Regionala beredningen Verksamhetsrapport 2016 Region Norrbotten

Transkript

1 Regionala beredningen Verksamhetsrapport 2016 Region Norrbotten

2 Innehållsförteckning Landstingsfullmäktiges regionala beredning... 2 Uppdrag Om dialogen... 2 Disposition... 3 Ekonomisk redovisning... 3 Fakta om regionbildningen... 3 Regionala beredningens analys... 4 Beredningens slutsatser... 6 Debattfrågor till landstingsfullmäktige... 6 Beredningens förslag... 6 Beredningens tidigare uppdrag... 7 Bilaga1: Beredningens ledamöter... 8 Bilaga 2: Tack till... 9

3 Landstingsfullmäktiges regionala beredning Regionala beredningens uppdrag, som omfattar hela länet, är att inom det regionala utvecklingsområdet öka kunskapen om medborgarnas behov och verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Regionala beredningen lämnar rapporter om genomförd verksamhet, vilka utgör underlag inför styrelsens beredning av landstingets strategiska plan. Se bilaga 1 för förteckning över beredningens ledamöter. Uppdrag 2016 Gemensamt uppdrag Landstingsfullmäktige beslutade den november 2015 att tilldela fullmäktiges beredningar ett gemensamt uppdrag för arbetsåret 2016: Vilket behov har norrbottningarna av dialog med landstingspolitikerna? Regionala beredningen redovisar sina slutsatser kring denna fråga i en med övriga beredningar gemensam verksamhetsrapport. Regionala beredningens verksamhetsrapport Regionala beredningen har utöver den gemensamma rapporten fokuserat på formuleringen i uppdraget för 2016: Regionbildningen och behov av medborgardialog i samverkansformer och politiskt beslutande organ ska ligga i fokus. Beredningen identifierade i relation till detta ett behov hos beredningens målgrupp av att ställa frågor och samtala om regionbildningen. Dialogen resulterade i denna verksamhetsrapport där regionala beredningen redovisar sina slutsatser. Definitioner I regionala beredningens uppdrag anges aktörer inom det regionala utvecklingsområdet som målgrupp. Beredningen har tolkat begreppet medborgarna som företrädare för näringsliv, organisationer, kommuner och branschföreträdare. Begreppet medborgardialog innefattar således dialog med representanter för dessa. I denna rapport avser begreppet region och regionbildning det planerade Region Norrbotten 1. Frågeställningar Regionala beredningen har i början av arbetet tagit fram frågeställningar med utgångspunkt i uppdraget och beredningens tolkning av det. Dessa frågeställningar har legat till grund för beredningens medborgardialog: Finns ett behov av medborgardialog hos de regionala aktörerna? Hur skulle ni vilja bidra till Region Norrbottens utveckling? Vilka frågor är viktiga för er i framtiden? Vilka möjligheter och hinder ser ni med en Region Norrbotten? Om dialogen Regionala beredningen har haft som ambition att ägna den största delen av beredningsarbetet åt medborgardialog i Norrbotten. Dialogtillfällena har därför dominerat beredningsarbetet. De interna beredningsmötena har varit få till förmån för en omfattande besöksverksamhet. Arbetsmoment Beredningsåret består av följande moment: Fastställande av verksamhetsplan Kunskapsuppbyggnad Medborgardialog Beredningens analys Verksamhetsrapport Kunskapsuppbyggnad Regionala beredningen har haft en omfattande kunskapsinhämtning under året av och med olika aktörer inom näringslivet och organisationer. Beredningen har också tagit del av Sveriges kommuner och landstings (SKL) utbildningspaket Masterclass- medborgardialog i styrning. Beredningens arbetssätt innebär att kunskapsuppbyggnaden har skett löpande under hela uppdraget. Urval för dialoger I samband med verksamhetsplaneringen beslutade beredningen vilka aktörer som skulle besökas eller bjudas in till dialog och ett urval gjordes. För att få en bred representation valde beredningen att kontakta företag av olika storlek, branschföreträdare, idéburna organisationer och kommuner i Norrbotten. Besöken 1 Enligt beslut i landstingsstyrelsen ( 42 Ansökan om att bilda Region Norrbotten). Ansökan från landstingsstyrelsen beviljades av Sveriges riksdag i oktober 2016, se Riksdagsskrivelse 2016/17:15: 5D88BA93B734 2

4 fördelades även runt om i länet för att säkerställa en geografisk utbredning. För en förteckning över dialogdeltagare, se bilaga 2: Tack till. Metod för dialoger Medborgardialogen har baserats på det personliga mötet mellan ledamöterna i beredningen och aktörerna. Frågeställningarna och information om beredningen har skickats ut till deltagarna i förväg för att skapa goda förutsättningar för samtal. Alla dialogtillfällen har dokumenterats och sammanställts, och dokumentationen har sedan legat till grund för beredningens analys. Återkoppling Beredningen kommer att återkoppla till de aktörer man har träffat under året genom att skicka ut verksamhetsrapporten samt bjuda in till det landstingsfullmäktigesammanträde som behandlar rapporten. Varje landstingsfullmäktigesammanträde direktsänds via webb-tv och närradio 2. TV-sändningarna går dessutom att se i efterhand. Detta ger medborgarna möjlighet att följa debatterna om behandlingen av beredningens rapport och landstingsstyrelsens svar på rapporten. Mer information om regionbildningens fortsatta utveckling uppdateras kontinuerligt på landstingets hemsida 3. Återkoppling från landstingets verksamheter till beredningarna sker årligen genom en återföringsdag. Disposition Fakta Regionala beredningens verksamhetsrapport inleds med fakta om regionbildningen. Regionala beredningens analys Regionala beredningen redovisar vad den under arbetsåret har kommit fram till när det gäller medborgardialog kring regionbildningen och behov av medborgardialog kring samverkansformer med politiskt beslutande organisationer. Analysens utgångspunkt är de frågor som beredningen har använt sig av i dialogen. Beredningens slutsatser I detta stycke redovisar regionala beredningen sina slutsatser enligt årets uppdrag. Ekonomisk redovisning Årsbudget Utfall (-) Resultat (+) kr kr kr Redovisningen avser perioden november september Beredningens verksamhetsår innefattar även oktober I beredningens budget finns utrymme för 17 arvoden och 17 dagars ersättning för förlorad arbetsinkomst till varje ledamot. Fakta om regionbildningen Regionala beredningens uppdrag och rapport behandlar frågan om bildandet av Region Norrbotten. I dialogen förekommer även synpunkter på en eventuell framtida gemensam region med andra nordliga län. Region Norrbotten Norrbottens läns landsting har ansökt hos regeringen om att få ta över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen och bilda Region Norrbotten från och med den 1 januari Beslut togs av riksdagen i oktober 2016 och det innebär att Norrbotten skrivs in i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Regionen behåller landstingets tidigare ansvarsområden, inklusive hälso- och sjukvården. Ökad samordning och demokrati De största motiven för regionbildningen är demokrati, politiskt ledarskap, större ekonomisk kraft, tydlighet och effektivitet. Medborgarna i Norrbotten får möjlighet att påverka de regionala utvecklingsfrågorna genom demokratiska val. Den nya regionen ska samla flera av de regionala politiska frågorna och samordna besluten kring den regionala utvecklingen i en direktvald politisk organisation 4. Nya uppgifter Uppgifter som överförs från länsstyrelsen till Region Norrbotten: Den regionala utvecklingsstrategin, RUS 5 Den regionala utvecklingsstrategin är ett övergripande strategidokument för Norrbottens utveckling. I dagsläget är länsstyrelsen ansvarig för samordning, men strategin har tagits fram i ett brett samarbete mellan länsstyrelsen, kommunerna, Norrbottens läns landsting, Luleå Tekniska universitet, Sametinget, 2 Här finns direktsändning och inspelningar av landstingsfullmäktiges sammanträden: Lyssna-pa-landstingsfullmaktige/ Norrbottens läns landsting, 2015, Regionfrågan 5 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012, Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten foreningar/lst%20broschyr_rus_webb.pdf

5 myndigheter, organisationer och enskild. Strategin ingår i EU:s och Sveriges strategier för hållbar tillväxt och är styrande för till exempel länets tillväxtprogram, EU:s strukturfondprogram och territoriella program. Vidare binder strategin samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar tillväxt och utgör ett strategiskt underlag i förhandlingar mellan länet och nationen. Länsplan för transportinfrastruktur 6 Länsplan för transportinfrastruktur innehåller väginvesteringar och trafiksäkerhetsåtgärder på länets statliga vägnät, exklusive europavägarna. Användningen av statliga medel för regionalt tillväxtarbete (1:1-anslag) De statliga anslagen ska användas till projektfinansiering, företagsstöd och stöd till kommersiell service. Från och med 1 januari 2017 ansvarar Region Norrbotten för detta 7. Uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram Regionen ska även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Det innebär att regionen som regionalt tillväxtansvarig ska yttra sig om huruvida Tillväxtverkets prioriteringar är överensstämmande med regionens prioriteringar. Gemensam region i norra Sverige Under 2015 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att föreslå färre och större regioner och en ny statlig regional indelning med sikte på 2023 eller 2019 om förutsättningar finns. I juni 2016 kom ett delbetänkande från kommittén med förslaget om tre nya län till 2018 och sammanslagning av landstingen i de nya länen Övriga nya län presenteras i slutbetänkandet som kommer augusti 2017 med sikte på nya län och landsting år Regeringen väntas lämna en proposition till riksdagen om ny länsindelning under Regionala beredningen har mött synpunkter om en framtida storregion i dialogen under året, men frågan har inte ingått i beredningens uppdrag. Regionala beredningens analys Regionala beredningens analys är att det finns en positiv inställning till samverkan hos de regionala aktörerna. Medborgardialogen visar även att aktörerna har en vilja att verka för sammanhållning och bidra till regionens utveckling. Samtidigt har beredningen identifierat att det finns en okunskap och en oro kring vad regionbildningen innebär och hur den påverkar aktörernas respektive verksamhet. Finns ett behov av medborgardialog hos de regionala aktörerna? Ett klart budskap som har genomsyrat hela dialogen som regionala beredningen har fört med de regionala aktörerna är att den viktigaste frågan är medborgardialog och behovet av dialog med politiken. Organisationer och företag med flera ägare ser det som betydelsefullt att ha en möjlighet till kontinuerlig dialog med sina ägare och politiken. Hur skulle ni vilja bidra till Region Norrbottens utveckling? I dialogen har framkommit att näringslivet i regionen är mycket angeläget om en ökad samverkan mellan olika aktörer och organisationer. Samverkan inom regionen, men även med orter utanför, är önskvärt. Här anser aktörerna att det är viktigt att Norrbotten vågar ta första steget till samverkan, satsar på långsiktighet och törs gå utanför regionen. Ett behov som uttrycks av de kommunala aktörerna är dialogforum tillsammans med alla kommuner i regionen, vilket skulle möjliggöra utbyte av erfarenhet och goda exempel. Här efterfrågas mod att prioritera och ta snabba beslut. Det anses också generellt betydelsefullt att främja frågor kring förbättrad landsbygdsutveckling, jämställdhet, tillväxt samt kulturella och kreativa näringar. Aktörerna framhåller vidare att det krävs ett större fokus på nyföretagande, effektivisering och utveckling av produkter. Hållbarhet och investeringar är viktiga områden. Här ser aktörerna att det finns en stor dold spetskompetens inom olika näringsgrenar som kan nyttjas, utvecklas och synliggöras ännu mer än den gör idag om samordning sker regionalt. Utmaningar och möjligheter Utmaningar som beredningen identifierar utifrån dialogen är att det är viktigt att öka kunskapen hos de förtroendevalda, samt att det finns en levande dialog med näringslivet och andra aktörer kring frågor som är relevanta för länets utveckling. Det finns en oro bland aktörerna i länet vad gäller regionbildningen. Genom dialogen framhåller aktörerna 6 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2014, Länstransportplan för Norrbotten Norrbotten2014_2025_140611%20(slutversion).pdf 7 Norrbottens läns landsting, 2016, Regionfrågan, Utveckling-och-tillvaxt/Regionfragan/Region-Norrbotten1/ 4

6 att det är viktigt med tydlig information och ett tydligt budskap kring syfte och mål med regionbildningen. Beredningen har identifierat en oro bland aktörerna i inlandet och glesbygden där upplevelsen är att kustnära aktörer har större möjligheter till samverkan. Det finns en förhoppning om att en regionbildning kan bidra till en förändring inom detta område. Här konstaterar beredningen att det finns ett behov av tydlig information och kommunikation kring regionbildningen. I dialogen uppmärksammas att Norrbotten är en mångkulturell region med flera minoritetsspråk och kulturer. Beredningen konstaterar att minoritetsspråken och mångkulturen i regionen är viktiga, inte minst för kreativa och kulturella näringar. Vilka frågor är viktiga för er i framtiden? Samverkan och behovet av medborgardialog är ett tydligt område som aktörerna ser som mycket betydelsefulla. Den regionala utvecklingen är ett område som aktörerna framhåller som nödvändigt att föra dialog kring. Det är viktigt för aktörerna att varje kommun inte bara har ett ben att stå på utan att det finns flera företag, branscher och organisationer som är framstående och skapar en framgångsrik helhet. Politiska beslut kring den regionala utvecklingen måste vara tydliga i ett tidigt skede. Till sist är Norrbotten som varumärke och marknadsföring ett område som beredningen mött i dialogen. Erfarenhetsutbyte Dialogen har visat att det finns en stor kunskap och kompetens i länet som kan tillvaratas på ett ännu bättre sätt än idag. Region Norrbotten med det utökade uppdraget kan ge möjligheter som inte finns i dag. Aktörerna i regionen har olika förutsättningar och regionbildningen kan bidra till en ökad samverkan mellan aktörerna (näringslivet, organisationer, kommuner och branschföreträdare). Beredningen anser att de befintliga sätten att tillvarata kompetens behöver utvecklas och former för det behövs för att visa goda exempel på samverkan och utbyte. I relation till detta konstaterar beredningen att det i dag är svårt att ta del av tidigare utvecklingsprojekt som landstinget har deltagit i eller satsat på, till exempel genom att synliggöra dessa på webben. Ytterligare frågor Ytterligare frågor som har framförts som viktiga att föra dialog om är (i alfabetisk ordning): Arbetskraft, bostadsbrist och tillväxtfrågor Behovet av fler strategiska nätverk både nationellt och internationellt Demografiska utmaningar för länet Enklare regelverk för näringsliv och regionala aktörer Hållbarhet Inflyttning samt att nyinflyttade får incitament för att stanna i länet Infrastruktur Integration Jämställdhet Kompetensutveckling, forskning och utbildning Kultur Mångfald Nya affärsmöjligheter inom exempelvis besöksnäringen Regionfrågan generellt Underlättad administration för småföretagare Vilka möjligheter och hinder ser ni med en Region Norrbotten? Region Norrbotten visar sig i dialogen få ett positivt gensvar bland aktörerna. Ur dialogen kan beredningen dra slutsatsen om att det finns behov av en tydlighet och en långsiktighet med visioner, syften och mål med regionbildningen, vilka måste förankras bland aktörerna. Beredningen ser det som viktigt att både förtroendevalda och aktörer lyfter blicken och ser sin roll i ett större sammanhang. Det finns stora förhoppningar om en förbättrad dialog och samverkan, samt en möjlighet till nya kontaktvägar vid en regionbildning. Regionbildningen möjliggör en samlad röst för aktörerna i regionen. Det externa påverkansarbetet underlättas av att frågor kan drivas på en ny politisk nivå. Näringslivet ser ett ökat behov av kunniga förtroendevalda och ett behov av att viktiga pusselbitar för utveckling av regionen, till exempel samordning kring 5

7 utbildningsinsatser och bostäder, behöver lösas. De hinder som aktörerna uttrycker i dialogen är att det finns en begreppsförvirring och en informationslucka. Det är svårt att se vad Region Norrbotten egentligen innebär för näringslivet i länet. Det finns en oro för att aktörernas frågor kommer att ligga långt ifrån makten, och att det i och med en regionbildning blir längre beslutsvägar. Ekonomi och fördelning av medel är också ett område som skapar oro hos aktörerna. Det finns även en politisk oro där man ifrågasätter huruvida de förtroendevalda klarar att hålla ihop regionen och höja blicken från sitt lokala fokus. Beredningens slutsatser Det finns behov av medborgardialog mellan förtroendevalda och aktörerna inom det regionala utvecklingsområdet. Det finns behov av en tydlighet och en långsiktighet i arbetet med regionbildningen och regionens utveckling. Region Norrbotten måste sträva efter en god samordning av utbildning och kompetensutveckling. Fysiska och elektroniska kommunikationsmöjligheter måste utvecklas och förbättras. Förtroendevalda behöver kunskapsuppbyggnad och förutsättningar för att kunna övergå till att bli regionala politiker med blicken lyft. En viktig förutsättning för samverkan och nätverksuppbyggnad är att möjliggöra för mindre aktörer att kunna delta och därmed jämna ut de geografiska skillnaderna mellan inland och kust. Debattfrågor till landstingsfullmäktige Hur ska framtidens regionpolitiker föra medborgardialog? Vilken är de förtroendevaldas roll i övergången från landstingspolitik till regionpolitik? Hur ska Region Norrbotten bäst verka för nätverksuppbyggande och samverkan inom olika områden? Hur kan regionen bidra till samordning av utbildning och kompetensutveckling? Förslag Regionala beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen: Att föreslå de åtgärder som möter upp de behov beredningen uppmärksammat 6

8 Regionala beredningens tidigare uppdrag 2001 Att ta reda på norrbottningarnas åsikter i regionala utvecklingsfrågor 2002 Att kvalitativt utvärdera landstingets satsningar inom näringslivsutveckling respektive kultur Nyföretagandets villkor samt kulturutbudet i länet Hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential att bli det? Hur ska villkoren utvecklas för att både män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller flytta till regionen? 2006 Återkoppling 2007 Integrationens och mångfaldens betydelse för tillväxten. Ett arbete om nya svenskar i länet 2008 Norrbotten - en attraktiv region för alla? Ett arbete om könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder Tillväxtbranscher 2020? 2009 Delrapport: Hinder och möjligheter för länets upplevelsenäring och energiutveckling 2010 Slutrapport: Hinder och möjligheter för länets test- och övningsverksamhet 2011 Kultur hinder och möjligheter samt betydelse för tillväxten 2012 Morgondagens kommunikationer: It, Telecom, flyget 2013 Morgondagens kommunikationer: Vägar, järnvägar, sjöfart 2014 Livsmedelsproduktionen i länet 2015 Det regionala innovationssystemet 7

9 Bilaga 1 Beredningens ledamöter Regionala beredningen har under arbetsåret 2016 bestått av nedanstående ledamöter. Regionala beredningen 13 ledamöter Lennart Thörnlund (S), ordförande Sead Maglic (NS) Annika Eriksson (MP) Jan Sydberg (S) William Torikka (NS) Kati Jääskiläinen (V) Bengt Westman (S) Anders Sundström (NS) Helena Nordvall (M) Erika Sundström (S) Birgitta Pounu (NS) Nils-Olov Lindfors (C) Bente Moen-Åkerholm (S) 8

10 Bilaga 2 Tack till Arbetarnas bildningsförbund, Pajala Arvidsjaurs kommun BD Pop Billerud Korsnäs, Kalix Bodens kommun Business Sweden Clarion Hotell & Wilderness life, Arvidsjaur Exportrådet Face of Gällivare Filmpool Nord Företagarna Norrbotten Företagsbolaget i Gällivare Gällivare kommun Hörvalls buss Hela Sverige ska leva, Norrbotten Ice Hotel Jukkasjärvi Kalix kommun Kiruna kommun Krenova, Luleå Laponia Hotell, Arvidsjaur LKAB, Kiruna Luleå kommun Norrbottens Handelskammare Nybergs mekaniska verkstad, Kiruna Pajala Bostäder Pajala IF Pajala kommun Röda Korset, Pajala Småföretagarnas riksförbund, Luleå Studieförbundet Vuxenskolan, Kalix Strukturum, Jokkmokk Svenska kyrkan, Pajala Svenska tornedalingarnas riksförbund Swerea Mefos Teater Bröt, Kalix Tornedalsteatern Ung Företagsamhet i Norrbotten 9

11 Anteckningar:

12