Sammanträde med Socialnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämnden Tid: Tisdagen den 19 Februari 2013, kl Plats: Stora Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Information och överläggningar A/ Föredragning av ärende 1-11 Gruppmöten med start kl 14:00 Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Talan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar (sekretess) 2. Tillsynsplaner för serveringstillstånd, försäljning av receptfria läkemedel och försäljning av tobak och folköl 3. Ansökan om serveringstillstånd - Åkanten (sekretess) 4. Åtgärd avseende serveringstillstånd - Mat & Nöje i Alingsås (sekretess) 5. Ansökan om serveringstillstånd - Brasseri Greta (PuL) 6. Verksamhetsberättelse för POSOM Ansökan om statsbidrag till Omvårdnadslyftet för att stärka kompetensen inom funktionshinderområdet 8. Ansökan om certifiering för Vård- och omsorgscollege 9. Socialnämndens årsredovisning för år Fördjupade insatser mot långtidsarbetslöshet och utanförskap - inrättande av Center för Integration och Rehabilitering 11. Delegerad beslutanderätt 12. Meddelanden Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse 13. Återrapportering av delegerade beslut 14. Eventuella övriga ärenden Holger Andersson Ordförande Ulf Andersson Sekreterare Tel: E-post: Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

3 Ärende 1 Talan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar (sekretess)

4 Ärende 2 Tillsynsplaner för serveringstillstånd, försäljning av receptfria läkemedel och försäljning av tobak och folköl

5

6

7

8

9 Ärende 3 Ansökan om serveringstillstånd - Åkanten (sekretess)

10

11 Ärende 4 Åtgärd avseende serveringstillstånd - Mat & Nöje i Alingsås (sekretess)

12

13 Ärende 5 Ansökan om serveringstillstånd - Brasseri Greta

14

15 Ärende 6 Verksamhetsberättelse för POSOM 2012

16

17

18

19

20 Ärende 7 Ansökan om statsbidrag till Omvårdnadslyftet för att stärka kompetensen inom funktionshinderområdet

21

22

23 Ärende 8 Ansökan om certifiering för Vårdoch omsorgscollege

24

25

26

27 Ärende 9 Socialnämndens årsredovisning för år 2012

28

29

30 Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ska, under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation, inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser. Grundläggande förhållningssätt för nämndens arbete ska, där myndighetsbeslut inte kräver annat, vila på principen om kommunal service utan föregående utredning och biståndsbedömning. Det förebyggande arbetet är centralt och prioriterat i nämndens verksamhet liksom nödvändigheten av samverkan och gemensam planering med andra förvaltningar och myndigheter. Socialnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens verksamheter för funktionshinder, individoch familjeomsorg samt arbetsmarknadsfrågor. Inom dessa områden ger socialnämnden insatser i form av råd, service och stöd till barn, ungdomar och vuxna, enskilda och familjer. Nämnden arbetar med myndighetsutövning som styrs av flera lagar som lagen om stöd service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Ekonomiskt resultat Resultaträkning Be lopp i mnkr Verksamhetens intäkter 130,5 131,8 Verksamhetens kostnader -467,3-477,5 Avskrivningar -1,3-1,5 Verksamhetens nettokostnader -338,1-347,2 Kommunbidrag 333,0 340,1 Finansnetto 0,4-0,2 Resultat före extraordinära poster -4,7-7,3 Extraordinära poster 0,0 0,0 Förändring av eget kapital -4,7-7,3 Ingående eget kapital 13,6 8,9 Utgående eget kapital 8,9 1,6 Investeringar Belopp i mnkr Investeringar 1,4 1,4 Investeringar totalt 1,4 1,4 Ekonomisk sammanfattning Drift Kommentarer till årets resultat År 2012 är Socialnämndens resultat -7,3 mnkr. Av årets resultat utgör -6,1 mnkr ett budgetunderskott och 1,2 mnkr avser budgeterade kostnader som finansieras av eget kapital. Inom nämndens verksamheter har det under året pågått en omställning för att anpassa verksamheternas kostnader till ett KPB (Kostnad Per Brukare) i jämförelse med andra kommuner för att på så sätt anpassa

31 ekonomin den tilldelade ramen. Det har varit ett långsiktigt arbete som inte gett full effekt under år 2012, även om flera verksamheter har anpassats under året Kommentarer till budgetavvikelsen (Endast vid budgeterad förändring av eget kapital) År 2012 har inneburit ökade kostnader inom Individ och familjeavdelningen som inneburit ett budetunderskott. Det är placeringskostnaderna avseende barn, unga och vuxna med beroendeproblematik. som är den största orsaken till det, där det även fast antalet vårddygn minskat skett en ökning av kostnaderna. Kostnaderna för försörjningsstödet minskade något jämfört med år 2011 där anledningen anses vara de förändrade arbetssätten som påbörjades 2012 för att dels få ut fler människor i egen försörjning och dels att minska hemlöshet och hyresskulder. Även inom socialpsykiatrin och funktionshinderområdet så redovisar flera verksamheter ett budgetunderskott och det beror på att kostnaderna per brukare (KPB) var högre 2012 än vad som budgeterats inom flera olika typer av verksamheter. Årets resultat jämfört med budget visar på att kostnaderna följer budgeterade kostnader men att intäkterna blev 7,7 mnkr lägre än budgeterat. Anledningen är framför allt att intäkterna från Försäkringskassan avseende personlig asisstans blev lägre än beräknat i budgeten. Kommentarer till avvikelse mot prognos Socialnämndens sista prognos för år 2012 visade ett underskott jämfört med budget på -6,7 mnkr, vilket är en liten skillnad jämfört med resultatet. Skillnader jämfört med bokslut 2011 År 2011 var resultatet för socialnämnden -4,7 mnkr, det innebär inte någon större skillnad jämfört med 2012 års resultat. Investeringar Investeringar under 2012 uppgår till 1,4 mnkr vilket är ungefär samma belopp som år 2011 och innebär ett budgetöverskott på 2,2 mnkr. Slutsatser Socialnämnden beslutade under 2011 att anpassa sina verksamhetskostnader utifrån jämförelsestudier av andra kommuner i Sverige genom upprättande av en handlingsplan för budget i balans. Med stöd av handlingsplanen och det underliggande ekonomiska statistikmaterial som kan utläsas från KPB har en rad olika åtgärder vidtagits under 2012 för att nå en mer kostnadseffektiv verksamhet. För att minska behovet av försörjningsstöd har arbetsmarknadsenhetens uppdrag förändrats och där pågår ett stort arbete med att få fler personer ut i egen försörjning. Under året så har det inneburit att kostnaderna för försörjningsstödet minskat med 0,3 mnkr jämfört med året innan beroende på att fler personer gått ut i egen försörjning och att förvaltningen aktivt arbetat tillsammans med AB Alingsåshem i syfte att arbeta mot hemlöshet och att minska behovet av stöd till följd av hyresskulder. Korttidsverksamheten har effektiviserats bland annat genom nedläggning av ett korttidsboende under våren 2012 vilket påverkat kostnaderna på KPB positivt. Under andra halvan av 2012 har det påbörjats ett arbeta att anpassa serviceinsatserna bättre för att minska behovet av att köpa externa placeringar främst för barn och unga. Trotts dessa åtgärder så finns det flera verksamheter som inte uppnått de ekonomiska mål och ramar som budgeten angivit för år Inom samtliga nämndens verksamheter fortsätter därför arbetet med att anpassa kostnaderna under år 2013.

32 Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2012 Bokslut 2012 Diff +/- Kostnader Individ- och familjeavdelningen -94,1-102,1-8,0 varav försörjningsstöd -26,4-27,6-1,2 Utföraravdelningen -283,7-277,9 5,9 Serviceavdelningen -74,3-75,5-1,3 Ledning och styrning -28,8-23,7 5,1 varav politisk verksamhet -0,6-0,7-0,1 varav föreningsbidrag -0,9-0,9 0,0 Summa -480,9-479,2 1,7 Intäkter Individ- och familjeavdelningen 2,8 4,2-1,4 varav försörjningsstöd 0,0 0,0 0,0 Utföraravdelningen 131,1 121,5 9,6 Serviceavdelningen 5,6 6,0-0,4 Ledning och styrning 0,0 0,1-0,1 varav politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 varav föreningsbidrag 0,0 0,0 0,0 Kommunbidrag 340,1 340,1 0,0 Summa 479,7 471,9-7,7 Netto -1,2-7,3-6,1

33 Socialnämnden Verksamhetsanalys Socialnämnden gjorde bedömningen år 2011 att en grundförutsättning för att nå ekonomisk balans på lång sikt var att tillskapa en mer effektiv intern organisation. Inför 2012 infördes därför en helt ny organisationsmodell med grundidén att myndighetsutövningen mer skulle skiljas från den verkställande organisationen. Utöver ambitionen att skapa en mer kostnadseffektiv organisation skulle de nya strukturerna även stödja en verksamhetsutveckling mot färre biståndsbedömda insatser till förmån för mer serviceinriktade insatser. Arbetet med att anpassa verksamheterna till den nya organisationen har pågått under hela 2012 och fortsätter in i nästkommande år också. Socialnämnden beslutade också under 2011 att anpassa sina verksamhetskostnader utifrån jämförelsestudier av andra kommuner i Sverige genom upprättande av en handlingsplan för budget i balans. Med stöd av handlingsplanen och det underliggande ekonomiska statistikmaterial som kan utläsas från KPB (Kostnad Per Brukare) har en rad olika åtgärder vidtagits under 2012 för att nå en mer kostnadseffektiv verksamhet. Det har varit ett långsiktigt arbete som inte gett full effekt under år 2012, även om flera verksamheter har anpassats under året. År 2012 är Socialnämndens budgetunderskott -6,1 mnkr. Under året så har kostnaderna för försörjningsstödet minskat jämfört med året innan. Anledningen till det är dels att arbetsmarknadsenhetens uppdrag förändrats för att minska behovet av försörjningsstöd genom att få fler personer ut i egen försörjning. Det beror också på att förvaltningen aktivt arbetat tillsammans med AB Alingsåshem i syfte att arbeta mot hemlöshet och att minska behovet av stöd till följd av hyresskulder. Inom korttidsverksamheten har nedläggningen av ett korttidsboende påverkat kostnaderna på KPB positivt. Under året har det påbörjats ett arbeta att anpassa serviceinsatserna bättre för att minska behovet av att köpa externa placeringar för främst barn och unga, det arbetet fortsätter under Trotts dessa åtgärder så finns det flera verksamheter som inte uppnått de ekonomiska ramar som budgeten angivit för år Inom samtliga nämndens verksamheter fortsätter därför arbetet med att anpassa kostnaderna under år Inför 2013 är det flera omvärldsfaktorer som pekar mot att socialnämnden även fortsättningsvis kommer att se volymökningar och ett ökat tryck inom flera verksamhetsområden, som exempelvis försörjningsstöd på grund av arbetsmarknadsskäl samt nya målgrupper inom funktionshinderområdet. Flera åtgärder behöver genomföras under 2013 för att hålla tilldelad ekonomisk ram. Ett exempel på det är att det ska göras en översyn av myndighetsutövningen. Den ska innehålla bland annat en analys och värdering över vilka insatser som helt eller delvis kan utgå eller begränsas i tid eller omfattning samt att den även ska leda fram till att skriftliga rutiner utarbetas. Då personalkostnaderna är den enskilt största kostnadsposten inom socialtjänsten är personaltätheten ett område som också behöver ses över, liksom arbetssätt för att öka flexibilitet och motverka kostnader för övertalighet. Även nya rutiner och särskild anställningsprövning ska 1

34 införas. En översyn har genomförts inom administration och ledning vilken genererar nedskärningar inför Utöver dessa åtgärder ska en samordnad och långsiktig planering av verksamhetslokaler och boendeformer arbetas fram. Det ska också vara ett fortsatt fokus på budgetföljsamhet och KPB. Där respektive verksamhetsansvarig har ett uppdrag att vidta åtgärder där underskott förväntas. Dessutom ska alla verksamheter utvärderas och omvärderas med målsättning att erbjuda en god kvalité till lägre kostnad. Det pågår och beräknas starta flera olika arbeten med att utveckla nämndens verksamheter och arbetssätt. Ett av dessa arbeten är att se över samtliga riktlinjer med start med de som finns avseende beslutsfattande och andra delar inom funktionshinderområdet. Det arbetet ska sedan genomföras inom barn och unga, socialpsykiatrin, missbruksområdet och inom försörjningsstödet. Ett annat arbete som påbörjats är inom kvalitet och kvalitetsuppföljning för att säkerställa att lagar och regler följs samt att säkerställa att nämnden tillhandahåller rätt kvalitet genom ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Andra områden som ska ses över är riskhantering, synpunktshantering, avgifter och ersättningar mm. Det pågår som nämnts tidigare även arbeten med att utveckla arbetssätten mellan myndighetsutövandet och verksamheterna genom de så kallade SAMBO- och SAMBU-grupperna. Socialnämndens interna kontrollplan 2012 visar att det pågår ett arbete med att säkerställa att korrekt informations finns i verksamhetssystem. De pågår också ett arbete att se över att de beslut som myndighetsutövarna fattar är tydliga, verkställs och följs upp regelbundet, det arbetet är nästan färdigt men kommer att behöva fortsätta göras regelbundet. BBiC är ett arbetssätt som säkerställer att barnperspektivet beskrivs i utredningarna och det är obligatoriskt att använda i utredningarna. Det pågår också ett arbete med att ta fram en ny rutin för att säkerställa utbetalningarna av försörjningsstödet genom att ansvarig chef kontrollerar/attesterar utbetalningarna innan de sker istället som det görs nu, i efterhand. I samband med att den nya styrmodellen anpassas och tydliggörs så pågår ett arbete med att se över hur nämnden ska organisera arbete med de delar som ingår i styrmodellen där den interna kontrollen är en del, det förväntas vara klart under våren I Alingsås är det tryggt säkert och välkomnande (mål 1) Åtagande Socialnämnden åtar sig att bidra till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Uppföljning Familjecentralen och Familjens hus i Bjärke är två verksamheter som utvecklats och startats under året. Där skapas en plattform för möten med familjer eller föräldrar och blivande föräldrar samt barn och unga. Det bedrivs bl a regelbundna möten med barnmorskemottagningen och blivande föräldrar på familjecentralen och det har varit gruppverksamhet med tonårstjejer och olika föreläsningar mm på Familjens hus i Bjärke Genom att finnas tillgänglig på Familjehuset och Familjecentralen i Bjärke så bedöms 2

35 möjligheten till en tidigare kontakt med klienter som skapar en bättre förutsättning till en snabbare insats i form av serviceinsats där behov finns av stöd och hjälp. Någon uppföljning på effekterna av detta har ännu inte gjorts. Miljö, Folkhälsa, Funktionshinder Fler skall få kunskap om personer med funktionsnedsättning och visa respekt för dem. Alla nämnder och bolag har ansvar för att öka kunskapen om funktionshinderfrågor hos anställd personal och förtroendevalda. (Funktionshinder) Uppföljning Inom nämndens verksamheter och politiker så finns en god kompetens om personer med funktionsnedsättning. Personal genomgår årligen olika kompetenshöjande insatser inom funktionshinderområdet som en del i sitt yrke. I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande (mål 2) Åtagande Socialnämnden åtar sig att minska antalet långtidsberoende av försörjningsstöd. Miljö, Folkhälsa, Funktionshinder Ungdomsarbetslösheten ska minska utifrån nuvarande nivå. (Folkhälsa) Uppföljning Under året har samverkan med Samordningsförbundet utvecklats och Alingsås använder sig i högre utsträckning av de resurser som finns tillgängligt där. Dessutom har arbetsmarknadsenheten förändrat sitt arbetssätt för att bättre bidra till minskade kostnader inom försörjningsstödet. Genom att få ut fler personer i egen försörjning via arbetsmarknadsenheten så har kostnaderna för försörjningsstödet minskat jämfört med år Detta arbete kommer att vidareutvecklas under år 2013 till att arbeta mot hela målgruppen som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Uppföljning Under år 2012 har det pågått ett arbete mot att möta ungdomar som är arbetslösa både inom försörjningsstödet och inom arbetsmarknadsenheten. Samarbete med näringslivet och arbetsförmedlingen har utvecklats för att skapa bättre möjlighet för ungdomarna att komma in på arbetsmarknaden. De effekter som syns är att ungefär 50% färre ungdomshushåll ansöker om försörjningsstöd. Plug in är ett projekt som även socialnämnden ingår i för att skapa bättre förutsättningar för unga som inte klarat skolan att komma in på arbets- 3

36 Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som alla andra. De skall kunna arbeta på arbetsplatser där andra arbetar och som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Alla nämnder och bolag har ansvar för att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att ha tillgång till ett meningsfullt arbete. (Funktionshinder) markanden. Socialnämnden har administrativa lokaler som är anpassade för att underlätta för personer med funktionshinder med exempelvis hissar, handikapparkering och dörröppnare med fördröjning. Vid rekryteringar skall alltid mångfaldsaspekten beaktas och inom arbetsmiljöområdet arbetas det kontinuerligt för att ta fram lösningar vid behov. Det erbjuds också praktikplatser eller sommarjobb till ungdomar med funktionshinder. I Alingsås finns det attraktiva boendemiljöer (mål 3) Åtagande Socialnämnden åtar sig att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett individanpassat boende. Uppföljning Socialnämndens målsättning 2012 var att minska andelen personer med gruppbostad i förhållande till servicebostad samtidigt som målet var att öka andelen boendestöd i förhållande till boende. Det för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för individen att själv välja sin bostad. Under 2012 beslutades också betydligt fler boendestöd jämfört med boende (24 respektive 7 stycken). Under 2012 minskade antalet personer inom gruppbostad från 50 till 49 stycken och inom servicebostäder var förändringen från 89 till 90 stycken. I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning (mål 4) Åtagande Socialnämnden åtar sig att personer aktuella inom nämndens ansvarsområde skall, utifrån sina behov, erhålla rätt insats till rätt kostnad. Uppföljning Merparten av de ca 700 beslut om insatser som finns enligt LSS har under året följts upp för att säkerställa att brukarna har rätt insats. Det pågår också en samverkan mellan utförande verksamheter och beslutsfattare både inom myndighetavdelningen och försäkringskassan för att säkerställa att rätt insats beslutas och utförs. Under året har också särskilt kostsamma ärenden granskats av myndighetsutövningen. Det för att identifiera vilka behov det finns för att kunna anpassa insatser inom nämndens egna verksamheter. Arbetet inom nämnden har 4

37 också utvecklats för att bättre tillgodose de behov som finns. Exempelvis kan nämnas samverkan mellan nämndens verksamheter och myndighetutövarna via SAMBO- och SAMBU-grupperna där samtliga beslut om boende, boendestöd och placeringar diskuteras tillsammans med socialsekreterare och representanter från verksamheterna för att få fram bästa möjliga insats. Under året har det månadsvis följts upp verksamheternas kostnader genom Handlingsplanen för budget i balans. Flera verksamheter har anpassa kostnaderna mot budget under året, men totalt kostar nämndens verksamheter mer än vad som budgeterats per brukare inom de flesta verksamheterna. Arbetet med att få rätt kostnadsnivå fortsätter under år Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet (mål 5) Åtagande Socialnämnden åtar sig att personer aktuella inom nämndens ansvarsområde skall vara nöjda med nämndens verksamhet. Miljö, Folkhälsa, Funktionshinder Den fysiska tillgängligheten i kommunen skall förbättras. Med tillgänglighet menas att alla ska kunna använda något eller kunna delta. Alla ska kunna komma in i och vara i våra lokaler. Alla ska få information som passar dem och ha möjligheter till kommunikation. Alla nämnder och bolag har ansvar för att medborgare har tillgång till offentliga lokaler och allmänna platser och att kommunens information finns tillgänglig för alla medborgare. (Funktionshinder) Alla nämnder och bolag har ansvar för att kommunens information finns tillgänglig för alla medborgare, KS har ett övergripande ansvar. (Funktionshinder) Alla nämnder och bolag har ansvar för att tillgänglighetsperspektivet finns med vid upphandling av varor och tjänster samt vid anlitande av konsulter, KS har ett övergripande ansvar. (Funktionshinder) Uppföljning Under år 2012 genomfördes inte några brukarundersökningar vilket gör att åtagandet inte kan mätas. Uppföljning På Sidenvägen har lokalerna tidigare anpassats för att möta samtliga kommuninvånares behov och det finns två handikapparkeringar i anslutning till båda administrativa husen. Vid uppdatering av hemsidan görs en översyn över textinnehållet och att texten skall vara lättbegriplig. Inom daglig verksamhet utförs transporten till och från verksamheterna via extern part som har informerats om de individuella behov och funktionsnedsättningar som brukare har. 5

38 I Alingsås kommun finns det valfrihet och självbestämmande (mål 6) Åtagande Socialnämnden åtar sig att öka antalet serviceinsatser. Uppföljning Under andra halvan av 2012 har det organisatoriskt skapats bättre förutsättning att ta emot personer genom serviceinsatser. För att underlätta arbetet med serviceinsatser så har arbetet med vårdplaner/uppdrag utvecklats på myndighetssidan för att tydliggöra målet med insatsen och på så sätt skapa bättre förutsättning för att nå ett gott resultat med serviceinsatserna. Resultat av den genomförda förändringen väntas börja synas under I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov (mål 7) Åtagande Socialnämnden åtar sig att antalet dygn barn/ungdomar befinner sig i insatser utanför vårdnadshavarens hem skall minska. Socialnämnden åtar sig att antalet vårddygn för vuxna personer med beroendeproblematik skall minska. Uppföljning Antalet vårddygn minskade år 2012 med närmare 12% jämfört med år 2011, dock minskade inte kostnaderna mer än knappa 2% beroende på att det var en mindre andel placeringar inom familjehem. Antalet vårddygn minskade år 2012 med 4% men kostnaderna ökade dock med 36% för placerade vuxna med beroendeproblematik beroende på att det var många (10 st) placeringar enligt LVM. I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid (mål 8) Miljö, Folkhälsa, Funktionshinder Genom en hållbar och tydlig struktur i stödet till föräldrar med barn 0-18 år öka andelen föräldrar som går föräldrautbildning eller får föräldrastöd. (Folkhälsa) Uppföljning Familjecentralen hade under 2012 ca besök inom den öppna förskolan, MVC, COPE, Föräldrastödet KONTAKT, SOLverksamheten mm. Familjens hus i Bjärke hade i snitt under året 75 personer i veckan (ca besök/år). Ungefär 60 föräldrar gick föräldrastödsprogram där det för 6 personer var riktade föräldrainsatser till särskilda målgrupper tex invandrare, föräldrar med funktionshindrade barn. Vidare så har det genomförts samtalsgrupp för tonårsföräldrar, gott föräldraskap riktat mot speciellt utvalda föräldrar samt fortsatt arbete med Home start. 6

39 Under 2012 startades anhörigstödet som riktas till anhöriga till personer med någon forma av diagnos eller livslång sjukdom. I Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv (mål 9) Åtagande Socialnämnden åtar sig att föreningar verksamma inom den sociala sektorn skall stödjas i deras förebyggande och stödjande arbete. Uppföljning Ett samarbete med Svenska kyrkan pågår sedan några år tillbaka genom Arken. Anhörigsamordnaren har kontinuerlig kontakt med bl a anhörigföreningar och fem olika samarbetsavtal är under upprättande. Effekterna förväntas ge resultat under år I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktig hållbar utveckling (mål 11) Åtagande Socialnämnden åtar sig att minska missbruket. Socialnämnden åtar sig att bidra till en hållbar socialutveckling genom förebyggande insatser. Uppföljning Fältsekreterarna arbetar tillsammans med andra resurser i samhället med att uppmärksamma ungdomar som befinner sig i riskzon för missbruk. Resultat av arbetet förväntas i 2013 års enkätundersökning. Inom BUS-samarbetet fortsätter arbetet med att stödja föräldrar både genom riktade och generella insatser. Även arbetet med att skapa bättre förutsättningar för att använda serviceinsatser ska skapa en bättre social utveckling. Resultat av det förväntas framöver. Miljö, Folkhälsa, Funktionshinder Personer med funktionsnedsättning har samma rätt som andra att leva i samhället med lika valmöjligheter. Kommunen skall utformas så att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Personer med funktionsnedsättning skall ha tillgång till transporter på lika villkor som andra. Alla nämnder och bolag har ansvar för att Uppföljning Lokalerna på Sidenvägen och Kolavägen är anpassade så att alla kan var där vilket innebär en öppen och bra miljö för alla. Inom daglig verksamhet erbjuds arbetsplatser med olika inriktningar. Brukare med beslut inom SoL och LSS har enskilda genomförandeplaner som upprättas tillsammans med brukaren. Där framgår bemötandestrategier, mål och annan viktig information för och om 7

40 personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet. (Funktionshinder) Samhällets resurser skall samordnas för att stärka personer med funktionsnedsättning. Syftet med samordning/samverkan är att den skall gynna utvecklingen av jämlika villkor för personer med funktionsnedsättning. Alla nämnder och bolag har ansvar för att förbättra samarbetsformerna mellan nämnder/förvaltningar/bolag i frågor som berör personer med funktionsnedsättning. (Funktionshinder) Kemiska produkter som är särskilt farliga för människors hälsa och miljön ska fasas ut. (Miljö) Vid alla inköp ska miljöanpassade alternativ väljas när de finns tillgängliga och är ändamålsenliga. (Miljö) Andelen inköpta ekologiska livsmedel för den kommunala verksamheten ska minst uppfylla de nationella målsättningarna (25 % av värdet av de inköpta livsmedlen). (Miljö) Miljömedvetenheten ska vara hög bland invånarna i Alingsås kommun. (Miljö) Höja debutåldern för alkohol i linje med lagstiftningen 18 år. (Folkhälsa) brukaren. Personalen arbetar utifrån dessa vanligtvis med ett pedagogiskt förhållningssätt för att individen ska utvecklas och nå sina mål. Inom socialförvaltningen finns en representant som ingår i kommunens funktionshindernätverk som varje år har ett dialogmöte med kommunala rådet för funktionshinder. Det finns också ett samarbete med arbetsterapeut och habiliteringen för att förenkla vardagen för nämndens målgrupp. Genom ett samarbete mellan Kultur och fritid, Socialförvaltningen och föräldrar finns det på Nygatan en lokal för Träffpunkten som vänder sig till ungdomar med funktionshinder. BUS är ett annat samverkansforum som vänder sig till bl a personer med funktionsnedsättning. Genom ett samarbete med Svenska kyrkan så fanns Arken som fungerade som en mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning under Det har inte genomförts någon inventering eller åtgärder inom området. Inköp görs i huvudsak enligt upphandlade avtal och vid inköp av kontorspapper, collegieblock, batterier mm väljs alltid miljömärkta alternativ dock saknas rutiner för att följa upp inköp inom förvaltningen. Socialnämndens verksamheter förutsätts följa de centrala riktlinjer att alla inköp av livsmedel ska miljöanpassade alternativ väljas när det finns tillgängliga. Exempelvis är kaffe och till viss del teer ekologiska, miljömärkta med KRAV och rättvisemärkt enligt Fair trade. Inga dokumenterade åtgärder är vidtagna. Socialnämnden har inte gjort några särskilda satsningar under 2012 för att höja debutåldern för alkohol. 8

41 Personalredovisning till nämndens årsredovisning Antal anställningar 1 per den 1 november 2012 Befattningsbenämning Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Systemförvaltare ,5 Ledningsfunktion B ,8 Ledningsfunktion C ,6 Arbetsmarknadssekreterare Utvecklingsledare ,8 Behandlingsassistent ,5 Drogterapeut ,5 Boendeassistent ,2 Ledsagare ,6 Vårdpersonal/undersköterska 2 2 1,5 38,2 Administratör 3 3 2,3 55,3 Förste Socialsekreterare Socialsekreterare ,4 43,7 Familjehemssekreterare 3 3 2,6 48 Familjerättssekreterare 3 3 2,5 59,7 LSS-handläggare ,3 Alkoholhandläggare Kurator Arbetskonsulent Familjepedagog 5 5 4,4 47 Socialpedagog/Stödpedagog ,5 42 Ungdomsbehandlare 6 6 5,7 40,7 Stödbiträde ,3 40,1 Stödassistent ,9 Sysselsättningshandledare ,3 Anhörigvårdare PAN ,8 Personlig assistent PAN ,8 Aktiveringshandledare Personlig assistent HÖK ,4 42 Personligt ombud Sysselsättningsansvarig Ekonomiadministratör ,8 Arbetsledare Anhörigsamordnare Budget- och skuldrådgivare Kommunalarbetare 1 1 0,5 37 Bilförare Föreståndare [1] I redovisningen ingår tillsvidareanställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt tidsbegränsad, inkl timavlönad, personal ingår inte. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade.

42 Bitr föreståndare Nämndsekreterare Föräldrarådgivare 1 1 0,5 59 Assistent/samordnare Ekonom Personaladministratör Personalsekreterare Handledare ,5 Registrator Receptionist Verksamhetssamordnare 1 1 0,5 60 Personlig assistent/samordnare Stödgruppsledare ,7 Case Manager Totalt ,9 44,6 Jämförelse ,2 44,1 Använd Hypergenerapport P01 Personalsammansättning med följande inställningar; Avtal=AB, Anställningar= Tillsvidare, Flik= AID. Exportera till excel och klistra in i detta dokument. Under 2012 har en förändring genomförts va gäller befattningsbenämningar alla boendeassistenter, aktiveringshandledare och vårdpersonal har numera befattningen stödbiträde (om man saknar utbildning enligt kravprofilen) eller stödassistent (om man har utbildning enligt kravprofilen). Socialpedagoger kallas numera stödpedagoger. Detta är en process som tar tid att helt och hållet genomföra varför flera befattningsbenämningar existerar i lönesystemet parallellt. Arbetet pågår och kommer att avslutas under början av Av denna anledning finns i ovanstående tabell flera av de utgående befattningarna med eftersom några personer inte fått den nya befattningen registrerad i Personec. Medianlön :e percentil 2012 Medianlön :e percentil 2011 Medianlön Kvinnor Män Total Uppgifterna tas fram genom rapporten P - Percentillöner. Mätdatum Männens medialön ökar något mer än kvinnornas. Männens lönespann är större än kvinnornas, de har lägre lön vid 10:e percentilen och något högre vid 90:e percentilen. De grupper som fått lönekartläggningspengar är kvinnordominerade grupper.

43 Arbetsmiljö Inledning Som en del utav det systematiska arbetsmiljöarbetet rapporteras i detta avsnitt om uppgifter som är av betydelse för arbetsmiljöarbetet på förvaltningen. Nöjd medarbetarindex (NMI) Indikatorn Nöjd medarbetarindex (NMI) mäts varje år genom en personalenkät. Indikatorn NMI består av det genomsnittliga värdet för 15 frågor inom personalområdet. Kommunfullmäktige beslutar varje år hur indikatorn ska utvecklas. I Kommunfullmäktiges flerårsstrategi 2013 beslutade kommunfullmäktige att NMI ska öka. NMI-faktorer Socialförvaltningen Kommunen Motivation 4,2 4,2 Ledarskap 3,9 4 Styrning 4,1 4,1 Attraktiv arbetsgivare 3,3 3,3 Medarbetarskap 3,4 3,4 Arbetsbelastning 3,5 2,9 Mångfald 4,2 4,1 Totalt (NMI) 3,8 3,8 Det är svårt att dra några slutsatser utifrån Socialförvaltningens resultat då svarsfrekvensen var blygsamma 49,5%. Inom vissa grupper är svarsfrekvensen bra, men den största avdelningen Utföraravdelningen med över 450 medarbetare hade bara en svarsfrekvens på 38,7%. Bland chefer och personal i staben (ekonomi- och utvecklingsenheter) var svarsfrekvensen mycket hög (90,9%) och där finns möjligheter att göra en jämförelse mot förra årets stora medarbetarenkät. Under 2012 genomfördes en serie åtgärder för att stötta cheferna som har en hög arbetsbelastning. En serie föreläsningar/workshops genomfördes i samarbete med Mercuri Urval och Advantum Kompetens där man pratade om chefens roll, kommunikation, värdegrund och hur man kan effektivisera sin vardag på olika sätt. Ett arbete är också påbörjat tillsammans med administrationen för att se hur man där kan hjälpa cheferna på bästa sätt. Sjukfrånvaro Totalt 6,38% 5,09% 1,29 Åldersintervall <=29 5,89% 4,36% 1, ,28% 4,67% 1,61 >=50 6,70% 5,94% 0,76 Skillnad i %-enheter 2 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal.

44 Använd rapport P04 Sjukfrånvaro Hypergene; Anställningar: månadsavlönade; Avtal: Alla; Period: Dec Sjukfrånvaron har ökat med 1,3 % sedan 2011 och därmed följer även socialförvaltningen trenden att sjukfrånvaron i samhället ökar. Vid en närmare analys visar det sig att det är enstaka personer som är/har varit sjukskrivna en längre period snarare än ökad korttidsfrånvaro. Sjukdomsorsaken är varierande men för det mesta inte arbetsrelaterad Arbetsskador och tillbud Arbetsskador och tillbud 2012 Socialförvaltningen Kolumn B Arbetsskada utan frånvaro Arbetsskada med frånvaro Tillbud Uppgifter från Lisa snabbstatistik, datum: ; diagram skapat i Calc Under 2012 infördes datasystemet LISA där man registrerar och anmäler sitt tillbud/arbetsskada direkt via Kommunportalen. Det finns möjlighet under en övergångsperiod - att fylla i en blankett för att senare lägga in i systemet. Denna nyhet har tagits emot med blandade känslor i verksamheterna och detta kan vara en förklaring till att antalet anmälda tillbud är betydligt färre än tidigare år ( anmälda tillbud) Det finns flera händelser som anger frekvens av tillbud ( t ex nyp 2-5 ggr, 6-9 ggr) Lägger man ihop dessa händelser blir antalet tillbud 1080 st vilket är en rimlig summa tillbud med hänsyn till våra brukargrupper. Arbetsskadorna är något fler än tidigare ( st) Det finns en viss osäkerhet i vissa verksamheter om det inträffade är en arbetsskada eller ett tillbud, särskilt i verksamheter där brukarna är benägna att bitas och spotta för att vissa vad de vill. Majoriteten av tillbuden och arbetsskadorna inträffar i verksamhet där personer befinner sig som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

45 Nyttjande av företagshälsovården Avonova/Kinnekullehälsan Tjänstekategori Summa Frisk Risk Sjuk Total 3 280,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Företagshälsovårdens huvuduppgift är att arbeta förebyggande för att förhindra sjukfrånvaro på grund av arbetsmiljön. Vid akuta händelser ska arbetsgivaren ta sitt ansvar, men dessa ska så långt det går förebyggas av ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete. Användningen av företagshälsovården är, som diagrammet ovan visar, på rätt väg. Man kan aldrig helt utesluta akuta händelser, men det är ändå en relativt liten del av de tjänster vi använt. Tyngdpunkten ligger, och ska ligga, på det förbyggande arbetet. Sedan 2012 har alla kontakter med företagshälsovården föregåtts av en dialog med personalsekreterare. Syftet har varit att hela förvaltningen ska ha en lika hantering och bedömning av insatserna hos företagshälsovården.

46 Ärende 10 Fördjupade insatser mot långtidsarbetslöshet och utanförskap - inrättande av Center för Integration och Rehabilitering

47 Datum: Socialnämnden Handläggare: Direktnr: Beteckning: Fördjupade insatser mot långtidsarbetslöshet och utanförskap inrättande av Center för Integration och Rehabilitering Ärendebeskrivning Det nationella och internationella svaga konjunkturläget påverkar alltmer arbetsmarknadsläget i riket och regioner som helhet. Utifrån statistiken är inte Alingsås något undantag utan även lokalt kan vi se ökande arbetslöshetsstatistik. I jämförelse med Västra Götalandsregionen där arbetslösheten för närvarande ligger på drygt 8% kan Alingsås fortfarande uppvisa en något bättre situation med en arbetslöshetsnivå som under december 2012 låg strax under 8%. Den bild som oroar i Alingsås är att den relativa arbetslösheten har ökat mer här än i de flesta andra kommuner i Västra Götaland. Trots att arbetsmarknadspolitiken i huvudsak är ett statligt ansvarsområde är det mot bakgrund av den oroande situationen angeläget att avsätta kompletterande kommunala medel samt att samverka med såväl privata som statliga instanser för att motverka högre arbetslöshet och ökat utanförskap. Nedanstående förslag grundar sig i huvudsak på att motverka att människor fastnar i en permanent arbetslöshet på grund av språksvaghet, erfarenhetsbrist eller avsaknad av relevant utbildning. Aktuellt Arbetslöshetsstatistiken i Alingsås visar att de som står längst från arbetsmarknaden blir allt fler samtidigt som deras möjlighet till inträde på arbetsmarknaden successivt avtar. Situationen medför naturligtvis en risk för ökade ohälsotal, utanförskap och permanent beroende av försörjningsstöd. Av de drygt 2000 personer som idag är inskrivna på arbetsförmedlingen är det ett betydande antal som är utrikes födda eller har någon form av funktionsnedsättning. Ett stort antal av dessa personer saknar även rätten till A-kassa. I Alingsås har cirka 400 personer varit arbetslösa ett år eller längre. Av dessa personer har cirka hälften ett dokumenterat rehabiliteringsbehov. Av ovanstående personer är en stor andel nyanlända och språksvaga. Under 2013 förväntas därutöver cirka 40 personer lämna AF etablering samtidigt som treårsgränsen för det kommunala integrationsansvaret upphör. Enligt nationella antaganden är det också troligt att andelen anhöriga som kommer till Sverige kommer att öka. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 B Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

48 Förslag till åtgärder I syfte att korta arbetslöshetsperioden samt öka möjligheten för rehabilitering, integration, språkutveckling och aktivitet föreslår vi att Alingsås kommun i samverkan med Arbetsförmedlingen och andra intressenter inrättar ett arbetslivsinriktat Center för Integration och Rehabilitering. Tanken är att tidigt under en arbetslöshetsperiod kunna möta upp personer som riskerar att fastna i en långvarig arbetslöshet. Centret skall kunna erbjuda arbetsträning i verklig miljö, bidra till aktivitet och möjlighet till praktisk språkinlärning. Centret skall utformas ur ett långsiktigt perspektiv där varje deltagare ges möjlighet att hitta rätt och relevant yrkesinriktning. Centret skulle kunna inrymmas i utbildningsförvaltningens tidigare trä- och sömnadslokaler som sedan en tid står utan verksamhet. Trä- och sömnadslokalerna ger med befintlig utrustning även möjlighet till varierande uppgifter inom hantverk och lättare tillverkning i kombination med språkundervisning, samhällsorientering och validering av tidigare kunskaper. Volymen för satsningen beräknas till cirka 100 deltagare per år. Inom ramen för satsningen skall samverkan sökas med olika privata och offentliga organisationer såsom företagarföreningar, folkhögskola, branschorganisationer, sociala företag, utbildningsanordnare m fl. Finansiering Satsningen på ett Center för Integration och Rehabilitering är en samverkanssatsning mellan i huvudsak Alingsås kommun och arbetsförmedling. För att möjliggöra en mer långsiktig hållning är det därför angeläget att ovanstående parter bidrar med huvudparten av finansieringen. Arbetsförmedlingen föreslås finansiera följande: 2 Arbetsförmedlare 2 Arbetsledare Tillhandahåller arbetsterapeut/arbetspsykolog eller andra specialistfunktioner Alingsås kommun föreslås finansiera följande: Kostnader för lokal cirka 1 mnkr/år Kostnader för genomförande 200 tkr 1 Samordnare 1 Arbetsmarknadskoordinator Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 B Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

49 Enligt ovanstående beräkningar förväntas Alingsås kommuns kostnader för projektet uppgå till cirka tkr/per år. Projektet föreslås löpa under en period av 1.5 år med projektstart Förslag till beslut i socialnämnden Socialnämnden godkänner förslag till inrättande av Center för Integration och Rehabilitering Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen ger socialnämnden ansvar för drift av verksamheten. Socialnämnden begär att kommunfullmäktige beviljar ett tilläggsanslag om sammantaget tkr för perioden SOCIALFÖRVALTNINGEN Magnus Haggren Socialchef Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 B Telefon: Fax: E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats:

50 Ärende 11 Delegerad beslutanderätt

51

52

53

54

55

56

57

58

59 Ärende 12 Meddelanden

60 Ärende 13 Återrapportering av delegerade beslut

61 Ärende 14 Eventuella övriga ärenden