XBRL för elektroniskt utbyte av finansiell information

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "XBRL för elektroniskt utbyte av finansiell information"

Transkript

1 1(60) XBRL för elektroniskt utbyte av finansiell information En förstudie av tekniska och juridiska möjligheter Datum: Version: 1.1 1

2 2(60) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING UPPDRAGET BAKGRUND EXTENSIBLE BUSINESS REPORTING LANGUAGE (XBRL) ANVÄNDNINGEN AV XBRL BEHOVET Ett samordnat uppgiftskravregister EN ÖVERGRIPANDE STRUKTUR TIDIGA LÖSNINGAR FÖR SEMANTISK INTEROPERABILITET BETYDELSEFULLA KOMMANDE TILLÄMPNINGAR Lämna uppgifter endast en gång Exportera rätt uppgifter på ett enkelt sätt Rutiner som underlättar mottagarens användning av uppgifter Ringar på vattnet leder till ett enhetligt format Tillvägagångssätt ÅRSREDOVISNING FINANSIELL STATISTIK RAPPORTERING TILL FINANSINSPEKTIONEN FORMAT FÖR AGRESSO HUR KAN FÖRETAGEN KAN FÅ TILLGÅNG TILL XBRL? EN HELHETSLÖSNING KOMMUNIKATION OCH SÄKERHET INLEDNING SÄKRA LÖSNINGAR FÖR ELEKTRONISKT INFORMATIONSUTBYTE EN BAKGRUND STANDARDISERADE KOMMUNIKATIONSLÖSNINGAR VIKTIGT MED SAMORDNING FÖRSÖRJNING MED KOMMUNIKATIONSKOMPONENTER TILL VERKSAMHETS- OCH AFFÄRSSYSTEM SAMORDNING AV SÄKERHETSLÖSNINGAR Äkthets- och insyns- och tillträdesskydd Vad är en e-legitimation? Olika typer av e-legitimationer Vad är en e-underskrift och en e-stämpel Olika typer av dokument och intyg JURIDISKA FRÅGOR M.M ATT UNDANRÖJA HINDER OCH TOLKNINGSSVÅRIGHETER BEHOVET AV SAMVERKAN ÅRSREDOVISNINGAR TILL BOLAGSVERKET Regler i lag m.m Införande av XBRL för informationsutbyte med Skatteverket Utformningen av krav på att använda XBRL-format Kommunikationslösningar Inkommande m.m E-legitimationer och e-underskrifter m.m Användargränssnitt och handlingsslag Bevarande Utbyte av information Generell nytta en summering RAPPORTERING TILL FINANSINSPEKTIONEN UPPGIFTSLÄMNANDE TILL SCB SÄRSKILT OM PUL OCH S.K. REGISTERLAGAR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER NYTTJANDEREGLER, M.M

3 3(60) 7. SLUTORD ENGLISH SUMMARY BACKGROUND XBRL FOR OBLIGATORY FINANCIAL REPORTING XBRL XBRL Sweden Why XBRL for information exchange? EXISTING SOLUTIONS FOR SEMANTIC INTEROPERABILITY BAS-chart of accounts SIE-standard Existing solutions for communications Existing solutions for information security LEGAL ASPECTS CONCLUSIONS BILAGA

4 4(60) Sammanfattning Enligt 2 förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte skall myndigheterna i sin verksamhet främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen. I denna promemoria redovisas översiktligt hur finansiella rapporter kan skapas, överföras och återanvändas i elektronisk form med stöd av XBRL (extensible Business Reporting Language), en global standard för lagring, överföring och presentation av finansiell information, utan manuella moment och konverteringar, och hur de kan skyddas från manipulationer och obehörig åtkomst, samt hanteras inom ramen för gällande rätt på ett samordnat sätt. Framställningen kan delas in i 1. en i huvudsak teknisk och administrativ del där behoven av och möjligheter till samordning redovisas (kap. 2 5), och 2. en beskrivning av hur juridiska hinder och tolkningssvårigheter kan begränsas med hjälp av färdiga lösningar på området (kap. 6). Inledningsvis betonas att XBRL ger ett kraftfullt stöd för att automatisera utbyte av finansiell information, oberoende av teknisk plattform. Eftersom färdiga strukturer för redovisningsinformation (BAS-kontoplanen) redan finns och lösningar byggts in för att utbyta finansiell information på ett enhetligt sätt (SIE-standarden) kan berörda programvaror kostnadseffektivt kompletteras så att en automatiserad omvandling till XBRL-format blir möjlig. Om två eller flera myndigheter skulle kunna samordna sina uppgiftskrav beträffande exempelvis årsredovisningsinformation vore det också möjligt att, med stöd av XBRL, lämna företagets årsredovisning endast en gång, och till endast en av myndigheterna. Övriga myndigheter som har behov av nämnda information skulle därefter med standardiserade rutiner kunna hämta uppgifterna från insamlande myndighet istället för att på nytt inhämta denna information från företaget. Bevaras företagens årsredovisningar m.m. i XBRL-format kan de också återanvändas utan kostsam manuell registrering eller konvertering för att analysera och kontrollera finansiella uppgifter. Detta är endast exempel på de tekniska och administrativa möjligheter som XBRL för med sig. Samtidigt uppstår ett växande behov av samordning av lösningar för informationsutbyte och informationssäkerhet. För att lösa dessa frågor behöver verksamhetsansvariga, tekniker och jurister på myndigheterna samverka med avseende på de rättsliga anpassningar som kan behöva göras för att på detta sätt tillgodose såväl verksamhetens behov som tekniska samt juridiska krav. I denna del har ett omfattande material tagits fram för att införa en samordnad juridisk syn på frågor som rör bl.a. elektroniskt informationsutbyte; se de vägledningar som det s.k. SAMSET-projektet utarbetat och som beslutats av e-nämnden. Dessa lösningar har getts en generell utformning så att de skall kunna tas tillvara av olika aktörer och för olika typer av informationsutbyten. Bolagsverket m.fl. myndigheter har redan infört tjänster, bland annat med användande av XBRL, som bygger på de juridiska lösningar som förordas av i nämnda vägledningar. Dessa lösningar bör kunna återanvändas av andra så att hjulet inte behöver uppfinnas på nytt. 4

5 5(60) En annan viktig del i fungerande lösningar för elektroniskt informationsutbyte har visat sig vara att normgivningskompetens delegerats så att myndigheter kunnat införa förenklade förfaranden huvudsakligen med stöd av ändringar i egna myndighetsföreskrifter då detta inneburit att myndigheterna kunnat implementera lösningar och tjänster på relativt kort tid. Det finns emellertid även områden där ändringar i lag sannolikt krävs för att fungerande lösningar skall kunna införas. Detta gäller för de frågor om bl.a. direktåtkomst och annat elektroniskt utlämnande som särskilda s.k. registerlagar aktualiserar. Här begränsas framställningen till en erinran om de behov som kan finnas av författningsändringar för ett genomförande på bred front. Slutligen bör det nämnas att vissa tekniska funktioner som byggts upp inom en myndighet för att stödja elektroniska rutiner är synnerligen komplexa och kompetenskrävande. Nya lösningar med samma funktioner behöver därför inte byggas hos ytterligare myndigheter, i vart fall inte så länge en sådan funktion kan nås elektroniskt hos andra myndighet, utan att detta försämrar funktionaliteten hos någon av myndigheterna. Som exempel kan nämnas de lösningar för långtidslagring och tillhandahållande via webbplats av årsredovisningar hos Bolagsverket. Det krävs en målmedveten satsning på samordning och gemensamt överenskomna lösningar för interoperabilitet, för att eftersträvade förenklingar och samordningsvinster skall kunna uppnås. Prioriteras och styrs detta arbete så att nödvändiga beslut fattas bör förenklingar med stöd av XBRL kunna genomföras på bred front. 5

6 6(60) 1. Uppdraget Nämnden för elektronisk förvaltning (e-nämnden), numera Verket för förvaltningsutveckling (VERVA) har uppdragit åt Bolagsverket att göra en förstudie angående extensible Business Reporting Language (XBRL) för finansiellt informationsutbyte inom staten och mellan staten och företag. Förstudien avses ge 1. en översikt över hur och med vilket stöd finansiell information nu lämnas och tas emot mellan myndigheter och mellan företag och myndigheter, 2. förslag till en modell för hur XBRL och elektroniska underskrifter (e-underskrifter) eller elektroniska stämplar (e-stämplar) skall kunna införas för utbyte av finansiell information, 3. en redovisning av juridiska konsekvenser, med sikte på konkret användning av en föreslagen modell, och 4. exempel på väsentliga eller nödvändiga författningsändringar för att ett förslag till modell skall kunna tas i bruk. Hela kedjan från, inloggning och upprättande av handlingar, till översändande och långtidslagring måste beaktas om erforderlig, tekniskt och rättsligt anpassad funktionalitet, skall finnas att tillgå redan från start vid ett genomförande. Målgrupper för genomlysningen är myndigheter och företag som frivilligt eller obligatoriskt lämnar eller tar emot finansiell information och dem som levererar programvaror för sådant informationsutbyte. Det övergripande målet är att minska den administrativa bördan för företagen och effektivisera statsförvaltningen; se vidare uppdragsbeskrivningen, bilaga 1. Förstudien avsågs vara färdig våren 2006 men Bolagsverket överenskom med Verva att överlämnandet skulle ske under hösten

7 7(60) 2. Bakgrund Ett intensivt arbete pågår för att förenkla myndigheternas arbete med hjälp av elektronisk överföring av meddelanden mellan myndigheter och mellan myndigheter och privaträttsliga organ. Motsvarande rationaliseringar sker på bred front inom näringslivet. Många aktörer utbyter redan idag information elektroniskt och överväger principer och regler för detta; bl.a. för s.k. standardmeddelanden. Med detta menas definierade informationsmängder som kan utgöra bl.a. utdrag ur existerande uppgiftssamlingar som frekvent efterfrågas av många aktörer och indata som frekvent lämnas av många aktörer till en myndighet eller ett privaträttsligt subjekt. På det finansiella området är behovet av förenklingar stort eftersom handlingar och uppgifter som registreras hos en aktör normalt återanvänds hos en annan, ofta i flera led. Riskerna för fel blir påtagliga när uppgiftslämnare skriver ut rapporter m.m. på papper så att mottagare måste föra in uppgifterna manuellt i sina system och när uppgiftslämnare manuellt får fylla i olika blanketter för att lämna (i huvudsak) samma uppgifter till flera myndigheter. Risker för fel uppkommer även vid elektronisk överföring eftersom översända rapporter ofta måste konverteras för att anpassas till mottagarens system. Innan konvertering kan ske automatiserat i driftsmiljö behöver mottagaren om det inte redan finns en färdig lösning planera och sätta upp funktionen genom att jämföra de två meddelandeformat mellan vilka konvertering skall ske och utforma översättningstabell, programinstruktioner och liknande 1 Till detta kommer de risker för att informationsinnehållet ändras, som alltid är förknippade med konverteringar och de resurser som krävs för den manuella hanteringen och administrationen av funktioner för konvertering. Risker för sådana fel kan med ett exempel från fakturans värld beskrivas genom följande sammanställning (figur nästa sida). Det finns även andra hot och risker när komplexa tekniska och manuella rutiner införs för att överföra uppgifter mellan system. För mindre nogräknade personer kan det bli frestande att olovligen bereda sig tillgång till finansiell information eller att olovligen ändra eller tillföra finansiell information, t.ex. för att vilseleda vid interna eller externa kontroller eller för att annars dölja otillåtna transaktioner. Åtgärder behöver därför vidtas för att kontrollera att översända uppgifter kommer från angiven källa och att de inte obehörigen har ändrats. Sådana kontroller försvåras om det inte finns samordnade lösningar. Till detta kommer att hinder kan finnas i gällande rätt mot att införa ett elektroniskt informationsutbyte och att regelverken kan bli svåra att tolka i IT-miljö eftersom de normalt skrivits med tanke på pappersbaserade rutiner. Frågan är om hinder eller tolkningssvårigheter av detta slag kan undanröjas genom mindre modifieringar av de tekniska eller administrativa lösningarna eller genom begränsade ändringar i förordning eller i myndighetsföreskrifter. 1 Mottagaren behöver också testa lösningen och de tekniska kontroller som införs samt dokumentera berörda frånoch tillformat samt hur konverteringen mellan dem har lösts (jfr bilaga 2 till Sveriges Kommuner och Landstings handledning för myndigheters hantering av rättsfrågor vid elektronisk fakturering). 7

8 8(60) Enligt 2 förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte skall myndigheterna i sin verksamhet främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen. I det följande berörs översiktligt hur finansiella rapporter med stöd av XBRL kan skapas, överföras och återanvändas i elektronisk form utan manuella pappersbaserade moment och konverteringar, skyddas från manipulationer och obehörig åtkomst, och hanteras inom ramen för gällande rätt på ett samordnat sätt så att juridiska hinder och tolkningssvårigheter begränsas? 8

9 9(60) 3. extensible Business Reporting Language (XBRL) extensible Business Reporting Language (XBRL) är en global standard för lagring, överföring och presentation av finansiell information. XBRL, som är en subgrupp inom XML 2, ingår i en familj av standarder för att notera i elektroniska handlingar vilka logiska kategorier olika textavsnitt tillhör, t.ex. rubrik, ingress, hypertextlänk. Noteringarna görs med hjälp av speciella märkord, s.k. taggar. XBRL är särskilt avsett för finansiell rapportering; d.v.s. för en typ av uppgifter som vanligtvis återanvänds hos olika aktörer och som ofta kräver en personalintensiv hantering. Behovet av rationaliseringar blir därmed särskilt påtagligt. En central del i XBRL är dess elementkatalog (taxonomi), som är ett beskrivnings- och klassifikationssystem för innehållet i affärsrapporter. Olika elementkataloger representerar skilda koncept för affärsrapportering. Dessa koncept har matematiska och begreppsmässiga relationer till varandra som gör det möjligt att hantera uppgifter även mellan de olika koncepten. Resultatet härav har blivit allmänt vedertagna regler för att sammanställa och presentera finansiella rapporter med automatiserade rutiner. Tidsödande manuella rutiner för att strukturera om finansiell information när den skall användas i ett nytt sammanhang kan därmed utmönstras. En grund för sådan användning har redan lagts genom den standardisering och de tekniska och administrativa funktioner som införts för årsredovisningar och revisionsberättelser. Den Svenska katalogen med rapportelement (taxonomier) i standarden XBRL utvecklas och underhålls av XBRL Sweden, 3 en ideell förening ansluten till den globala organisationen XBRL International. XBRL-standarden skall anpassas till de redovisnings-regler som enligt årsredovisningslagen (1995:1554) m.fl. författningar skall tillämpas i Sverige för finansiella rapporter; t.ex. årsbokslut, årsredovisning och delårsrapport. Finansiell information har visserligen sedan länge kunnat struktureras och hanteras automatiserat med stöd av t.ex. Electronic Data Interchange (EDI). Sådana tillämpningar bygger emellertid på att aktörerna använder samma tekniska plattform. Annars krävs konverteringar. XBRL fungerar oberoende av vilka tekniska plattformar som sändare och mottagare använder. XBRL är inte heller beroende av vilken infrastruktur som bär en rapport vid överföringen. Därför kan rapporter överföras i XBRL-format via Internet från applikation till applikation utan att behöva konverteras. En annan viktig skillnad är att utställaren av en rapport i XBRL-format till skillnad från utställare av handlingar i format som inte bygger på XML individuellt 4 kan styra hur rapporten presenteras hos en mottagare. Att det är betydelsefullt i finansiella sammanhang att kunna styra presentationen belyses enklast med ett exempel där eget kapital råkade presenteras hos en mottagare som en underrubrik till skulder. Orsaken var skillnader i sändarens och mottagarens tekniska hjälpmedel för att presentera rapporten i läsbar form på bildskärm. 2 Extensible Markup Language (XML) är en förenklad variant av standarden Generalized Markup Language (SGML), som anpassats för att användas på Internet. 3 Se vidare XBRL Swedens webbplats, 4 Risker med att kunna variera presentationsformen, att en läsare vilseleds beträffande innehållet, kan elimineras genom att ansvariga aktörer tillhandahåller godkända mallar för presentation. 9

10 10(60) Från kvalitets- och kontrollsynpunkt är det vidare en fördel om leverantörerna förser allmänt spridda programvaror på redovisningsområdet med stöd för XBRL. Rapporterna skulle därmed kunna tas ut automatiserat ur den redovisningsskyldiges elektroniskt förda räkenskapsinformation utan särskilda tekniska anpassningar eller manuella mellanled. Med tanke på att de rationaliseringar som XBRL möjliggör är betydande, kunde man tänka sig att denna standard redan hade införts hos myndigheter och företag. Så är emellertid inte fallet. Elementkataloger (taxonomier) i XBRL, baserade på vedertagna uppsättningar av metadata 5, har i Sverige hittills antagits endast för årsredovisning för aktiebolag och revisionsberättelse för aktiebolag. 6 I denna del har den praktiska hanteringen kommit långt. Bolagsverket har med stöd av författningsändringar som trätt i kraft den 1 juli 2006 infört en elektronisk tjänst (webbtjänst) för att i XBRL-format ge in ansökan och anmälan enligt aktiebolagslagen samt handlingar enligt årsredovisningslagen. Där upprättas årsredovisningar och revisionsberättelser för aktiebolag i enlighet med antagna taxonomier för XBRL. 7 Arbetet med att ta fram svenska elementkataloger (taxonomier) förutsätter att en mängd olika viljor samordnas, om resultatet skall få generellt genomslag. Till att börja med behövs en vidsynt krets av experter som har praktiska erfarenheter av de tekniska tillämpningarna att kan ta fram ett förslag. Detta behöver därefter granskas inom en vidare krets och anpassas till olika behov utan att särintressen tillåts att i onödan komplicera termkatalogen. I praktiken har det i utvecklingsprojekt ofta visat sig finnas risker för hinder eller förseningar som inte står i proportion till de vinster som en beslutad men inte helt fulländad standard hade kunnat ge. Det är därför ofta lämpligt att införa lösningar av detta slag i flera steg. Det är vidare betydelsefullt att förvalta och vårda en termkatalog samt att ansvaret härför blir tydligt. Den organisation som skall bära ansvaret behöver pekas ut då risken annars är uppenbar för att nödvändigt underhåll samt erforderliga uppdateringar av nämnda termkatalog inte genomförs på ett konsekvent sätt och i rätt takt. Det kan härvid framstå som naturligt att en taxonomi som används för en viss typ av informationsutbyte vårdas och förvaltas av den organisation som har till uppgift, t.ex. enligt författning eller överenskommelse, att hantera detta utbyte av uppgifter. Beträffande taxonomier för finansiellt informationsutbyte av mer generell karaktär, t.ex. årsredovisningar, kan det däremot vara lämpligt att exempelvis XBRL Sweden står för vård och förvaltning. Det finns också exempel internationellt där taxonomier för årsredovisningar förvaltas centralt inom ansvarigt departement. Samtidigt har emellertid vissa aktörer under hand hävdat att Bolagsverket borde äga och underhålla de taxonomier som berör verkets verksamhet. Anledningen till detta skulle vara att det visat sig svårt att utan verkets medverkan överbrygga motsättningar mellan olika intressenter så att nödvändiga beslut kan fattas inom rimlig tid. Frågor om finansiering och allsidig representation vid beslutsfattandet behöver härvid också lösas. XBRL ger ett kraftfullt stöd för att helt eller delvis automatisera utbyte av finansiell information och återanvända uppgifter i olika sammanhang. Dessa funktioner för att kunna oberoende av teknisk plattform använda finansiella rapporter i olika system, strukturera om uppgifterna automatiserat samt se och förstå information rätt brukar 5 Metadata betyder data om data. Som exempel på metadata kan nämnas kvalitetsuppgifter för en datamängd, t.ex. noggrannhet hos mätdata, källuppgifter för data eller senaste uppdateringsdatum. 6 Se vidare 7 Se https://erakenskaper.bolagsverket.se/elrakingivningweb/.do. 10

11 11(60) betecknas semantisk interoperabilitet. 8 Det är viktigt att organisera arbetet med att ta fram och förvalta svenska elementkataloger (taxonomier), så att rationaliseringspotentialen kan tas tillvara utan tidsutdräkt. 8 Eftersom omfattande arbete läggs ned på att tydligt ange informationens innebörd i olika element och att göra detta tillgängligt på ett standardiserat sätt kan innebörden i den information som utväxlas i XBRL-format förstås av andra system även om de inte har skräddarsytts för det aktuella informationsutbytet; se vidare Statskontorets rapport, Semantisk interoperabilitet kartläggning och rekommendationer. 11

12 12(60) 4. Användningen av XBRL 4.1. Behovet Utbyte av finansiell information utgör en betydande del av det totala informationsutbytet mellan myndigheter och företag. Exempel på sådana regelbundna informationsflöden som har stor en volym är företagens kommunikation med Bolagsverket, där varje företag årligen lämnar en kopia på sin årsredovisning, Skatteverket, där ett stort antal olika deklarationer, räkenskapsutdrag och kontrolluppgifter lämnas, i vilka företagen redogör för sin ekonomiska situation Statistiska Centralbyrån, där företagen lämnar uppgifter om köp, försäljning, intäkter, kostnader, tillgångar och skulder för den officiella statistiken, och Finansinspektionen, där bank- och kreditmarknadsföretag, fondbolag, försäkringsbolag och värdepappersbolag periodiskt lämnar rapporter med finansiell information. kreditgivare, där företagsinformation samlas in för kreditberedning, främst från UC AB, som manuellt registrerat uppgifterna på underlag av skannade bilder som hämtats från Bolagsverket med de fel som kan uppkomma till följd av misstag i det manuella registreringsarbetet. Trots att skälen för olika myndigheters och organisationers informationsinhämtande varierar lämnas till betydande del samma uppgifter. Företagen måste dessutom när uppgifterna lämnas elektroniskt ge in dem till olika mottagare i olika format och via olika kanaler. I många fall krävs därför manuella insatser. De berörda myndigheterna tillhandahåller dessutom i sin tur, som en service eller som ett led i myndigheternas uppdragsverksamhet genom försäljning, vissa av uppgifterna till andra myndigheter och företag som behöver dem i sin verksamhet. Genom att informationen i tidigare led hanterats i olika format och former, i pappersform eller elektroniskt, och har bevarats på detta sätt, vidarebefordras information i olika format som kräver nya manuella åtgärder av mottagare för att kunna jämföras och behandlas; jfr följande förenklade skiss. Årsredovisning med bilagor i olika format Räkenskapsutdrag Uppgifter som grund för statistik Finansiella uppgifter Bolagsverket Skatteverket SCB Finansinspektionen 12

13 13(60) Införs ett enhetligt standardiserat format för all finansiell rapportering mellan företag och myndigheter i ett första steg årsredovisningar kan rapporteringen effektiviseras så att företagen endast skulle behöva lämna uppgifterna en enda gång. Mottagande myndighet, Bolagsverket, skulle därefter kunna tillhandahålla uppgifterna åt andra myndigheter och företag som behöver dem i ett enhetligt format; jfr följande skiss. Årsredovisning med bilagor i enhetligt format Uppgifter i ett enhetligt format till andra myndigheter och företag med mer sporadiska behov Bolagsverket Räkenskapsutdrag Uppgifter som grund för statistik Finansiella uppgifter Skatteverket SCB Finansinspektionen Tullen Primära intressenter Länsstyrelserna Sekundära intressenter Kreditinstitut. En sådan förenkling av företagens uppgiftslämnande skulle dessutom rätt utformad förbättra de lämnade uppgifternas kvalitet genom att de automatiserat exporterats direkt ur respektive företags räkenskaper, på ett strukturerat och standardiserat sätt så att manuella fel kan undvikas, initialt eller när uppgifterna därefter återanvänds. Förvaringen av de ursprungligen lämnade uppgifterna skulle därmed ske på ett ställe, i ett enhetligt format där märkord (taggar) som anger vilka uppgifter det är fråga om bidrar till färre missförstånd och begränsar riskerna för felaktiga slutsatser vid bedömningar av företags finansiella situation. Detta skulle dessutom indirekt bidra till att sprida och etablera ett standardiserat format (som ringar på vattnet) genom att all finansiell information som hämtas av andra aktörer ur Bolagsverkets register skulle ha samma format. Eftersom ett standardiserat format redan har etablerats för rapportering av finansiell information och stöd för detta format förts in i allt fler produkter för ekonomiadministration skulle nästa steg kunna vara att vidga denna användning till t.ex. företagens skattedeklarationer och uppgiftslämnande för statistiska ändamål Ett samordnat uppgiftskravregister Möjligheterna att använda XBRL som ett verktyg för samordning av myndigheternas uppgiftskrav samt företagens uppgiftslämnade i syfte att därigenom minska de senares administrativa börda, stämmer väl överens med de förslag som tidigare lämnats 9 av dåvarande bolagsavdelning inom Patent- och registreringsverket och som avsåg införandet av ett nationellt uppgiftskravregister liknande det norska Oppgaveregisteret. 9 Se Patent- och registreringsverkets slutrapport (AD /98) Förslag till ett samordnat uppgiftskravregister för företagsdata 13

14 14(60) Huvudsyftet med ett sådant register var enligt denna rapport att väsentligen minska uppgiftslämnandet från företag till statliga myndigheter genom återanvändning av uppgifter som en gång lämnats till statliga myndigheter. Genom införandet av ett uppgiftskravregister skulle det således skapas goda förutsättningar för en myndighet att med enkelhet istället för att begära (delar av) denna information på nytt från ingivaren hämta uppgifterna från den myndighet som redan hämtat in informationen Med uppgiftskravsregister förstås ett register över författningsreglerade krav på uppgiftslämnande från företag till myndigheter i form av strukturerad information som lämnas med en viss regelbundenhet eller utgår från specifik händelse. Detta kan även inkludera de uppgiftskrav som uppstår vid ansökan om bidrag eller tillstånd. I begreppet uppgiftskrav inkluderas även sådant uppgiftslämnande som är konsekvensen av en i sig frivillig handling, exempelvis ansökan om visst tillstånd eller bidrag, där det för myndighetens behandling av ärendet krävs att vissa uppgifter lämnas. I enlighet med nämnda rapport föreslogs uppgiftskravsregistret omfatta följande fem huvudfunktioner Samordning registreringsmyndigheten skall tillse att allt fler uppgiftskrav kan fullgöras genom samordning, och ett inom den juridiska personen Staten internt uppgiftshämtande, mellan myndigheterna. Samråd registreringsmyndigheten skall vara samrådspart i samband med regeländringar som innebär nya uppgiftskrav eller ändring av befintliga uppgiftskrav i syfte att begränsa tillskapandet av ytterligare uppgiftskrav. Definition registreringsmyndigheten skall genom ensning av termer och begrepp successivt skapa en termkatalog. Enhetliga definitioner på begrepp som används inom statsförvaltningen gynnar såväl företag som myndigheter. Information - registreringsmyndigheten skall tillhandahålla information om befintliga uppgiftskrav och därmed förknippad information. Statistik registreringsmyndigheten skall tillhandahålla statistikuppgifter avseende förändringar i den belastning på näringslivet som uppgiftskraven innebär En övergripande struktur En översikt över hur och med vilket stöd finansiell information lämnas och tas emot och ett förslag till en modell för att använda XBRL när myndigheter skall utbyta uppgifter kan inte begränsas till att (1) skapa semantisk interoperabilitet för att producera och återanvända uppgifter. Det behövs också enhetliga (2) kommunikations- och (3) säkerhetslösningar. Uppräkningar av vad som används idag i form av t.ex. rapporter på papper, excel-ark, hundratals olika filformat och rena textfiler tjänar endast som bevis för det alla redan vet, nämligen att variationsrikedomen är stor och för med sig betydande kostnader såväl för det allmänna som för företagen. 10 Vad aktörerna behöver är istället en enkel, enhetlig och kostnadseffektiv helhetslösning och sådana beskrivningar av den att verksamhetsansvariga, 10 Här kan däremot en rapport av tekniker skriven för tekniker vara av intresse, se t.ex. XBRL Swedens rapport XBRL Authenticity of Electronic Records. 14

15 15(60) jurister och beslutsfattare kan förstå innebörden och ta ställning till verksamhetens behov och rutinernas förenlighet med författningsregleringen. Detta försvåras emellertid bl.a. av att XBRL är ett så effektivt och flexibelt verktyg att endast fantasin sätter gränserna för vad som är möjligt att genomföra. I sådana sammanhang brukar det sällan bli verkliga resultat. Initiativen blir för många och fragmenerade. I syfte att undgå detta skall den följande framställning begränsas till några enstaka tillämpningar där XBRL bedömts ha särskilda utsikter att slå igenom. En enkel modell för interoperabilitet bör skapas med utgångspunkt från XBRL och myndigheternas och företagens behov Tidiga lösningar för semantisk interoperabilitet Sverige har sedan mitten av 70-talet varit ett föregångsland när det gäller standardisering på redovisningsområdet. År 1976 introducerades den s.k. BAS-kontoplanen för bokföring. Det är en svensk standardplan för systematisering och kontering av affärshändelser som har anpassats till olika regelverk, t.ex. årsredovisningslagen 11, skattelagstiftningen och gällande redovisnings-rekommendationer. 12 Under 1980-talet fick BAS genomslag också inom den statliga sektorn och är idag den helt dominerande kontoplanen inom svenskt näringsliv. 13 Dagens programvaror för bokföring och deklaration bygger på BAS-kontoplanen. För att möjliggöra automatiserad överföring av räkenskapsinformation mellan olika bokförings- och deklarationsprogram, oberoende av teknisk plattform, har en standard etablerats i Sverige sedan tidigt 1990-tal, det s.k. SIE-formatet (StandardImportExportformat) som också bygger på BAS-kontoplanen. Den samordning som detta i praktiken fört med sig av såväl strukturer för information på redovisningsområdet (BAS) som teknisk representation av kontosaldon och transaktioner (SIE) är unik i världen och har möjliggjort omfattande förenklingar. 14 SIE innefattar idag fyra format årssaldon (typ 1), periodsaldon (typ 2), objektsaldon (typ 3) och export av transaktioner (typ 4). Tillsammans med det stöd som BAS-kontoplanen ger kan SIE-formatet användas för att producera färdiga räkenskapsutdrag via en befintlig BAS-taxonomi, vilket i sin tur underlättar generering av en XBRL-fil. De standardiserade SIE-formaten innefattar alltså inte regler om själva informationen. Där kommer BAS-kontoplanen in. Bokföringsprogrammen kan med hjälp av dessa två komponenter automatiserat omvandla (exportera) en rå balans- och resultaträkning till en enkel 11 Med stöd av BAS-kontoplanen kan framställningen automatiseras av de huvudrapporter som ingår i årsbokslut och årsredovisning; d.v.s. resultaträkning och balansräkning, enligt årsredovisningslagens uppställningsformer. 12 Kontoplanen innehåller också generella anvisningar för utformningen av intern infor-mation och egna rapporter för företagets styrning. 13 BAS-kontoplanen har blivit en de-facto-standard inom svensk redovisning och används av uppskattningsvis 95 procent av alla företag i Sverige. 14 Med IAS avses den redovisningsstandard för börsnoterade företag (innehåller ej någon kontoplan) som idag bytt namn och utgör en rapportstandard för externredovisning; International Financial Reporting Standard (IFRS). Denna standard finns uttryckt i en elementkatalog (XBRL-taxonomi) som behöver översättas till svenska och kompletteras med ett fåtal element för att anpassas till den svenska regleringen. 15

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting Det behövs en helhetssyn - hur göra tekniska standarder och säkerhetslösningar, förvaltningspolitiska analyser och strävanden, rättsteoretiska

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Potentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag

Potentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag Potentiell samhällsnytta med -anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag Populärversion av studien - Potentiell samhällsnytta med -anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag, genomförd av ÅF Infraplan

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Elektroniska original, kopior och avskrifter

Elektroniska original, kopior och avskrifter Elektroniska original, kopior och avskrifter Vägledning från E-delegationen 2012-06-07 FÖRORD Förord För att e-förvaltningen ska kunna utvecklas och förenkla vardagen för enskilda är det viktigt att myndigheterna

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man?

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man? Slutet av 60-talet Från magnetband till direktåtkomst Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se Länsstyrelsen (SKM) för på magnetband register över befolkningen i länet, 74 folkbokföringskungörelsen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

2014-03- 24 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV PSYKOTERAPI INOM LOV ÖREBRO LÄN

2014-03- 24 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV PSYKOTERAPI INOM LOV ÖREBRO LÄN ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV PSYKOTERAPI INOM LOV ÖREBRO LÄN Ansökan kan delvis fyllas i elektroniskt men måste skrivas ut för underskrift. Efterfrågade uppgifter och intyg ska biläggas ansökan. Ansökan med

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt

Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt PROMEMORIA Datum 2007-04-13 Författare Ruth Yosef Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Ds 2009:34 Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster 24-TIMMARSUPPDRAGET Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster Håkan Jönsson hakan.jonsson@o.lst.se Verva 28 sept 24-TIMMARSUPPDRAGET 24-timmarsuppdraget är en del av ett antal regeringsuppdrag För alla länsstyrelser

Läs mer

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande

Läs mer

Frågor och svar om nytt system för periodisk rapportering till

Frågor och svar om nytt system för periodisk rapportering till Frågor och svar om nytt system för periodisk rapportering till Finansinspektionen Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek; Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Beteckning 100-15755-08

Beteckning 100-15755-08 YTTRANDE Datum 2008-11-28 Ert datum Beteckning 100-15755-08 Er beteckning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Framtidens svenska e-legitimation. Vervas slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB 1 DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 NASDAQ OMX Stockholm AB HQ AB Fråga om överträdelse av Regelverket Aktierna i HQ AB ( HQ ) har varit upptagna till handel på NASDAQ

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Vad kan man förbereda inför e-arkivering INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse

Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse Taxonomiprojektet Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse Publicerat taxonomiramverk 2009-09-01 Författat av: Bohlin Martin Holmgren Thomas Persson Anders Rydell Lars Thorling

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare Sjuk Nyanländ

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

Identifiering vid fondval och fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats

Identifiering vid fondval och fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats 1 (7) Konsekvensutredning Identifiering vid fondval och fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Pensionsmyndigheten har för avsikt att införa ett krav

Läs mer

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Systemet för den officiella statistiken i Sverige Systemet för den officiella i Sverige Elisabet Andersson, GD-stab Sekretariatet vid Rådet för den officiella E-mail : elisabet.andersson@scb.se ROSsekretariatet@scb.se Nordiska statistikermötet, Åbo 2004

Läs mer

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen. Fastställd av KS 120 Den 11 september 2001 Sida 1:1 Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Tillägg 2014:3 till grundprospekt avseende AB Industrivärdens (publ) MTN-program.

Tillägg 2014:3 till grundprospekt avseende AB Industrivärdens (publ) MTN-program. Finansinspektionens diarienummer: 15-2503 Stockholm 20 februari 2015 Tillägg 2014:3 till grundprospekt avseende AB Industrivärdens (publ) MTN-program. Tillägg till grundprospekt avseende AB Industrivärdens

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Läs mer

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datum Diarienr 2014-02-07 234-2013 Wihlborgs Fastigheter AB Dockplatsen 16 Box 97 201 20 Malmö Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datainspektionens

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Manual program DPR SRU tax10

Manual program DPR SRU tax10 Manual program DPR SRU tax10 Ett program som skapar korrekta SRU-koder till 2010 års taxering Bakgrund I 2008 års taxering har Skatteverket gjort en omfattande blankettöversyn. I tax 2010 är blanketterna

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer