03-09 1 (6) Krusboda skola Lokal IT-plan HT2009-VT2010 2 (6) En likvärdig skola IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt

Läs mer

Björn Åstrand

Björn Åstrand HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kursutbud. Yrkesmästaren

Kursutbud. Yrkesmästaren Kursutbud Yrkesmästaren Vi ser utbildning som en pågående process genom yrkeslivet. Arbetsuppgifter förändras kontinuerligt vilket medför att lärande är nödvändigt för att effektivisera det dagliga arbetet.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

STÖRST I NORDEN PÅ WEBBASERADE UTBILDNINGAR I OFFICE-PAKETET

STÖRST I NORDEN PÅ WEBBASERADE UTBILDNINGAR I OFFICE-PAKETET STÖRST I NORDEN PÅ WEBBASERADE UTBILDNINGAR I OFFICE-PAKETET SÅ HÄR FUNGERAR DET: Vi ger era medarbetare ett enkelt och effektivt verktyg för att lära sig och vässa sina kunskaper i Windows och Office-programmen.

Läs mer

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI Sverige svenska Projektkonsortium: Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute for Educational Measurement

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum IT 2 GRUNDKURS 2 I DATABEHANDLING VID ÅLANDS LYCEUM I den här boken kommer du att lära dig de program som behövs för att klara Datakörkortets Modul 4 (Microsoft

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Officepaketet. Word steg1-1dag. www.infomediatech.com - Baltzarsgatan 37 Malmö

Officepaketet. Word steg1-1dag. www.infomediatech.com - Baltzarsgatan 37 Malmö Officepaketet Utbildningen vänder sig till dig som vill lära dig grunderna i hela Office. Paketet antingen tar du hela paketet och sparar in pengar eller så tar du en kurs som du är intresserad av Word

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13.

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik Lunds Universitet VT - 13 Nina Glücksman Praktikrapport Under en 12 veckors period har jag praktiserat på Minnesota Communication AB.

Läs mer

Validation of Formal, Non Formal and Informal Learning: The Case Study of Personal Assistants

Validation of Formal, Non Formal and Informal Learning: The Case Study of Personal Assistants Project Agreement number: 2009-2178/001-001 Project Acronym: EUPA Project Title: Validation of Formal, Non Formal and Informal Learning: The Case Study of Personal Assistants Deliverable No Deliverable

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER Hermundstad Östlund Ansell Grundläggande IT för SENIORER Windows Vista och Office 2007 INTRODUKTION 1. ABC OM INTERNET...5 2. TJÄNSTER PÅ INTERNET...6 A. Webbsidor och webbplatser... 6 B. Mejl (e-post)...

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Office 365. www.koneo.se. Du har tillgång till Office överallt. Verktyg för professionella. Verktyg för samarbete. Enkel installation och hantering

Office 365. www.koneo.se. Du har tillgång till Office överallt. Verktyg för professionella. Verktyg för samarbete. Enkel installation och hantering 1 (5) Office 365 Du har tillgång till Office överallt Oavsett om du arbetar på ditt kontor eller är ute på uppdrag, har du tillgång till en uppsättning välbekanta, professionella produktivitetsverktyg.

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp

Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp Electrical Engineering BA (C), Thesis Project, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Visma Klient. Kopplar samman alla dina Visma Spcs-program. - verktyg för bättre kundvård. Visma Infoline. Ordning och reda. Arbeta med Klienter

Visma Klient. Kopplar samman alla dina Visma Spcs-program. - verktyg för bättre kundvård. Visma Infoline. Ordning och reda. Arbeta med Klienter Visma Klient. Pris 1.990:- (frakt och moms tillkommer). Kopplar samman alla dina Visma Spcs-program Visma Klient - verktyg för bättre kundvård Visma Klient är i första hand avsett för revisorer och redovisningskonsulter

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer