Vägen till arbete och delaktighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägen till arbete och delaktighet"

Transkript

1 Vägen till arbete och delaktighet en presentation av sociala arbetskooperativ Möjligheter till arbete och inflytande för personer med funktionsnedsättning

2 Socialt företagande en definition Det finns många olika varianter av arbetsintegrerande sociala företag. Tillsammans med företrädare för bl.a. näringslivet och olika myndigheter har Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar vad ett sådant är: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster), samt att de har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Det finns ännu inte något regelverk fastslaget i en förordning eller liknande dokument. Regeringen fattade dock beslut om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag den 22 april Presentationen har skrivits av Eva Stenvång Lindqvist, Frilansbyrån Optimala ord, i samarbete med Anna Lexelius och Maria Stokstad och med inspiration från dokumenten En arbetsmetod för socialt företagande, sammanställd av Kurt Lindblom- Andersson, och Introduktion för handledare i vårt sociala företag, Café Ringen, skriven av Gunilla Carlsson. Foto där ej annat anges: Eva Stenvång Lindqvist Publicerad april Finns som pdf på Snickeriet i Haninge ställer ut ibland, här vid en konferens i Tyresö. Så arbetar KomAn med socialt företagande Inom KomAn-projektet prövar vi socialt företagande som en utvecklingsväg för bl.a kommunal daglig verksamhet. Syftet är att skaffa möjligheter till arbete för personer som ofta står mycket långt ifrån arbetsmarknaden, samt att erbjuda alternativ till enbart sysselsättning. Personer med funktionsnedsättning har behov som samhället inte alltid varit bra på att möta. Särskilt unga uttrycker ofta en stark önskan om att få ett jobb och en lön, känna delaktighet i samhället och kunna utöka sitt umgänge. Grundidén är att bilda sociala arbetskooperativ som drivs av medlemmarna själva, utan att de förlorar den trygghet som daglig verksamhet erbjuder men som innebär att de själva styr sin vardag. Arbetet sker i egen takt och efter vars och ens förmåga. Deltagarna styr inte personalen, vars nya roll innebär att ge stöd och råd när så efterfrågas. Deltagarna fattar besluten om vad som ska produceras eller vilka tjänster som ska utföras och vad inkomsterna ska användas till. Det är deras behov, idéer och drömmar som styr. Varje kooperatör har som medlem i föreningen en röst. Målet är att ge deltagarna ett maximalt inflytande över sitt arbete och att utöka kontaktytorna i samhället. Det gör att de får en ökad självkänsla, stoltheten av att tillhöra en grupp och kan även leda till framtida praktik, arbete eller studier. Kommunen betalar kostnaderna för personal och lokaler, enligt avtal/överenskommelse med föreningen. På sikt kan kooperativet bli så lönsamt att man kan ta över lokalkostnaderna och kanske även frigöra sig helt från kommunen. Ett socialt arbetskooperativ kommer igång på så sätt att deltagarna tillsammans lär sig hur man startar och driver ett kooperativ. Alla har något viktigt att bidra med, efter vars och ens förutsättningar och förmågor. 2

3 De sju stegen Inom KomAn vill vi lyfta fram sju viktiga steg på vägen till att bli ett socialt arbetskooperativ: Steg 1: Tänka nytt Vägen till att själv fatta beslut och ta ansvar: Inflytande skapar lust, men några kanske har negativa erfarenheter av möten. Möten kan upplevas som jobbiga genom att så mycket ska avhandlas samtidigt, eller för att de inte leder framåt. Den metod som KomAn använder bygger på positiva möten, med mycket positiv feedback, och en vilja att föra verksamheten framåt. I början kanske inte alla vågar lämna förslag, men uttrycker idéer och tankar i andra sammanhang. Dessa kan handledaren skriva ned och använda som utgångspunkt vid möten. I Tyresö har deltagarna själva skapat en idébok, där de skriver ned bl.a. nya tankar och förslag till mötespunkter. Allas resurser tas tillvara och rollerna ändras: En viktig utgångspunkt är vilka resurser som finns bland deltagarna. Alla har kunskaper och färdigheter och därigenom något att bidra med. Den som får utveckla det han eller hon är bra på växer och får ett ökat självförtroende. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om sina begränsningar och att erkänna dem både för sig själv och andra, och inte tiga om sin funktionsnedsättning ifall man har en. En annan utgångspunkt är att det är deltagarna som fattar besluten. Inte personalen, vars roll är att fungera som handledare och ge det stöd som kooperatörerna efterfrågar. Handledarna är oftast inte medlemmar i föreningen, men undantag finns. Rollförändringen kan leda till att deltagarna successivt tar över arbetsuppgifter som personalen tidigare utfört, t.ex. att svara i telefon, leda möten, guida grupper, informera, sköta bokföring etc. Steg 2: Utbilda sig Studiecirklar och studiebesök ett första steg: Att driva ett arbetskooperativ i form av en ideell förening kräver nya kunskaper. Att starta en studiecirkel om hur man bildar ett kooperativ, i samarbete med ett studieförbund, kan vara ett första steg. Alla får lära sig vad man gör tillsammans, vad en styrelse är och vad demokrati innebär. Att samtidigt träna på att fungera som en förening ger praktiska kunskaper. Man kan också göra studiebesök hos sociala arbetskooperativ som funnits ett tag, och ta del av deras erfarenheter, eller på andra arbetsplatser. 3. Bilda föreningen Beslut om namn och stadgar: När alla har tänkt färdigt, är överens och känner sig mogna att bilda en förening är det dags för att ta detta betydelsefulla steg. Vad ska kooperativet heta? Vad ska det stå i stadgarna? Här kan det vara bra att ta kontakt med andra arbetskooperativ och be dem skicka sina stadgar, som man kan gå igenom tillsammans och diskutera under arbetet med de egna stadgarna. En styrelse ska väljas och så behövs en budget: När styrelsen ska väljas är det viktigt att utgå ifrån vad var och en är bra på. Det kan också vara klokt att tänka på ett nytt sätt. Det kanske 3 Ett delprojekt inom KomAn KomAn är ett 3,5-årigt projekt som delfinansieras av Europeiska socialfonden, ESF, med drygt 50 mkr. Projektet pågår t.o.m. mars Målsättningen är att skapa vägar ut i arbetslivet för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. KomAn har fyra insatser. Socialt företagande är en. Syftet här är att skapa en alternativ arbetsmarknad för personer ur målgruppen. Övriga insatser: Supported employment: Metoden innebär att såväl deltagaren som arbetsgivaren får ett särskilt stöd inför och under en anställning. Anpassad vuxenutbildning: Utbildningen sker på Komvux eller Särvux och kan bestå av teoretiska studier, yrkesutbildning eller arbetsplatsförlagd yrkesutbildning. Mobiliseringskurser: Kurserna, som pågår i veckor, syftar till att stärka personer som behöver stöd för att kunna börja arbeta eller studera. Många av KomAns deltagare får stöd genom flera insatser. De kanske först deltar i en insats, för att sedan fortsätta i en annat. Så byggs successivt en positiv kedja, vilket gör att även personer som haft svårt att komma ut i egen försörjning får en ny chans att komma ut på arbetsmarknaden, med eller utan stöd, eller börjar studera. Kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar i KomAn. Värmdö kommun är projektägare. Läs mer om KomAn på Läs mer om ESF på

4 Blivande sociala arbetskooperativ i KomAn I januari 2012 fanns tio blivande sociala företag inom Kom- An, med totalt 124 deltagare. Haninge: Arbetskooperativen Snickeriet och Bil & cykel Nynäshamn: Kiosk- och serviceverksamhet, Leveransgruppen Tyresö: Föreningen Medvind Värmdö: Kooperativen Ekhaga, Ren Servis, Trädgårdsgruppen, Skattkammaren och Strandvik inte bara behövs en formell kassör, utan även en vice kassör. De kan sedan tillsammans arbeta med föreningens ekonomi. På motsvarande sätt kan man välja en dokumentationsgrupp, som inte bara skriver styrelseprotokollen utan också dokumenterar andra viktiga händelser i arbetskooperativet. Kanske kan ordförandeposten också delas; en som är föredragande och en som håller i ordförandeklubban. Ekonomi kan upplevas som svårt. Ett sätt kan vara att visualisera den genom att ha olika kassor en fritidskassa och en kassa för materialinköp t. ex. eller staplar med träbrickor i olika färger. 4. Det viktigaste steget: öva på att vara förening! Några års övning kan behövas i att vara ett arbetskooperativ som drivs som en ideell förening Kooperativen inom KomAn väljer för det mesta att öva på att vara en förening innan de går över till nästa steg, dvs. registrerar den. Det kan vara bra att öva en längre tid, kanske t.o.m. några år. Några kanske väljer att inte ta steget att registrera föreningen och gå hela vägen till att bli ett arbetskooperativ. Förhoppningsvis har de ändå fått med sig ett nytt arbetssätt, som innebär mer delaktighet, empowerment och demokrati för deltagarna. Vägen är viktigare än målet. Under vägen växer självkänslan, kontaktnätet blir större och känslan av mening och sammanhang ökar. 5. Registrera föreningen Registrering behövs för att öppna ett bankkonto: När alla är trygga i sina roller kan föreningen registreras, hos Skatteverket (ideella föreningar) eller Bolagsveret (ekonomiska föreningar). Man får då ett organisationsnummer och kan öppna ett bankkonto. 6. Vidareutbilda sig hela tiden! Fortlöpande vidareutbildning är viktigt: Vidareutbildning behövs alltid. Den kan ske på flera olika sätt. Att starta en ny studiecirkel kan vara ett sätt, framför allt om det kommer in nya medlemmar i föreningen. Då gäller det att lära känna varandra väl och tillsammans skapa en ny grupp som fungerar bra. När det gäller att förbättra yrkeskunskaperna kan den kommunala vuxenutbildningen och Särvux ha utbildningar att erbjuda. Det kan handla om kurser i marknadsföring, livsmedelshygien, trädgårdsskötsel och mycket annat, och utbildningen kombineras med arbete i kooperativet. Produkter från Skattkammaren och Snickeriet. Foto (mitten): Snickeriet. 7. Utveckling Utveckling för kooperativet och för individen: Kooperativet kan utvecklas på många olika sätt. Ett kan vara att utöka verksamheten, genom att erbjuda fler varor eller tjänster. Något som kanske också innebär att man kan anställa fler. En dag kanske inkomsterna har blivit så stora att kooperativet kan bära sina egna kostnader. Då kan det vara dags att frigöra sig från kommunen och bli ett eget, fristående, kooperativ. Men det kan också handla om en utveckling för enskilda deltagare. Någon som har arbetat en tid i kooperativet vill kanske prova på ett arbete ute på den öppna arbetsmarknaden. Inom KomAn-projektet finns möjlighet att börja i insatsen Supported Employment, något som i sin tur kan leda till en anställning. På så vis kan man betrakta socialt företagande som ett avstamp för arbetsmarknaden. Andra kan ha svårt att komma fram till vad de vill göra och kan då gå KomAn:s mobiliseringskurs först, för att hitta sitt verkliga intresse

5 En väg till arbete För människor med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, eller personer som har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada, är dörren till arbetsmarknaden oftast stängd. Sociala arbetskooperativ kan öppna den, om inte annat så på lång sikt. Arbetet i kooperativet ger arbetslivserfarenhet, och därigenom ökar också möjligheterna att få en anställning. Några deltagare ökar sin arbetsförmåga så mycket att de så småningom, med rätt stöd, kan komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Andra utvecklas inom kooperativen, där de utför uppgifter som behövs i samhället och bidrar till de gemensamma inkomsterna. Det formella målet med socialt företagande i KomAn är att öka möjligheterna till arbete och medbestämmande för personer som ofta står långt ifrån arbete på den öppna arbetsmarknaden, och öka deras valmöjligheter. Det handlar i första hand om att växa där man är men detta kan i sin tur mycket väl leda till ökad arbetsförmåga. Kurt Lindblom-Andersson har länge arbetat för att det skulle bildas sociala arbetskooperativ i Värmdö, en av de kommuner som deltar i KomAn-projektet. Han jobbade tidigare inom daglig verksamhet. Till en början funderade jag i termer av att öka deltagarnas kontaktnät. Det gjorde att vi började samarbeta med Guldkanten, en dagverksamhet för pensionärerna på Gustavgården i Gustavsberg. Samarbetet har nu lett till att ett av kooperativen i Värmdö, Trädgårdsgruppen, sköter Gustavsgårdens park. För sitt arbete får de betalt i form av tillgång till en egen lokal. Nu vidareutbildar sig deltagarna i Trädgårdsgruppen i trädgårdsskötsel inom Särvux för att kunna göra ett ännu bättre jobb och kunna åta sig fler uppdrag. Det är inte omöjligt att Trädgårdsgruppen kan dra in en hel del pengar i framtiden. Kanske så mycket att inkomsterna räcker till att lönebidragsanställa någon, åtminstone på halvtid. När det gäller social företagsamhet finns det två vägar att gå. Antingen är man med och utvecklar verksamheten i kooperativet så att man kan bli anställd. Eller så påbörjar man en praktik som kan leda till arbete. KomAn-projektet kan ge stöd via Supported Employment, om man ska börja ett arbete inom den reguljära arbetsmarknaden. De här människorna är en underskattad resurs i samhället, samtidigt som de verkligen kan bidra, poängterar Kurt. I takt med att deltagarna går framåt, kommer de också med nya idéer och tar initiativ. En av deltagarna i Värmdö har börjat samarbeta med Djurgårdsförvaltningen i Stockholm, vilket kan leda till att ett nytt kooperativ bildas. Här handlar det om att kanske kunna öppna en begravningsplats för djur i Värmdö, liknande Djurkyrkogården på Djurgården. Genom samarbetet lär sig deltagarna hur man sköter en begravningsplats av detta slag. Ett nytt samarbete, som innebär mer arbete och inkomster, är att fyra deltagare i det nya blivande kooperativet Strandvik gör luncher och sköter trädgården en jättefin park åt Villa Strandvik i Gustavsberg, ett boende för hemlösa. Vi tittar på vilka förmågor som finns bland kooperatörerna, och utgår ifrån dem. Det är då man kan hitta nya nischer. 5 Fredrik Carlsson på Snickeriet i Haninge renoverar en vacker gammal pinnstol åt en kund. Foto: Snickeriet I Värmdö har man lång erfarenhet av sociala arbetskooperativ. Det finns flera, varav några startades innan KomAn-projektet kom igång. En del har ändrat inriktning, i takt med att deltagarna har utvecklats. På Gustavsgården driver deltagarna en kiosk och två tvätterier plus att de arbetar med parkskötsel. Skattkammaren tillverkar och säljer mycket textil, bl.a. kassar och stickade vantar. Ren Servis arbetar med caféverksamhet. Deltagarcitat Jag började som deltagare först. Efter tre månader fick jag lönebidrag och nu är jag handledare på 75 procent. Utan kooperativet hade jag aldrig kommit så långt! Min egen erfarenhet har jag haft väldigt stor nytta av

6 I Haninge finns arbetskooperativet Snickeriet av kooperatörerna kallat för Firman med för närvarande sex medlemmar. Kommunen betalar lokaler och personal. Snickeriet tillverkar och renoverar möbler. Man har också en särskild nisch: att arbeta med återvunnet material. Deltagarcitat Vi tillverkade så många fina saker på Ekhaga. Men när vi sålde dem gick alla pengarna till Värmdö kommun. En dag fick vi frågan om vi ville bilda ett kooperativ. Vi läste en massa och tänkte att varför ska inte vi handikappade få starta ett kooperativ för? Bilder från Snickeriet i Haninge och Kiosk- och serviceverksamhet, Nynäshamn. Foto (överst): Snickeriet. Meningsfull sysselsättning och inflytande Det kan ligga mycket i begreppet meningsfull sysselsättning. Uppgifter som känns meningsfulla att utföra, som behövs i samhället. Men också att uppleva sig själv som meningsfull och behövd. Inte en person som blir vårdad, utan att själv kunna bestämma över sitt liv och sin vardag och utan möjligheter att efter förmåga bidra med det man kan. Alla människor oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte har en intelligens. I den finns ett slags uppfattning om värdighet, säger Peter Gartz, handledare i kooperativet Snickeriet i Haninge. Behovet av meningsfullhet skiljer sig heller inte från andra människors. Får du ansvar och förtroende så växer du. Rent krasst kan man säga att om du som jobbar här får förvalta din kassa ökar meningen med att gå hit. Du är betrodd, tar beslut tillsammans med andra och är inte beroende. Du kan ta initiativ, och du har makt. Att människor får chansen att växa märks på olika sätt: Så ringer de från ett boende och säger att killen här kommer hem och har en attityd. Omsorg kan leda till att man övervårdar och då också börjar moralisera. Peter skrev tidigt till sina överordnade om hur den dagliga verksamheten, som han jobbade inom förut, skulle kunna demokratiseras. Nu har han som handledare i Snickeriet kunnat följa människor som genom KomAn-projektet fått möjlighet till delaktighet, inflytande och en meningsfull sysselsättning. Jag ser jättestora skillnader. Men det tar sin lilla tid. Många är vana vid att bli styrda, bli anvisade saker. Om jag ska generalisera så ser man mycket osäkerhet i början. Vilket väl egentligen är ganska friskt. Det handlar om människor som länge fejkat en normalitet. De har köpt Expressen varje dag, fast de inte kan läsa, för att de har sett att andra gör det. Nu har de inte krav att leva upp till, utan de ska fatta egna beslut. De måste lära sig att be om handledning istället, när de behöver, något som går hand i hand med en öppen dialog kring vilka svårigheter de har. Dialogen är viktig. Om man har en verkstad är det inte bra om den som står vid bandsågen får epileptiska anfall. Det handlar om firmans kapacitet. Man ser hur de utvecklas, vågar ta initiativ. Nu frågar de om det är OK att ha möten utan att handledaren är med Sociala arbetskooperativ är ingen solskenshistoria rakt igenom. En del har svårt att göra val, till exempel de får ångest. Sådant får man titta på individuellt. Det finns inbyggda problem, som hur långt man kan gå i den demokratiserade frigörelsen. Man glider inte på någon räkmacka. Men jag hoppas att det här projektet ska kunna sätta en annan ton på den dagliga verksamheten, så att man kommer bort ifrån vårdperspektivet. Bilden t h: Det kan ibland vara svårt att förstå ekonomi. Träbitar i olika färger hjälper deltagarna i Snickeriet i Haninge att hålla koll på sina olika kassor. Foto: Snickeriet

7 I Nynäshamn driver ett 30- tal personer snart blir de fler kiosk & serviceverksamhet på äldreboendena Rosengården och Balder samt allaktivitetshuset Bragegården. Serviceverksamheten består bl.a. av catering, ledsagning, flytthjälp, fönsterputs, lokalvård och förrådsarbete. Det finns också en trädgårdsgrupp. I Nynäshamn finns även Leveransgruppen. Jonna Siltala och Diana Rickardsson vid Rosengårdens fina kiosk. Deltagarna fattar besluten Rollen som kooperatör innebär att man driver sitt eget kooperativ och gör det man vill tillsammans. Man fattar beslut och tar ansvar. Målet kan vara att fortsätta göra meningsfulla insatser inom kooperativet, men arbetet där kan också bli ett avstamp för arbete eller studier. Kiosk- och serviceverksamheten är ett blivande kooperativ i Nynäshamn som efter en studiecirkel snart ska bilda sin förening. Vid ett kaffebord på äldreboendet Rosengården sitter några av de blivande kooperatörerna, med uppsikt över kiosken de driver i foajén. Till en början är det lugnt, men vid lunchtid strömmar kunderna till. Här sitter Tommy Vingmyr, som blev arbetslös sedan tvätteriet han jobbat på i 36 år gick i konkurs. Efter några år mådde han inte särskilt bra, började på en mobiliseringskurs men avbröt när han fick komma hit. Han gjorde sig snart oumbärlig genom att ordna upp förrådet, han jobbar i kiosken och hjälper samordnaren Birgitta med ekonomin. Hade jag inte kommit hit hade jag mått dåligt. Här trivs jag bra. Jag har kommit in i ett bra umgänge, och det är trevligt att träffa gamla människor som man kan skoja med lite. Vid bordet sitter också Vladan Pljestis, som har examen från KTH som kemiingenjör men som till följd av en psykos har många svåra år bakom sig beviljades han stadigvarande sjukersättning. Nu arbetar han som lokalvårdare ett par timmar om dagen det kan bli mer. Jag trivs jättebra och har blivit friskare av det här. Jag är nästan aldrig sjuk längre, om jag sköter medicineringen. Jag kan vara förkyld, men det är en annan sak. Diana Rickardsson jobbar mest i kiosken, men sköter också den cateringverksamhet som kommit igång så smått. Hon kom till kioskoch serviceverksamheten genom Försäkringskassans försorg, efter att ha fått Supported Employment och bl.a. praktiserat på ett café som dock inte hade råd att anställa henne. Att göra smörgåsar är roligast. Jag vill utbilda mig till kallskänka och mitt mål är att få jobb på ett café. David Kåberg berättar att han har medfödd ADHD. Han har sökt jobb, men det har mest blivit praktik och praktik. Han tog själv kontakt med sin handläggare på Försäkringskassan om att få göra något annat, och fick komma hit. Nu vill jag ha jobb och kan tänka mig allt möjligt. Jag ska bli pappa och vill kunna försörja familjen. Men på längre sikt skulle jag vilja bli socialassistent. Det skulle kännas bra att få hjälpa andra som har det svårt, när man själv har haft det så. 7 Deltagarcitat Från början jobbade jag en timme i veckan, nu tre dagar. Jag låg inne sex-sju gånger per år, nu inte alls. Jag har bra dagar och dåliga dagar, men går ändå till jobbet. Jag vaknar med ett leende, och somnar på samma sätt. Jag vill sprida detta till världen det är det bästa som hänt mig! Jag känner mig betydelsefull. Jag kan ta kritik. Jag känner samhörighet. Jag är glad när jag går hem. Jag har fått fasta rutiner. Jag är mer öppen idag. Överst: medarbetare i Leveransgruppen. Underst: Jonna och Diana i samspråk med kunden Stig Castellie

8 Handledarens roll: att ge stöd Café Ringen ligger på Granängsringen i Tyresö. I Tyresö driver Föreningen Medvind för närvarande ett kvällscafé, ett café på Alby friluftsgård samt hjälper föreningsgården med viss catering. Kommunen står för personal- och lokalkostnaden, men arbetskooperativet klarar driftskostnaderna själva. De har också så pass mycket i kassan att man börjat tala om att korttidsanställa ytterligare en medarbetare. Sex personer arbetar i kooperativet. Handledarcitat Om man jobbar med funktionsnedsatta vet man bäst och vill tvinga in folk i en fålla. En metod är möten. Man sitter där, två personer utan funktionsnedsättning och talar om för en som har en sådan att han har fel. Det kallar jag förtryck. Ärlighet är en grundsten. Allt måste upp på bordet från början. Jag ska ju handleda en grupp som ska sköta en firma. Vilka är vi? Hur mår vi? Vad är svårt? Kan jag läsa eller inte läsa? Sedan måste jag ta bort mig själv som arbetsledare. Jag måste ta bort rösträtten och inte lägga mig i. Att vara handledare i ett socialt arbetskooperativ innebär en annorlunda personalroll och ett annat tänkesätt än om man arbetar traditionellt. Det är kooperatörerna som styr, och handledarens uppgift är att vara ett stöd och bistå dem på olika sätt. Man kan säga att handledaren är kooperatörens arbetsredskap. Det är viktigt att uppmuntra till självständighet och egna initiativ och ge det stöd som behövs utan att ta över. Likaså att uppmuntra deltagarna att fatta egna beslut och kanske våga gå vidare till arbete eller studier. Det viktigaste i handledarrollen är att man är flexibel och följsam när det gäller hur deltagarna utvecklas, så att de får chansen att växa och gå vidare. Annars blir det ingen empowerment, säger Gunilla Carlsson som är handledare i kooperativet Medvind i Tyresö. Det är nog samtidigt det svåraste. Att hänga med i deltagarnas utveckling så att man inte hämmar dem och får någon att stanna. De gamla omsorgsstrukturerna bygger på scheman; så här fungerar den här personen, och behöver det och det. Här sker hela tiden en utveckling, och man vet aldrig vart det bär hän. Det är viktigt att vara lyhörd, och ha en blick för vilket samarbetsklimat som råder. Känner sig alla trygga och delaktiga, och är stämningen god? Det kan uppstå konflikter, så det är inte för inte som det ingår ett stort avsnitt om konflikthantering i vår handledarutbildning. Vad som kan upplevas som särskilt svårt är att släppa ifrån sig ansvaret. Att inte ingripa när kooperatörerna fattar beslut som får oönskade konsekvenser, när de struntar i beställningar eller använder kassan till nöjen. Men samtidigt kunna se var gränserna går så att inte någon kooperatör skadar sig, t.ex. Så här säger Peter Gartz, handledare i kooperativet Snickeriet i Haninge: Det är inte jag som fattar besluten. Jag kan vara en konsekvensbeskrivare. Tala om att köper ni den dyra borrmaskinen så finns det inte pengar till skruvar. De måste göra sina egna erfarenheter. Jag får låta det gå åt pipan. Kraschpedagogik, skulle man kunna säga. För handledarna innebär jobbet också att vara med och driva ett företag som erbjuder varor eller tjänster, vilket även fordrar yrkeskunskaper av annat slag. Det kan handla om allt från bokföring till livsmedelshygien, och man utbildar sig till stor del tillsammans med kooperatörerna. Jobbet innebär också många utåtriktade kontakter, inte minst med näringslivet. Som handledare måste man vara entreprenör. I det här jobbet går det inte att vara förvaltare, konstaterar Gunilla Carlsson. Vi får inte gå i personalfällan. Om någon vill gå vidare kan vi inte säga vänta, vi hade tänkt oss en annan utveckling för dig. Det är väldigt viktigt att utgå ifrån vad var och en verkligen kan och vill jobba med. Föreningen Medvind i Tyresö har en del cateringverksamhet. Här har de dukat upp kaffe och hembakta chokladrutor åt en stor grupp konferensdeltagare

9 Några röster om metoden och KomAn-projektet Lasse Gustafsson, Arbetsförmedlingen: En stor vinst med socialt företagande, sett ur Arbetsförmedlingens perspektiv, är att det verkligen innebär en förberedelse för arbete. Verksamheten går till stor del ut på empowerment, och det är en oerhört viktig bit för att man ska kunna närma sig arbetslivet. Alla kommer inte ut i arbete, men för de som vågar och förmår ger sociala arbetskooperativ en möjlighet. De som kommer med i ett kooperativ börjar också generellt sett må mycket bättre. De får självförtroende och börjar ta för sig av livet. Syftet med LLS-lagstiftningen är att värna och ge omsorg. Det är inget fel i den biten, men den behöver kompletteras. Omsorg ska inte bara vara det som styr, möjligheterna till arbete och utbildning är minst lika viktiga! Arbetsgivare är inte så vana vid den här målgruppen, men de som provat och sett att det har gått bra är nöjda. Men vi ska ha klart för oss att ska det bli lyckat måste personerna även prestera något. Annars fungerar det inte. Irene Bergqvist, enhetschef, Försäkringskassan Det är glädjande att arbetsintegrerande sociala företag kommit i fokus, eftersom de innebär en kompletterande form av rehabilitering samt en möjlighet för människor att få ett arbete där de kan arbeta till hundra procent av sin egen förmåga. Sådana arbetsplatser behövs i mycket större utsträckning än idag. Ur Försäkringskassans perspektiv är det positivt att vi fått tillgång till dessa insatser. Om deltagarna generellt blivit friskare har jag ingen statistik över, men jag känner till enskilda personer som minskat sina sjukdagar sedan de började i ett socialt arbetskooperativ. KomAn-projektet medför att vi ökar kunskapen om social företagsamhet i de fyra KomAn-kommunerna. Det behövs mer information om denna företagsform, samtidigt som vi själva behöver lära oss mera om vad det handlar om. Försäkringskassan kan inte starta eller driva sociala arbetskooperativ, men när vi har kunskap om vad de innebär kan vi vara med och efterfråga sådan verksamhet. Sophia Nyzelius, projektledare i KomAn Tyresö, tidigare personlig handläggare på Försäkringskassan Sociala kooperativ är ett ypperligt sätt att komma igång, för att sedan kanske kunna ta sig vidare. Många har gått hemma väldigt länge och en del kanske aldrig har varit i arbete. Kooperativen inom den dagliga verksamheten ger en möjlighet för deltagarna att ta reda på vad de klarar av. En del kan ha en lång väg att gå. Kooperativet har gett dem en möjlighet att upptäcka vad de klarar av; det här är vad jag fixar och det är OK för mig. Vad som framför allt märks är att deltagarna växer som människor. De får skinn på näsan, så att säga. När det gäller de som kommer från psykiatrin är det påtagligt hur mycket bättre de mår när det får komma in i ett sammanhang istället för att gå hemma. Just att få ingå i ett sammanhang är väldigt, väldigt viktigt. 9 Kooperativet Ekhaga i Värmdö tillverkar faluröda fågelholkar. Den dubbla affärsidén De sociala arbetskooperativen ska, liksom vanliga företag, präglas av affärsmässighet och ekonomisk effektivitet Samtidigt har kooperativen ett tydligt socialt ändamål och bygger på grundidén om varje medarbetares delaktighet och medbestämmande. Detta brukar kallas för den dubbla affärsidén. Det finns alltid en relation till offentlig sektor, ekonomiskt och ibland verksamhetsmässigt. Men trots att de sociala arbetskooperativen är beroende av ett samhälleligt stöd strävar alla efter att öka andelen affärsmässig finansiering. Kooperativen och deras medarbetare berörs också av samma beslut, lagar och förordningar som andra företag. Intresserad? Ta kontakt! Maria Stokstad, Värmdö, insatsledare för socialt företagande, KomAn , samt Kurt Lindblom- Andersson, Birgitta Andersson, Nynäshamn, , mn.se Gunilla Carlsson, Tyresö, , Peter Gartz, Haninge, , 6 9 9

En väg till arbete och delaktighet

En väg till arbete och delaktighet En väg till arbete och delaktighet - en presentation om anpassad vuxenutbildning Foton: Martin Nauvler Målet med anpassad vuxenutbildning är att studierna ska öka möjligheterna till arbete. I KomAn erbjuder

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Tvådagarskonferens med KomAn

Tvådagarskonferens med KomAn Tvådagarskonferens med KomAn Under två dagar i september arrangerade KomAn en konferens i Nynäshamn. Under konferensen hölls många föreläsningar. Bland annat redovisades en utvärdering av projektet, Irene

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

PULS gör allt möjligt

PULS gör allt möjligt PULS i Lycksele AB Bryggargatan 1 921 36 Lycksele Hemsida: www.pulslycksele.se Telefon: Butik samt växel: 0950/12009 Fax: 0950/12010 Bokningar 072-526 20 98 Lastbil: 073-670 99 22 Pulsakuten: 073-071 20

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Seminarium om Supported Employment

Seminarium om Supported Employment Seminarium om Supported Employment När jag startade i KomAn fick jag hjälp att aktivt agera själv. Jag känner idag att jag har funnit min plats. Jag är mycket tacksam för att KomAnprojektet finns. Det

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Slutrapport KomAn-projektet, mars 2013.

Slutrapport KomAn-projektet, mars 2013. Slutrapport KomAn-projektet, mars 2013. SAMMANFATTNING Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Primär målsättningar för KomAn projektet har varit att: fler personer med funktionsnedsättning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Länken mellan människa och arbete

Länken mellan människa och arbete Länken mellan människa och arbete Mycket mer än sysselsättning En värdefull resurs för din verksamhet Erika Thörn och Michael Anderfjord är båda anställda av Kooptima Bemanning och hyrs ut på lång kontraktstid

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Resaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Resaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Resaprojektet Ett led i regeringens psykiatrisatsning Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Uppdraget Arbetsförmedlingen i samverkan med Försäkringskassan

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

www.sjuhmusketorerna.se Kooperativet

www.sjuhmusketorerna.se Kooperativet www.sjuhmusketorerna.se Kooperativet Kooperativet Arbetsglädjen Legoproduktion Vi utför montering och packjobb av alla slag, även ompackningar. Vi levererar stora mängder gods varje vecka åt våra kunder.

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext :

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext : Kommentar angående min gamla statistik bild 13 ; det finns ingen nyare från SCB som är direkt jämförbar precis som Li Jansson nämnde i sin presentation. Johanna Gustafsson nämnda referenser http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a757294&dswid=-2038

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby

Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby Verksamheten bedrivs på stall Nyckelby i kontakt med djur och natur. Syfte är att skapa meningsfull sysselsättning/socialt behandlingsarbete för individer som ingår i målgruppen

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Innehåll. Förord. 32 Projektets parter & organisation 36 Samverkan kraft som toppar allt 38 Så utvärderade vi våra insatser

Innehåll. Förord. 32 Projektets parter & organisation 36 Samverkan kraft som toppar allt 38 Så utvärderade vi våra insatser 2009 2012 Innehåll 4 Varför KomAn? 6 Syfte & mål 8 Målgrupp 10 KomAns insatser och stöd 13 Mobiliseringskurser 16 Anpassad vuxenutbildning 20 Supported Employment 28 Socialt företagande 32 Projektets parter

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag För ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se www.yallatrappan.se

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

Rehabilitering som ger resultat

Rehabilitering som ger resultat Rehabilitering som ger resultat en presentation av Mobiliseringsmetoden Att stärka personer med särskilda svårigheter på vägen till arbete/studier och ett bättre liv. ADHD, ADD, Asperger, Autism Intellektuella

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Välkommen till. Blå Vägen

Välkommen till. Blå Vägen Välkommen till Blå Vägen Spånga Blåband Blå Vägen Nykterhetsförening år 1900 Flyktingintroduktion år 1994-2003 Arbetsmarknadsverksamhet år 2000 Blå Vägen 2007 - nu koncern med 130 anställda Gemensam värdegrund:

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer