Utveckling av Lokal Service i Samverkan

Transkript

1 Slutrapport Utveckling av Lokal Service i Samverkan

2 Journalnummer: Projektnamn: Utveckling av Lokal Service i Samverkan Stödmottagare: Åsele Kommun Kontaktpersoner: - Jeanette Olofsson, projektledare: , jeanette.olofsson@asele.se - Nora Henriksson, näringslivsassistent: , nora.henriksson@dorotea.se - Hans Nyman, kommunchef: , hans.nyman@asele.se 1) Sammanfattning av projektet Bakgrund och projektidé Under 2007 fick Lars Högdahl uppdraget av regeringen att utreda möjligheten till ökad samverkan mellan olika statliga och kommunala myndigheter för bättre service till medborgarna 1. I detta arbete gick en förfrågan ut till landets länsstyrelser för att hitta ett antal medverkande kommuner. I Västerbottens län valdes Åsele, Dorotea och Vilhelmina kommuner ut. I Vilhelmina låg fokus på myndighetssamverkan medan fokus i Åsele och Dorotea låg på servicelösningar på landsbygden. Eftersom Åsele och Dorotea har en historia av samarbete valde vi att genomföra projektet gemensamt. Planerade aktiviteter Syftet i projektet var att jobba för att hitta former för att bygga upp lokala servicepunkter och genom nya samverkansformer skapa en bättre service för människor utanför centralorterna. I förstudien skulle en inventering av nuvarande service och en behovsanalys kring service göras för att sedan i dialog med servicegivare och andra aktörer undersöka nya möjligheter samt ta fram en plan för hur servicepunkter kan utvecklas. En implementeringsfas sattes som ett sista eventuellt steg för genomförande alternativt en tid att ta fram nya ansökningar för genomförandeprojekt. Utöver det skulle projektet också rapportera till och samarbeta med den nationella utredningen. Genomförda aktiveter De aktiviteter som har genomförts är: 1 2

3 En inventering av och behovsanalys av service genomfördes med hjälp av fyra byar: Gafsele och Fredrika i Åsele kommun samt Ormsjö och Svanavattnet i Dorotea kommun. En arbetsgrupp i respektive kommun har jobbat vidare utifrån inventeringen. En skrivelse har skickats till Post- och Telestyrelsen angående lantbrevbäringens försämrade service och problemen med kontanthantering. Enkätstudie för tre lanthandlar. Utvecklingsprogram för kommersiell service har skrivits om under sommaren och hösten 2009 i båda kommuner, på begäran av länsstyrelsen, med projektets inventering och behovsanalys som god grund. Arbetsseminarier och erfarenhetsutbyten tillsammans med de andra arton pilotkommunerna, berörda myndigheter och utredningen. Ett antal frågor som skickat ut till kommunerna har besvarats om service, samverkan och planering. Svaren från de deltagande kommunerna har legat till grund för betänkandet Se medborgarna för bättre offentlig service, SOU 2009:92, som lämnades över till regeringen den 17 november Ormsjö har undersökt möjligheten att uppgradera byns gemensamma vandrarhem till ett STF-märkt vandrarhem. Undersökningen visade dock på för högra krav för att byn ska klara detta på ideell basis. Olika former och lösningar för drivmedelsförsäljning vid lanthandeln i Svanavattnet har diskuterats och undersökts. Inga lösningar har nåtts ännu på denna stora och kostsamma fråga. En inventering av vägbelysning i Doroteas byar har köpts in från Vattenfall AB för att ligga som beslutsunderlag för ett eventuellt kommunalt övertagande av byarnas belysning. Remissvar och yttranden på utredningens delbetänkande Styr samverkan - för bättre service till medborgarna, SOU 2008:97 och slutbetänkandet Se medborgarna för bättre offentlig service, SOU 2009:92. Till slutbetänkande lämnades ett gemensamt yttrande till länsstyrelsen från de 10 små inlandskommunerna i Västerbottens län. Yttrandet skrevs av Åsele kommun. 3

4 Resultat Delaktighet i det nationella betänkandet Skrivelse till Post- och Telestyrelsen som även länsstyrelsen fått ta del av och rapporterar vidare till Dalarnas länsstyrelse som samordnar frågor kring betalservice och kontanthantering. Uppdaterade utvecklingsprogram för kommersiell service Avtal mellan Åsele kommun och ICA Nära Fredrika om tillhandhållande av offentlig dator utifrån önskemålen i enkätstudien. Beslut om att köpa in en mobil miljöstation för återvinning i Åsele för cirkulation i byarna; praktiska detaljer återstår att lösa Översyn över hemsändningsregler samt förslag på nya regler i Åsele kommun och ett politiskt beslut. Avtal mellan Åsele kommun och ICA Nära Fredrika om återupptagen hemsändningsverksamhet under Beslut om ansökan om pilotverksamhet för nya lösningar för hemsändning alternativt inköpsresor i Åsele kommun utifrån en utvärdering av hemsändningen i Fredrika. Vattenfall ABs inventering av vägbelysningens (stolpar, armatur) skick i 14 byar i Dorotea har gett en dokumentation, fotografier och en sammanställning över varje enskild stolpe. Gafsele byaförening har gjort en egen ansökan till jordbruksverket och länsstyrelsen om utvecklandet av sin bygdegård till en servicepunkt. Positiva effekter Samarbetet mellan Åsele och Dorotea kommuner med gemensam projektledare och projekt/styrgrupp har fungerat väldigt bra och ett resultat är troligen fortsatta kommunöverskridande samarbeten och projekt. Projektet har också skapat ett lokalt engagemang hos de deltagande byarna. Projektet har kommit till några konkreta resultat och beslut trots att det varit en förstudie utan en genomförandebudget. Erfarenheter att sprida Genom att utnyttja teknik fungerar det bra med gemensamt projekt över två kommuner med hjälp av telefon, mail och videokonferens som komplement till fysiska träffar. De praktiska erfarenheterna och lärdomarna av att driva och administrera ett projekt inom landsbygdsprogrammet kommer att vara till nytta för båda kommuner 4

5 i framtida projekt. En erfarenhet är att det i inledningen av ett projekt kan vara värt att ta in hjälp för administration i de fall där projektledaren inte har erfarenhet av det sedan tidigare. 2) Deltagare i projektet Medverkande personer Ett flertal personer har varit mer eller mindre delaktiga i olika aktiviteter under projektets tid. Aktiva deltagare från kommunerna har varit projektgruppen: Åsele Dorotea Jeanette Olofsson, projektledare Nora Henriksson, näringslivsassistent Hans Nyman, kommun- och Knut Isaksson, kommunchef 2 personalchef Bertil Westerlund, näringslivs- och turismchef 3 Ove Nordin, näringslivschef Paul Kowalski, kommun- och näringslivschef 4 Utöver dem har ledande politiker och andra tjänstemän inom kommunerna deltagit i större träffar och när det har varit frågor som berört deras respektive verksamheter. Under de träffar som hållits i de fyra byarna har totalt ett 50-tal bybor varit med, varav ca 15 deltagit vid flera tillfällen och även ingått i arbetsgrupperna. Vid ett par tillfällen har även Gunilla Hedman, handläggare på Länsstyrelsen Västerbotten och utredningssekreterare Benny Jansson deltagit. Projektets förankring Förfrågan om att delta i projektet kom från länsstyrelsen, alltså fanns en regional förankring. Beslutet att delta i projektet togs gemensamt av de båda kommunernas politiker varför en lokal politisk förankring fanns. Intresset från byarna var stort liksom förhoppningar och förväntningar på stora resultat. Förväntningarna fick dämpas kraftigt under projektets förankringsträffar med förklaringen att det är en förstudie utan genomförandebudget. 2 Avgick januari Avgick augusti 2009, ingen ersättare 4 Tillsattes februari

6 Samarbeten under projekttiden Många olika aktörer har varit delaktiga i projektet. Utöver de deltagare som räknas upp ovan så har de tre lanthandlarna varit med på träffar och delaktiga i projektet och vid ett tillfälle har också Coop Nära i Åsele varit med i diskussionerna kring hemsändningsverksamhet. FLFs, numera Glesbygdsservice, lokala mentor Gunnar Granholm har delvis deltagit i arbetsgruppens arbete och enkätstudierna på butikerna gjordes som ett samarbete då vi från båda håll utformade innehållet i enkäterna och kunde använda resultaten till våra respektive verksamheter och syften. I slutskedet av projektet har Dorotea påbörjat ett nytt eventuellt samarbete med Vattenfall Eldistribution AB kompletterande affärer. Ett formellt samarbete med avtal har skrivits mellan ICA Nära Fredrika och Åsele Kommun; ICA tillhandahåller en offentlig dator i butiken och får en ersättning för den tjänsten. Ett liknande avtal diskuteras med Gafsele bygdegårdsförening. Samarbetet mellan Åsele och Dorotea fanns sedan tidigare men har genom projektet fördjupats. 3) Varför genomföra detta projekt? Under det sista halvseklet har både befolkning och offentlig service i glesbygden stadigt minskat. Många utredningar har gjorts och alla har konstaterat att det är ett problem som kan lösas till viss del med bättre samverkan men ännu har inget hänt rent konkret. Utredaren i det nationella projektet, Lars Högdahl menar att nu måste det hända något och att det ska ske genom en starkare central styrning, nya lagar och förändringar som underlättar samverkan. Service ska vara till för medborgarna och struktureras efter dem, inte efter den statiska, offentliga stuprörspolitiken. Som två glesbygdskommuner i norrland känner vi igen oss i problembeskrivningen och ser ett stort behov av att det genomförs och att statliga myndigheter tar ett större ansvar för att deras service ska vara tillgänglig för alla, oavsett geografi. Därför var det intressant att delta som pilotkommun för att hitta nya servicelösningar i glesbygd. Vi har också blivit uppmanade av länsstyrelsen att söka ytterligare projekt för att genomföra det vi kommit fram till i förstudien. 4) Projektets målgrupp Den övergripande målgruppen har varit glesbygdsbefolkning i hela Sverige via deltagandet i den nationella utredningen. 6

7 Mer lokalt har målgruppen i första hand bestått av byborna i de fyra medverkande byarna. De har framfört sin syn på kommunal, statlig och kommersiell service, vilka problem och möjligheter som finns och vi har i möjlig mån gått vidare med detta på olika sätt. I de mer långsiktiga resultaten är målgruppen alla bybor i båda kommuner eftersom projektet syftade till att hitta nya lösningar på serviceutbudet via nya servicefunktioner både i enskilda byar och genom mobila lösningar. De planerade konkreta resultaten i form av nya lösningar för vägbelysning i Dorotea samt mobil miljövagn och förbättrad hemsändning/inköpsresor i Åsele blir till nytta för alla. Eftersom hemsändning är en av de viktigaste serviceinsatserna i glesbygd på grund av stora avstånd och många gamla så blir kommunens butiker en indirekt målgrupp som gynnas av resultaten. 5) Vad genomfördes i projektet Aktiviteter Oktober november 2008 Uppstart och utformande av en informationsbroschyr om projektet (bifogas). November 2008 januari 2009 Nätverkskontakter med ett flertal av de andra deltagande kommunerna i den nationella utredningen November 2008 februari 2009 En inventering av och behovsanalys av service genomfördes med hjälp av fyra byar: Gafsele och Fredrika i Åsele kommun samt Ormsjö och Svanavattnet i Dorotea kommun som valdes ut att delta i projektet på grund av sina geografiska lägen och utvecklingspotential. I byarna har ett flertal inventerings- och förankringsträffar genomförts och byborna har sammanställt önskelistor. December 2008 januari 2009 Genomgång av delbetänkandet från utredningen SOU 2008:97 Styr samverkan för bättre service till medborgarna. 17 februari Konferens Service i Samverkan i Vilhelmina. Projektet deltog med styrgrupp, byarepresentanter och projektledare. Övriga deltagare var kommunledning från länets kommuner, länsstyrelsen, Lars Högdahl och Benny Jansson från 7

8 finansdepartementets utredning samt kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell. Mars April 2009 Lägesrapport och rekvirering I 24 mars Besök från länsstyrelsen och utredningen och träff med kommunledningarna från Åsele och Dorotea samt en stor gemensam träff med alla fyra byar. April juni 2009 För att jobba vidare med byarnas önskelistor formades en arbetsgrupp i respektive kommun. Önskemålen har därifrån sorterats och skickats vidare till lämplig nivå. Vissa saker har varit rena byaangelägenheter och har lämnats till byarna (skottning av skridskobana, utveckling av byns vandrarhem, samåkning etc.) Många av de identifierade behoven är kommunala och där har man diskuterat vidare angående exempelvis utökad turisminformation, översyn av hemsändningsregler, bibliotekslådor och barnomsorg. Några frågor har varit av nationell karaktär och har rapporterats vidare till utredningen till exempel problemen med statliga myndigheters brist på intresse och ekonomisk hjälp för samverkan. Kommunerna har också skickat en skrivelse till Post- och Telestyrelsen angående lantbrevbäringens försämrade service och problemen med kontanthantering. April juni 2009 En enkätstudie gjordes för var och en av de tre butikerna som finns i projektets deltagande byar. Initiativet till enkäten togs av butikernas mentor Gunnar Granholm från Glesbygdsservice men utformades tillsammans så att frågorna stämde för bådas syften. Sammanställningen gjordes av projektledaren medan genomgång av resultat och förbättringsplaner med butiksägare gjordes av Gunnar Granholm. Utifrån projektets syfte samt enkätsvaren slöts också ett avtal mellan ICA i Fredrika och Åsele kommun där butiken tillhandahåller en offentlig dator för exempelvis myndighetskontakter och en viss hjälp med tekniken för den som behöver. För detta erhåller butiken en ersättning varje år från kommunen. Maj 2009 Från utredningen skickades ett antal frågor om service, planering och samverkan i kommunerna. För att få ett brett underlag och svar till de frågorna intervjuades 8

9 kommunala tjänstemän och politiker i båda kommuner samt anställda på arbetsförmedlingen. De 20 kommunernas svar på frågorna har legat till grund för betänkandet Se medborgarna för bättre offentlig service som lämnades över till regeringen den 17 november Juni oktober 2009 Inventeringen i projektet har också gett ett bra underlag till kommunernas Utvecklingsprogram för kommersiell service som skrivits om under sommaren/hösten 2009 i båda kommuner på begäran av länsstyrelsen och som tillsammans med de tretton övriga kommunerna i länet utgör basen till det regionala serviceprogrammet. Programmen antogs politiskt i båda kommuner under hösten/vintern. Beslut har också tagits i kommunstyrelsen i Åsele om att avsätta medel för inköp av en mobil miljövagn för sopsortering som ska rotera i kommunens byar. Likadana lösningar finns i andra kommuner och diskussioner har förts med Vindeln och Norsjö om lösningar för detta. Än återstår ett antal praktiska frågor om hantering, tömning, kompetens etc. som kommunens tekniska avdelning jobbar vidare med. September oktober 2009 Lägesrapport och rekvirering II September - december 2009 Träff med Åseles butiksinnehavare för diskussioner angående hemsändningsverksamheten som minskat till noll under de sista åren. Ärendet har också tagits upp politiskt i kommunen för att få igång en verksamhet igen med en översyn och förändring av regler och rutiner. Det har lett till ett avtal om återupptagande av hemsändningen i Fredrika samt beslutats att utifrån en utvärdering av detta efter 2010 år slut eventuellt söka medel för en försöksverksamhet av nya lösningar som gäller för hela kommunen. September december 2009 Frågan om vägbelysning blev den viktigaste utifrån inventeringen i Doroteas byar eftersom den ägs av enskilda lysföreningar i fjorton av byarna som inte har ekonomi att uppgradera och byta armatur för att anpassa till kommande regler om kvicksilverfri belysning. En ide om att söka projektmedel för detta togs upp och efter en förfrågan om detta är möjligt hos länsstyrelsen hänvisades vi via Energimyndigheten till Vattenfall AB som har paketlösningar för belysning. Under hösten har en första träff med Vattenfall AB Kompletterande Affärer hållits för information om deras lösningar. 9

10 Januari mars 2010 Vattenfall ABs inventering av vägbelysningens (stolpar, armatur) skick i 14 byar i Dorotea har gett en dokumentation, fotografier och en sammanställning över varje enskild stolpe. Beslut om ett kommunal övertagande av belysningen ligger under våren på den politiska agendan. Mars 2010 Slutrapport Projektet har också deltagit i arbetsseminarier och erfarenhetsutbyten tillsammans med de andra arton pilotkommunerna och utredningen : servicekonferens Ramsele, Sollefteå kommun : arbetsseminarium Stockholm : arbetsseminarium Stockholm Projektgruppen har haft fem träffar. Träffarna har varit både fysiska och på distans via videoteknik. Mellan träffarna har mail- och telefonkontakter fungerat bra. Framgångar och svårigheter Att driva ett projekt inom landsbygdsprogrammet innebär också en mycket stor andel administrativt jobb framförallt i början av projektet, vid den första delrapporten och rekvireringen eftersom instruktioner, regler och rutiner är allt annat än självklara. Det arbetet har tagit en alltför stor del av tiden. Eftersom projektet var en förstudie där aktiviteterna baseras på den inledande inventeringen är det svårt att jämföra vad som blev utfört med vad som var planerat. Dock planerades det för att jobba med ett stort antal byar och möjliga nya servicepunkter vilket projektgruppen ganska tidigt upptäckte inte var rimligt utifrån en halvtids tjänst, de stora avstånden mellan byarna och de ekonomiska resurserna för att faktiskt utföra något. Därför minskades antalet byar till de fyra nämnda. En stor framgång i projektet är byn Gafseles stora engagemang där man själva tog beslutet att inte vänta på ett fortsatt genomförandeprojekt eller att Leaderprogrammet skulle vara klart för verksamhetsstart utan att istället gjorde en egen stor ansökan direkt till jordbruksverket för att utveckla sin bygdegård och by till ett sammanhållet center för service. Intresset från jordbruksverket för ett sådant unikt projekt ger möjligheter till att något konkret och nytt kan bildas. Under projekttiden har en viss kritik kommit från byar som inte blivit utvalda att delta i projektet men de resultat som kan bli verkliga med en långsiktig lösning på 10

11 vägbelysning i Dorotea, mobil miljö- och återvinningsstation samt en återupptagen hemsändningsverksamhet i Åsele kommer alla bybor till nytta. 6) Projektets mål och resultat De mål som sattes upp i projektplanen var att jobba för att säkerställa och öka tillgång till service för att bidra till lokal utveckling och ökad trygghet samt att hitta nya nätverk och samarbeten för att blir kostnadseffektiva och lönsamma i serviceutbudet. Av detta har ett antal nya nätverk utvecklats. Projektgruppen har blivit ett nätverk där även andra och nya frågor diskuteras och utvecklas. Det har givetvis också uppkommit en del nätverk mellan de deltagande byarna som inte träffas så ofta över kommungränser; de gemensamma träffarna har varit uppskattade. Som nämnts ovan har också ett flertal samarbeten inletts. En ny servicetjänst har blivit tillgänglig i Fredrika via den offentliga datorn och liknande lösningar diskuteras med Gafsele och i Dorotea. Den mobila miljövagnen och nya hemsändningsformer för dagligvaror ger en ökad servicenivå i byarna och en långsiktig lösning på belysningsproblemet i Doroteas byar skapar trygghet för alla. De här lösningarna gynnar miljön då de minskar den enskildes behov av bilkörning och en ny belysning kräver betydligt mindre energiförbrukning, är kostnadseffektiva och ger en social trygghet, det vill säga det bidrar till en hållbar utveckling. Projektet har däremot inte jobbat med integration eller jämställdhet på något tydligt sätt utan har vänt sig till alla boende utanför centralorterna. Det har inte heller funnits några mål inom området kompetensutveckling. De statliga myndigheterna kan vi inte påverka lika tydligt men en skrivelse till Post och Telestyrelsen har i alla fall visat på några av de problem vi upplever. På samma sätt har vi i Högdahls utredning beskrivit de problem och lösningar vi har vad gäller service i glesbygd. Till viss del har därmed projektets mål uppnåtts. Dock har det inte levt upp till de förväntningar som fanns hos byborna i inledningen. På en avslutande träff med Doroteabyarna så säger de på frågan om vad projektet har väckt för tankar hos deltagarna att: Vi har blivit mer pessimistiska. Vi borde kräva gratis ström eftersom vi exporterar ström till resten av Sverige. Vi borde kräva skattefrihet för att få fler att bosätta sig hos oss. Vi måste tydligen begå civil olydnad för att få förändring vi är för snälla. Kritiken består främst i att vi blir inbjudna att delta i ett nationellt projekt där vi ska vara piloter i att prova nya lösningar för service i glesbygd samtidigt som vi inte får några ekonomiska möjligheter eller incitament att genomföra förändringar eller nya 11

12 lösningar. Både att jobba med projekt, förstudier, nya ansökningar, uppföljningar och den demokratiska beslutsprocessen i kommunerna tar lång tid vilket också gör att det upplevs som att projektet inte genererat några konkreta resultat. 7) Mätbara resultat Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer Antal nya företag 0 Antal bevarade arbetstillfällen Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i utbildningar Antal nya produkter, tjänster, tekniker, nätverk och mötesplatser Antal personer som fått tillgång till bredband Ev. specifika mätbara resultat för ditt leaderområde: Resultat direkt efter projektets slut Kommentar Män Yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 0 Kvinnor Yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 0 Män Yngre än 25 år 0 I ett fortsatt projekt 25 år eller äldre 0 Kvinnor Yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 0 Män Yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 0 Kvinnor Yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 0 4 tjänster 8 nätverk 1 mötesplats om hemsändning kan ett arb.tillfälle skapas. Den offentliga datorn i ICAbutiken i Fredrika har ett mobilt bredband och ger möjlighet till dem utan bredband hemma att utnyttja Internet, butiken upptagningsområde har ca 400 personer 12

13 8) Spridning av resultat Under projektets första månader gjordes en informationsbroschyr för att använda vid träffar med byarepresentanter, politiker och andra aktörer (bifogas). En stor del av projektet har bestått av att skicka underlag och material till den nationella utredningen och finns därför med i slutbetänkandet Se medborgarna för bättre offentlig service. Intresset kring projektet har varit stort och lokaltidningen skrev i projektets början en artikel: om syftet med projektet. Ytterligare en artikel skrevs i slutet av projekttiden: Slutrapport alternativ en sammanfattning av projektet kommer att finnas både i kommunernas diarium liksom i på de kommunala hemsidorna. Förhoppningen är också att de politiska beslut som krävs för att genomföra resultaten som projektet kommit fram till blir positiva och då innebär det konkreta resultat som visar på projektets effekter. 9) Projektets kostnader och finansiering Kostnadsslag Kronor Löner Investeringar (dator) Indirekta kostnader (kontorsmaterial) Övriga kostnader (reskostnader, möteskostnader, reseersättning för bydeltagare, enkätutskick, porto) Totalt Finansiärer Andel Kronor Jordbruksverket 75 % Länsstyrelsen Västerbotten 15 % Åsele Kommun 5 % Dorotea Kommun 5 % Totalt 100 % ) Slutsatser Trots att projektet varit en förstudie har det hänt mycket och det har blivit några resultat redan under projekttiden och det finns ett underlag och förutsättningar för fler konkreta resultat och ansökningar för fortsatta projekt. 13

14 Det är positivt att samarbetet mellan Åsele och Dorotea har fungerat väldigt bra, både inom projektgruppen och med de fyra byarna. Engagemanget har varit stort och åsikterna både många och starka. Det finns dock en stark misstro från byarna på regeringens förmåga och framförallt vilja att genomföra de förslag som utredningen ger i sitt betänkande, men med tanke på den utveckling servicenivån haft under det senaste halvseklet i norrlands inland är misstron kanske berättigad. I Gafsele med sin egen ansökan är dock pessimismen betydligt mindre och optimismen desto större vilket skapar en framtidstro. Om deras projekt lyckas kan det bli ett gott exempel att visa fram och det kan sprida ringar på vattnet och visa att det går att utveckla och förändra även i glesbygd. En positiv bieffekt av projektet är att resultaten av inventeringen och jobbet med service utanför centralorterna har gett ett bra underifrånperspektiv och en bra bas inför uppdateringarna av våra lokala utvecklingsprogram för kommersiell service. Den stora svårigheten i projektet har varit den byråkrati och administration som krävs för att driva projekt inom landsbygdsprogrammet, speciellt för den första lägesrapporten och rekvireringen, som krävde många kompletteringar, men allt eftersom problemen har lösts har kommunerna fått en bättre kompetens inom projektadministration. Det kommer att underlätta skrivandet av framtida projektansökningar. De arbetsseminarier som vi deltagit i, i Stockholm, har varit väldigt givande och intressanta då man fått höra andra kommuners både problem och lösningar. Då vi har deltagit har det framförallt varit tillsamman med andra kommunen med liten befolkning men från olika delar av Sverige och det visar på många likheter trots skillnad i både geografi och demografi, även om synen på avstånd skiljer sig mellan de nordliga och de sydliga kommunerna. För att nå riktigt framgång i projektet krävs ett stort förändringsarbete och nya tankesätt från nationell nivå ända ner till den lokala precis som Högdahl beskriver i sitt betänkande. En förhoppning är att det arbetet kommer igång som resultat av utredningen och att vi har fått vara med att påverka den utvecklingen. 14