Vägen till arbete och delaktighet
|
|
- Elsa Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vägen till arbete och delaktighet en presentation av sociala arbetskooperativ Möjligheter till arbete och inflytande för personer med funktionsnedsättning
2 Socialt företagande en definition Det finns många olika varianter av arbetsintegrerande sociala företag. Tillsammans med företrädare för bl.a. näringslivet och olika myndigheter har Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar vad ett sådant är: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster), samt att de har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Det finns ännu inte något regelverk fastslaget i en förordning eller liknande dokument. Regeringen fattade dock beslut om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag den 22 april Presentationen har skrivits av Eva Stenvång Lindqvist, Frilansbyrån Optimala ord, i samarbete med Anna Lexelius och Maria Stokstad och med inspiration från dokumenten En arbetsmetod för socialt företagande, sammanställd av Kurt Lindblom- Andersson, och Introduktion för handledare i vårt sociala företag, Café Ringen, skriven av Gunilla Carlsson. Foto där ej annat anges: Eva Stenvång Lindqvist Publicerad april Finns som pdf på Snickeriet i Haninge ställer ut ibland, här vid en konferens i Tyresö. Så arbetar KomAn med socialt företagande Inom KomAn-projektet prövar vi socialt företagande som en utvecklingsväg för bl.a kommunal daglig verksamhet. Syftet är att skaffa möjligheter till arbete för personer som ofta står mycket långt ifrån arbetsmarknaden, samt att erbjuda alternativ till enbart sysselsättning. Personer med funktionsnedsättning har behov som samhället inte alltid varit bra på att möta. Särskilt unga uttrycker ofta en stark önskan om att få ett jobb och en lön, känna delaktighet i samhället och kunna utöka sitt umgänge. Grundidén är att bilda sociala arbetskooperativ som drivs av medlemmarna själva, utan att de förlorar den trygghet som daglig verksamhet erbjuder men som innebär att de själva styr sin vardag. Arbetet sker i egen takt och efter vars och ens förmåga. Deltagarna styr inte personalen, vars nya roll innebär att ge stöd och råd när så efterfrågas. Deltagarna fattar besluten om vad som ska produceras eller vilka tjänster som ska utföras och vad inkomsterna ska användas till. Det är deras behov, idéer och drömmar som styr. Varje kooperatör har som medlem i föreningen en röst. Målet är att ge deltagarna ett maximalt inflytande över sitt arbete och att utöka kontaktytorna i samhället. Det gör att de får en ökad självkänsla, stoltheten av att tillhöra en grupp och kan även leda till framtida praktik, arbete eller studier. Kommunen betalar kostnaderna för personal och lokaler, enligt avtal/överenskommelse med föreningen. På sikt kan kooperativet bli så lönsamt att man kan ta över lokalkostnaderna och kanske även frigöra sig helt från kommunen. Ett socialt arbetskooperativ kommer igång på så sätt att deltagarna tillsammans lär sig hur man startar och driver ett kooperativ. Alla har något viktigt att bidra med, efter vars och ens förutsättningar och förmågor. 2
3 De sju stegen Inom KomAn vill vi lyfta fram sju viktiga steg på vägen till att bli ett socialt arbetskooperativ: Steg 1: Tänka nytt Vägen till att själv fatta beslut och ta ansvar: Inflytande skapar lust, men några kanske har negativa erfarenheter av möten. Möten kan upplevas som jobbiga genom att så mycket ska avhandlas samtidigt, eller för att de inte leder framåt. Den metod som KomAn använder bygger på positiva möten, med mycket positiv feedback, och en vilja att föra verksamheten framåt. I början kanske inte alla vågar lämna förslag, men uttrycker idéer och tankar i andra sammanhang. Dessa kan handledaren skriva ned och använda som utgångspunkt vid möten. I Tyresö har deltagarna själva skapat en idébok, där de skriver ned bl.a. nya tankar och förslag till mötespunkter. Allas resurser tas tillvara och rollerna ändras: En viktig utgångspunkt är vilka resurser som finns bland deltagarna. Alla har kunskaper och färdigheter och därigenom något att bidra med. Den som får utveckla det han eller hon är bra på växer och får ett ökat självförtroende. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om sina begränsningar och att erkänna dem både för sig själv och andra, och inte tiga om sin funktionsnedsättning ifall man har en. En annan utgångspunkt är att det är deltagarna som fattar besluten. Inte personalen, vars roll är att fungera som handledare och ge det stöd som kooperatörerna efterfrågar. Handledarna är oftast inte medlemmar i föreningen, men undantag finns. Rollförändringen kan leda till att deltagarna successivt tar över arbetsuppgifter som personalen tidigare utfört, t.ex. att svara i telefon, leda möten, guida grupper, informera, sköta bokföring etc. Steg 2: Utbilda sig Studiecirklar och studiebesök ett första steg: Att driva ett arbetskooperativ i form av en ideell förening kräver nya kunskaper. Att starta en studiecirkel om hur man bildar ett kooperativ, i samarbete med ett studieförbund, kan vara ett första steg. Alla får lära sig vad man gör tillsammans, vad en styrelse är och vad demokrati innebär. Att samtidigt träna på att fungera som en förening ger praktiska kunskaper. Man kan också göra studiebesök hos sociala arbetskooperativ som funnits ett tag, och ta del av deras erfarenheter, eller på andra arbetsplatser. 3. Bilda föreningen Beslut om namn och stadgar: När alla har tänkt färdigt, är överens och känner sig mogna att bilda en förening är det dags för att ta detta betydelsefulla steg. Vad ska kooperativet heta? Vad ska det stå i stadgarna? Här kan det vara bra att ta kontakt med andra arbetskooperativ och be dem skicka sina stadgar, som man kan gå igenom tillsammans och diskutera under arbetet med de egna stadgarna. En styrelse ska väljas och så behövs en budget: När styrelsen ska väljas är det viktigt att utgå ifrån vad var och en är bra på. Det kan också vara klokt att tänka på ett nytt sätt. Det kanske 3 Ett delprojekt inom KomAn KomAn är ett 3,5-årigt projekt som delfinansieras av Europeiska socialfonden, ESF, med drygt 50 mkr. Projektet pågår t.o.m. mars Målsättningen är att skapa vägar ut i arbetslivet för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. KomAn har fyra insatser. Socialt företagande är en. Syftet här är att skapa en alternativ arbetsmarknad för personer ur målgruppen. Övriga insatser: Supported employment: Metoden innebär att såväl deltagaren som arbetsgivaren får ett särskilt stöd inför och under en anställning. Anpassad vuxenutbildning: Utbildningen sker på Komvux eller Särvux och kan bestå av teoretiska studier, yrkesutbildning eller arbetsplatsförlagd yrkesutbildning. Mobiliseringskurser: Kurserna, som pågår i veckor, syftar till att stärka personer som behöver stöd för att kunna börja arbeta eller studera. Många av KomAns deltagare får stöd genom flera insatser. De kanske först deltar i en insats, för att sedan fortsätta i en annat. Så byggs successivt en positiv kedja, vilket gör att även personer som haft svårt att komma ut i egen försörjning får en ny chans att komma ut på arbetsmarknaden, med eller utan stöd, eller börjar studera. Kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar i KomAn. Värmdö kommun är projektägare. Läs mer om KomAn på Läs mer om ESF på
4 Blivande sociala arbetskooperativ i KomAn I januari 2012 fanns tio blivande sociala företag inom Kom- An, med totalt 124 deltagare. Haninge: Arbetskooperativen Snickeriet och Bil & cykel Nynäshamn: Kiosk- och serviceverksamhet, Leveransgruppen Tyresö: Föreningen Medvind Värmdö: Kooperativen Ekhaga, Ren Servis, Trädgårdsgruppen, Skattkammaren och Strandvik inte bara behövs en formell kassör, utan även en vice kassör. De kan sedan tillsammans arbeta med föreningens ekonomi. På motsvarande sätt kan man välja en dokumentationsgrupp, som inte bara skriver styrelseprotokollen utan också dokumenterar andra viktiga händelser i arbetskooperativet. Kanske kan ordförandeposten också delas; en som är föredragande och en som håller i ordförandeklubban. Ekonomi kan upplevas som svårt. Ett sätt kan vara att visualisera den genom att ha olika kassor en fritidskassa och en kassa för materialinköp t. ex. eller staplar med träbrickor i olika färger. 4. Det viktigaste steget: öva på att vara förening! Några års övning kan behövas i att vara ett arbetskooperativ som drivs som en ideell förening Kooperativen inom KomAn väljer för det mesta att öva på att vara en förening innan de går över till nästa steg, dvs. registrerar den. Det kan vara bra att öva en längre tid, kanske t.o.m. några år. Några kanske väljer att inte ta steget att registrera föreningen och gå hela vägen till att bli ett arbetskooperativ. Förhoppningsvis har de ändå fått med sig ett nytt arbetssätt, som innebär mer delaktighet, empowerment och demokrati för deltagarna. Vägen är viktigare än målet. Under vägen växer självkänslan, kontaktnätet blir större och känslan av mening och sammanhang ökar. 5. Registrera föreningen Registrering behövs för att öppna ett bankkonto: När alla är trygga i sina roller kan föreningen registreras, hos Skatteverket (ideella föreningar) eller Bolagsveret (ekonomiska föreningar). Man får då ett organisationsnummer och kan öppna ett bankkonto. 6. Vidareutbilda sig hela tiden! Fortlöpande vidareutbildning är viktigt: Vidareutbildning behövs alltid. Den kan ske på flera olika sätt. Att starta en ny studiecirkel kan vara ett sätt, framför allt om det kommer in nya medlemmar i föreningen. Då gäller det att lära känna varandra väl och tillsammans skapa en ny grupp som fungerar bra. När det gäller att förbättra yrkeskunskaperna kan den kommunala vuxenutbildningen och Särvux ha utbildningar att erbjuda. Det kan handla om kurser i marknadsföring, livsmedelshygien, trädgårdsskötsel och mycket annat, och utbildningen kombineras med arbete i kooperativet. Produkter från Skattkammaren och Snickeriet. Foto (mitten): Snickeriet. 7. Utveckling Utveckling för kooperativet och för individen: Kooperativet kan utvecklas på många olika sätt. Ett kan vara att utöka verksamheten, genom att erbjuda fler varor eller tjänster. Något som kanske också innebär att man kan anställa fler. En dag kanske inkomsterna har blivit så stora att kooperativet kan bära sina egna kostnader. Då kan det vara dags att frigöra sig från kommunen och bli ett eget, fristående, kooperativ. Men det kan också handla om en utveckling för enskilda deltagare. Någon som har arbetat en tid i kooperativet vill kanske prova på ett arbete ute på den öppna arbetsmarknaden. Inom KomAn-projektet finns möjlighet att börja i insatsen Supported Employment, något som i sin tur kan leda till en anställning. På så vis kan man betrakta socialt företagande som ett avstamp för arbetsmarknaden. Andra kan ha svårt att komma fram till vad de vill göra och kan då gå KomAn:s mobiliseringskurs först, för att hitta sitt verkliga intresse
5 En väg till arbete För människor med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, eller personer som har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada, är dörren till arbetsmarknaden oftast stängd. Sociala arbetskooperativ kan öppna den, om inte annat så på lång sikt. Arbetet i kooperativet ger arbetslivserfarenhet, och därigenom ökar också möjligheterna att få en anställning. Några deltagare ökar sin arbetsförmåga så mycket att de så småningom, med rätt stöd, kan komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Andra utvecklas inom kooperativen, där de utför uppgifter som behövs i samhället och bidrar till de gemensamma inkomsterna. Det formella målet med socialt företagande i KomAn är att öka möjligheterna till arbete och medbestämmande för personer som ofta står långt ifrån arbete på den öppna arbetsmarknaden, och öka deras valmöjligheter. Det handlar i första hand om att växa där man är men detta kan i sin tur mycket väl leda till ökad arbetsförmåga. Kurt Lindblom-Andersson har länge arbetat för att det skulle bildas sociala arbetskooperativ i Värmdö, en av de kommuner som deltar i KomAn-projektet. Han jobbade tidigare inom daglig verksamhet. Till en början funderade jag i termer av att öka deltagarnas kontaktnät. Det gjorde att vi började samarbeta med Guldkanten, en dagverksamhet för pensionärerna på Gustavgården i Gustavsberg. Samarbetet har nu lett till att ett av kooperativen i Värmdö, Trädgårdsgruppen, sköter Gustavsgårdens park. För sitt arbete får de betalt i form av tillgång till en egen lokal. Nu vidareutbildar sig deltagarna i Trädgårdsgruppen i trädgårdsskötsel inom Särvux för att kunna göra ett ännu bättre jobb och kunna åta sig fler uppdrag. Det är inte omöjligt att Trädgårdsgruppen kan dra in en hel del pengar i framtiden. Kanske så mycket att inkomsterna räcker till att lönebidragsanställa någon, åtminstone på halvtid. När det gäller social företagsamhet finns det två vägar att gå. Antingen är man med och utvecklar verksamheten i kooperativet så att man kan bli anställd. Eller så påbörjar man en praktik som kan leda till arbete. KomAn-projektet kan ge stöd via Supported Employment, om man ska börja ett arbete inom den reguljära arbetsmarknaden. De här människorna är en underskattad resurs i samhället, samtidigt som de verkligen kan bidra, poängterar Kurt. I takt med att deltagarna går framåt, kommer de också med nya idéer och tar initiativ. En av deltagarna i Värmdö har börjat samarbeta med Djurgårdsförvaltningen i Stockholm, vilket kan leda till att ett nytt kooperativ bildas. Här handlar det om att kanske kunna öppna en begravningsplats för djur i Värmdö, liknande Djurkyrkogården på Djurgården. Genom samarbetet lär sig deltagarna hur man sköter en begravningsplats av detta slag. Ett nytt samarbete, som innebär mer arbete och inkomster, är att fyra deltagare i det nya blivande kooperativet Strandvik gör luncher och sköter trädgården en jättefin park åt Villa Strandvik i Gustavsberg, ett boende för hemlösa. Vi tittar på vilka förmågor som finns bland kooperatörerna, och utgår ifrån dem. Det är då man kan hitta nya nischer. 5 Fredrik Carlsson på Snickeriet i Haninge renoverar en vacker gammal pinnstol åt en kund. Foto: Snickeriet I Värmdö har man lång erfarenhet av sociala arbetskooperativ. Det finns flera, varav några startades innan KomAn-projektet kom igång. En del har ändrat inriktning, i takt med att deltagarna har utvecklats. På Gustavsgården driver deltagarna en kiosk och två tvätterier plus att de arbetar med parkskötsel. Skattkammaren tillverkar och säljer mycket textil, bl.a. kassar och stickade vantar. Ren Servis arbetar med caféverksamhet. Deltagarcitat Jag började som deltagare först. Efter tre månader fick jag lönebidrag och nu är jag handledare på 75 procent. Utan kooperativet hade jag aldrig kommit så långt! Min egen erfarenhet har jag haft väldigt stor nytta av
6 I Haninge finns arbetskooperativet Snickeriet av kooperatörerna kallat för Firman med för närvarande sex medlemmar. Kommunen betalar lokaler och personal. Snickeriet tillverkar och renoverar möbler. Man har också en särskild nisch: att arbeta med återvunnet material. Deltagarcitat Vi tillverkade så många fina saker på Ekhaga. Men när vi sålde dem gick alla pengarna till Värmdö kommun. En dag fick vi frågan om vi ville bilda ett kooperativ. Vi läste en massa och tänkte att varför ska inte vi handikappade få starta ett kooperativ för? Bilder från Snickeriet i Haninge och Kiosk- och serviceverksamhet, Nynäshamn. Foto (överst): Snickeriet. Meningsfull sysselsättning och inflytande Det kan ligga mycket i begreppet meningsfull sysselsättning. Uppgifter som känns meningsfulla att utföra, som behövs i samhället. Men också att uppleva sig själv som meningsfull och behövd. Inte en person som blir vårdad, utan att själv kunna bestämma över sitt liv och sin vardag och utan möjligheter att efter förmåga bidra med det man kan. Alla människor oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte har en intelligens. I den finns ett slags uppfattning om värdighet, säger Peter Gartz, handledare i kooperativet Snickeriet i Haninge. Behovet av meningsfullhet skiljer sig heller inte från andra människors. Får du ansvar och förtroende så växer du. Rent krasst kan man säga att om du som jobbar här får förvalta din kassa ökar meningen med att gå hit. Du är betrodd, tar beslut tillsammans med andra och är inte beroende. Du kan ta initiativ, och du har makt. Att människor får chansen att växa märks på olika sätt: Så ringer de från ett boende och säger att killen här kommer hem och har en attityd. Omsorg kan leda till att man övervårdar och då också börjar moralisera. Peter skrev tidigt till sina överordnade om hur den dagliga verksamheten, som han jobbade inom förut, skulle kunna demokratiseras. Nu har han som handledare i Snickeriet kunnat följa människor som genom KomAn-projektet fått möjlighet till delaktighet, inflytande och en meningsfull sysselsättning. Jag ser jättestora skillnader. Men det tar sin lilla tid. Många är vana vid att bli styrda, bli anvisade saker. Om jag ska generalisera så ser man mycket osäkerhet i början. Vilket väl egentligen är ganska friskt. Det handlar om människor som länge fejkat en normalitet. De har köpt Expressen varje dag, fast de inte kan läsa, för att de har sett att andra gör det. Nu har de inte krav att leva upp till, utan de ska fatta egna beslut. De måste lära sig att be om handledning istället, när de behöver, något som går hand i hand med en öppen dialog kring vilka svårigheter de har. Dialogen är viktig. Om man har en verkstad är det inte bra om den som står vid bandsågen får epileptiska anfall. Det handlar om firmans kapacitet. Man ser hur de utvecklas, vågar ta initiativ. Nu frågar de om det är OK att ha möten utan att handledaren är med Sociala arbetskooperativ är ingen solskenshistoria rakt igenom. En del har svårt att göra val, till exempel de får ångest. Sådant får man titta på individuellt. Det finns inbyggda problem, som hur långt man kan gå i den demokratiserade frigörelsen. Man glider inte på någon räkmacka. Men jag hoppas att det här projektet ska kunna sätta en annan ton på den dagliga verksamheten, så att man kommer bort ifrån vårdperspektivet. Bilden t h: Det kan ibland vara svårt att förstå ekonomi. Träbitar i olika färger hjälper deltagarna i Snickeriet i Haninge att hålla koll på sina olika kassor. Foto: Snickeriet
7 I Nynäshamn driver ett 30- tal personer snart blir de fler kiosk & serviceverksamhet på äldreboendena Rosengården och Balder samt allaktivitetshuset Bragegården. Serviceverksamheten består bl.a. av catering, ledsagning, flytthjälp, fönsterputs, lokalvård och förrådsarbete. Det finns också en trädgårdsgrupp. I Nynäshamn finns även Leveransgruppen. Jonna Siltala och Diana Rickardsson vid Rosengårdens fina kiosk. Deltagarna fattar besluten Rollen som kooperatör innebär att man driver sitt eget kooperativ och gör det man vill tillsammans. Man fattar beslut och tar ansvar. Målet kan vara att fortsätta göra meningsfulla insatser inom kooperativet, men arbetet där kan också bli ett avstamp för arbete eller studier. Kiosk- och serviceverksamheten är ett blivande kooperativ i Nynäshamn som efter en studiecirkel snart ska bilda sin förening. Vid ett kaffebord på äldreboendet Rosengården sitter några av de blivande kooperatörerna, med uppsikt över kiosken de driver i foajén. Till en början är det lugnt, men vid lunchtid strömmar kunderna till. Här sitter Tommy Vingmyr, som blev arbetslös sedan tvätteriet han jobbat på i 36 år gick i konkurs. Efter några år mådde han inte särskilt bra, började på en mobiliseringskurs men avbröt när han fick komma hit. Han gjorde sig snart oumbärlig genom att ordna upp förrådet, han jobbar i kiosken och hjälper samordnaren Birgitta med ekonomin. Hade jag inte kommit hit hade jag mått dåligt. Här trivs jag bra. Jag har kommit in i ett bra umgänge, och det är trevligt att träffa gamla människor som man kan skoja med lite. Vid bordet sitter också Vladan Pljestis, som har examen från KTH som kemiingenjör men som till följd av en psykos har många svåra år bakom sig beviljades han stadigvarande sjukersättning. Nu arbetar han som lokalvårdare ett par timmar om dagen det kan bli mer. Jag trivs jättebra och har blivit friskare av det här. Jag är nästan aldrig sjuk längre, om jag sköter medicineringen. Jag kan vara förkyld, men det är en annan sak. Diana Rickardsson jobbar mest i kiosken, men sköter också den cateringverksamhet som kommit igång så smått. Hon kom till kioskoch serviceverksamheten genom Försäkringskassans försorg, efter att ha fått Supported Employment och bl.a. praktiserat på ett café som dock inte hade råd att anställa henne. Att göra smörgåsar är roligast. Jag vill utbilda mig till kallskänka och mitt mål är att få jobb på ett café. David Kåberg berättar att han har medfödd ADHD. Han har sökt jobb, men det har mest blivit praktik och praktik. Han tog själv kontakt med sin handläggare på Försäkringskassan om att få göra något annat, och fick komma hit. Nu vill jag ha jobb och kan tänka mig allt möjligt. Jag ska bli pappa och vill kunna försörja familjen. Men på längre sikt skulle jag vilja bli socialassistent. Det skulle kännas bra att få hjälpa andra som har det svårt, när man själv har haft det så. 7 Deltagarcitat Från början jobbade jag en timme i veckan, nu tre dagar. Jag låg inne sex-sju gånger per år, nu inte alls. Jag har bra dagar och dåliga dagar, men går ändå till jobbet. Jag vaknar med ett leende, och somnar på samma sätt. Jag vill sprida detta till världen det är det bästa som hänt mig! Jag känner mig betydelsefull. Jag kan ta kritik. Jag känner samhörighet. Jag är glad när jag går hem. Jag har fått fasta rutiner. Jag är mer öppen idag. Överst: medarbetare i Leveransgruppen. Underst: Jonna och Diana i samspråk med kunden Stig Castellie
8 Handledarens roll: att ge stöd Café Ringen ligger på Granängsringen i Tyresö. I Tyresö driver Föreningen Medvind för närvarande ett kvällscafé, ett café på Alby friluftsgård samt hjälper föreningsgården med viss catering. Kommunen står för personal- och lokalkostnaden, men arbetskooperativet klarar driftskostnaderna själva. De har också så pass mycket i kassan att man börjat tala om att korttidsanställa ytterligare en medarbetare. Sex personer arbetar i kooperativet. Handledarcitat Om man jobbar med funktionsnedsatta vet man bäst och vill tvinga in folk i en fålla. En metod är möten. Man sitter där, två personer utan funktionsnedsättning och talar om för en som har en sådan att han har fel. Det kallar jag förtryck. Ärlighet är en grundsten. Allt måste upp på bordet från början. Jag ska ju handleda en grupp som ska sköta en firma. Vilka är vi? Hur mår vi? Vad är svårt? Kan jag läsa eller inte läsa? Sedan måste jag ta bort mig själv som arbetsledare. Jag måste ta bort rösträtten och inte lägga mig i. Att vara handledare i ett socialt arbetskooperativ innebär en annorlunda personalroll och ett annat tänkesätt än om man arbetar traditionellt. Det är kooperatörerna som styr, och handledarens uppgift är att vara ett stöd och bistå dem på olika sätt. Man kan säga att handledaren är kooperatörens arbetsredskap. Det är viktigt att uppmuntra till självständighet och egna initiativ och ge det stöd som behövs utan att ta över. Likaså att uppmuntra deltagarna att fatta egna beslut och kanske våga gå vidare till arbete eller studier. Det viktigaste i handledarrollen är att man är flexibel och följsam när det gäller hur deltagarna utvecklas, så att de får chansen att växa och gå vidare. Annars blir det ingen empowerment, säger Gunilla Carlsson som är handledare i kooperativet Medvind i Tyresö. Det är nog samtidigt det svåraste. Att hänga med i deltagarnas utveckling så att man inte hämmar dem och får någon att stanna. De gamla omsorgsstrukturerna bygger på scheman; så här fungerar den här personen, och behöver det och det. Här sker hela tiden en utveckling, och man vet aldrig vart det bär hän. Det är viktigt att vara lyhörd, och ha en blick för vilket samarbetsklimat som råder. Känner sig alla trygga och delaktiga, och är stämningen god? Det kan uppstå konflikter, så det är inte för inte som det ingår ett stort avsnitt om konflikthantering i vår handledarutbildning. Vad som kan upplevas som särskilt svårt är att släppa ifrån sig ansvaret. Att inte ingripa när kooperatörerna fattar beslut som får oönskade konsekvenser, när de struntar i beställningar eller använder kassan till nöjen. Men samtidigt kunna se var gränserna går så att inte någon kooperatör skadar sig, t.ex. Så här säger Peter Gartz, handledare i kooperativet Snickeriet i Haninge: Det är inte jag som fattar besluten. Jag kan vara en konsekvensbeskrivare. Tala om att köper ni den dyra borrmaskinen så finns det inte pengar till skruvar. De måste göra sina egna erfarenheter. Jag får låta det gå åt pipan. Kraschpedagogik, skulle man kunna säga. För handledarna innebär jobbet också att vara med och driva ett företag som erbjuder varor eller tjänster, vilket även fordrar yrkeskunskaper av annat slag. Det kan handla om allt från bokföring till livsmedelshygien, och man utbildar sig till stor del tillsammans med kooperatörerna. Jobbet innebär också många utåtriktade kontakter, inte minst med näringslivet. Som handledare måste man vara entreprenör. I det här jobbet går det inte att vara förvaltare, konstaterar Gunilla Carlsson. Vi får inte gå i personalfällan. Om någon vill gå vidare kan vi inte säga vänta, vi hade tänkt oss en annan utveckling för dig. Det är väldigt viktigt att utgå ifrån vad var och en verkligen kan och vill jobba med. Föreningen Medvind i Tyresö har en del cateringverksamhet. Här har de dukat upp kaffe och hembakta chokladrutor åt en stor grupp konferensdeltagare
9 Några röster om metoden och KomAn-projektet Lasse Gustafsson, Arbetsförmedlingen: En stor vinst med socialt företagande, sett ur Arbetsförmedlingens perspektiv, är att det verkligen innebär en förberedelse för arbete. Verksamheten går till stor del ut på empowerment, och det är en oerhört viktig bit för att man ska kunna närma sig arbetslivet. Alla kommer inte ut i arbete, men för de som vågar och förmår ger sociala arbetskooperativ en möjlighet. De som kommer med i ett kooperativ börjar också generellt sett må mycket bättre. De får självförtroende och börjar ta för sig av livet. Syftet med LLS-lagstiftningen är att värna och ge omsorg. Det är inget fel i den biten, men den behöver kompletteras. Omsorg ska inte bara vara det som styr, möjligheterna till arbete och utbildning är minst lika viktiga! Arbetsgivare är inte så vana vid den här målgruppen, men de som provat och sett att det har gått bra är nöjda. Men vi ska ha klart för oss att ska det bli lyckat måste personerna även prestera något. Annars fungerar det inte. Irene Bergqvist, enhetschef, Försäkringskassan Det är glädjande att arbetsintegrerande sociala företag kommit i fokus, eftersom de innebär en kompletterande form av rehabilitering samt en möjlighet för människor att få ett arbete där de kan arbeta till hundra procent av sin egen förmåga. Sådana arbetsplatser behövs i mycket större utsträckning än idag. Ur Försäkringskassans perspektiv är det positivt att vi fått tillgång till dessa insatser. Om deltagarna generellt blivit friskare har jag ingen statistik över, men jag känner till enskilda personer som minskat sina sjukdagar sedan de började i ett socialt arbetskooperativ. KomAn-projektet medför att vi ökar kunskapen om social företagsamhet i de fyra KomAn-kommunerna. Det behövs mer information om denna företagsform, samtidigt som vi själva behöver lära oss mera om vad det handlar om. Försäkringskassan kan inte starta eller driva sociala arbetskooperativ, men när vi har kunskap om vad de innebär kan vi vara med och efterfråga sådan verksamhet. Sophia Nyzelius, projektledare i KomAn Tyresö, tidigare personlig handläggare på Försäkringskassan Sociala kooperativ är ett ypperligt sätt att komma igång, för att sedan kanske kunna ta sig vidare. Många har gått hemma väldigt länge och en del kanske aldrig har varit i arbete. Kooperativen inom den dagliga verksamheten ger en möjlighet för deltagarna att ta reda på vad de klarar av. En del kan ha en lång väg att gå. Kooperativet har gett dem en möjlighet att upptäcka vad de klarar av; det här är vad jag fixar och det är OK för mig. Vad som framför allt märks är att deltagarna växer som människor. De får skinn på näsan, så att säga. När det gäller de som kommer från psykiatrin är det påtagligt hur mycket bättre de mår när det får komma in i ett sammanhang istället för att gå hemma. Just att få ingå i ett sammanhang är väldigt, väldigt viktigt. 9 Kooperativet Ekhaga i Värmdö tillverkar faluröda fågelholkar. Den dubbla affärsidén De sociala arbetskooperativen ska, liksom vanliga företag, präglas av affärsmässighet och ekonomisk effektivitet Samtidigt har kooperativen ett tydligt socialt ändamål och bygger på grundidén om varje medarbetares delaktighet och medbestämmande. Detta brukar kallas för den dubbla affärsidén. Det finns alltid en relation till offentlig sektor, ekonomiskt och ibland verksamhetsmässigt. Men trots att de sociala arbetskooperativen är beroende av ett samhälleligt stöd strävar alla efter att öka andelen affärsmässig finansiering. Kooperativen och deras medarbetare berörs också av samma beslut, lagar och förordningar som andra företag. Intresserad? Ta kontakt! Maria Stokstad, Värmdö, insatsledare för socialt företagande, KomAn , maria.stokstad@varmdo.se samt Kurt Lindblom- Andersson, kurt.lindblomandersson@varmdo.se Birgitta Andersson, Nynäshamn, , birgitta.b.andersson@nynäsha mn.se Gunilla Carlsson, Tyresö, , gunilla.carlsson@tyreso.se Peter Gartz, Haninge, , aspgartz333@hotmail.com 6 9 9
Socialt företagande. Inspirationsdag 24 november 2011 dokumentation
Inspirationsdag 24 november 2011 dokumentation Socialt företagande Sammanlagt närmare 140 personer, varav många deltagare, hade mött upp på Föreningsgården Kvarnhjulet i Tyresö för att ta del av erfarenheter
Läs merFörsäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag
POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag
Läs merÄntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.
Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.
Läs merSocialt företag en väg till egen försörjning
VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merSocialt Bokslut 2010. GF Chansen
GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.
Läs merSociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se
Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och
Läs merPolicy för socialt företagande
Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter
Läs merStyrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
Läs merEn väg till arbete och delaktighet
En väg till arbete och delaktighet - en presentation om anpassad vuxenutbildning Foton: Martin Nauvler Målet med anpassad vuxenutbildning är att studierna ska öka möjligheterna till arbete. I KomAn erbjuder
Läs merREMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2
REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merÖvergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag
ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz
Läs merFolkhälsocentrum Norrbottens läns landsting
Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns
Läs merVAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Läs merHållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb
Hållbart arbete Att nå, få och behålla ett jobb Studie om Supported employment 317 personer som fått stöd, influerat av Supported employment, till arbete. Studien visar att stödet från en stödorganisation
Läs merKomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Datum 2009-02-10 Socialförvaltningens stab 1 (7) Mia Ledwith, utredare 08-5782 92 57 Diarienummer 010/09-739 Socialnämnden KomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning
Läs meralla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009
alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs mer2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?
Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Läs merRÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT
OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca
Läs merFöljande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.
Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter
Läs merFrån arbetslöshet till anställning
Från arbetslöshet till anställning - en presentation av Supported Employment i KomAn-projektet Foto: Eva Stenvång Lindqvist Målsättningen i Supported Employment är att ge deltagare ett individuellt utformat
Läs merVälkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning
22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990
Läs merSvar på skrivelse om att starta sociala kooperativ för unga med missbruk och unga med psykisk ohälsa
Arbetsmarknadsförvaltningen Utrednings- och utvecklingsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-11-14 Handläggare Eva Woll Tegbäck Telefon: 08-508 35 528 Till Arbetsmarknadsnämnden den 28 november 2013
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merDMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015
Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merFIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost
FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar
Läs merSvar på motion Satsa på sociala företag!
YTTRANDE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0179 001 Socialnämnden Svar på motion Satsa på sociala företag! Förslag till beslut - Kommunstyrelse/kommunfullmäktige
Läs merPULS gör allt möjligt
PULS i Lycksele AB Bryggargatan 1 921 36 Lycksele Hemsida: www.pulslycksele.se Telefon: Butik samt växel: 0950/12009 Fax: 0950/12010 Bokningar 072-526 20 98 Lastbil: 073-670 99 22 Pulsakuten: 073-071 20
Läs merRedovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III
Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår
Läs merFörstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Läs merVANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET
VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..
Läs merPraktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna
den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om
Läs merTvådagarskonferens med KomAn
Tvådagarskonferens med KomAn Under två dagar i september arrangerade KomAn en konferens i Nynäshamn. Under konferensen hölls många föreläsningar. Bland annat redovisades en utvärdering av projektet, Irene
Läs merLinköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN
Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.
Läs merArbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda
Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre
Läs merHandläggarutbildning Arbetsintegrerande sociala företag ASF
Handläggarutbildning Arbetsintegrerande sociala företag ASF Om Coompanion Fyrbodal Startade för drygt 30 år sedan. Finns 25 fristående Coompanion i Sverige Har i uppdrag från Tillväxtverket att arbeta
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merBakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner
Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda
Läs merSänkta trösklar högt i tak
Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av
Läs merBoost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs merTID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merMotion om sociala arbetskooperativ
2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33
Läs merBeslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE
ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs
Läs merMed vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!
Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare
Läs merTack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.
Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta
Läs merFrån idé till praktisk nytta Ett socialt arbetsmarknadsprojekt i Orust kommun Med stöd av Leader Södra Bohuslän och Jordbruksverket
Från idé till praktisk nytta Ett socialt arbetsmarknadsprojekt i Orust kommun Med stöd av Leader Södra Bohuslän och Jordbruksverket Pr n Projektidé & ansökan Aili Larsson Projektägare Orust Kommun Aili
Läs merResaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Resaprojektet Ett led i regeringens psykiatrisatsning Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Uppdraget Arbetsförmedlingen i samverkan med Försäkringskassan
Läs merSocialt Bokslut 2012. GF Chansen
GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.
Läs merVerksamheten "Vi vill Bidra"
Sida 1 (8) 2019-05-08 Handläggare Stephanie Kilander Telefon: 08-508 25 061 Till Socialnämndens organisations- och föreningsutskott 2019-06-18 Verksamheten "Vi vill Bidra" Ansökan om tidsbegränsat bidrag
Läs merFörstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag. Johanna Fredriksson Social innovation i Halland
Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag Johanna Fredriksson Social innovation i Halland 2016-11-18 Bakgrund Tillväxtverket utlyste förstudiemedel Fler jobb genom arbetsintegrerade sociala företag till
Läs merÖversyn av daglig verksamhet enligt LSS.
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Datum Socialförvaltningen 2009-08-13 Staffan Agesand 08-5782 92 41 Dnr: 07/09-733 Socialnämnden Översyn av daglig verksamhet enligt LSS. Förslag till beslut 1. Socialnämnden
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merSamhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)
Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merFUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE
FORSKNING I KORTHET #10 INTELLEKTUELL FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE LÄTTLÄST VERSION I den här trycksaken skriver vi om forskning som handlar om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Läs merInnehåll upplägg och genomförande
Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt
Läs merSå utvecklar vi vår kompetens!
Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät
Läs merRegeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.
Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens
Läs merFinansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete
Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merArbetsledarens roll. Arbetsmarknad och Utbildningscenter Töreboda Kommun
Arbetsledarens roll Arbetsmarknad och Utbildningscenter Töreboda Kommun Arbetsledarens roll Steg för steg Självförsörjande Jobb Vägen ut Kooperativ Praktik Utbildning Vägen in Ansvar (fadder) Uppdrag Planering
Läs merNYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening
NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merWHAT! Fuck life, fuck death, fuck you... Därför älskar vi Jane Austen. Tranås, alltid i våra hjärtan. Frukost och en liten Calvados
Magasinet för dig som är nyfiken på livet nr 6 2014 60 kronor WHAT! Fuck life, fuck death, fuck you... Därför älskar vi Jane Austen Tranås, alltid i våra hjärtan Frukost och en liten Calvados 8...och en
Läs merYalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle
Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ
Läs merYalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle
Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ
Läs merEn arbetsmetod för Socialt företagande
En arbetsmetod för Socialt företagande En arbetsmetod för Socialt företagande Innehåll Sidan Rubrik 3 Inledning och målsättning 3 Tänka nytt, steg 1 6 Utbildning, steg 2 7 Bilda förening, steg 3 8 Lättlästa
Läs merVidga vyerna med ny kompetens Vi söker fler arbetsgivare
Vidga vyerna med ny kompetens Vi söker fler arbetsgivare stockholm.se/arbetsgivare Ett erbjudande från Stockholms stad Kompetensen hos personer med funktionsnedsättning behövs i arbetslivet. Framsynta
Läs merUtvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20
Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler
Läs merSocialt Bokslut 2013. GF Chansen
GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.
Läs merKRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV
1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen
Läs merAnsökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Läs merARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION
ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION Sociala hänsyn kan handla om olika delar Arbetstagares rättigheter Lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män Tillgänglighet Rättvis
Läs merDitt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merVerktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning
Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merSammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Läs merHopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby
Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby Verksamheten bedrivs på stall Nyckelby i kontakt med djur och natur. Syfte är att skapa meningsfull sysselsättning/socialt behandlingsarbete för individer som ingår i målgruppen
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merBROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merAtt ha en hörselnedsättning i arbetslivet
Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson
Läs merDialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merHuddingetrainee: socionom
Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder
Läs merSommarpraktik - Ungdom
Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder
Läs merProgram för att stödja och utveckla sociala företag!
Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste
Läs merJOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR
JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merLänken mellan människa och arbete
Länken mellan människa och arbete Mycket mer än sysselsättning En värdefull resurs för din verksamhet Erika Thörn och Michael Anderfjord är båda anställda av Kooptima Bemanning och hyrs ut på lång kontraktstid
Läs mer