Analysrapport Februari 2016 Tema: Genomströmning och inaktiva studenter

Transkript

1 Carina Wikstrand Analysrapport Februari 2016 Tema: Genomströmning och inaktiva studenter

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Begrepp... 2 Utfall Sökande och antagna... 5 Registreringar vårterminen Internationella antagningsomgångar... 8 Övergångsfrekvenser... 9 Högskolenybörjare från regionen... 9 Budgetunderlag Mittuniversitetets budgetunderlag Genomströmning och inaktiva studenter Aktuellt från UKÄ; Genomströmning och resultat på grund- och avancerad nivå Genomströmning på Mittuniversitetet Aktuellt från UKÄ; Inaktiva studenter Inaktiva studenter vid Mittuniversitetet

3 Bakgrund Analysrapporter produceras av universitetsledningens stab (ULS) tre till fyra gånger per år. Rapporten har olika inriktning beroende på vad som är aktuellt för tidpunkten. Februarirapporten 2016 innehåller utfallet för kalenderåret 2015, antagnings- och registreringsläget för vårterminen 2016 samt en sammanfattning av budgetunderlaget som lämnats till departementet 22 februari. Utöver detta finns ett avsnitt kring genomströmning och inaktiva studenter där jämförelser görs med analyser gjorda av UKÄ inom samma område. Fakta och underlag är till stor del hämtade från LISA, universitetets ledningsinformationssystem. De flesta underlag är nedbrytbara ytterligare och det kan göras i LISA webbportal. Kontakta ULS för mer information. Begrepp Här kommer förklaringar till vissa begrepp som nämns i rapporten. Begrepp Sökande i tid Prio 1 Andel registrerade Förklaring Sökande vid sista ansökningsdag. Denna siffra förändras eftersom de sökande förändrar sina ansökningar i efterhand. Uppgiften baseras därför from 2013 på fysta siffror. Anmälningsalternativ som angetts i första hand av den sökande. En uträkning av hur många av de som sökt ett utbildningsalternativ i en viss antagningsomgång och som blivit antagen som sedan gått vidare och registrerat sig på utbildningen. Anges i procent. Boendelän Prioriterade områden HST HPR Bruttoersättning Nettoersättning Boendelän baseras på det postnummer som anges vid ansökan. Endast svenska postnummer har medtagits. Län som prioriterats i studentrekryteringsarbetet Helårsstudenter. Ibland används benämningen HSTK och HSTV vilket skiljer helårsstudenter på kalenderåret resp. verksamhetsåret åt. Helårsprestationer. Ibland används benämningen HPRK och HPRV vilket skiljer helårsprestationer på kalenderåret resp. verksamhetsåret åt. Den ersättning lärosätet erhåller från centralt håll per helårsstudent. Den ersättning som lärosätet beslutat att tilldela fakulteten per helårsstudent, dvs exkl. avdrag för gemensamma kostnader etc. Genomströmning Nollpoängare Inaktiv student Detsamma som prestationsgrad, dvs andelen helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter inom en given period Studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering, oavsett aktivitet. Studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom denna kurs. Med aktivitet avses underkända resultat, godkända resultat eller anmält sent avbrott på kursen. Totalsummor Totalsummor vid summering av individer är ibland inte lika som en summering av de ovanstående raderna. Det kan uppstå ifall samma person kan förekomma på flera av alternativen. Då återfinns personen endast en gång i summeringen. 2

4 Utfall 2015 Antalet HST som producerades 2015 var 6 985, vilket var något högre än året innan. Båda fakulteterna har ökat, NMT mest med 78 HST. Vissa avdelningar har dock minskat sin produktion. Störst är minskningen på avdelningarna för Utbildningsvetenskap, Hälsovetenskap och Industridesign. De avdelningar som ökat mest i reella tal är Omvårdnad, Humaniora, Elektronikkonstruktion samt avdelningen för Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Antalet HPR har minskat något jämfört med Det är dock endast fakulteten för Humanvetenskap som minskat antalet prestationer. På Naturvetenskap, teknik och medier har mängden HPR följt ökningen av antalet HST vilket innebär att prestationsgraden för 2015 är i stort densamma som året innan. Utfall 2014 resp per fakultet och avdelning Helårsstudenter Förändring Helårsprestationer Förändring Mittuniversitetet totalt ,9 Humanvetenskap , ,2 Ekonomivetenskap och juridik , ,1 Samhällsvetenskap , ,4 Humaniora , Socialt arbete ,8 Hälsovetenskap , ,6 Turismvetenskap och geografi , Omvårdnad , ,6 Utbildningsvetenskap , ,4 Psykologi , ,5 Äldre institutioner HUV ,3 Naturvetenskap, teknik och medier ,3 Arkiv- och datavetenskap , ,9 Ekoteknik och hållbart byggande , Data- och systemvetenskap , ,8 Elektronikkonstruktion , ,8 Industridesign , ,6 Informations- och kommunikationssystem , ,7 Kemiteknik , ,7 Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik , ,7 Medie- och kommunikations-vetenskap , ,7 Naturvetenskap , ,6 Ämnesdidaktik och matematik ,5 Äldre institutioner NMT ,0 Ökningen av antalet HST har uteslutande skett på programutbildningar. Mängden fristående kurser har minskat med 75 HST medan program har ökat med 168 HST. Minskningen bland fristående kurser sker enbart inom undervisningsformen IT-distans. Ökningen inom program sker både på campusutbildningar och på program som ges med undervisningsformen distans med träffar på campus. 3

5 Utfall 2014 resp per kurstyp och undervisningsform Helårsstudenter Förändring Helårsprestationer Förändring Fristående kurs totalt Distans , ,1 IT Distans ,5 Normal , ,5 Program totalt , ,2 Distans , ,7 IT Distans , ,8 Normal ,7 Det inarbetade belopp som baseras på respektive utbildningsområdes prislappar uppgår 2016 till 520,5 mnkr brutto och 497 mnkr netto. Det är en ökning med 1,4 procent brutto och 2,7 procent netto. Det är dock endast NMT som står för en ökning av bruttointäkten. HUV har i stort ett oförändrat inarbetat bruttobelopp. Sett till nettobelopp har båda fakulteterna ökat produktionen, NMT med 5 procent och HUV med 1,3 procent. Inarbetade belopp 2015 i förhållande till 2015 Totalbelopp brutto 2015 Skillnad brutto Totalbelopp netto 2015 Skillnad netto Mittuniversitetet totalt Humanvetenskap Humanistiska området (HU) Idrottsliga området (ID) Juridiska området (JU) Medicinska området (ME) Naturvetenskapliga området (NA) Samhällsvetenskapliga området (SA) Tekniska området (TE) Undervisningsområdet (LU) Verksamhetsförlagd utbildning (VU) Vårdområdet (VÅ) Övriga områden Naturvetenskap, teknik och medier Designområdet (DE) Humanistiska området (HU) Naturvetenskapliga området (NA) Samhällsvetenskapliga området (SA) Teknik inom Design (TEDE) Tekniska området (TE) Undervisningsområdet (LU) Övriga områden (ÖV)

6 Sökande och antagna Urvalet till vårens utbildningar genomfördes i december och totalt i landet antogs drygt sökande. Det är en ökning med 2 procent från vårterminen innan. Av alla antagna har de som är äldre än 25 år ökat i andel medan de yngre blivit något färre. Samtliga yrkesutbildningar ökar antalet antagna förutom civilingenjörer som minskar med 41 procent. Denna yrkesutbildning har dock få program med start en vårtermin varför förändringar kan ha en stor inverkan på andelsberäkningen. Hälften av alla lärosäten ökar sin antagning jämfört med vårterminen Mittuniversitetet är en av dem som ökar mest med 35 procent. Vid Mittuniversitetet har sökande till program ökat något alla de tre senaste åren, både totalt och förstahandssökande. Till vårterminen 2016 har antalet sökbara programalternativ ökat från 9 till 16 och antalet antagna har ökat med 42 procent. Det som tillkommit är bl.a. en Kompletterande pedagogisk utbildning för lärare, Magisterprogram i Socialt arbete och en Specialistsjuksköterskeutbildning till psykiatrisjuksköterska. Antalet sökande till fristående kurser har gått upp och ner de senaste åren. I fjol var det en kraftig minskning medan antalet sökande till våren 2016 återigen steg. Detta trots att antalen anmälningsalternativ succesivt minskat från drygt 400 till 235 på fyra år. Det är främst antalet sökande till fristående kurser på IT-distans som varierat mellan åren. Sökande och antagna Vårterminer , per 21 februari Totalt Sökande i tid varav prio Sökande totalt varav prio Antagna Program Sökande i tid varav prio Sökande totalt varav prio Antagna Antal anm.alternativ Kurser Sökande i tid varav prio Sökande totalt varav prio Antagna Antal anm.alternativ

7 Registreringar vårterminen 2016 Antalet registrerade på en utbildning basers på hur många av de som antagits till programmet eller kursen som verkligen påbörjar studierna. Antalet program som startar en vårtermin är betydligt lägre än på en hösttermin. Andelen av de antagna som registrerar sig är dock relativt högt för de flesta programmen, mellan procent. Undantaget är dock magister- och masterprogram samt påbyggnadsutbildningar till specialistsjuksköterska och lärare som ligger något lägre. I tabellen nedan visas även antalet tidiga (inom tre veckor) och sena avbrott på resp. program. Sökande, antagna och registrerade till program Vårterminen 2016, per 7 mars Behöriga sökande Antagna urval 2 Antagna totalt Registrerade Andel registrerade (%) Tidiga avbrott Sena avbrott Totalt Magisterprogram i socialt arbete Socionomutbildning Internationellt masterprogram I elektronikkonstruktion Musik- och ljuddesign Förskollärare Kompletterande pedagogisk utbildning Barnmorskeutbildning Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska Sjuksköterskeutbildning, Sundsvall Sjuksköterskeutbildning, Östersund

8 I tabellen nedan visas de kurser som har flest antagna och dess andel registrerade per 7 mars. Endast kurser med start t.o.m. vecka 8 har medtagits. Andelen registrerade på dessa fristående kurser totalt på HUV-fakulteten är 50 procent. På NMT är andelen något högre, 66 procent. Antalet tidiga avbrott är högre på kurserna inom HUV än på NMT. Dock är antalet antagna tre gånger fler inom humanvetenskapliga kurser våren Sökande, antagna och registrerade till kurser Kurser med flest antagna totalt, vårterminen 2016 per 7 mars Behöriga sökande Antagna urval 2 Antagna totalt Registrerade Andel registrerade (%) Tidiga avbrott HUV-fakulteten, totalt hela terminen * - Historia GR (A) (30.0 hp) Religionsvetenskap GR (A) (30.0 hp) Engelska GR (A) (30.0 hp) Organisation och ledarskap (7.5 hp) Externredovisning (7.5 hp) Juridisk översiktskurs (15.0 hp) Externredovisning och räkenskapsanalys (7.5 hp) Personal och ekonomi (7.5 hp) Strategiskt personalarbete (7.5 hp) Positiv psykologi, friskfaktorer och livskvalitet (15.0 hp) Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A (15.0 hp) Organisationspsykologi (15.0 hp) Tillämpad Kriminologi II (15.0 hp) Redovisnings- och revisionsteori (7.5 hp) Svenska som andra språk A3 (7.5 hp) NMT-fakulteten, totalt hela terminen * - Strategisk kommunikation i sociala medier (7.5 hp) Datorer och data från grunden (7.5 hp) Tillämpad matematik och matematisk statistik (7.5 hp) Processer och verktyg för förbättringar (7.5 hp) ASP.NET med C# (7.5 hp) Grunderna i VBA för Excel och Word (9.0 hp) Programmeringsmetodik I med Java (7.5 hp) Appreciative Inquiry för styrkebaserad förändringsledning (7.5 hp) Design av lätthanterliga förpackningar (15.0 hp) Designmönster med Java (7.5 hp) Java I (7.5 hp) Objektbaserad programmering i C++ (7.5 hp) Användarcentrerad systemutveckling I (7.5 hp) Hållbar systemutveckling (7.5 hp) Projektledning/projekthantering (7.5 hp) *Gäller endast kurser med start t.o.m. vecka 8. 7

9 Internationella antagningsomgångar Masterprogram våren 2016 Våren 2016 startade endast ett program i den internationella antagningsomgången för masterprogram. Det internationella masterprogrammet i elektronikkonstruktion hade 32 behöriga sökande varav 21 blev antagna i urval 2. Utav dessa har endast en student registrerat sig och påbörjat utbildningen. Internationella masterprogram Vårterminen 2016 Behöriga sökande Antagna Registrerade Varav Varav avgifts- Totalt Urval 2 prio 1 skyldiga Internationellt masterprogram I elektronikkonstruktion Magister- och masterprogram hösten 2016 Ansökningstiden för de internationella magister- och masterprogrammen till hösten 2016 gick ut den 15 januari. Då hade personer ansökt till de 11 program som utlysts. I slutet av februari är det totalt ansökningar vilket fördelas på utbildningarna enligt nedanstående tabell. I statistiken kan samma person finnas som sökande på flera alternativ. Observera att bland dessa finns både behöriga, obehöriga, avgiftsskyldiga och avgiftsbefriade sökande. Internationella magister- och masterprogram Höstterminen 2016, per 21 februari Sökande Totalt Varav prio 1 Totalt Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling Internationellt masterprogram i Bildjournalistik Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Sundsvall Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Östersund Masterprogram i psykologi med inriktning mot emotion Magisterprogram i statsvetenskap, Sundsvall Magisterprogram i statsvetenskap, Östersund Magister i turismvetenskap Internationellt masterprogram i datateknik Internationellt masterprogram i industridesign - Design för alla 33 6 Internationellt masterprogram i elektronikkonstruktion

10 Övergångsfrekvenser Övergången till högre studier har sjunkit de senaste åren, såväl i riket som i regionen. Särskilt markant är den minskade övergången av kvinnor i främst Västernorrlands län. Av de kvinnor som tog studenten våren 2009 hade 51 procent gått över till högre studier efter tre år, både i riket och i Västernorrlands län. Bland de kvinnor som tog studenten våren 2012 var andelen som börjat studera inom tre år 42 procent i Västernorrlands län och 32 procent i Jämtlands län. Bland män har övergången minskat ett par procentenheter i riket och i Västernorrlands län, medan övergången i Jämtlands län åter hade ökat. Övergångsfrekvenser Studentexamen angivet läsår. Andel (%) som påbörjat högre studier efter tre år. 08/09 09/10 10/11 11/12 Riket 45, ,5 42,2 Kvinnor Män Västernorrlands län 42,6 40,3 39,4 36,8 Kvinnor Män Jämtlands län 31,0 29,5 27,5 28,3 Kvinnor Män Högskolenybörjare från regionen Högskolenybörjare är studenter som för första gången läser vid ett universitet eller en högskola. Av regionens drygt 2000 högskolenybörjare läsåret 2014/15 valde 32 procent att söka sig till Mittuniversitetet, en liten minskning från 33 procent föregående läsår. Andelen högskolenybörjare från regionen som väljer Mittuniversitetet har minskat under flera år, från att som mest ha varit omkring 45 procent. Högskolenybörjare från Jämtland väljer Mittuniversitetet i högre utsträckning än högskolenybörjare från Västernorrland. 9

11 Läsåret 02/03 valde 60 procent av kvinnorna från Jämtlands län och drygt 50 procent av männen att läsa vid dåvarande Mitthögskolan. Läsåret 14/15 valde drygt 40 procent av kvinnorna och 25 procent av männen att läsa vid Mittuniversitetet. Högskolenybörjare till Mittuniversitetet från Jämtlands län 02/0303/0404/0505/0606/0707/0808/0909/1010/1111/1212/1313/1414/15 Jämtlands län 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Från Västernorrland valde som mest ungefär 50 procent av kvinnorna och 47 procent av männen att läsa vid Mitthögskolan (läsåret 03/04). Läsåret 14/15 var andelen kvinnor från Västernorrland som började vid Mittuniversitetet 32 procent och av männen valde 30 procent Mittuniversitetet. Sammanlagt började 31 procent av högskolenybörjarna från Västernorrlands län att läsa vid Mittuniversitetet. Det kan jämföras med 27 procent av högskolenybörjarna från Västernorrland som i stället valde Umeå universitet. Högskolenybörjare till Mittuniversitetet från Västernorrlands län 60% 50% 40% 30% 20% 10% Män Kvinnor 02/0303/0404/0505/0606/0707/0808/0909/1010/1111/1212/1313/1414/15 0% Västernorrlands län 10

12 Budgetunderlag Enligt Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska alla lärosätet till regeringen lämna ett budgetunderlag senast den 22 februari varje år. Budgetunderlaget ska innehålla följande för de tre kommande budgetåren: - verksamhetens intäkter och kostnader - en redovisning av lärosätets planering av utbildningsutbudet - en bedömning av lärosätets ekonomiska utveckling - en bedömning av eventuella strategiska utmaningar i verksamheten - storleken på myndighetens investeringsbehov i anläggningstillgångar - uppgifter om lärosätets kommande verksamhetsinvesteringar - förslag till behov av kreditutrymme på räntekontot - en redovisning av lokalförsörjningen enligt lokalförsörjningsplanen - redogöra för den avgiftsbelagda utbildningen Nedan kommer en sammanfattning av diskussionerna i det budgetunderlag för perioden som i år lämnades till utbildningsdepartementet. Mittuniversitetets budgetunderlag Universitetet har dragit ner kostnaderna i takt med minskat takbelopp och därmed minskade intäkter. Ekonomin är i ordning och resurser finns för att klara av att göra en del strategiska satsningar års resultat visar ett underskott på 27,8 miljoner kronor vilket är ca 13,3 miljoner kronor större än prognos och budget. Anslagen för utbildning på grund- och avancerad nivå minskar fortfarande, däremot ökar anslagen för forskning och forskarutbildning. I kombination med förväntade ökningar i den externa finansieringen torde detta leda till ökade intäkter totalt. De ökade kostnaderna för drift/övrigt år 2016 hänför sig till stora interna satsningar på utbildnings- och forskningsstrategier samt omlokaliseringen av verksamheten från tre till två orter. Därefter beräknas kostnaderna på lokalförvaltning sjunka och övriga driften återgå till samma nivå som tidigare. Fortsatta interna satsningar på utbildnings- och forskningsstrategin de kommande åren präglar budgetunderlaget under perioden Under perioden stabiliseras Mittuniversitetets takbelopp till att omfatta mellan 513 och 519 mnkr. Lärosätet har ett högt söktryck och har kapacitet att ta emot fler studenter och en ytterligare ökning av takbeloppet, främst som fria platser för utbildning inom det livslånga lärandet. Mittuniversitetet är profilerat som ett lärosäte med stark distansutbildning och eftersträvar en fördelning mellan undervisningsformerna på nuvarande nivå där 46 procent sker på distans. Andelen HST på program är för närvarande 72 procent och lärosätets strategiska mål är att ha en blandning mellan utbildningstyperna som ger stabilitet men även flexibilitet i utbildningsutbudet. 11

13 Mittuniversitetet har utrymme att bidra med mer fristående kursutbildning inom det livslånga lärandet liksom kurser inom integrationsarbetet. Progressionen i grundutbildningen är viktig och under de kommande åren är universitetets mål att öka andelen utbildning på avancerad nivå som idag ligger på 9 procent. Under 2015 och 2016 har Mittuniversitetet erhållit en tilldelning av särskilda platser inom hälso- och sjukvård samt lärar- och förskollärarutbildning motsvarande ungefär 106 programplatser. Lärosätet avser att fylla dessa platser succesivt de kommande åren och har till 2015 ökat antalet programnybörjare inom dessa utbildningar med 44 studenter. Det finns dock en problematik med en sådan utbyggnad i form av tillräckligt med praktik- och VFU-platser, behöriga sökande till programmen samt möjlighet att rekrytera personal och kompetens. Det krävs också att forskningsanknytningen inom dessa professionsutbildningar stärks. Mittuniversitetet yrkar följande i budgetunderlaget för grundutbildningen: Ytterligare tilldelning av fria platser för att utveckla ett kursutbud inom det livslånga lärandet samt att bidra med utbildning inom integrationsarbetet. Särskilt riktade medel till satsningar för att utveckla regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet samt till satsningar inom lärandemiljöer, teknikstöd och pedagogisk utveckling. En ökning av antalet HST/HPR inom utbildningsområdet Design motsvarande 75 HST/HPR, vilket innebär en ökning av takbeloppet med 11,3 mnkr. Möjlighet att avräkna 17 HST/HPR inom utbildningsområde Media, vilket innebär en ökning av takbeloppet med 8 mnkr. Mittuniversitetet yrkar följande i budgetunderlaget för forskning och forskarutbildning: Ökade basanslag för forskning med ytterligare 100 mnkr. Ökade resurser till innovationskontoret Fyrklövern för att främja forskningsdriven innovation med minst 20 mnkr per år. Ökade förutsättningar för forskning i samverkan med den offentliga sektorn. Riktade anslag till den skogsindustriella forskningen vid Mittuniversitetet, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet. Nya dialog- och styrformer mellan regeringen och lärosätena för att öka det långsiktiga ansvarstagandet inom hela högskolesektorn. Utforma utvärderingssystemet så att lärosätet får stärkt långsiktigt ansvar för kvalitetsutvärdering och utveckling av forskningen. Nationella nätverk för forskningsanknytning av de olika professionsutbildningarna skapas. Dessa kan samordnas av de fyra nya universiteten. Efter omlokaliseringen av verksamheten i Härnösand kommer Mittuniversitetets lokalinnehav omfatta ca m 2. I nuvarande prognos bedöms lokalhyran utgöra ca 11 procent av omsättningen. Mittuniversitetet anhåller om att kreditutrymmet på räntekontot bibehålls på nuvarande nivå på 70 mnkr. 12

14 Genomströmning och inaktiva studenter Genomströmning, eller prestationsgrad som det även benämns i UKÄs analyser, berördes även i motsvarande analysrapport från februari Genomströmningen definieras som ett mått som beräknas genom att antalet helårsprestationer sätts i relation till antalet helårsstudenter för en viss grupp studenter under en given tidsperiod. Normalt brukar genomströmningen beräknas per kalenderår och för samtliga studenter. Eftersom HST och HPR registreras vid olika tillfällen under ett kurstillfälle påverkas detta sätt att avgränsa beräkningen av förändringar i utbildningsutbudet. Ökas utbudet leder det till ett högre antal HST innevarande år medan prestationerna härrörs från kurser som delvis startat tidigare terminer. Detta bidrar negativt till värdet på genomströmningen. På motsvarande sätt leder en minskning av utbildningsutbudet till en lägre genomströmning på kalenderåret. Numera finns alternativa sätt att beräkna genomströmningen vilka beskrivs i avsnitten nedan. Aktuellt från UKÄ; Genomströmning och resultat på grund- och avancerad nivå UKÄ har förändrat sitt sätt att beräkna prestationsgraden i sina statistiska meddelanden till att införa en individkoppling i beräkningen. I tidigare beräkningar dividerades HPR och HST inom en given tidsperiod. Efter 2013 består beräkningen av de registreringar studenterna har aktuell period och de prestationer som registrerats på motsvarande kursregistrering samma termin och de tre efterföljande terminerna. På så sätt påverkas inte beräkningen av förändringen i antalet studenter och redovisningen av mindre grupper blir möjlig. Prestationsgraden i riket har de senaste läsåren legat på omkring 80 procent. Genomgående har den varit högre för kvinnor än för män. Det senaste läsåret som redovisas i UKÄs statistik är 2012/2013, då var prestationsgraden för kvinnor 84 procent och för män 78 procent. Prestationsgraden är något högre för inresande studenter än bland de svenska. Prestationsgraden för läsåret 2012/2013 varierar mellan 72 och 86 procent för olika åldersgrupper. Högst prestationsgrad finns bland de som är under 25 år och i de äldsta åldrarna är prestationsgraden lägre. Det är också bland de äldre studenterna som skillnaderna mellan könen är störst. Bland programstudenter är prestationsgraden betydligt högre än bland kursstudenter. De som studerar på ett yrkesprogram har en prestationsgraden 90 procent medan den bland fristående kursstudenter är 65 procent. Bland de som läser fristående kurser på distans är prestationsgraden endast 53 procent medan den bland campuskurser är 71 procent. Kvinnor har en högre prestationsgrad än män på såväl campus- som distansutbildning. Prestationsgraden varierar mellan lärosätena där Karolinska institutet ligger högst med 91 procent och Stockholms universitet ligger lägst med 74 procent. Generellt kan sägas att lärosäten men en hög andel program- och campusstudenter ligger högst medan universitet och högskolor med många fristående kurser och en hög andel distansutbildning ligger lägre. På alla större lärosäten har kvinnor en högre prestationsgrad än män. 13

15 Genomströmning på Mittuniversitetet Beräknar man Mittuniversitetets genomströmning utan en individkoppling per kalenderår har den förändrats enligt diagrammet nedan. Det är stora variationer över åren men den senaste tiden har genomströmningen stabiliserats omkring 80 procent. I diagrammet finns även antalet HST med vilket kan avspegla förändringarna i utbildningsutbudet över åren. Där syns tydligt hur genomströmningen påverkas av förändringar i utbudet i omvänd riktning HSTK Genomströmning Gör man däremot en beräkning liknande den som UKÄ använder sig av och isolerar ut en grupp studenter med registreringar en viss period och mäter prestationsgraden på den populationen får man en annan bild. Diagrammet nedan visar prestationsgraden för de studenter som registrerats på kurser och program vid Mittuniversitetet vårterminerna aktuellt år. Sommarkurser och ordinarie grundutbildning är separerade med blå resp. grön färg. Den ena linjen visar dess prestation vid årets slut och den andra visar den totala prestationen per dagens datum. Den del av prestationerna som inkommer senare än en termin efter avslutade studier ligger konstant på mellan 5-7 procent Ord gru, innev år Ord gru, per Sommar, innev år Sommar, per

16 Prestationsgraden åren låg omkring 85 procent inom den ordinarie grundutbildningen. Under perioden minskade den ner till drygt 70 procent för att sedan återhämta sig och nu ligga på drygt 80 procent. På sommarkurserna ligger genomströmningen på drygt 60 procent men har varierat över åren och tidigare var prestationerna sämre på sommarkurserna Nedan visas prestationsgraden vid Mittuniversitetet i jämförelse med de siffror för riket som framgår av UKÄs analys. Notera skillnaderna i de båda beräkningarna. Studenterna vid Mittuniversitetet har en något lägre prestationsgrad än i landet som helhet. De grupper som uppvisar sämre prestationer än genomsnittet är män, 35 år och äldre, distansutbildning samt fristående kursstudenter. Mittuniversitetet jämfört med riket Prestationsgrad (%) Riket läsåret 2012/2013* Mittuniversitetet vårterminen 2014** Totalt Kvinnor Män Ålder år Ålder 35 år och äldre Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurs Campus Distans * Baserat på studenter registrerade läsåret 2012/2013 och prestationer de tre efterföljande terminerna. ** Baserat på studenter registrerade på kurser inom både ordinarie grundutbildning och sommarkurser vårterminen 2014 och prestationer t.o.m. dagens datum. Aktuellt från UKÄ; Inaktiva studenter UKÄ har i uppdrag att följa utvecklingen av studenternas aktivitet på kurser. Där ingår att redovisa antalet inaktiva studenter, dvs. kursregistreringar där studenterna inte uppvisat någon registrerad kursrelaterad aktivitet. Definitionen av en inaktiv student är en student som inte tar någon poäng på en specifik kurs som studenten är registrerad på och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom denna kurs. Med aktivitet menas underkända resultat, godkända resultat eller anmält sent avbrott på kursen. Inaktivitet är kopplad till kursregistreringen och inte till individen vilket innebär att samma person kan vara inaktiv på en kurs men aktiv på en annan. Begreppet nollpoängare används för de studenter som inte tagit några poäng på kursen, oavsett aktivitet. Det finns alltså aktiva nollpoängare som har någon aktivitet registrerad på kursen liksom inaktiva nollpoängare enlig definitionen av inaktiv student ovan. Andelen inaktiva studenter i hela landet minskade med 1 procentenhet mellan läsåren 2012/2013 och 2014/2015 och uppgår nu till 10,5 procent. Det finns en skillnad i aktivitet mellan programstudenter och de som läser fristående kurser. Andelen inaktiva studenter på fristående kurser är 22 procent 15

17 medan det för programstudenter ligger på 7 procent. Det är en högre andel inaktiva studenter bland män (13 %) än bland kvinnor (10 %). Den högsta andelen inaktiva studenter har Högskolan i Jönköping (22 %) och Blekinge tekniska högskola (20 %) medan Röda korsets högskola och Karolinska institutet har lägst andel med 2 resp. 3 procent. Inaktiva studenter vid Mittuniversitetet Vid Mittuniversitetet har en beräkning av andelen inaktiva studenter gjorts de senaste åren. Definitionerna är i stort sett desamma som UKÄ använder sig av med undantag av att ett sent avbrott inte tas med som en aktivitet inom en kurs. En student som inte varit aktiv på något sätt på en kurs och sedan gör ett avbrott bedöms inte vara en aktiv student i och med avbrottet i vår beräkning. Det underlag som Mittuniversitetets beräkning görs på omfattar registrerade studenter en hösttermin och prestationer t.o.m. 30/6 terminen efter. I UKÄs beräkning används hela läsåret som beräkningsunderlag. De begrepp som redovisas i tabellen nedan är följande: Nollpoängare: studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering, oavsett aktivitet. Inaktiv student: studenter som inte tagit några poäng på en kursregistrering och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom denna kurs. Total nollpoängare: studenter som inte tagit några poäng på samtliga kursregistreringar aktuell period, oavsett aktivitet. Helt inaktiv student: studenter som inte tagit några poäng på samtliga kursregistreringar aktuell period och samtidigt inte uppvisar någon aktivitet inom dessa kurser. Inaktiva studenter Kursregistreringar aktuell hösttermin, prestation tom. 30/6 nästkommande termin HT 2011 HT 2012 HT 2013 HT 2014 Totalt (HST) Genomströmning 75 % 77 % 78 % 79 % Antal individer Nollpoängare (HST) Andel nollpoängare 19,8 % 18,1 % 17,8 % 14,8 % Andel nollpoängare i riket* - 15,9 % 15,1 % 15,0 % Inaktiva studenter (HST) Andel inaktiva 15,8 % 14,4 % 14,6 % 11,8 % Andel inaktiva i riket* - 11,5 % 10,6 % 10,6 % Totala nollpoängare (HST) Andel totala nollpoängare 13,6 % 11,6 % 11,5 % 9,4 % Helt inaktiva (HST) Andel helt inaktiva 11,0 % 9,9 % 9,8 % 8,9 % * I UKÄs beräkning av rikssiffrorna är sent avbrott på kursen räknat som en aktivitet vilket inte är fallet i Mittuniversitetets siffror. Rikssiffrorna är baserade på aktuellt läsår istället för enbart höstterminen. 16

18 Andelen helårsstudenter registrerade en hösttermin som utgör nollpoängare vid Mittuniversitetet har minskat de senaste åren, från närmare 20 procent 2011 till knappt 15 procent Jämfört med riket har lärosätet närmat sig riksvärdet och ligger 2014 på medelvärdet för landet. Andelen nollpoängare skiljer sig åt mellan könen. Bland kvinnor är andelen lägre, 13,5 procent hösten 2014 mot närmare 19 procent för män. Utav nollpoängarna är det omkring 80 procent som är inaktiva, d.v.s. uppvisar inte någon aktivitet såsom avklarade nollpoängsmoment, underkända resultat e.dyl. Detta är en minskning och andelen inaktiva studenter ligger närmare riksgenomsnittet nu jämfört med tidigare. Även denna andel skiljer sig åt mellan män (14,5 %) och kvinnor (10,1 %). I Mittuniversitetets beräkningar studeras även hur många studenter som är nollpoängare på samtliga kursregistreringar aktuell period. Denna andel ligger hösten 2014 på 9,4 procent vilket även det är en minskning sedan några år tillbaka. Av dessa totala nollpoängare är det 95 procent som är helt inaktiva på samtliga kursregistreringar aktuell termin. Studerar man enbart de studenter som är registrerade på enbart en kurs omfattande högst 7,5 hp under höstterminen är andelen inaktiva inom denna grupp högre. Närmare 40 procent av dessa studenter är nollpoängare och de flesta av dem är även inaktiva. Detta är dock en minskning de senaste åren med 10 procentenheter. Inaktiva enkurs-studenter* Kursregistreringar aktuell hösttermin, prestation tom. 30/6 nästkommande termin HT 2011 HT 2012 HT 2013 HT 2014 Totalt (HST) Genomströmning 48 % 50 % 52 % 55 % Antal individer Nollpoängare (HST) Andel nollpoängare 49,9 % 46,6 % 47,2 % 39,3 % Inaktiva studenter (HST) Andel inaktiva 45,8 % 42,3 % 43,9 % 36,8 % * studenter som varit registrerad på ett enda kurstillfälle omfattande högst 7,5 högskolepoäng aktuell hösttermin. 17