Motioner och utlåtanden. Grupp D Skattepolitik

Transkript

1 Motioner och utlåtanden Grupp D Skattepolitik Stockholms arbetarekommuns representantskap september 2012

2 2

3 Innehåll DX01 Partidistriktsmotion Skattepolitik för välfärd, jobb och rättvisa... 5 D02 Avskaffa Rut... 8 D03 Omfördelningspolitik... 9 D04 RUT- avdraget är att befästa klassklyftor D05 Slopa uppskovsrätten D06 Utjämna skillnaderna i beskattning mellan lön och andra inkomster Utlåtande D02, D03, D04, D05 och D

4 4

5 DX01 Partidistriktsmotion Skattepolitik för välfärd, jobb och rättvisa Generella utgångspunkter Välfärdens verksamheter som skolan, vården och omsorgen betalas med skatteintäkter liksom viktiga trygghetssystem och gemensamma nyttigheter som infrastruktur och forskning och mycket annat. För oss socialdemokrater som har hög ambitionsnivå inom dessa områden är det därför nödvändigt med en skattepolitik som kan generera stora skatteintäkter för att finansiera välfärd och gemensamma investeringar. Stora skatteintäkter är inte samma sak som höga skattenivåer. De totala skatteintäkterna avgörs framförallt av hur många människor som arbetar och hur mycket de arbetar under sitt liv. Fler människor i arbete leder både till högre intäkter för samhället och minskade kostnader för t ex försörjningsstöd. När människor har jobb har de också pengar att spendera vilket även leder till ökade intäkter från konsumtionsskatter. Statens skatteinkomster kommer huvudsakligen från konsumtionsskatter (främst moms) och arbetsgivaravgifter men även i begränsad omfattning från beskattning av kapital. Statlig skatt på arbetsinkomster ger i sammanhanget blygsamma inkomster. Kommuner och landsting får däremot sina skatteintäkter från inkomstskatter. Det finns ett mycket starkt samband mellan sysselsättningsgraden, d v s hur stor andel av befolkningen som arbetar, och de totala skatteintäkterna till samhället. För att säkerställa stora skatteintäkter är det alltså viktigt att hela politiken, inklusive skattepolitiken, är utformad med full sysselsättning som övergripande mål. Men även skattnivåerna spelar roll. Skattepolitiken bör utformas med det huvudsakliga målet att generera tillräckligt stora totala skatteintäkter för att finansiera välfärd och gemensamma investeringar. Bra skola, vård och omsorg för alla där behoven och inte plånboken styr är, tillsammans med hög sysselsättning och väl fungerande socialförsäkringar, de starkaste verktygen för att utjämna skillnader och skapa ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Men även om det inte är skattepolitikens huvuduppgift så bör skatternas utformas för att även direkt medverka till viss omfördelning utifrån principen skatt efter bärkraft. Miljöskatter kan även användas för att styra människors och företags beteende. Höga miljöskatter har alltså inte som huvudsyfte att generera stora intäkter utan att styra beteendet bort från miljöskadlig verksamhet t ex genom att göra det mer lönsamt för individen att välja kollektivtrafiken framför bilen. Politiska skiljelinjer Det är naturligt att det finns en tydlig politisk konflikt mellan oss socialdemokrater och borgerligheten när det gäller omfattningen av de totala skatteintäkterna i samhället. eftersom vi har helt olika syn på ambitionsnivån, fördelningen och utformningen av välfärden, trygghetssystemen och de gemensamma investeringarna. Stora skatteintäkter är inget självändamål utan ett medel för att kunna genomföra förbättringar i samhället och för individer. Det är alltså viktigt att tydliggöra att den politiska skiljelinjen som handlar om de totala skatteintäkterna i samhället och vad de kan och bör användas till. Det hindrar inte att det är en viktig poäng med att nå breda överenskommelser när det gäller utformningen av vissa skatter och även vissa skattenivåer. Det är den totala nivån på totala skatteintäkterna som avgör den politiska skillnaden, inte t ex inkomstskatten för normalinkomsttagare. Det behövs en ny skattereform Efter snart åtta år med en borgerlig regering, som gjort stora förändringar i skattepolitiken, tillsammans med samhällsförändringar och internationalisering som ställer oss inför nya utmaningar, är det nödvändigt att vi socialdemokrater arbetar för en större skattereform. Det har gått över tjugo år sedan den förra stora skattereformen och många undantag har införts från de viktiga principerna om likformighet och neutralitet i systemet. Dagens skattesystem liknar mer och mer ett lapptäcke. De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och SACO är överens om behovet av en större skattereform med bred förankring. Det är viktigt att en ny stor skattereform grundas på ett gediget utredningsarbete som involverar både de politiska 5

6 partierna och arbetsmarknadens parter. För att nå tillräckligt brett stöd för en stabil reform är kompromisser nödvändiga Viktiga utgångspunkter för en skattereform: - Brett och blocköverskridande politiskt stöd bör eftersträvas - Huvuduppgiften bör vara att säkerställa tillräckliga totala skatteintäkter för att klara välfärdens utmaningar. - Breda skattebaser, låga skattesatser och likformighet i beskattning bör prägla skattesystemet. - Likformiga inkomstskatter och enhetlig moms - Näringslivet bör mötas av en förutsägbar och enhetlig beskattning som inte gynnar vissa branscher framför andra - Skattesystemet bör ha en tydligare fördelningsprofil - Undantag från likformighet i beskattning bör göras när det gäller miljöskatter. Miljöprofilen i skattesystemet bör stärkas. - Finanssektorn som idag är underbeskattad bör beskattas motsvarande andra sektorer - Stötande inslag i skattesystemet som undergräver legitimiteten måste tas bort. - Internationaliseringen av ekonomin måste beaktas Några aktuella skattefrågor: Jobbskatteavdraget Den borgerliga regeringens många jobbskatteavdrag har tveklöst varit populära för alla normalinkomsttagare som fått sänkt skatt. Samtidigt har det lett till att föräldralediga, sjuka, arbetslösa och pensionärer idag betalar väsentligt högre inkomstskatt på samma inkomst än de som har arbete. Detta har tillsammans med regeringens försämringar av a-kassan och sjukförsäkringen kraftigt ökat klyftorna i samhället och den relativa fattigdomen för dem som drabbas av varaktig sjukdom eller arbetslöshet. Enligt regeringen var syftet med jobbskatteavdraget att minska utanförskapet och öka sysselsättningen. Resultatet har uteblivit. Det s.k. utanförskapet har inte minskat och det är tveksamt hur stor effekt skattesänkningen haft på sysselsättningen. Även om jobbskattavdragen bidrar till sysselsättningen har de lett till lägre skatteintäkter för samhället. Ökad sysselsättning är givetvis alltid önskvärt med leder inte automatiskt till högre skatteintäkter om man samtidigt inför stora avdrag. Enligt finansdepartementets egna beräkningar, som baseras på bedömningen att avdraget leder till högre sysselsättning, blir jobbskatteavdragens nettoeffekt ändå minus 60 miljarder kr. Vi socialdemokrater bör om möjligt undvika att föreslå inkomstskattehöjningar för löntagare i normala inkomstlägen och inkomstskatterna bör utformas så att det inte uppstår höga marginaleffekter. Konstruktionen av jobbskatteavdraget bör förändras för att uppnå likformighet och bättre fördelningsprofil. Det kan t ex ske genom ett enhetligt grundavdrag istället för dagens konstruktion. 6

7 Kommunal- och landstingsskatten Kommuner och landsting beskattar medborgarnas inkomster med en likformig skattesats, lika för alla inkomster i den aktuella kommunen/landstinget. Det finns alltså ingen progression i denna skatt till skillnad från den statliga skatten. Kommuner och landsting har inte heller möjlighet att beskatta något annat än medborgarnas inkomster. Övriga intäkter kommer från avgifter och statsbidrag. I takt med att en allt större andel av befolkningen når en hög ålder så ökar kostnaderna för vård och äldreomsorg liksom behovet av anpassning av lägenheter och offentliga lokaler. Antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt. Detta är en mycket stor utmaning för kommuner och landsting som ansvarar för vården och omsorgen. Den demografiska fördelningen gör att vissa kommuner och landsting ställs inför mycket större kostnadsökningar än andra, ofta kombinerat med en krympande befolkning i arbetsför ålder. Det är inte rimligt eller hållbart att klara dessa ökade kostnader för vård och omsorg enbart genom kommun- och landstingsskatten. Skälen är två: dels är det fel att kraftigt höja en skatt med en orättvis fördelningsprofil och dels är det i många kommuner/landsting omöjligt att höja skatten så mycket som krävs utan andra negativa konsekvenser vilket leder till att resurser kommer att saknas inom vården och omsorgen och skapa en marknad för privat finansiering istället med de negativa effekter det för med sig. Staten måste därför ta på sig en större andel av finansieringen av framtidens vård och omsorg. I gengäld bör medborgarna kunna förvänta sig en större likvärdighet i kvalitet och tillgänglighet. Stötande inslag i skattesystemet De s.k. 3:12-reglerna gör att delägare av fåmansbolag kapitalinkomstbeskattas för den del av utdelningen som understiger ett så kallat gränsvärde med 20 procent, medan överskjutande belopp beskattas som inkomst av tjänst. Ju mer bolaget betalar i lön till sina anställda, desto högre blir gränsvärdet. Därmed gynnas delägare av bolag med många anställda. Detta utnyttjas t ex av revisions- och advokatbyråer och gör att skattesystemet i praktiken blir regressivt. De anställda som äger aktier beskattas bara med 20 procent på de inkomster som de tar ut som utdelning, vilket är en stor skillnad mot de inkomstskatter de annars skulle ha betalat. Exempelvis ger 1 procent av aktierna i något av de stora revisionsbolagen ett gränsvärde på mellan 2 och 8 miljoner kronor. Därigenom kan bolagens delägare räkna i princip en så stor utdelning som inkomst av kapital, trots att de bara betalat några tusen kronor för aktierna. Det handlar om ofta högavlönade konsulter, advokater, revisorer m.fl. som på vad som till stor del är arbetsinkomster inte betalar vare sig skatt på arbete eller ens normal kapitalinkomstskatt utan endast 20 % i skatt. Det är en ny form av skattefrälse och detta är både stötande fördelningsmässigt och innebär även ett betydande skattebortfall för samhället. Detta är ett kryphål i lagstiftningen som måste täppas till. Koldioxidskatt Koldioxidskatten är ett effektivt styrmedel för att minska koldioxidutsläppen och därmed klimatpåverkan. Skatten höjer priset på bensin och gör därmed andra, men miljövänliga, drivmedel och kollektivtrafiken mer attraktiva i jämförelse. Vi vill att koldioxidskatten ska höjas. Fördelningsprofilen i skattesystemet Ett väl fungerande och generöst välfärdssystem är det bästa sättet att åstadkomma omfördelning och ökad jämlikhet i samhället. Skattesystemet bör därför i första hand utformas för att ge intäkter för att finansiera välfärden. Men även skattesystemets utformning bör bidra till en rimlig fördelning. Marginalskatten är redan ganska hög för de högre inkomsterna och bör därför inte höjas ytterligare. Istället bör stora tillgångar och förmögenheter kunna beskattas mer än idag för att skapa en rättvisare fördelningsprofil i skattesystemet totalt. 7

8 Branschvisa subventioner Vilka varor eller tjänster som ska konsumeras bör i allt väsentligt avgöras av den enskilde. Skattesystemet bör användas för att styra konsumtionen i miljövänlig riktning men det finns inget skäl varför konsumtion av t ex städtjänster i hemmet, restaurangbesök eller renovering av köket ska subventioneras. Den som väljer att köpa städtjänster bör på samma sätt som den som väljer att köpa en resa eller en tatuering betala kostnaden för detta själv. Tjänstesektorn växer starkt och det finns anledning att tro att marknaden för både s.k. hushållsnära tjänster och andra tjänster kommer att fortsätta att öka. Det är bra och välkommet. Det är dock inget skäl för att subventionera denna sektor. Tvärtom är det viktigt att den växande tjänstesektorn bidrar till de totala skatteintäkterna för att säkerställa välfärden. Olika branscher bör konkurrera på lika villkor och med likformig beskattning. RUT- och ROT-avdragen liksom den sänkta restaurangmomsen är exempel i dagens skattesystem som strider mot detta. Bekämpa skattefusk För att upprätthålla ett starkt samhällskontrakt är det avgörande att alla former av skatte- och bidragsfusk motverkas kraftfullt. Skatteverket beräknar att staten förlorar cirka 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men fusket står för den största delen. Tilltron till skattesystemet i sin helhet är beroende av att man som skattebetalare vet att andra alla andra också betalar sina skatter och att företag kan känna sig säkra på att konkurrenterna inte kan fuska sig till fördelar. Därför behövs kraftfulla åtgärder mot dem som undanhåller inkomster från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag och privatpersoner följer. Styrelsen förslag till representantskapsbeslut: Stockholms Arbetarekommun föreslår partikongressen besluta Att socialdemokraterna ska arbeta för en reformering av skattesystemet i den riktning som anges i motionen. Motionär: Stockholms arbetarekommun Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun D02 Avskaffa Rut Vi ser hur gränserna mellan fritid och arbete mer och mer luckras upp. Tjänstemännens oreglerade arbetstid och krav på ständig tillgänglighet skapar långa arbetsveckor, över vad som är normal veckoarbetstid. Inom arbetaryrken förskjuts arbetstiderna allt mer till kvällar, helger och nätter. Arbetspass splittras upp på dubbla turer, deltidsarbetet minskar knappt och de osäkra anställningarna ökar. Arbetsmarknadens polariseras, och villkoren mellan åldersgrupper, kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken dras isär. Samtidigt har avsteg från en arbetslivs- och familjepolitik som gör det lättare att planera sin tid och sin ekonomi, och att kombinera arbete med föräldraskap och fritid, gjorts. Istället för att söka förändra strukturer och hitta breda lösningar som gynnar det stora flertalet, styr politiken mot individuella lösningar för dem som har möjlighet. RUT-avdraget är ett tydligt exempel på detta, och är inte svaret på de problem vi ser i arbetslivet och det är inte svaret på jämställdhetssträvanden. 8

9 Vi behöver istället återupprätta en av hörnpelarna i den Socialdemokratiska politiken: rätten till ett bra arbetsliv, som går att förena med föräldraskap och barn, rätten till ekonomisk självständighet och rätten till fritid. De arbeten som har skapats genom RUT-avdraget är få. Enligt Skatteverkets utvärdering (2011) har årsarbeten skapats inom en sektor som vanligen innebär arbetsvillkor som är osäkra och relativt sett lågbetalda. Det vittnas dessutom om att sexuella och andra trakasserier är vanligt. Arbetsmiljölagen gäller dessutom bara delvis. Om politiken vill understödja en utveckling mot ett mer jämlikt och jämställt arbetsliv, ligger det inte i Sveriges intresse att fortsätta skattesubventionera fram låglönesektorer med osäkra villkor för de allra mest utsatta på arbetsmarknaden. Det är inte heller en värdig lösning. Vi föreslår därför kongressen att besluta: 1. Att RUT-avdraget ska avskaffas 2. Att socialdemokraterna istället arbetar för en arbetslivs- och familjepolitik som leder till ekonomisk jämställdhet och delat ansvar för hem och barn för kvinnor och män i både arbetar- och tjänstemannayrken Motionär: Handels- sossen Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun D03 Omfördelningspolitik Det är viktigt att vi som parti har en ansvarsfull ekonomisk politik, vi behöver frigöra mer medel till välfärden. Det är också mycket viktigt att vi har ett folkligt stöd för vår ekonomiska politik och att vi visar att vi är beredda att sänka skatten för vissa grupper. 1. Införa en särskild stark progressiv skatt på bonusar 2. Utökad progressivitet i skatteskalan som innebär lägre skatt för låginkomsttagare och högre skatt för höginkomsttagare 3. Införande av förmögenhetsskatt 4. Att SSU Stockholm ska anta motionen som sin egen 5. Att SSU Stockholm driver frågan på kommande partikongress 6. Att på sikt avskaffa bonusar 9

10 Motionär: SSU Stockholm Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun D04 RUT- avdraget är att befästa klassklyftor Socialdemokraterna har i sin budget accepterat det tidigare så kritiserade RUT- avdraget. En skattesubvention som går direkt emot de socialdemokratiska värderingarna. Vårt parti har genom tiderna alltid varit de som har kämpat för jämställdheten och jämlikheten i samhället, men RUT- avdraget står i direkt motsats till dessa två värderingar. Enligt det socialdemokratiska förslaget ska RUT- avdraget riktas främst mot äldre och barnfamiljer, och taket på hur mycket man får dra av ska sänkas. Att rikta RUT- avdraget speciellt till barnfamiljer är bara att befästa den traditionella könsmaktordningen i hemmet. I majoriteten av dagens hushåll är det kvinnorna som sköter hushållsarbetet. Istället för att sträva efter att fördela hushållsarbetet mellan män och kvinnor så väljer vi idag att ta in en annan kvinna att sköta städningen och på så sätt helt undvika jämställdhetsdebatten. För det andra så är de kvinnor som kommer och städar oftast kvinnor som har en annan bakgrund än svensk och som också kommer från arbetarklassen. Är det jämlikt att det enda arbete som samhället kan skapa för kvinnor med invandrarbakgrund är att städa den vita medelklassen smuts? För det tredje så ska RUT- avdraget även riktas mot äldre människor som faktiskt behöver hjälp med att sköta sitt hem. Detta system har faktiskt redan börjat tillämpas i vissa kommuner och RUT- avdraget håller på att ersätta hemtjänsten. Enligt reglerna för RUT- avdraget så kan man bara dra av så mycket som man har betalat i skatt. Detta förutsätter att äldre personer har en inkomst där skatt dras ifrån, men det är även så att ju högre inkomst man har desto mer skatt man betalar och desto mer RUT- avdrag man får. Att ersätta hemtjänsten med RUT- avdraget är att befästa klassklyftor eftersom höginkomsttagare får ut mera av RUT än de med låg inkomst. Att vara för RUT- avdraget är att befästa klasskillnader och att lägga jämställdhets- och jämlikhets debatterna åt sidan. Detta är inte socialdemokrati. Distriktstyrelsen yrkar därför: 1. Att Socialdemokraterna ska arbeta aktivt emot RUT- avdraget 2. Att vi motsätter oss riktade skattesubventioner mot lågproduktiva yrken 3. Att alla beslut socialdemokraterna fattar ska granskas ur ett mångfaldsperspektiv 4. SSU ska verka för att socialdemokraterna alltid ska jobba emot en etnifierad arbetsmarknad. 10

11 Motionär: SSU Stockholm Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun D05 Slopa uppskovsrätten Uppskov och rätten att skjuta upp med betalning av reavinstskatt har definitivt varit en bidragande orsak till att priset på fastigheter och borätter ökat mer än de skulle ha gjort om likvärdiga villkor för alla parter hade existerat på bomarknaden. I grunden BRYTER uppskovsrätten MOT likvärdig behandling och likvärdighet i konkurrens om samma objekt på samma villkor och samma regler och synsätt skulle tillämpas vid reavinstbeskattning som för andra tillgångar med värde som förändrats över tid. Det orättfärdiga leder även till att Uppskovsrätten får till konsekvens att det ytterligare missgynnar de som inte har en bostad och de som ska in på bomarknaden för första gången. Jag opponerar mig mot förslaget att ta bort uppskovsräntan och ge en redan privilegierad grupp ett räntefritt lån. Men tanken och poängen i mitt förslag är att i första hand slopa uppskovsrätten helt och hållet. För det första är det helt orättfärdigt att inte beskatta när försäljning sker. Slopa uppskov och återför den till beskattning. Det finns ingen anledning till att ha uppskov. För det andra är det diskriminerande mot andra köpare på bostadsmarknaden som är intresserad av att köpa samma bostad att ge orättvisa fördelar till en viss grupp och diskriminera andra såsom ungdomar och första gångs köpare utan att ha samma tillgång till denna orättfärdiga förmån. För det tredje så snedvrids konkurrensen på bostadsmarknaden som ger en viss grupp ojust konkurrensfördel som andra köpare inte kan åtnjuta och som ger den gruppen med uppskov en 20% prisfördel vid budgivning. För det fjärde så kommer den summan som ska beskattas orättvist trissa upp priserna på bostäder med 20 %. Pengar som bör beskattas direkt och egentligen borde arbeta inom vår gemensamma offentliga sektor men som istället arbetar orättvist, diskriminerande och snedvrider konkurrensen. Kan det bli mer orättvisa ut ur ett sådant förslag som uppskovsrätten ger? Finns det en större konsekvens av orättfärdighet som en sådan skattekonstruktion kan visa upp? För det femte så kan en rättmätig parallell dras då man kan kräva samma förmån när man som medborgare säljer sina aktier eller andra tillgångar som man behöver redovisa en reavinst för och hyresrätt som man får lämna och inte får någonting för för att köpa ett annat boende till sig och sin familj. Särbehandling uppstår då en medborgare utnyttjar uppskovsrätten som en ojust konkurrensfördel och ojust förmån som i realiteten ändrar prisbild och ändrar villkoren för konkurrens vid köp och INTE möjliggör lika behandling som alla parter vid köp borde ha. 11

12 För det sjätte utsätter vi medborgaren för FARA när en latent skatteskuld skjuts på framtiden som kan skapa konsekvenser om prisbilden i framtiden utvecklas negativt. Hushåll med uppskovsrätt kan tvingas in i en situation av försäljning och en realisationsvinst måste tas upp till beskattning som hushållen INTE har beredskap eller utrymme till att betala därför att hushåll, banker och kreditgivare INTE har kalkylerat och budgeterat med dessa i sina kalkyler. Detta argument skulle ensamt kunna utgöra ett legitimt skäl till att avskaffa uppskovsrätten, därför att detta utgör en vild variabel som är ytterst svår att förutse vilka konsekvenser den i framtiden kommer att få för hushållen, bank och finansmarknader och i förlängningen för statens finansiella situation, som vi idag tror är så bra. (Sistnämnda beaktad att svenska hushålls skuldsättningsgrad är idag ÄR ENORM i en internationell jämförelse.) Bostadsaffären måste regleras på samma sätt som andra affärer där en reavinst uppstår - det år då pengar frigörs och finns. Nya bostadsaffärer måste sedan anpassas efter dessa förutsättningar, efter det att skatteskulden ÄR betald och det reella utrymmet för nya bostadsaffärer är synliga så att utrymmet för nya bostadsaffärer INTE blir fiktiva och imaginära. Uppskovsrätten utsätter hela samhällsekonomin för en onödig och uppenbar RISK faktor inför framtiden. Uppskovsrätten måste därför tas bort! Socialdemokraterna måste verka för att ta bort uppskovsrätten. Därför att uppskovsrätten ÄR orättvis och orättfärdig och skapar ojämlikhet, diskriminering, osunda prisdrivande effekter som gör det ytterligare svårare för vissa grupper att ta sig in på bostadsmarknaden + de övriga negativa konsekvenser som jag redan tagit upp i ovan nämnda argument. YRKANDEN: Därför yrkar jag att socialdemokraterna beslutar: Att ta bort uppskovsrätten! Lennart Ekblom Motionär: Lennart Ekblom Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun D06 Utjämna skillnaderna i beskattning mellan lön och andra inkomster Skatt efter bärkraft. Det har länge varit den bärande principen i det svenska inkomstskattesystemet. Den som har högre inkomster bidrar mer till det gemensamma än den som tjänar mindre. Men i dag har helt andra principer ersatt principen om skatt efter bärkraft. Istället har vi fått ett skattesystem där borgerlig moralsyn gjorts till skattepolitik. Jobbskatteavdraget innebär att löneinkomster beskattas lägre än andra inkomster. Eller tvärtom, att andra inkomster beskattas högre än lön. Problemet med detta är att skatt då blir en värdemätare på människors dygd och godhet. De som (just nu) har lönearbete ses som moraliskt goda människor som genom självdisciplin och hårt arbete gör gott i samhället. Dessa individer belönas med lägre skatt (jobbskatteavdrag). 12

13 De som (just nu) inte lönearbetar av olika anledningar ses som moraliskt sämre människor, eftersom de inte har självdisciplin och gör rätt för sig. Dessa individer bestraffas med högre skatt. Jobbskatteavdraget är ett borgerligt genidrag, eftersom det gör skatten i sig till en bestraffning. Så ser inte vi Socialdemokrater på skatt. Vi ser att skatt kan användas till bra saker, och att skatt är helt nödvändigt för ett gott samhälle. Vi anser också att det är moraliskt rätt att det som har mer bidrar mer. Alltså kan vi inte ha en politik där vi anammar skatt är bestraffning. Hur vi ska utjämna skillnaderna i beskattning mellan lön och andra inkomster lämnar vi öppet. Kanske bör skatten på andra inkomster sänkas till samma nivå som lön efter jobbskatteavdrag. Kanske bör jobbskatteavdraget tas bort helt och hållet. Eller så är den bästa lösningen en kombination. Men det är helt klart att vi måste tillbaka till principen om skatt efter bärkraft. Om vi anammar politik som bygger på en annan moralsyn och människosyn än vår egen blir vi inte trovärdiga i väljarnas ögon. Unga S-kvinnor Rebella yrkar 1. Att skicka motionen vidare till kongressen. 2. Att Socialdemokraterna ska verkar för att utjämna skillnaderna i beskattning mellan lön och andra inkomster som föräldrapenning, sjukpenning, pension och a-kasseersättning. Det är inkomstnivån som ska avgöra beskattningen, inte inkomstslaget. Motionen antagen på Unga S-kvinnor Rebellas medlemsmöte den 23 april Motionen även antagen på S-kvinnor i Stockholms årsmöte 24 mars Motionär: Unga S-kvinnor Rebella, S-kvinnor i Stockholm Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun 13

14 Utlåtande D02, D03, D04, D05 och D06 Motionerna behandlar skattepolitiken och argumenterar för att skattesystemet ska bidra till omfördelningspolitik i högre utsträckning än idag, att RUT-avdraget ska avskaffas, att de stora skillnader i inkomstbeskattning som skapats mellan lön och andra inkomster ska utjämnas samt att möjligheten att få uppskov med reavinstskatten ska avskaffas för att begränsa prisökningar på bostäder. Styrelsen delar i allt väsentligt motionärernas inriktning på skattepolitiken. Den socialdemokratiska skattepolitiken bör präglas av rättvis beskattning, omfördelning, bidra till att begränsa prisökning på bostäder och inte subventionera vissa branscher. Det finns även andra viktiga aspekter som bör prägla socialdemokratisk skattepolitik. Styrelsen föreslår därför att Arbetarekommunen till partikongressen lämna en större skattepolitisk motion som bl a innehåller de förslag och/eller den andemening som uttrycks i motionerna B11, B90, B99, B109 och B136. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motion D02 till förmån för den större skattepolitiska motion som föreslås skickas till partikongressen. att avslå motion D03 till förmån för den större skattepolitiska motion som föreslås skickas till partikongressen. att avslå motion D04 till förmån för den större skattepolitiska motion som föreslås skickas till partikongressen. att avslå motion D05 till förmån för den större skattepolitiska motion som föreslås skickas till partikongressen. att avslå motion D06 till förmån för den större skattepolitiska motion som föreslås skickas till partikongressen. Beslut: 14

15 15