MITTUNIVERSITETET Analysrapport April 2014 ANALYSRAPPORT. Maj 2014 Tema: Kvalitetsutvärdering

Transkript

1 ANALYSRAPPORT Maj 2014 Tema: Kvalitetsutvärdering 0

2 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund...2 Kvartal Produktion kvartal 1, 2014 jämfört med Helårsstudenter (HST) och Helårsprestationer (HPR)... 3 Årsredovisningen 2013 en analys...5 Ekonomi och personal... 5 Utbildning... 5 Forskning... 7 Gemensamt för utbildning och forskning... 8 Sökande och antagna...9 Antagningsläget sommarkurser Boendelän sökande sommaren Prioriterade områden Sökande hösten Prioriterade områden Internationella antagningsomgångar Utbildningsstrategin...17 Implementering, en ögonblicksbild Studentprognos...19 Aprilprognos grundutbildningsanslag Mediefördelning 2014, tom 28 april...20 Tonläge Jämförelse Umeå/Örebro Toppkällor Tema: Universitetskanslerämbetets utvärderingar...22 Utvärderingssystemet Utvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå Läget idag En tillbakablick omgång 1,2 och Omgång Omgång Omgång Åtgärder som vidtagits Kritik mot systemet Ett nytt system

3 Bakgrund Denna analysrapport produceras av universitetsledningens kansli (UK) och är en ny typ av rapport som vi hoppas ska kunna tillfredsställa ett behov av en samlad uppföljning löpande under året. UK har för avsikt att publicera denna typ av rapporter vid 3-4 tillfällen per år med olika inriktning beroende på vad som är aktuellt för tidpunkten. I denna första rapport i maj finns ett speciellt fokus på kvalitetsutvärderingarna från UKÄ. I övrigt innehåller rapporten utfallet kvartal 1, en analys av årsredovisningen 2013, sökande och antagningsläget för sommarens och höstens antagningsomgångar, samt en sammanställning av mediefördelningen hittills Den sistnämnda är sammanställd av kommunikationsavdelningen. Fakta och underlag är till stor del hämtade från LISA, universitetets ledningsinformationssystem. De flesta underlag är nedbrytbara ytterligare och det kan göras i LISA webbportal. Kontakta UK för mer information. 2

4 Kvartal Produktion kvartal 1, 2014 jämfört med 2013 Helårsstudenter (HST) och Helårsprestationer (HPR) Första kvartalet 2014 producerade lärosätet helårsstudenter inom anslagsfinansierad utbildning. Det är en minskning med 103 HST jämfört med Samtidigt uppgick et helårsprestationer till 1 516, en minskning med 79 HPR. Fördelningen av HST och HPR kvartal 1 mellan de båda fakulteterna och dess avdelningar visas i tabellen nedan. Den största minskningen står den Humanvetenskapliga fakulteten för. Utfall kvartal 1, 2013 resp per fakultet och avdelning Minskningen i produktionen har främst skett inom fristående kurser med utbildningsformen distans och IT-distans. Där är minskningen 131 HST resp. 82 HPR. Antalet HST och HPR inom program har dock ökat jämfört med föregående år, med undantag för et HST på distansprogram. 3

5 Utfall kvartal 1, 2013 resp per kurstyp och undervisningsform Omräknat till belopp, både netto och brutto visar att kvartal 1 minskat med närmare 350 tkr brutto och tkr netto jämfört med kvartal Inarbetat belopp kvartal 1, 2014 i förhållande till kvartal 1,

6 Årsredovisningen 2013 en analys Ekonomi och personal Mittuniversitetet hade 2013 totalt 931 miljoner kronor i intäkter vilket var samma nivå som 2011 och Intäkterna för utbildning, inklusive uppdragsutbildning, ökade något till 561 tkr. Forskningsintäkterna uppgick till 371 miljoner kronor. Under 2014 hade lärosätet nära 1100 anställda varav 60 procent var kvinnor. Tillsammans gav det 922 personår av vilka 63 procent var akademisk personal, dvs lärar- och doktorandtjänster. Utbildning Utbildningsutbudet minskade 2013 jämfört med 2012, en konsekvens av det sänkta takbeloppet. Minskningen låg främst på fristående nätbaserade kurser på distans. Antalet förstahandssökande till höstterminen och sommarkurserna sjönk medan ansökningarna till vårterminen fortsatte att öka, en trend från Söktrycket var fortsatt högt, främst på kurser. Utbildningsutbudet i HST per utbildningsform, Fristående kurs Campus Fristående kurs Nätbaserad distans Fristående kurs Distans med träffar Program Campus Program Nätbaserad distans Program Distans med träffar Totalt uppnådde Mittuniversitetet knappt 7100 helårsstudenter inom anslagsfinansierad utbildning. Andelen HST på program ökade. Även genomströmningen ökade mätt både på traditionellt sätt, isolerat på kalenderår och på det av UKÄ föreslagna nya sättet, kurser med start en viss termin och dess genomströmning tre terminer efteråt. Enligt båda räknesätten blir genomströmningen över 80 procent men varierar naturligtvis för olika distributionssätt. I Östersund var 6500 studenter registrerade och i Sundsvall 5 500, vilket var samma nivå som året innan. I Härnösand minskade de registrerade studenterna från 4800 till

7 Antalet studenter (individer) per ort, läsåren 07/08 12/ Härnösand Sundsvall Östersund Totalt 0 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Knappt en femtedel av de studenter som började läsa vid Mittuniversitetet 2013 kom från Stockholms län. Västra Götalands och Skåne län svarade tillsammans för över 20 procent. Regionens studenter utgjorde 15 procent av högskolenybörjarna. På utbildningarna till energiingenjör, ekoingenjör och basår kom över hälften av de sökande från regionen i kontrast till psykologprogram och utbildningarna i sportteknologi och ekoteknik, där mindre än 20 procent av de sökande kom från Jämtlands eller Västernorrlands län. I jämförelse med de tre andra nya universitetet har Mittuniversitetet en lägre marknads i den egna regionen. I ett riksperspektiv har regionen en låg övergångsfrekvens till högre utbildning som sjunkit ytterligare de två senaste åren. Endast Östersunds, Örnsköldsviks och Kramfors kommuner kommer upp i riksgenomsnittet, ca 44 procent. I Bräcke och Ragunda hade endast 25 procent påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder. Andelen i resp. län som påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder i jämförelse med riket 6

8 I UKÄs kvalitetsutvärderingar fick 30 procent av granskade ämnen och examina vid Mittuniversitetet omdömet bristande kvalitet, vilket var en dubbelt så hög som för riket. I jämförelse med Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet hade Mittuniversitetet en högre bristande och en lägre mycket hög kvalitet. Mittuniversitetet ligger på samma nivå som de övriga tre nya universiteten i Fyrklövern, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet då det gäller disputerade lärare och något högre för en professorer i lärarkategorin. Forskning Mittuniversitetet hade 2013 totalt 95 professorer och 213 forskarstuderande. Forskningsintäkterna utgjordes till hälften av externfinansiering vilket var en betydligt högre nivå än genomsnittet för Fyrklövern. Då det gäller en bidrag från forskningsråden ligger dock Mittuniversitetet på en mycket låg nivå i samma jämförelse. Nyckeltal inom forskningen, Publiceringsmönstret för Mittuniversitetet är ojämnt mellan åren och det är svårt att se en tydlig trend. Antalet publikationer sjönk från 533 år 2012 till 472 år 2013, vilket var samma nivå som Medelciteringar enligt VR:s beräkningar minskade något och såväl Mittuniversitetet som övriga universiteten inom Fyrklövern ligger under riksvärdena. Produktiviteten i forskarutbildningen mätt som examina per aktiva varierar för Mittuniversitetet mellan åren och ligger vissa år över såväl riket som genomsnittet för Fyrklövern. Mekanismen bakom detta är densamma som för publikationer, nämligen variationen i tillgången på extern finansiering, vilket delvis är avgörande för et antagna forskarstuderande. Den stora utvärderingen av forskning, ARC13, som genomfördes kommer under 2014 att ge input till den handlingsplan som utformas med prioriteringar av föreslagna insatser för att utveckla forskningens kvalitet. 7

9 Gemensamt för utbildning och forskning Samverkan med näringsliv och organisationer drivs inom ramen för forskningsprojekt och utbildningar. Stöd ges av MIUN Innovation och Innovationskontoret Fyrklövern. Verksamheten inom MIUN Holding AB utvecklades vidare under året. På biblioteket minskade et utlån av tryckta media, i kombination med ett lägre student. Däremot ökade et nedladdningar av digitala media markant trots minskningen av et studenter då ett nytt verktyg gör det lättare för studenterna att hitta vetenskapliga artiklar. Studentkårerna hade något färre medlemmar 2013 än Kårerna har svårigheter att attrahera nya medlemmar och detta har inneburit att de inte kan upprätthålla samma verksamhet som tidigare. Lärosätet präglades under året av den beslutade omlokaliseringen av verksamheten från Campus Härnösand till Campus Sundsvall. 8

10 Sökande och antagna Antagningsläget sommarkurser 2014 Vid sista ansökningsdag, 17 mars hade sommarkurserna närmare sökande. Av dessa hade lite drygt sökt ett förstahandsalternativ vid Mittuniversitetet. Det är en minskning med 11% från sommaren Utbudet 2014 är dock mindre än året innan. Antalet sökta kursalternativ sommaren 2013 uppgick till 59 jämfört med 42 alternativ sommaren Vid tiden för antagning uppgick det totala et sökande 2014 till drygt Sökande sommaren Sökande i tid Sökande i tid, prio Sökande totalt * Sökande totalt, prio * Antagna * * per Antalet antagna till sommarkurserna uppgick till personer, en ökning med nästan sedan förra sommaren. De mest sökta kurserna hade drygt sökande totalt och mellan antagna. Kurser sommaren 2014 med flest sökande, vid sista ansökningsdag Kurs Sökande i tid varav prio 1 Antagna Introduktion till kriminologi (7.5 hp) Ledarskap och organisationsteori (7.5 hp) Juridisk översiktskurs (15.0 hp) Kriminalitet och missbruk (7.5 hp) Ungdomssociologi (7.5 hp) Stalkning (7.5 hp) Nationalism, främlingsfientlighet och etnopolitik (7.5 hp) Rasismens historia (15.0 hp) Webbutveckling I (7.5 hp) Flash, Photoshop och Datakunskap (7.5 hp)

11 Boendelän sökande sommaren 2014 Flest prio 1-sökande, vid sista ansökningsdag kommer från Stockholms län, följt av Västra Götaland och Skåne. Det är samma ordning som tidigare sommaromgångar. Dessa tre län står för 54% av det totala et sökande och 50% av alla prio 1-sökande. Boendelän* vid ansökan till sommarkurser 2014 Sökande i tid varav prio 1 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Uppsala län Östergötlands län Västerbottens län Örebro län Västernorrlands län Gävleborgs län Västmanlands län Värmlands län Jämtlands län Södermanlands län Dalarnas län Hallands län Kronobergs län Jönköpings län Kalmar län Norrbottens län Blekinge län Svenskt postnummer saknas Gotlands län * Boendelän baseras på det postnummer som anges vid ansökan. Endast svenska postnummer har medtagits 10

12 Prioriterade områden Tabellen nedan visar totalt sökande från våra prioriterade områden inkl. Västerbotten, samt totalsiffran för alla län, uppdelat per åldersgrupp vid sista ansökningsdag den 15 mars. Fjolårets ar visas inom parentes. Antal sökande totalt och från prioriterade län i olika åldersgrupper Hemlän -24 år år år 35 år - Totalt Stockholms län (36) (34) (14) (17) Västra Götalands län (42) (34) (11) (13) Skåne län (43) (33) (11) (12) Gävleborgs län (42) (24) (12) (22) 399 Jämtlands län (32) (32) (13) (23) 360 Västernorrlands län (39) (28) (11) (21) 505 Västerbottens län (51) (34) 60 8 (7) 61 8 (9) 748 Alla län (43) (32) (11) (14) Åldersgruppen upp till och med 24 år har minskat sin med fyra procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen ses i samtliga län men den största minskningen har skett i Gävleborg, följt av Västernorrland och Stockholm och Västerbotten. I Skåne är skillnaden mariginell. I de övriga åldersgrupperna är skillnaderna mot 2013 inte så stora. Det finns några som sticker ut: Västerbottens åringar har ökat med fyra procentenheter, Gävleborgs åringar likaså och en 35 år och äldre i Västernorrland ökar med 5 procentenheter. Nedan visas samma tabell men med enbart förstahandssökande. Antal förstahandssökande och från prioriterade län i olika åldersgrupper -24 år år år 35 år - Totalt Hemlän Stockholms län (34) (34) (14) (18) Västra Götalands län (41) (32) (12) (15) Skåne län (43) (34) (11) (13) Gävleborgs län (39) (21) (14) (25) Jämtlands län (31) (32) (13) (24) Västernorrlands län (37) (28) (12) (23) Västerbottens län (52) (31) 27 7 (7) 32 8 (10) Alla län (42) (32) (11) (15) (2 035) (1 697) (1 350) 218 (270) 259 (377) 375 (537) 389 (469) (10 334) 11

13 Andelen förstahandssökande i åldersgruppen upp t.o.m. 24 år minskar totalt sett och även för alla prioriterade län, förutom Jämtland där en ökar med tre procentenheter. I åldersgruppen år är resultatet för alla län ungefär det samma som ifjol. Inom de prioriterade länen varierar resultaten något. Den största förändringen ses hos den åldersgruppen i Västerbottens län, där en ökar med hela nio procentenheter. Gruppen år visar inga stora förändringar jämfört med Bland de som är 35 år och äldre har en förstahandssökande ökat med tre procentenheter jämfört med föregående år. Här minskar Västerbotten och Jämtland marginellt, Skåne är oförändrat och övriga prioriterade län ökar. Mest ökar gruppen i Västernorrland med sex procentenheter och Västra Götaland med fyra procentenheter. 12

14 Sökande hösten 2014 Antalet sökande till höstterminen 2014 uppgick till drygt personer vid sista ansökningsdag den 15 april. Det är drygt lägre än föregående hösttermin men fler än åren 2011 och Antalet sökande till program har dock ökat jämfört med fjolårets rekordår, dock har et förstahandssökande till program minskat något. Sökande höstterminen Totalt Sökande i tid varav prio Sökande totalt * varav prio * Program Sökande i tid varav prio Sökande totalt * varav prio * * per Antalet sökande till de populäraste programmen visas i tabellen nedan. Jämfört med höstterminen 2013 är listan i stort densamma förutom Ekonomprogrammet i Sundsvall som tagits sig upp på 10 i topp till förmån för Samhällsvetarprogrammet som minskat et sökande totalt. Program med flest sökande hösten 2014, vid sista ansökningsdag Kurs Sökande i tid varav prio 1 Antagna Psykologprogram Kriminologprogram Beteendevetenskapligt program, humanvet Webbutveckling Socionomutbildning Förskollärare Sjuksköterskeutbildning, Sundsvall Sjuksköterskeutbildning, Östersund Journalistprogrammet Ekonomprogram, Sundsvall Urval 1 sker 9 juli och urval 2 sker 1 augusti 13

15 Flest prio 1-sökande, vid sista ansökningsdag kommer från Västernorrlands län, följt av Stockholm och Jämtland. Det är samma ordning som tidigare höstterminer. Dessa tre län står för 37% av det totala et sökande och 49% av alla prio 1-sökande.Flest sökande totalt står dock storstadsregionerna för. Boendelän* vid ansökan till höstterminen 2014 Sökande i tid varav prio 1 Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Västernorrlands län Jämtlands län Svenskt postnummer saknas Gävleborgs län Uppsala län Östergötlands län Västerbottens län Dalarnas län Örebro län Västmanlands län Södermanlands län Jönköpings län Värmlands län Norrbottens län Kalmar län Kronobergs län Hallands län Blekinge län Gotlands län * Boendelän baseras på det postnummer som anges vid ansökan. Endast svenska postnummer har medtagits Prioriterade områden Tabellen nedan visar totalt sökande från våra prioriterade områden inkl. Västerbotten, samt totalsiffran för alla län, uppdelat per åldersgrupp vid sista ansökningsdag den 16 april. Fjolårets ar visas inom parentes. 14

16 Antal sökande totalt och från prioriterade län i olika åldersgrupper Hemlän -24 år år år 35 år - Totalt Stockholms län (35) (24) (15) (27) Västra Götalands län (38) (24) (14) (23) Skåne län (38) (24) (14) (25) Gävleborgs län (52) (17) (9) (22) Jämtlands län (40) (22) (11) (26) Västernorrlands län Västerbottens län (45) (20) (11) (24) (45) (24) (9) (21) Alla län (41) (22) (12) (24) Åldersgruppernas fördelning inom alla län är oförändrade sedan förra året, och inte heller inom våra prioriterade län syns några markanta förändringar utan det rör sig om ett par procentenheters skillnad (8 113) (5 011) (3 414) (1 595) (2 187) (3 103) 934 (1 029) (35 243) Nedan visas samma tabell men med enbart förstahandssökande. Antal förstahandssökande och från prioriterade län i olika åldersgrupper -24 år år år 35 år - Totalt Hemlän Stockholms län (21) (25) (18) (37) Västra Götalands län (25) (26) (18) (32) Skåne län (22) (24) (18) (37) Gävleborgs län (40) (18) (10) (32) Jämtlands län (33) (22) (13) (31) Västernorrlands län (39) (22) (12) (28) Västerbottens län (31) (23) (13) (32) Alla län (30) (23) (15) (32) (1 928) 838 (1 159) 584 (764) 463 (522) (1 511) (2 111) 276 (342) (10 952) Åldersfördelningen har inte ändrat sig nämnvärt jämfört med föregående år, varken om man ser till alla län eller till våra prioriterade områden utan verkar ligga relativt stabilt. 15

17 Internationella antagningsomgångar I den internationella antagningsomgången för masterprogram hösten 2014 har Mittuniversitetet 9 sökbara program. Urval 1 och 2 har genomförts i mars/april och nedan finns uppgifter om et sökande och antagna. Internationella masterprogram 2014 Behöriga sökande Antagna Kurs Totalt varav varav avgiftsskyldiga Urval 2 prio 1 Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling Internationellt masterprogram i Bildjournalistik Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Svl Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Ösd Magisterprogram i statsvetenskap, Svl Magisterprogram i statsvetenskap, Ösd Magister i turismvetenskap Internationellt masterprogram i datateknik Internationellt masterprogram i elektronikkonstruktion Nedan visas det hemland som angivits i ansökan till ett internationellt masterprogram hösten Länderna är sorterade efter behöriga förstahandssökande och endast länder med mer än en förstahandssökande har medtagits. Landstillhörighet vid ansökan, Internationella masterprogram HT 2014 Kurs Behöriga sökande varav prio 1 Antagna Bangladesh Pakistan Land saknas Nederländerna Grekland Uganda Storbritannien USA Vietnam Ghana Etiopien Bulgarien Libanon

18 Utbildningsstrategin Implementering, en ögonblicksbild Mittuniversitetets utbildningsstrategi föreslås bli prolongerad till och med Arbetet med en utbildningsstrategi för kommande verksamhetsperiod kan inledas under 2017 på basis av en då ny utvecklingsplan för Mittuniversitetet. Utbildningsstrategin fastställdes av universitetsstyrelsen i december 2010 och 50 miljoner kronor avsattes under perioden. Implementeringen började 2011 med projekt inom de prioriterade områdena e-lärande och arbetslivsanknytning och inom utvecklingsområdena internationalisering, kvalitetsutveckling och regional (skol)samverkan. För vart och ett av områdena finns en processledare och arbetet hålls samman av prorektor. Ett projekt har också genomförts för att utveckla utbildningsportföljen med dekanerna som yttersta ansvariga. Inom ramen för utbildningsstrategin, men med annan finansiering, har en genomlysning gjorts av förutsättningar, struktur och rutiner för uppdragsutbildning. Genomlysningen har inte föranlett några förändringar. Till utbildningsstrategins processområde e-lärande har knutits ett projekt för att utveckla campus/distansmodellen i lärarutbildningen, vilket finansieras via rektors resurs. Ca 50 projekt med olika karaktär har startats från 2011 till och med I knappt hälften pågår aktiviteter i enlighet med de projektplaner som beslut om tilldelning av medel bygger på. Övriga är avslutade. De beviljade projekten kan grupperas på följande sätt (för detaljer se halvtidsrapport , publicerad på utbildningsstrategins webbsida): åtta var förstudier och inventeringar varav ett projekt pågår, åtta var modellprojekt enligt rektorsbeslut och av dessa pågår tre, fjorton var utvecklingsprojekt inför övergång till ordinarie verksamhet där fem fortfarande pågår, sju var projekt med operativ inriktning och flertalet avslutas 2014, sex (plus ett nytillkommet) var projekt med utbildningsfokus varav två löper under 2014, två var pedagogisk/tekniska projekt som är avslutade, två avsåg medfinansiering i EU-projekt som pågår också 2014 och två var kommunikationsinriktade projekt som avslutas Universitetsstyrelsen ska vid sitt tvådagarsmöte i maj 2014 få en återrapportering av arbetet med att implementera utbildningsstrategin. Hösten 2013 fick US en halvtidsrapport från implementeringsarbetet och det är därför inte aktuellt att rapportera alla projekten på det sättet denna gång. Fokus kommer istället att ligga på kommande utvärdering och på planerna för nästa utbildningsstrategi. Processledargruppen har inlett arbetet med att organisera en utvärdering av strategin, implementeringsprocess och projekt under Det kommer att göras en utvärdering på metanivån liksom av de sex processområdena. Utvärderingarna kommer för processområdena e- lärande och arbetslivsanknytning att genomföras med externa paneler. Modellen för utvärderingen på meta-nivån är inte klar och för övriga områden görs interna genomgångar och bedömningar av projekt och resultat. 17

19 Utvärderingarna ska vara ett stöd i arbetet de avslutande åren i beslutperioden och i utvecklingen av nästa utbildningsstrategi. Under prolongeringsperioden kommer ytterligare resurser att ställas till förfogande från rektor och styrelse. Det kommer dock inte att utlysas någon ny ansökningsomgång utan medlen ska användas för att slutföra insatser inom processområdena och säkra att viktiga resultat och nya funktioner övergår till ordinarie verksamhet. Under perioden kommer även samverkan att ske med projekt som initieras i handlingsplanen för forskningsstrategin. Ett skäl att prolongera utbildningsstrategin är också att ge processledarfunktionen tillräcklig tid för att finna formerna, vilket kopplar till utvecklingsområdena som identifierats i Strategin för verksamhetens förutsättningar. 18

20 Studentprognos Aprilprognos grundutbildningsanslag Den 26 april lämnades lärosätets prognos för innevarande år samt för åren till utbildningsdepartementet. I denna prognostiseras dels årets utfall fördelat halvårsvis och de kommande åren per kalenderår. I samtliga fall är prognoserna uppdelade per utbildningsområde. Årets prognos visar på en viss överproduktion första halvåret gentemot budget. Under andra halvåret kommer det att korrigeras något och årets prognos visar på en överproduktion på närmare 600 tkr. De kommande åren 2015 och 2015 minskar takbeloppen till 507 resp. 485 mnkr. Universitetet prognostiserar med en liten underproduktion 2015 för att utnyttja lite av den ingående överproduktion som annars blir indragen. Lärosätet får endast ha 10 % av takbeloppet som sparad överproduktion. Utbildningsprognos, HST och bruttobelopp 2014 Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Halvår Halvår Totalt Totalt inkl. decemberprestationer (831 tkr) Takbelopp Utfall -589 Tidigare överproduktion Utgående överproduktion Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Helår Totalt inkl. decemberprestationer (810 tkr) Takbelopp Utfall 378 Utgående överproduktion (indrag 790 tkr) Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Helår Totalt inkl. decemberprestationer (800 tkr) Takbelopp Utfall 39 Utgående överproduktion (indrag tkr)

21 Mediefördelning 2014, tom 28 april Mediefördelningen visar Mittuniversitetets omnämnanden i olika digitala medieslag under 2014 (ej tryckta medier). Universitetet har en namnbevakning på Mittuniversitetet, ett sökord som måste vara med för att generera träff i bevakningen. Bilden nedan visar et träffar i alla digitala medieslag och utvecklingen över tid för olika medieslag. Mittuniversitetet har totalt träffar i mediebevakningen under perioden 1 januari - 28 april (+36% jämfört med samma period förra året). Ökningen sker främst i sociala medier. Tonläge Nedan visas tonläget i de artiklar/inlägg som lärosätet figurerar i. Positivt viktas endast de artiklar/inlägg som har ett positivt tonläge och som genererats av någon kommunikativ insats från universitetets sida. På så sätt erhålls också ett mått på hur stor av uppmärksamheten som uppstår genom eget arbete när det gäller artiklar cirka 40 procent. Skulle en mer generell viktning enbart av tonläget göras skulle en positiv uppmärksamhet vara större. 20

22 Jämförelse Umeå/Örebro Nedan visas en jämförelse för motsvarande bevakning av Umeå universitet och Örebro universitet under 2014 gällande et träffar för alla medieslag. Toppkällor Antalet träffar i mediebevakningen delas upp på universitetets mest vanliga källor så här långt under Mittuniversitetets egen Instagram-stafett under våren har genererat ett stort inlägg. På Flashback diskuteras olika utbildningsalternativ flitigt under våren. 21

23 Tema: Universitetskanslerämbetets utvärderingar Utvärderingssystemet Utvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå År 2010 fick dåvarande Högskoleverket i uppdrag av regeringen att utveckla ett system för kvalitetsutvärdering på grund- och avancerad nivå. Sedan är det Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) som ansvarar för utvärderingarna då Högskoleverket avvecklats. Det som ska utvärderas är utbildningarnas resultat, vilket avser hur väl utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och aktuella examensbeskrivningar. Det som granskas är hur studieresultaten svarar mot de förväntade resultaten. Systemet togs i bruk 2011 och pågår t.o.m Utvärderingarna utförs av bedömargrupper, som består av externa sakkunniga. Ämnesexperter, studenter och företrädare för arbetslivet är de kategorier av sakkunniga som ingår i grupperna. De underlag som används vid utvärderingen är: Studenternas självständiga arbeten. Stor vikt läggs vid dessa. Lärosätenas självvärderingar. Utgör tillsammans med de självständiga arbetena det huvudsakliga underlaget för bedömningen. Studenternas erfarenheter, samlas in genom intervjuer med studenter i slutet av sin utbildning. I omgång 1-4 användes även enkäter till alumner. UK-ämbetet fattar beslut om utbildningarna utifrån bedömargruppens yttrande. Hög eller mycket hög kvalitet innebär att kvalitetskraven är uppfyllda medan bristande kvalitet innebär att lärosätets examenstillstånd ifrågasätts. Lärosätet har då ett år på sig att analysera och åtgärda bristerna i utbildningen. Bedömargruppen lämnar, efter granskning, ett yttrande till UK-ämbetet som sedan fattar beslut. Om ett återkallande av examenstillstånd är aktuellt kommer lärosätet att få ta del av bedömargruppens yttrande och komma med synpunkter. Undantag De utbildningar som undantas är nya utbildningar, utbildningar under avveckling, utbildningar med färre än fem självständiga arbeten och högskoleexamen. Läget idag Hittills ( ) har drygt hälften av utvärderingarna genomförts. I dagsläget är fördelningen av omdömen att 15 % av utbildningarna bedöms ha bristande kvalitet, 70 % hög kvalitet och 15 % mycket hög kvalitet. De som fick bristande kvalitet i omgång 1 och 2 är bedömda på nytt efter att ha redovisat vidtagna åtgärder. Samtliga av dessa utbildningar (undantaget de som lagts ner) har nu fått omdömet hög kvalitet. Frågan är ställd till UK-ämbetet om det finns möjlighet att få ut siffror per omgång, men det kommer statistik på mera detaljerad nivå först till hösten. Siffrorna nedan är på aggregerad nivå per den 31 mars. 22