När det gäller personer som samtidigt får ersättning från Försäkringskassa, A-kassa eller socialbidrag anser

Transkript

1 *Skatteverket 1(5) 1000 vita nya jobb i Gävle Bakgrund Skatteverket har i juni månad 2006 presenterat en rapport om svartjobb, Rapport 2006:4 Svartköp och svartjobb i Sverige. Rapporten handlar om arbetsinkomster som ska beskattas men inte blir beskattade. Sådana arbetsinkomster benämns svartarbete. I nationalräkenskaperna finns en diskrepans mellan inkomsterna i samhället och hushållens konsumtion. Den indikerar ett svartarbete på mdkr per år. Skatterättsligt kan beloppet beskrivas i termerna av för låg eller oredovisad lön eller för lågt eller oredovisad inkomst av näringsverksamhet. Antalet personer som utfört något svartarbete uppskattas motsvara cirka och deras utförda svartarbete motsvarar helårsarbeten varav åt företag. Den största kategorin som utfört svartarbete är facklärda arbetare motsvarande uppräknat personer. Allmänt kan sägas att de som utför svarta tjänster har en övervikt bland yngre personer och personer med låg inkomst medan köp av svartarbeten har en överrepresentation av personer med högre inkomst och personer som äger sin bostad. Även om en minoritet anser att det är en lindrig förseelse att jobba svart eller köpa tjänster svart finns det skillnader. Det är en mycket stor skillnad i acceptans mellan att anlita en nära släkting jämfört med t.ex. en person som har A-kassa, sjukpenning eller socialbidrag. Om man köpt svart och i synnerhet om man köpt svart för mer än kronor desto mer acceptabelt anser man att det är att anlita en person för svartarbete. När det gäller personer som samtidigt får ersättning från Försäkringskassa, A-kassa eller socialbidrag anser Postadress Telefon E-postadress gavle@skatteverket.se GÄVLE

2 *Skatteverket 2(5) en klar majoritet av de svarande att det är helt oacceptabelt att anlita en sådan person för ett svartarbete. Av detta torde slutsatsen kunna dras att det bland medborgarna finns stöd för insatser för att motverka kombinationen svartarbete och bidragsfusk. I rapporten sägs också att ökad kunskap är viktig, för svartarbete handlar inte bara om skatter och skattebördans fördelning. I en svart ekonomi är produktionen inte lika effektiv vilket hämmar tillväxten i samhällsekonomin. En stor del av skatteinkomsterna återförs till medborgarna i form av transfereringar och bidrag som baserar sig på den deklarerade (vita) arbetsinkomsten. Med svarta inkomster kan en individ få för mycket i bidrag. I en senare rapport från Skatteverket (Rapport 2005:1) Rätt från början, anges att det finns flera orsaker till skattefusk. Här sägs bl.a. att normer i hög grad styr människors beteende, vilket innebär att människor gör som andra gör samt att man undviker att göra sådant som kan leda till ett socialt ogillande. En av de starkaste normerna för mänskligt beteende handlar om reciprocitet. Detta innebär att man återgäldar ett visst beteende. En person väljer att samarbeta och bidra till gemensamma nyttigheter om andra gör det. Det handlar alltså om ett villkorat samarbete. Normerna har utvecklats genom evolutionen och är både socialt inlärda och biologiskt nedärvda. Av skatteverkets två attitydundersökningar (Rapport 2006:1 och 2006:2) som genomfördes under förra året framgår att allt fler tycks acceptera svartarbete. Femton procent av de svarande anser att det är OK att folk arbetar svart, en uppgång med två procentenheter jämfört med I dåvarande Riksrevisionsverkets (RRV) undersökning om svart ekonomi (rapport RRV 1998:36)framhålls att en viktig del i attitydpåverkan är att höja förtroendet för de välfärdssystem vars finansiering det svarta arbetet negativt inverkar på. Det gäller bestämmelserna om bl.a. socialavgifter och inkomstrelaterade bidrag och ersättningar. Det kan också gälla utformningen av inkomstbeskattningen. Här gäller det både reglernas innehåll och att reglerna är enkla att tillämpa.

3 *Skatteverket 3(5) 75 procent av medborgarna mellan 18 och 74 år angav i RRV:s undersökning skatten som det främsta skälet till att man arbetar svart. RRV drog därav slutsatsen att skatternas utformning och nivåer spelar en roll och eftersom alla skatter och avgifter påverkar det slutliga priset på en vara eller tjänst finns ett ekonomiskt incitament för svart arbete. RRV ansåg att frågan om incitament blir än mer relevant om de totala marginaleffekterna beaktas, dvs. när hänsyn tas till även inkomstrelaterade bidrag och försäkringsersättningar. Det kan därför vara effektivt att skapa incitament som verkar åt det andra hållet, nämligen att göra det ekonomiskt intressant att redovisa inkomster. Sammanfattningsvis konstaterade RRV att olika skatters utformning, nivå och konstruktion påverkar omfattningen av det svarta arbete som utförs i Sverige. En av de branscher där svartarbete är vanligast förekommande är byggsektorn. Ett vanligt beteende är att en person, som har normal anställning, vid sidan om den anställningen utför arbete åt personer som han själv fått kontakt och slutit avtal med i direkt konkurrens med sin arbetsgivare. Vi är ett antal aktörer i Gävle som träffats ett antal gånger och kommit överens om att ta fram en gemensam handlingsplan för att förändra attityderna i synen på svart arbete och på så sätt skapa 1000 vita nya jobb i Gävle. Syfte Syfte med handlingsplanen är att skapa 1000 nya vita jobb i Gävle som leder till minskning/eliminering av svartjobben i Gävle främst inom byggsektorn. Mål Målet är att genom ökad samverkan mellan Skatteverket, Gävle kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, LO, byggfacken och näringslivet skapa förutsättningar för 1000 nya vita jobb och fler nya företag i Gävle inom tre år.

4 *Skatteverket 4(5) Aktiviteter Aktiviteterna som utgår från handlingsplanen riktas i huvudsak mot privatpersoner som köper tjänster (t.ex. byggjobb) samt de privatpersoner som under sin fritid, a-kasseperiod, sjukskrivning eller sjukersättning utför svartarbete. Vi ska på olika nivåer verka för och vidta förebyggande och brottsbekämpande åtgärder som minskar förekomsten av svartarbete bl.a. genom information på byggarbetsplatser att skicka ut information och riskbedömning till den sökande tillsammans med bygglovet uppföljning av personer med försörjningsstöd information i samråd med Byggsamråd samverkansmöten med entreprenörer information till alla anställda hos kommunen utbildning till nystartade företag utbildning och information till lärare och elever vid gymnasieskolans byggprogram ökad uppföljning från kommunens sida vid upphandling av entreprenörer och underleverantörer information riktad till kommunens inköpare gällande byggrelaterade tjänster utveckling av kontrollen på byggarbetsplatsen att bjuda in intressenter till stormöten/information lunchträffar och seminarier informera om kampanjen och regelverket samt de kontaktytor som finns workshop på Svenskt Näringslivs höstkonferens information på våra hemsidor om kampanjen brev med information till medlemsföretagen medverkan i möten med lokala politiker, riksdagsmän och övriga länsaktörer medverkan med logotype i ev. annonser där vi är överens om budskap information om starta eget företag riktad information till invandrarföretag information till försäkringsbolag.

5 *Skatteverket 5(5) Skatteverket i samverkan med övriga aktörer ansvarar för att en aktivitetsplan med angivande av aktiviteter, ansvariga och genomförandetidpunkt tas fram för detta arbete. Efter utvärdering av aktiviteter ska framgångsrika aktiviteter spridas till i första hand övriga kommuner i länet och vidare till övriga län/regioner. Organisation Skatteverket mittregionen är ansvarig för genomförandet som beräknas pågå under tre år. Samordningsansvarig är, Skatteverket. Kampanjgruppen som består av representanter från Skatteverket mittregionen, Svenskt Näringsliv, Mellansvenska Handelskammaren, Företagarna, Försäkringskassan Gävleborg, Arbetsförmedlingen Gävleborg, Gävle kommun, LO, Sveriges Byggindustrier Gävleborg och Byggnads Gästrikland ska träffas en gång per kvartal. Rapportering Skatteverket är sammankallande till gruppens möten. Rapportering om genomförda och pågående aktiviteter ska ske skriftligen kvartalsvis från respektive aktivitetsansvarig till samordningsansvarig inför gruppens möten.