Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 2 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 8/ Dnr 174/ Dnr 131/ Dnr 6/ Dnr 9/ Dnr 80/ Dnr 162/ Information Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna Beskrivning av ärendet 1 Nattfastemätning på särskilt boende hösten 2013 Sedan våren 2011 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilt boende varje vår och höst. Ansvaret för mätningarna ligger hos kostenheten och utförs av dietist tillsammans med omvårdnadspersonalen. 2 Ansökan om utvecklingsmedel 2014 för att kvalitetsutveckla arbetet för våldutsatta kvinnor och barn Vingåkers kommun tillsammans med Katrineholms kommun har hos Socialstyrelsen ansökt om 300 tkr i utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla arbetet för våldutsatta kvinnor och barn. 3 Verksamhetsplan Socialnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål och styrdokument samt sina egna målsättningar antagit en nämndplan för Förvaltningen har utifrån nämndplanen gjort en verksamhetsplan där även de aktiviteter som planeras för att nå de uppsatta målen redovisas. 4 Förslag till allmänna riktlinjer och tillämpnings-anvisningar för avgifter inom äldreomsorgen År 2002 ändrades socialtjänstlagen på så sätt att den så kallade maxtaxan inom äldreomsorgen infördes. Förslaget innebär i sig ingen ändring av taxa eller avgifter Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida utan syftar endast till att säkerställa att samtliga brukares avgifter beräknas enligt samma riktlinjer. 5 Förslag till reviderad handlingsplan 2014 för demensvård i Vingåkers kommun 6. Lex Sarah En Lex Sarah anmälan har inkommit om brister i bemötande och omsorg i samband med toalettbesök. Man håller på med utredning och möte har hållits med samtlig personal, chefer och sjuksköterskor. 7. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Rapporten från Socialstyrelsen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden Överenskommelser för år 2014 mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting inom området vård och socialtjänst. Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har tecknat tre överenskommelser inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård avseende en fortsättning av pågående utvecklingsarbete under Prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier 2013 Socialstyrelsen har beslutat att tilldela Vingåkers kommun kronor i prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier. 10. Beslut om avslutat ärende tillsyn av HVB barn och unga vid Fenix HVB från IVO, Dnr /2013. Ärendet avslutas Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 4 Nattfasta Humlegården och Ekgården, Vingåkers kommun Nattfastemätning Vår 2011-Höst 2013 För att täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet för att öka möjligheterna att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. Sedan våren 2011 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilda boendena i Vingåkers kommun. Mätningarna har genomförts vår och höst under dessa år. 40,0% Nattfastemätning 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% >16 h h h h h h <11 h Vår ,8% 10,4% 21,9% 25,0% 11,5% 4,2% 7,3% Höst ,8% 12,8% 15,1% 25,6% 10,5% 8,1% 5,8% Vår ,0% 15,7% 10,8% 22,9% 30,1% 3,6% 9,6% Höst ,7% 10,1% 15,7% 34,8% 11,2% 3,4% 4,5% Vår ,0% 8,0% 13,8% 29,9% 24,1% 5,7% 10,3% Höst ,1% 9,4% 19,8% 12,5% 20,8% 9,4% 20,8% Nattfastemätning hösten 2013 Varje avdelning fyller i en blankett när brukarna äter middag, kvällsmål, nattmål, för-frukost och frukost. Utifrån denna information räknas sedan tiden för nattfastan ut och grupperas intervallvis. Även information in om aktuellt BMI 1 och MNA 2 insamlas (se tabell nedan). Ifyllda blanketter samlas in av enhetschefer som sedan överlämnas till dietist som sammanställer resultaten. Resultaten grupperas in i intervaller per timme avdelningsvis. Tiden avrundas alltid uppåt. Då sammanställningen grupperas i intervaller går det inte att räkna ut medelvärde utifrån dessa siffror. För att få än mer korrekta uppgifter om nattfastans längd ändrades instruktionerna hösten 2013 till att personal fyller i den tiden då brukaren äter. Tidigare har det inte varit specificerat om det ska 1 BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 2 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år.

4 5 fyllas i när brukaren börjar äta eller om det är när brukaren slutar äta. Detta kan då ha tolkats olika av olika personer. Med de nya instruktionerna ska siffrorna bli mer exakta samt säkerställa att dessa blir mer korrekta och rättvisa. Tiden från när brukaren börjar äta till brukaren slutar äta. Många brukare har eget på rummet vilket skulle kunna betyda att deras nattfasta egentligen var kortare än vad mätningen visar. Sannolikt är det fler utav avdelningarna där ingen har ofrivillig nattfasta som är lång men då dessa uppgifter ej fyllts i blanketterna framkommer det inte. Kommentarer På avdelningen Lunden, Ekgården har ingen brukare en ofrivillig nattfasta längre än 14 timmar och 45 min. På avdelningarna Skräddaren och Skäret 2 Humlegården så har ingen brukare ofrivillig nattfasta längre än 13 timmar. De har erbjudits något men tackat nej. På avdelningarna Skäret 1 och Vävaren, har alla brukare har mindre än 13 timmars nattfasta. Tabell 1, Brukare med lång nattfasta och risk för undernäring vår 2011 höst 2011 vår 2012 höst 2012 vår 2013 höst 2013 Brukare inom rött fält med BMI <22 16% 22% 17% 18% 15% 9% Brukare inom rött fält med BMI <22 8% 19% 11% 13% 15% 9% och MNA <12

5 6 Datum (2) Vår handläggare Helena Dahlstedt, helena.dahlstedt@vingaker.se Tjänsteutlåtande Nattfastemätning på särskilt boende hösten 2013 Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Ta emot informationen och lägga den till handlingarna Bakgrund Sedan våren 2011 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilt boende varje vår och höst. Ansvaret för mätningarna ligger hos kostenheten och utförs av dietist tillsammans med omvårdnadspersonalen. Sammanfattning Resultatet av höstens mätning visar att över lag har alla kortare nattfasta än tidigare. Målet är att ingen ofrivilligt ska vara utan mat längre än 11 timmar. Andelen med detta resultat är dubbelt så hög som vid senaste mätningen. Andelen med de högsta värdena (15-16 timmar och där över) har det senaste året sjunkit från 25,8% till nu 12,5%. De åtgärder som lett fram till höstens resultat är bland annat att de somatiska avdelningarna Skräddaren, Vävaren och Skäret på Humlegården infört senare middag. De har flyttat måltiden från kl till Man har också varit mer noggrann vid ifyllandet av mätblanketten, frågat brukarna som har egen mat på rummet hur dags de ätit under kväll/natt. Vid analys på individnivå där man tittar på de brukarna med både lång nattfasta och risk för undernäring kan man se att andelen har sjunkit det senaste året. Förvaltningens ståndpunkt Det är glädjande att se att antalet timmar för nattfastan sjunker och att insatserna ger resultat. Det är viktigt med kompetens i verksamheten som driver arbetet med förbättringar framåt. Utmaningen framåt är att hålla i det goda arbete som påbörjats och att fortsatt ha högt fokus på nutritionsfrågorna. VK300S v , Tjut Nattfastan hösten 12 (4) Bilagor Nattfasta Humlegården och Ekgården, Vingåkers kommun Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

6 7 VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen 2 (2) Dag Wallströmer Socialchef Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska

7 8

8 9

9 10

10 11

11 12

12 13

13 14

14 15

15 16

16 17

17 18

18 19

19 20

20 21

21 22

22 23

23 24

24 25

25 26

26 27

27 28

28 29

29 30

30 31

31 32 Verksamhetsplan för socialförvaltningen i Vingåkers kommun Dokumentnamn Plan Fastställd Beslutande Socialchef Senast reviderad Giltighetstid Dokumenttyp Verksamhetsplan 2014, socialförv. Detta dokument gäller för Socialförvaltningen Verksamhetsplan 2014

32 33 Innehållsförteckning 1 Organisation Socialförvaltningens ansvarsområde Kommunfullmäktiges mål - Hållbarhet/jämställdhet/trygghet/respektfullt bemötande KF: s mål Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Kommunfullmäktiges delmål Kommunfullmäktiges delmål Kvalitetsgarantier inom socialförvaltningen Kommunfullmäktiges delmål Kommunfullmäktiges delmål KF: s mål Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Kommunfullmäktiges delmål Kommunfullmäktiges delmål Kommunfullmäktiges delmål KF: s mål Vi är stolta över att vi är företagsamma Kommunfullmäktiges delmål Socialnämndens vision Socialnämndens övergripande mål Verksamhetsmål Omsorg om äldre Omsorg om personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg.12 6 Befolkningsutvecklingens påverkan på verksamheterna Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorg Förändrad lagstiftning/regelverk Gemensamt Individ- och familjeomsorg Handikappomsorgen Äldreomsorgen Attityd och beteendeförändringar Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorg Förändringar i verksamheten Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorgen Internkontrollplan för Riskbedömning Matris Årliga inbyggda kontroller som redovisas till socialnämnd Riktade kontroller Riktade kontroller Riktade kontroller

33 34 1 Organisation Nämndplanen innehåller Socialnämndens visioner och mål. Verksamhetsplanen beskriver hur socialförvaltningen ska uppnå nämndens mål genom konkreta mål och aktiviteter. Hur måluppfyllelse mäts och redovisas anges med kursiv stil. Nämnden fastställer internkontrollplanen som ingår i verksamhetsplanen. De verksamheter som önskar kan utifrån förvaltningens verksamhetsplan formulera egna verksamhetsplaner. De begränsade resurserna ställer krav på att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och att rationaliseringsmöjligheter tas tillvara på alla nivåer. Verksamhetsförändring/utveckling kommer att fortsätta att vara ett ständigt inslag i verksamheten. Det är endast genom engagerade, motiverade och kompetenta medarbetare som socialnämnden kan ge en bra vård och omsorg till dem verksamheten är till för. 2 Socialförvaltningens ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, handikappomsorg, färdtjänst och flyktingmottagning inom kommunen samt hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och hemsjukvård för invånare över 18 år. Socialförvaltningen ansvarar på nämndens uppdrag för verksamheten inom dessa områden vilket innebär att verkställa de beslut som nämnden fattar och arbeta för att nå de av nämnden uppsatta målen inom givna ekonomiska ramar. Inom samtliga målområden ska det säkerställas att hänsyn tas till alla individer oavsett kön, funktionsnedsättning, religionstillhörighet, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. 3 Kommunfullmäktiges mål - Hållbarhet/jämställdhet/trygghet/respektfullt bemötande Kommunfullmäktige har beslutat om indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelsen. Varje indikator är kopplad till ett delmål. I styrdokument för Vingåkers kommuns finns olika policyn, riktlinjer och planer som genererar åtgärder för nämnder och förvaltningar. Socialnämnden har också i handlingsplaner och riktlinjer angivit hur förvaltningen ska arbeta med verksamhetsfrågor. Samtliga styrdokument finns på Rankan. 3.1 KF: s mål Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser 3.2 Kommunfullmäktiges delmål Vingåker har attraktiva arbetsgivare och en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap 3

34 35 Arbetsmiljöpolicy Aktiviteter Varje chef ska informera sin personal om gällande arbetsmiljöpolicy, drogoch alkoholpolicy, policy om kränkande särbehandling, jämställdhetsplan och tobakspolicy Genomföra regelbundna arbetsplatsträffar där arbetsmiljöfrågor har en obligatorisk plats på dagordningen Genomföra utvecklingssamtal med varje medarbetare där bl a arbetstagarens arbetsmiljö diskuteras Redovisas i månadsuppföljningar Jämställdhetsplan Kommunen ska utjämna sned könsfördelning och motverka uppdelning i mansoch kvinnoyrken I bokslutet redovisas årligen könsfördelningen bland förvaltningens anställda vid årsskiftet. Deltidsarbetande ska erbjudas utökad tjänst då vakanser uppstår. Ledningspolicy I policyn ställs krav på uppdrag, organisation, chefer och medarbetare. Lönepolicy Information om lönesättningsprinciper ska medarbetarna kunna inhämta hos lönesättande chef. Medarbetaren har möjlighet att genom kunskap om principerna och sin arbetsprestation påverkan sin lön. Mångfaldsplan Planen ska främja etnisk mångfald på arbetsplatsen. Policy för hälsofrämjande ledarskap Målet är att skapa en välmående organisation med hälsofrämjande arbetsplatser och på så sätt öka frisknärvaron på kommunens enheter. Riktlinjer för rehabilitering Målet är att förebygga och/eller minska sjukfrånvaron genom aktiva friskvårdsinsatser Tobakspolicy Målet är att anställda i Vingåkers kommun i så liten utsträckning som möjligt ska bruka tobak, med ökad hälsa och livskvalitet som följd. 4

35 36 Trafiksäkerhetspolicy Kommunen ska se till att samtliga medarbetare har den kunskap, motivation och utbildning som krävs för att följa upp policyn Personalpolicy Mål för förvaltningen Medarbetarsamtal, lönesamtal och lönesättande samtal ska hållas med medarbetarna minst en gång per år. Rapporteras i månadsrapporten Ovanstående dokument ska kommuniceras med medarbetarna på arbetsplatsträffar minst en gång per mandatperiod Rapporteras i månadsrapporten Sjukfrånvaron ska minska från tidigare år. Redovisas om underlag fås från personalkontoret Antalet delade turer ska minska jämfört med Räkning görs på samtliga schema och redoviss i delårsbokslut Aktiviteter Samtliga chefer i socialförvaltningen ska under sitt första chefs-år i kommunen få utbildning i arbetsrätt, arbetsmiljö, medarbetarsamtal och lönesamtal. Samtliga chefer i socialförvaltningen ska erbjudas handledning. Delegationsordningen för personalärenden ska revideras Deltidsarbetande ska erbjudas utökad tjänst då vakanser uppstår och innan tjänster utannonseras ska först befintlig deltidspersonal tillfrågas när så kan ske inom befintlig ram och utan att kvalitén försämras 3.3 Kommunfullmäktiges delmål Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service och kvalitet. Informationspolicy Målet är att ge ökade kunskaper, främja aktivitet och skapa en öppen attityd mellan kommunen och kommuninvånarna. Aktivitet Under året ska de kvarstående brister på kommunens hemsida som uppmärksammats genom öppna jämförelser åtgärdas Kommunal serviceplan Målet är att det ska finnas en god service på rimlig nivå för alla som bor, besöker och verkar i kommunen. Tillgänglighetsplan Syftet är att stärka kommunens arbete med att skapa jämlika villkor för alla kommunens medborgare och att arbeta med tre prioriterade områden under denna planperiod; tillgänglighet, information och samverkan. Vidtagna åtgärder rapporteras årligen i bokslutet 5

36 37 Äldreomsorgsplan Äldreomsorgens insatser ska vara förebyggande, kompletterande och individuellt utformade för att främja den enskildes självständighet Kvalitetsgarantier inom Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Kvalitetsgaranti för placerade barn och ungdomar Du erbjuds stöd och kontakt med din handläggare genom samtal minst var annan månad. Handikappomsorg Tillsammans med dig upprättar vi en genomförandeplan som beskriver insatsens innehåll. Genomförandeplanen följs upp vid behov och minst en gång per år. Kvalitetsgaranti i daglig verksamhet Du får prova olika delar inom daglig verksamhet utifrån dina önskemål Kvalitetsgaranti för gruppbostad inom LSS och socialpsykiatri samt barnkorttids Du får en kontaktpersonal när du flyttar in i gruppbostaden Kvalitetsgaranti för personlig assistans Du får möjlighet att påverka valet av ordinarie personal Äldreomsorg Värdighetsgaranti och Kvalitetsgaranti i särskilt boende Vi lovar att upprätta en genomförandeplan tillsammans med dig som beskriver hur du önskar att vi ska hjälpa dig. Genomförandeplanen ska vara påbörjad inom en vecka och helt färdig inom fyra veckor. Värdighetsgaranti och Kvalitetsgaranti i dagvården Vi garanterar att du som beviljats dagvård - Får en trygg och meningsfull dag - Att aktiviteterna är utformade efter dina behov och anpassas efter önskemål och dagsform - Att du och din/dina anhöriga får en personlig kontaktperson Värdighets och kvalitetsgaranti i hemtjänsten För att kunna planera din tid görs en överenskommelse med dig om när du vill ha din hjälp. Vi lovar att kontakta dig om det blir mer än 30 minuters försening. 3.4 Kommunfullmäktiges delmål Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt Policy för ett hållbart Vingåker Kommunen ska arbeta för att bli en långsiktigt uthållig kommun som tar hänsyn till såväl miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. 6

37 38 Mål för förvaltningen Verksamheten ska drivas på ett så ekologiskt hållbart sätt som möjligt 3.5 Kommunfullmäktiges delmål Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa Mål för förvaltningen % registrering ska nås i kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret, rapportera i internkontrollen. För 100 % av de boende på särskilt boende ska en riskbedömning av nutrition enligt MNA ha gjorts och handlingsplan finnas för alla som uppvisar risk Rapporteras genom Senior Alert Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för at skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska antalet samordnade individuella vårdplaner öka. På sikt ska 80 % av patienterna ha en samordnad individuell vårdplan vid ett visst mättillfälle. Rapporteras i månadsrapport varje kvartal. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inskrivning i sluten vård som hade kunnat undvikas. 1 Med stöd av Senior alert ska individens risk för fallskador, undernäring, trycksår och dålig munhälsa bedömas standardiserat och åtgärder vidtas samt följas upp. 2 Minska läkemedelsanvändning som innebär påtaglig risk för bivekningar hos äldre. 3 De som befinner sig i livets slutskede skall erbjudas ett brytpunktssamtal. 4 I genomsnitt 10 % förbättring på de tre indikatorerna, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsläkemedel mot ångest under Under 2014 vara konsument i NPÖ 6. Övriga mål sammanfaller med redovisade mål under tidigare delmål Kostpolitiskt program Handikappomsorg Aktiviteter Riktlinjer och rutiner för måltidssituationen såsom måltidens innehåll, måltidsmiljö och måltidsordning ska upprättas. 2 Länsgemensamma mål tagna i VOHJS

38 39 Äldreomsorg Aktiviteter Alla brukare ska erbjudas en måltidsordning som medför att måltidsuppehållet inte överstiger 11 timmar. Nattfastemätningar på alla enheter sker årligen och redovisas i nämnd. All personal ska arbeta utifrån Socialstyrelsens vägledning och föreskrift, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Alla brukare över 65 år med särskilt boende, hemtjänst eller hemsjukvård ska erbjudas riskbedömning i Senior Alert. Resultatet av riskbedömningen och vidtagna åtgärder med anledning av denna registreras. Ansvarig sjuksköterska kontaktar alltid dietist vid bedömd risk för undernäring. All personal i särskilt boende ska använda sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. Alla kostombud ska 2ggr/år utbildas inom området kost. Övriga mål sammanfaller med redovisade mål under tidigare delmål 3.6 KF: s mål Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun 3.7 Kommunfullmäktiges delmål Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner Strategi för barn och ungdomars hälsa i Vingåkers kommun Samverkan. Genom samverkan inom och mellan de berörda förvaltningarna bedrivs ett samlat och målinriktat arbete för en god hälsa hos Vingåkers barn och ungdomar. Vid möjlighet till samverkan med andra enheter eller externa aktörer kontaktas dessa tidigt i processen. Delaktighet och inflytande. Barn och ungdomar i Vingåkers kommun har möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem samt har en kunskap om denna möjlighet. Förtroendevalda och tjänstemän tar hänsyn till barn- och ungdomsperspektiv i alla beslut som påverka barn och ungdom. Stödjande miljöer. Alla barn och ungdomar i Vingåkers kommun får möjlighet och stöd i att utveckla sin självkänsla 7, sitt självförtroende 8 samt sin problemlösningsförmåga. Detta sker både i socialförvaltningens och barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Barn och ungdomar i Vingåker kommuns skolor upplever att elevhälsan 9 är tillgänglig och har kunskap om vad elevhälsan erbjuder. 7 Självkänsla innebär den grundinställning som individen har till sig själv, vad denne tycker om sig själv. Begreppet rymmer dimensioner av hur nöjd, stolt och accepterande individen är mot sig själv när det gäller sin person. 8 Självförtroende innebär den tilltro individen har till sin förmåga att prestera inom olika områden. 9 Skolsköterska samt skolkurator. 8

39 40 Hälsosam mat och miljö. Barn och ungdomar i Vingåkers kommuns förskolor och skolor erbjuds god, vällagad och hälsosam mat och måltider som är positiva upplevelser. Barn och ungdomar i Vingåkers kommun har goda frukostvanor. Drogfria miljöer och uppväxt. Genom ett aktivt ANDTförebyggande 10 arbete inom förvaltningarna ges barn och ungdomar möjlighet till en drogfri uppväxt. Lokaler där verksamhet för barn och ungdomar bedrivs är helt fria från alkohol, narkotika, tobak och dopning. Föräldrastöd. Föräldrar i Vingåker erbjuds och har kunskap om olika typer av föräldrastöd som täcker barnets hela uppväxtperiod. Föräldrastödet sker och samordnas i samverkan med andra aktörer. 3.8 Kommunfullmäktiges delmål Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer Mål för förvaltningen Andelen bostäder med hiss ökas samt att den generella tillgängligheten för bostäder förbättras. 98 % av det blockförhyrda på Sävstagården och Gränden ska vara uthyrt i genomsnitt. Rapporteras i delårsbokslut och bokslut. Sävstagården ska uppgraderas till Trygghetsboende.. Övriga mål sammanfaller med redovisade mål under tidigare delmål 3.9 Kommunfullmäktiges delmål Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen Mål för förvaltningen Öka andelen brukare som gör egna val av utförare av insatser av hemtjänst. Redovisas i verksamhetsberättelsen Aktivitet Följa utvecklingen av valfrihet i hemtjänsten genom statistik över val av egna timmar, val av utförare, och insatser av Fixar-Malte. Redovisas i verksamhetsberättelse Övriga mål sammanfaller med redovisade mål under tidigare delmål 10 Alkohol, narkotika, doping, tobak 9

40 KF: s mål Vi är stolta över att vi är företagsamma 3.11 Kommunfullmäktiges delmål Vingåker uppmuntrar till företagsamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet Näringslivspolitiskt program Kommunen och näringslivet genomför tillsammans det näringslivspolitiska programmet i syfte att skapa förutsättningar för ett livskraftigt och starkt näringsliv som genererar arbetstillfällen och praktikplatser och därmed tryggar välfärden. Mål för förvaltningen Öka andelen brukare som gör egna val av utförare av insatser från hemtjänsten. Rapporteras i bokslut 4 Socialnämndens vision Vingåkers kommuns äldre- och handikappomsorg ska genomsyras av följande: En helhetssyn på människan är utgångspunkt för individuellt anpassade insatser Alla brukare bestämmer efter sin förmåga själva och påverkar sin egen vardag Alla brukare och anhöriga känner trygghet och blir bemötta med respekt Vingåkers kommuns individ- och familjeomsorg ska genomsyras av följande: En helhetssyn på människan är utgångspunkt för individuellt anpassade insatser Nämndens insatser ska stärka individen/familjen att leva ett gott och självständigt liv. Alla barn och ungdomar som växer upp i Vingåkers kommun ska få det stöd de behöver för att utveckla ett självständigt och självförsörjande liv utan droger och kriminalitet 4.1 Socialnämndens övergripande mål Socialnämndens verksamhet ska bedrivas utifrån följande övergripande mål: (mätmetod/redovisningssätt i kursiv stil) Myndighetsbesluten ska ha en rättssäkerhet så att minst 95 % klarar en prövning i högre instans. Årligen mäts andelen beslut som ändras i högre instans. Den som vårdar anhörig ska ges goda stödinsatser Regelbundet görs utvärdering av anhörigstödet i form av enkät Samarbete ska utvecklas med olika frivillig- och intresseorganisationer. Avtal med föreningarna redovisas årligen 10

41 42 5 Verksamhetsmål 5.1 Individ- och familjeomsorg Genom en tydlig och stringent myndighetsutövning skapa förutsägbarhet och trygghet. Aktiviteter Översyn av olika riktlinjer så att dessa ligger i linje med aktuellt rättsläge Genom samverkan och tidiga insatser minska behovet av senare och mer ingripande åtgärder. Aktiviteter Utveckla arbetet på familjecentralen Upprätta avtal med Katrineholms kommun om användande av behandlingsinsatser för barn och familjer ALVA verksamheten Utveckla Motivet mot evidensbaserade metoder Avtal om öppet intag för Vingåkersbor på Mercur Genom stöd och aktivering ska passivisering undvikas. Aktiviteter Tidig rehabilitering i samverkan, TRIS Tät samverkan med Vadidakt och arbetsförmedlingen för att erbjuda alla med försörjningsstöd kompetenshöjning och aktivitet Trygghetsanställningar och liknande åtgärder Försörjningsstödsprojektet Genom en aktiv och kvalitativ introduktion bidra till att tidigt frigöra den resurs för framtiden som våra invandrare utgör. Aktiviteter ISAK Egenkraft Sommarjobb för ensamkommande barn Mötesplatsen Alla barn som vårdas utanför det egna hemmet ska bli behöriga till nationellt program på gymnasiet och fullfölja sina gymnasiestudier Aktiviteter Individuell studieplan och eventuelle åtgärdsprogram redovisas i samband med övervägande/omprövning Med Barn- och utbildning gemensam rutin för placerade barn 5.2 Omsorg om personer med funktionsnedsättning Kommunen skall främja de funktionshindrades ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, samt aktiva deltagande i samhällslivet. Aktiviteter Arbeta för fler externa platser för daglig verksamhet 11

42 43 Barn, ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder skall tillförsäkras ett individualiserat stöd och service när de behöver det. Aktiviteter Med stöd leda för resultat vitalisera arbetet med delaktighet genom genomförandeplaner. Antalet aktuella genomförandeplaner redovisas kvartalsvis Den enskilde skall kunna hysa tilltro till och känna trygghet i att insatserna varar och att tillvaron är överblickbar. Aktiviteter Upprättande av individuell plan när så önskas 5.3 Omsorg om äldre Äldreomsorgens insatser ska vara förebyggande, kompletterande och individuellt utformade för att främja den enskildes självständighet. Den enskilde individens önskemål måste beaktas vid behov av äldreomsorg. Aktiviteter Alla ska ha en genomförandeplan som upprättas tillsammans med den enskilde och uppdateras vid behov dock minst en gång årligen Antalet aktuella genomförandeplaner redovisas kvartalssvis Insatser ska bidra till att den enskilde så långt som möjligt kan bo kvar i det egna hemmet. Aktiviteter Verksamheten ska följa utvecklingen av hjälpmedel och tekniskt stöd för äldre Kommunen ska ge god och säker hälso- och sjukvård och tillgodose att tillräckligt antal platser i särskild boendeform finns när behovet uppkommer. Aktiviteter Platstillgång i särskilt boende redovisas till varje socialutskott Kommunen ska ge god omvårdnad i livets slutskede. Aktiviteter Uppföljning av resultatet av registreringarna i Palliativa registret Individuella önskemål ska dokumenteras i genomförandeplanen Alla ska få utskrivna läkemedel, på rätt sätt och i rätt tid. Aktiviteter Läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentral och apotekare Verka för kontinuitet i läkarmedverkan genom avtal med vårdcentralen Årlig extern granskning av rutiner för hantering av läkemedel. Rapporteras till nämnd. Teamträffar Kosten inom äldreomsorgen är anpassad för äldre. Aktiviteter Regelbundna träffar med kostchef och dietist 12

43 44 Individuella önskemål om kostens innehåll skrivs in i genomförandeplan och delges köket Se även aktiviteter under 3.5 Kostpolitiskt program 6 Befolkningsutvecklingens påverkan på verksamheterna 6.1 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen på verkas på kort sikt inte av befolkningsutvecklingen. 6.2 Handikappomsorg Befolkningsutvecklingen i sig har ingen påverkan på Handikappomsorgen. 6.3 Äldreomsorg Antalet invånare över 65 år ökar med 20 % från 2010 till år Fram till 2030 kommer antalet invånare över 85 år att öka med minst 20 %. Aktiviteter Noggrant följa befolkningsutvecklingen och förändringen mellan olika åldersgrupper samt förändringar i behov över tid. Vid delårsbokslut redovisa genomsnittlig inflyttningsålder på säbo 1:a halvåret, genomsnittliga boendetid på avlidna under 1:a halvåret. Använda resultatet vid framtagandet av planeringsförutsättningar för kommande budget. 7 Förändrad lagstiftning/regelverk 7.1 Gemensamt Behovet av välutbildade specialister kommer att öka. Kommunens möjlighet att rekrytera och behålla sådana försvåras av bristen på bra och tillförlitliga kommunikationer. Ytterligare försämring av pendlingsmöjligheter till kommunen kan skada kompetensförsörjningen. Socialstyrelsen har specificerat kompetenskrav på vissa handläggare inom Individ- och familjeomsorg samt baspersonal inom äldre och handikappomsorg. Aktiviteter Revidera förvaltningens kompetensutvecklingsplan så den överensstämmer med de nya rekommendationerna från socialstyrelsen. 7.2 Individ- och familjeomsorg Ny praxis håller på att bildas vad gäller överflyttning av ärenden mellan kommuner. Främst gäller detta barn/ungdomar placerade i familjehem. Aktivitet Kontinuerlig genomgång av ärenden för eventuell begäran om överflyttning. Nytt regelverk från socialstyrelsen kring uppföljning av placerade barn. Aktivitet Utveckla rutin för uppföljning av familjehemsplacerade barn 13

44 Handikappomsorgen En överenskommelse om samverkan mellan kommunen, landstinget och primärvården ska utformas för psykiatrin. 7.4 Äldreomsorgen Staten fortsätter att styra genom olika former av stimulans- och projektmedel. Detta kräver en oproportionellt stor administration i en liten kommun. Aktiviteter Införande av det nationella demensregistret BPSD Fortsatt registrering i Senior Alert och palliativa registret Krav på detaljerad biståndsbedömning på säbo ska enligt nuvarande besked gälla från Aktiviteter Framtagande av riktlinjer Framtagande av finansieringsmodell som kopplas till biståndsbedömningen 8 Attityd och beteendeförändringar 8.1 Individ- och familjeomsorg I takt med att andra sociala skyddsnät urholkas blir nya grupper aktuella hos förvaltningen. De har eventuellt andra attityder och krav på vad socialtjänsten ska erbjuda. Den ökade alkoholkonsumtionen som sammanföll med EU-inträdet leder statistiskt till ökade alkoholskador, t.ex. alkoholrelaterad demenssjukdom, våld, omvårdnadssvikt i barnfamiljer, försörjningssvårigheter etc. Därmed ökar kostnaderna i landet för individ- och familjeomsorgen kraftigt över tid. 8.2 Handikappomsorg Yngre funktionshindrade kommer att ställa andra krav på verksamheten, inte minst i form av daglig verksamhet. Här kommer nya verksamhetsformer, nya lokaler, arbetsplatsintegrerad verksamhet och andra förändringar säkerligen att komma. Då det är starkt individrelaterat är det dock svårt att förutse exakt var, när och hur. Aktiviteter Aktivt deltagande i projektet unga på väg till arbete 8.3 Äldreomsorg Ökad vilja att bo kvar i den egna bostaden, även när omvårdnadsbehovet är stort, minskar behovet av särskilt boende och ökar behovet av hemtjänst. På grund av ett ökat alkoholbruk i befolkningen får fler äldre alkoholrelaterade problem och skador. Aktiviteter Utreda alternativa boendelösningar för bland andra alkoholdementa Utveckla aktiviteter på dagvården utifrån individuella behov och önskemål med handledning av paramedicinsk personal. 14

45 46 Sävstagården görs till Trygghetsboende. 9 Förändringar i verksamheten 9.1 Individ- och familjeomsorg Kompetenshöjning och införandet av evidensbaserade arbetsmetoder inom missbruks- och beroendevården kommer att innebära att vi dels inför rutiner för hur vi tidigt uppmärksammar riskbruk för samtliga grupper, dels utarbetar rutiner för genomförande av evidensbaserade utredningar för personer med en missbruksproblematik. Med projektet om våld i nära relationer skapas större kunskap hos handläggarna. Aktiviteter Leda arbetet med en kommungemensam policy för våld i nära relationer I projektet inom ekonomigruppen utvecklas arbetet med personer med behov av rehabiliteringsinsatser, invandrare och ungdomar. Den genomförda omorganisationen av barn- och familjegruppen ska leda till utveckling av rekrytering av, stöd till och uppföljning av familjehem samt stöd till placerade barn. Införandet av kvalitetsdeklarationer. 9.2 Handikappomsorg Aktiviteter Utvecklandet av fler externa platser inom daglig verksamhet Värdegrundsarbetet och införandet av kvalitetsdeklarationer Det nya gruppbostaden som möjliggör integration mellan SoL och LSS insatser. 9.3 Äldreomsorgen Införandet av värdighetsgarantier. Analyserande och utnyttjande av resultaten från kvalitetsregistren. Aktiviteter I genomförandeplanerna inom hemtjänsten dokumentera vilka tider som brukaren önskar besök på. Värdegrundsarbetet. 15

46 Konsekvens Internkontrollplan för Resultatet av internkontrollen ska redovisas till kommunens revisorer och kommunfullmäktige Riskbedömning Matris Genom att använda Väsentlighets och riskmatrisen fås en riskpoäng. Den redovisas som A*B=C där A är graden av allvarlighet, B är graden av sannolikhet och C är dt totala poängen. Högsta riskpoäng är 16 och lägsta är 1. Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Väsentlighets- och risk matris (VOR-matris) Osannolik Mindre sannolik Sannolikhet Möjlig Sannolik 10.2 Årliga inbyggda kontroller som redovisas till socialnämnden Område Aktivitet Riskpoäng Till SN Budgetuppföljning Prognos med kommentarer 4*4=16 Månadsrapport om åtgärder mot ev. underskott Avgifter Stickprovskontroller 2*4=8 Halvårsvis Nattfasta Mätning 4*4=16 Årligen Hemtjänst/LOV Brukarenkät 2*2=4 December Arbetsmiljö Ronder och riskanalys 3*2=6 Månadsrapport Arbetsmiljö Medarbetarsamtal 1*3=3 Månadsrapport Brandskydd Brandskyddsrond 4*3=12 Månadsrapport Individuella insatser Genomförandeplaner 2*4=8 Bokslut/ delårsbokslut Individuella insatser Anhörigträffar/brukarråd 2*2=4 Månadsrapport Hemtjänst Utförda timmar 2*4=8 Månadsrapport Hygien Hygienrond 4*3=12 Månadsrapport Avvikelser HSL Sammanställning 2*3=6 Halvårsvis Avvikelser SOL Sammanställning 2*4=8 Halvårsvis HSL/SoL journaler. Granskning stickprov 2*3=6 Årligen Läkemedel Kvalitetsgranskning av 4*4=16 Årligen hantering Synpunktsklagomålshantering Sammanställning 3*3=9 Halvårsvis Barnskyddsutredning färdig inom 4 månader Uppföljning av pågående utredningar 2*2=4 Vid behov 16

47 48 Delegationsbeslut Redovisas 1*1=1 Månadsvis Delegationsordning Översyn 3*2=6 Årligen Försörjningsstöd Slumpvisa kontroller var månad 3*2=6 Årligen Ej verkställda beslut (uppföljning var månad ) Rapport till SN, Revisorer, KF och Socialstyrelsen 3*3=9 Kvartalsvis Loggkontroll av journaler Stickprov månadsvis 3*3=9 Årligen Lex Maria/Lex Sarah Information till all personal 2*2=4 Månadsrapport Uppföljning fattade beslut i Sammanställning av beslut 2*2=4 Halvårsvis socialnämnden fattade i SN där uppdrag har getts till förvaltningen 10.3 Riktade kontroller 2014 Område Aktivitet Riskpoäng Till SN Kontrakturprofylax Riskanalys 3*4=12 Juni 2014 Försörjningsstöd Uppföljning barnperspektiv 3*3=9 April 2014 Biståndsutredningar ÄO Kontroll av könsperspektiv 2*4=8 Juni 2014 Familjehem Ta fram utvecklad 4*4=16 Januari 2014 uppföljningsrutin Informationsöverföring/ Riskanalys 4*4=16 Juni 2014 dokumentation HSL Uppföljning av riktlinjer för 2*2=4 Oktober 2014 inkontinenshjälpmedel Avvikelser Granskning av hur avvikelser 4*4=16 Sept 2014 följs upp Psykiatri Uppföljning barnperspektiv 4*3=12 April Riktade kontroller 2015 Område Aktivitet Riskpoäng Till SN Hjälpmedel Riskanalys 4*4=16 Nutrition Uppföljning av det kostpolitiska 2*3=6 December 2014 programmet Missbruk Uppföljning barnperspektiv 4*3=12 IFO Uppföljningar avvikelser 4*4= Riktade kontroller 2016 Område Aktivitet Riskpoäng Till SN Resultatet av internkontrollen ska redovisas till kommunens revisorer och kommunfullmäktige. 17

48 49 Datum Tjänsteutlåtande Vår handläggare Dag Wallströmer , Socialnämnden 1 (2) Information om verksamhetsplan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att nämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Förvaltningen har antagit verksamhetsplan för utifrån socialnämndens nämndplan. Bakgrund Socialnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål och styrdokument samt sina egna målsättningar antagit en nämndplan för Förvaltningen har utifrån nämndplanen gjort en verksamhetsplan där även de aktiviteter som planeras för att nå de uppsatta målen redovisas. Förvaltningens ståndpunkt Trots en tydlig ambition att minska omfattningen på planen så är denna fortfarande omfattande. Dels beror det på nödvändigheten av att redovisa mål och aktiviteter som har styreffekt på samtliga verksamheter, dels på att nya målområden tillkommit vilket fyller ut tomrummet efter det som rationaliserats bort. VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE verksamhetsplan Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se w w w.vingaker.se Pg Bg

49 50 Beredning Då vare sig nämndplan eller verksamhetsplan innehåller omvälvande skillnader mot tidigare år har beredningsprocessen varit sparsam. En mer omfattande process planeras till kommande år. 2 (2) Konsekvenser Förslaget innebär aktiviteter som ligger i överkant mot de resurser som avsatts. Om samtliga mål nås har verksamheterna tagit stora steg mot en utvecklad kvalité. Bilagor Verksamhetsplan för socialförvaltningen VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef

50 51 1 Vingåkers kommun AVGIFTER FÖR ÄLDREOMSORG ALLMÄNNA RIKTLINJER OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 1

51 52 2 Innehållsförteckning 1. Allmänt Beräkning av avgiftsunderlag Förbehållsbelopp Poster som ingår i minimibeloppet Individuellt förbehåll för fördyrade levnadskostnader Höjning av förbehållsbeloppet vid matdistribution och kostavgift särskilt boende Minskning av förbehållsbeloppet i särskilda boenden Beräkning av boendekostnaden Dubbla boendekostnader Avgifter Hemtjänstavgift i ordinärt boende Reduceringar Hemtjänstavgift särskilda boenden Reduceringar Avgift för trygghetslarm och telefonservice Matdistribution Reduceringar Avgift för korttidsvistelse/växelvård Avgift för dagvård Avgift för ledsagare Avgift för hemsjukvård och rehab (bilaga 1) Reducering Avgift för Hembesök Avgift för utprovning av hjälpmedel Avgift för utskrivning av inkontinens hjälpmedel Utredning/intyg för bostadsanpassning Avgift för kompressionsstrumpa Avgift för höftskyddsbyxa Hyror särskilda boenden (bilaga 1) Ersättning för kost särskilt boende (bilaga 1) Recuderingar Taxa för tilläggskost/näringsdryck

52 53 3 AVGIFTER FÖR ÄLDREOMSORG ALLMÄNNA RIKTLINJER OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 1. Allmänt Avgiftssystemet styrs av bestämmelser i 8 kap. Socialtjänstlagen, som trädde i kraft Lagstiftningen anger den högsta avgift som kommunen får ta ut av enskild person för hemtjänst, dagverksamhet samt kommunal hälsooch sjukvård. Högsta avgift, även kallat högkostnadsskydd eller maxtaxa, får högst uppgå till en tolftedel av 48 procent av prisbasbeloppet/månad. I lagstiftningen finns även bestämmelser om ett lägsta förbehållsbelopp för den enskilde gällande normala levnadsomkostnader och faktisk boendekostnad. I lagen anges även på vilket sätt avgiftens storlek ska räknas fram. Ett beslut om förbehållsbeloppets storlek samt avgiftens storlek kan överklagas via förvaltningsbesvär. 2. Beräkning av avgiftsunderlag Avgiftsunderlaget beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster. Dessutom skall bostadsbidrag och särskilt bostadstillägg anses som inkomst. Som inkomst avses: Garantipension Tilläggspension Änkepension Inkomstpension Premiepension Äldreförsörjningsstöd SPV/KPA SPP/AMF (tjänstepension) Inkomst av tjänst (ej pension), t ex lön, a-kassa, studiebidrag Övriga inkomster (t ex privat eller utländsk pension, livränta, näringsverksamhet) Vårdbidrag (skattepliktig del) Bostadsbidrag/bostadstillägg Kapitalinkomst/utdelningränta Kapitalinkomsterna skall gälla de uppgifter som finns på årsbeskedet per den 31 december föregående år. Förmögenhet påverkar ej beräkning av avgift. Skulder Ingen hänsyn tas till eventuella skulder. Har den enskilde skulder ska dessa bekostas av förbehållsbeloppet. Reducering av avgift sker ej. 3

53 54 4 Makar/sambos/registrerade partners Vid avgiftsberäkning för makar läggs makarnas inkomster samman och fördelas därefter med hälften på vardera maken. Eftersom biståndsbeslutet gäller den enskilda personen var för sig och serviceinsatserna kan variera för vardera maken, beräknas också avgiften för enskild person. Detta innebär att båda makarna debiteras var för sig (varsin räkning) i hushåll där båda makarna har beviljats bistånd. Detsamma gäller för registrerade partners. Gäller även för sambor när man anser sig ha underhållsskyldighet mellan sig (ej lagstadgat). När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om den enskilde ej medverkar Enskild som vägrar lämna erforderliga uppgifter för avgiftsprövningen påförs högsta avgift för den aktuella insatsen/insatserna. Om den enskilde inte medverkar till att få rätten till bostadsbidrag/tillägg prövat påförs högsta avgift för den aktuella insatsen/insatserna i de fall ett bostadstillägg påverkar avgiftsutrymmet. Annan vårdgivare För person som erhåller bostad och vård i boendeform i annan kommun eller i privat boendeform och där Vingåker kommun har betalningsansvaret gäller samma avgiftssystem som i kommunens egna boendeformer. Ändring av beslutad avgift görs vid: - ändrade inkomstförhållanden - ändrat civilstånd - förändrat förbehållsbelopp - förändring av bostadsbidrag/tillägg och bostadskostnad - ändring av prisbasbelopp Det är den enskildes ansvar att informera kommunens avgiftshandläggare om ändrade förhållanden. En allmän omprövning av inkomster och avgifter ska ske vid varje årsskifte med tillämpning av ändrade basbelopp, skattebestämmelser och inkomster. 3. Förbehållsbelopp Den enskilde skall garanteras ett lagstadgat minibelopp för normala levnadskostnader. Detta belopp är nationellt fastställt till en tolftedel av 135,46 procent av prisbasbeloppet för ensamstående och en tolftedel av 114,46 procent av prisbasbeloppet för vardera sammanlevande makar/sambor. För personer under 61 år höjs förbehållsbeloppet med 10 % enligt socialstyrelsens rekommendationer. 3.1 Poster som ingår i minimibeloppet: - Livsmedel - Dagstidning, telefon, TV - Kläder, skor -Förbrukningsvaror - Fritid - Möbler, husgeråd - Hygien - Hemförsäkring - Hälso- och sjukvård - Hushållsel - Tandvård - Läkemedel - Resor 4

54 55 5 Utöver detta belopp skall den enskilde förbehållas medel för sin boendekostnad. För enskild som ej når upp till det lagstadgade förbehållsbeloppet (minimibeloppet) blir avgiften för vård och omsorg noll kronor. 3.2 Individuellt förbehåll för fördyrade levnadskostnader Individuella tillägg (höjning av förbehållsbeloppet) skall göras om fördyrade levnadskostnader föreligger och dessa är att betrakta som en normal levnadskostnad. Den enskilde ansöker hos kommunens avgiftshandläggare för prövning av individuellt förbehåll. Exempel på individuellt förbehållsbelopp: - Merkostnad för livsmedel - Kostnader för god man - Arbets-, sjuk- och rehabiliteringsresor - Underhållskostnad för barn - Andra kostnader med minst 6 månaders varaktighet till en kostnad av lägst 200 kr/mån För yngre personer med funktionshinder, som i vissa fall har särskilda kostnader för bosättning och familjebildning, bör förbehållsbeloppet i dessa fall efter en individuell prövning räknas upp till en nivå som överstiger det schabloniserade förbehållsbeloppet med max 10 %. Vingåkers kommun gör detta schablonmässigt. Kostnader för hemmavarande barn kan i vissa fall medföra höjning av förbehållsbeloppet. Som vägledning för höjning av förbehållsbeloppet bör Konsumentverkets beräkningar av levnadskostnader för barn, med avdrag för barnbidrag, användas. 3.3 Höjning av förbehållsbeloppet vid matdistribution och kostavgift särskilt boende Förbehållsbeloppet skall täcka normalkostnaden för livsmedel enligt Konsumentverkets beräkningar. För att få ett belopp läggs Konsumentverkets belopp för män +75 år och beloppet för kvinnor + 75 år ihop och summan delas med två. Då det innebär merkostnader för enskild som har matdistribution eller kostavgift på särskilt boende, skall hänsyn tas till denna merkostnad. Detsamma gäller för enskild som bor på korttidsboende. Livsmedelsposten i förbehållsbeloppet fördelas procentuellt på olika måltidstyper enligt följande: Frukost 20 % av månadskostnaden Lunch 30 % Mellanmål 10 % Middag (huvudmål) 40 % Detta har betydelse om kommunen ska ge förhöjt förbehållsbelopp endast för vissa måltider. Läs mer: Meddelandeblad Vissa frågor om avgifter i äldre och handikappomsorg 9/2002. Exempel: För enskild med beviljad matdistribution utgör skillnaden 2013 mellan Konsumentverkets beräkning för livsmedel och den avgift kommunen tar ut för maten grund för höjning av förbehållsbeloppet. Förbehållsbeloppet höjs med 824:-/månad för beviljad matdistribution dagar/månad. För beviljad matdistribution under 1-15 dagar/månad är uppräkning av förbehållsbeloppet 412 :-/månad. För kostavgift på särskilt boende utgör skillnaden mellan Konsumentverkets beräkning för livsmedel och den avgift kommunen tar ut för maten den summa som förbehållsbeloppet ska höjas med. 1910:-/månad år Förbehållsbeloppet 5

55 56 6 höjs med 1910:-/månad. Vid korttidsvistelse är kostavgiften 120:-/dag år 2013, vilket utgör en merkostnad på 64:-/dag. Förbehållsbeloppet höjs för merkostnad överstigande 200 :- /månad. Omräkning av merkostnaden för matdistribution, kostavgift särskilt boende och vid korttidsvistelse skall årligen ske med mellanskillnaden av Konsumentverkets beräkningar för livsmedel och kommunens avgifter för matdistribution och kost. 3.4 Minskning av förbehållsbeloppet i särskilda boenden Kommunen har rätt att minska förbehållsbeloppet när den enskilde inte har en sådan kostnad som ingår i det lagstadgade minimibeloppet, dels när kostnaden ingår i hyran för det särskilda boendet och dels när kostnaden för en post som minimibeloppet omfattar ges kostnadsfritt av kommunen. - Hushållsel 200:-/mån (ingår i hyran) - TV-avgift 173:-/mån - Förbrukningsart 50:-/mån (rengöringsmedel, glödlampor, engångsartiklar) - Möbler 75:-/mån (säng) - Fritid 185:-/mån (underhållning, terapiverksamhet) Summa 683:-/mån Omräkning skall ske årligen i enlighet med Konsumentverkets beräkningar av de utgiftsposter som förbehållsbeloppet skall täcka. 3.5 Beräkning av boendekostnaden Utöver minimibeloppet för schabloniserade levnadskostnader ska den enskilde garanteras medel för sin faktiska aktuella boendekostnad, som kan vara hyra, bostadsrättsavgift eller kostnad för egen bostadsfastighet. Vid boende i bostadsrättslägenhet eller egen bostadsfastighet bör räntekostnader för bostadslån som inte är avdragsgilla anses ingå i boendekostnaden. Även driftskostnader, fastighetsavgift och tomträttsavgäld anses utgöra en del av boendekostnaden. Omsorgstagare som delar bostad med en annan vuxen person som har egen inkomst bör högst halva boendekostnaden tillgodoräknas omsorgstagaren Dubbla boendekostnader Om omsorgstagare vid inflyttning till särskilt boende får dubbla boendekostnader har man rätt till jämkning av hyreskostnaden i de fall brukaren saknar eget kapital över ett basbelopp. Kostnaden för det boende som är billigast jämkas under högst 3 månader. 4. Avgifter I stort sett samtliga avgifter skall vara basbeloppsrelaterade enligt bilaga Hemtjänstavgift i ordinärt boende Högsta avgift är maxavgiften 1/12 av 48 % av prisbasbeloppet om avgiftsutrymme finns. Om hjälpbehovet är litet kan den enskilde begära att istället betala timtaxa enligt kommunens självkostnad, 0,92 % av prisbasbeloppet/timme. Debitering sker i efterskott, alltså månaden efter det att insatsen/insatserna skett. Biståndshandläggares beslut ligger till grund för beslutet om avgift. Den beräknade tiden anges i timmar och avrundas neråt upp till halvtimme, uppåt över halvtimme. Tidsåtgången beräknas per månad. 6

56 Reduceringar Vid sjukhusvistelse räknas planerad men ej utförd tid bort. Det innebär att brukaren betalar enligt timtaxa/maxtaxa för de timmar som utnyttjats under månaden. Vid korttidsvistelse, växelvård och dagverksamhet görs ingen reducering. Vid annan frånvaro görs avdrag på samma sätt som vid sjukhusvistelse om man avsäger sig hjälp i hemmet förutsatt att man meddelar detta till utföraren senast 1 vecka i förväg 4.2 Hemtjänstavgift särskilda boenden Inom särskilda boenden gäller högsta avgift 1/12 av 48 % av prisbasbeloppet per månad om avgiftsutrymme finns Reduceringar Se gällande hemtjänstavgift. För kostavgiften görs reducering from fr o m första dagen med 1/30-del per dag vid sjukhusvistelse. Vid annan frånvaro görs avdrag för kost om frånvaron uppgår till minst 2 dagar i sträck och meddelas senast 2 dagar i förväg. 4.3 Avgift för trygghetslarm och telefonservice Avgift för trygghetslarm eller telefonservice debiteras i efterskott med 310 kronor per månad. Extra knapp för trygghetslarm debiteras med 0 kronor/månad. Avgiften ingår i avgiftsutrymmet, om avgiftsutrymme finns. Avgiften debiteras för hel månad när servicen påbörjas den 1-15 dagen i månaden. Har servicen påbörjats den dagen i månaden betalas avgift från och med nästkommande månad. När servicen avslutas betalas avgift för hel månad vid avslut den dagen i månaden. Avslutas servicen den 1-15 dagen i månaden sker ingen debitering. Borttappad larmknapp debiteras med 1000: Matdistribution Debitering sker i efterskott med per portion för det antal dagar matdistribution som beställts. Kostnader för matdistribution omfattas ej av maxtaxan. Portionspriset för matdistribution och Lunch i matsalen Humlegården beslutas av fullmäktige på förslag från kostavdelningen. Lunch på Sävstagården följer priset på Humlegården Reduceringar Avräkning sker ej. 4.5 Avgift för korttidsvistelse/växelvård För korttidsvård/växelvård erläggs helinackorderingsavgift för kosten med samma belopp som för särskilt boende. Hemtjänstavgift tas även den ut på samma sätt. I regel torde det vara samma hemtjänstavgift som erläggs för insatser i det egna hemmet. 4.6 Avgift för dagvård För dagvård utgår ingen avgift utöver kosten som debiteras i efterskott med 60 kronor per dag. 4.7 Avgift för ledsagare Avgiften ingår i avgiftsutrymmet, om avgiftsutrymme finns. Samma timtaxa som för hemtjänst. 7

57 Avgift för hemsjukvård och rehab (bilaga 1) Avgiften debiteras i efterskott per månad med 0,7 % av prisbasbeloppet per månad och omfattar även besök av arbetsterapeut och sjukgymnast. Avgiften ingår i avgiftsutrymmet, om avgiftsutrymme finns Reducering Vid frånvaro hel månad utgår ingen avgift, under förutsättning att frånvaron meddelats debiteringsansvarig senast vid månadens slut Avgift för Hembesök För hembesök av legitimerad personal när patienten ej är inskriven i hemsjukvård tas en avgift ut på 0,35 % av prisbasbeloppet/besök Avgiften ingår ej i maxtaxan. Om besöket är ett bedömningsbesök initierat av socialnämndens personal tas ingen avgift ut Avgift för utprovning av hjälpmedel Utprovning av hjälpmedel räknas som HSL insats och avgift tas ut enligt punkterna 4.8 och Avgift för utskrivning av inkontinens hjälpmedel Inkontinens hjälpmedel är ett kommunalt ansvar för de som är inskrivna i hemsjukvården. Avgift för utskrivning är 100 kronor/förskrivning, max 2 gånger/år. Avgiften betalas utöver avgiften för hemsjukvård. Avgiften ingår i avgiftsutrymmet, om avgiftsutrymme finns Utredning/intyg för bostadsanpassning Utredning/intyg för bostadsanpassning räknas som hembesök av legitimerad personal enligt alternativt 4.8 ovan Avgift för kompressionsstrumpa För den som är inskriven i hemsjukvården subventioneras inköp av max två kompressionsstrumpor klass 2/år. Det subventionerade priset är 0,47 % av basbeloppet/strumpa Avgift för höftskyddsbyxa För den som är inskriven i hemsjukvården subventioneras priset för inköp av höftskyddsbyxa. Det subventionerade priset är 100 kr/byxa. 4.9 Hyror särskilda boenden (bilaga 1) Hyra för särskilt boende debiteras per månad i förskott från och med erbjuden inflyttningsdag. Hyresavtal upprättas från och med erbjuden inflyttningsdag. När behovet upphör avslutas hyran när lägenheten tömts om uppgörelse med berörd enhetschef skett. I annat fall är uppsägningstiden en månad. Det vill säga om lägenheten sägs upp den 18 oktober betalas hyra november ut. Hyrorna förhandlas årligen av Vingåkershem med Hyresgästföreningen Ersättning för kost särskilt boende (bilaga 1) Ersättning för kost på särskilt boende debiteras med kronor per månad i efterskott.(2013) Storleken på ersättningen beslutas av kommunfullmäktige på förslag från kostenheten. 8

58 Reduceringar Se reduceringar under avsnitt omsorgsavgift särskilt boende Taxa för tilläggskost/näringsdryck Ingen extra ersättning tas ut för tilläggskost/näringsdryck. 9

59 60 10 Bilaga 1. TAXA FÖR SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETER 2014 Avgifter som ingår i äldreomsorgens maxtaxa Avgift avseende 2014 Av basbeloppet (44 400) Timtaxa hemtjänst 0,92 % per timma 408:- Trygghetslarm 0,7 % per månad 310:- Sjukvårdsavgift 0,7 % per månad 310:- Hembesök av leg pers. när patient ej är inskriven i hemsjukvård, även utprovning av hjälpmedel och utredning av bostadsanpassning 0,35 % per besök 155:- Utskrivning av inkontinenshjälpmedel per utskrivning 100:- Avgifter som ej ingår i maxtaxan Avgift avseende 2014 Av basbeloppet (44 400) Timtaxa för servicetjänster utan biståndsprövning 0,58 % per timme 258:- Egenavgift kompressionsstrumpa Klass 2, max 2 st/år 0,47 % per strumpa 209:- Egenavgift höftskyddsbyxa per byxa 100:- Övernattning i Härbärget 0,23 % per natt 102:- Lagstadgat Högsta avgift för vård och omsorg (maxtaxa) 1/12 av 48% per månad 1776:- Boendeavgift i flerbäddsrum 1/12 av 50 % per månad 1850:- Minimibelopp vid beräkning av förbehållsbelopp Ensamstående över 61 år, lägst 1/12 av 1,3546 basbelopp per månad 5012:- Ensamstående under 61 år, lägst 1/12 av 1,3546 basbelopp per månad 5513:- Makar/sambo över 61 år, lägst 1/12 av 1,1446 basbelopp/person per månad 4235:- Makar/sambo under 61 år, lägst 1/12 av 1,1446 basbelopp/person per månad 4658:- Förhöjt förbehållsbelopp vid matdistribution 1-15 dagar 412:-/månad dagar 824 :-/månad Förhöjt förbehållsbelopp för kost på säbo Sänkt förbehållsbelopp för boende på säbo 1910:-/månad 683:-/månad Taxa för färdtjänst 2014 Egenavgift för resor upp till 20 km 60:- Egenavgift för resor mellan 20 och 30 km 70:- Egenavgift för resor till kommunens dagvård 50:- Egenavgift för länsfärdtjänst för de första 30 km 70:- För varje 10 km därutöver 30:- 10

60 61 Datum tjänsteutlåtande Vår handläggare Dag Wallströmer , Socialnämnden 1 (2) Förslag till allmänna riktlinjer och tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldreomsorgen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att anta förvaltningens förslag till allmänna riktlinjer och tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldreomsorgen Sammanfattning Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar om allmänna riktlinjer och tillämpningsanvisningar för avgifterna inom äldreomsorgen. Förslaget innebär i sig ingen ändring av taxa eller avgifter utan syftar endast till att säkerställa att samtliga brukares avgifter beräknas enligt samma riktlinjer. VK101S v , TJANSTEUTLATANDE_riktlinjer_tax a Bakgrund År 2002 ändrades socialtjänstlagen på så sätt att den så kallade maxtaxan inom äldreomsorgen infördes. I och med detta minskades utrymmet för kommunerna att själva besluta om sina avgifter samtidigt som den nya lagstiftningen skyddade brukare med stor betalningsförmåga från höga avgifter. Avgiftsbesluten är en del i myndighetsutövningen och besluten går att överklaga. Något som sker mycket sällan. Vid avgiftsberäkningen ska hänsyn tas till brukarens ekonomi. Det betyder att två brukare med samma insats kan ha helt olika avgift för insatsen. Däremot ska det aldrig kunna spela någon roll för avgiften vilken handläggare brukaren får. Förslaget till allmänna riktlinjer är ett led i att säkerställa att alla brukare får samma Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

61 62 bedömning och att antalet fel i avgiftshanteringen ska minska. Nämnden har upprepade gånger fått kritik av revisorerna för avgiftshanteringen. 2 (2) Socialnämndens möjlighet att ta ut avgifter regleras i Socialtjänstlagens 8:e kapitel och Hälso- och sjukvårdslagens 26:e. Avgifter för insatser inom socialtjänstens äldreomsorg samt kommunens hälso- och sjukvård samordnas inom den av riksdagen fastställda så kallade maxtaxan. Det innebär att avgifter för kommunal hälso- och sjukvård i princip endast belastar dem som har mycket få eller inga andra insatser i äldreomsorgen. Förvaltningens ståndpunkt Avgiftssystemet är på grund av lagstiftningen i sig mycket komplicerat. Det nya datasystemet tillsammans med förslaget till riktlinjer kommer att på sikt minska antalet fel i avgiftshanteringen. För att göra ett verkligt kvalitetslyft i verksamheten krävs dock resurstillskott i form av särskild handläggare för avgiftsbeslut och debitering. Beredning Riktlinjer har inhämtats från flertalet av Sveriges kommuner. Förslaget har processats med ledningsgrupp och berörda personalkategorier sedan våren Konsekvenser Förslaget innebär inga konsekvenser för kommunens eller brukarnas ekonomi. Det bedöms inte heller få några konsekvenser för miljö, för barnperspektivet eller för integrationsperspektivet. Bilagor Förslag allmänna riktlinjer och tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldreomsorgen till Taxa 2014 VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef

62 63 1 Förslag till reviderad handlingsplan 2014 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod.

63 64 2 Innehållsförteckning 1 Inledning Värdegrund Vad är demenssjukdom Behovsbedömning Vårdkedjan Personal och kompetens Arbetsmetoder Kvalitetsregister Anhöriga...13 Bilaga 1 Demens ABC Bilaga 2 - Levnadsberättelse...14

64 Inledning Brukare med demenssjukdom, såväl i ordinärt boende som i särskilt boende har rätt till god omsorg och omvårdnad, funktionsbevarande stimulering och tillgång till personal med kunskap om sjukdomen. Syftet med denna handlingsplan är att beskriva viktiga faktorer och metoder för att vården och omsorgen till brukarer med en demenssjukdom ska ha en bra kvalitet. Målet är att all personal inom den kommunala vård- och omsorgen som kommer i kontakt med brukare med demenssjukdom ska känna till och tillämpa kunskapsbaserade metoder samt samverka med varandra utifrån en gemensam värdegrund. Handlingsplanen utarbetades av en styrgrupp utsedd av äldreomsorgschefen efter mål i socialnämndens verksamhetsplan för tiden I samband med att socialnämnden antog handlingsplanen 2011 bildades ett demensteam och styrgruppen upphörde. I demensteamet ingår olika yrkeskompetenser, tanken med demensteamet är att samla kunskap och spetskompetens för att utveckla demensvården inom hela äldreomsorgen. Demensteamet har som uppdrag att revidera handlingsplanen varje mandatperiod. Vid utformandet av handlingsplanen har underlag hämtats från handlingsplan i Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka i Sörmland (Närvård i Sörmland 2007), Projektredovisning 2006:1 Utveckling av särskilt boende för äldre personer med specifik problematik i sin demenssjukdom och rapport 2007:3 Specifik omvårdnad för personer med beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) - en utvärdering av ett tvåårigt utvecklingsprojekt samt delrapporten av demensomsorgsprojekt (DUS-projektet) och Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning, Socialstyrelsen samt demensplaner från andra sörmländska kommuner. I samband med utarbetandet av handlingsplanen har diskussioner förts med Vingåkers vårdcentral om att se över rutiner och om behov finns, utarbeta rutiner med gemensamt intresse för Landstinget och kommunen inom vård och omsorg till brukare med demenssjukdomar. Dessa samtal har lett fram till att kommunens och vårdcentralens demenssjuksköterskor och arbetsterapeuter träffas för patientanpassat samarbete tillsammans med läkare regelbundet. 2 Värdegrund I den av kommunfullmäktige antagna Äldreomsorgsplanen för anges att Vingåkers kommuns äldreomsorg ska genomsyras av En helhetssyn på människan är utgångspunkt för individuellt anpassade insatser. Alla äldre bestämmer själv och påverkar sin egen vardag. Alla äldre känner trygghet och blir bemötta med respekt.

65 66 4 Den värdegrund som uttrycks i det Länsgemensamma programmet för vård- och omsorg av demenssjuka i Sörmland gäller även i Vingåkers kommun. Värdegrunden bygger på en humanistisk människosyn och ett professionellt socialt synsätt. Varje person som drabbas av demens har enligt denna värdegrund rätt: Att veta vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen. Att få en adekvat medicinsk vård för sin sjukdom. Att så länge som möjligt bevara sin funktionsduglighet med stöd av planenlig och individuell vård. Att bemötas som en fullvuxen människa. Att känna att han eller hon tas på allvar. Att vara utan lugnande läkemedel om det är möjligt. Att bo i en välkänd och trygg miljö där hans eller hennes särskilda behov beaktas. Att vara med människor som känner hans eller hennes levnadshistoria och vanor. Att regelbundet få röra sig utanför det egna hemmet. Att varje dag under handledning få delta i meningsfull verksamhet som stöder den vuxna människans jagbild. Att få beröring: kramar, ömhet och en annan människas närhet. Att få vård som förverkligas av yrkesskicklig personal, som är insatt i vården av personer med demens (Virginia Bell och David Troxel, Alzheimer s Desease International 21 september 1994) 3 Vad är demenssjukdom En demenssjukdom tillhör inte det normala åldrandet. Hur demenssjukdomen visar sig beror i stor utsträckning på de sociala och kulturella omständigheter under vilka personen lever. Med demens avses en fortskridande och bestående nedbrytning av hjärnans funktioner på grund av att en sjukdom eller skada drabbat hjärnan. De flesta demenssjukdomarna är progredierande (fortskridande) och leder till svåra intellektuella och sociala handikapp och även till en för tidig död. Förloppet påverkas också av andra sjukdomar. Demens är ett syndrom ett samlingsnamn för ett antal symtom. Det är ett sjukdomstillstånd som drabbar de kognitiva funktionerna (intellektuella), det vill säga de funktioner som hjärnan använder när den bearbetar information. Demenssjukdom kan kännetecknas av att det förekommer störningar och nedsatta funktioner vilket påverkar minne, tänkande, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Detta får konsekvenser för den enskildes förmåga att sköta sin personliga omvårdnad och sitt hem, exempelvis hygien, klä sig, toalettbesök, sköta mathållning och ekonomi.

66 67 5 Förekomst av demenssjukdom Det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. I Sverige uppskattas antalet yngre personer med demenssjukdom till ca varav merparten är år. Varje år insjuknar cirka personer på nytt i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör. Det finns ingenting som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Två grupper av demenssjukdomar Det finns två huvudgrupper av demenssjukdomar primärdegenerativa och sekundära. Primärdegenerativ sjukdom betyder att nedbrytningen av nervceller i hjärnan börjar utan att det finns någon känd utlösande faktor. Vid sekundära demenssjukdomar finns känd orsak, såsom störningar av blodflödet till hjärnan som kan orsaka nervcellsdöd och leda till vaskulär demens. Till de primärdegenerativa demenssjukdomarna räknas Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens. Alzheimers är den allra vanligaste sjukdomen och orsakar cirka 60 procent av alla demensfall. Orsaken till sjukdomen är att nervcellerna i hjärnan dör onormalt fort. Alzheimers börjar vanligtvis med tilltagande glömska och koncentrationssvårigheter. Sedan blir minnesstörningarna svårare och känslolivet avtrubbat, tidsbegreppet försvinner och i vissa fall även talförmågan. Slutligen blir många alldeles hjälplösa. Frontallobsdemens debuterar ofta redan i 65-årsåldern. Sjukdomen leder till nedbrytning av nervceller i hjärnas pann- och tinninglober. Denna form av demens har inget samband med Alzheimers sjukdom eller demens orsakad av Parkinsons sjukdom. Till sekundära demenssjukdomar räknas vaskulär demens, som beror på sjukdomar och störningar i hjärnas blodkärl. Typiska symtom är psykisk långsamhet, man tänker och reagerar långsammare än tidigare. Andra symtom är nedsatt initiativförmåga, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. Demenssjukdomens olika stadier Det finns olika sätt att beskriva en demenssjukdoms olika stadier. Socialstyrelsen har valt att dela in demenssjukdomens olika stadier i mild, måttlig och svår demenssjukdom. Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår demenssjukdom betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. Symtom på demenssjukdom Glömska och många av de andra sjukdomssymtomen ställer till problem både för den sjuka personen och för den som ska hjälpa henne eller honom. Vilka symtom

67 68 6 som uppträder beror på vilken typ av demenssjukdom det handlar om och hur långt framskriden den är. Personer med lindrig demens får problem i pressade situationer, medan personer med svår demenssjukdom har stora problem i de flesta situationer. Alla demenssjukdomar leder till att minnet blir sämre, men även en del andra symtom ingår som sämre tankeförmåga, sämre kommunikationsförmåga, svårigheter att orientera sig samt minskad praktisk förmåga. En demenssjukdom med frontallobsskador leder till beteendeförändringar. Symtom kan vara personlighetsförändring, dålig eller ingen sjukdomskänsla, mental rigiditet, omdömeslöshet, irritation och aggressivitet. Andra kännetecken kan också vara känslomässig avtrubbning, dålig ansiktsmimik, oro och depression. Man kan även få språkstörningar som minskat spontant tal, härma andra och upprepa fraser. När man märker att man inte minns och tänker som förr, är det vanligt att personen drabbas av ångest, depression, vanföreställningar och misstänksamhet mot omgivningen. Man känner att något är fel men vet inte vad det är. Vanliga symtom vid demenssjukdom är svårigheter att tolka det man ser (agnosi). Personen känner plötsligt inte igen välkända ansikten, föremål eller miljöer. Personen kan ha svårt att använda språket och förstå vad som sägs (afasi). Det kan också bli svårt att styra sina rörelser och handlingar med viljan (apraxi). Oro och ångesten över sjukdomen kan påverka beteendet och även själva hjärnskadan kan orsaka beteenden som andra tycker är störande. Personen kan exempelvis bli väldigt orolig, tvångsmässigt vandra fram och tillbaka, skrika okontrollerat eller vända på dygnet. 4 Behovsbedömning Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning En tidig social utredning syftar till att öka den demenssjuke brukarens möjlighet att påverka sin kommande omsorg och omvårdnad. Det kan vara svårt att förstå och tolka den demenssjuke brukarens behov och samtidigt kan demenssjukdom i sig medföra att personen inte alltid på ett adekvat sätt kan ge uttryck för sin vilja, sina behov och önskemål. Den demenssjuke brukaren kan också ha svårt att ta till sig information. En förutsättning är därför att handläggaren har tillräckliga kunskaper om olika demenssjukdomar och dess konsekvenser. Men även hur man bemöter och samtalar med den demenssjuke brukaren i olika skeenden av sjukdomen samt i olika situationer. En regelbunden medicinsk och social uppföljning syftar till att bedöma sjukdomen och dess konsekvenser, personens behov av medicinska och sociala åtgärder samt att se till att dessa tillgodoses. Socialstyrelsen anger i riktlinjerna att det är en fördel om hälso- och sjukvården och socialtjänsten gör en gemensam bedömning av personens behov och tillsammans planerar för hur behoven skall tillgodoses. En sådan gemensam bedömning är ofta förutsättningen för att personen skall få sina samtliga behov tillgodosedda. Rekommendationen avser både personer i ordinärt och särskilt boende. Hembesök görs av kommunens handläggare för att utreda hjälpbehovet. Någon från demensteamet tillkallas som stöd för hembesök och utredning i förekommande fall.

68 69 7 Exempel på insatser som kan beviljas är hemtjänst, dagvård, ledsagning, trygghetslarm, matdistribution och demensplats i särskilt boende. Efter att insatser beviljas ska den demenssjuke brukaren få en genomförandeplan upprättad, i först hand tillsammans med kontaktpersonal. Om den demenssjuke brukaren själv önskar kan hjälp tas av anhörig. I genomförandeplanen ska det framgå tydligt på vilket sätt den demenssjuke brukaren behöver få stöd för att kompensera konsekvenserna av sjukdomen och hur kvarvarande förmågor kan bibehållas. I planen ska även planering av individuella och gemensamma aktiviteter ingå. En nedtecknad levnadsberättelse är ett viktigt hjälpmedel för att planera en personcentrerad vård och omsorg. Både den biståndsbedömda delen och genomförandeplanen ska regelbundet följas upp och omprövas. Målet med den vård och omsorg som ges är att den demenssjuke brukaren får bibehålla sin självständighet och skapa en meningsfull tillvaro i dennes invanda miljö så långt det är möjligt. Dagverksamhet Syftet med dagverksamheten är att kunna erbjuda brukare med demenssjukdom omsorg och samvaro med andra, men även att kunna avlasta anhöriga. Genom att beviljas dagverksamhet kan den demenssjuke brukarens möjligheter att kunna bo kvar i det egna hemmet öka. Detta genom att brukaren med demenssjukdom får stimulans, en struktur på vardagen och möjlighet till aktivitet. Detta leder i sin tur till att brukaren med demenssjukdom kan upprätthålla funktioner som annars skulle gå förlorade. Socialstyrelsen bedömer att dagverksamhet specifikt riktade till personer med demenssjukdom är en kostnadseffektiv verksamhet och en dag på dagverksamhet beräknas motsvara kostnaden för en till två timmars hemtjänst. Hemtjänsten Då alltfler äldre bor kvar i den egna bostaden allt längre, bedöms antalet demenssjuka brukare öka även i eget boende. Därför finns nu ett arbetslag där målsättningen är att det ska finns personal i arbete som är specialutbildade inom demensområdet under veckans alla dagar. Demenshemtjänst ska tillsammans med demensdagvården ansvara för ett antal personer med demenssjukdom och deras anhöriga som bor i ordinärt boende. Syftet är att möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. För att fler brukare med demenssjuka ska kunna bo kvar i sitt hem, är det av stor vikt att personalen har kunskap om demenssjukdomar, vad som är ett bra bemötande och förhållningssätt till dessa personer. Det är därför viktigt att personalen i hemtjänsten får stöd av demensteamet genom handledning och fortbildning. Särskilt boende Särskilt boende beviljas då det inte kan anses skäligt att kunna bo kvar i det egna hemmet på grund av att brukaren med demenssjukdom försämrats i sin sjukdom. På ett särskilt boende finns tillgång till omvårdnad och tillsyn dygnet runt. Småskaliga enheter med anpassad miljö bidrar till ökad livskvalitet för brukare med demenssjukdom.

69 70 8 Meningsfulla aktiviteter syftar både till att berika det sociala innehållet i vardagen och till att förebygga och vara en del av behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.

70 Vårdkedjan Vingåkers vårdcentral ansvarar för minnesutredning Demensdiagnos Vårdcentralens samordningssköterska ansvarar för att kommunens demensteam får information, efter samtycke. När någon personal i kommunen får kunskap om brukare med minnesproblem kontaktas kommunens demensteam, efter den enskildes samtycke. Demensteamet tar kontakt med brukaren och inhämtar samtycke för att kunna förmedla en kontakt med vårdcentralens samordningsköterska. Vid behov görs ett hembesök av demensteamet. Kommunens demensteam Biståndshandläggaren utreder behovet av bistånd efter ansökan från brukaren och föreslår insatser Anhörigstöd skall erbjudas så tidigt som möjligt i vårdkedjan. SIP Samordnad individuell plan. En samordnad planering mellan landstinget och kommen för brukarens hälso- och sjukvård samt kommunens socialtjänst. Kommun eller landsting kallar till en SIP när behov finns, efter samtycke av den enskilde. Genomförandeplan och levnadsberättelse upprättas av kontaktpersonal tillsammans med brukaren. Enhetschefen ansvarar för verkställigheten Årlig individuell uppföljning och vårdplanering av brukarens behov av insatser. Berörd personal deltar tillsammans med brukare och/eller anhörig.

71 Personal och kompetens Medarbetare som arbetar med demenssjuka i Vingåkers kommun ska ha särskild utbildning för detta. Lämplig utbildning är exempelvis Närvårdsskolans kurs om demensvård och Demens ABC se bilaga 1 (svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom). Alla medarbetare ska även ha fått en introduktion om anhörigstöd av anhörigsamordnaren. Medarbetare i demensvården ska årligen erbjudas kompetensutveckling inom området, samt olika slag av handledning: Vardagshandledning av arbetsledare och legitimerad personal. Regelbunden handledning med demensteamet för att reflektera, medvetandegöra och hålla vårdfilosofi, mål och metoder levande. Demensteam Den kommunala verksamheten för demenssjuka förutsätter en adekvat utredning (primärvården), fortlöpande vårdplanering, anhörigstöd samt handledning av personal. För att tillgodose detta finns ett demensteam bestående av: Enhetschef för demensenheten (sammankallande) Demenssjuksköterska Demensarbetsterapeut Anhörigsamordnare Biståndshandläggare från äldreomsorgen Sjukgymnast Vid behov tas övriga resurspersoner in i teamet, det kan vara undersköterska, dietist, läkare, kurator med flera. Mål för demensteamet Att säkerställa kvaliteten på demensvården. Att vara en resurs för att förmedla kunskap och ge ökad medvetenhet hos personal i kommun och anhöriga. Medverka till en fungerande vårdkedja mellan kommunen, primärvården och slutenvården. Teamets uppdrag är att leda utveckling och kvalitetssäkring av kommunens demensvård genom att; 1. Utarbeta rutiner för arbetsmetoder för vården av demenssjuka. 2. Regelbundet följa upp och utvärdera arbetet. 3. Omvärldsbevaka och uppdatera nyheter i verksamheten. 4. Vid behov medverka vid vårdplanering, ge vård och behandling. 5. Informera om olika stödinsatser till brukare och till anhöriga. 6. Utbilda och handleda personal, kontinuerligt och då problem uppstår. 7. Att se till att det finns en fungerande vårdkedja samt utveckla samarbetet på lokal nivå och tillsammans med landstingets minnesmottagning, samt utveckla samarbete med andra sörmländska kommuner. 8. Att ansvara för att hålla regelbundna teamkonferenser. 9. Revidera demensplanen under varje mandatperiod.

72 Arbetsmetoder Arbetsmetoderna inom demensvården ska vara evidensbaserade. Metoderna ska leda till att personer med demenssjukdom får en meningsfull och stimulerande vardag och att eventuell oro, ångest och aggressivitet minskar så att den demenssjuke får en lugn och trygg miljö att vistas i. Metoderna syftar även till att förbättra förmågan till kommunikation, aktivitet och livskvalitet hos personer med en demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad Alla människor är unika och därför måste vården och omsorgen vara unik och individanpassad. Med tillräcklig stimulans och aktivering kan vissa symtom hållas tillbaka och ge brukare med en demenssjukdom en bra tillvaro. En brukare med demenssjukdom som har nedsatt språkförståelse och svårigheter att uttrycka sig har behov av att uppleva ett positivt kroppsspråk i mötet med andra. Olika beteenden som brukare med demenssjukdom uppvisar kan vara svåra att handskas med för dem som vårdar personen. Ibland finns ögonblick av psykisk klarhet även hos svårt demenssjuka personer. Under kortare perioder kan det verka som personen inte är demenssjuk utan reagerar normalt och kanske kan kommunicera som före sjukdomen. Vårdarens syn på brukaren med demenssjukdom påverkar kommunikationen och vilken relation de två får till varandra. En nära och positiv relation mellan vårdaren och brukaren kan få en demenssjuke person att fungera mycket bättre än annars. Det kan vara en förklaring till att två vårdare kan utföra exakt samma omvårdnadsuppgift, men bara den ena lyckas. Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen sätts i fokus istället för demenssjukdomen. Utgångspunkten för den personcentrerade omvårdnaden ligger i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet och information om den demenssjukes livsmönster, värderingar och preferenser. Personcentrerad omvårdnad syftar till att göra vårdmiljön mer personlig och att förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Den personcentrerade omvårdnaden innebär att personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten: Bemöter brukaren med demenssjukdom som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner. Strävar efter att förstå vad som är bäst för den demenssjuke utifrån dennes perspektiv. Värnar den demenssjukes självbestämmande och möjlighet till medbestämmande. Ser den demenssjuke som en aktiv samarbetspartner. Bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelse av världen. Strävar efter att involvera den demenssjukes sociala nätverk i vården och omsorgen. Försöker upprätta en relation till den demenssjuke.

73 74 12 En del i den personcentrerade omvårdnaden är att brukaren med demenssjukdom uppmuntras att berätta om sig själv och sitt liv, bekräftas och accepteras samt får hjälp att orientera sig till person, tid och rum om brukaren med demenssjukdom så önskar. Personcentrerad omvårdnad innebär också att man särskilt beaktar behov relaterade till personer med annan kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturell hänsyn handlar exempelvis om att ge brukare med demenssjukdom möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor samt att få tillgång till personal som talar samma språk som brukaren med demenssjukdom. Enligt de Nationella Riktlinjerna avser denna rekommendation brukare med demenssjukdom i både ordinärt boende och särskilt boende. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen är ett redskap som ger personalen stöd i den personcentrerade omvårdnaden. Den ger en förståelse för brukaren med demenssjukdom och möjliggör för personalen att hjälpa den demenssjuke brukaren att minnas viktiga händelser ur sitt liv. Levnadsberättelsen inhämtas av den kontaktpersonal som träffar brukaren först. Det kan vara personal inom hemtjänst, demensdagvård eller särskilt boende. Berättelsen fylls sedan på fortlöpande av den personal som får mer information. Levnadsberättelsen är ett levande dokument som växer ju mer man lär känna en person. Informationen inhämtas i första hand genom intervju med den sjuke själv och vid behov tar man hjälp av anhöriga. (se Bilaga 2) Genomförandeplan För att kunna arbeta med personcentrerad omvårdnad upprättas en genomförandeplan. Brukaren med demenssjukdom och kontaktpersonlen upprättar planen tillsammans. I planen ska det framgå hur demenssjuke brukaren vill att biståndsinsatserna ska utföras. Syftet är att all personal ska arbeta mot samma mål och ha ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. Validation (Bekräftelse) Validation är en teknik som syftar till att bekräfta känslor utan att värdera dessa, till exempel Jag vill åka hem! besvaras med Längtar du hem?. Målet med validation är att skapa kontakt, kommunicera, bygga en tillitsfull relation och att utforska den demenssjuke brukarens värld. Reminiscens (Hågkomst) Reminiscens syftar till att väcka den demenssjuke brukarens minne genom att stimulera det. Metoden går ut på att leda den enskilda till att känna igen centrala delar i sin livshistoria. En generell påminnelse om det dagliga livet och kulturen i gamla dagar kan vara viktig för att öka den demenssjuke brukares självförtroende och kontroll samt minska oro och rastlöshet. En brukare med demenssjukdom kan ha lättare att känna igen händelser från förr än att själv sätta ord på dem. Kanske kommer brukaren med demenssjukdom inte ihåg hur många barn han/hon har, men om han/hon får höra deras namn finns minnet där. Musik, dofter, bilder och beröring väcker också minnen från förr. Vårdarsånger (Sång och musik) Att som personal använda sång kan vara ett framgångsrikt sätt att kommunicera. Sång och musik kan också minska aggressivitet och öka samarbetsförmågan. Ett bra komplement till musiken är att använda sig av en Ming-gitarr (bygelgitarr).

74 75 13 Taktil stimulering (Beröring) Beröring är ett bra sätt att kommunicera med brukare som har en demenssjukdom. Brukaren känner trygghet, blir sedd och känner att någon finns nära. Beröringen leder till kontakt och stillar oron samt ger ett högt välbefinnande. Pedagogiskt måltidsstöd Pedagogiskt måltidsstöd är en behandlingsform för de demenssjuka brukare som kommit så långt i sin demenssjukdom att de har fått svårigheter med att förstå hur man äter själv. Personalen sitter med vid måltiden och sprider lugn omkring sig. Den demenssjuke brukaren får en förebild att spegla sig i vid pedagogiskt måltidsstöd och kan på så sätt fortsätta att äta själv. Matsituationen blir då en positiv stund som stimulerar god samvaro, väcker minnen och ger lust att äta. Behovet av pedagogiskt måltidstöd bedöms individuellt av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal/ biståndshandläggare. Målet kan vara att bevara individens aktivitetsförmågan/självständighet och/eller förebygga risken för undernäring. 8 Kvalitetsregister Kvalitetsregister som kommunen använder sig av är: BPSD-registret, svenskt register för Beteendemässiga och psykiska Symtom vid Demens. Senior Alert, ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Palliativa registret, för fortsatt utveckling av vården i livets slutskede. 9 Anhöriga En demenssjukdoms konsekvenser påverkar inte bara den som är sjuk utan även familj och vänner. Anhöriga kan vara i behov av stödsamtal, råd och avlastning med kort varsel. Anhöriga kan också behöva knyta kontakt med kommunens anhörigsamordnare. Detta stöd kan exempelvis bestå av samtal, anhöriggrupp, information eller utbildning. All personal har en skyldighet att erbjuda kontakt med anhörigstöd. Se Plan för Anhörigstöd på kommunens hemsida.

75 76 14 Bilaga 1 Demens ABC Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC vill motivera dig till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se människan bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger. I riktlinjerna kallas detta för personcentrerad omvårdnad och lyfts fram som den kanske viktigaste förutsättningen för en god demensvård Innan du börjar utbildningen För att genomgå utbildningen behöver du registrera dig. Registrera dig gör du på hemsidan Från att du registrerat dig har du fyra månader på dig att genomföra tio kapitel samt kunskapstestet. Varje kapitel tar ungefär minuter. Räkna med ytterligare en och en halv timme för att diskutera reflektionsfrågor. Den sammanlagda utbildningstiden är ungefär 20 timmar som kan fördelas över max fyra månader. Kan man gå Demens ABC i grupp? En del av utbildningen reflektionsfrågorna är lämpligast att tas upp i grupp, t.ex. på din arbetsplats. För att gruppdiskussionerna ska bli strukturerade är det bra att utse en handledare. Välj en person som ni tycker är lämplig. Till stöd för handledaren har vi tagit fram en särskild manual. För att få diplom måste du självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet. Glöm därför inte att registrera dig. Tips för dig som går utbildningen på egen hand Reflektionsfrågorna är en central del av utbildningen. Saknar du möjlighet att diskutera med andra försök då i stället att skriva ner dina tankar och funderingar.

76 77 15 Bilaga 2 - Levnadsberättelse Levnadsberättelse formulär Behandlas med sekretess Namn Smeknamn Ev. flicknamn Adress Personnummer Kommer till boendet från Kommer till boendet, år, datum Närmast anhörig Relation Adress Telefon e-postadress God man Adress Telefon e-postadress Kontaktperson 1 Kontaktperson 2

77 78 16 Uppväxten (barndom) Födelseort Mammas namn och yrke Bortgång (årtal) Levnadsöden hos mor som känns viktiga att minnas och som betytt mycket för personens barndom och uppväxt Pappas namn och yrke Bortgång (årtal) Levnadsöden hos far som känns viktiga att minnas och som betytt mycket för personens barndom och uppväxt

78 79 17 Mina syskon (namn, födelseår ev. bortgång). Namn på syskons make/mak a Syskon Resp Syskon Resp Syskon Resp Syskon Resp Namn på syskon samt respektive födelseår Plats i syskonskaran Barndomshem samt andra kända adresser där personens har bott under sitt liv (stad, ort, land och hur länge) Skola / utbildning (namn och ort) Skol- och ungdomskamrater som har betytt mycket

79 80 18 Viktiga händelser från barndomen Intressen personen hade som barn och ung (lek, böcker, musik idrott o.s.v.) Viktiga händelser från ungdomsåren Konfirmation (år, kyrka och präst)

80 81 19 Körkort? (när och var) Militärtjänst (regemente, försvarsgren och grad) Vuxenliv Utmärkande personlighetsdrag (glad, tungsint, pratsam, tystlåten, öppen, blyg, ekonomisk, generös, snabb, långsam, ordningsam, slarvig, hjälpsam, drivande, analytisk, morgonmänniska, kvällsmänniska o.s.v.) Markera det som Stämmer in. Komplettera med övriga nedan. Arbeten personen har haft i livet (arbetsplatser, hur länge, trivdes personen med arbetet?) Är/har varit gift med Änka/änkeman Skilsmässa? När?

81 82 20 Barn, födelsedatum, ev bortgång och namn på respektive Barnbarn (Namn och födelsedatum) Personer som har haft och/eller har stor betydelse Intressen och hobbys Fritidsintressen i vuxen ålder

82 83 21 Aktiviteter som nu intresserar personen Artister och skådespelare han/hon uppskattar mycket Favoritblommor, växter och träd Musiksmak, sjunger eller spelar själv, böcker (Vilken sorts litteratur? Favoritförfattare? Tv- och radioprogram?) Vilka favoritlåtar? Om möjligt förklaring till varför. (Ex: Calle Schewens vals med Evert Taube påminner om dans på bryggan när farfar lärde henne dansa) Varit med i föreningar

83 84 22 Dagstidning, veckotidskrifter, facklitteratur som har lästs regelbundet Resor (vart?) Husdjur genom åren (namn, hur lång tid?) Vänner som betyder/har betytt mycket Måltidsvanor Höger- eller vänsterhänt Favoritmat (huvudrätter, efterrätter)

84 85 23 Dryck (varma, kalla) Användning av socker, grädde eller mjölk i te och kaffe Äter långsamt/snabbt Gillar krydda? Mat som personen inte tycker om eller är allergisk mot Alkohol och rökvanor (tobak/snus) Tandprotes? Hörapparat? Glasögon? Övriga tekniska hjälpmedel Färdtjänst (med eller utan ledsagare)

85 86 24 Van att duscha eller bada? När på dygnet föredrar han/hon att duscha/bada? Personlig hygien, speciella önskemål eller behov (rakning, fotvård, hårvård, smink o.s.v.) Rädd för vatten? Om ja varför? Blyg för att klä av sig? Vanor betr. sömn och vila (morgontrött/kvällspigg) Uppgifter som kan vara till hjälp för honom/henne vanor, ovanor m. m. Någon känd återkommande kroppslig smärta i vuxen ålder?

86 87 25 Glädjeämnen för personen Saker som gör honom/henne bekymrad Förhållande till religion (kyrkliga traditioner och vanor) Tycker om att delta i gudstjänster, lyssna på gudstjänst, radio eller tv) Någon svår sorg Rädslor

87 88 26 Personliga tillhörigheter som är värdefull för personen, t.ex. ett diplom, tavla etc. Klädvanor (favoritfärger, material o.s.v.) Annat (tex speciella önskemål) Uppgifter till levnadsberättelsen lämnad av: Datum Namn Relation Namn och datum för kompletteringar av levnadsberättelsen. Datum Namn Relation Hantering av levnadsberättelsen efter personens bortgång?

88 89

89 90 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

90 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad november 2013

91 92 Förord På regeringens uppdrag undersöker Socialstyrelsen årligen de äldres uppfattning om vården och omsorgen inom områdena hemtjänst och särskilda boenden. Äldres egen uppfattning om den vård och omsorg de får är central för att ge en bild av vårdens och omsorgens kvalitet. Som en del av Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser är undersökningarna ett verktyg för att följa upp hur väl verksamheterna möter de äldres behov och önskemål och ger därför ett viktigt bidrag till att utveckla vården och omsorgen. I år har Socialstyrelsen för första gången gjort en nationell totalundersökning för att få så detaljerade resultat som möjligt på verksamhetsnivå. Denna rapport är den femte i raden och omfattar samtliga kommuner utom tre för vilka Socialstyrelsen saknade uppgifter om äldre i särskilda boenden. Rapporten riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetsansvariga, men även till andra som är intresserade av att följa äldres uppfattning om vården och omsorgen i landet. På Socialstyrelsens webbplats finns redovisningar på nationell nivå och på verksamhetsnivå inom kommuner, så långt resultaten medger. Tanken är att kommuner och andra utförare ska kunna använda dem i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Rapporten har utarbetats av Ulrika Ingelsson (projektledare). Gudrun Jonasdottir Bergman, Kerstin Westergren, Eva Entelius Melin och Homan Amani har medverkat i arbetet. Ansvarig enhetschef är Carina Gustafsson. Lars-Erik Holm Generaldirektör

92 93 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 De flesta är fortsatt positiva och mer nöjda generellt... 7 Hälsan har betydelse... 8 Stora variationer... 8 Verksamheterna bör analysera resultaten... 8 Inledning... 9 Uppdraget... 9 Nytt för i år... 9 Resultaten avser dem som har svarat...10 Disposition...10 Resultat De äldre och deras hälsotillstånd...11 Många äldre mår dåligt Det är vanligt att känna sig ensam Vad tycker de äldre?...15 Hemtjänst Särskilt boende Inflytande och delaktighet Utförande Trygghet och bemötande Tillgänglighet till vård och omsorg Bostad och omgivningar i särskilt boende Mat och måltider i särskilt boende Aktiviteter i särskilt boende Sammantagen bedömning av omsorgen Vad påverkar nöjdheten?...26 Den självupplevda hälsan Hemtjänstpersonalens arbetssätt Tryggt eller otryggt i särskilt boende Måltiderna i särskilt boende Möjlighet att välja äldreboende eller utförare av hemtjänsten Offentliga respektive enskilda utförare...31 Regiform Eventuella skillnader i resultat Olika gruppers upplevelser...33

93 94 Män och kvinnor Hälsotillstånd Ålder Den som fyllt i enkäten Metodbeskrivning Inledning Statistikens innehåll Målpopulation Rampopulation Statistiska mått och redovisningsgrupper Mätinstrumentet Datainsamling Post- och webbenkäter Variabler från register Insamlingsperiod Tillförlitlighet Ramtäckning Jämförelser mellan åren är valida Om kvalitetsområden God hälsa, vård och omsorg Äldreomsorgens nationella värdegrund Områden som undersöks här Fortsatt utvecklingsarbete Referenser Bilagor Om enkäterna Förändringar i enkäterna sedan år Bilaga 1. Enkät hemtjänst Bilaga 2. Enkät särskilt boende Bilaga 3. Tabell, gruppering av svarsalternativ, hemtjänst Bilaga 4. Tabell, gruppering av svarsalternativ, särskilt boende Bilaga 5. Tabeller, nationella resultat Bilaga 6. Tabeller, svarsfrekvens per kommun

94 95 Sammanfattning De flesta är fortsatt positiva och mer nöjda generellt Socialstyrelsen har i årets undersökning för första gången frågat alla äldre i målgruppen vad de tycker om sin vård och omsorg, och totalt har cirka personer svarat på enkäten. Resultaten visar att de allra flesta äldre sammantaget är nöjda med sin vård och omsorg och att andelen nöjda har ökat under det senaste året. I år svarade fler att de är mycket nöjda, inte bara ganska nöjda. Äldre med hemtjänstinsatser i ordinärt boende har högst andel som sammantaget är nöjda. I den gruppen svarade 89 procent att de är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst, vilket är en procentenhet högre än Förbättringar syns på flera frågeområden, särskilt för äldre som bor på särskilda boenden. Äldre som bor på särskilda boenden svarade också i större utsträckning att de är nöjda i år, jämfört med förra året, och nivån närmar sig resultaten för hemtjänst. 83 procent av de svarande på särskilda boenden uppgav att de är ganska eller mycket nöjda, och det är en ökning med tre procentenheter. I år är de anhöriga också mer positiva till samarbetet mellan dem och äldreboendet respektive hemtjänsten. 87 procent av de anhöriga till äldre med hemtjänst och 89 procent av de anhöriga till äldre på särskilda boenden svarade att de är ganska eller mycket nöjda med samarbetet, jämfört med 86 procent inom båda områdena förra året. Vidare har upplevelsen av att känna sig trygg ökat under det senaste året, både inom hemtjänsten och på de särskilda boendena. Trygghet är en avgörande faktor för att äldre ska känna sig nöjda, i synnerhet inom äldreboendena. Äldre med hemtjänst tycker även att personalen har blivit bättre på att utföra sina arbetsuppgifter, och det är centralt för att vara nöjd med hemtjänsten. Fler känner förtroende för alla i personalen (ökningen är tre procentenheter inom hemtjänst och sex procentenheter inom särskilda boenden under det senaste året), och cirka nio av tio äldre känner förtroende för flertalet i personalen. De äldre upplever att personalen har blivit bättre på att meddela i förväg om tillfälliga förändringar, men här finns samtidigt förbättringar att önska. Det är minst hälften på de särskilda boendena som bara ibland, sällan eller aldrig får meddelande om detta i förväg. Fler äldre är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på äldreboenden, men variationen är stor. I några kommuner är det fler som är missnöjda än nöjda med just aktiviteterna. I år är det också färre, jämfört med förra året, som tycker att det är trivsamt utomhus runt det särskilda boendet. Även för den frågan varierar det mycket beroende på vilken kommun man bor i. Upplevelse av kränkningar förekommer. Socialstyrelsen har i år kompletterat enkäterna med en fråga om eventuella överträdelser från personalens

95 96 sida. De vanligaste exemplen på upplevda överträdelser har handlat om respektlöshet i tilltal, miner, blickar eller gester, brist på respekt för den äldre och dennes privatliv, hårdhänthet från personalen (t ex hårda grepp vid omvårdnad) respektive stölder av saker, pengar eller läkemedel. Socialstyrelsen vill skaffa djupare kunskap om vad det är som gör att äldre känner sig kränkta respektive upplever överträdelser, och intervjuar under hösten 2013 äldre personer om detta. Hälsan har betydelse Den som upplever sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska gott svarar mer positivt än den som upplever sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska dåligt. På de särskilda boendena känner många av de äldre av oro, ängslan eller ångest och upplever att de mår ganska eller mycket dåligt. Nästan två av tre besväras ofta eller då och då av ensamhet. Det är fler äldre med hemtjänst som svarar att de mår bra än som svarar att de mår dåligt. Men nästan var tredje har stora svårigheter att röra sig eller kan inte alls röra sig själva inomhus. Stora variationer Andelen äldre som är nöjda varierar mycket mellan kommunerna. Det finns kommuner där de äldre enbart ger positiva eller neutrala svar när det gäller den sammantagna nöjdheten. 63 av 290 kommuner inom hemtjänst och 39 kommuner inom särskilda boenden har enbart fått nöjda svar på frågan om den sammantagna nöjdheten. Samtidigt finns det kommuner med avsevärt lägre andel nöjda och/eller en märkbar andel missnöjda svar. På nationell nivå svarade i genomsnitt cirka 3 procent att de är missnöjda med sin hemtjänst eller sitt särskilda boende, men variationen är stor. Andelen missnöjda svar inom hemtjänsten varierar på kommunnivå mellan 0 och 14 procent, och enstaka verksamheter inom hemtjänsten har en ännu högre andel. För särskilda boenden varierar andelen missnöjda på kommunnivå mellan 0 och 20 procent. Det finns kommuner eller stadsdelar där fler än var tionde äldre är ganska eller mycket missnöjd med vården och omsorgen. Verksamheterna bör analysera resultaten De allra flesta äldre är alltså nöjda med sin vård och omsorg, men det finns stora skillnader mellan olika kommuner och verksamheter när det gäller resultaten på vissa frågor och om de äldre sammantaget är nöjda. För att undersökningen om de äldres uppfattning ska bidra till en god vård och omsorg bör kommuner och andra utförare ta del av sina resultat och använda dem i sitt kontinuerliga förbättringsarbete.

96 97 Inledning Uppdraget Socialstyrelsen har tidigare publicerat rapporter från undersökningar som rör äldres uppfattning om vården och omsorgen inom hemtjänst och särskilda boenden åren 2008, 2010, 2011 och [3, 4] Denna rapport är den femte och redogör för de äldres uppfattning om vården och omsorgen år Undersökningarna om äldres uppfattning är underlag till Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser, som Socialstyrelsen gör på uppdrag av regeringen. Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa upp och utveckla socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Nytt för i år I år har Socialstyrelsen genomfört en nationell totalundersökning för första gången och totalt personer har uppmanats att tycka till om sin äldreomsorg. En majoritet av kommunerna har bidragit med information om vilka verksamheter (enheter eller utförare) som ansvarar för de äldre i respektive kommun. Det har varit en förutsättning för att kunna redovisa resultat på en mer detaljerad nivå än kommunnivå. Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) samlade in data på uppdrag av Socialstyrelsen. Undersökningen genomfördes från slutet av april till och med mitten av juni månad, vilket var något tidigare än år Några få enkätfrågor tillkom och några få justerades eller togs bort i enkäterna jämfört med förra året. En redovisning av frågorna i årets enkätformulär finns i bilagan Enkäterna år I år hade de äldre också möjlighet att ta del av och besvara enkäterna i form av en webbenkät samt på fler språk (svenska, engelska, finska och arabiska). Resultat från årets undersökning på nationell nivå finns i bilagan Tabeller, nationella resultat. På webbplatsen presenteras också resultat på nationell nivå samt för län, kommuner, stadsdelar och enheter med minst 30 svarande. Utöver detta redovisas resultat direkt till kommunerna för enheter med 7 29 svarande, för verksamheternas egna förbättringsarbeten. Socialstyrelsen har beaktat behov och önskemål om att redovisa så mycket som möjligt till så många som möjligt. Samtidigt har vi också beaktat att de jämförelser som presenteras på webbplatsen ska klara jämförelser ur ett statistiskt perspektiv. Och inte minst, ska inte någon enskild persons svar riskera att röjas. För en närmare beskrivning av principer för redovisning av resultat, se avsnittet Statistiska mått och redovisningsgrupper i kapitlet Metodbeskrivning.

97 98 Resultaten avser dem som har svarat Undersökningen om äldres uppfattningar om vård och omsorg handlar om att fånga det som är relevant för de äldre. Redovisningen bygger på de äldres uppfattning och är alltså inte en heltäckande beskrivning av förhållandena inom vården och omsorgen av äldre. Resultaten i år avser svar från totalt personer ( personer med hemtjänst och personer som bor i särskilt boende). Det är ett stort antal äldre personer, samt deras anhöriga och andra som stöttat de äldre, som bidrar med sin syn på vården och omsorgen. Deltagarna i årets undersökning är mycket lika dem som deltog förra året, med hänsyn till relevanta bakgrundsfaktorer. Därmed är det möjligt att jämföra resultaten mellan åren. Samtidigt har undersökningen ett förhållandevis stort bortfall, med svar från cirka 70 procent av målgruppen med hemtjänst i ordinärt boende och cirka 57 procent av målgruppen inom särskilda boenden. På grund av detta säger undersökningen inte tillräckligt om vad äldre generellt tycker om sin äldreomsorg. Socialstyrelsen vet sedan tidigare studier att de som inte svarar generellt har en sämre hälsa. De svarande som har sämre hälsa är generellt också mindre nöjda med sin vård och omsorg än de äldre som mår bra. Det kan finnas flera olika orsaker till att de äldre inte deltar. Socialstyrelsen har initierat en bortfallsstudie med intervjuer av personer som inte deltog i årets undersökning för att skaffa djupare kunskap på området. Disposition Rapporten är uppdelad i olika kapitel för att underlätta för läsaren att ta del av de delar som är av primärt intresse för var och en. Den som snabbt vill ta del av resultaten kan gå direkt till avsnittet Vad tycker de äldre? i kapitlet Resultat. I det avsnittet finns en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten och vilka utvecklingsområden som kan uppmärksammas. Den som i stället vill fördjupa sig i hur undersökningen är gjord kan börja med kapitlet Metodbeskrivning. För att få en bakgrund till resultaten rekommenderas att ta del av avsnittet De äldre och deras hälsotillstånd i kapitlet Resultat. I bilaga 5 finns tabeller med resultat på nationell nivå och inklusive samtliga svarsalternativ.

98 99 Resultat Nedan presenteras uppgifter om de äldre och deras hälsotillstånd, och sedan följer avsnitten som presenterar resultaten från årets undersökning. Hur de äldre har svarat hänger nära ihop med hur de mår. Ungefär 17 procent av Sveriges befolkning i åldrarna från 65 år och äldre har insatser från hemtjänst eller bor i särskilt boende. 1 De äldre och deras hälsotillstånd De äldre som bor på särskilda boenden respektive får stöd av hemtjänsten har generellt inte så god hälsa och en stor andel känner sig ensamma. Det försätter många äldre i en beroendesituation i förhållande till vården och omsorgen, och till den personal som utför insatserna. De flesta som har hemtjänst eller bor i särskilda boenden är kvinnor i åldern 80 år eller äldre. Att det är betydligt fler kvinnor i målgruppen beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Av de äldre med hemtjänst är 69 procent kvinnor och 31 procent män, och tre av fyra är 80 år eller äldre. Av de äldre i särskilda boenden är 70 procent kvinnor och 30 procent män. Andelen som är 80 år eller äldre är 85 procent (figur 1 och 2). Figur 1. Kön, andelar i procent Särskilt boende Hemtjänst Man Kvinna Man Kvinna Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen 1 Källa:Socialstyrelsen År 2011 hade cirka personer insatser beviljade enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL. Källa SCB: Sveriges befolkning i åldrarna 65 år och äldre var år personer.

99 100 Figur 2. Ålder, andelar i procent Särskilt boende Hemtjänst Källa: vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Många äldre mår dåligt Bland de äldre i särskilt boende är det fler som bedömer att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket dåligt (33 procent) än som bedömer att hälsotillståndet är ganska eller mycket gott (25 procent). Fyra av tio bedömer sitt hälsotillstånd som någorlunda (41,5 procent). Många, 61 procent, svarar att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Av dem som säger sig ha svåra besvär av det slaget uppger också 89 procent att de då och då eller ofta besväras av ensamhet. De äldres rörlighet är begränsad endast 13 procent menar att de går själva utan svårigheter (figurerna 3, 4 och 5). Cirka 30 procent av de äldre med hemtjänst uppger att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket gott, medan 46 procent bedömer sitt hälsotillstånd som någorlunda. En fjärdedel, 24 procent, svarar att de mår ganska eller mycket dåligt. Drygt hälften svarar nej på frågan om de har besvär av ängslan, oro eller ångest, men 42 procent upplever lätta besvär och 7 procent säger sig ha svåra besvär. En fjärdedel av de äldre med hemtjänst har inga svårigheter att röra sig inomhus, men nästan var tredje (cirka 30 procent) med någon hemtjänstinsats kan inte alls gå själv eller har stora svårigheter att gå själv inomhus (figurerna 3, 4 och 5).

100 101 Figur 3. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Andelar i procent. Särskilt boende Hemtjänst Mycket gott Någorlunda Mycket dåligt Ganska gott Ganska dåligt Mycket gott Någorlunda Mycket dåligt Ganska gott Ganska dåligt Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Figur 4. Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Andelar i procent. Särskilt boenden 13 Hemtjänst Nej Ja, lätta besvär Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Ja, svåra besvär Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

101 102 Figur 5. Hur är din rörlighet inomhus? Andelar i procent. Särskilt boende Hemtjänst Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att gå själv Jag har stora svårigheter att gå själv Jag kan inte alls gå själv Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen 46 Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att gå själv Jag har stora svårigheter att gå själv Jag kan inte alls gå själv Det är vanligt att känna sig ensam Många äldre känner sig ensamma och ungefär två av tre på särskilda boenden svarade att de åtminstone då och då besväras av ensamhet. 18 procent på särskilda boenden uppgav dessutom att de ofta känner sig ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppgav 15 procent att de ofta besväras av ensamhet, och betydligt fler än hälften gör det åtminstone då och då (figur 6). Figur 6. Händer det att du besväras av ensamhet? Andelar i procent. Särskilt boende 18 Hemtjänst Ja, ofta Ja, då och då Nej Ja, ofta Ja, då och då Nej Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

102 103 De flesta som har hemtjänst bor ensamma (77 procent). Av dem är det fler som svarade att de ofta eller då och då besväras av ensamhet 61 procent av de ensamboende jämfört med 36 procent av de sammanboende (bilaga 5). Vad tycker de äldre? De äldre och deras anhöriga är sammantaget nöjda med hemtjänsten respektive det särskilda boendet. Andelen som är mycket nöjda har ökat under det senaste året, liksom andelen som känner sig trygga med sin hemtjänst och i sitt äldreboende. Bemötandet från personalen uppfattas överlag som gott och majoriteten av de äldre har förtroende för åtminstone de flesta i personalen. Men det finns också brister vad gäller lyhördhet och respekt för de äldre och deras behov. I redovisningen av de äldres uppfattning om insatserna har svarsalternativen i diagram och tabeller lagts samman så att svaren kan redovisas i tre kategorier: 1) positiva, 2) varken eller/delvis och 3) negativa: 1. Bland de positiva ingår de som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd, mycket lätt eller ganska lätt, ja, alltid eller oftast. 2. Bland varken eller/delvis finns de som svarat varken nöjd eller missnöjd, varken lätt eller svårt, ibland, varken tryggt eller otryggt. 3. Bland de negativa ingår de som svarat ganska missnöjd eller mycket missnöjd, ganska svårt eller mycket svårt, sällan eller aldrig. Indelningen ovan är en förenkling av hur Socialstyrelsen gått tillväga i grupperingen av svarsalternativ. I bilagorna Gruppering av svarsalternativ, hemtjänst respektive Gruppering av svarsalternativ, särskilt boende finns tabeller som visar mer ingående hur svarsalternativen är grupperade för varje fråga om hemtjänst respektive särskilt boende. I redovisningen ingår inte de som svarat vet inte eller ingen åsikt. Socialstyrelsen redovisar bara dem som valt att uttrycka en åsikt. Hemtjänst Totalt 89 procent av de äldre med hemtjänst är sammantaget nöjda med sin hemtjänst, och nöjdheten har ökat något under det senaste året. Så gott som alla svarade att personalen alltid eller oftast brukar bemöta dem på ett bra sätt, och för de allra flesta känns det tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten. En majoritet anser att personalen utför sina arbetsuppgifter mycket eller ganska bra, och det är en viktig faktor för att de äldre ska känna sig nöjda med sin hemtjänst. Många av de äldre upplever dock att de sällan eller aldrig kan påverka vid vilka tider personalen kommer, och det är också viktigt att beakta. En stor andel svarade även att de sällan eller aldrig får meddelande i förväg om tillfälliga förändringar.

103 104 Bemötandet från personalen upplevs gott, men det förekommer samtidigt kränkningar och överträdelser från personalens sida i form av brist på respekt eller nonchalant behandling av den äldre, hårdhänthet (till exempel hårda grepp vid omvårdnad) samt stölder med mera. Fler än var tionde med hemtjänst har känt sig kränkt av personalen under det senaste året. I år var det 79 procent av de äldre med hemtjänst som själva svarade på frågorna i enkäten. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med år I övriga fall var det ofta någon anhörig som bistod den äldre med att fylla i enkäten, och av dem svarade 87 procent att de tycker att samarbetet mellan dem och hemtjänsten fungerar mycket eller ganska bra. Särskilt boende Äldre på särskilda boenden är sammantaget något mer nöjda i år jämfört med förra året, och 83 procent svarade att de är ganska eller mycket nöjda. Tryggheten i boendet är en viktig förklaring till att man är nöjd generellt. De flesta tycker också att personalen alltid eller oftast bemöter dem på ett bra sätt. Nästan nio av tio fick plats på det äldreboende som de ville ha. Det finns också svar som visar på behov av förbättringar. Var tionde äldre har bara förtroende för några i personalen, och en stor andel vet inte vart de ska vända sig när de vill framföra synpunkter eller klagomål. 30 procent av de äldre upplever aldrig, sällan eller bara ibland att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen. 26 procent svarade att de är missnöjda med möjligheterna att vistas utomhus och 12 procent svarade att de är missnöjda med aktiviteterna på äldreboendena. Fler än var femte på särskilda boenden har känt sig kränkta en eller flera gånger under det senaste året och andelen är ungefär lika som förra året. De upplevda överträdelserna är de samma som inom hemtjänsten. Ungefär 60 procent av enkäterna besvarades av andra än den äldre själv. Förutom närstående och anhöriga (85 procent) var det ofta en god man som svarade för den äldres räkning (14 procent). Andelen av de äldre som svarade själva är lika som förra året (39 procent). Se tabell 6 sid 42 för uppgift om vilka som svarade på enkäterna. De närstående och anhöriga fick ange hur samarbetet mellan dem och boendet fungerar, och de allra flesta, 89 procent, svarade att samarbetet fungerar ganska eller mycket bra. Inflytande och delaktighet De äldre behöver ha inflytande och vara delaktiga för att kunna påverka sin egen livssituation och för att behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. I enkäten till äldre på särskilda boenden ställs frågan om de fick plats på det äldreboende som de ville bo på. En majoritet, 88 procent, svarade att de fick plats där de ville bo. I hemtjänstenkäten finns i stället en fråga som rör om handläggarens beslut är anpassat efter den äldres behov och om den äldre fick välja utförare av hemtjänsten. 73 procent av de äldre med hemtjänst svarade att handläggarens beslut är anpassat efter deras behov och 62 procent svarade att de helt eller delvis fick välja utförare av hemtjänsten (bilaga 5).

104 105 Majoriteten tycker att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål Majoriteten tycker att personalen alltid eller oftast brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras (86 procent av dem som har hemtjänst och 79 procent inom särskilda boenden). Samtidigt var det fler än var femte inom särskilda boenden som svarade att de sällan eller aldrig upplever det. Inom hemtjänst svarade 4 procent att personalen sällan eller aldrig brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Sex av tio med hemtjänst svarade att de vet vart de ska vända sig om de vill framföra klagomål eller synpunkter på hemtjänsten. Fyra av tio svarade att de inte vet eller delvis vet (i vissa frågor men inte i andra) vart de ska vända sig. I år ställdes denna fråga också till de äldre på särskilda boenden. 45 procent svarade att de vet, 27 procent att de inte vet och 29 procent svarade att de delvis vet (figur 7 och 8). Det kan vara svårt att påverka tidpunkten för att få hjälp Totalt 61 procent av dem som har hemtjänst svarade att de alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider personalen kommer. 22 procent svarade att de sällan eller aldrig kan påverka detta. På de särskilda boendena svarade 59 procent att de alltid eller oftast kan påverka tiderna, och 22 procent, lika stor andel som inom hemtjänsten, svarade att de sällan eller aldrig kan påverka vid vilka tider de får hjälp (figur 7 och 8). Figur 7. Inflytande och delaktighet i hemtjänst. Andelar i procent F5 Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? F8 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? F9 Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? F7 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

105 106 Figur 8. Inflytande och delaktighet i särskilt boende. Andelar i procent F4 Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? F14 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? F12 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? F26 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Utförande Hjälpens utförande kan handla om många olika saker, alltifrån vad de äldre tycker om städningen eller omvårdnaden till hur de upplever personalens bemötande. Personalen ska ha tillräckligt med tid för att utföra de planerade insatserna. Resultaten speglar även ledning och planering av arbetet. Hemtjänstpersonalen kommer oftast i tid, har tillräckligt med tid och gör ett bra arbete Många av de äldre med hemtjänst (86 procent) svarar att personalen oftast eller alltid kommer i tid. 42 procent, tycker att personalen alltid har tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete, och ytterligare cirka 40 procent menar att så oftast är fallet. En klar majoritet svarade också att personalen utför sina arbetsuppgifter mycket eller ganska bra (87 procent). 70 procent av dem med hemtjänst svarade att personalen alltid eller oftast meddelar dem i förväg vid tillfälliga förändringar medan 18 procent svarade att de sällan eller aldrig får veta detta (figur 9).

106 107 Figur 9. Utförande i hemtjänst. Andelar i procent F11 Brukar personalen komma på avtalad tid? F12 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? F13 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? F10 Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad Tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Ensamboende eller sammanboende har viss betydelse för äldre med hemtjänst Äldre med hemtjänst fick ange om de är sammanboende med någon annan vuxen. De som är sammanboende gav något mer positiva svar på frågorna när det gäller ifall de brukar kunna påverka vid vilka tider personalen kommer, och ifall personalen brukar ta hänsyn till deras önskemål om hur hjälpen ska utföras samt hur de tycker att personalen utför sina arbetsuppgifter. De som är sammanboende svarade också i större utsträckning att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål. Andelen som sammantaget är nöjd respektive missnöjd med sin hemtjänst är likväl ungefär densamma oavsett om den äldre bor ensam eller tillsammans med någon annan vuxen (bilaga 5). Äldre i särskilt boende får inte alltid meddelande om tillfälliga förändringar På särskilda boenden svarade 72 procent att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet hos den äldre, och var tionde svarade att personalen sällan eller aldrig har tillräckligt med tid. Knappt hälften svarade att personalen alltid eller oftast meddelar dem i förväg om tillfälliga förändringar. 30 procent svarade att de sällan eller aldrig får veta sådant (figur 10).

107 108 Figur 10. Utförande i särskilt boende. Andelar i procent F10 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? F11 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Trygghet och bemötande Mötet mellan den professionelle och den enskilde är grunden i all vård och omsorg. De äldre som bor på ett särskilt boende eller har hemtjänst är dessutom beroende av personalens stöd och hjälp. Ett gott bemötande handlar om personalens förmåga att kommunicera, tolka den äldres situation och anpassa stödet på olika sätt. En majoritet upplever bemötandet som gott och känner sig trygga men kränkningar förekommer De flesta äldre med hemtjänst, 87 procent, upplever att det är ganska eller mycket tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten. Dessutom svarade 90 procent av de äldre på särskilda boenden att det känns ganska eller mycket tryggt att bo där. Andelen som svarar att det känns mycket tryggt har ökat med mellan två och tre procentenheter inom både hemtjänst och särskilda boenden sedan år 2012 (bilaga 5). Mellan 3 och 4 procent av de äldre svarade att de upplever det otryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten eller på sitt äldreboende. Nästan alla äldre svarade att personalen alltid eller oftast brukar bemöta dem på ett bra sätt (97 procent med hemtjänst och 94 procent på särskilda boenden). De flesta känner också förtroende för personalen, åtminstone för de flesta. Det är fler i år jämfört med år 2012 som har förtroende för samtliga i personalen (bilaga 5).

108 109 Figur 11. Trygghet och bemötande i hemtjänst. Andelar i procent F14 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? F18 Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? F15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? F17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Figur 12. Trygghet och bemötande i särskilt boende. Andelar i procent F13 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? F18 Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? F15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? F17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Samtidigt förekommer det upplevelser av kränkningar och överträdelser från personalens sida. 22 procent av de äldre på särskilda boenden (eller personer) svarade att de har känt sig kränkta av personalen någon gång under det senaste året (år 2012 var siffran 23 procent). Fyra procent (eller personer) uppgav att de har känt sig kränkta flera gånger. Andelarna var ungefär dubbelt så höga bland äldre på särskilda boenden jämfört med äldre med hemtjänst. Tolv procent (eller personer) har känt sig kränkta inom hemtjänsten, och av dem är det knappt 2 procent (1 043 personer) som har gjort det flera gånger). I år kompletterades enkäterna med en fråga som gällde om den äldre hade upplevt överträdelser från personalens sida. De vanligaste exemplen på upplevda överträdelser (av de fördefinierade valen) som kryssades i var respektlöshet i tilltal, miner, blickar eller gester, hårdhänthet från personalen (till exempel hårda grepp vid omvårdnad) samt stöld

109 110 av saker, pengar eller läkemedel. Bilaga 5 innehåller uppgifter om andelarna för varje svar. Bland dem som svarade via internet var det en något större andel som känt sig kränkt respektive har upplevt överträdelser, jämfört med dem som svarade på pappersenkäten. De som svarade via internet hade också möjlighet att lämna ett öppet svar på frågan om kränkningar och frågan om eventuella överträdelser från personalens sida. Totalt inkom 85 öppna svar till hemtjänstens frågor om kränkningar respektive överträdelser, och 104 till de särskilda boendena. De svarande har med egna ord beskrivit dessa kränkningar eller överträdelser. Exemplen handlar om att personal inom hemtjänsten inte ger sig tillkänna eller hälsar när de kommer hem till de äldre, och personal på äldreboenden går in utan att knacka när de stiger in i rummet. Svaren visar att personalen pratar över huvudet på den äldre eller använder förminskande ord. De äldre upplever att personalen tycker att de ska vara glada över att få någon hjälp över huvud taget och inte bör streta emot. De upplever även att personalen inte tar tillräcklig hänsyn till de äldres önskemål eller specifika behov för dagen. Svaren består också av konkreta exempel på kränkande hantering i vardagssituationer såsom vid duschning och måltider, och det finns exempel på att äldre vill gå på toaletten men inte får hjälp att ta sig dit. Socialstyrelsen vill skaffa djupare kunskap om vad det är som gör att äldre känner sig kränkta respektive upplever överträdelser, och kommer under hösten 2013 att intervjua äldre personer om detta. Tillgänglighet till vård och omsorg Inte lätt för alla att få träffa läkare vid behov Åtta av tio med hemtjänst tycker att det är lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen när de behöver. Däremot verkar det vara svårare att få träffa en sjuksköterska eller läkare. Svarsmönstret är lika för de äldre på särskilda boenden, men andelarna positiva svar är något högre (figurerna 13 och 14). Figur 13. Tillgänglighet till vård och omsorg i hemtjänst. Andelar i procent F20 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? F21 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? F22 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

110 111 Figur 14. Tillgänglighet till vård och omsorg i särskilt boende. Andelar i procent F22 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? F23 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? F24 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Bostad och omgivningar i särskilt boende Utformningen av boendemiljön, både inne och ute, är viktig för oss alla. Ju äldre vi blir desto mer tid spenderar vi sannolikt i hemmet, och miljön har betydelse för de äldres möjligheter till aktiviteter och utevistelse. En miljö som är anpassad efter de enskilda individernas behov gör att den äldre kan vara mer självständig. Det egna rummet är mer trivsamt än övriga utrymmen Det är fler äldre på särskilda boenden som trivs med sina rum (75 procent) än som tycker att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena (66 procent) och som säger att det är trivsamt utomhus runt boendet (67 procent). Se figur 15 nedan. Det var också en mindre andel i år jämfört med förra året som svarade att det är trivsamt utomhus runt boendet. Försämringen var tre procentenheter (bilaga 5).

111 112 Figur 15. Bostad och omgivningar i särskilt boende. Andelar i procent F5 Trivs du med ditt rum eller lägenhet? F6 Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? F7 Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Mat och måltider i särskilt boende Mat och måltidsmiljö är viktiga faktorer för att förebygga sjukdom och undernäring. Personer som lider av undernäring kan känna sig mindre friska och mer nedstämda än normalnärda. Måltidssituationen kan bli bättre En stor andel, 77 procent, svarade att maten brukar smaka bra på de särskilda boendena. 51 procent svarade att den smakar ganska bra och 26 procent svarade att den är mycket bra. Något färre upplever att måltiden är trivsam. 70 procent svarade att måltiden alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen, och 30 procent svarade att måltiderna på äldreboendet aldrig, sällan eller bara ibland är trevliga (figur 16). Figur 16. Mat och måltider i särskilt boende. Andelar i procent F8 Hur brukar maten smaka? F9 Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

112 113 God mat och trevliga måltider har tydlig inverkan på den äldres helhetsintryck av äldreboendet (figur 24 och 25 i avsnittet Vad påverkar nöjdheten? ). Aktiviteter i särskilt boende Alla har inte möjlighet att komma utomhus Totalt 58 procent av de svarande på särskilda boenden svarade att de har goda möjligheter att komma utomhus. Fler än var fjärde svarade dock att möjligheterna att vistas utomhus är ganska eller mycket dåliga. En förhållandevis stor andel är också negativa till aktiviteterna (12 procent svarade att de är ganska eller mycket missnöjda med de aktiviteter som erbjuds, figur 17). Figur 17. Aktiviteter i särskilt boende. Andelar i procent F19 Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? F20 Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Sammantagen bedömning av omsorgen Majoriteten svarade positivt Det var 89 procent som svarade att de sammantaget är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten. Många av de närstående/anhöriga tycker också att samarbetet mellan dem och hemtjänsten fungerar bra (87 procent). På de särskilda boendena svarade 83 procent att de överlag är ganska eller mycket nöjda med äldreboendet, och 89 procent av de närstående och anhöriga svarade att samarbetet mellan dem och boendet fungerar ganska eller mycket bra (figur 18 och 19).

113 114 Figur 18. Sammantagen bedömning av omsorgen i hemtjänst. Andelar i procent F23 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? F26 Om du som närstående/anhörig har hjälpt till att svara på frågeformuläret:hur tycker du att samarbetet mellan dig och hemtjänsten fungerar? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Figur 19. Sammantagen bedömning av omsorgen i särskilt boende. Andelar i procent F25 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? F29 Om du som närstående/anhörig har hjälpt till att svara på frågeformuläret:hur tycker du att samarbetet mellan dig och boendet fungerar? Positiva Varken eller Negativa Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Det var en större andel i år jämfört med förra året som svarade att de sammantaget är mycket nöjda med sin hemtjänst respektive sitt äldreboende. Samma förändring syns på frågorna som gäller samarbetet mellan de anhöriga och hemtjänsten respektive äldreboendet. I år var det också fler anhöriga som svarade att de är mycket nöjda med samarbetet, jämfört med år 2012 (bilaga 5). Vad påverkar nöjdheten? Den sammantagna uppfattningen om äldreboendet eller hemtjänsten påverkas till stor del av den enskilda individens egenupplevda hälsa och eventuella besvär av ängslan, oro eller ångest. Ju bättre de äldre mår, desto mer positivt svarar de. Det gäller i princip för samtliga frågor i enkäterna. När det gäller enstaka frågor har trygghet en avgörande betydelse för äldre på särskilda

114 115 boenden, och maten och måltidsmiljön är också viktiga faktorer. Äldre som har hemtjänst lägger stor vikt vid personalens sätt att utföra sina uppgifter. I övrigt handlar det om hur personalen bemöter den äldre och om den äldre känner förtroende för personalen, för såväl äldre med hemtjänst som boende på särskilda boenden. Det är också viktigt att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål samt har tillräckligt med tid (resurser). Som väntat blir de äldre mindre nöjda om de har känt sig kränkta eller upplevt överträdelser i sina kontakter med personalen. Vem som har svarat på enkäten spelar också viss roll. Svaren är mest positiva när de äldre svarat själva, men det kan bero på att de äldre som får hjälp med ifyllandet faktiskt har sämre hälsa och därmed inte är lika nöjda med sin tillvaro. Svaren kan också påverkas av uppfattningen hos den som bistår den äldre. Den självupplevda hälsan De flesta som sammantaget är mycket nöjda med sin hemtjänst respektive sitt äldreboende anser också att deras hälsotillstånd är mycket gott. På motsvarande sätt finns den största andelen missnöjda bland dem som uppgav att de mår mycket dåligt (figur 20 och 21). Figur 20. Sammantagen nöjdhet med hemtjänsten redovisad efter självupplevd hälsa. Andelar i procent Mycket gott Ganska gott Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt Mycket nöjd Ganska nöjd Någorlunda Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

115 116 Figur 21. Sammantagen nöjdhet med äldreboendet redovisad efter självupplevd hälsa. Andel i procent Mycket gott Ganska gott Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt Mycket nöjd Ganska nöjd Någorlunda Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Hemtjänstpersonalens arbetssätt Hemtjänstpersonalens sätt att utföra sina arbetsuppgifter har avgörande betydelse för om den äldre är nöjd med sin hemtjänst eller inte. De som tycker att utförandet är mycket dåligt ger sällan positiva svar när det gäller den sammantagna nöjdheten. De som är mycket nöjda med utförandet är också sammantaget nöjda med hemtjänsten (figur 22). Figur 22. Sammantagen nöjdhet med hemtjänsten redovisad efter hur personalen utför sina arbetsuppgifter. Andelar i procent Mycket bra Ganska bra Varken bra eller Ganska dåligt Mycket dåligt dåligt Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Tryggt eller otryggt i särskilt boende På de särskilda boendena är trygghetskänslan avgörande för den totala upplevelsen av äldreboendet. De som känner sig mycket trygga på äldreboendet är nästan alltid också nöjda sammantaget, och de som känner sig mycket eller ganska otrygga är på samma sätt generellt missnöjda. Vissa känner sig var-

116 117 ken trygga eller otrygga, och det är förhållandevis få av dem som sammantaget är nöjda med sitt äldreboende (figur 23). Figur 23. Sammantagen nöjdhet med äldreboendet redovisad efter tryggheten på äldreboendet. Andelar i procent Mycket tryggt Ganska tryggt Varken tryggt eller otryggt Ganska otryggt Mycket otryggt Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Måltiderna i särskilt boende Äldre på särskilda boenden får ange hur de tycker att maten brukar smaka och om de upplever att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen. De två aspekterna har stor betydelse för de äldres sammantagna åsikt om äldreboendet. De som svarade positivt på frågorna om mat och måltidsmiljö är generellt mer positiva till sitt äldreboende, jämfört med dem som svarade mer neutralt eller negativt på frågorna om mat och måltidsmiljö (figur 24 och 25). Figur 24. Sammantagen nöjdhet med äldreboendet redovisad efter hur maten brukar smaka. Andelar i procent Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

117 118 Figur 25. Sammantagen nöjdhet med äldreboendet redovisad efter om måltiderna är en trevlig stund på dagen. Andelar i procent Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Nej, aldrig Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Möjlighet att välja äldreboende eller utförare av hemtjänsten Den äldres möjlighet att välja utförare av hemtjänsten respektive äldreboendet spelar också viss roll för det sammantagna omdömet. Det var 88 procent av de äldre på särskilda boenden som svarade att de fick plats på det äldreboende som de ville bo på, se bilagan Tabeller, nationella resultat. Av dem är en större andel sammantaget nöjda med sitt äldreboende jämfört med de som svarade att de inte fick välja. Andelen missnöjda är också större bland dem som inte fick välja jämfört med dem som fick välja (figur 26). Figur 26. Sammantagen nöjdhet med äldreboendet redovisad efter om man fick plats på det äldreboende man ville. Andelar i procent Ja Nej Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Totalt 62 procent av de äldre med hemtjänst svarade (helt eller delvis) att de fick välja utförare av hemtjänsten (bilaga 5). Äldre kan dock ha fler än en

118 119 utförare, och därför kompletterades frågan i år med svarsalternativet delvis (utöver svarsalternativen ja respektive nej) (bilaga 1). Bland dem som fick välja utförare av hemtjänsten (helt eller delvis) var det en större andel som svarade att de sammantaget är nöjda med hemtjänsten, jämfört med dem som svarade att de inte fick välja. Omvänt fanns fler missnöjda bland dem som svarade att de inte fick välja utförare av hemtjänsten (figur 27). Figur 27. Sammantagen nöjdhet med hemtjänsten redovisad efter om man fått välja utförare. Andelar i procent Ja Delvis Nej Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Offentliga respektive enskilda utförare För många enheter har uppgiften om regiform inte funnits att tillgå, och därför saknas de enheterna i analysen. Resultaten som nämns nedan för offentligt respektive enskilt drivna verksamheter ska därför tolkas med försiktighet. Regiform Uppgiften om regiform för utförare inom hemtjänst respektive särskilda boenden baseras på den information som Socialstyrelsen har fått från kommunerna, men alla underlag visar inte om verksamheterna drivs i offentlig eller enskild regi. Uppgiften om regiform saknas för cirka 25 procent av utförarna inom hemtjänsten och för cirka 20 procent av de särskilda boendena. Analyserna för offentlig respektive enskild regi baseras därför enbart på de verksamheter där regiformen är känd. Socialstyrelsen har inte tillgång till information om vilka utförare som tillhandahåller service- respektive omvårdnadsinsatser. Redovisningen är därför inte fullständig och resultaten ska tolkas med försiktighet. 86 av 290 kommuner har angivit att de har enskilda utförare inom hemtjänstverksamheten, och 80 kommuner att de har särskilda boenden i enskild regi. Andelen enskilda utförare i kommunerna varierar; några kommuner har enbart enskilda utförare och andra kommuner har ett fåtal. I genomsnitt drivs

119 120 drygt tre fjärdedelar av verksamheterna i offentlig regi och knappt en fjärdedel i enskild regi. Andelarna är ungefär lika inom såväl hemtjänst som särskilda boenden även om antalet verksamheter (utförare) inom hemtjänst är många fler än inom särskilda boenden. Eventuella skillnader i resultat Hemtjänst Hos de enskilda utförarna är det en större andel av de äldre med hemtjänst, jämfört med hos offentliga utförare, som uppfattar att de kan påverka vid vilka tider personalen kommer och som vet vart de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på sin hemtjänst. De äldre är dock lika nöjda, oavsett regiform, med hur personalen utför sina arbetsuppgifter. De skiljer heller inget mellan offentliga och enskilda verksamheter vad gäller de äldres sammantagna nöjdhet med hemtjänsten (tabell 1 och 2, bilaga 5). Tabell 1. Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Redovisning efter regiform. Andelar i procent. Enskild regi Offentlig regi Ja, alltid Oftast Ibland Sällan 7 10 Nej, aldrig 8 13 Tabell 2. Sammantagen nöjdhet med hemtjänsten redovisad efter regiform. Andelar i procent. Enskild regi Offentlig regi Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd 8 8 Ganska missnöjd 2 2 Mycket missnöjd 1 1

120 121 Särskilt boende I de särskilda boendena är det inga märkbara skillnader mellan resultaten för enskilda och offentliga verksamheter. Äldreboende upplevs lika tryggt oavsett om det drivs i enskild eller offentlig regi, och den sammantagna nöjdheten är också lika (tabell 3, bilaga 5). Tabell 3. Sammantagen nöjdhet med äldreboendet redovisad efter regiform. Andelar i procent. Enskild regi Offentlig regi Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd 3 3 Mycket missnöjd 1 1 Olika gruppers upplevelser I detta avsnitt framgår att kvinnor och män sammantaget verkar vara lika nöjda med sin vård och omsorg. Det är dock en större andel av kvinnorna, jämfört med männen, som har känt sig kränkta av personalen under det senaste året. Det är de äldsta (80 år eller äldre) som förefaller vara mest nöjda med hemtjänsten respektive sina äldreboenden. Den äldres hälsa har stor betydelse för resultaten. Ju sämre den äldre mår, desto färre positiva svar generellt. När den äldre fått hjälp att fylla i enkäten är svaren överlag mer kritiska. Män och kvinnor Hemtjänst Kvinnor och män svarade att de sammantaget är lika nöjda med hemtjänsten även om det finns några skillnader i resultaten för specifika frågor. En större andel kvinnor än män svarade att de har känt sig kränkta av personalen under det senaste året, och fler män än kvinnor, relativt sett, svarade att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet hos den äldre. Män har i något större omfattning än kvinnor svarat positivt på frågorna om hur personalen utför sina arbetsuppgifter samt om de kan påverka vid vilka tider personalen kommer. Men de skillnaderna är små och inte statistiskt säkra (figur 32, bilaga 5).

121 122 Särskilt boende Svaren från de äldre i särskilda boenden är relativt lika mellan kvinnor och män för de flesta av frågorna. Det som skiljer är att kvinnor i högre utsträckning än män har känt sig kränkta. Den sammantagna nöjdheten med det särskilda boendet är trots det lika, oberoende av kön (figur 28, bilaga 5). Figur 28. Andelar i procent som är mycket eller ganska nöjda med sin äldreomsorg redovisade efter kön Hemtjänst Särskilt boende kvinna man Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

122 123 Hälsotillstånd Enkäten innehåller flera frågor som rör den äldres hälsa. Svarspersonerna får skatta sitt hälsotillstånd och ombeds uppge i vilken utsträckning de besväras av ängslan, oro eller ångest. Båda dessa frågor mäter hälsa ur ett helhetsperspektiv eftersom de tar hänsyn till både den fysiska och den psykiska hälsan. Resultaten visar att den äldres hälsa är en viktig faktor i hur nöjd den äldre är med äldreomsorgen (figur 29 och 30). Figur 29. Andelar i procent som är mycket eller ganska nöjda med sin äldreomsorg redovisade efter självupplevd hälsa Mycket gott Ganska gott Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt Hemtjänst Särskilt boende Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen Figur 30. Andelar i procent som är mycket nöjda eller ganska nöjda med sin äldreomsorg redovisade efter besvär med ängslan, oro eller ångest Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Hemtjänst Särskilt boende Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

123 124 Hemtjänst Totalt 97 procent av dem med mycket god hälsa är också sammantaget mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Bland dem som mår mycket dåligt är det 76 procent som är mycket nöjda med hemtjänsten. Bland dem som mår mycket eller ganska dåligt är det också en betydligt mindre andel som tycker att personalen utför sina uppgifter väl eller tycker att personalen meddelar om tillfälliga förändringar, jämfört med gruppen som anser att de mår mycket eller ganska gott (figur 31, bilaga 5). Figur 31. Fråga 10 och 13 i hemtjänstenkäten redovisade efter självupplevd hälsa. Andelar i procent Mycket gott Ganska gott Någorlunda Ganska dålig Mycket dåligt F10 Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Mycket bra F13 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Ja, alltid Källa: Vad tycker de äldre om älderomsorgen? 2013, Socialstyrelsen De äldre utan besvär med ängslan, oro eller ångest svarar mer positivt på samtliga frågor än de som har den typen av besvär. På frågan om den sammantagna åsikten om äldreboendet skiljer det 17 procentenheter i nöjdhet (mycket och ganska nöjd) mellan dem som inte har besvär och dem som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I gruppen med svåra besvär finns också 9 procent som är ganska eller mycket missnöjda (bilaga 5). Särskilt boende Totalt 96 procent av dem med mycket god hälsa svarade också att de sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende. Bland dem som mår mycket dåligt är det 64 procent som är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende. Bland dem som mår mycket eller ganska dåligt är det också en betydligt mindre andel som trivs med sin lägenhet eller som tycker att maten smakar bra, än bland gruppen som anser att de mår mycket eller ganska gott (figur 32, bilaga 5).

124 125 Figur 32. Fråga 5 och12 i särskilt boendeenkäten redovisade efter självupplevd hälsa. Andelar i procent Mycket gott Ganska gott Någorlunda Ganska dålig Mycket dåligt F5 Trivs du med ditt rum eller lägenhet? Ja F12 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? Ja, alltid Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen De äldre utan besvär med ängslan, oro eller ångest svarar mer positivt på samtliga frågor än dem som har den typen av besvär. På frågan om hur nöjd den äldre sammantaget är med sitt äldreboende skiljer det 27 procentenheter i nöjdhet mellan dem som inte har besvär och dem som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I gruppen med svåra besvär finns också 15 procent som är ganska eller mycket missnöjda (bilaga 5).

125 126 Ålder Det är de äldsta (80 år eller äldre) som förefaller vara mest nöjda med hemtjänst i ordinärt boende respektive med sitt äldreboende. Äldre i den åldersgruppen svarade i störst utsträckning att de sammantaget är ganska eller mycket nöjda (figur 33). Figur 33. Andelar i procent som är mycket eller ganska nöjda med sin äldreomsorg redovisade efter olika åldersgrupper år år 80+ år Hemtjänst Särskilt boende Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen

126 127 Den som fyllt i enkäten Svaren varierar mycket beroende på om de äldre själva har fyllt i enkäten eller om de äldre har fått hjälp av anhöriga och andra. De äldres egna svar är genomgående mer positiva än de som kommer från någon annan person. Undantag är när personal bistått de äldre (gäller område hemtjänst). Det gäller såväl för svaren som rör frågorna om den äldres hälsotillstånd som svaren på frågorna om vad de äldre tycker om sin omsorg (tabell 4 och 5, figur 34, bilaga 5). Tabell 4. Jämförelser av resultat för de äldres svar och andra personers svar i hemtjänst. Andelar i procent. Hemtjänst Den äldre själv Andra (utom personal) Mycket gott 4 2 Ganska gott Självupplevd hälsa Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt 3 10 Nej Ängslan, oro eller ångest Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär 6 14 Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att gå själv Rörlighet inomhus Jag har stora svårigheter att gå själv Jag kan inte alls gå själv Mycket nöjd Ganska nöjd Sammantagen nöjdhet Varken nöjd eller missnöjd 8 10 Ganska missnöjd 2 3 Mycket missnöjd 1 1

127 128 Tabell 5. Jämförelser av resultat för de äldres svar och andra personers svar i särskilt boende. Andelar i procent. Särskilt boende Den äldre själv Andra (utom personal) Mycket gott 6 2 Ganska gott Självupplevd hälsa Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt 4 12 Nej Ängslan, oro eller ångest Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär 8 16 Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att gå själv Rörlighet inomhus Jag har stora svårigheter att gå själv Jag kan inte alls gå själv Mycket nöjd Ganska nöjd Sammantagen nöjdhet Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd 3 4 Mycket missnöjd 1 1

128 129 Figur 34. Andel som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänst eller särskilt boende redovisad efter vem som fyllt i enkäten. Andelar i procent Hemtjänst Särskilt boende Den tillfrågade själv Närstående/anhörig Bekant God man/förvaltare Personal Annan person Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2013, Socialstyrelsen I årets undersökning var det 79 procent av svaren på hemtjänstområdet och 39 procent av svaren för särskilda boenden som lämnades av de äldre själva (tabell 6). Tabell 6. Målpopulationer, svarsfrekvenser och andel äldre som själva har svarat, år Hemtjänst Målpopulationens storlek (antal) Svarsfrekvens (procent) Andel äldre som själva har svarat (procent) Särskilt boende Målpopulationens storlek (antal) Svarsfrekvens (procent) Andel äldre som själva har svarat (procent)

129 130 Metodbeskrivning Inledning Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett de äldres åsikter om äldreomsorgen. Enligt uppdraget är syftet att ur de äldres perspektiv följa upp kvaliteten och tillgängligheten inom vården och omsorgen om äldre kvinnor och män på nationell nivå, kommunnivå samt på enhetsnivå så långt det är möjligt. År 2013 har undersökningen genomförts som en totalundersökning bland äldre med hemtjänst inom ordinärt boende samt äldre boende på särskilda boenden. Totalt personer besvarade enkäten i årets undersökning. Denna metodbeskrivning utgör ett underlag för att bedöma undersökningens kvalitet. Statistikens innehåll Målpopulation Som målpopulation för undersökningen valdes samtliga äldre som fyllt 65 år senast den 28 februari 2013 och som hade hemtjänst i ordinärt boende alternativt bodde i permanent särskilt boende den 28 februari Målpopulationen delades upp i två grupper, en som gällde personer med hemtjänst och en med personer i särskilt boende. Målpopulation hemtjänst Personerna skulle ha fyllt 65 år senast den 28 februari Personerna skulle bo i ordinärt boende och ha ett verkställt biståndsbeslut (enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL) om hemtjänst den 28 februari Hemtjänsten skulle omfatta minst två timmars hemtjänst i månaden med minst en av insatserna service, personlig omvårdnad, ledsagning och avlösning av anhörig i hemmet. Personer som enbart hade hemtjänstinsatserna matdistribution och/eller trygghetslarm skulle inte ingå. Målpopulation särskilt boende Personerna skulle ha fyllt 65 år senast den 28 februari Personerna skulle ha ett verkställt biståndsbeslut (enligt 4 kap. 1 SoL) om permanent särskilt boende den 28 februari Rampopulation För att nå målpopulationerna skapades två ramar: en med personer som hade hemtjänst och en med personer som bodde i särskilt boende. Resultaten av undersökningen skulle så långt möjligt redovisas på enhetsnivå, men uppgiften om enheter finns inte i ett samlat register. Urvalsramarna skapades därför

130 131 i två steg. I ett första steg fick kommunerna redovisa vilka enheter som fanns i kommunen och i ett andra steg redovisa vilka personer som enligt målpopulationen bodde i särskilt boende respektive hade hemtjänst från de olika enheterna. Vissa kommuner valde att föra personer i serviceboende (enligt 4 kap. 1 SoL om permanent särskilt boende) till ramgruppen med hemtjänsttagare. De menade att personer i serviceboende skulle ha lättare att besvara enkäten som var riktad till personer i ordinärt boende och som hade hemtjänst. Denna insamling var frivillig för kommunerna. Det var 234 kommuner som rapporterade in sina boendeenheter och vilka personer som bodde på respektive enhet, samt 231 kommuner som rapporterade in sina hemtjänstenheter och vilka personer som fick hemtjänst från respektive enhet. Totalt valde 56 kommuner att inte delta när det gällde särskilt boende och 59 kommuner när det gällde hemtjänst. För dessa kommuner skapades ramen från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning enligt SoL från den 31 januari Inför utskicket av enkäterna exkluderades en del personer från ramarna. Det gällde personer som hade avlidit personer som hade emigrerat efter den 28 februari 2013 personer som bodde i särskilt boende och som hade bytt bostadsadress efter den 28 februari 2013 personer som hade hemtjänst och som flyttat till en annan kommun efter den 28 februari Ett steg i processen var att kontrollera att kriterierna var uppfyllda, och att skaffa adressuppgifter till de äldre, och för att göra det samkördes de framtagna registren med Navet (Skatteverkets avisering av befolkningsuppgifter). Därefter uppdaterades registret vid varje påminnelse för att ta bort avlidna. Statistiska mått och redovisningsgrupper Resultaten i rapport och tabeller redovisas som andelar och beskriver hur de som har svarat på enkäten uppfattar äldreomsorgen. Det stora antalet svarande och det faktum att det är en totalundersökning medger jämförelser över tid. I bilagorna redovisas svaren på samtliga frågor, med andelar och felmarginaler med två decimalers noggrannhet. Ett 95-procentigt konfidensintervall beräknas som +/ 2 gånger felmarginalen och blir för så här stora undersökningsgrupper mycket smala. Viss försiktighet vid jämförelser bör ändå tas i akt då undersökningen har ett stort bortfall. Läs mer om konfidensintervall i faktarutan nedan.

131 132 Konfidensintervall Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Jämförelserna i denna rapport baseras på det totala antalet observationer. Det kan finnas en slumpvariation över tid på grund av att utfallet måste ses som ett av flera möjliga utfall från en process som innehåller en slump. Det är osäkerheten på grund av denna variation som här beskrivs med 95 procents konfidensintervall. Observera att konfidensintervallen inte avspeglar annan osäkerhet, till exempel den som beror på att återgivna data inte med säkerhet är representativa, eftersom deltagandet i undersökningen kan vara skevt. Vidare redovisas vissa resultat fördelade på bakgrundsvariablerna kön och ålder, socioekonomisk grupp, födelseland, utbildning och regiform. Ytterligare några redovisningar har gjorts efter variabler från enkätsvaren. Det gäller vem som svarade på enkäten samt hur den äldre upplever sin hälsa och rörlighet samt eventuella problem med ängslan, oro eller ångest. Beräkningarna som har använts för indelningen i redovisningsgrupper omfattar bara de personer som besvarade frågorna. På Socialstyrelsens webbplats finns också resultat redovisade i excelfiler, som andelar av de svarande, enligt följande: Län, kommuner och stadsdelar (i Stockholm, Göteborg och Malmö) med minst 30 svarande får resultat för samtliga enkätfrågor och svarsalternativ. Resultaten särredovisas utifrån kön, ålder, hälsotillstånd, om den äldre svarat själv samt med hänsyn till om verksamheten drivs i offentlig eller enskild regi. Frågorna om upplevda kränkningar respektive överträdelser särredovisas endast på nationell nivå. Verksamheter med minst 30 svarande kommer att redovisas med samtliga svarsalternativ. Särredovisning sker per kön, ålder, hälsotillstånd och om den äldre svarat själv. För dessa verksamheter redovisas inte resultaten för frågorna om den äldre känt sig kränkt av någon personal under det senaste året respektive om den äldre upplevt någon överträdelse i sin kontakt med personal, med hänsyn till känsligheten i frågorna och med beaktande av att den som svarat ej ska riskera att röjas. Kommuner med färre än 30 svarande får också sina resultat, men svarsalternativen slås ihop (redovisas som positiva, neutrala eller negativa svar) för att inte röja någon enskild persons svar. Det sker ingen särredovisning av bakgrundsvariabler eller för regiform. Här ingår inte heller resultaten på frågorna om den äldre känt sig kränkt av någon personal under det senaste året respektive om den äldre upplevt någon överträdelse i sin kontakt med personal.

132 133 Socialstyrelsens leverantör Indikator tillhandahåller också en webbapplikation för att analysera och jämföra resultat för län, kommuner, stadsdelar och enheter med minst 30 svarande. Ett viktigt syfte med årets totalundersökning är att även verksamheter på lokal nivå ska få ett underlag för sitt förbättringsarbete. Därför tillhandahåller Indikator också en särskild redovisning till verksamheter med 7 29 svarande. Redovisningarna för mindre verksamheter skickas till den kontaktperson för brukarundersökningen på äldreområdet som Socialstyrelsen har uppgifter om, för vidare leveranser till de olika verksamheterna. För att skydda enskilda individer anges inte antalet i de redovisningarna och ingen exakt siffra på bortfallet ges. Resultat för kommunen, länet och riket bifogas resultaten för verksamheten. Det går inte att jämföra resultaten mellan dessa mindre enheter utan sammanställningarna ska ses som ett underlag för den egna verksamhetens analyser av resultaten på olika frågor. För att få tillräckligt stora enheter att redovisa på har Socialstyrelsen i vissa fall slagit ihop enheter inom hemtjänst respektive särskilda boenden. Detta har skett i de fall där kommunerna lämnat uppgift om hur dessa enheter hänger ihop strukturellt. Det förekommer att kommuner köper hemtjänst och särskilt boende från andra kommuner. I några fall har kommunen lämnat knapphändiga eller felaktiga uppgifter om den köpta platsen vilket lett till att platsen inte har kunnat kopplas till någon känd enhet. Resultaten för individen har då sammanställts ihop med kommunens totala resultat. Mätinstrumentet Till 2013 års undersökning användes i princip samma enkätformulär och frågor som i den föregående: en enkät var riktad till personer i ordinärt boende som hade hemtjänst, och en enkät var riktad till personer i särskilt boende. Några mindre förändringar gjordes, se enkäternas utformning (bilaga 1 och 2). Datainsamling Datainsamlingen och registreringen gjordes av Institutet för Kvalitetsindikatorer i Göteborg AB (Indikator) på uppdrag av Socialstyrelsen. Post- och webbenkäter Insamlingen gjordes via postenkäter. I år kunde respondenterna för första gången delta via en webbenkät, som ett alternativ till att fylla i en pappersenkät. De allra flesta deltagare i årets undersökning svarade på pappersenkäten (99 procent av de svarande inom hemtjänst och 98 procent inom särskilda boenden). Webbenkäten tillhandahölls på svenska, finska, arabiska och engelska. I webbenkäten fanns också möjlighet att lämna öppna svar på frågan om kränkningar samt frågan om eventuella överträdelser från personalens sida. Totalt inkom 615 webbsvar på hemtjänstenkäten (varav 373 från de äldre själva) och 672 webbsvar på enkäten för särskilda boenden (varav 83 från de äldre själva). De flesta svarade på den svenska versionen men det var

133 134 förhållandevis många som i hemtjänstenkäten tog del av enkäten och svarade på arabiska (tabell 7). Tabell 7. Antal besvarade enkäter på internet. Svenska Finska Arabiska Engelska Totalt Hemtjänst Särskilda boenden Variabler från register Förutom de variabler som samlades in via frågeblanketterna hämtades följande variabler från olika register: Ålder hämtades från registret över totalbefolkningen (RTB), och i tabelldelen grupperas de äldre i tre grupper: 65 74, och 80+ år. Kön hämtades från RTB. Födelseland hämtades från RTB och grupperas enligt Sverige, Övriga Norden, Övriga Europa, Övriga världen samt Uppgift om nationalitet saknas. Socioekonomisk bakgrund (SEI) hämtades från Folk- och bostadsräkningar (FoB) 1990 och grupperas enligt Ej förvärvsarbetande, Ej facklärda arbetare, Facklärda arbetare, Lägre tjänsteman, Tjänsteman mellannivå, Högre tjänsteman/ledande befattning, Företagare/lantbrukare, Oklassificerade anställda samt Uppgift saknas. Utbildningsvariabeln hämtas från utbildningsregistret och avser individens senaste registrerade högsta utbildning. Utbildning grupperas enligt Förgymnasial, Gymnasial utbildning högst 2 år, Gymnasial utbildning mer än 2 år, Eftergymnasial utbildning samt Uppgift saknas. Antalet vårddagar och vårdtillfällen på sjukhus under år 2011 hämtades från Socialstyrelsens patientregister (SOSFS 2008:26). Uppgifter om de beviljade biståndsbeslutens datum och typ hämtades från registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SOSFS 2001:453). Insamlingsperiod Datainsamlingen startade i slutet av april 2013 och pågick officiellt till i mitten av juni. Indikator beaktade dock de många tusen enkäter som inkom även efter mitten av juni, så i praktiken avslutades datainsamlingen först under den andra halvan av juli månad. Två påminnelser skickades ut. Med tanke på undersökningens storlek skickades postenkäten till äldre inom hemtjänst respektive äldreboende med en veckas mellanrum (datainsamlingen för särskilda boenden påbörjades någon vecka före datainsamlingen för hemtjänst). Syftet med det var att underlätta den praktiska hanteringen av de båda enkä-

134 135 terna. Dataregistreringen gjordes maskinellt i en så kallad scanner. De inskickade och besvarade enkäterna kontrollerades översiktligt i samband med datainsamlingen. Tillförlitlighet Bortfallet är troligen skevt och de som svarade är med största sannolikhet friskare än de som inte svarade på enkäten. Detta kan påverka resultaten om de som svarar därmed är mer positiva till sin äldreomsorg än de som inte svarar på enkäten. En annan möjlig felkälla är när någon annan hjälper till att fylla i enkäten eller besvarat enkäten åt den äldre. Då kan det bli hjälparens åsikt och inte den äldres som registreras. När det gäller personer i särskilt boende var det 61 procent som inte själva besvarade enkäten. Motsvarande andel för personer med hemtjänst var 21 procent (tabell 11). Sammanfattningsvis finns en risk för att äldre med demenssjukdom och andra svåra sjukdomar inte representeras med sina åsikter i undersökningen, om de själva inte kan besvara enkäten eller kanske inte svarar alls. Tabell 8. Vem har fyllt i enkäten? Andelar i procent. Hemtjänst Särskilt boende Den äldre själv Närstående/anhörig Bekant 1 <1 God man/förvaltare 1 8 Personal <1 <1 Annan person <1 <1 Uppgift saknas 3 1 Totalt Ramtäckning För att kvalitetsbedöma en undersökning är det viktigt att beakta hur väl rampopulationen stämmer överens med målpopulationen, det vill säga hur väl man har nått de objekt som skulle mätas. Övertäckning Övertäckningen består av personer som är med i ramen trots att de inte ska vara det. Personer som utgör övertäckning och som kommer med i urvalet ska tas bort, men det förutsätter att dessa personer går att identifiera. Exempel på övertäckning är personer som är avlidna personer med felaktig uppgift om insats i ramen personer som hade hemtjänst den 28 februari 2013, men inte vid undersökningstillfället

135 136 De flesta av dessa personer har identifierats inför och vid datainsamlingen, och övertäckningen utgör därför inte något större problem (tabell 14). Tabell 9. Redovisning av övertäckning. Hemtjänst Särskilt boende Utskickade enkäter Övertäckning Målpopulation Undertäckning Undertäckningen utgörs av personer som inte ingår i ramen trots att de borde göra det. Exempel på undertäckning är personer är felrapporterade i ramen, t.ex. personer som hade hemtjänst eller särskilt boende men som inte inrapporterades personer utan adressuppgift hos Skatteverket personer som har flyttat men haft kvar samma hemtjänstinsatser. Ramen med personer i särskilt boende saknade fullständiga uppgifter från tre kommuner: Munkedal, Skinnskatteberg och Årjäng. Endast ett fåtal av de äldre i särskilt boende i dessa kommuner fick möjlighet att besvara enkäten, så inga resultat kan redovisas. Storleken på den totala undertäckningen i undersökningen är okänd. Det är också svårt att avgöra hur undertäckningen påverkar resultatet. Mätfel Det är möjligt att äldre anger att de är nöjda med den vård och omsorg de har, trots att de inte är det. Vissa äldre kan känna sig tacksamma och ger därför ett för högt omdöme, medan andra kanske försöker anpassa sig till ett förväntat svar. I den här enkäten hade de äldre möjlighet att be om hjälp med att svara på enkäten eller så kunde någon annan svara för den äldre. I första hand skulle en anhörig hjälpa den äldre. Detta är dock en källa till mätfel, för om en anhörig eller någon annan hjälper till finns risken att man anpassar sin åsikt efter vad den hjälpande personen vill höra. Vissa äldre kan inte heller själva uttrycka sin åsikt, till exempel personer med demenssjukdom, och det är naturligtvis svårt för någon annan att veta vad den äldre tycker.

136 137 Bortfall I hemtjänstundersökningen var det personer av totalt som inte besvarade enkäten. Det motsvarar ett bortfall på 30 procent på riksnivå (tabell 10). Bland kommunerna varierar bortfallet från 16 procent till 53 procent. Ytterligare ett antal äldre inom hemtjänst lät bli att svara på enstaka enkätfrågor. Detta bortfall varierar mellan 1 och 5 procent. I undersökningen om särskilt boende var det personer av totalt som inte besvarade enkäten. Det motsvarar ett bortfall på 43 procent (tabell 10). Bland kommunerna varierar bortfallet från 25 procent till 65 procent. Ytterligare ett antal äldre i särskilt boende lät bli att besvara enstaka enkätfrågor och detta bortfall varierar från 1 procent till 4 procent. Tabell 10. Bortfall. Målpopulation, antal personer Bortfall, antal personer Bortfall, andel i procent Hemtjänst Särskilt boende Det finns en stor risk för att bortfallet till övervägande del består av personer som inte själva kan besvara enkäten, till exempel personer med demenssjukdom eller mycket sjuka personer. I vissa fall har den äldre eller en anhörig till den äldre hört av sig och förklarat varför man inte vill besvara enkäten. Tabell 11 innehåller en sammanställning av orsakerna till bortfallet. Som framgår av tabellen är det en stor andel, framför allt i särskilt boende, som har meddelat att den äldre är för sjuk för att kunna besvara enkäten. Tabell 11. Orsaker till bortfall. Antal personer. Orsaker till bortfall Hemtjänst Särskilt boende Språkproblem 50 4 Vill inte Avliden under undersökningens gång Sjuk (inkl. demens) Retur avsändare Tillfälligt förhinder 34 8 Okänd anledning Summa bortfall

137 138 Socialstyrelsen har tidigare gjort en bortfallsanalys av 2011 års brukarundersökning, och den visade att personer med sämre hälsa inte svarade på enkäten i samma utsträckning som personer med bättre hälsa. Undersökningen år 2012 visade också att de som inte svarade på enkäten hade en större vårdkonsumtion än de som svarade. Det finns därför anledning att anta att en stor andel bland dem som inte besvarat enkäten också har ett stort behov av vård och omsorg, och inte sällan också har kognitiva svårigheter. Resultaten i rapporten speglar ett stort antal personers upplevelser av äldreomsorgen, men samtliga äldre finns inte representerade. Jämförelser mellan åren är valida Svarspersonerna från 2012 är mycket lika de svarande i årets enkät på så sätt att åldersfördelningen är ungefär densamma, det är samma andel män respektive kvinnor, och de har ungefär samma fysiska och psykiska hälsa. Det går att göra valida jämförelser mellan åren. I tabell 12 nedan redovisas jämförelser för deltagare bland de äldre i hemtjänsten 2012 och 2013, och i tabell 18 motsvarande redovisning för deltagare bland äldre i särskilt boende.

138 139 Tabell 12: Deltagarnas ålder och självupplevda hälsa. Jämförelser mellan år 2012 och Andelar i procent. Hemtjänst Särskilt boende Ålder Hur bedömer du ditt hälsotillstånd? Mycket gott Ganska gott Någorlunda Ganska dåligt Mycket dålig Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Gå själv inomhus Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att gå själv Jag har stora svårigheter att gå själv Jag kan inte alls gå själv Om kvalitetsområden Undersökningar med frågor till äldre med hemtjänst och särskilt boende ger en bild av insatsernas kvalitet. Samtidigt är kvalitet ett komplext begrepp som inte är helt lätt att definiera. Ett vanligt tillvägagångssätt är att utgå från Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) definition, där kvalitet

139 140 är alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov. Kvalitet kan dock betyda olika saker i olika sammanhang. God hälsa, vård och omsorg Socialstyrelsen har tidigare tagit fram modeller för att beskriva vad som är kvalitet inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. Arbete med att ta fram en ny modell pågår. Den nya modellen ska bättre beskriva sambanden mellan verksamhetens olika styrmedel och inkluderar samtliga huvudprocesser som ingår i Socialstyrelsens ledningssystem. Modellen tar sin utgångspunkt i att syftet med kunskapsstyrning handlar om att bidra till god vård och omsorg för alla medborgare. Centralt i den nya modellen återfinns begreppet god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen lanserade begreppet God vård 2007 [1] och begreppet God kvalitet i socialtjänsten 2008 [2]. De ska ses som samlingsbegrepp för de egenskaper en god vård respektive en god kvalitet i socialtjänsten ska innehålla. Myndigheten har sedan första lanseringen utvecklat begreppen ytterligare och idag används det gemensamma begreppet God vård och omsorg som utgår från lagstiftningen i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Socialstyrelsen har valt att beskriva innebörden i god vård och omsorg genom sex egenskaper: Kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Individanpassad Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg.

140 141 Äldreomsorgens nationella värdegrund En annan aspekt på kvalitet är värdegrunden i 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453), SoL: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Lagen föreskriver också att den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. (5 kap. 5 tredje stycket SoL). Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänsten, SOSFS 2012:3, lyfter begrepp såsom insatser av god kvalitet, privatliv och integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning, gott bemötande, trygghet, samt meningsfull samvaro. Värdegrunden behöver således beaktas i allt utförande av tjänster inom äldreomsorgen. Områden som undersöks här Socialstyrelsens modeller för god hälsa, vård och omsorg i socialtjänsten är övergripande och behöver preciseras ytterligare för att myndigheten ska kunna mäta kvaliteten i vården och omsorgen. I undersökningen om äldres uppfattning har vi utgått från nio områden för hemtjänst och tolv områden för särskilt boende. Socialstyrelsen har bedömt att dessa områden är viktiga för att följa upp insatsernas kvalitet. Områdena är dock inte heltäckande. Det finns andra faktorer som också skulle kunna mätas och som kan påverka insatsernas kvalitet. De områden som ingår i undersökningen nämns nedan. Delaktighet och inflytande Inflytande och delaktighet handlar både om äldres personers möjlighet att påverka själva biståndsbeslutet, och möjligheten att påverka hur insatserna utförs. Kommunen ska ta hänsyn till äldres önskemål och åsikter när hjälpen utformas och ges. Så långt det är möjligt ska verksamheten anpassas efter den äldre personens önskemål och behov. Arbetets utförande Hjälpens utförande kan handla om många olika saker, alltifrån vad de äldre tycker om städningen till hur de upplever personalens bemötande. Personalen ska ha tillräckligt med tid för att utföra de planerade insatserna. Utfallet speglar därför även ledning och planering av arbetet. Trygghet Trygghet innebär både fysiska, psykiska och existentiella aspekter av välbefinnande. Äldre som känner sig otrygga kan uppleva oro, rädsla eller ångest. Trygghet handlar om många olika saker, exempelvis att man har tillräckligt god ekonomi, att man gör sig förstådd eller känner att man har kontroll över sin egen situation. Även bemötandet från omsorgspersonalen är viktigt för att känna sig trygg. Bemötande Bemötandet är viktigt för hur de äldre uppfattar insatserna. Upplevelsen av bemötandet handlar i hög grad om samspelet med personalen, och i sitt bemötande ska personalen visa lyhördhet och empati. Den 1 januari 2011

141 142 trädde en ny bestämmelse i kraft i socialtjänstlagen som innebär att alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Information Anpassad information är avgörande för äldres möjligheter att vara delaktiga i att utforma vården och omsorgen. Information är också viktig för att äldre ska kunna göra välgrundade val för den egna vården och omsorgen. Boendemiljö Äldre personer spenderar ofta mycket tid i och omkring hemmet och därför är boendemiljön viktig. Hur den är utformad påverkar deras aktiviteter och delaktighet, och med god tillgänglighet i bostaden kan den äldre vara mer självständig och blir mindre beroende av hjälp. Mat och måltidsmiljö I takt med ökad ålder ökar risken för undernäring eftersom aptiten minskar. Personer som lider av undernäring kan känna sig mindre friska och mer nedstämda än normalnärda. Måltidsmiljön kan ha också påverka den äldres energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. Sociala aktiviteter och utevistelse Sociala aktiviteter är betydelsefulla för välbefinnandet, och gemenskap kan leda till en ökad känsla av tillhörighet och meningsfullhet. Det kan handla om att få en pratstund med personalen, att få komma ut när man vill eller att utföra aktiviteter som man trivs med. Utevistelser och fysisk aktivitet kan även ge en bättre sömnkvalitet och minska risken för benskörhet. Tillgänglig vård och omsorg Kommunerna och landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård enligt hälsooch sjukvårdslagen för äldre som bor i särskilt boende. Med tillgänglig vård och omsorg avses här de äldres tillgång till sjuksköterskor och läkarvård, men även möjligheten att komma i kontakt med omsorgspersonalen. Psykiskt välbefinnande Här redovisas andelen äldre med besvär av ensamhet samt ängslan, oro eller ångest. Det är inte självklart att detta område i första hand säger något om kvaliteten på vården och omsorgen. Det kan snarare vara andra faktorer, såsom hälsa eller familjesituation, som påverkar det psykiska välbefinnandet. Sammantagen bedömning av omsorgen Utöver de mer specifika frågorna innehåller enkäterna en fråga om hur nöjd eller missnöjd man sammantaget är med sin hemtjänst eller sitt äldreboende.

142 143 Anhörigas uppfattning Anhöriga tar ofta en aktiv roll i omsorgen om sina äldre närstående och inte sällan är det också anhöriga som har svarat på enkäten. I enkäterna finns därför en fråga som direkt riktar sig till anhöriga. Frågan handlar om deras syn på samarbetet med hemtjänsten eller det särskilda boendet. Fortsatt utvecklingsarbete Socialstyrelsen värnar allas lika tillgång till god vård och omsorg, och undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? är ett viktigt verktyg i denna strävan. De uppgifter som presenteras i undersökningen beskriver inte allt som kan vara viktigt att veta om förhållandena inom vården och omsorgen om äldre. Enkätundersökningar ger en förenklad bild av en komplex verklighet. Det finns också utmaningar i att enkäterna både ska täcka in de centrala frågor som politiker på olika nivåer behöver för strategisk styrning, och samtidigt innefatta de operativa frågor som är centrala för att löpande följa upp och utveckla verksamheterna på olika nivåer. Socialstyrelsens arbete med att utveckla enkäterna kommer att fortsätta och målet är att enkäterna så småningom bättre ska motsvara dessa syften, så långt det är möjligt. Socialstyrelsen kommer att samverka med äldre personer och med utförare och andra intressenter för att enkäternas innehåll och frågornas och svarsalternativens konstruktion ska bli så relevanta och användbara som möjligt. Insamlingsprocessen och enkäternas utformning kommer också löpande att utvecklas för att så många som möjligt i målgrupperna ska kunna delta i undersökningen. Bortfallen i undersökningarna är förhållandevis stora och Socialstyrelsen har givit Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (Äldrecentrum) i uppdrag att under hösten 2013 försöka ta reda på varför många personer inte deltar. Beror det på att många inte kan (av hälsoskäl till exempel), eller på att de inte vill eller inte törs delta? Upplever de äldre inte att det har någon betydelse om de deltar eller ej? Eller beror detta på något annat? Förhoppningen är att den information som Äldrecentrum får fram ska kunna användas för att förbättra undersökningarna. Definitionerna av målpopulationerna kommer att ses över. Fram till nu har det räckt att ha beviljats två timmar hemtjänst i månaden för att komma med. Gränsen kommer att höjas till nästa år. Socialstyrelsen bedömer att det krävs hemtjänst i en viss omfattning för att de flesta i målgruppen ska känna sig berörda och motiverade att delta i undersökningen. I framtiden önskar Socialstyrelsen kunna utforma enkäter med utgångspunkt från de insatser som den äldre är berörd av. Det gäller i synnerhet på hemtjänstområdet där enkäten i dag är generell och lika för alla, trots att insatserna kan vara mycket olika. Vi vill också kunna beakta om den äldre har fler utförare än en. För detta måste Socialstyrelsen bland annat få in den typen av information från kommunerna och det krävs också att kommunerna på ett smidigt sätt kan sammanställa och leverera den informationen. Det är angeläget att tillsammans med kommuner med flera utförare hitta sätt att komma vidare i dessa frågor. Socialstyrelsen har löpande kontakter med Sve-

143 144 riges Kommuner och Landsting, Myndigheten för vårdanalys, Famna och Vårdföretagarna. Till år 2014 kommer Socialstyrelsen framför allt att se över insamlingsprocessen och i den mån det går, utarbeta fler sätt för äldre att delta på. Myndigheten vill också försöka stimulera anhöriga och andra att, vid behov, bistå den äldre att svara. Målet är att alla äldre ska kunna göra sina röster hörda.

144 145 Referenser 1. Socialstyrelsen, God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, 2006, God kvalitet i socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen, Artikel nr Socialstyrelsen, Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2008, Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2011, 2012.

145 146 Bilagor Om enkäterna Socialstyrelsen värnar allas lika tillgång till god vård och omsorg. Undersökningen om äldres uppfattning är ett viktigt verktyg i denna strävan. I den här undersökningen är både enkätfrågor och svarsalternativ förutbestämda för att det ska vara möjligt att jämföra resultat mellan olika grupper och över tid. I enkäterna som besvaras i pappersform har det inte varit möjligt att erbjuda möjlighet att lämna öppna svar. Däremot erbjöds i år möjlighet att lämna öppna svar i webbenkäten på frågan om den äldre känt sig kränkt respektive frågan om eventuella överträdelser från personalens sida. Förändringar i enkäterna sedan år 2012 Generellt I 2012 års enkäter fanns svarsalternativen Vet ej för några frågor och Ingen åsikt för andra. Några frågor hade Vet inte/ingen åsikt som svarsalternativ. Svarsalternativen Vet ej respektive Ingen åsikt var inte stringenta, så i årets enkäter valde Socialstyrelsen svarsalternativet Vet inte/ingen åsikt på samtliga frågor. Direkt efter frågan om kränkningar i enkäterna för hemtjänst respektive särskilda boenden sattes en ny fråga in i 2013 års enkät. Den frågan handlade om den äldre under det senaste året upplevt överträdelser i sin kontakt med personal (några fördefinierade exempel var upptagna i enkäten). Frågan om varför personen, i förekommande fall, inte själv svarat på enkäten togs bort. Socialstyrelsen mottog synpunkter från anhöriga och andra om att den frågan är olämplig att ställa. Hemtjänst I år 2012 års enkät fanns en fråga om hur den äldre bor (i eget boende eller i särskilt boende). Den frågan behövdes inte i år, då kommunerna lämnade information om vilka respektive verksamheter som ansvarade för de äldre. Med hänsyn till att den äldre kan ha fler än en utförare, kompletterades i år frågan om den äldre fick välja utförare med svarsalternativet delvis (utöver svarsalternativen ja respektive nej). År 2012 frågade Socialstyrelsen även om den äldre fick den utförare den ville ha, men den frågan togs bort år De båda frågorna var för snarlika för att båda skulle vara motiverade att ställa. På frågan om den äldre vet vart den ska vända sig för att framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten, så kompletterades i år svarsalternativet Delvis med ett förtydligande: Delvis (i vissa frågor men inte i andra).

146 147 Särskilda boenden I 2013 års enkäter togs frågorna om personlig omvårdnad från enkäterna 2012 bort. Det gällde tre frågor som handlade om ifall den äldre upplever att den får hjälp i den mån den behöver med att borsta tänderna och/eller sköta tandprotesen, får hjälp med fotvård respektive får hjälp att gå på toaletten. Frågorna och svarsalternativen var inte bra formulerade och är därför borttagna tills vidare. Ordningen skiftades för frågan om personalen brukar ta hänsyn till den äldres åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras, respektive frågan om den äldre har känt sig kränkt av någon personal under det senaste året. Socialstyrelsen bedömde att det var mer logiskt att ställa frågan om personalen brukar ta hänsyn till den äldres åsikter och önskemål före frågan om kränkningar och direkt efter en fråga om personalens bemötande. I årets enkät kompletterades med en fråga om den äldre vet vart den ska vända sig för att framför synpunker eller klagomål på äldreboendet.

147 148 Bilaga 1. Enkät hemtjänst

148 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Institutet för kvalitetsindikatorer denna undersökning på uppdrag av Socialstyrelsen. Vi skulle vilja veta vad du tycker om din hemtjänst och ber dig därför besvara detta frågeformulär. Alla svar är viktiga Vi skickar detta frågeformulär till cirka personer. Alla som är 65 år eller äldre och som har hemtjänst får en inbjudan att delta i undersökningen. Du väljer själv om du vill svara på frågorna, men för oss är dina synpunkter mycket viktiga. Ju fler som svarar på frågorna, desto bättre återspeglar svaren verkligheten och desto bättre nytta gör undersökningen. Undersökningen pågår fram till mitten av juni. Skicka gärna in dina svar så snart som möjligt, Dina svar är skyddade Socialstyrelsen publicerar resultaten i form av tabeller och diagram där svaren inte kan knytas till enskilda personer. Läs mer om hur vi skyddar dina personuppgifter på nästa sida. Du måste inte fylla i formuläret på egen hand Om du behöver hjälp med att fylla i frågeformuläret kan du till exempel fråga en närstående, god man eller bekant. (Den som hjälper dig bör inte jobba inom hemtjänsten.) Tack för din medverkan! Med vänliga hälsningar Ulrika Ingelsson Projektledare Socialstyrelsen Johan Frisack Undersökningsledare Institutet för kvalitetsindikatorer Kontakta gärna Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) om du har frågor om undersökningen: Telefon: (kl ) E-post: aldreundersokning@indikator.org (SBH13)

149 Socialstyrelsen publicerar resultatet i november Socialstyrelsen kommer att publicera resultatet av undersökningen på sin hemsida i november Dina svar är skyddade Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för undersökningen. De insamlade uppgifterna redovisas så att det inte går att se vad någon enskild person har svarat. Socialstyrelsen publicerar resultaten i form av tabeller och diagram där svaren inte kan knytas till enskilda personer. Dina uppgifter skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204). Den streckkod som finns på frågeformuläret är bara till för att vi ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse om att svara. Dina uppgifter kan, efter prövning, komma att lämnas ut för forsknings- eller statistikändamål. Socialstyrelsen kan även komma att använda dem i sin verksamhet. Vi har hämtat information om vilka som ska ingå i undersökningen från kommunernas egna register och från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453). Vi kompletterar dina svar med andra uppgifter Vi kommer att komplettera dina svar med uppgifter från olika register. Det gör vi för att hålla antalet frågor i frågeformuläret så få som möjligt. - Vi hämtar information om vilken enhet du tillhör, enhetens driftsform och din boendeform (eget boende, äldreboende eller servicehus) från kommunernas register. - Vi hämtar uppgifter om kön, ålder, födelseland (i grupper), socioekonomisk bakgrund (i grupper) och utbildning (i grupper) från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), folk- och bostadsräkningar (FoB) och Utbildningsregistret. - Vi hämtar uppgifter om sjukhusbesök, hemtjänst och olika boendeformer från Socialstyrelsens patientregister och från registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453). Uppgifterna handlar om antalet dagar och tillfällen du varit på sjukhus under år 2012, samt vilken typ av hemtjänst du har blivit beviljad (hur många hemtjänsttimmar du fått, service- eller omvårdnadsinsats, trygghetslarm och matleverans). 2 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

150 Hjälp oss gärna att underlätta bearbetningen av dina svar Formuläret kommer att läsas maskinellt. Det är därför bra att tänka på följande när du besvarar frågorna: Använd en mörk penna när du kryssar i, gärna bläck. Om du kryssar fel, stryk över det felaktiga svaret och fyll i det rätta. Om inget svarsalternativ stämmer, hoppa över frågan och svara på nästa. Hälsa 1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Endast ett svarsalternativ 1Mycket gott 2Ganska gott 3Någorlunda 4Ganska dåligt 5Mycket dåligt 2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Endast ett svarsalternativ 1Nej 2Ja, lätta besvär 3Ja, svåra besvär 3 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

151 Hur är din rörlighet inomhus? Endast ett svarsalternativ 1Jag går själv utan svårigheter 2Jag har vissa svårigheter att gå själv 3Jag har stora svårigheter att gå själv 4Jag kan inte alls gå själv 4 Bor du tillsammans med någon annan vuxen? Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Nej Kontakter med kommunen Här kommer några frågor om hur det gick till när det bestämdes hur mycket hemtjänst du ska få och vad hemtjänsten ska hjälpa dig med. 5 Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Delvis 3Nej 4Vet inte/ingen åsikt 6 Fick du välja utförare av hemtjänsten? Med utförare menar vi kommunal hemtjänst eller olika företag och organisationer. Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Delvis 3Nej 4Vet inte/ingen åsikt 4 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

152 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Delvis (i vissa frågor men inte i andra) 3Nej Inflytande 8 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt 9 Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13) 5

153 Hjälpens utförande 10 Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Endast ett svarsalternativ 1Mycket bra 2Ganska bra 3Varken bra eller dåligt 4Ganska dåligt 5Mycket dåligt 6Vet inte/ingen åsikt 11 Brukar personalen komma på avtalad tid? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt 12 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt 6 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

154 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? T.ex. byte av tid/dag, förseningar, personaländringar etc. Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt Bemötande 14 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt 15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? Endast ett svarsalternativ 1Nej 2Ja, någon gång 3Ja, flera gånger 4Vet inte/ingen åsikt 7 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

155 Har du under det senaste året upplevt något av följande i din kontakt med personal? Flera svarsalternativ möjliga 1Brist på respekt för ditt privatliv 2Respektlöst tilltal, miner, blickar eller gester 3Aggressivt eller hotfullt tilltal 4Hårdhänthet (t.ex. hårda grepp vid omvårdnad) 5Fysisk våldsamhet (t.ex. hårda ruskningar, nyp eller slag) 6Stöld av saker, pengar eller läkemedel 7Andra överträdelser från personalens sida 8Nej, jag har under det senaste året inte varit med om något av ovanstående Trygghet 17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Endast ett svarsalternativ 1Mycket tryggt 2Ganska tryggt 3Varken tryggt eller otryggt 4Ganska otryggt 5Mycket otryggt 6Vet inte/ingen åsikt 8 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

156 Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Endast ett svarsalternativ 1Ja, för alla i personalen 2Ja, för flertalet i personalen 3Ja, för några i personalen 4Nej, inte för någon i personalen 5Vet inte/ingen åsikt Sociala aktiviteter 19 Händer det att du besväras av ensamhet? Endast ett svarsalternativ 1Ja, ofta 2Ja, då och då 3Nej 4Vet inte/ingen åsikt Tillgänglighet Nu kommer några frågor om hur du tycker det är att få kontakt med personal från olika personalgrupper. 20 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Endast ett svarsalternativ 1Mycket lätt 2Ganska lätt 3Varken lätt eller svårt 4Ganska svårt 5Mycket svårt 6Vet inte/ingen åsikt 9 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

157 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Endast ett svarsalternativ 1Mycket lätt 2Ganska lätt 3Varken lätt eller svårt 4Ganska svårt 5Mycket svårt 6Vet inte/ingen åsikt 22 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Endast ett svarsalternativ 1Mycket lätt 2Ganska lätt 3Varken lätt eller svårt 4Ganska svårt 5Mycket svårt 6Vet inte/ingen åsikt Hemtjänsten i sin helhet 23 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Endast ett svarsalternativ 1Mycket nöjd 2Ganska nöjd 3Varken nöjd eller missnöjd 4Ganska missnöjd 5Mycket missnöjd 6Vet inte/ingen åsikt 10 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

158 Avslutande frågor 24 Har du själv svarat på frågorna? Med "själv svarat" menas att du antingen själv kryssat i svaren eller att du uppgett svaren till någon som kryssat i för dig. 1Ja - Tack för din medverkan! Var god skicka in frågeformuläret. 2Nej, frågorna besvarades av annan person - Gå till fråga Vem har svarat? Endast ett svarsalternativ 1Närstående/anhörig 2Bekant 3God man/förvaltare 4Personal 5Annan person Om du som närstående/anhörig har hjälpt till att svara på frågeformuläret: 26 Hur tycker du att samarbetet mellan dig och hemtjänsten fungerar? Endast ett svarsalternativ 1Mycket bra 2Ganska bra 3Varken bra eller dåligt 4Ganska dåligt 5Mycket dåligt 6Vet inte/ingen åsikt 11 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBH13)

159 S K R I V I N T E H Ä R S K R I V I N T E Tack för din medverkan! H Ä R När du svarat på frågorna lägger du frågeformuläret i det frankerade kuvertet och postar det. Frimärke behövs inte. S K R I V Har du förlorat ditt svarskuvert? Skicka frågeformuläret portofritt till: Indikator, Svarspost , GÖTEBORG Brukare hemtjänst (SBH13) I N T E H Ä R

160 161 Bilaga 2. Enkät särskilt boende

161 Vad tycker du om ditt äldreboende? Alla äldre har rätt till ett äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboenden genomför Institutet för kvalitetsindikatorer denna undersökning på uppdrag av Socialstyrelsen. Vi skulle vilja veta vad du tycker om ditt äldreboende och ber dig därför besvara detta frågeformulär. Alla svar är viktiga Vi skickar detta frågeformulär till cirka personer. Alla som är 65 år eller äldre och som bor på ett äldreboende får en inbjudan att delta i undersökningen. Du väljer själv om du vill svara på frågorna, men för oss är dina synpunkter mycket viktiga. Ju fler som svarar på frågorna, desto desto bättre återspeglar svaren verkligheten och desto bättre nytta gör undersökningen. Undersökningen pågår fram till mitten av juni. Skicka gärna in dina svar så snart som möjligt. Dina svar är skyddade Socialstyrelsen publicerar resultaten i form av tabeller och diagram där svaren inte kan knytas till enskilda personer. Läs mer om hur vi skyddar dina personuppgifter på nästa sida. Du måste inte fylla i formuläret på egen hand Om du behöver hjälp med att fylla i frågeformuläret kan du till exempel fråga en närstående, god man eller bekant. (Den som hjälper dig bör inte tillhöra personalen på äldreboendet.) Tack för din medverkan! Med vänliga hälsningar Ulrika Ingelsson Projektledare Socialstyrelsen Johan Frisack Undersökningsledare Institutet för kvalitetsindikatorer Kontakta gärna Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) om du har frågor om undersökningen: Telefon: (kl ) E-post: aldreundersokning@indikator.org (SBB13)

162 Socialstyrelsen publicerar resultatet i november Socialstyrelsen kommer att publicera resultatet av undersökningen på sin hemsida i november Dina svar är skyddade Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för undersökningen. De insamlade uppgifterna redovisas så att det inte går att se vad någon enskild person har svarat. Socialstyrelsen publicerar resultaten i form av tabeller och diagram där svaren inte kan knytas till enskilda personer. Dina uppgifter skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204). Den streckkod som finns på frågeformuläret är bara till för att vi ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse om att svara. Dina uppgifter kan, efter prövning, komma att lämnas ut för forsknings- eller statistikändamål. Socialstyrelsen kan även komma att använda dem i sin verksamhet. Vi har hämtat information om vilka som ska ingå i undersökningen från kommunernas egna register och från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453). Vi kompletterar dina svar med andra uppgifter Vi kommer att komplettera dina svar med uppgifter från olika register. Det gör vi för att hålla antalet frågor i frågeformuläret så få som möjligt. - Vi hämtar information om vilken enhet du tillhör, enhetens driftsform och din boendeform (eget boende, äldreboende eller servicehus) från kommunernas register. - Vi hämtar uppgifter om kön, ålder, födelseland (i grupper), socioekonomisk bakgrund (i grupper) och utbildning (i grupper) från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), folk- och bostadsräkningar (FoB) och Utbildningsregistret. - Vi hämtar uppgifter om sjukhusbesök, hemtjänst och olika boendeformer från Socialstyrelsens patientregister och från registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453). Uppgifterna handlar om antalet dagar och tillfällen du varit på sjukhus under år 2012, samt om och isåfall vilken typ av hemtjänst du har blivit beviljad (hur många hemtjänsttimmar du fått, service- eller omvårdnadsinsats, trygghetslarm och matleverans). 2 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

163 Hjälp oss gärna att underlätta bearbetningen av dina svar Formuläret kommer att läsas maskinellt. Det är därför bra att tänka på följande när du besvarar frågorna: Använd en mörk penna när du kryssar i, gärna bläck. Om du kryssar fel, stryk över det felaktiga svaret och fyll i det rätta. Om inget svarsalternativ stämmer, hoppa över frågan och svara på nästa. Hälsa 1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Endast ett svarsalternativ 1Mycket gott 2Ganska gott 3Någorlunda 4Ganska dåligt 5Mycket dåligt 2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Endast ett svarsalternativ 1Nej 2Ja, lätta besvär 3Ja, svåra besvär 3 Hur är din rörlighet inomhus? Endast ett svarsalternativ 1Jag går själv utan svårigheter 2Jag har vissa svårigheter att gå själv 3Jag har stora svårigheter att gå själv 4Jag kan inte alls gå själv 3 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

164 Boendemiljö 4 Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Nej 3Vet inte/ingen åsikt 5 Trivs du med ditt rum eller lägenhet? Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Delvis 3Nej 4Vet inte/ingen åsikt 6 Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? T.ex. matsalen, sällskapsrum, korridorer. Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Delvis 3Nej 4Vet inte/ingen åsikt 7 Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Delvis 3Nej 4Vet inte/ingen åsikt 4 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

165 Hur brukar maten smaka? Endast ett svarsalternativ 1Mycket bra 2Ganska bra 3Varken bra eller dåligt 4Ganska dåligt 5Mycket dåligt 6Vet inte/ingen åsikt Mat och måltidsmiljö 9 Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt Hjälpens utförande 10 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13) 5

166 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? T.ex. byte av personal, ändringar av olika aktiviteter etc. Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt 12 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? T.ex. tid för att duscha/bada, gå och lägga dig etc. Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt Bemötande 13 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt 6 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

167 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Endast ett svarsalternativ 1Ja, alltid 2Oftast 3Ibland 4Sällan 5Nej, aldrig 6Vet inte/ingen åsikt 15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? Endast ett svarsalternativ 1Nej 2Ja, någon gång 3Ja, flera gånger 4Vet inte/ingen åsikt 16 Har du under det senaste året upplevt något av följande i din kontakt med personal? Flera svarsalternativ möjliga 1Brist på respekt för ditt privatliv 2Respektlöst tilltal, miner, blickar eller gester 3Aggressivt eller hotfullt tilltal 4Hårdhänthet (t.ex. hårda grepp vid omvårdnad) 5Fysisk våldsamhet (t.ex. hårda ruskningar, nyp eller slag) 6Stöld av saker, pengar eller läkemedel 7Andra överträdelser från personalens sida 8Nej, jag har under det senaste året inte varit med om något av ovanstående 7 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

168 Trygghet 17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Endast ett svarsalternativ 1Mycket tryggt 2Ganska tryggt 3Varken tryggt eller otryggt 4Ganska otryggt 5Mycket otryggt 6Vet inte/ingen åsikt 18 Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? Endast ett svarsalternativ 1Ja, för alla i personalen 2Ja, för flertalet i personalen 3Ja, för några i personalen 4Nej, inte för någon i personalen 5Vet inte/ingen åsikt Sociala aktiviteter 19 Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? Endast ett svarsalternativ 1Mycket nöjd 2Ganska nöjd 3Varken nöjd eller missnöjd 4Ganska missnöjd 5Mycket missnöjd 6Vet inte/ingen åsikt 8 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

169 Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? Endast ett svarsalternativ 1Mycket bra 2Ganska bra 3Varken bra eller dåliga 4Ganska dåliga 5Mycket dåliga 6Vet inte/ingen åsikt 21 Händer det att du besväras av ensamhet? Endast ett svarsalternativ 1Ja, ofta 2Ja, då och då 3Nej 4Vet inte/ingen åsikt Tillgänglighet Nu kommer några frågor om hur du tycker det är att få kontakt med personal från olika personalgrupper. 22 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Endast ett svarsalternativ 1Mycket lätt 2Ganska lätt 3Varken lätt eller svårt 4Ganska svårt 5Mycket svårt 6Vet inte/ingen åsikt 9 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

170 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Endast ett svarsalternativ 1Mycket lätt 2Ganska lätt 3Varken lätt eller svårt 4Ganska svårt 5Mycket svårt 6Vet inte/ingen åsikt 24 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Endast ett svarsalternativ 1Mycket lätt 2Ganska lätt 3Varken lätt eller svårt 4Ganska svårt 5Mycket svårt 6Vet inte/ingen åsikt Hjälpen i sin helhet 25 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Endast ett svarsalternativ 1Mycket nöjd 2Ganska nöjd 3Varken nöjd eller missnöjd 4Ganska missnöjd 5Mycket missnöjd 6Vet inte/ingen åsikt 10 Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13)

171 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet? Endast ett svarsalternativ 1Ja 2Delvis (i vissa frågor men inte i andra) 3Nej Avslutande frågor 27 Har du själv svarat på frågorna? Med "själv svarat" menas att du antingen själv kryssat i svaren eller att du uppgett svaren till någon som kryssat i för dig. 1Ja - Tack för din medverkan! Var god skicka in frågeformuläret 2Nej, frågorna besvarades av annan person - Gå till fråga Vem har svarat? Endast ett svarsalternativ 1Närstående/anhörig 2Bekant 3God man/förvaltare 4Personal 5Annan person Om du som närstående/anhörig har hjälpt till att svara på frågeformuläret: 29 Hur tycker du att samarbetet mellan dig och boendet fungerar? Endast ett svarsalternativ 1Mycket bra 2Ganska bra 3Varken bra eller dåligt 4Ganska dåligt 5Mycket dåligt 6Vet inte/ingen åsikt Copyright 2013 Socialstyrelsen (SBB13) 11

172 S K R I V I N T E H Ä R S K R I V I N T E Tack för din medverkan! H Ä R När du svarat på frågorna lägger du frågeformuläret i det frankerade kuvertet och postar det. Frimärke behövs inte. S K R I V Har du förlorat ditt svarskuvert? Skicka frågeformuläret portofritt till: Indikator, Svarspost , GÖTEBORG Brukare särskilt boende (SBB13) I N T E H Ä R

173 174 Bilaga 3. Tabell, gruppering av svarsalternativ, hemtjänst Gruppering av svarsalternativ, hemtjänst POSITIVA VARKEN ELLER/ DELVIS NEGATIVA F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott/ganska gott Någorlunda Ganska dåligt/ mycket dåligt F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär F3 Hur är din rörlighet inomhus? Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att gå själv Jag har stora svårigheter att gå själv/jag kan inte alls gå själv F4 Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? Ja Nej F5 Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? F6 Fick du välja utförare av hemtjänsten? F7 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Ja Delvis Nej Ja Delvis Nej Ja Delvis Nej F8 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F9 Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F10 Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Mycket bra/ ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt/ mycket dåligt F11 Brukar personalen komma på avtalad tid? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig

174 175 F12 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F13 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F14 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger F17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Mycket tryggt/ ganska tryggt Varken tryggt eller otryggt Ganska otryggt/ mycket otryggt F18 Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Ja, för alla i personalen/ Ja, för flertalet i personalen Ja, för några i personalen Nej, inte för någon i personalen F19 Händer det att du besväras av ensamhet? Nej Ja, då och då Ja, ofta F20 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Mycket lätt/ ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt/ mycket svårt F21 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Mycket lätt/ ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt/ mycket svårt F22 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Mycket lätt/ ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt/ mycket svårt F23 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Mycket nöjd/ ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ mycket missnöjd F26 Hur tycker du att samarbetet mellan dig och hemtjänsten fungerar? Mycket bra/ ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt/ mycket dåligt

175 176 Bilaga 4. Tabell, gruppering av svarsalternativ, särskilt boende Gruppering av svarsalternativ, särskilt boende POSITIVA VARKEN ELLER/ DELVIS NEGATIVA F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott/ganska gott Någorlunda Ganska dåligt/ mycket dåligt F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär F3 Hur är din rörlighet inomhus? Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att gå själv Jag har stora svårigheter att gå själv/jag kan inte alls gå själv F4 Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? Ja Nej F5 Trivs du med ditt rum eller lägenhet? F6 Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? F7 Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? Ja Delvis Nej Ja Delvis Nej Ja Delvis Nej F8 Hur brukar maten smaka? Mycket bra/ ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt/ mycket dåligt F9 Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F10 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F11 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F12 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F13 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig

176 177 F14 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Ja, alltid/ oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig F15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger F17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Mycket tryggt/ ganska tryggt Varken tryggt eller otryggt Ganska otryggt/ mycket otryggt F18 Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? Ja, för alla i personalen/ Ja, för flertalet i personalen Ja, för några i personalen Nej, inte för någon i personalen F19 Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? Mycket nöjd/ ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ mycket missnöjd F20 Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? Mycket bra/ ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt/ mycket dåligt F21 Händer det att du besväras av ensamhet? Nej Ja, då och då Ja, ofta F22 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Mycket lätt/ ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt/ mycket svårt F23 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Mycket lätt/ ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt/ mycket svårt F24 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Mycket lätt/ ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt/ mycket svårt F25 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Mycket nöjd/ ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ mycket missnöjd F26 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet? Ja Delvis Nej F29 Hur tycker du att samarbetet mellan dig och boendet fungerar? Mycket bra/ ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt/ mycket dåligt

177 178 Bilaga 5. Tabeller, nationella resultat Nedan redovisas ett urval av de tabeller som sammanställts med resultat på nationell nivå. En komplett tabellbilaga för år 2013 års nationella resultat (inklusive särredovisning av olika kategorier) finns som separat bilaga till rapporten ( Resultat för samtliga svarande och några frågor i jämförelse mellan år 2012 och 2013 Observera att avrundningsskillnader kan förekomma i jämförelser mellan åren beroende på om avrundning sker av resultaten för respektive svarsalternativ (mycket nöjda och ganska nöjda, till exempel) eller för ihopslagna svarsalternativ (andelen positiva svar, till exempel). I tabellerna nedan har avrundning skett för varje svarsalternativ. Tabell 5.1 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har/ditt äldreboende? Andelar i procent. Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Hemtjänst Särskilt boende

178 179 Tabell 5.2. Om du som närstående/anhörig har hjälpt till att svara på frågeformuläret: Hur tycker du att samarbetet mellan dig och boendet /hemtjänsten fungerar? Andelar i procent. Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Hemtjänst Särskilt boende Tabell 5.3. Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten/bo på ditt äldreboende? Andelar i procent. Mycket tryggt Ganska tryggt Varken tryggt eller otryggt Ganska otryggt Mycket otryggt Hemtjänst Särskilt boende

179 180 Tabell 5.4. Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig (hemtjänst)/på ditt äldreboende? Andelar i procent. Hemtjänst Särskilt boende Ja, för alla i personalen Ja, för flertalet i personalen Ja, för några i personalen Nej, inte för någon i personalen <1 <1 <1 <1 Tabell 5.5. Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer (hemtjänst)/du får hjälp (särskilt boende)? Andelar i procent. Hemtjänst Särskilt boende Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Nej, aldrig

180 181 Tabell 5.6. Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Andelar i procent. Hemtjänst Särskilt boende Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Nej, aldrig Tabell 5.7. Bostad och omgivningar i särskilt boende. Andelar i procent. Trivs du med ditt rum eller lägenhet? Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? Ja Delvis Nej Tabell 5.8. Särskilt boende. Hur brukar maten smaka? Andelar i procent Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt 6 5 Mycket dåligt 2 2

181 182 Tabell 5.9. Upplever du att måltiden på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Andelar i procent Ja, alltid Oftast Ibland Sällan 8 7 Nej, aldrig 3 3 Tabell Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? Andelar i procent Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd

182 183 Tabell Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten/äldreboendet? Andelar i procent. Hemtjänst Särskilt boende Ja Delvis (i vissa frågor men inte i andra) Nej Resultat för hemtjänst, samtliga svarande år 2013 Tabell 5.12 Hemtjänst. Resultat för samtliga svarande, år F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Andel (± fel), alternativt Antal Mycket gott 3,95% (±0,06) Ganska gott 25,63% (±0,14) Någorlunda 46,10% (±0,16) Ganska dåligt 19,90% (±0,13) Mycket dåligt 4,42% (±0,07) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 1,56% F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Nej 51,04% (±0,16) Ja, lätta besvär 41,92% (±0,16) Ja, svåra besvär 7,05% (±0,08) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,25% F3 Hur är din rörlighet inomhus?

183 184 Jag går själv utan svårigheter 24,28% (±0,14) Jag har vissa svårigheter att gå själv Jag har stora svårigheter att gå själv 46,16% (±0,16) 17,94% (±0,12) Jag kan inte alls gå själv 11,62% (±0,10) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 1,80% F4 Bor du tillsammans med någon annan vuxen? Ja 22,68% (±0,13) Nej 77,32% (±0,13) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 1,70% F5 Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Ja 72,52% (±0,15) Delvis 24,30% (±0,14) Nej 3,18% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,22% F6 Fick du välja utförare av hemtjänsten? Ja 53,48% (±0,17) Delvis 8,64% (±0,10) Nej 37,87% (±0,17) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 3,10% F7 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Ja 61,73% (±0,16) Delvis (i vissa frågor men inte i andra) 21,78% (±0,13) Nej 16,48% (±0,12) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt)

184 185 Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,73% F8 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Ja, alltid 45,55% (±0,16) Oftast 40,35% (±0,16) Ibland 10,06% (±0,10) Sällan 2,63% (±0,05) Nej, aldrig 1,40% (±0,04) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,13% F9 Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Ja, alltid 22,28% (±0,14) Oftast 38,96% (±0,16) Ibland 16,89% (±0,13) Sällan 9,52% (±0,10) Nej, aldrig 12,35% (±0,11) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,15% F10 Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Mycket bra 45,50% (±0,16) Ganska bra 41,87% (±0,16) Varken bra eller dåligt 9,96% (±0,10) Ganska dåligt 2,12% (±0,05) Mycket dåligt 0,56% (±0,02) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,00% F11 Brukar personalen komma på avtalad tid? Ja, alltid 29,69% (±0,15) Oftast 56,56% (±0,16) Ibland 9,21% (±0,09) Sällan 3,18% (±0,06) Nej, aldrig 1,37% (±0,04)

185 186 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,09% F12 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Ja, alltid 42,04% (±0,16) Oftast 39,84% (±0,16) Ibland 10,46% (±0,10) Sällan 5,19% (±0,07) Nej, aldrig 2,47% (±0,05) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,13% F13 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Ja, alltid 41,73% (±0,17) Oftast 28,17% (±0,15) Ibland 12,60% (±0,11) Sällan 7,85% (±0,09) Nej, aldrig 9,65% (±0,10) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,63% F14 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Ja, alltid 76,16% (±0,14) Oftast 21,01% (±0,13) Ibland 2,30% (±0,05) Sällan 0,38% (±0,02) Nej, aldrig 0,15% (±0,01) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 1,46% F15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? Nej 88,12% (±0,10) Ja, någon gång 10,18% (±0,10)

186 187 Ja, flera gånger 1,71% (±0,04) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 1,66% F16.1 Har under det senaste året upplevt att personalen har brist på respekt för mig och för mitt privatliv Stämmer 3,45% (±0,06) Stämmer inte 96,55% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87% F16.2 Har under det senaste året upplevt att personalen har en respektlöshet i tilltal, miner, blickar eller gester Stämmer 3,04% (±0,06) Stämmer inte 96,96% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87% F16.3 Har under det senaste året upplevt att personalen har ett aggressivt eller hotfullt tilltal Stämmer 0,67% (±0,03) Stämmer inte 99,33% (±0,03) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87% F16.4 Har under det senaste året upplevt hårdhänthet från personalen (t.ex. hårda grepp vid omvårdnad) Stämmer 1,39% (±0,04) Stämmer inte 98,61% (±0,04) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87%

187 188 F16.5 Har under det senaste året upplevt fysisk våldsamhet från personalen (t.ex. hårda ruskningar, nyp eller slag) Stämmer 0,12% (±0,01) Stämmer inte 99,88% (±0,01) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87% F16.6 Har under det senaste året upplevt att personal har stulit saker, pengar eller läkemedel Stämmer 2,33% (±0,05) Stämmer inte 97,67% (±0,05) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87% F16.7 Har under det senaste året upplevt att personal har gjort andra överträdelser Stämmer 1,03% (±0,03) Stämmer inte 98,97% (±0,03) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87% F16.8 Har under det senaste året inte upplevt några överträdelser från personalens sida Stämmer 91,07% (±0,09) Stämmer inte 8,93% (±0,09) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 4,87% F17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Mycket tryggt 45,56% (±0,16) Ganska tryggt 41,20% (±0,16) Varken tryggt eller otryggt 9,69% (±0,10) Ganska otryggt 2,58% (±0,05) Mycket otryggt 0,98% (±0,03)

188 189 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 3,51% F18 Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Ja, för alla i personalen 58,64% (±0,16) Ja, för flertalet i personalen 33,13% (±0,15) Ja, för några i personalen 7,69% (±0,09) Nej, inte för någon i personalen 0,54% (±0,02) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 3,16% F19 Händer det att du besväras av ensamhet? Ja, ofta 14,54% (±0,12) Ja, då och då 40,93% (±0,16) Nej 44,53% (±0,16) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,75% F20 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Mycket lätt 23,84% (±0,16) Ganska lätt 45,24% (±0,18) Varken lätt eller svårt 18,16% (±0,14) Ganska svårt 9,39% (±0,11) Mycket svårt 3,37% (±0,07) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 3,47% F21 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Mycket lätt 13,68% (±0,12) Ganska lätt 42,64% (±0,18) Varken lätt eller svårt 23,44% (±0,15) Ganska svårt 14,86% (±0,13) Mycket svårt 5,39% (±0,08)

189 190 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 3,51% F22 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Mycket lätt 35,92% (±0,16) Ganska lätt 44,52% (±0,17) Varken lätt eller svårt 12,55% (±0,11) Ganska svårt 5,55% (±0,08) Mycket svårt 1,46% (±0,04) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,95% F23 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Mycket nöjd 49,64% (±0,16) Ganska nöjd 39,52% (±0,16) Varken nöjd eller missnöjd 8,26% (±0,09) Ganska missnöjd 1,89% (±0,04) Mycket missnöjd 0,69% (±0,03) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,35% F24 Har du själv svarat på frågorna? Ja 81,58% (±0,12) Nej, frågorna besvarades av annan person 18,42% (±0,12) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,98% F25 Vem har svarat? Närstående/anhörig 84,12% (±0,28) Bekant 3,40% (±0,14) God man/förvaltare 8,22% (±0,21) Personal 2,82% (±0,13) Annan person 1,45% (±0,09)

190 191 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 15,74% F26 Om du som närstående/anhörig har hjälpt till att svara på frågeformuläret: Hur tycker du att samarbetet mellan dig och hemtjänsten fungerar? Mycket bra 48,84% (±0,40) Ganska bra 38,42% (±0,39) Varken bra eller dåligt 8,45% (±0,22) Ganska dåligt 2,96% (±0,13) Mycket dåligt 1,33% (±0,09) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt 494 Antal ej svarat Andel internt bortfall 17,18% Åldersgrupp ,89% (±0,10) ,42% (±0,10) ,69% (±0,14) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Kön Man 31,38% (±0,15) Kvinna 68,62% (±0,15) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Driftsform Enskild 23,16% (±0,16) Offentlig 76,84% (±0,16) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 26,46% Svarat på internet Svarat på pappersenkät 99,31% (±0,03) Svarat på internet 0,69% (±0,03) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Högsta nådda utbildning Förgymnasial utbildning 52,22% (±0,16) Gymnasial utbildning högst 2 år 24,74% (±0,14)

191 192 Gymnasial utbildning mer än 2 år 6,95% (±0,08) Eftergymnasial utbildning 13,41% (±0,11) Uppgift saknas 2,68% (±0,05) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Födelseland Sverige 88,74% (±0,10) Norden utom Sverige 5,00% (±0,07) Europa utom Norden 3,92% (±0,06) Övriga världen utom Europa 2,33% (±0,05) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Socioekonomisk grupp Ej förvärvsarbetande 53,02% (±0,16) Ej facklärda arbetare 13,84% (±0,11) Facklärda arbetare 4,71% (±0,07) Lägre tjänsteman 9,06% (±0,09) Tjänsteman mellannivå 7,25% (±0,08) Högre tjänsteman/ledande befattning 4,98% (±0,07) Företagare/lantbrukare 4,04% (±0,06) Oklassificerade anställda 3,09% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Andel internt bortfall 3,83%

192 193 Resultat för särskilt boende, samtliga svarande år 2013 Tabell Särskilt boende. Resultat för samtliga svarande, år 2013 F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Andel (± fel), alternativt Antal Mycket gott 3,31% (±0,09) Ganska gott 22,02% (±0,21) Någorlunda 41,50% (±0,25) Ganska dåligt 24,70% (±0,22) Mycket dåligt 8,47% (±0,14) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat 640 Andel internt bortfall 1,60% F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Nej 39,01% (±0,25) Ja, lätta besvär 48,45% (±0,25) Ja, svåra besvär 12,53% (±0,17) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 3,42% F3 Hur är din rörlighet inomhus? Jag går själv utan svårigheter 13,10% (±0,17) Jag har vissa svårigheter att gå själv Jag har stora svårigheter att gå själv 30,83% (±0,23) 19,93% (±0,20) Jag kan inte alls gå själv 36,15% (±0,24) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat 504 Andel internt bortfall 1,26% F4 Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? Ja 87,72% (±0,18) Nej 12,28% (±0,18)

193 194 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 578 Andel internt bortfall 1,45% F5 Trivs du med ditt rum eller lägenhet? Ja 74,71% (±0,23) Delvis 22,21% (±0,22) Nej 3,09% (±0,09) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 404 Andel internt bortfall 1,01% F6 Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? Ja 66,10% (±0,25) Delvis 28,47% (±0,24) Nej 5,43% (±0,12) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 414 Andel internt bortfall 1,04% F7 Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? Ja 66,88% (±0,25) Delvis 26,53% (±0,24) Nej 6,59% (±0,13) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 406 Andel internt bortfall 1,02% F8 Hur brukar maten smaka? Mycket bra 26,29% (±0,23) Ganska bra 50,70% (±0,26) Varken bra eller dåligt 16,12% (±0,19) Ganska dåligt 5,22% (±0,11) Mycket dåligt 1,67% (±0,07) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 448 Andel internt bortfall 1,12%

194 195 F9 Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Ja, alltid 22,50% (±0,22) Oftast 47,41% (±0,26) Ibland 20,43% (±0,21) Sällan 6,95% (±0,13) Nej, aldrig 2,71% (±0,09) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 533 Andel internt bortfall 1,34% F10 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Ja, alltid 23,39% (±0,22) Oftast 48,70% (±0,26) Ibland 17,36% (±0,20) Sällan 8,29% (±0,14) Nej, aldrig 2,27% (±0,08) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 435 Andel internt bortfall 1,09% F11 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Ja, alltid 18,85% (±0,22) Oftast 30,32% (±0,26) Ibland 20,43% (±0,23) Sällan 15,72% (±0,21) Nej, aldrig 14,68% (±0,20) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 677 Andel internt bortfall 1,70% F12 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? Ja, alltid 20,25% (±0,22) Oftast 38,76% (±0,27) Ibland 19,07% (±0,22) Sällan 12,00% (±0,18) Nej, aldrig 9,93% (±0,16)

195 196 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 726 Andel internt bortfall 1,82% F13 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Ja, alltid 57,74% (±0,25) Oftast 36,71% (±0,25) Ibland 4,75% (±0,11) Sällan 0,68% (±0,04) Nej, aldrig 0,12% (±0,02) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 350 Andel internt bortfall 0,88% F14 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Ja, alltid 30,36% (±0,25) Oftast 48,39% (±0,27) Ibland 14,90% (±0,20) Sällan 4,47% (±0,11) Nej, aldrig 1,88% (±0,07) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 643 Andel internt bortfall 1,61% F15 Har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året? Nej 78,22% (±0,23) Ja, någon gång 17,85% (±0,21) Ja, flera gånger 3,93% (±0,11) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 560 Andel internt bortfall 1,40% F16.1 Har under det senaste året upplevt att personalen har brist på respekt för mig och för mitt privatliv Stämmer 4,15% (±0,10) Stämmer inte 95,85% (±0,10)

196 197 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F16.2 Har under det senaste året upplevt att personalen har en respektlöshet i tilltal, miner, blickar eller gester Stämmer 7,24% (±0,13) Stämmer inte 92,76% (±0,13) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F16.3 Har under det senaste året upplevt att personalen har ett aggressivt eller hotfullt tilltal Stämmer 1,60% (±0,06) Stämmer inte 98,40% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F16.4 Har under det senaste året upplevt hårdhänthet från personalen (t.ex. hårda grepp vid omvårdnad) Stämmer 5,56% (±0,12) Stämmer inte 94,44% (±0,12) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F16.5 Har under det senaste året upplevt fysisk våldsamhet från personalen (t.ex. hårda ruskningar, nyp eller slag) Stämmer 0,40% (±0,03) Stämmer inte 99,60% (±0,03) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F16.6 Har under det senaste året upplevt att personal har stulit saker, pengar eller läkemedel

197 198 Stämmer 4,10% (±0,10) Stämmer inte 95,90% (±0,10) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F16.7 Har under det senaste året upplevt att personal har gjort andra överträdelser Stämmer 1,87% (±0,07) Stämmer inte 98,13% (±0,07) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F16.8 Har under det senaste året inte upplevt några överträdelser från personalens sida Stämmer 83,01% (±0,19) Stämmer inte 16,99% (±0,19) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 6,90% F17 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Mycket tryggt 51,09% (±0,26) Ganska tryggt 38,60% (±0,25) Varken tryggt eller otryggt 7,26% (±0,13) Ganska otryggt 2,33% (±0,08) Mycket otryggt 0,72% (±0,04) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 617 Andel internt bortfall 1,55% F18 Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? Ja, för alla i personalen 45,58% (±0,26) Ja, för flertalet i personalen 42,73% (±0,25) Ja, för några i personalen 11,26% (±0,16) Nej, inte för någon i personalen 0,42% (±0,03) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt 1 626

198 199 Antal ej svarat 606 Andel internt bortfall 1,52% F19 Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? Mycket nöjd 22,83% (±0,24) Ganska nöjd 39,77% (±0,27) Varken nöjd eller missnöjd 25,26% (±0,24) Ganska missnöjd 7,61% (±0,15) Mycket missnöjd 4,53% (±0,12) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 770 Andel internt bortfall 1,93% F20 Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? Mycket bra 23,36% (±0,22) Ganska bra 35,00% (±0,25) Varken bra eller dåliga 15,45% (±0,19) Ganska dåliga 15,11% (±0,19) Mycket dåliga 11,08% (±0,17) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 677 Andel internt bortfall 1,70% F21 Händer det att du besväras av ensamhet? Ja, ofta 17,82% (±0,21) Ja, då och då 47,93% (±0,27) Nej 34,25% (±0,25) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 810 Andel internt bortfall 2,03% F22 Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Mycket lätt 29,25% (±0,24) Ganska lätt 49,10% (±0,27) Varken lätt eller svårt 14,26% (±0,19) Ganska svårt 6,05% (±0,13) Mycket svårt 1,34% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt 4 665

199 200 Antal ej svarat 588 Andel internt bortfall 1,47% F23 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Mycket lätt 13,93% (±0,20) Ganska lätt 46,05% (±0,28) Varken lätt eller svårt 23,42% (±0,24) Ganska svårt 11,73% (±0,18) Mycket svårt 4,87% (±0,12) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 660 Andel internt bortfall 1,65% F24 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Mycket lätt 43,71% (±0,26) Ganska lätt 41,70% (±0,25) Varken lätt eller svårt 10,40% (±0,16) Ganska svårt 3,48% (±0,09) Mycket svårt 0,71% (±0,04) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 517 Andel internt bortfall 1,30% F25 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Mycket nöjd 38,29% (±0,25) Ganska nöjd 44,76% (±0,26) Varken nöjd eller missnöjd 12,47% (±0,17) Ganska missnöjd 3,42% (±0,09) Mycket missnöjd 1,06% (±0,05) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt Antal ej svarat 499 Andel internt bortfall 1,25% F26 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet? Ja 44,92% (±0,25) Delvis (i vissa frågor men inte i andra) 28,51% (±0,23) Nej 26,57% (±0,23)

200 201 Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 3,68% F27 Har du själv svarat på frågorna? Ja 39,47% (±0,25) Nej, frågorna besvarades av annan person 60,53% (±0,25) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat 447 Andel internt bortfall 1,12% F28 Vem har svarat? Närstående/anhörig 84,57% (±0,23) Bekant 0,61% (±0,05) God man/förvaltare 14,01% (±0,22) Personal 0,50% (±0,05) Annan person 0,31% (±0,04) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt 0 Antal ej svarat 539 Andel internt bortfall 2,21% F29 Om du som närstående/anhörig har hjälpt till att svara på frågeformuläret: Hur tycker du att samarbetet mellan dig och boendet fungerar? Mycket bra 54,09% (±0,33) Ganska bra 34,70% (±0,31) Varken bra eller dåligt 7,45% (±0,17) Ganska dåligt 2,90% (±0,11) Mycket dåligt 0,86% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal Vet inte/ingen åsikt 122 Antal ej svarat 593 Andel internt bortfall 2,51% Åldersgrupp ,64% (±0,12) ,77% (±0,14) ,59% (±0,18) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Kön

201 202 Man 29,87% (±0,23) Kvinna 70,13% (±0,23) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Driftsform Enskild 23,27% (±0,23) Offentlig 76,73% (±0,23) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 18,61% Svarat på internet Svarat på pappersenkät 98,31% (±0,06) Svarat på internet 1,69% (±0,06) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Högsta nådda utbildning Förgymnasial utbildning 59,48% (±0,25) Gymnasial utbildning högst 2 år 22,88% (±0,21) Gymnasial utbildning mer än 2 år 5,34% (±0,11) Eftergymnasial utbildning 9,95% (±0,15) Uppgift saknas 2,36% (±0,08) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Födelseland Sverige 91,37% (±0,14) Norden utom Sverige 4,77% (±0,11) Europa utom Norden 2,95% (±0,08) Övriga världen utom Europa 0,91% (±0,05) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Socioekonomisk grupp Ej förvärvsarbetande 64,61% (±0,24) Ej facklärda arbetare 11,44% (±0,16) Facklärda arbetare 3,85% (±0,10) Lägre tjänsteman 6,04% (±0,12) Tjänsteman mellannivå 4,93% (±0,11) Högre tjänsteman/ledande befattning 3,19% (±0,09) Företagare/lantbrukare 3,34% (±0,09) Oklassificerade anställda 2,60% (±0,08) Totalt antal svar (exklusive Vet inte/ingen åsikt) Antal ej svarat Andel internt bortfall 2,63%

202 203 Bilaga 6. Tabeller, svarsfrekvens per kommun. Hemtjänst Tabell 6.1. Hemtjänst. Svarsfrekvens per kommun Kommun Målpopulation, antal Bortfall, antal Svarsfrekvens, procent RIKET Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda

203 204 Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors

204 205 Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal

205 206 Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå

206 207 Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå

207 208 Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng

208 209 Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå Särskilt boende Tabell 6.2. Särskilt boende. Svarsfrekvens per kommun. Kommun Målpopulation, antal Bortfall, antal Svarsfrekvens, procent RIKET Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd

209 210 Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad

210 211 Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge

211 212 Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal ** ** ** Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn

212 213 Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg ** ** ** Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar

213 214 Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln

214 215 Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng ** ** ** Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå ** = Uppgift saknas

215 216

216 (10) CIRKULÄR 13:66 Vård och omsorg Vård och socialtjänst Kristina Jennbert Anna Lilja Qvarlander Mikael Malm Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Handikappomsorg Socialchefer/IFO-chefer Hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har tecknat tre överenskommelser inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård avseende en fortsättning av pågående utvecklingsarbeten under Dessa överenskommelser är: Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Överenskommelserna gör det möjligt att stimulera goda insatser med fokus på att förbättra resultaten för patienter och brukare, samt att utveckla arbetssätt. Det är särskilt angeläget att resurser används till att förstärka och effektivisera samarbetet mellan kommuner och landsting, och att insatserna utgår från bästa tillgängliga kunskap. Huvuddelen av medlen går till de kommuner och landsting som når vissa förutbestämda mål. I detta cirkulär presenterar vi samtliga tre överenskommelser. Gemensamt för dem är att de bygger på samverkan mellan kommuner och landsting i syfte att utveckla ehälsa, äldreomsorgen, den sociala barn- och ungdomsvården, socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

217 218 CIRKULÄR 13:66 2 (10) Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Syfte och mål Parterna har genom överenskommelsen enats om att under 2014 genomföra insatser till stöd för en evidensbaserad praktik och utveckling av ehälsa inom socialtjänstens område. Insatserna ska syfta till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa förutsättningar för att resurser ska användas för de insatser och på det sätt som de gör bäst nytta. Detta ska säkerställas genom att staten och SKL, utifrån såväl nationella som lokala behov, beslutar om långsiktiga och samordnade insatser och gemensamma prioriteringar. Ekonomiskt stöd Genom överenskommelsen fördelas medel för 2014 om sammanlagt 213,55 miljoner kronor för utveckling av evidensbaserad praktik och ehälsa i socialtjänsten. Av medlen avser 84,05 miljoner kronor insatser för evidensbaserad praktik, varav 62,75 miljoner kronor utbetalas till länen/kommunerna. 129,5 miljoner kronor avser insatser för ehälsa, varav 70 miljoner kronor utbetalas till länen/kommunerna. Medlen kan inte sökas utan fördelas inom ramarna för respektive projekt. Nya satsningar i 2014 års överenskommelse Modell för finansiering av regionala utvecklingsarbeten i denna överenskommelse Parterna är ense om att finansieringen av regionala stödstrukturer (enligt i överenskommelsen) kan utgöra en modell även för andra pågående satsningar inom ramen för denna överenskommelse, som har som mål att bidra till regionalt utvecklingsarbete. Modellen innebär en statlig grundfinansiering under fyra år med en påföljande utfasning, där statliga medel motsvarar 75 procent år fem och 50 procent år sex. Stimulansbidrag till kommunerna och regionala avtal avseende arbetet med ehälsa Utöver de satsningar som beskrivs nedan ges även Socialstyrelsen i uppdrag att driva ett antal utvecklingsarbeten. Dessa beskrivs i överenskommelsen. SKL:s stöd för utvecklingen av evidensbaserad praktik Nationell projektledning, samordning och kommunikation Parterna har under 2013 förändrat och förankrat de strategiska målen för att utveckla en evidensbaserad praktik, och vidareutvecklat och förtydligat den gemensamma styrningen. Under 2014 fortsätter SKL att arbeta med att öka tydligheten kring hur de olika delarna i överenskommelsen hänger ihop. Öppna jämförelser Det huvudsakliga målet år 2014 är att bidra och ge stöd till kommunerna i den konkreta användningen av Öppna jämförelser. Detta görs bland annat genom att SKL samordnar de olika regionala utvecklingsarbeten som pågår inom ramen för satsningen och sprider analysverktyg.

218 219 CIRKULÄR 13:66 3 (10) Leda för Resultat Detta program riktar sig till både ledningsgrupper och till stödfunktioner inom socialtjänsten. Hittills har 107 kommuner deltagit. Under 2014 fortsätter satsningen för att fullfölja målsättningen att hälften av alla kommuner och förvaltningsledningsgrupper ska ha erbjudits möjlighet att gå programmet. Förbättrad samverkan mellan forskning och praktik Under 2013 gjordes en kartläggning av olika samverkansformer mellan socialtjänsten, FoU-miljöer, universitet och högskolor. Under 2014 ska en dialog föras om erfarenheterna av formaliserade avtal om samverkan, kliniska lektorat, uppdragsutbildningar och kommundoktorander. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer Det finns ett behov av att utveckla kunskapen om hur ideella organisationer kan bidra till en ökad kvalitet i socialtjänsten. SKL samarbetar med Forum för frivilligt socialt arbete i dessa frågor. Under 2014 fortsätter stödet till utvecklingsarbetet. SKL:s stöd för utvecklingen av ehälsa Nationell utveckling och stöd för utveckling av ehälsa i socialtjänsten Det nationella stödet ska underlätta, stödja och driva på utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten på olika sätt. SKLs stöd för utvecklingsarbetet av ehälsa i kommunerna sker genom programkansliet för ehälsa. Medlemmarnas arbete inom ramen för evidensbaserad praktik Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Arbetet med strukturer/nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling fortsätter under Den statliga finansieringen börjar emellertid fasas ut under 2014 i enlighet med överenskommelsen för stöd till evidensbaserad praktik Huvudmännen övertar successivt finansieringsansvaret enligt följande: 25 procent av kostnaderna för 2014, 50 procent av kostnaderna för 2015 och 100 procent av kostnaderna för Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården Detta arbete påbörjades 2011 och hade inledningsvis fokus på barn och unga placerade i familjehem eller HVB. Sedan 2013 omfattar arbetet hela den sociala barn- och ungdomsvården. Prioriterade frågor 2014 är systematisk uppföljning och utvärdering av den sociala barn- och ungdomsvården samt spridning av vägledningar och andra kunskapsprodukter. Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Under 2013 utvidgades arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik till att även omfatta detta verksamhetsområde. Arbetet fortsätter med samma inriktning under 2014 och inkluderar utvecklingsarbete inom följande områden: förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning, förstärkt brukarmedverkan, samt att initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning.

219 220 CIRKULÄR 13:66 4 (10) Medlemmarnas arbete inom ramen för ehälsa Stimulansbidrag till kommunerna och regionala avtal Ett stimulansbidrag förmedlas till kommunerna för att utveckla ehälsa i socialtjänsten. För att få del av stimulansmedlen ska länet/regionen teckna ett avtal med SKL. Avtalet innebär att länet/regionen åtar sig att uppfylla de grundkrav som gäller samt målen för satsningen. Ansvarig för genomförandet, uppföljningen, etc, är den regionala ehälso-samordnaren som är utsedd från länet/regionen. Ett villkor för att ta del av medlen är att länet/regionen själva tillför minst motsvarande belopp själva för samma ändamål. Medlen ska användas så att de också kommer privata vård- och omsorgsgivare till del. Medlen ska användas för att: 1. Säkerställa användning av e-tjänster inom socialtjänsten som stödjer och underlättar för den enskilde. 2. Öka antalet berörda medarbetare inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. 3. Öka andelen berörda medarbetare inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt. 4. Öka användningen av Nationell Patientöversikt (NPÖ) i kommunerna och hos enskilda vårdgivare. 5. Öka andelen digitala trygghetslarm (i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat). 6. Öka andelen kommuner som beslutat om mål och handlingsplaner för att etablera och finansiera ett koncept för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Konceptet inkluderar bl a digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt övriga e-tjänster. Regionala samordnare för ehälsa Samordnaren har genom avtalet ett mandat att bidra till måluppfyllelse för ovanstående satsning i alla kommuner. Samordnaren ska samordna sitt arbete med landsting och ideella och privata vårdgivare samt det övriga arbetet som pågår inom ramen för de regionala stödstrukturerna (evidensbaserad praktik). Tidplan Samordnare för idéburna och privata utförare För att skapa mer likvärdiga förutsättningar för de enskilda och de offentliga utförarna avsätter regeringen medel till Famna och Vårdföretagarna. Dessa samordnare ska bidra till att enskilda utförare aktivt kan delta och bidra till ehälso-utvecklingen. Samordning med kommuner och landsting är också nödvändigt. Parterna är överens om att fortsätta satsningen på evidensbaserad praktik år De insatser som nämns i överenskommelsen avser år 2014.

220 221 CIRKULÄR 13:66 5 (10) Länkar Överenskommelse: Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Webbsida: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Webbsida: ehälsa

221 222 CIRKULÄR 13:66 6 (10) Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre Syfte och mål Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning har fortsatt under 2012 och 2013 inom ramen för en betydligt större satsning med syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna bredare satsning fortsätter under Målet är även att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från sjuka äldres behov. Förbättringarna ska leda till: Preventivt arbetssätt. God vård vid demenssjukdom. God läkemedelsbehandling för äldre. God vård vid livets slut. Sammanhållen vård och omsorg som innefattar undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar. Ekonomiskt stöd De medel som har avsatts fördelas huvudsakligen enligt en prestationsbaserad modell och utbetalas till de huvudmän som uppfyller på förhand bestämda krav. Den prestationsbaserade ersättningen utformas som ett erbjudande till kommuner och landsting för att förstärka arbetet med att gemensamt ta ansvar för de mest sjuka äldre års omfattar kronor. Utöver överenskommelsen kommer det inom ramen för satsningen att fattas beslut om särskilda regeringsuppdrag till myndigheter. För mer information om det ekonomiska stödet: Bättre liv för sjuka äldre. Nya verksamhetsområden i 2014 års överenskommelse Årets politiskt förankrade länsgemensamma handlingsplan ska innehålla en beskrivning av hur länet avser att fortsätta arbeta med utveklingsledare när statlig finansiering upphör. Planen ska även beskriva hur länet avser att skapa långsiktighet i det systematiska förbättringsarbetet och hur privata och idéburna utförare kan involveras. Kommuner och landsting ska även dokumentera hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering har bedrivits och hur man använt resultat när det gäller vård och omsorg om äldre. Nytt förbättringsområde Rikssår, kvalitetsregister för svårläkta sår, får ekonomiskt stöd. I kvalitetsregistret Senior alert är det mer fokus på riskbedömningar i hemtjänst och hemsjukvård likaså krävs deltagande i en punktprevalensmätning för att får ersättning för täckningsgrad i SÄBO. Nya möjligheter för redovisning av resultat på vårdcentralsnivå och utskrivningsklara patienter på kommunnivå.

222 223 CIRKULÄR 13:66 7 (10) SKL:s stöd för utvecklingsarbetet SKL ansvarar för samordning av insatserna genom bland annat nätverksarbete, utbildningar, seminarier, konferenser och andra former av erfarenhetsutbyte samt redovisning, sammanställning och återföring av resultat från utvecklingsarbetet. Arbetet är nära kopplat till SKL:s prioriterade område Bättre liv för sjuka äldre och har ett starkt politiskt stöd och engagemang. SKL fördelar också medel till medlemmarna. SKL erbjuder även stöd i form av: Ledningskraft ett ledarprogram med syfte att stärka chefers kompetens i förbättringsarbetet, omsätta den länsgemensamma handlingsplanen i praktisk vardag att gå från ord till handling. Nätverk och kompetensutveckling för länsgemensamma utvecklingsledare. Utvecklingsledarna utgör viktiga delar av den regionala nivåns utvecklingsarbete. De arbetar främst med att medverka till att nå målen om ett praktiskt verksamhetsstöd och att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Analysnätverk för utveckling av gemensamt analysarbete mellan huvudmännen. Data i realtid för att kunna följa det nationella förbättringsarbetet i relation till de uppsatta målen för prestationsersättning. Webbkollen ett digitalt verktyg som sätter patientens upplevelse och behov i centrum för att upptäcka orsaker till oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. Kvalitetssäkrad välfärd utvecklingsarbete kring uppföljning och kontroll av välfärdstjänster. Äldres psykiska ohälsa utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre. Medlemmarnas arbete Medlemmarnas arbete under 2014 rör tidigare nämnda fem områden; preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre, god vård vid livets slut och sammanhållen vård och omsorg: undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar. Detta arbete förutsätter ett fungerade samarbete över yrkes- och organisationsgränser. Utmaningen nu är att gå från några till alla. Tidplan Denna överenskommelse gäller till och med den 31 december Utbetalning av resultat- och prestationsbaserade medel för 2014 sker i december samma år och baseras på uppnådda resultat under perioden 1 oktober 2013 till 30 september Länkar Överenskommelse: Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Webbsida: Bättre liv för sjuka äldre

223 224 CIRKULÄR 13:66 8 (10) Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Syfte och mål SKL och Regeringen har genom årliga överenskommelser 2012 och 2013 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet och avsikten med överenskommelsen (S2012/8769/FS) är att på detta sätt påskynda utvecklingen inom området och åstadkomma varaktiga förbättringar för målgrupperna. Prestationsmålen för de i överenskommelsen prioriterade målgrupperna barn och unga med psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik har höjts successivt för varje år. Arbetet utgår från följande övergripande målsättningar: En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Tillgång till arbete och sysselsättning. Möjlighet till delaktighet och inflytande års överenskommelse innebär en fortsättning inom samma områden som var aktuella 2012 och 2013, och det är viktigt att säkra långsiktigheten i arbetet. Ekonomiskt stöd Överenskommelsen för 2014 omfattar totalt 692,5 miljoner kronor varav 630 miljoner kronor är stimulansmedel att fördela till kommuner och landsting efter prestation. SKL får disponera 62,5 miljoner kronor för att tillsammans med kommuner och landsting genomföra utvecklingsarbete i enlighet med överenskommelsen och finansiering av samordningsfunktionen. SKL:s stöd för utvecklingsarbetet SKL ska ge stöd till landsting och kommuner i deras arbete med grundkrav och prestationsmål, bland annat genom särskilda informationsinsatser riktade till landsting och kommuner. SKL driver ett flertal projekt som på olika sätt syftar till att stödja landstingens och kommunernas arbete och utveckling på områden som omfattas av grundkraven och prestationsmålen. Medlemmarnas arbete Medlen betalas ut till de kommuner och landsting som lever upp till prestationsmålen och att fördelas enligt ett system som baseras på antalet invånare per den 31 december I överenskommelsen framgår två grundkrav som kommuner och landsting måste uppfylla för att kunna ta del av medlen.

224 225 CIRKULÄR 13:66 9 (10) Grundkrav 1: Samverkansöverenskommelser I länet ska finnas överenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Av överenskommelserna ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för hur individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas. Överenskommelserna och tidigare handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya handlingsplaner ska ha upprättats för att utveckla samverkan De nya handlingsplanerna ska innehålla strategier för hur patienters, brukares och anhörigas inflytande kan utvecklas individuellt och på organisationsnivå. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha lämnat synpunkter på överenskommelser som ingåtts under 2014 och på handlingsplanerna. Grundkrav 2: Webbaserad information till barn och unga Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Informationen ska grunda sig på en beslutad ansvarsfördelning. Tidplan Utbetalning av de prestationsbaserade stimulansmedlen sker i slutet av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari till den 14 november Länkar: Överenskommelse: Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014 Webbsida: Psykisk hälsa

225 226 CIRKULÄR 13:66 10 (10) Kontaktuppgifter Samordning och övergripande projektansvar Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Anna Lilja Qvarlander, projektledare, telefon , e-post Samordning och övergripande projektansvar ehälsa Lennart Jonasson, tf. programägare, telefon , e-post Samordning och övergripande projektansvar Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre Kristina Jennbert, projektledare, telefon , e-post Samordning och övergripande projektansvar Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Mikael Malm, projektledare, telefon , e-post För administrativa frågor Ove Ledin, administratör, telefon , e-post Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg Hans Karlsson Avdelningschef, Vård och omsorg Åsa Furén Thulin Sektionschef, Vård och socialtjänst

226 227

227 228

228 229

229 230 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn Dnr 217/ Slutrapport psykiatri inventering i KFV regionen Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna Beskrivning av ärendet Slutrapport från inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i västra länsdelen i Sörmland ett samverkansprojekt mellan kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker och Landstinget Sörmland. Det är en inventeringsrapport rörande personer med långvarig psykisk ohälsa i Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner som är 18 år och äldre. Som styrgrupp för inventeringen har den landstingsgemensamma Arbetsgrupp Västra Psykiatri (AVP) fungerat. Beslutsunderlag Slutrapport, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

230 231 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Vår handläggare Lars Olsson Lina Larsson SLUTRAPPORT Version 1.0 Slutrapport Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i västra länsdelen i Sörmland ett samverkansprojekt mellan kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker och Landstinget Sörmland