April VINDKRAFT 1/01. Boreas V Konferens om vindkraft i kallt klimat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "April VINDKRAFT 1/01. Boreas V Konferens om vindkraft i kallt klimat"

Transkript

1 April VINDKRAFT 1/01 Boreas V Konferens om vindkraft i kallt klimat Föreliggande rapport utgör en redogörelse för intrycken från vindkraftkonferensen Boreas V och har utarbetats inom ramen för Elforsks vindkraftprogram av Jan Norling, Vattenfall Utveckling. Sammanfattning Årets konferens arrangerades som vanligt på ett bra sätt av Bengt Tammelin med personal från Finnish Meteorological Institute. Antal papers hade minskat en del jämfört med tidigare konferenser och den hade i år kunnat hållas på 2 dagar istället för 3. Det var dock ett allmänt gillande av att det fanns plats för projektmöten och mer av informella samtal i samband med konferensen. Av de 65 deltagarna var 72 % från industrin men forskarna stod för motsvarande del av föreläsningarna. Generellt kan sägas att branschen för vindkraftverk i kallt klimat verkar ha stagnerat en del. Färre antal vindkraftverk byggs men de som byggs blir större liksom i branschen för övrigt. Vissa fabrikanter rapporteras ha problem med funktionen av bladvärmesystem och sensorer. Det kan dock konstateras att vindkraftverk i kallt klimat behöver extra utrustning och även om isiga förhållanden existerar några procent av tiden så kan vindkraftverk bli stillastående och nedisat en längre tid om det inte har bladvärmesystem. Den leverantör som lyckats bäst hittills är Bonus och vi ser fram emot att fler leverantörer klarar de hårda klimaten. Som exploatör bör man även iaktta försiktighet när man väljer vindgivare till platser med tuffare klimat. Exempel finns på dåliga mätningar som kan ge fel information till investerare om för bra prognos på produktion eller tvärtom. Forskningen fortsätter inom området och ett flertal projekt i EU-regi startar och pågår. IEA öppnar ett nytt annex med finska VTT som Operating Agent för ämnet vindkraft i kallt klimat. Konferensen avslutades med en tur till Olos med 5 stycken Bonus 600 kw vinterutrustade vindkraftverk. Enligt uppgift så var vissa väldigt nedisade och visade på hur det kan bli när de står stilla med icke fungerande bladvärmesystem. Januari 2001

2 Inledning Varför bygger man vindkraftverk i otillgängliga trakter och dessutom med ett kallt klimat? Organisationer som driver utvecklingen har ofta en leverantör i bakgrunden kopplat till att det finns idéer och initiativ lokalt med behov att ha en egen utveckling i bygden, ett eget företagande. Vindkraftverk är i dagsläget småskaliga relativt traditionell kraftproduktion men investeringen är ändå ofta för stor för enbart privatpersoner. I de två svenska projekten Rodovålen och Suorva från 1998 finns ett lokalt delägande. Grundläggande för utbyggnaden är ändå att vindförhållandena skall vara bra och det finner man bland annat i de skandinaviska fjällen. Utbyggnaden av vindkraft i kallt klimat startade med några leveranser i slutet av 80- och början på 90-talet av danska Bonus Energy till Kanada och Kina. Efter dessa leveranser fick leverantören erfarenheter och förbättrade successivt sin extra utrustning för kallt klimat. I norra Finland byggdes Paljasselkä 1991, Nordtank 65 kw, och Pyhätunturis 1993, WindWorld 220 kw. Uteffekten från vindkraftverk påverkas kraftigt negativt av isbeläggningar på blad och erfarenheterna från de första finska vindkraftverken initierade därför en finsk utveckling av bladvärmesystem. Det gjordes i samarbete mellan VTT och Kemijoki O/Y, nuvarande Kemijoki Arctic Technology, KAT. FMI, Labko och Bonus deltog också i arbetet. Utvecklingen fortsatte med att Kemijoki O/Y under åren byggde sammanlagt 8 st. vinterutrustade vindkraftverk i Finska Lappland med uteffekter på 450 och 600 kw. Under 1999 byggde även konsortiet Hyötytuuli 4 st. 1 MW vindkraftverk i sydvästra Finland med utrustning som bladvärmesystem etc. I Sverige byggde Vattenfall och Agrivind de 4 första fjällplacerade vindkraftverken i oktober Även i Italien, Schweiz, Tyskland, Storbritannien med flera länder sker sedan dess en utbyggnad av vindkraftverk i kallt klimat. Den utbyggnad som har varit och som pågår med vindkraftverk i kallt klimat har skapat behov av ett forum där de olika problemen och utvecklingsstegen kan presenteras och diskuteras. På initiativ av forskare från bland annat Finland och Tyskland arrangerades den första BOREAS-konferensen Dessa har sedan fortsatt vartannat år och denna rapport avser att ge en bild BOREAS V. Alla 5 konferenserna har planerats och genomförts av Finnish Meteorological Institute, FMI. Programmet ses i bilaga 1. Rapporten refererar de flesta föreläsningar i ett försök att formulera och lyfta fram det som är intressant för ett Elforskföretag. Inledningsanförande Inledningsanförandet hölls av Bengt Tammelin, FMI, som tillsammans med sina medarbetare höll ordning på alla arrangemang, teknik mm. Bengt konstaterade att drift av vindkraftverk i kallt klimat idag är rutin och frågade retoriskt om BOREAS-konferensen verkligen behövs. Svaret på detta är egentligen det intresse som speglas i att

3 deltagare var anmälda till årets konferens. På EU-konferensen EWEC i Nice 1999 hölls också en välbesökt separat session om vindkraft i kallt klimat. Att 70 % av deltagarna, var från industrin visar inte att utbyggnadstakten är stor då det är få verk i kallt klimat som byggts under Men potentialen för utbyggnad är dock stor vilket kanske gjorde att 30 av 45 industrirepresentanter var leverantörer och 15 st. var exploatörer/ägare. Av föreläsarna var ¼ exploatörer och inga från leverantörer utom KAT som pratade om bladvärmesystem. EU-projektet WECO Henry Seifert, DEWI Henry Seifert, DEWI, berättade om det EU-finansierade projektet WECO. WECO är en förkortning för Wind energy in cold climate och projektets ambitioner har varit att skapa nätverk och diskussionsforum, identifiera problem, kartlägga vind- och isförhållanden och slutligen att utarbeta rekommendationer. För oss som exploatörer och användare är allt detta intressant men i synnerhet rekommendationer och rapporter för var isriskerna finns geografiskt, frågan om is som eventuellt ramlar ned/kastas från blad, marknadsgenomgång av s.k. isfria vindhastighetsgivare (anemometrar). När det gäller riskavstånd till vindkraftverk nämnde Seifert att GL Wind (Germanischer Lloyd) rekommenderar 1,5 * (rotordiameter + navhöjd) vilket för exempelvis Suorva blir 126 meter. I Sverige rekommenderar Boverket oss att hålla avståndet navhöjden plus 3 gånger turbindiametern. För Suorva skulle detta då bli 172 meter dvs. något strängare än våra tyska vänner. WECO-projektet finns presenterat på FMI hemsidan på internet För mer information och rapporter hänvisas till projektdeltagarna främst FMI som koordinator. Seifert annonserade också det nya EU-projektet ICETOOLS som är en fortsättning på WECO med DEWI, TUV Nord, FFA, VTT och IMG Austria som partners Nedisningsproblem i Tyskland Michael Durstewitz, ISET I Tyskland har utbyggnaden av vindkraft främjats sedan 1989 i 250 MW-programmet. I ett av delprojekten Scientific Measurement and Evaluation Programme (WMEP) görs insamling och bearbetning av statistik från vindkraftverk. I de standardiserade felrapporterna som operatörerna måste skicka in finns nedisning med som en felorsak. Av de rapporterna som hittills kommit in har 1,7 % dvs. 765 stycken haft felorsaken nedisning. Hindertiden uppgår till timmar vilket är cirka 3,5 % av total rapporterad hindertid. Kostnaderna som uppstått har dock rapporterats att vara endast DEM vilket är lågt men beakta att utebliven produktion inte räknas in. Detta förklaras med att det oftast räcker med att vänta tills isen smält och sedan starta igen. I några fall har vindgivare eller andra komponenter behövt bytas. Den värsta perioden för nedisning i Tyskland är mellan oktober och april med en topp i december och januari. Den perioden är också den bästa ur vindsynpunkt men har också - 3 -

4 de längsta stoppen beroende på is. I hälften av rapporterna startade verket inom samma dag. Ytterligare ¼ av tiden varade stoppet upp till 4 dagar och nästa ¼ mer än 4 dagar. De flesta och längsta stoppen sker i bergstrakter med blockerade tillfartsvägar. Av alla 1450 vindkraftverk som rapporterar i programmet så är endast 25 % belägna i bergstrakter men står för 66 % av alla rapporter med is som felorsak och med 85 % av hindertiden. Eftersom utbyggnaden fortsätter i inlands- och bergstrakter kan man befara att fel pga. nedisning kommer att öka. Vindprogrammet i EU Sophia Fantechi, EC Sophia Fantechi är ansvarig för Kommissionens forskning om vindkraft. Hon redogjorde för tidplaner och budgetar för det som berör vindkraften. Information om allt detta hämtas lämpligen på Kommissionens sidor på internet, Fantechi var positiv till att diskutera en sponsring av nästa BOREAS-konferens. Årets konferens var dock inte sponsrad av EU. Beräkningar av vindförhållanden i bergig terräng Bengt Tammelin, FMI Tammelin presenterade arbetet i EU-projektet MOWIE. Den fullständiga titeln är improved tools to predict wind energy production in mountain. Projektets syfte har varit att förse branschen med vägledning i vilka möjligheter och begränsningar som finns i att beräkna energiproduktion för vindkraftverk placerade i komplex terräng dvs. bergiga trakter. Projektet har varit ett samarbete mellan FMI, Uppsala Universitet (MIUU), ENEL, CRES, Bonus mfl. Enligt Tammelin kan resultaten från beräkningar eller predikteringar vara allt från gott till nonsens med de metoder som finns idag. För att beräkna produktionen från ett vindkraftverk i bergig terräng kan man antingen mäta vindförhållanden i en mast på platsen för ett planerat bygge, räkna med matematiska modeller (WAsP) med meteorologiska data från vindatlas eller uppmätta i närområdet, långa tidsserier av meteorologiska mätdata från närområdet eller att med utgångspunkt från den geostrofiska vinden använda sk. mesoscalemodeller av typen MIUU, KAMM, AILOS etc. WAsP har använts för test av Suorvadalen och där har resultatet inte varit bra och programmet anses därför inte vara tillförlitligt i denna applikation. Mesoscalemodeller kan ge bra resultat men är inte kommersiella och tar lång tid att räkna med på PC. I Sverige gör Uppsala Universitet beräkningar med sin egen mesoscalemodell kallad MIUUmodellen. Det som rekommenderas är att göra mätningar i mast på plats men att iaktta att de givare som används verkligen fungerar under isiga förhållanden och att ta hänsyn till eventuella vindkomposanter i vertikalplanet vid val av givare. Vissa givare hantera dessa komposanter bättre än andra. För er som vill söka mer information om projektet MOWIE (kontraktsbeteckning JOR ) finns Kommissionens databas för projekt på adressen: Projektets slutrapport är klar men inte publicerad ännu

5 Mätningar och beräkningar av vindförhållanden i Suorva Hans Bergström, Uppsala Universitet Bergström gav oss en bild av arbetet med att undersöka och försöka förstå och matematiskt modellera de speciella väderfenomen som råder i området runt Suorva. Sedan 1995 har mätningar av meteorologiska parametrar gjorts i Suorva på en naturlig ås mellan de två dammdelarna i den sk. östra dammen. Resultatet har varit över förväntan och höga medelvindhastigheter har uppmätts med i stort sett endast två vindriktningar väst-nordväst och öst-sydöst. Detta antas bero av att vindarna styrs in i dalen dvs. kanalisering och av tryckskillnad mellan dalens delar. Bergström liksom Tammelin konstaterar att WAsP ej fungerar i den komplexa terräng som finns i Suorva och rekommenderar det säkra förfarandet att mäta på plats i mast. En metod som kan vara framkomlig är att med mesoscalemodell utifrån de geostrofiska vindarna göra beräkningar vars resultat kan användas som indata till en 3-dimensionell strömningsberäkning eller WAsP. Men som redan nämnts är detta en omständig och dyr väg. Complex models for complex terrain, citat av Hans Bergström. Beräkning av produktionsförluster beroende av is / Ispåverkan på vindmätningar Shigeo Kimura, Kanagawa Institute Kimura från Japan berättade om de undersökningar som gjorts på isbildningens inverkan på produktionen i ett vindkraftverk. Redan tunna lager av rimfrost på bladen sänker den elektriska uteffekten. Även vindgivare påverkas varför en effektsänkning kan maskeras i en falsk nedisad mätning med motsvarande låg vindhastighet. För att förstå fysiken bakom detta har vindtunneltest utförts där istillväxt provocerats fram under olika förhållandena. I försöken har man kunnat se vilka isformer som bildas, hur de påverkar lyft- och dragkrafter, stall etc. Kimura nämnde även att beräkningskoder tagits fram där temperatur, vindhastighet, sikt, solinstrålning etc. har inkluderats. På vissa platser så är de meteorologiska förhållande sådana att isbildning endast sker under några procent av tiden men när det blir is så sitter den kvar tills att den smälter. Vindkraftverket kan stå still eller ha låg uteffekt under långa perioder trots att det är isrisk under en begränsad tid. I dagsläget är uppvärmning det enda sättet att hålla bladen isfria. Islaster Petteri Antikainen, VTT Antikainen redogjorde för en studie med mätningar av laster, is, meteorlogiska parametrar mm. vid 3 olika issituationer under liknande vindförhållanden. Detta jämfördes med isfria förhållanden. Vidare gjorde man jämförelser mellan uppmätta, observerade laster och ispåbyggnad med de resultat man fick från matematiska modeller. För laster användes modellen ADAMS och för isformen modellen TURBICE. Mätobjektet var 220 kw turbinen i Pyhätunturi i Finland som ligger på ungefär 500 möh. Det är ungefär samma höjd som Suorva. Slutsatserna från mätningarna är att "ispåväxt" under ett antal timmar alltid orsakar någon form av obalans. Om detta varar i flera dagar eller veckor kan livslängden signifikant - 5 -

6 minska för konstruktionen. ADAMS-modellen kan dock inte simulera olika massa på de 3 bladen varför obalanser som uppmättes inte kunde återskapas i modell. De uppmätta obalanserna var i vissa fall inte synliga och det var svårt att avgöra om obalansen uppstod pga. felplacerad massa eller aerodynamiska effekter. Små obalanser i rotorn orsakade stora tornfotslaster. Beräkningsmodell av nedisning av blad Timo Laakso, VTT Vid den första BOREAS-konferensen 1992 presenterades också den första matematiska modellen av istillväxt på bladen till vindkraftverk. Koden kallades för TURBICE och hade utvecklats under föregående år på VTT i Helsingfors. På årets konferens fick vi en beskrivning av beräkningsprogrammet och de senaste nyheterna. Den första modellen kunde endast modellera rimfrost, rime ice, men nu kan även ren is, wet ice, modelleras. Ren is förekommer i vissa bergiga kusttrakter, som effekt av vatten från smält rimfrost och den växer på andra områden på bladen än rimfrost. Det som i övrigt är nytt är att värmebalansberäkningen inkluderar omgivningen och förluster, utformning/konstruktion av bladvärmeelement samt en isråhetsmodell. Vad får man då ut av TURBICE? Man får värmebehovet, vilka områden på bladet som bör värmas, vilka isformer man kan förvänta sig samt istillväxtens placering. Laakso menar att det krävs mer värmeeffekt att ta bort is än att hålla isen borta från första början dvs. att vindkraftverket har ett anti-issystem. TURBICE är ett program för tillverkare och forskare primärt. Det tjänar oss användare i förlängningen då bladvärmesystemen förhoppningsvis blir kostnadseffektivare, tekniskt effektivare och med längre livslängd. Bladvärmesystem Esa Peltola, KAT Peltola som också är en av pionjärerna inom området har allt sedan början av talet varit med och utvecklat det sk. JE-systemet. JE är en förkortning av Jäätymison Esto vilket betyder ice prevention och anti-issystem. Utvecklingen har drivits av VTT Energy, Kemijoki och i viss mån FMI, Labko och Bonus. Dock är det Kemijoki eller KAT som säljer systemen idag. Systemet använder sig av ett kolfiberlager på större delen av bladets längd och i framkanten på bladet. Lagret leder ström och värmer när en isdetektor och temperaturgivare ger signal. Temperaturen mäts i bladet med pt- 100-givare. För närvarande finns det 18 turbiner med JE-system. Utvecklingen fortsätter och i och med större vindkraftverk med större rotordiametrar så måste hänsyn tas till att isförhållanden är olika vid maskinhusnivå relativt i periferin av rotorarean, speciellt högst upp. För rätt information om det är risk för istillväxt eller ej så måste detektorn vara monterad ute på bladet. I Pori där Bonus levererat 8 vindkraftverk varav 4 är utrustade med bladvärmesystem sitter detektorn ute på bladen. Här sitter detektorerna 5-6 meter från bladspetsen. Labko har levererat isdetektorer och även varit med på utvecklingsarbetet. I Pori är modellen LID 5000 monterad och den vanliga som används i Suorva och på Rodovålen är LID Vissa problem har rapporterats med LID Peltola pekar på problemet att det för tillfället inte finns någon hemmamarknad. Finns funderingar på vindkraftverk i kallt klimat så är KAT en samtalspartner för att bestämma - 6 -

7 huruvida behovet av bladvärmesystem finns eller ej och i vilken utformning. I Sverige har vi flera användare av bladvärmesystem, Agrivind och Vattenfall. Med ett bladvärmesystem kan produktionsförluster och nedfallande is minimeras samt öka livslängden. Det blir ett större problem då rotordiametern ökar. Rotorn kan först komma i obalans pga. isbeläggning och dessutom arbetar den i en större vindgradient dvs att det blåser mer högre upp än nere vid lägsta punkten. Isfria vindgivare Bengt Tammelin, FMI Tammelin presenterade ett projekt som arbetar med meteorologiska givare för kallt och isigt klimat. Projektet görs inom ramen för den europeiska meteorologiska samarbetsorganisationen EUMETNET och benämns SWS (Severe Weather Sensors). EU- METNET är ett nätverk med 18 europeiska länder. Projektets första fas utfördes för att undersöka vilka behov som finns av mätinstrument för svåra väder och vilka utrustningar som finns på marknaden. Koordinator är FMI och som också fortsätter med fas 2 som startade i juli Fas 2 har som projektmål att testa isfria givare i Schweiz, Frankrike och Finland med avseende på noggrannhet, uppvärmningsbehov, meteorologiska förhållanden samt att definiera ett förslag till certifieringsprocess. Vidare kommer en workshop att arrangeras i juni 2001 som skall behandla nedisning av givare. Projektet presenteras på internet under adressen projekt SWS. Uppvärmda vindhastighetsgivare, anemometrar, finns i ett flertal olika modeller och fabrikat. Hur mycket effekt som används till uppvärmningen är olika för olika givare. Hydrotech använder 1,5 kw till uppvärmning och fungerar bra dock med viss reservation för att givaren är något sämre för vertikala vindkomponenter. Amerikanska givaren NRG har haft vissa brister men generellt inför en upphandling av givare bör FFA, SMHI eller FMI konsulteras. Tammelin varnade för att även om givaren är isfri så kan strömningsförhållanden runt givaren påverka mätningarna. Montagedetaljer kan vara fulla med is. Erfarenheter från Rodovålen Anders Schönborg, Agrivind AB Ett av de svenska projekten med vindkraftverk i kallt klimat är Agrivinds Rodovålen. Schönborg och Blomgren har här byggt 3 stycken kw aggregat på 880 möh. Leverantörer är Bonus, Nordex och NEG Micon. Bonusverket levererades med bladvärmesystem av JE-modell och Nordex skulle levereras med ett nyutvecklat system som använde mikrovågor för att värma. Försöken misslyckades med det sistnämnda och vindkraftverket var utan system i början. Senare monterades ett bladvärmesystem baserat på annan teknik. NEG Micon verket levererades utan bladvärme och skulle fungera som referens under den första säsongen. Aggregatet har fortfarande inte fått något system. Bonusverket hade tidigt problem med ett kablage i huvudaxeln till bladvärmesystemet vilket gjorde att rotorn behövde lyftas ner för reparation mitt i värsta vintern. Både Nordex och Bonusverken har problem med givare för vindhastighet och is

8 Undersökningar har gjorts med avseende på hur renar reagerar på vindkraftverken. Resultatet är att renarna inte störs i de undersökningar som är gjorda och att de tvärtom äter/biter på plasthuvarna till fundamentsbultarna. Undersökningen finns sammanfattad i en rapport. Problemen under första vintersäsongen 1998/99 orsakade produktionsförluster på sammanlagt 1,5 GWh varav Bonus stod för MWh, Nordex och NEG Micon 600 MWh var. Enligt Schönborg kommer 1 (NEG Micon) eventuellt 2 verk (Nordex) att plockas ner för att flyttas till annan plats med ett klimat där de fungerar. På platsen planeras istället 2 större vindkraftverk med fungerande bladvärme etc. att byggas. Erfarenheter från Pori vindfarm Mauri Marjanemi, VTT I Pori (Björneborg) vid finska västkusten har 8 stycken Bonus 1 MW vindkraftverk byggts med Suomen Hyötytuuli som ägare. Suomen Hyötytuuli, nyttovindkraft, beräknar produktionen till cirka 20 GWh dvs. cirka 2,5 GWh per MW. Ägarna av bolaget är Esbo elektriska AB, Helsingfors Energi, Jyväskylän Energia, Lahti Energia, Lappeenrannan Energia, Pori Energia, Tampereen sähkölaitos, Vanda Energi AB och Åbo Energi AB. Fyra stycken vindkraftverk är utrustade med bladvärme dels på grund av att de står alldeles intill en större väg och risk för nedfallande is och dels för att inte riskera produktionsförluster pga. isbeläggning på bladen. Till anläggningen finns ett informationscenter och en 85 meter hög mätmast med uppvärmda givare för vindhastighet. Bladvärmen i 1 MW Bonus aggregat med 54 meter rotordiameter, 26 meter långa blad, har en elektrisk effekt av 58 kw. Under den första vintersäsongen var energiåtgången mindre än 1 % av produktionen. Verken har utvärderats av VTT Energy och de problem som varit är fel på tyristorer och termistorer i bladen, fel i relä och kontrollutrustning. Det blev ingen skillnad i produktion mellan de vindkraftverk som har uppvärmda och de som har ouppvärmda blad. Erfarenheter av vindkraftverk i kallt klimat Esa Peltola, KAT Peltola redovisade erfarenheter från anläggningarna i Lammasoaivi och Olostunturi i finska Lappland. I Lammasoaivi är det 2 stycken 450 kw och 1 styck 600 kw vindkraftverk samt i Olostunturi 5 stycken 600 kw verk. Alla maskinerna är av fabrikat Bonus. Produktionen blev som planerat under år 2000 men något mindre under De problem som varit är vindgivare som störts av "ispåväxt", ett av de äldre bladvärmesystemen har haft störningar, mekaniskt förstörd anemometer, tillverkningsfel på en av transformatorerna vilket ledde till brand samt ett preventivt byte av lager i en växellåda. Till detta skall läggas att det under riktigt kalla perioder då verken stoppats för köldgräns så har det ändå blåst. Detta uppskattades till 20 MWh i Lammasoaivi och 30 MWh i Olos. Tauern vindfarm i Österrike Hans Winkelmeier, Energiewerkstatt GmbH - 8 -

9 Ett nytt projekt presenterades på konferensen, Tauern vindfarm i Österikiska alperna. Två stycken Bonus 1,3 MW med 65 meters navhöjd och 62 meters rotordiameter skall byggas på 1835 möh. under år Vindkraftverken kommer att bli vinterutrustade. Projektet finansieras av EU kommissionen i Altenerprogrammet och partners är Bonus, FMI, KAT, DEWI, die Energiwerkstatt, Prangl Transporte och Tauernwind GmbH. Vindmätningar på platsen ger en prognos på produktionen till cirka 1300 MWh styck vilket låter lite. Projektet kostar knappt 20 Miljoner euro vilket motsvarar 180 mkr vilket inkluderar vindkraftverk, mätningar och utvecklingsarbete. Bland annat skall en speciell transportbil utvecklas för att kunna frakta de stora delarna på alp- och bergsvägar. Tornen till verken är i 4 delar som är vardera 12 meter långa. Vindkraft i kallt klimat och IEA Jonas Wolf, VTT IEA startar ett sk. annex i mars 2001 för arbete med vindkraft i kallt klimat. Arbetet startar med att samla in information från så många vindkraftverk i kallt klimat som möjligt. En del i arbetet är att utarbeta rekommendationer för byggnation av vindkraftverk under sådana förhållanden. Man kommer även att följa speciella projekt och sprida informationen bland deltagarna. Deltagarländer är Finland som Operating Agent och Sverige, Danmark, Norge och USA. Standards för vindkraft i kallt klimat Jonas Wolf, VTT Vindkraftverk i kallt klimat utsätts för extra påfrestningar och är därför något annorlunda konstruerade och utrustade med bland annat bladvärmesystem mm. Wolf ställde frågan om det behövs standards som tar hänsyn till detta. Standards för vindkraftverk utarbetas och utfärdas av IEC TC 88 och CENELEC BTTF-83. Som exempel på områden där verksamheten går utanför ramarna i standards nämnde Wolf Structural Safety i IEC. Där är en normal nedre temperaturgräns 10 C och extremt lågt är 20 C. Dessa gränser underskrids årligen av många verk. Flera områden påverkas som Power Performance etc. och Wolf anser att följande bör göras : ett antal lastfall med isig turbin tas fram och verifieras, klassificering av sk. isfria anemometrar, typgodkännande av bladvärmesystem och slutligen definition av riskavstånd för is samt en enkel beskrivning av isrisk att inkludera i Miljökonsekvensbeskrivning

10 Bilaga 1

11 - 11 -

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat

Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Isbildning och vindkraft I och med den allt mer nordliga exploateringen av vindkraft, då vindresurserna visat sig vara goda även i terräng med skog och kala fjällområden,

Läs mer

Isens inverkan på vindkraftsvingar

Isens inverkan på vindkraftsvingar Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger.

Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger. Bakgrund Länsstyrelsen i Uppsala län har i kompletteringsföreläggande för Vindpark Målarberget inkommit med följande begäran; Inge beräkning av sannolikheten att för personskada respektive dödsfall på

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Program Vindkraft i kallt klimat

Program Vindkraft i kallt klimat Program Vindkraft i kallt klimat Om Vindkraft i kallt klimat Inom vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl.a. metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10. Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.2011 Finska Vindkraftföreningen r.f. Föreningen grundades 1988 Samarbete

Läs mer

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is.

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. 1993 grundade Anders Nilsson Håbo Vindkrafts AB Byggde 1993 ett 150 kw:s

Läs mer

Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009.

Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009. Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009. Vindkraftverket i Stenninge fungerar och producerar bra. Därför har vi som äger verket Helianthemum Vind AB (se faktaruta) sedan drygt

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projektrapport Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projekt: 12-03443 Rapport 12-03443-09021900 Antal sidor: 17 inklusive bilagor Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Martin Almgren Göteborg 2009-02-20

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga A01 - Nordex N117 2400 kw - totalhöjd 199.5 m

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga A01 - Nordex N117 2400 kw - totalhöjd 199.5 m Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga A01 - Nordex N117 2400 kw - totalhöjd 199.5 m Markera cell A1, infoga bild, justera höjd t.ex. 11, 5 och bredd till 15 cm Projekt: Vindpark Laxåskogen

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13

Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning Elforsk rapport 04:13 Göran Ronsten, FOI Maj 2004 Elforsk rapport 04:13 Förord Föreliggande projekt har genomförts av Göran

Läs mer

Egen el från vind Sven Ruin

Egen el från vind Sven Ruin Egen el från vind Sven Ruin Aktiv i SERO Lång bakgrund inom vindkraft och energisystem Arbetar på konsultföretaget TEROC AB Har deltagit i utvecklingen av konsumentmärkning för små vindkraftverk inom IEA

Läs mer

Gabrielsbergets vindkraftpark - kontrollprogram med avseende på fåglar Kontrollprogrammet kommer att behandla habitatförluster och störningar för häckande fåglar samt påverkan på flyttande fåglar. Nedan

Läs mer

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW INSTALLATION OCH BRUKSANVISNING MW VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder

Läs mer

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Jennie Mantefors Arise Windpower AB Halmstad 1 december Arise Windpower AB Ett energibolag som producerar och säljer el från egna landbaserade

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet?

Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet? Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet? Samkraft AB Hudik Vind AB - privat ägande i Samkraft AB Bilda eget Aktiebolag i bygden och bli delägare i projektbolag -Vinst

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 120. Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 120. Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 2 Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng [Noise from wind turbines - audibility in hilly and flat terrain] Eja Pedersen, bitr. forskare

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013 Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark Stefan Stambej Power Väst 2013 Agenda Ø Jämtkrafts målsättning Ø Teknisk lösning på Kyrkberget Ø Erfarenheter efter drift med avisning Ø Teknisk

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB Vår verksamhet: Fjärrvärme Renhållning / återvinning Vatten och avlopp Elnät Stadsnät Vindkraft HEMAB - affärsidé HEMAB skall vara ett lokalt kommunägt företag nära kunderna/ägarna.

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Vindkraft - markägaraspekter Tyskland, Danmark och Sverige är långt före Finland i utbyggnaden av vindkraft Markägarorganisationerna har hämtat erfarenheter

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Standbyutredning Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Göteborg, Mars, 2013 FÖRORD 3 1 BAKGRUND 3 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009 FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009 Projektets målsättning och utgångspunkter Målsättning Att kartera möjligheter för syngergieffekter

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist

VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist VindByar - Utvecklingsprojekt i glesbygd! " Tre byar beslöt sig för att samverka! " Byarna kom med idén om att bygga vindkraft!

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Valmatics. Styrsystemet gör att du kan egenskapsstyra processen utifrån de faktorer som är viktigast. I varje enskild torkning.

Valmatics. Styrsystemet gör att du kan egenskapsstyra processen utifrån de faktorer som är viktigast. I varje enskild torkning. Valmatics Styrsystemet gör att du kan egenskapsstyra processen utifrån de faktorer som är viktigast. I varje enskild torkning. Det finns många förklaringar till Valutecs fram gångar på marknaden. Det skulle

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010

Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010 Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010 1 03/06/2010 Vågkraft Vågkraften är en av flera möjliga lösningar och kan få stor betydelse

Läs mer

Vallebygdens Vind AB. Vindkraftspark på Nordbillingen

Vallebygdens Vind AB. Vindkraftspark på Nordbillingen Vallebygdens Vind AB erbjuder i samarbete med Vallebygdens Energi ekonomisk förening, deltagande i vindkraftsatsning på Billingen. Vindkraftspark på Nordbillingen 1 Vindkraft Nordbillingen. Vallebygdens

Läs mer

Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun

Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun VindByar Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun VindByar VindByar Urvalskriterier i reviderad vindbruksplan, daterad 2014-05-07, för kommunerna Norsjö och Malå För att ett område ska

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt Nyskapande rotorbladsteknik 3 44 meter nyskapande rotorbladsteknik I vår strävan att lyfta effektiviteten hos V90 har vi satsat på genomgripande förändringar av

Läs mer

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO SERO, Olof Karlsson 10 november 2012 Ekonomisk kalkyl 2 MW verk november 2012 Tornhöjd 102 m Inköpspris nyckelfärdigt 30 milj. kr Avskrivningstid

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter så har nya aktörer blivit energiproducenter Presentation Författare Vindkraft i teori och praktik, m.fl. Lärare Högskolan på Gotland SLU

Läs mer

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum VÄRLDENS SKILLNAD Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Svensk VindkraftsTekniskt Centrum har bildats för att stödja svensk industri med kunskap inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda ingenjörer

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer