Vägen till arbete och delaktighet

Transkript

1 Vägen till arbete och delaktighet en presentation av sociala arbetskooperativ Möjligheter till arbete och inflytande för personer med funktionsnedsättning

2 Socialt företagande en definition Det finns många olika varianter av arbetsintegrerande sociala företag. Tillsammans med företrädare för bl.a. näringslivet och olika myndigheter har Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar vad ett sådant är: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster), samt att de har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Det finns ännu inte något regelverk fastslaget i en förordning eller liknande dokument. Regeringen fattade dock beslut om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag den 22 april Presentationen har skrivits av Eva Stenvång Lindqvist, Frilansbyrån Optimala ord, i samarbete med Anna Lexelius och Maria Stokstad och med inspiration från dokumenten En arbetsmetod för socialt företagande, sammanställd av Kurt Lindblom- Andersson, och Introduktion för handledare i vårt sociala företag, Café Ringen, skriven av Gunilla Carlsson. Foto där ej annat anges: Eva Stenvång Lindqvist Publicerad april Finns som pdf på Snickeriet i Haninge ställer ut ibland, här vid en konferens i Tyresö. Så arbetar KomAn med socialt företagande Inom KomAn-projektet prövar vi socialt företagande som en utvecklingsväg för bl.a kommunal daglig verksamhet. Syftet är att skaffa möjligheter till arbete för personer som ofta står mycket långt ifrån arbetsmarknaden, samt att erbjuda alternativ till enbart sysselsättning. Personer med funktionsnedsättning har behov som samhället inte alltid varit bra på att möta. Särskilt unga uttrycker ofta en stark önskan om att få ett jobb och en lön, känna delaktighet i samhället och kunna utöka sitt umgänge. Grundidén är att bilda sociala arbetskooperativ som drivs av medlemmarna själva, utan att de förlorar den trygghet som daglig verksamhet erbjuder men som innebär att de själva styr sin vardag. Arbetet sker i egen takt och efter vars och ens förmåga. Deltagarna styr inte personalen, vars nya roll innebär att ge stöd och råd när så efterfrågas. Deltagarna fattar besluten om vad som ska produceras eller vilka tjänster som ska utföras och vad inkomsterna ska användas till. Det är deras behov, idéer och drömmar som styr. Varje kooperatör har som medlem i föreningen en röst. Målet är att ge deltagarna ett maximalt inflytande över sitt arbete och att utöka kontaktytorna i samhället. Det gör att de får en ökad självkänsla, stoltheten av att tillhöra en grupp och kan även leda till framtida praktik, arbete eller studier. Kommunen betalar kostnaderna för personal och lokaler, enligt avtal/överenskommelse med föreningen. På sikt kan kooperativet bli så lönsamt att man kan ta över lokalkostnaderna och kanske även frigöra sig helt från kommunen. Ett socialt arbetskooperativ kommer igång på så sätt att deltagarna tillsammans lär sig hur man startar och driver ett kooperativ. Alla har något viktigt att bidra med, efter vars och ens förutsättningar och förmågor. 2

3 De sju stegen Inom KomAn vill vi lyfta fram sju viktiga steg på vägen till att bli ett socialt arbetskooperativ: Steg 1: Tänka nytt Vägen till att själv fatta beslut och ta ansvar: Inflytande skapar lust, men några kanske har negativa erfarenheter av möten. Möten kan upplevas som jobbiga genom att så mycket ska avhandlas samtidigt, eller för att de inte leder framåt. Den metod som KomAn använder bygger på positiva möten, med mycket positiv feedback, och en vilja att föra verksamheten framåt. I början kanske inte alla vågar lämna förslag, men uttrycker idéer och tankar i andra sammanhang. Dessa kan handledaren skriva ned och använda som utgångspunkt vid möten. I Tyresö har deltagarna själva skapat en idébok, där de skriver ned bl.a. nya tankar och förslag till mötespunkter. Allas resurser tas tillvara och rollerna ändras: En viktig utgångspunkt är vilka resurser som finns bland deltagarna. Alla har kunskaper och färdigheter och därigenom något att bidra med. Den som får utveckla det han eller hon är bra på växer och får ett ökat självförtroende. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om sina begränsningar och att erkänna dem både för sig själv och andra, och inte tiga om sin funktionsnedsättning ifall man har en. En annan utgångspunkt är att det är deltagarna som fattar besluten. Inte personalen, vars roll är att fungera som handledare och ge det stöd som kooperatörerna efterfrågar. Handledarna är oftast inte medlemmar i föreningen, men undantag finns. Rollförändringen kan leda till att deltagarna successivt tar över arbetsuppgifter som personalen tidigare utfört, t.ex. att svara i telefon, leda möten, guida grupper, informera, sköta bokföring etc. Steg 2: Utbilda sig Studiecirklar och studiebesök ett första steg: Att driva ett arbetskooperativ i form av en ideell förening kräver nya kunskaper. Att starta en studiecirkel om hur man bildar ett kooperativ, i samarbete med ett studieförbund, kan vara ett första steg. Alla får lära sig vad man gör tillsammans, vad en styrelse är och vad demokrati innebär. Att samtidigt träna på att fungera som en förening ger praktiska kunskaper. Man kan också göra studiebesök hos sociala arbetskooperativ som funnits ett tag, och ta del av deras erfarenheter, eller på andra arbetsplatser. 3. Bilda föreningen Beslut om namn och stadgar: När alla har tänkt färdigt, är överens och känner sig mogna att bilda en förening är det dags för att ta detta betydelsefulla steg. Vad ska kooperativet heta? Vad ska det stå i stadgarna? Här kan det vara bra att ta kontakt med andra arbetskooperativ och be dem skicka sina stadgar, som man kan gå igenom tillsammans och diskutera under arbetet med de egna stadgarna. En styrelse ska väljas och så behövs en budget: När styrelsen ska väljas är det viktigt att utgå ifrån vad var och en är bra på. Det kan också vara klokt att tänka på ett nytt sätt. Det kanske 3 Ett delprojekt inom KomAn KomAn är ett 3,5-årigt projekt som delfinansieras av Europeiska socialfonden, ESF, med drygt 50 mkr. Projektet pågår t.o.m. mars Målsättningen är att skapa vägar ut i arbetslivet för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. KomAn har fyra insatser. Socialt företagande är en. Syftet här är att skapa en alternativ arbetsmarknad för personer ur målgruppen. Övriga insatser: Supported employment: Metoden innebär att såväl deltagaren som arbetsgivaren får ett särskilt stöd inför och under en anställning. Anpassad vuxenutbildning: Utbildningen sker på Komvux eller Särvux och kan bestå av teoretiska studier, yrkesutbildning eller arbetsplatsförlagd yrkesutbildning. Mobiliseringskurser: Kurserna, som pågår i veckor, syftar till att stärka personer som behöver stöd för att kunna börja arbeta eller studera. Många av KomAns deltagare får stöd genom flera insatser. De kanske först deltar i en insats, för att sedan fortsätta i en annat. Så byggs successivt en positiv kedja, vilket gör att även personer som haft svårt att komma ut i egen försörjning får en ny chans att komma ut på arbetsmarknaden, med eller utan stöd, eller börjar studera. Kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar i KomAn. Värmdö kommun är projektägare. Läs mer om KomAn på Läs mer om ESF på

4 Blivande sociala arbetskooperativ i KomAn I januari 2012 fanns tio blivande sociala företag inom Kom- An, med totalt 124 deltagare. Haninge: Arbetskooperativen Snickeriet och Bil & cykel Nynäshamn: Kiosk- och serviceverksamhet, Leveransgruppen Tyresö: Föreningen Medvind Värmdö: Kooperativen Ekhaga, Ren Servis, Trädgårdsgruppen, Skattkammaren och Strandvik inte bara behövs en formell kassör, utan även en vice kassör. De kan sedan tillsammans arbeta med föreningens ekonomi. På motsvarande sätt kan man välja en dokumentationsgrupp, som inte bara skriver styrelseprotokollen utan också dokumenterar andra viktiga händelser i arbetskooperativet. Kanske kan ordförandeposten också delas; en som är föredragande och en som håller i ordförandeklubban. Ekonomi kan upplevas som svårt. Ett sätt kan vara att visualisera den genom att ha olika kassor en fritidskassa och en kassa för materialinköp t. ex. eller staplar med träbrickor i olika färger. 4. Det viktigaste steget: öva på att vara förening! Några års övning kan behövas i att vara ett arbetskooperativ som drivs som en ideell förening Kooperativen inom KomAn väljer för det mesta att öva på att vara en förening innan de går över till nästa steg, dvs. registrerar den. Det kan vara bra att öva en längre tid, kanske t.o.m. några år. Några kanske väljer att inte ta steget att registrera föreningen och gå hela vägen till att bli ett arbetskooperativ. Förhoppningsvis har de ändå fått med sig ett nytt arbetssätt, som innebär mer delaktighet, empowerment och demokrati för deltagarna. Vägen är viktigare än målet. Under vägen växer självkänslan, kontaktnätet blir större och känslan av mening och sammanhang ökar. 5. Registrera föreningen Registrering behövs för att öppna ett bankkonto: När alla är trygga i sina roller kan föreningen registreras, hos Skatteverket (ideella föreningar) eller Bolagsveret (ekonomiska föreningar). Man får då ett organisationsnummer och kan öppna ett bankkonto. 6. Vidareutbilda sig hela tiden! Fortlöpande vidareutbildning är viktigt: Vidareutbildning behövs alltid. Den kan ske på flera olika sätt. Att starta en ny studiecirkel kan vara ett sätt, framför allt om det kommer in nya medlemmar i föreningen. Då gäller det att lära känna varandra väl och tillsammans skapa en ny grupp som fungerar bra. När det gäller att förbättra yrkeskunskaperna kan den kommunala vuxenutbildningen och Särvux ha utbildningar att erbjuda. Det kan handla om kurser i marknadsföring, livsmedelshygien, trädgårdsskötsel och mycket annat, och utbildningen kombineras med arbete i kooperativet. Produkter från Skattkammaren och Snickeriet. Foto (mitten): Snickeriet. 7. Utveckling Utveckling för kooperativet och för individen: Kooperativet kan utvecklas på många olika sätt. Ett kan vara att utöka verksamheten, genom att erbjuda fler varor eller tjänster. Något som kanske också innebär att man kan anställa fler. En dag kanske inkomsterna har blivit så stora att kooperativet kan bära sina egna kostnader. Då kan det vara dags att frigöra sig från kommunen och bli ett eget, fristående, kooperativ. Men det kan också handla om en utveckling för enskilda deltagare. Någon som har arbetat en tid i kooperativet vill kanske prova på ett arbete ute på den öppna arbetsmarknaden. Inom KomAn-projektet finns möjlighet att börja i insatsen Supported Employment, något som i sin tur kan leda till en anställning. På så vis kan man betrakta socialt företagande som ett avstamp för arbetsmarknaden. Andra kan ha svårt att komma fram till vad de vill göra och kan då gå KomAn:s mobiliseringskurs först, för att hitta sitt verkliga intresse

5 En väg till arbete För människor med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, eller personer som har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada, är dörren till arbetsmarknaden oftast stängd. Sociala arbetskooperativ kan öppna den, om inte annat så på lång sikt. Arbetet i kooperativet ger arbetslivserfarenhet, och därigenom ökar också möjligheterna att få en anställning. Några deltagare ökar sin arbetsförmåga så mycket att de så småningom, med rätt stöd, kan komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Andra utvecklas inom kooperativen, där de utför uppgifter som behövs i samhället och bidrar till de gemensamma inkomsterna. Det formella målet med socialt företagande i KomAn är att öka möjligheterna till arbete och medbestämmande för personer som ofta står långt ifrån arbete på den öppna arbetsmarknaden, och öka deras valmöjligheter. Det handlar i första hand om att växa där man är men detta kan i sin tur mycket väl leda till ökad arbetsförmåga. Kurt Lindblom-Andersson har länge arbetat för att det skulle bildas sociala arbetskooperativ i Värmdö, en av de kommuner som deltar i KomAn-projektet. Han jobbade tidigare inom daglig verksamhet. Till en början funderade jag i termer av att öka deltagarnas kontaktnät. Det gjorde att vi började samarbeta med Guldkanten, en dagverksamhet för pensionärerna på Gustavgården i Gustavsberg. Samarbetet har nu lett till att ett av kooperativen i Värmdö, Trädgårdsgruppen, sköter Gustavsgårdens park. För sitt arbete får de betalt i form av tillgång till en egen lokal. Nu vidareutbildar sig deltagarna i Trädgårdsgruppen i trädgårdsskötsel inom Särvux för att kunna göra ett ännu bättre jobb och kunna åta sig fler uppdrag. Det är inte omöjligt att Trädgårdsgruppen kan dra in en hel del pengar i framtiden. Kanske så mycket att inkomsterna räcker till att lönebidragsanställa någon, åtminstone på halvtid. När det gäller social företagsamhet finns det två vägar att gå. Antingen är man med och utvecklar verksamheten i kooperativet så att man kan bli anställd. Eller så påbörjar man en praktik som kan leda till arbete. KomAn-projektet kan ge stöd via Supported Employment, om man ska börja ett arbete inom den reguljära arbetsmarknaden. De här människorna är en underskattad resurs i samhället, samtidigt som de verkligen kan bidra, poängterar Kurt. I takt med att deltagarna går framåt, kommer de också med nya idéer och tar initiativ. En av deltagarna i Värmdö har börjat samarbeta med Djurgårdsförvaltningen i Stockholm, vilket kan leda till att ett nytt kooperativ bildas. Här handlar det om att kanske kunna öppna en begravningsplats för djur i Värmdö, liknande Djurkyrkogården på Djurgården. Genom samarbetet lär sig deltagarna hur man sköter en begravningsplats av detta slag. Ett nytt samarbete, som innebär mer arbete och inkomster, är att fyra deltagare i det nya blivande kooperativet Strandvik gör luncher och sköter trädgården en jättefin park åt Villa Strandvik i Gustavsberg, ett boende för hemlösa. Vi tittar på vilka förmågor som finns bland kooperatörerna, och utgår ifrån dem. Det är då man kan hitta nya nischer. 5 Fredrik Carlsson på Snickeriet i Haninge renoverar en vacker gammal pinnstol åt en kund. Foto: Snickeriet I Värmdö har man lång erfarenhet av sociala arbetskooperativ. Det finns flera, varav några startades innan KomAn-projektet kom igång. En del har ändrat inriktning, i takt med att deltagarna har utvecklats. På Gustavsgården driver deltagarna en kiosk och två tvätterier plus att de arbetar med parkskötsel. Skattkammaren tillverkar och säljer mycket textil, bl.a. kassar och stickade vantar. Ren Servis arbetar med caféverksamhet. Deltagarcitat Jag började som deltagare först. Efter tre månader fick jag lönebidrag och nu är jag handledare på 75 procent. Utan kooperativet hade jag aldrig kommit så långt! Min egen erfarenhet har jag haft väldigt stor nytta av

6 I Haninge finns arbetskooperativet Snickeriet av kooperatörerna kallat för Firman med för närvarande sex medlemmar. Kommunen betalar lokaler och personal. Snickeriet tillverkar och renoverar möbler. Man har också en särskild nisch: att arbeta med återvunnet material. Deltagarcitat Vi tillverkade så många fina saker på Ekhaga. Men när vi sålde dem gick alla pengarna till Värmdö kommun. En dag fick vi frågan om vi ville bilda ett kooperativ. Vi läste en massa och tänkte att varför ska inte vi handikappade få starta ett kooperativ för? Bilder från Snickeriet i Haninge och Kiosk- och serviceverksamhet, Nynäshamn. Foto (överst): Snickeriet. Meningsfull sysselsättning och inflytande Det kan ligga mycket i begreppet meningsfull sysselsättning. Uppgifter som känns meningsfulla att utföra, som behövs i samhället. Men också att uppleva sig själv som meningsfull och behövd. Inte en person som blir vårdad, utan att själv kunna bestämma över sitt liv och sin vardag och utan möjligheter att efter förmåga bidra med det man kan. Alla människor oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte har en intelligens. I den finns ett slags uppfattning om värdighet, säger Peter Gartz, handledare i kooperativet Snickeriet i Haninge. Behovet av meningsfullhet skiljer sig heller inte från andra människors. Får du ansvar och förtroende så växer du. Rent krasst kan man säga att om du som jobbar här får förvalta din kassa ökar meningen med att gå hit. Du är betrodd, tar beslut tillsammans med andra och är inte beroende. Du kan ta initiativ, och du har makt. Att människor får chansen att växa märks på olika sätt: Så ringer de från ett boende och säger att killen här kommer hem och har en attityd. Omsorg kan leda till att man övervårdar och då också börjar moralisera. Peter skrev tidigt till sina överordnade om hur den dagliga verksamheten, som han jobbade inom förut, skulle kunna demokratiseras. Nu har han som handledare i Snickeriet kunnat följa människor som genom KomAn-projektet fått möjlighet till delaktighet, inflytande och en meningsfull sysselsättning. Jag ser jättestora skillnader. Men det tar sin lilla tid. Många är vana vid att bli styrda, bli anvisade saker. Om jag ska generalisera så ser man mycket osäkerhet i början. Vilket väl egentligen är ganska friskt. Det handlar om människor som länge fejkat en normalitet. De har köpt Expressen varje dag, fast de inte kan läsa, för att de har sett att andra gör det. Nu har de inte krav att leva upp till, utan de ska fatta egna beslut. De måste lära sig att be om handledning istället, när de behöver, något som går hand i hand med en öppen dialog kring vilka svårigheter de har. Dialogen är viktig. Om man har en verkstad är det inte bra om den som står vid bandsågen får epileptiska anfall. Det handlar om firmans kapacitet. Man ser hur de utvecklas, vågar ta initiativ. Nu frågar de om det är OK att ha möten utan att handledaren är med Sociala arbetskooperativ är ingen solskenshistoria rakt igenom. En del har svårt att göra val, till exempel de får ångest. Sådant får man titta på individuellt. Det finns inbyggda problem, som hur långt man kan gå i den demokratiserade frigörelsen. Man glider inte på någon räkmacka. Men jag hoppas att det här projektet ska kunna sätta en annan ton på den dagliga verksamheten, så att man kommer bort ifrån vårdperspektivet. Bilden t h: Det kan ibland vara svårt att förstå ekonomi. Träbitar i olika färger hjälper deltagarna i Snickeriet i Haninge att hålla koll på sina olika kassor. Foto: Snickeriet

7 I Nynäshamn driver ett 30- tal personer snart blir de fler kiosk & serviceverksamhet på äldreboendena Rosengården och Balder samt allaktivitetshuset Bragegården. Serviceverksamheten består bl.a. av catering, ledsagning, flytthjälp, fönsterputs, lokalvård och förrådsarbete. Det finns också en trädgårdsgrupp. I Nynäshamn finns även Leveransgruppen. Jonna Siltala och Diana Rickardsson vid Rosengårdens fina kiosk. Deltagarna fattar besluten Rollen som kooperatör innebär att man driver sitt eget kooperativ och gör det man vill tillsammans. Man fattar beslut och tar ansvar. Målet kan vara att fortsätta göra meningsfulla insatser inom kooperativet, men arbetet där kan också bli ett avstamp för arbete eller studier. Kiosk- och serviceverksamheten är ett blivande kooperativ i Nynäshamn som efter en studiecirkel snart ska bilda sin förening. Vid ett kaffebord på äldreboendet Rosengården sitter några av de blivande kooperatörerna, med uppsikt över kiosken de driver i foajén. Till en början är det lugnt, men vid lunchtid strömmar kunderna till. Här sitter Tommy Vingmyr, som blev arbetslös sedan tvätteriet han jobbat på i 36 år gick i konkurs. Efter några år mådde han inte särskilt bra, började på en mobiliseringskurs men avbröt när han fick komma hit. Han gjorde sig snart oumbärlig genom att ordna upp förrådet, han jobbar i kiosken och hjälper samordnaren Birgitta med ekonomin. Hade jag inte kommit hit hade jag mått dåligt. Här trivs jag bra. Jag har kommit in i ett bra umgänge, och det är trevligt att träffa gamla människor som man kan skoja med lite. Vid bordet sitter också Vladan Pljestis, som har examen från KTH som kemiingenjör men som till följd av en psykos har många svåra år bakom sig beviljades han stadigvarande sjukersättning. Nu arbetar han som lokalvårdare ett par timmar om dagen det kan bli mer. Jag trivs jättebra och har blivit friskare av det här. Jag är nästan aldrig sjuk längre, om jag sköter medicineringen. Jag kan vara förkyld, men det är en annan sak. Diana Rickardsson jobbar mest i kiosken, men sköter också den cateringverksamhet som kommit igång så smått. Hon kom till kioskoch serviceverksamheten genom Försäkringskassans försorg, efter att ha fått Supported Employment och bl.a. praktiserat på ett café som dock inte hade råd att anställa henne. Att göra smörgåsar är roligast. Jag vill utbilda mig till kallskänka och mitt mål är att få jobb på ett café. David Kåberg berättar att han har medfödd ADHD. Han har sökt jobb, men det har mest blivit praktik och praktik. Han tog själv kontakt med sin handläggare på Försäkringskassan om att få göra något annat, och fick komma hit. Nu vill jag ha jobb och kan tänka mig allt möjligt. Jag ska bli pappa och vill kunna försörja familjen. Men på längre sikt skulle jag vilja bli socialassistent. Det skulle kännas bra att få hjälpa andra som har det svårt, när man själv har haft det så. 7 Deltagarcitat Från början jobbade jag en timme i veckan, nu tre dagar. Jag låg inne sex-sju gånger per år, nu inte alls. Jag har bra dagar och dåliga dagar, men går ändå till jobbet. Jag vaknar med ett leende, och somnar på samma sätt. Jag vill sprida detta till världen det är det bästa som hänt mig! Jag känner mig betydelsefull. Jag kan ta kritik. Jag känner samhörighet. Jag är glad när jag går hem. Jag har fått fasta rutiner. Jag är mer öppen idag. Överst: medarbetare i Leveransgruppen. Underst: Jonna och Diana i samspråk med kunden Stig Castellie

8 Handledarens roll: att ge stöd Café Ringen ligger på Granängsringen i Tyresö. I Tyresö driver Föreningen Medvind för närvarande ett kvällscafé, ett café på Alby friluftsgård samt hjälper föreningsgården med viss catering. Kommunen står för personal- och lokalkostnaden, men arbetskooperativet klarar driftskostnaderna själva. De har också så pass mycket i kassan att man börjat tala om att korttidsanställa ytterligare en medarbetare. Sex personer arbetar i kooperativet. Handledarcitat Om man jobbar med funktionsnedsatta vet man bäst och vill tvinga in folk i en fålla. En metod är möten. Man sitter där, två personer utan funktionsnedsättning och talar om för en som har en sådan att han har fel. Det kallar jag förtryck. Ärlighet är en grundsten. Allt måste upp på bordet från början. Jag ska ju handleda en grupp som ska sköta en firma. Vilka är vi? Hur mår vi? Vad är svårt? Kan jag läsa eller inte läsa? Sedan måste jag ta bort mig själv som arbetsledare. Jag måste ta bort rösträtten och inte lägga mig i. Att vara handledare i ett socialt arbetskooperativ innebär en annorlunda personalroll och ett annat tänkesätt än om man arbetar traditionellt. Det är kooperatörerna som styr, och handledarens uppgift är att vara ett stöd och bistå dem på olika sätt. Man kan säga att handledaren är kooperatörens arbetsredskap. Det är viktigt att uppmuntra till självständighet och egna initiativ och ge det stöd som behövs utan att ta över. Likaså att uppmuntra deltagarna att fatta egna beslut och kanske våga gå vidare till arbete eller studier. Det viktigaste i handledarrollen är att man är flexibel och följsam när det gäller hur deltagarna utvecklas, så att de får chansen att växa och gå vidare. Annars blir det ingen empowerment, säger Gunilla Carlsson som är handledare i kooperativet Medvind i Tyresö. Det är nog samtidigt det svåraste. Att hänga med i deltagarnas utveckling så att man inte hämmar dem och får någon att stanna. De gamla omsorgsstrukturerna bygger på scheman; så här fungerar den här personen, och behöver det och det. Här sker hela tiden en utveckling, och man vet aldrig vart det bär hän. Det är viktigt att vara lyhörd, och ha en blick för vilket samarbetsklimat som råder. Känner sig alla trygga och delaktiga, och är stämningen god? Det kan uppstå konflikter, så det är inte för inte som det ingår ett stort avsnitt om konflikthantering i vår handledarutbildning. Vad som kan upplevas som särskilt svårt är att släppa ifrån sig ansvaret. Att inte ingripa när kooperatörerna fattar beslut som får oönskade konsekvenser, när de struntar i beställningar eller använder kassan till nöjen. Men samtidigt kunna se var gränserna går så att inte någon kooperatör skadar sig, t.ex. Så här säger Peter Gartz, handledare i kooperativet Snickeriet i Haninge: Det är inte jag som fattar besluten. Jag kan vara en konsekvensbeskrivare. Tala om att köper ni den dyra borrmaskinen så finns det inte pengar till skruvar. De måste göra sina egna erfarenheter. Jag får låta det gå åt pipan. Kraschpedagogik, skulle man kunna säga. För handledarna innebär jobbet också att vara med och driva ett företag som erbjuder varor eller tjänster, vilket även fordrar yrkeskunskaper av annat slag. Det kan handla om allt från bokföring till livsmedelshygien, och man utbildar sig till stor del tillsammans med kooperatörerna. Jobbet innebär också många utåtriktade kontakter, inte minst med näringslivet. Som handledare måste man vara entreprenör. I det här jobbet går det inte att vara förvaltare, konstaterar Gunilla Carlsson. Vi får inte gå i personalfällan. Om någon vill gå vidare kan vi inte säga vänta, vi hade tänkt oss en annan utveckling för dig. Det är väldigt viktigt att utgå ifrån vad var och en verkligen kan och vill jobba med. Föreningen Medvind i Tyresö har en del cateringverksamhet. Här har de dukat upp kaffe och hembakta chokladrutor åt en stor grupp konferensdeltagare

9 Några röster om metoden och KomAn-projektet Lasse Gustafsson, Arbetsförmedlingen: En stor vinst med socialt företagande, sett ur Arbetsförmedlingens perspektiv, är att det verkligen innebär en förberedelse för arbete. Verksamheten går till stor del ut på empowerment, och det är en oerhört viktig bit för att man ska kunna närma sig arbetslivet. Alla kommer inte ut i arbete, men för de som vågar och förmår ger sociala arbetskooperativ en möjlighet. De som kommer med i ett kooperativ börjar också generellt sett må mycket bättre. De får självförtroende och börjar ta för sig av livet. Syftet med LLS-lagstiftningen är att värna och ge omsorg. Det är inget fel i den biten, men den behöver kompletteras. Omsorg ska inte bara vara det som styr, möjligheterna till arbete och utbildning är minst lika viktiga! Arbetsgivare är inte så vana vid den här målgruppen, men de som provat och sett att det har gått bra är nöjda. Men vi ska ha klart för oss att ska det bli lyckat måste personerna även prestera något. Annars fungerar det inte. Irene Bergqvist, enhetschef, Försäkringskassan Det är glädjande att arbetsintegrerande sociala företag kommit i fokus, eftersom de innebär en kompletterande form av rehabilitering samt en möjlighet för människor att få ett arbete där de kan arbeta till hundra procent av sin egen förmåga. Sådana arbetsplatser behövs i mycket större utsträckning än idag. Ur Försäkringskassans perspektiv är det positivt att vi fått tillgång till dessa insatser. Om deltagarna generellt blivit friskare har jag ingen statistik över, men jag känner till enskilda personer som minskat sina sjukdagar sedan de började i ett socialt arbetskooperativ. KomAn-projektet medför att vi ökar kunskapen om social företagsamhet i de fyra KomAn-kommunerna. Det behövs mer information om denna företagsform, samtidigt som vi själva behöver lära oss mera om vad det handlar om. Försäkringskassan kan inte starta eller driva sociala arbetskooperativ, men när vi har kunskap om vad de innebär kan vi vara med och efterfråga sådan verksamhet. Sophia Nyzelius, projektledare i KomAn Tyresö, tidigare personlig handläggare på Försäkringskassan Sociala kooperativ är ett ypperligt sätt att komma igång, för att sedan kanske kunna ta sig vidare. Många har gått hemma väldigt länge och en del kanske aldrig har varit i arbete. Kooperativen inom den dagliga verksamheten ger en möjlighet för deltagarna att ta reda på vad de klarar av. En del kan ha en lång väg att gå. Kooperativet har gett dem en möjlighet att upptäcka vad de klarar av; det här är vad jag fixar och det är OK för mig. Vad som framför allt märks är att deltagarna växer som människor. De får skinn på näsan, så att säga. När det gäller de som kommer från psykiatrin är det påtagligt hur mycket bättre de mår när det får komma in i ett sammanhang istället för att gå hemma. Just att få ingå i ett sammanhang är väldigt, väldigt viktigt. 9 Kooperativet Ekhaga i Värmdö tillverkar faluröda fågelholkar. Den dubbla affärsidén De sociala arbetskooperativen ska, liksom vanliga företag, präglas av affärsmässighet och ekonomisk effektivitet Samtidigt har kooperativen ett tydligt socialt ändamål och bygger på grundidén om varje medarbetares delaktighet och medbestämmande. Detta brukar kallas för den dubbla affärsidén. Det finns alltid en relation till offentlig sektor, ekonomiskt och ibland verksamhetsmässigt. Men trots att de sociala arbetskooperativen är beroende av ett samhälleligt stöd strävar alla efter att öka andelen affärsmässig finansiering. Kooperativen och deras medarbetare berörs också av samma beslut, lagar och förordningar som andra företag. Intresserad? Ta kontakt! Maria Stokstad, Värmdö, insatsledare för socialt företagande, KomAn , maria.stokstad@varmdo.se samt Kurt Lindblom- Andersson, kurt.lindblomandersson@varmdo.se Birgitta Andersson, Nynäshamn, , birgitta.b.andersson@nynäsha mn.se Gunilla Carlsson, Tyresö, , gunilla.carlsson@tyreso.se Peter Gartz, Haninge, , aspgartz333@hotmail.com 6 9 9