Blekinge Tekniska Högskola DV DATAVETENSKAPLIG UTREDNING VT E-lärande med. Matilda Melander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blekinge Tekniska Högskola DV1210 - DATAVETENSKAPLIG UTREDNING VT 2009. E-lärande med. Matilda Melander"

Transkript

1 Blekinge Tekniska Högskola DV DATAVETENSKAPLIG UTREDNING VT 2009 E-lärande med Författare: Kristina Linde Matilda Melander Handledare: Birgitta Hermanson

2 Sammanfattning Blekinge Tekniska Högskola (BTH) använder sedan 2007 lärplattformen it's learning till samtliga kurser. Vi undersöker här hur plattformen svarar mot webbstandarder och pedagogiska modeller för att kunna utvärdera hur it's learning främjar e-lärande. Genom att fokusera på tillgänglighet och användbarhet inriktar vi oss på relevanta standarder för webbutveckling. Dessa standarder syftar till att få en samstämmig utveckling av webbplatser så att så många besökare som möjligt kan tillgodogöra sig information, oberoende av funktionshinder, teknisk kompetens etc. Våra pedagogiska reflektioner bygger också på acceptans för människors olikheter. Sätten att ta in information och lära sig varierar, liksom personligheter. En lärplattform bör inte enbart passa för en personlighetstyp utan vara mångsidig. Genom att intervjua en av de ytterst ansvariga för Blekinge Tekniska Högskolas val av it's learning har vi fått insikt i vilken lång process med kravspecifikationer, jämförelser och utvärderingar som lett fram till högskolans val. I samråd med utvecklingsföretaget verkar BTH för en ständig förbättring av plattformen och håller samtidigt ögonen öppna för alternativa lösningar. it's learning är uppbyggd så att lärare och studenter har olika befogenheter, men ser liknande miljöer efter inloggning. På startsidan finns det mesta samlat och lättåtkomligt och varje kurs har sin egen plats med meny där lärarna strukturerar innehållet. Användarna kan i viss mån påverka sina inställningar och skapa samarbetsmiljöer. Det finns också ett internt meddelandesystem. De verktyg som finns främjar struktur av material, samarbete mellan deltagare och test av kunskaper. Vid jämförelse mellan lärplattformen och webbstandarder hittar vi både brister och föredömliga lösningar. På det hela taget uppfyller it's learning många av de krav som ställs för tillgänglighet och användbarhet, men naturligtvis finns det utvecklingsmöjligheter. Pedagogiskt sett finns många möjligheter och det är upp till lärare och studenter att bekanta sig med och använda de verktyg som finns. För en del passar e-lärande bra, oavsett plattform, och för andra kan varierad stimulans ha avgörande betydelse. it's learning kan användas för att skapa en bredd i undervisningen. Vi har också lagt till några personliga synpunkter och förbättringsförslag, som exempelvis skulle öka de individuella anpassningsmöjligheterna och öka utnyttjandet av it's learnings alla tillgångar. Slutsatsen blir att det finns mycket i it's learning som främjar e-lärande, om det bara används. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Definitioner Målgrupp Avgränsning Metod Metodkritik Upplägg Webbstandarder och riktlinjer Pedagogikreflektioner Valet av it's learning Översiktlig beskrivning av it's learning Leverantör Uppbyggnad Huvudsida Stil Utbildningsverktyg it's learning och webbstandarder Teknik Användbarhet Tillgänglighet it's learning och pedagogiken Personliga erfarenheter/åsikter kring it's learning Slutsats Källförteckning Tryckt litteratur Opublicerade källor Internet Övriga källor Bilaga

4 1 Inledning Denna rapport bygger på studier av lärplattformen v.3.3, med syfte att undersöka hur väl anpassad den är till såväl aktuella webbutvecklingsstandarder som till att fungera som ett verktyg för undervisning. Att välja en lärplattform är inget lättvindigt beslut för en organisation som vill ha en välfungerande undervisningsmiljö för e-lärande. Vi vill här skärskåda it's learning för att se om Blekinge Tekniska Högskola har gjort ett klokt val. Vi har använt referenslitteratur som tar upp standarder kring dynamiska webbplatser och dessas användbarhet samt grundläggande pedagogiska undervisningsmetoder och vi har sedan undersökt hur väl it's learning uppfyller de riktlinjer som finns. Vi har även intervjuat Lasse Bourelius, som är chef för Learning Lab vid Blekinge Tekniska Högskola och ansvarig för skolans upphandling av lärplattform. 1.1 Bakgrund Som distansstuderande under flera terminer har vi erfarit att eftersom fysisk närvaro av lärare saknas är det desto viktigare att studiematerial och teknik är väl genomtänkt. Lärare kan använda digital teknik för att förmedla kunskap och vi har sett skilda exempel på hur detta tas tillvara. Vi har båda pedagogiska studier med oss sedan tidigare och är intresserade av hur man kan använda olika metoder för att nå fram med ett budskap till andra människor, eftersom inlärning sker på flera sätt. Genom vårt arbete vill vi underlätta för lärare i deras planering och genomförande av undervisning genom e-lärande. Vår förhoppning är att det kan komma såväl lärare som studenter till nytta att det finns en sammanställning att ta del av, jämföra med och inspireras av. 1.2 Syfte Vårt syfte är att jämföra lärplattformen it's learning med aktuella standarder och riktlinjer för dynamiska webbplatser och till det lägga det pedagogiska perspektivet att nå fram med ett budskap på bästa sätt. 1.3 Frågeställning Huvudfrågan vi vill ta reda på är: Hur främjar lärplattformen it's learning e-lärande? För att få svar på den frågan undersöker vi tillgängligheten, genom att se huruvida it's learning följer webbstandarder, samt vilka pedagogiska verktyg som ingår i lärplattformen. 1.4 Definitioner Med lärplattform menar vi programvara som skapar ett virtuellt klassrum där lärare och studenter kan kommunicera med varandra. Denna teknik är också känd under beteckningen undervisningsplattform. 4

5 Med dynamiska webbplatser avser vi webbplatser med innehåll som ändras och anpassas dynamiskt efter besökarna. Med e-lärande menar vi inlärning med hjälp av datorer och kommunikationsteknik, motsvarande den engelska termen e-learning. Vi använder omväxlande det fullständiga namnet Blekinge Tekniska Högskola och akronymen BTH. 1.5 Målgrupp Den målgrupp vi vänder oss till är lärare och organisationer som har e-lärande i sin undervisningsmetod, nu eller planerat. 1.6 Avgränsning I det här arbetet ligger inte fokus på pedagogiska metoder utan på användbarheten av de verktyg som finns i den digitala kommunikationstekniken. Vi nämner kortfattat teorier kring didaktik, men går inte djupare in på denna lära om lärande. Den lärplattform vi fördjupar våra studier av är it's learning som i skrivande stund används på Blekinge Tekniska Högskola där vi studerar. Vi ger ingen fullständig manual för alla förekommande funktioner, utan en översiktlig beskrivning med några belysande exempel. 1.7 Metod Information till detta arbete har vi att samlat in genom litteraturstudier och genom analys av lärplattformen it's learning. Vi har också genomfört en intervju (via e-post) av Lasse Bourelius, chef för Learning Lab vid Blekinge Tekniska Högskola. 1.8 Metodkritik Genom att intervjua Lasse Bourelius får vi en bakgrund till valet av it's learning utifrån BTH's synvinkel. Genom våra egna erfarenheter får vi studentens syn på plattformen. Studien skulle dock kunna utvidgas med någon/några lärares syn på plattformen och dess användbarhet samt med intervju av lärplattformens utvecklare för att belysa val som gjorts avseende kodningen. 1.9 Upplägg Inledningsvis redogör vi kortfattat för riktlinjer och påbud som går under begreppet webbstandard, vad de syftar till och var de kommer ifrån. Vi ger exempel på ett urval av riktlinjer som är applicerbara på lärplattformar. Därefter följer en introduktion till några pedagogiska begrepp kring lärande och lärstilar med fokus på hur olika personer tillgodogör sig information på olika sätt. Efter en tillbakablick på bakgrunden till BTH's val av it's learning följer så en genomgång av lärplattformen med beskrivning av utseende och funktionalitet. Sedan gör vi en jämförande analys av hur it's learning svarar mot de standarder och riktlinjer som vi presenterat, följt av våra personliga iakttagelser och våra slutsatser. 5

6 2 Webbstandarder och riktlinjer Webbstandarder finns inom många områden. W3C (World Wide Web Consortium) och IETF (Internet Engineering Task Force) är några av de internationella huvudaktörerna för webbstandarder. Genom att fokusera på användbarhet och tillgänglighet omfattar man de flesta, eftersom det är en fördel just att följa standarder i dessa sammanhang. Det är också till stor del den infallsvinkeln vi använder när vi studerar it's learning. Tillgänglighet innebär att webbplatsen ska vara användbar för alla, även funktionshindrade. Hänsyn ska då tas till: visuellt nedsatt syn, blindhet, färgblindhet motoriskt svårigheter att röra händerna, muskelsvaghet, darrningar etc. ljudmässigt hörselnedsättningar anfall epilepsi utlöst av blinkande effekter kognitivt/intellektuellt inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, minnes- och uppmärksamhetssvårigheter m.m. WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är riktlinjer framtagna av W3C för att göra webbplatsers innehåll åtkomligt för alla användare och även för alla slags webbläsare. De finns att läsa på Standard innebär inte att standardisera besökarnas utrustning, så att webbplatsen enbart fungerar med en viss typ av dator eller programvara. Alla har inte samma förutsättningar, varken tekniskt, ekonomiskt eller funktionellt, och det finns en flora av olika webbläsare att välja mellan. Webbstandarder betyder en gemensam utvecklingsmodell, så att alla de webbläsare som följer dem kan presentera webbplatsens innehåll på ett likvärdigt sätt. Som ett tydligt exempel kan vi nämna DOM (Document Object Model) som är en standard för hur de objekt som bygger upp en webbsida hänger samman, vilka egenskaper de har och hur de kan nås och påverkas. Tidigare hade de två stora webbläsarna Netscape Navigator och Microsoft Internet Explorer egna DOM-varianter, vilket gjorde det svårt för webbutvecklarna att få liknande funktionalitet i båda webbläsarna. W3C ansvarar nu för en standard-dom som är oberoende av plattform och programmeringsspråk. Webbläsare kan (men måste inte) följa den. JavaScript använder DOM för att hitta på den HTML-sida där det körs, för att kunna påverka innehåll, struktur och stil för sidans element. Tommy Sundström är känd som journalist, formgivare och informationsarkitekt. Han har en lång meritlista, bland annat som formgivare av regeringens och riksdagens tidiga webbsidor och var så sent som 2006 med som rådgivare vid ombyggnaden av SVT's webbsida. Han har även skrivit Användbarhetsboken, som är en bok med riktlinjer för webbdesign baserat på Sundströms mångåriga erfarenheter. Nedan följer ett urval punkter som Sundström belyser: Webbadressen ska fungera både med och utan www (Sundström, avsnitt ) Webbplatsen skall svara på användarens frågor. Man ska vara tydlig redan på indexsidan vad som finns på webbplatsen. (Sundström, avsnitt 9) Sidorna ska vara lättnavigerade och formgivningen ska vara konsekvent och hålla samman sidorna på webbplatsen. Menyer ska vara tydliga och logiska och texten på webbplatsen ska vara strukturerad och lättläst. (Sundström, avsnitt , samt avsnitt 12) 6

7 Man bör ej använda ramar och tabeller för layout (Sundström, avsnitt 22) Det är viktigt att ha kontaktuppgifter till den/de som är ansvariga för konstruktionen av webbplatsen/plattformen, så att användaren kan kontakta dem med synpunkter vid behov. (Sundström, avsnitt ) Om ljudmaterial är upplagt bör man i så stor utsträckning som möjligt även tillhandahålla detta material i textform för att de, som av någon anledning inte kan tillgodose sig ljud, ska kunna ta del av materialet. (Sundström avsnitt 19.3). Bildmaterial bör ha en informativ alt-text och det som bilden förmedlar bör även finnas i textform på sidan så att de som inte kan se bilder får informationen. (Sundström, avsnitt ) Man ska kunna använda webbläsarens bakåtknapp för att hoppa ett steg tillbaka på webbplatsen (Sundström, avsnitt 37 ). Det är viktigt för läsbarheten att det finns en kontrast mellan text och bakgrund (Sundström avsnitt 15.1) 7

8 3 Pedagogikreflektioner Vad främjar inlärning? Om detta finns mycket forskat och skrivet, och vi har nedan valt att fördjupa oss i de mest erkända teorierna. David Kolb är en amerikansk utbildningsteoretiker. Han förespråkar erfarenhetsbaserad inlärning som bygger på följande fyra kärnelement (Wikipedia); Konkret erfarenhet Observation och reflektion av denna erfarenhet Bildande av abstrakta begrepp baserade på reflektionen Testa nya koncept Vidare talar Kolb om fyra olika lärstilar enligt nedan (Fredriksson): Prövaren är aktiv och handlingsinriktad. Har svårt att tillgodogöra sig stillasittande föreläsningar. Föredrar att arbeta praktiskt och är ofta kreativ i sina sätt att hitta och använda nya kunskaper. Idégivaren behöver en känslomässig koppling till det som ska läras in och vill veta varför man ska lära sig det. Lär sig genom att uppleva saker och även genom att se när andra arbetar praktiskt. Berikas av diskussioner med andra där idégivaren kan testa sina teorier och få svar på frågan Varför?. Förklararen stöter och blöter fakta och teorier och vill få fram det viktiga. Tycker inte om praktiska övningar utan läser hellre litteratur. Trivs bra med lärarledda teorilektioner. Sammanställaren tänker först och agerar sedan enligt det som sammanställaren finner mest korrekt. Inhämtar teoretisk kunskap först och handlar därefter praktiskt. Lär sig bäst av att först lyssna och sedan pröva kunskaperna i praktiken. Detta rimmar också med den schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs indelning av människans fyra dominerande personlighetsdrag: Förnimmelse (uppleva genom sinnesintryck), Intuition (omedvetna aningar), Tanke (skapa logisk ordning och sammanhang) och Känsla (relatera det man möter med sig själv). (Wikipedia) Fil.dr. Lena Boström (2002) beskriver de fyra sinnen som beaktas inom inlärningsstilar: Det visuella (se), Det auditiva (lyssna och tala), Det taktila (praktisk hantering) och Det Kinestetiska (uppleva och känna). Det är en utmaning för lärare att erbjuda inlärning som omfattar alla de olika lärstilarna. Att bedriva utbildningar på distans genom e-lärande ger också begränsade möjligheter genom den anonymitet som uppstår när de naturliga mötena inte finns. Samtidigt kan e-lärandet ha fördel av att kontakten mellan deltagarna blir mer oberoende av tid och plats. En välutvecklad lärplattform är betydelsefull för lärarens möjligheter att främja studenternas inlärning. 8

9 4 Valet av it's learning Chefen för Learning Lab vid BTH, Lasse Bourelius, har varit med från början när beslutet skulle fattas om vilken lärplattform/lms (Learning Management System) skolan skulle använda. Redan 2003 deltog representanter för BTH i en nationell förstudie som ledde till att 19 lärosäten gjorde en gemensam upphandling av avropsavtal med fem olika LMSleverantörer. Som statliga myndigheter måste högskolor göra upphandlingar inför större inköp. Processen beskrivs i den lokala referensgruppens slutrapport från Lasse berättar att kraven som den nationella gruppen tog fram fyllde en hel pärm. Den lokala referensgruppen från BTH valde ut tre av de upphandlade lärplattformarna för ytterligare jämförelser. Aspekter som prioriterades var exempelvis att lärplattformen skulle omfatta samtliga kurser, lärare och studenter, vara modern och välfungerande och anpassad till de webbtekniker som är bekanta bland studenterna (t.ex. wikis, strömmande media och nätgemenskaper). Den skulle vara tillgänglig för funktionshindrade och ha en personlig utformning. Ett viktigt kriterium var integration mellan de olika funktionerna för lärare och studenter, som kursanmälan, undervisning, marknadsföring och support. Lasse berättar att referensgruppen valde att förorda it's learning av flera skäl: Tester visade att den var lättanvänd, med låga trösklar och lågt supportbehov, pedagogerna på skolan ansåg att den var ett bra pedagogiskt verktyg och utvecklingsföretaget bakom it's learning var ekonomiskt starkt och hade stor marknadsandel i Norge. Invändningar mot it's learning var framför allt kostnaden, men fördelarna övervägde gentemot de andra alternativen (Luvit och Fronter). På frågan om hur it's learning uppfyller förväntningarna svarar Lasse Bourelius att de ansvariga på BTH är nöjda i stort. De uppskattar att plattformen är lättanvänd och kräver lite support, men önskar fler anpassningar till de administrativa systemen, som automatisk studentregistrering och integrering med studentportalen, samt fler och läckrare funktioner. Lasse Bourelius ser många möjligheter för BTH's e-lärandesystem i framtiden. Han har goda förhoppningar om att it's learning kommer att utvecklas positivt, men håller samtidigt dörren öppen för andra lösningar, som plattformar med öppen källkod eller serviceorienterad arkitektur (SOA) där olika lösningar integreras med en gemensam administrativ motor. Faktorer att ta hänsyn till i bedömningen är pris, prestanda, utvecklings- och driftsmöjligheter, överflyttningsproblem m.m. Avtalet löper ut sommaren Tills dess är det i alla fall it's learning som gäller. 9

10 5 Översiktlig beskrivning av it's learning it's learning är en webb-baserad lärplattform speciellt utvecklad för skolor och universitet. Sedan hösten 2007 används den på Blekinge Tekniska Högskola för alla kurser och studenter. 5.1 Leverantör Lärplattformen är utvecklad av det norska företaget it's learning AS. De samarbetar med BTH's svenska samarbetspartner IST. IST's uppgift är att utveckla och marknadsföra IT-stöd och IT-relaterade tjänster för utbildningssektorn i Skandinavien och de samarbetar med ett stort antal kommuner, högskolor och universitet. Alla avtal, implementering, utbildning och support hanteras av IST, enligt deras webbplats (www.ist.com), där Lasse Bourelius från BTH också citeras. 5.2 Uppbyggnad I it's learning har lärare och studerande olika åtkomst när de loggar in. Lärare kan publicera och strukturera undervisningsmaterialet och har en större överblick. Studenternas åtkomst är den vi har erfarenhet av och därför beskriver mer ingående här. En huvudmeny löper horisontellt över webbplatsen i alla lägen. Där finns länkar till de olika delarna: Huvudsida, Kurser, Projekt, Kalender, Meddelanden, eportfolio, Sök och Mina inställningar. 5.3 Huvudsida Startsidan kallas Huvudsida och består av en spalt för navigering, där lärare kan välja om de vill se innehållet som lärare eller student, samt ett stort fält med flera moduler. De moduler som i nuvarande utformning finns synliga för studenter är: Nyheter, Mina prenumerationer, Kurser, Information, Dagens aktiviteter, Olästa interna meddelanden i inkorgen, Arbetsuppgifter och Projekt. De flesta modulnamnen är ganska självförklarande och som exempel ger vi några korta beskrivningar: I modulen Kurser finns en lista med länkar till ett urval av de kurser som studenten är registrerad vid, samt datum för senaste uppdatering i kurserna. Genom att klicka på länkarna kommer man vidare till kursens startsida. Arbetsuppgifter innehåller direktlänkar till aktuella inlämningsuppgifter och tentamina. En skärmbild av huvudsidan för BTH finns i Illustration 1. 10

11 Illustration 1: Huvudsidan i i'ts learning för BTH Kurser I avdelningen Kurser finns en lista över samtliga kurser som den studerande är, eller har varit, registrerad på. Kurslistan kan visa Aktiva, Arkiverade eller Alla kurser. Det är den ansvarige läraren som avgör när en kurs ska arkiveras. Studenten kan markera kurser som favoriter och dessa visas då i modulen Kurser på huvudsidan. Det är också här studenter söker efter nya kurser i kurskatalogen och anmäler sig till dem genom att klicka på länkar. Anmälan gäller bara för kurstillgång inom lärplattformen och ersätter inte registrering till högskolan den formella vägen. Genom att klicka på en av de kurser man är registrerad på kommer man till kursens egna plats. Där finns en trädmeny som organiserar kursens innehåll. Lärarna kan skriva anteckningar på kursens startsida, som en anslagstavla. I högerspalten visas tidsgränser för inlämningar och annat som är viktigt att observera. Längst ner i spalten finns en liten modul med länkar till sådant som blivit uppdaterat sedan föregående besök på kurssidan. Det kan vara diskussionsinlägg som kommit från någon annan deltagare, nytt material publicerat av lärare, kommentarer på inlämnade uppgifter etc. När det finns nytt material att ta del av markeras datumet efter kursnamnet i rött på huvudsidan, som en indikation. Ett exempel på en kurssida visas i illustration 2. 11

12 Illustration 2: Exempel på kurssida i it's learning Projekt Avdelningen för Projekt motsvarar modulen Projekt på huvudsidan. Här kan studenter skapa egna samarbetsplatser och bjuda in valfria deltagare. Projekt liknar kurser, men har några få begränsningar jämfört med dem Kalender I Kalendern syns de tidsbestämda moment som lärare lägger in i anknutna kursers schema. Det kan vara föreläsningar, deadlines etc. Studenten kan också själv lägga till aktiviteter. Kalendern kan visas för en dag, en vecka eller en månad. Därutöver finns en sökfunktion Meddelanden Inbyggt i it's learning finns ett system för internmeddelanden. Det liknar vanliga e- postsystem, men meddelanden kan bara skickas internt mellan it's learnings användare. Meddelandesystemet nås under menyposten Meddelande eller modulen Olästa interna meddelanden i inkorgen eportfolio eportfolion fungerar som en sammanställning av portfolios/presentationer som deltagarna lägger upp i it's learning. Det ingår också ett bloggverktyg, så man kan skapa och hantera en egen blogg. eportfolion kan publiceras på Internet som en webbplats. Det finns färdiga 12

13 layout-mallar och var och en bestämmer vilken tillgänglighet som ska gälla för de egna portfolierna. Illustration 3 visar kontrollpanelen med val och inställningar för eportfolion. Illustration 3: Kontrollpanel för eportfolio Sök Sökfunktionen är tredelad. Det går att söka i det material som finns tillgängligt i it's learning (t.ex. inlämningar), eller på användare av it's learning, eller på Internet med några förvalda söktjänster (varav flera specifikt norska) Mina inställningar Exempel på egna inställningar som kan göras är personlig information och presentation, språkval, tidszon, textredigeringsmetod, godkännande av script och tilläggsprogram m.m. Särskilda inställningar kan göras för tillgänglighetsanpassning, t.ex. för synskadade. Kontaktinformation redigeras också här och det går att ställa in aviseringar via e-post och SMS när olika uppdateringar görs. (Se Illustration 4) 13

14 Illustration 4: Val att göra under Mina inställningar 5.4 Stil Varje lärosäte kan specialanpassa stilen för it's learning. Den styrs av CSS (Cascading Style Sheets) och exempelvis BTH har valt en egen stil för vissa komponenter, som sidhuvudet. I den aktuella versionen av it's learning används tre stilinstruktioner (itsl.css, xp/custom.css och BTH/custom.css) som samverkar kring webbplatsens presentation och utseende. 5.5 Utbildningsverktyg Arbetet via it's learning sker genom att utbildningsverktyg läggs till kursen eller projektet. Det sker enkelt genom att klicka på en ikon under rubriken Lägg till. De verktyg som kan läggas till är sorterade under rubrikerna Innehåll, Samarbete, Uppgifter och test samt Importera. (se Illustration 5) 14

15 Illustration 5: Utbildningsverktygen i version Innehåll Här finns verktyg för att skapa en mappstruktur, liknande Utforskaren i Windows. Innehåll som hör ihop kan organiseras tillsammans. Samtliga utbildningsverktyg kan läggas till i mapparna. Mappstrukturen utgör trädmenyn på kurssidan. Filverktyget används för att lägga upp dokument eller andra filer som är skapade i andra program. Filerna kan överföras en och en, eller flera på en gång. De kan sedan editeras med en inbyggd funktion som heter DirectEdit. Filerna som laddas upp kan hållas dolda och sedan aktiveras vid en viss tid. Anteckningar är dokument som skapas direkt i it's learning. De består i sitt enklaste utförande av en rubrik och en text, men kan även innehålla bilder, länkar, tabeller, video och ljud. Video spelas in i flash-format direkt genom en funktion som ingår i anteckningarna. Att lägga till länkar innebär att en separat sida laddas in och visas inuti it's learnings ramverk. Det kan vara en URL till en webbplats, eller en fil i någons lokala webbområde i it's learning. En fördel med att använda länkar är att uppdateringar bara behöver göras i originalfilen. Bilder kan läggas upp och få beskrivningar. Det finns ingen inbyggd funktion som ändrar storlek på bilderna, utan istället finns det en begränsning för maximal filstorlek. 15

16 Lektioner skapas i en tilläggsmodul (biblioteket), om denna finns. De kan innehålla flera slags multimediaelement. När man lägger till en lektion skapar man den från grunden. Den sparas i biblioteket och färdiga lektioner kan sedan importeras till andra kurser genom verktyget Lägg till innehåll från biblioteket Samarbete it's learning 3.3 har två verktyg för samarbete. Det ena är Diskussioner, som fungerar som de flesta forum på andra webbplatser. Deltagarna kan skapa nya trådar och inlägg och svara på varandras inlägg. De inlägg som publiceras kan även redigeras (gäller inom 15 minuter, för studenterna). Det andra samarbetsverktyget är nytt och ännu i ett betastadium. Det är Konferenser med ljud och video (max 10 deltagare), eller bara text (max 50 deltagare). Det fungerar som ett chattsystem med tillval för ljud och video och kan användas för lektioner och andra möten. Det finns dock ingen gemensam whiteboard eller skrivbordsdelningsfunktion. Meddelanden kan skickas till samtliga deltagare i konferensen, eller viskas till någon enskild Uppgifter och test Deltagarna i kursen kan få lämna in uppgifter, enskilt eller i grupper. Inlämningstiden kan vara begränsad och påminnelser kan skickas ut i grupp. Feedback och betygsättning kan också göras samtidigt för ett flertal studenter. Till inlämnade uppgifter finns plagieringskontroll som en tilläggsmodul. Svaren skickas då till Ephorus-systemet för kontroll, så snart de lämnas in, och läraren använder resultatet för att avgöra om det är plagiering eller inte. Processorienterade dokument används när lärare (och studenter) ska kommentera inlämningsuppgifter. Kommentarer kan läggas till direkt i texten och visas eller döljas efter behov. Ändringar i innehållet kan sparas som en ny version, så hela utvecklingen kan följas. Test innebär frågor med fasta svarsalternativ, till exempel ja/nej-frågor, flervalsfrågor och matchningsfrågor. Testen kan vara självrättande. Det finns också en vidareutveckling med fler frågetyper, stöd för bilder och video, fler feedbackmöjligheter m.m. Undersökningar kan användas som enkäter och utvärderingar. De har automatisk statistik över svaren och kan fyllas i anonymt eller med kända deltagare. Förklaringssekvenser används som övningar. De innehåller stegvisa förklaringar för att ge ökad förståelse. Tanken är att förklaringarna ska vara sammanhängande och i logisk följd, ungefär som ett recept Importera Biblioteket är en tilläggstjänst för att skapa lektioner och liknande sammanställningar med multimediainslag. (Se Lektioner under rubriken Innehåll.) Såvitt vi kan se använder inte BTH denna tilläggsmodul. Att importera innehållspaket innebär att ladda upp ZIP-paket (i rätt format) för att använda till en kurs. Kursmaterial kan också exporteras samlat till ZIP-paket. Endast lärare kan göra detta. Proxyverktyg används för att kommunicera med externa utbildningsverktyg via it's learning. En xml-fil med inställningar för att upprätta en anslutning importeras. Det ger möjlighet att använda verktyg som ännu inte ingår i it's learning, som t.ex. större videokonferenser. 16

17 6 it's learning och webbstandarder 6.1 Teknik Filändelserna aspx skvallrar om att it's learning är uppbyggt med ASP. NET. Det är ett serverscriptspråk utvecklat av Microsoft. Sidornas funktionalitet hanteras av webbservern och användarna ser bara de genererade HTML-sidorna. Med detta i åtanke har vi gjort några smått förbryllande upptäckter: Utvecklarna har valt att strukturera webbplatsen med hjälp av ramar (frames). Det finns ramverk inom andra ramverk och det känns som en komplicerad och svårtillgänglig lösning för dem som använder skärmläsare. Enligt Sundström (2005, avsnitt 22) är det stor risk att ramar orsakar användbarhetsproblem. 24-timmarswebben rekommenderar att ramar undviks helt, men enligt Sundström kan de i vissa fall underlätta för synskadade. Villkoret är att de har tydliga och beskrivande namn samt title-attribut. Ramarna i it's learning har både name- och title-attributen specificerade. Om exempelvis namnet mainframe tillsammans med titeln huvudmeny är en tydlig beskrivning av övre delen av skärmbilden är väl närmast en subjektiv bedömning. Det kan finnas särskilda anledningar till användandet av ramar som vi förbiser, men om ramfria alternativ finns menar vi att de är att föredra. Med ASP. NET borde sidorna kunna byggas upp av moduler utan att använda ramar. Ett annat allvarligt tekniskt hinder är att standard-menysystemet (med mera) är beroende av javascriptstöd. Under Mina Inställningar kan man välja att ha Förenklat navigeringsträd och det fungerar utan JavaScript. Det kan vara svårt att gissa sig till att en meny saknas innan man har sett den, så en bättre lösning borde vara att ha den enklare navigeringen som standard och ersätta den med JavaScript-varianten endast för dem som har stöd för det. En besökare utan javascriptstöd kommer annars inte åt det mesta av lärplattformen utan att ändra sina inställningar, eftersom hela den vänstra trädmenyn försvinner. Ducket (2004 s 588) är en av många som konstaterar att man inte bör designa något som kräver JavaScript för att fungera. Alla typer av webbläsare har inte stöd för JavaScript och användare kan också välja att avaktivera stödet, som en säkerhetsåtgärd. Inloggningsstatus är en annan parameter som kontrolleras genom JavaScript. Det borde fungera lika bra med sessioner i ASP.NET. Viktiga sidor i webbplatsen validerar inte enligt W3C's riktlinjer. På grund av ramarna och inloggningskravet har vi bara kunnat testa Huvudsidans genererade källkod genom klippa in den direkt i validatorn. Vi får 88 fel och 20 varningar i vårt test. Bland annat saknas doctype, som talar om dokumenttyp. Kodningen är specificerad till XHTML, men tomma element (som img och meta) avslutas inte korrekt, vilket orsakar merparten av felmeddelandena. Dessa problem kan uppkomma vid genereringen av källkoden, men kan också finnas i den faktiska källkoden. Det vittnar om en äldre kodstil som bättre stämmer överens med HTML. Så gör också valet av element som font och center, vilka är (på väg att bli) utrangerade. En mindre allvarlig kodmiss är att språket är inställt till norska... Eftersom ASP.NET körs på servern kan vi inte se den koden, men säkert finns det många imponerande lösningar för att få lärplattformen att fungera. 17

18 6.2 Användbarhet För att it's learning ska få plats på skärmen krävs minst 960 pixlars bredd. Förmodligen har man en skärm som klarar det om man satsar på en utbildning via e-lärande. Det finns inga generella rekommendationer för webbplatsers bredd, men statistik från w3schools.com (januari 2009) visar att endast 4 % av deras besökare använder en upplösning på 800x600 pixlar. Övriga 96 % skulle se it's learning utan att behöva scrolla horisontellt. Sundström skriver i avsnitt 21 just att bredden inte bör tvinga fler än en liten minoritet att rulla i sidled. En positiv funktion är att en kurs rödmarkeras på huvudsidan då något nytt hänt på kursen. Det gör det lätt att se när det finns uppdaterat material att läsa. Tyvärr finns nackdelen att det rödmarkeras även då kurskamrater skickar in uppgifter som man själv inte är behörig att se. Då blir man lite lurad när man kommer in på kursen och möts av beskedet att det inte finns något nytt, trots att det var markerat så på huvudsidan. Samma effekt blir det om det kommer nya inlägg i forumen medan man är inloggad. Även om man läser dem innan man lämnar kursen blir det rödmarkerat på huvudsidan. Återvänder man då till kursen finns inget nytt. Tidigare fanns även funktionen att studentens egna inlämnade uppgifter ströks över med ett streck och någon dag senare försvann, då de lämnats in. Det var ett tydligt kvitto på mottagande och en bekräftelse på att ett moment var avklarat. Denna funktion är nu borttagen och istället finns en funktion som gör att man manuellt måste dölja de uppgifter man lämnat in. Om tiden för deadline passeras visas en varning, även om uppgiften redan är inlämnad. Detta gör att det blir svårare att överblicka vilka uppgifter som kvarstår och det uppstår osäkerhet om inlämningen har fungerat som den ska. Kurser som studenten avslutat ligger kvar under den tid läraren önskar. Därefter arkiveras de, men är fortfarande åtkomliga under Kurser. Studenten kan därmed vid behov titta tillbaka på diskussioner och dokument, vilket befäster kunskaperna. 6.3 Tillgänglighet Basfärgerna på webbplatsen går i vitt-grått-blått. I vissa fall är det små kontraster mellan bakgrund och text (exempelvis då det skrivs med ljusgrått på gråblått) vilket är negativt för läsbarheten, speciellt för personer med nedsatt syn eller färgseende. (Sundström avsnitt 15.1) Länkarna under Arbetsuppgifter ligger väldigt tätt, vilket kan medföra svårigheter för personer med motoriska svårigheter att klicka på rätt länk. Hjälpfilerna består av både text och flashinspelningar, vilket gör att även personer med såväl syn- som hörselnedsättningar kan ta del av informationen. (Sundström, avsnitt ) I övrigt består plattformen mestadels att text. Det är väldigt sparsamt med bilder och sidan har inga animationer. Lärare och studenter kan dock lägga upp ljud- och bildmaterial, så beroende på kurs är utbudet av kursmaterial i ljud- och bildform varierande. Webbadressen fungerar både med och utan www, helt enligt Sundströms rekommendationer (avsnitt ). Startsidan för BTH s version av it's learning är stilren, informativ och det är lätt att förstå vad webbplatsen kan ge mig som användare (Sundström, avsnitt 9). Strukturen mellan sidorna är något svår att greppa, men då man väl förstått logiken så är det mycket lätt att navigera mellan 18

19 sidorna. Menyer är tydliga och formgivningen konsekvent (Sundström, avsnitt , samt avsnitt 12). Det finns en tydlig länk till utvecklingsföretaget it's learnings webbplats, och då man klickat sig in på den kan man enkelt hitta ansvariga och kontaktuppgifter. Däremot finns varken länk till BTH's webbplats eller information om vem inom BTH som är ansvarig för plattformen. BTH's logotyp är tydlig och det motsvarar de hårdare kraven (skall) i Sundströms bok (avsnitt ), men att göra organisationen bakom kontaktbar är också önskvärt (bör).. 19

20 7 it's learning och pedagogiken De olika verktygen som finns ger lärarna ett stort utbud av möjligheter att utforma undervisningen så den passar flera personlighetstyper. Det går att lägga ut text- och bildmaterial som talar till det visuella, ljud och video-inspelningar i t.ex. modulerna anteckningar och diskussioner som dessutom bemöter det auditiva sinnet. I processorienterade dokument kan resultaten växa fram bit för bit genom iterativ utveckling och samarbete, vilket talar till det taktila sinnet. Stegvisa förklaringar underlättar också förståelsen och it's learning har färdiga verktyg för detta. Genom samverkan i diskussionsgrupper på kurssidorna kan studenterna hjälpa varandra i arbetet med uppgifterna samt diskutera eventuella problem och funderingar. Där kan det kinestetiska sinnet få utrymme. Om alla dessa sinnen stimuleras beror till stor del på hur undervisningen läggs upp och vilka verktyg som nyttjas. Effekten är dessutom begränsad bara av det faktum att e-lärandet bedrivs i en artificiell miljö. Om vi ser till Kolbs fyra olika lärstilar som diskuterades under avsnitt 6, Pedagogikreflektioner, så kan vi konstatera följande: Den praktiskt lagda, handlingsorienterade prövaren får inte mycket utbyte av den undervisning som kan ges via it's learning. Inte heller den upplevelseorienterade, se-och-lär inriktade idégivaren får sina lystmäten tillfredsställda då samarbetet med studiekamrater via en plattform på Internet naturligt blir mycket begränsat. Om dessa personer alls väljer en utbildningsform som bygger på e-lärande kan it's learning, om än otillräckligt, underlätta studierna om den används på ett genomtänkt sätt och kompletteras med laborationer. Om vi däremot ser till den teoretiskt lagde förklararen, som trivs med självstudier och lärarledda teorilektioner, så är it's learning perfekt. Stora klasser kan hanteras smidigt med de automatiserade verktygen. Även sammanställaren passar väl in i mallen, då denne vill ha teori i ryggen innan han ger sig på det praktiska. Genom e-lärande kan en lärare nå ut till många samtidigt och lagrad information ger åtkomst när det passar studenten. 20

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 5 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 5 Anita Eklöf, Rune Fjelldal vid Centrum för Lärande och Undervisning, Bibliotek & lärande resurser, Högskolan

Läs mer

Itslearning introduktion

Itslearning introduktion HÄRNOSANDS KOMMUN Itslearning introduktion Arbetslivsförvaltningen Adam Weinemo 2014-11-20 Innehåll Vad är itslearning... 2 Logga in på itslearning... 2 Glömt lösenord... 2 Infopanel... 3 Kurser... 4 Kursens

Läs mer

Användarguide itslearning

Användarguide itslearning Användarguide itslearning - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 5 2.1 Kursens ingångssida... 7 2.2 Diskussionsforum... 9 2.3 Lämna in uppgift...

Läs mer

Manual för Menys webbaserade kurser i Fronter

Manual för Menys webbaserade kurser i Fronter Manual för Menys webbaserade kurser i Fronter Innehållsförteckning Introduktion 3 Inloggning & Lösenordsbyte 4 Idagsidan 5 Kursens rum (startsida) 6 Webblektion 7 Deltagare 8 Inlämning 9 Kalender 11 Diskussionsforum

Läs mer

Användarguide itslearning 3.3 för studenter

Användarguide itslearning 3.3 för studenter Användarguide itslearning 3.3 för studenter - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 7 2.1 Kursens ingångssida... 9 2.2 Diskussionsforum... 11 2.3 Lämna

Läs mer

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se Studentmanual Inledning... 1 Krav på dator och rekommenderade webbläsare... 1 Support och stöd... 1 Översikt... 1 Logga in i Blackboard... 1 Navigeringsmenyn... 2 Fliken Min Blackboard... 2 Struktur inne

Läs mer

Användarmanual Vklass lärplattform. Student

Användarmanual Vklass lärplattform. Student Användarmanual Vklass lärplattform Student Användarmanual Vklass lärplattform (Lärare) Sida 2 av 52 Innehållsförteckning Om Vklass lärplattform... 4 Videomanualer... 5 Inloggning till Vklass... 6 Vad är

Läs mer

Checklista för kursmall i Pingpong

Checklista för kursmall i Pingpong Checklista för kursmall i Pingpong Länk till HJ:s videoguider om Pingpong Syftet med kursmallen i Pingpong är att skapa enhetlighet för studenter, en gemensam nivå för information och underlätta för dig

Läs mer

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2013 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter... 2 Inloggning... 2 Komplettera användaruppgifter... 4 Anpassa Min sida... 5 Verktygen på Min sida... 6 Notiser & E-post...

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

Blackboard CE8 Användarmanual Student

Blackboard CE8 Användarmanual Student Blackboard CE8 Användarmanual Student 2009-09-02 (CE 8.0.3) Inledning 1 Logga in på Blackboard 1 Verktyg 2 Diskussionsforum 2 Läsa ett diskussionsinlägg (trådade forum) 3 Läsa ett diskussionsinlägg (bloggforum)

Läs mer

Moodle2 STUDENTMANUAL

Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle är en lärplattform med hjälp av vilket du kan kommunicera, dela med dig av information och upprätthålla kontakten med lärarna, handledarna och de andra kursdeltagarna. För

Läs mer

Användarguide itslearning

Användarguide itslearning Användarguide itslearning - 1 Innehåll Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 Startsida... 5 Kurser... 6 Kursens ingångssida... 7 Diskussionsforum... 8 Lämna in uppgift... 9 Meddelanden...

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Introduktion till Fronter för lärare

Introduktion till Fronter för lärare Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2008-06-24 Version: 1.2 1 Vad är Fronter?... 3 Hur fungerar Fronter?... 6 Rättigheter...

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Välkommen till Studiekanalen.se

Välkommen till Studiekanalen.se Välkommen till Studiekanalen.se Det här produktbladet beskriver besökarens (elevens) väg till utbildningen, hur de matchas mot rätt skola och utbildning. Det beskriver även hur utbildningsanordnaren kan

Läs mer

Preppmaterial för ARON

Preppmaterial för ARON Preppmaterial för ARON DATORSALAR... 3 INLOGGNING OCH HEMKATALOG... 3 SKRIVARE... 3 FILÖVERFÖRING... 3 E-POST... 5 STUDENTPORTALEN... 6 STUDIER... 6 Studiehandbok... 6 LADOK... 6 Tentaanmälan... 6 MINA

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Verktygen i Fronter, för lärare

Verktygen i Fronter, för lärare Verktygen i Fronter, för lärare Denna manual beskriver hur man använder verktygen i Fronter och skapar innehållet, t ex nyheter, mappar och forum. Rev 2014-07-07 1 Innehållsförteckning Hitta mitt kursrum...

Läs mer

Använda Limesurvey. Efter inloggning kommer du till startsidan för Limesurvey. Nedan visas en bild på de val som kan göras från startsidan.

Använda Limesurvey. Efter inloggning kommer du till startsidan för Limesurvey. Nedan visas en bild på de val som kan göras från startsidan. Skapa konto För att använda Limesurvey måste du ansöka om ett separat datakonto, d.v.s. det är inte samma användaruppgifter som ditt datakonto vid HiG. Ansökan görs genom att kontakta Mats Brenner alt.

Läs mer

Moodle. en snabbguide för utvecklare av virtuella rum - Hans Lindetorp 2007. http://moodle.kmh.se

Moodle. en snabbguide för utvecklare av virtuella rum - Hans Lindetorp 2007. http://moodle.kmh.se Moodle en snabbguide för utvecklare av virtuella rum - Hans Lindetorp 2007 http://moodle.kmh.se Moodle är en plattform för nätbaserat flexibelt samarbete och lärande. Det bygger på den nya generationens

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Guide : Skapa en publik kurshemsida i Mondo

Guide : Skapa en publik kurshemsida i Mondo Guide : Skapa en publik kurshemsida i Mondo Denna guide förklarar hur du skapar en publik kurshemsida i Mondo. En publik kurshemsida i Mondo är i princip inget mer än en vanlig Mondosajt med undantaget

Läs mer

CMS. - Content management system

CMS. - Content management system CMS - Content management system Agenda CMS Server, webbhotell och FTP Wordpress, ställ mycket frågor Om vi hinner - Snabb genomgång av CMS - uppgiften Nu & Då Sidor med bara HTML och CSS kräver manuell

Läs mer

UPPHANDLING LÄRANDEPLATTFORM

UPPHANDLING LÄRANDEPLATTFORM UPPHANDLING LÄRANDEPLATTFORM SLUSS Konstituerande möte 27 oktober Intresseanmälan Beslutsmöte 27 december, vilka intressenter vidare Förfrågningsunderlag Utvärdering Beslutsmöte 27 april, anbudsgivare

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla 1.0 Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla gör det lättare för personer med olika typer av funktionsnedsättningar

Läs mer

Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.1... 3

Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.1... 3 Nyheter i 3.1 1 Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.1... 3 Lektionsplanerare...3 it s learning mobile...5 Inloggning...5 Användargränssnitt...6 eportfolio...6 Blogg...8 Inställningar och behörigheter...9

Läs mer

Kårkulla samkommun. Moodle

Kårkulla samkommun. Moodle Kårkulla samkommun Moodle Manual 1 Vad är Moodle?...2 1.1Användarnamn och lösenord...3 1.2Programvara för att ta del av t.ex. nätföreläsningar...3 2.1Logga in på kursen...3 3 BLI BEKANT MED SYSTEMET...4

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Projektanvisning Webbsideprojekt Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Inledning Du har nu under ett antal laborationer i webbteknik fått relativt styrda uppgifter där du ensam fått lösa

Läs mer

Användarhandledning för vårdnadshavare 1 (36) Användarhandledning. Procapita Education Vårdnadshavare. Version 3.2 2009-08-17.

Användarhandledning för vårdnadshavare 1 (36) Användarhandledning. Procapita Education Vårdnadshavare. Version 3.2 2009-08-17. Användarhandledning för vårdnadshavare 1 (36) Användarhandledning Procapita Education Vårdnadshavare Version 3.2 2009-08-17 TietoEnator INNEHÅLL 1 PROCAPITA EDUCATION FÖR VÅRDNADSHAVARE... 3 1.1 VÄLKOMMEN!...

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

Verktygen i Fronter, för lärare

Verktygen i Fronter, för lärare Verktygen i Fronter, för lärare Denna manual beskriver hur man använder verktygen i Fronter och skapar innehållet, t ex nyheter, mappar och forum. 2012-07-18 Innehållsförteckning Hur hittar jag mitt kursrum?...

Läs mer

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet.

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet. Projektarbeta med DOTPROJECT Projektplattformen Dotproject kan användas direkt via webben med en vanlig webbläsare. Systemet är framförallt lämpligt om du snabbt och enkelt vill dela all projektinformation,

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Snabbguide HJÄRNTORGET Produktionsverktyget

Snabbguide HJÄRNTORGET Produktionsverktyget Snabbguide HJÄRNTORGET Produktionsverktyget Skapa ny Importera Kopiera Sida Skapa en sida med text, bild, ljud eller film. Mapp Skapa en mapp som kan innehålla annat innehåll. Test Skapa ett test med poängsatta

Läs mer

Preppmaterial för ARON

Preppmaterial för ARON Preppmaterial för ARON DATORSALAR... 3 INLOGGNING OCH HEMKATALOG... 3 SKRIVARE... 3 FILÖVERFÖRING... 3 E-POST... 6 STUDENTPORTALEN... 7 STUDIER... 7 Studiehandbok... 7 LADOK... 7 Tentaanmälan... 7 MINA

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI WordPress är en väldigt användbar nätportal, som kan användas både som blogg men även för att bygga upp din hemsida på nätet. Verktygen är lätta att använda och det erbjuds

Läs mer

Manual för externa leverantörer Projektportalen investering

Manual för externa leverantörer Projektportalen investering Manual för externa leverantörer Projektportalen investering Manual för externa leverantörer sida 2 av 14 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Välkommen till Projektportalen Investering.... 3 Översikt

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision Senselogic AB Version 2.4 Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision...1 1.1 Starta SiteVision... 1 1.2 Redigeringsläget i SiteVision... 2 1.2.1 Verktygsfält...2

Läs mer

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm Användarhandbok (testsite http://www.pahlm.com/dynapahlm/ Förord DynaPahlm är levererat tillsammans med din webbplats från KM-Företagsutveckling. DynaPahlm är ett Content Management System (CMS), fritt

Läs mer

Kunskapscentrumcentrum för Äldres Säkerhet

Kunskapscentrumcentrum för Äldres Säkerhet Kunskapscentrumcentrum för Äldres Säkerhet Kravspecifikation Webbplatsen ska vara uppbyggd så att den följer riktlinjerna från World Web Consortium (W3W). Webbplatsen ska följa standarder för uppmärkningskod.

Läs mer

hypernet Direkt Användarmanual för Personal Version 1.0

hypernet Direkt Användarmanual för Personal Version 1.0 hypernet Direkt Användarmanual för Personal Version 1.0 Innehållsförteckning Inloggning för Personal... 3 Status... 3 Här och Nu... 4 Hitta Barn... 4 Vem är Var... 4 Information om Barn... 4 Avtal... 5

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Lägg till aktiviteten enkät/feedback eller öppna den existerande enkäten (ex. färdiga kursutvärderingen i kursbottnen).

Lägg till aktiviteten enkät/feedback eller öppna den existerande enkäten (ex. färdiga kursutvärderingen i kursbottnen). Enkät (på eng: feedback) 1. Skapa en ny enkät/editera en existerande enkät... 1 1.1 Redigera inställningarna för enkäten... 2 1.2 Skapa frågor... 3 1.3 Använda en mall... 4 1.4 Importera en enkät från

Läs mer

3. Spara ner sådant som du känner att du måsta ha (enligt punkt 2), och zippa resten (punkt 1) och spara för säkerhets skull.

3. Spara ner sådant som du känner att du måsta ha (enligt punkt 2), och zippa resten (punkt 1) och spara för säkerhets skull. its Learning Lunds skolors IKT-team 1 Att spara kursmaterial från its Learning, det finns tre generella vägar att gå: 1. Zippa allt nu, spara det på säker plats och packa upp och sortera senare. När man

Läs mer

Användarstöd för lärare. Anna-Karin Larsson 2013-10-02

Användarstöd för lärare. Anna-Karin Larsson 2013-10-02 itslearning (LMS) Användarstöd för lärare Anna-Karin Larsson 2013-10-02 Innehåll Skapa ny kurs... 1 Kopiera kurs eller mallkurs... 2 Kursens startsida - Kursinfopanelen... 3 Lägga till innehåll... 4 Redigera

Läs mer

Manual för visionutv.net Redigera

Manual för visionutv.net Redigera Manual för visionutv.net Redigera Version 2.0 Visionutveckling 2004 Innehåll: 1 Om Redigera 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Hur Redigera är uppbyggt 3 1.3 Vad är? 4 2 Inloggning 6 3 Nyheter i Redigera 2.0 7 3.1 Funktionsknappar

Läs mer

Skapa blogg i ÅA:s bloggverktyg komplett guide

Skapa blogg i ÅA:s bloggverktyg komplett guide 31.3.2014/ Quiroz-Schauman & Forslund Skapa blogg i ÅA:s bloggverktyg komplett guide Skapa en blogg - i korthet!... 2 1 Logga in och beställa en bogg... 2 2 Panel... 3 3 Panel-menyn... 4 4 Inlägg... 4

Läs mer

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision 2 1.1 Starta SiteVision 2 1.2 Redigeringsläget i SiteVision 3 1.2.1 Verktygsfält 3 1.2.2 Modulväljare 4 1.2.3 Navigator

Läs mer

Användarstöd för lärare. Anna-Karin Larsson 2013-06-24

Användarstöd för lärare. Anna-Karin Larsson 2013-06-24 itslearning (LMS) Användarstöd för lärare Anna-Karin Larsson 2013-06-24 Innehåll Skapa ny kurs... 1 Kopiera kurs eller mallkurs... 2 Kursens startsida - Kursinfopanelen... 3 Lägga till innehåll... 4 Redigera

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Välkommen till Kriminologi 1 på distans!

Välkommen till Kriminologi 1 på distans! 1 Introduktionsuppgift (1 hp) HT 2014 Välkommen till Kriminologi 1 på distans! Om du är registrerad på kursen har du förhoppningsvis redan fått dina inloggningsuppgifter för kursen. Kursen bedrivs i Mondo

Läs mer

Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.2... 3

Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.2... 3 Nyheter i 3.2 1 Introduktion... 3 Nya funktioner i 3.2... 3 Ny textredigerare... 3 Användbara funktioner i redigeraren... 4 Meddelanden... 5 Åtgärder... 6 Meddelandefilter... 7 Mappen Utkast... 7 Favoriter...

Läs mer

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Användningen av bloggar och video i lärplattformen, svårigheter och möjligheter Annelie Bodén, universitetsadjunkt och programledare

Läs mer

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual Innehåll 1. INLEDNING 4 2. ROLLER 4 2.1. CHEF 4 2.2. MEDARBETARE 4 2.3. ADMINISTRATÖR 4 2.4. KURSLEDARE 5 2.5. UTBILDARE 5 3. BEGREPP 5 3.1. ENHET 5 3.2.

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision SiteVision AB Version 3 Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision...1 1.1 Starta SiteVision... 1 1.2 Redigeringsläget i SiteVision... 2 1.2.1 Verktygslisten...2

Läs mer

Ellibot 1.0. Interaktivmedia Content Management System. Publicera för webben

Ellibot 1.0. Interaktivmedia Content Management System. Publicera för webben Ellibot 1.0 Interaktivmedia Content Management System Publicera för webben Innehåll Logga in 3 Skapa en ny webbsida 4 o Publicering 5 o Information 5 o Standardfiler 6 o Innehåll 7 Hur man skapar en länk

Läs mer

Regler för publicering på www.vimmerby.se

Regler för publicering på www.vimmerby.se Regler för publicering på www.vimmerby.se Antagen av kommunstyrelsen 2006-04-04 100 VIMMERBY KOMMUN 1. Kommunledningskontoret Kanslienheten LHR Regler för publicering på www.vimmerby.se 1. Inledning Internet

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer

Zimplit CMS Manual. Introduktion. Generell Information

Zimplit CMS Manual. Introduktion. Generell Information Zimplit CMS Manual Introduktion Detta dokument ger en överblick av Zimplit CMS (Content Management System) användargränssnitt och dess funktioner. (För mer information och hjälp-forum, se zimplit.org.)

Läs mer

Handledning till FC 12 på webben

Handledning till FC 12 på webben Handledning till FC 12 på webben Detta är en kortfattad handledning där vi går igenom de viktigaste funktionerna i nya FirstClass. Förändringen av FirstClass är kanske den största under de snart 25 år

Läs mer

Novell Vibe 4.0. Mars 2015. Snabbstart. Starta Novell Vibe. Bekanta dig med gränssnittet och funktionerna i Novell Vibe

Novell Vibe 4.0. Mars 2015. Snabbstart. Starta Novell Vibe. Bekanta dig med gränssnittet och funktionerna i Novell Vibe Novell Vibe 4.0 Mars 2015 Snabbstart När du börjar använda Novell Vibe kanske du vill börja med att skapa en personlig arbetsyta och en teamarbetsyta. Det här dokumentet innehåller information om hur du

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs. Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.se Ärendetyp Datum 2007-01-04 1(6) Elementär Websurveyandvänding

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Webbsidekurs för nybörjare

Webbsidekurs för nybörjare Webbsidekurs för nybörjare Hörselskadades distrikt i Stockholms län (www.distriktet.info) Inledande faktaruta Alla HRF föreningar erbjuds möjligheten att kostnadsfritt publicera information på en egen

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx 1. Öppna Word 2007 i 97-2003 2. Vilken Explorer har jag 3. Inloggning med Explorer 8 4. Sökväg till sidan 5. Ha två fönster öppna 6. Stilar 7. Storleksändra 8. Inklistring av text 9. Bilder till startsidan

Läs mer

Användarmanual för Content tool version 7.5

Användarmanual för Content tool version 7.5 Användarmanual för Content tool version 7.5 TM WEB Express AB Manual Content tool 7.5 Sid 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM PUBLICERINGSVERKTYGET... 3 1.1 ALLMÄNT... 3 2 ÖVERSIKT... 3 3 ALLMÄNT OM WEBBSIDAN

Läs mer

Enkäter - Lärarmanual

Enkäter - Lärarmanual Med funktionen Enkäter kan du skapa kursvärderingar och undersökningar direkt i Blackboard. En stor fördel med detta jämfört med den traditionella pappersvarianten, är att resultatet sammanställs automatiskt.

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer

Multimediasuccén från Storbritannien är här!

Multimediasuccén från Storbritannien är här! Multimediasuccén från Storbritannien är här! Liber espresso är ett omfattande, ämnesövergripande digitalt arkiv för F 6 som ständigt växer och uppdateras. Nyfiken p å framtide ns skola? Öp pna här >> Med

Läs mer

Så får du Microsofts Office-paket gratis

Så får du Microsofts Office-paket gratis Så får du Microsofts Office-paket gratis 7 Kör Word, Excel, Powerpoint och Onenote i webbläsaren 7 Dela dina dokument 7 För dator, mobil och platta. Kom igång med Microsoft Skydrive och Office Web Apps

Läs mer

Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom

Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom Om mig 50% på Edelegationen. Ansvarar för psi och vägledningen för webbutveckling 50%

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Järfälla Lärcentrums Kunskapsportal i Moodle. Elevmanual

Järfälla Lärcentrums Kunskapsportal i Moodle. Elevmanual Järfälla Lärcentrums Kunskapsportal i Moodle Elevmanual Inledning Inledning Den här manualen ska vara en hjälp för eleverna hur Järfälla Lärcentrums Kunskapsportal fungerar och hur den används. Bearbetning

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Använda Office 365 på en iphone eller en ipad

Använda Office 365 på en iphone eller en ipad Använda Office 365 på en iphone eller en ipad Snabbstartsguide Kontrollera e-post Konfigurera din iphone eller ipad så att du kan skicka och ta emot e-post från ditt Office 365-konto. Kontrollera din kalender

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

www.grade.com LUVIT Utbildningsadministration Manual

www.grade.com LUVIT Utbildningsadministration Manual www.grade.com LUVIT Utbildningsadministration Manual Innehåll 1. KURSKATALOG 3 1.1. SÖK EFTER KURSTILLFÄLLEN 3 2. MINA ATTESTERINGAR 6 3. MINA ANMÄLNINGAR 7 4. HANTERA KURSER 8 4.1. DELTAGARE 9 4.1.1.

Läs mer