Årsredovisning. Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. Årsredovisning"

Transkript

1 Årsredovisning Årsredovisning 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...6 Samhällsekonomisk utveckling...8 Förvaltningsberättelse...9 Resultat... 9 Balanskrav Åtgärder för återställning av negativt balanskravsresultat Finansiella mål Budgetutfall Prognossäkerhet Pensionskostnad Investeringsverksamhet Ekonomisk ställning Förväntad utveckling Medarbetarna Antal medarbetare Personalkostnader Sjukfrånvaro Kompetensförsörjning Mål för verksamheten Kommunfullmäktiges uppdrag Kommunfullmäktiges mål i budget Befolkningen Verksamheterna Kommunstyrelse Plan och stadsmiljö Pedagogisk verksamhet Kultur och fritid Vård och omsorg

3 Integration och arbetsmarknad Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Kommunens företag Koncernbildning Omsättning och resultat Utveckling i de större företagen Finansiella rapporter Översikt över redovisat resultat Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Redovisningsprinciper Noter Finansiell riskhantering och uppföljning Driftredovisning Investeringsredovisning

4 SAMMANFATTNING År 2014 blev det första året sedan 1990-talet som resultatet blev negativt. Det redovisade resultatet uppgick till -149 Mkr. Resultatnivåerna har varit sjunkande under flera år. Det negativa resultatet innebar också att det lagstadgade balanskravet inte uppnåtts. Senast år 2017 ska det egna kapitalet ha återställts med 193 Mkr. En särskild åtgärdsplan ska tas fram som visar hur återställningen ska ske. Avvikelsen mot budgeten uppgick till -70 Mkr. Prognososäkerheten var under året större än tidigare år. Avvikelsen mellan prognostiserat resultat i delårsrapport januari-augusti och bokslutet blev -150 Mkr. Investeringsnivån fortsätter att öka liksom lånefinansieringen av investeringarna. Årets investeringar uppgick till Mkr och drygt 70 % av dessa finansierades med ökad nettoskuld. Inom pedagogisk verksamhet har kvalitets- och likvärdighetsfrågor haft fortsatt fokus och ett stort antal utvecklingsinsatser har genomförts under året inom språkutvecklande insatser, systematiskt kvalitetsarbete, genuspedagogik mm. Nya modeller för fördelning av bidrag till förskolor och grundskolor har börjat tillämpas, med syftet att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet. En kontinuerlig anpassning av verksamheten efter förändrade demografiska förutsättningar är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Antalet barn i förskola och elever i grundskola och fritidshem fortsätter att öka, vilket medfört ett stort fokus på lokaloch kompetensförsörjning. Det genomsnittliga antalet barn i förskola ökade under året med 600 och antalet elever i grundskola ökade med jämfört med föregående år. Detta är för förskoleverksamheten en något lägre ökningstakt men för grundskoleverksamheten en betydligt högre ökningstakt jämfört med Även andelen barn i fritidshem fortsätter att öka och under året hade 63 % av barnen i åldrarna 6-12 år plats i fritidshem. Den tidigare minskningen av antalet Malmöungdomar i gymnasieskola har i år vänt till en ökning. Antalet Malmöelever i gymnasieskola ökade med 300 elever, medan antalet ungdomar som följs enligt det kommunala informationsansvaret minskade. Av eleverna går cirka 20 % på ett introduktionsprogram. Kostnaderna för hemlöshet ökade och uppgick till 209 Mkr, vilket var 13 % mer än föregående år. Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick ekonomiskt bistånd ökade med 270 och uppgick till 9 840, en ökning med 3 %. I budget 2014 avsattes 30 Mkr för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. 4

5 Utvecklingsarbetet har varit intensivt under Arbetet kring självförsörjningsuppdraget har stärkts. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fortsatte öka under 2014 med totalt 158 Mkr, eller 4,2 %. Förklaringen ligger bland annat i att antalet brukare ökat något, men framför allt i att vårdbehoven per brukare blivit större. Budgetavvikelsen för verksamheten uppgår till -99 Mkr för 2014, varav -102 Mkr uppstår inom stadsområdesnämnderna och +3 Mkr inom sociala resursnämnden. Resultatet för verksamheten vid utgången av 2013 var -86 Mkr. Under året har nämnderna antagit åtgärdsplaner och arbetat intensivt för att få kostnaderna i balans med budget, vilket inte fullt ut räckt till för att bromsa kostnadsutvecklingen. Arbetet med anpassningar i verksamheten måste därför fortsätta även under I de fall statistiska uppgifter i årsredovisningen kan redovisas könsuppdelad och där det är relevant görs detta. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att ange relevant statistik uppdelad på kön. 5

6 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ytterligare ett händelserikt år har passerat och det har återigen blivit dags att summera och göra bokslut över kommunens ekonomi och verksamheter års underskott i resultatet visar att kostnadsutvecklingen i delar av verksamheterna fortsatt behöver ses över och tydliga prioriteringar kommer att krävas för att nå det lagstadgade balanskravet inom en treårsperiod. Arbetet kommer att kräva mod och samarbete i många delar av vår organisation. Samtidigt är det glädjande att Malmö åter igen får högsta kreditbetyg av kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor s. Detta visar att den ekonomiska styrningen i Malmö är god och att Malmö fortsatt har goda lånevillkor. Under 2014 tog vi ytterligare steg för att framtidssäkra den egna organisationen i att möta stadens och Malmöbornas behov och utmaningar framöver. Organisatoriskt innebar detta att vi förde över kommunens sysselsättningsskapande åtgärder till den nya arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, att kommunstyrelsens egen förvaltning genomgick en omorganisering och att vi kraftsamlade kring korttidsvården genom att samla kommunens korttidsverksamhet under Stadsområdesnämnd Öster. Vi tog också beslut om att tydliggöra styrningen av staden genom att gå från 27 kommunfullmäktigemål i budgeten till nio under kommande år. Malmös befolkning ökade för 30:e året i rad. Vid årsskiftet var vi Malmöbor i staden, en ökning med 4936 personer jämfört med föregående år. Nära hälften av alla Malmöbor är 36 år eller yngre och har sitt ursprung i 175 olika länder. Det är inte för intet som vi talar om Malmö som en ung och global stad full av och talang och potential. Samtidigt ställer den snabba befolkningsökningen stora krav på vår organisation, så att den möter de förändrade behoven av kommunal service, inte minst vad gäller utbyggnad av förskolor och skolor. Malmö stod under året värd för Nordiskt Forum som lockade besökare från hela världen till en viktig konferens om framtidens jämställdhetspolitik. Under InnoCarnival 2014 visade tusentals skolelever hur ungas idéer, kreativitet och talang kan bidra till innovationer för en hållbar framtid. Dessutom utsågs Malmö till Sveriges idrottsstad 2014, inte så konstigt kanske eftersom vi har två fantastiska fotbollslag som både vann SM-guld och spelade i Champions League. Till detta kommer att staden har ett rikt och engagerat föreningsliv som skapar goda förutsättningar för både bredd och elit. Ett annat kvitto på engagemang och idogt arbete var utnämningen till Miljöbästa kommun igen. Under året antogs Översiktsplanen 2030, ett viktigt dokument som lägger grunden för Malmös fortsatta utveckling. Arbetet med att ta tillvara resultaten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö fortsatte. Ett 30-tal utredningsuppdrag sattes igång för att närmare undersöka hur vi som kommun kan jobba för att minska skillnaderna i hälsa tillsammans med olika samarbetspartners inom civilsamhället, näringslivet och det offentliga. Utvecklingen av Malmös skolor, en central komponent för att skapa ökad social hållbarhet i staden, går åt rätt håll. För fjärde året i rad ökade betygen i stadens skolor, trots att utmaningarna generellt ökade. Skolinspektionen meddelade under 2014 att vi har vidtagit 6

7 åtgärder för att avhjälpa påtalade brister i Malmös skolor och avslutade därmed sin tillsyn som påbörjades Det är många i staden som har jobbat hårt för detta. På samma sätt behöver vi nu vara många som gemensamt kraftsamlar för att vända utvecklingen med den ökade hemlösheten, få fler Malmöbor i självförsörjning och säkra en kvalitativ, kostnadseffektiv och likvärdig vård- och omsorgsverksamhet i staden. Malmö är en global och attraktiv stad som är relevant för många fler än oss som bor i staden hade ca personer sin arbetsplats i Malmö, vilket innebar att det i Malmö fanns 25 procent fler jobb än Malmöbor i arbetsför ålder. Dagligen startades det 8 nya företag, och flera företag valde att flytta sina huvudkontor till Malmö, staden som FORBES listade som den fjärde mest innovativa i världen Malmö och Köpenhamn tog under året ytterligare steg för ökad integration och bättre utveckling på bägge sidor sundet, genom ett tätare och formaliserat samarbete städerna emellan. Utmaningarna är fortsatt många, men förutsättningarna goda när så många varje dag arbetar och kämpar för att erbjuda Malmöborna den bästa möjliga servicen och göra staden till en ännu bättre plats att både besöka, bo och verka i. Tack alla! 7

8 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Kommunen största intäktskälla utgörs av skatter och generella statsbidrag, därför är utvecklingen av sysselsättning och tillväxt av betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd är också till stor del beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. I Ekonomirapporten december 2014 gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) följande bedömning av konjunkturen: Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare under perioden Den ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har BNP och antalet arbetade timmar förändrats i samma takt. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Den ökade tillväxten i ekonomin som vi nu ser kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. Enligt Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 gällande arbetsmarknaden i Skåne görs följande bedömning för 2015: De svaga tillväxtutsikterna i Euroområdet och framför allt Tyskland kommer att dämpa exportefterfrågan i den svenska ekonomin. Effekterna av en långsammare exporttillväxt fångas upp av en stabil inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar är en betydande drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Detta läge gynnar Skåne, eftersom länets ekonomi med sin stora andel tjänsteföretag, är mer profilerad mot hemmamarknaden. Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under hösten och som riktats mot länets arbetsgivare indikerar därför en positiv dock något dämpad stämningsbild. Närmare hälften av länets privata företag bedömer att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret, och resten bedömer att de kommer att få en oförändrad efterfrågan. Få företag tror på en försämring i halvårsperspektivet. [ ] Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Men sysselsättningstillväxten bedöms vara för svag för att lämna ett nämnvärt avtryck i arbetslöshetsstatistiken. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat Malmö stad redovisar år 2014 för första gången sedan 1990-talet ett negativ resultat. Resultatnivåerna har varit sjunkande under många år. Totalt resultat kommunen Årets resultat uppgick till -149 Mkr vilket är en försämring med drygt 300 Mkr sedan föregående år. I årets resultat ingår en jämförelsestörande post. Konsekvensen av skyfallet i augusti har beräknats till netto 88 Mkr efter avdrag för försäkringsersättningar. Diagrammet visar en översikt över resultatet de senaste fem åren. Resultatets andel av skatter och bidrag Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag uppgick till -1,0 %. Jämfört med föregående år var detta en sänkning med 2,0 procentenheter. Trenden med allt lägre resultatnivåer fortsatte därmed. Under den senaste femårsperioden har resultaten i genomsnitt uppgått till 1,8 % av skatter och generella bidrag. Diagrammet visar motsvarande femårsgenomsnitt för de senaste åren. De tre senaste årens låga resultatnivåer börjar nu slå igenom allt kraftigare i det rullande genomsnittet. Intäkter Kommunens totala intäkter uppgick under året till Mkr vilket var en ökning med 4,3 % sedan föregående år. Den största intäktskällan utgörs av skatter och generella statsbidrag som uppgick till Mkr vilket var en ökning med 3,2 % jämfört med föregående år. Den procentuella fördelningen mellan intäktskällorna framgår av diagrammet. Av kommunens intäkter från generella statsbidrag utgjordes Mkr av inkomstutjämningsbidrag som kommunen erhåller till följd av kommunens svaga skatteunderlag. Kommunens andel av medelskattekraften i riket uppgick inkomståret 2013 till 85,1 %. 9

10 Malmös andel av medelskattekraften i riket har allt sedan början av 1970-talet, då Malmös andel var 117 %, varit fallande. Under 2000-talet har den ökat endast vid två tillfällen, inkomståren 2002 och Diagrammet visar utvecklingen av Malmös andel av medelskattekraften de senaste fem åren. Kostnader Kommunens totala kostnader uppgick under året till Mkr vilket var en ökning med 6,0 %. Personalen utgör den största kostnadsposten med cirka 53 % följt av köp av tjänster och material som utgör drygt 30 % av kostnaderna. Den procentuella fördelningen mellan kostnadstyper framgår av diagrammet nedan. Av kommunens verksamhetsområden är pedagogisk verksamhet det största med en andel på 36 % av kommunens kostnader följt av vård och omsorg på 23 % av kostnaderna, vilket framgår av nedanstående diagram. 10

11 Balanskrav År 2014 uppnådde kommunen inte det lagstadgade balanskravet. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans. Årets resultat -149 Mkr justeras med redovisade realisationsvinster, vilka ej får inräknas i balanskravsresultatet. Årets skatteunderlagsökning var 0,1 procentenhet lägre än ökningstakten under de tio föregående åren varför 12 Mkr kan disponeras ur resultatutjämningsreserven. Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för resultatutjämningsreserven enligt vilka disposition ur reserven kan ske då skatteunderlagsökningen understiger snittökningen under de tio föregående åren. BALANSKRAVSUTREDNING, MKR Årets resultat samtliga realisationsvinster vissa realisatinsvinster enl undantag vissa realisationsförluster enl undantag orealiserade förluster värdepapper återföring orealiserade förluster värdepapper Resultat efter balanskravsjustering medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv synnerligt skäl RIPS Balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år SUMMA Balanskravsresultat att återställa Efter gjorda justeringar och tillägg uppgår 2014 års balanskravsresultat till -193 Mkr. Åtgärder för återställning av negativt balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska en kommun återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott år 2014 skall vara återställt senast vid utgången av år Om en kommun konstaterar att de har ett balanskravsunderskott i bokslut 2014 ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det skall framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslutet bör fattas snarast efter det att det negativa resultatet konstaterats, dock senast vid det fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat den lagreglerade delårsrapporten för Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering skall ske till fullmäktige om planen inte hålls. Om ett negativt resultat konstateras innan bokslut finns det inget som hindrar att arbetet med åtgärdsplan påbörjas så snart som möjligt. Åtgärdsplanen är alltså ett fristående beslut särskilt från beslut om års- och flerårsbudget. I många fall blir det antagligen naturligt att inarbeta åtgärdsplanen i budgeten för kommande år. 11

12 Finansiella mål Det långsiktiga finansiella målet har uppnåtts. Kommunfullmäktige har angivit ett finansiellt mål att över en tidsperiod om tre till fyra år skall resultatet täcka värdesäkringen av hela pensionsåtagandet, det vill säga även för den del som redovisas som ansvarsförbindelse. Härutöver ska resultatet också täcka värdesäkringen av eget kapital efter justering för den del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. FINANSIELLT MÅL, MKR Värdesäkra pensioner intjänade före Värdesäkra justerat eget kapital Finansiellt mål Årets resultat Målavvikelse Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning för åren uppgår till 55 Mkr. Detta mål överträffas med drygt 600 Mkr. Det kan därmed slås fast att Malmö haft en god ekonomisk utveckling enligt den av kommunfullmäktige fastställda definitionen. Från och med år 2015 gäller ett nytt finansiellt mål och nya indikatorer för mätning av måluppfyllelsen. Budgetutfall Den sammanlagda budgetavvikelsen under året uppgick till -70 Mkr Total budgetavvikelse kommunen Årets negativa budgetavvikelse om 70 Mkr har uppkommit i verksamheterna där den negativa avvikelsen uppgick till sammanlagt 188 Mkr. Genom överskott inom finansiering om 117 Mkr kunde budgetavvikelsen begränsas till - 70 Mkr. BUDGETAVVIKELSE, MKR Bokslut Budget Avvikelse Nettokostnad varav rea-/expl.vinster Skatter och generella bidrag Finansnetto Årets resultat I nämndernas budgetar finns verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag, nämligen ekonomiskt bistånd, hemlöshet, personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken, statsbidrag för flyktingmottagning samt exploateringsvinster. Budgetunderskottet för dessa verksamheter uppgick under året till sammanlagt 236 Mkr. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större avvikelserna. 12

13 Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnden uppvisar ett underskott mot budget om 8,6 Mkr, vilket förklaras i sin helhet av högre kostnader än budgeterat avseende arvoden till gode män. Av underskottet avser 0,3 Mkr årsräkningar till gode män för 2013, som inkommit under våren Kommunstyrelse Kommunstyrelsen redovisar ett underskott för året om 17,7 Mkr. Avvikelsen hänför sig till anslaget för kommunstyrelsen med -24 Mkr och till anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet med +6,3 Mkr. Anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet upphörde under året i samband med att ansvaret för stadens sysselsättningsskapande åtgärder överfördes till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Underskottet för kommunstyrelsen förklaras främst av stadens samlade kostnader för skyfallet i augusti om totalt 87 Mkr. Ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd uppgick till 941 Mkr, vilket är 122 Mkr mer än budgeterat. Jämfört med 2013 ökade kostnaden med 3 %, vilket till största delen beror på att den genomsnittliga kostnaden per ärende ökade jämfört med föregående år. Servicenämnd Nämnden redovisar ett överskott om 38 Mkr. Överskottet återfinns inom stadsfastigheter och beror på lägre kostnader för snöröjning och uppvärmning, lägre elpriser samt ett positivt finansnetto. Teknisk nämnd Nämnden redovisar ett underskott, exklusive realisationsvinster och vinster från exploateringsverksamhet, om 12 Mkr. Underskottet förklaras framförallt av nedskrivningar av tidigare genomförda investeringar samt lägre intäkter än budgeterat gällande felparkering. Detta balanseras till viss del av intäktsposter av engångskaraktär samt högre gatuparkeringsintäkter än budgeterat. Årets exploateringsvinster uppgår till 233 Mkr vilket är 33 Mkr högre än budget. Reavinster, vilka ej budgeteras, ger ett överskott om 55 Mkr och avser främst friköp av äldre tomträtter. Stadsbyggnadsnämnd Nämnden redovisar ett överskott i verksamheten om drygt 13 Mkr. Stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 5,6 Mkr, vilket förklaras av fram för allt högre intäkter än budgeterat. Bostadsanpassningsbidrag hade ett överskott på 6,8 Mkr vilket bl.a. beror på ett nytt arbetssätt som följer Boverkets regler samt färre tagna beslut. Boplats Syd visar ett ekonomiskt överskott på 0,7 Mkr. 13

14 Förskolenämnd Förskolenämnden uppvisar ett underskott om 5,7 Mkr. Underskottet som motsvarar cirka 0,2 % av förskoleverksamhetens kommunbidrag förklaras framförallt av att kostnader för tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd ökat. Eftersom nämnden prognostiserat underskott redan i delårsrapporten för januari-april har åtgärdsplaner tagits fram löpande under året. Dessa har dock fått mindre effekt än förväntat. Grundskolenämnd Grundskolenämnden redovisar ett underskott om 13,7 Mkr vilket utgör knappt 0,5 % av nämndens kommunbidrag. I årets sista delårsrapport prognostiserade nämnden ett nollresultat. Underskottet kan bland annat förklaras av ett högre elevtal än budgeterat. Det genomsnittliga antalet barn i befolkningen för åldersgruppen 6-15 år uppgick under året till Detta är 275 barn fler än vad som var beräknat i den befolkningsprognos som låg till grund för budget Nämndens resultat har också påverkats av kostnader av engångskaraktär för utrangeringar av anläggningar och oförutsedda kostnader för avsättningar till följd av domar i förvaltningsrätten. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott för året med 21,4 Mkr. Av överskottet avser 3,6 Mkr gymnasie- och vuxenutbildning och 17,8 Mkr JobbMalmö. Det genomsnittliga antalet elever från Malmö i gymnasieskola och gymnasiesärskola var cirka 250 färre än det antal som låg till grund för budget 2014, samtidigt har antalet ungdomar inom det kommunala informationsansvaret varit cirka 400 fler än budget. Överskottet inom gymnasie- och vuxenutbildning avser bland annat praktikenhet, vuxenutbildning och gymnasieskola. Gymnasiesärskolan redovisar underskott. Nämnden har haft kostnader utöver budget för elever med särskilt stöd och extra kostnader till följd av tomställda lokaler på Norra Sorgenfri gymnasium. Den 1 maj övertog nämnden ansvaret för JobbMalmö från servicenämnden. Överskottet i denna verksamhet förklaras till största delen av att medel för åtgärdsanställningar inte använts. Antalet anställningar har dock ökat under året och under hösten har volymen varit något högre än budgeterat. Överskott finns också för Frontdesk och för tjänster som inte tillsatts i avvaktan på omorganisationen. Social resursnämnd Sociala resursnämnden redovisar ett överskott för helåret med 15 Mkr. Överskottet uppstår i huvudsak till följd av att tilldelade medel för nya LSS-bostäder inte förbrukas fullt ut då inflyttningsdatum i flera av bostäderna blivit senarelagt. Överskottet för utbyggnaden på 26 Mkr reduceras av ett underskott för verksamheten i befintliga LSS-bostäder med omkring 19 Mkr. Inom individ- och familjeomsorgen uppstår ett underskott om 10,5 Mkr på grund av ökade kostnader för myndighetsutövning för ensamkommande flyktingbarn som inte 14

15 ersätts av Migrationsverket. I övriga delar av nämndens individ- och familjeomsorg uppstår överskott som leder till att verksamhetsområdet totalt redovisar ett nollresultat. Utöver sin ordinarie verksamhet ansvarar nämnden också för två områden för vilka den helt befriats från resultatansvar. Personlig assistans med beslut från Försäkringskassan redovisar ett underskott om 29 Mkr till följd av ett ökat antal ärenden samt en högre kostnad per ärende. För statsbidrag för flyktingar redovisas ett överskott om knappt 40 Mkr till följd av att fler flyktingar än beräknat mottagits i Malmö 2014 samt en ny ersättning från Migrationsverket som införts under året och som inte var känd vid budgeteringstillfället. Hemlöshet Kostnaderna för hemlöshet ökade med 13 % till 209 Mkr. Detta innebar ett underskott på 110 Mkr jämfört med stadsområdenas budget. Av detta ligger 75 %, eller 83 Mkr, utanför stadsområdenas budgetansvar, enligt beslut i kommunfullmäktige. Nedanstående tabell visar hur underskottet fördelar sig per stadsområdesnämnd. KOSTNADER FÖR HEMLÖSHET, MKR Budget Utfall Avvikelse varav 25 % varav 75 % SoN Norr 23,8 53,0-29,2-7,3-21,9 SoN Öster 16,1 55,0-38,9-9,7-29,2 SoN Söder 17,8 29,8-12,0-3,0-9,0 SoN Väster 10,5 19,5-9,0-2,3-6,8 SoN Innerstaden 30,6 51,9-21,3-5,3-16,0 Summa 98,9 209,2-110,3-27,6-82,7 Stadsområdesnämnder Stadsområdesnämnderna har ansvar för vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, fritid och kultur, gemensam service och övrigt inom sina respektive geografiska områden. Det sammanlagda underskottet för 2014 uppgår till 204 Mkr eller 5,2 % av tilldelat kommunbidrag. I underskotten ingår 83 Mkr som avser kostnader för hemlöshet vilka ej inräknas i stadsområdenas budgetansvar. Efter avräkning för hemlösheten blev stadsområdenas underskott 121 Mkr. Av detta återfinns den största budgetavvikelsen inom verksamhetsområdet vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. För individ- och familjeomsorgen blev underskottet 116 Mkr. I utfallet ingår underskott om 83 Mkr för hemlöshet där nämnderna delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag. Återstående underskott utgörs till största delen, 28 Mkr, av den del av hemlöshetsunderskottet som ligger inom stadsområdenas budgetansvar. Resterande 5 Mkr beror på fler och dyrare placeringar av såväl vuxna som barn och ungdomar på institution och i familjehem än budgeterat. För vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning blev underskottet 102 Mkr. Större delen av avvikelsen uppkommer inom verksamheterna hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende. I genomsnitt har antalet helårsplatser blivit 0,3 % fler än budgeterat medan kostnaderna avviker med 3,8 %, vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden per plats blivit högre än budgeterat. Utvecklingen skiljer sig dock mellan de olika insatsformerna, vilket syns i nedanstående tabell. 15

16 ÄLDREOMSORGEN 2014 Utfall Budget Avvikelse * Antal helårsplatser Hemtjänst ,3% Korttidsvård ,6% Särskilt boende ,8% Totalt antal brukare ,3% Totalkostnad, Mkr Hemtjänst ,5% Korttidsvård ,1% Särskilt boende ,8% Summa kostnader ,8% * Minustecken innebär att utfall är lägre än budget, d.v.s. färre brukare än budgeterat eller lägre kostnad. Om avvikelsen bryts ner per stadsområde blir bilden än mer diversifierad. Nedanstående tabell visar den procentuella avvikelsen mot budget för respektive stadsområde och insatsform, både avseende antal platser och total kostnad. BUDGETAVVIKELSE PER STADSOMRÅDE, ÄLDREOMSORGEN 2014 Norr Öster Söder Väster Innerstaden Antal helårsplatser Hemtjänst -3,6% -2,7% -1,4% 0,8% 2,6% Korttidsvård 1,8% 36,1% 4,3% -13,4% 13,4% Särskilt boende 3,9% -0,4% 6,9% 1,4% -0,8% Avvikelse totalt -1,8% -1,3% 0,3% 0,6% 2,0% Totalkostnad Hemtjänst 0,9% 10,6% 4,0% 1,5% 7,2% Korttidsvård 2,3% 19,2% 10,9% -2,0% 20,0% Särskilt boende 4,6% 3,1% 5,4% 3,2% -0,5% Avvikelse totalt 2,8% 8,0% 5,2% 2,2% 3,7% Minustecken innebär att utfall är lägre än budget, d.v.s. färre brukare än budgeterat eller lägre kostnad. Skillnaden är relativt stor mellan stadsområdena, exempelvis när det gäller utvecklingen inom korttidsvården. Antalet brukare/helårsplatser i korttidsvård har blivit 36 % fler än budgeterat i Öster (motsvarar 11 helårsplatser), medan de blivit 13 % färre än budgeterat i Väster (motsvarar 11 helårsplatser). De totala kostnaderna avviker dock inte från budget i motsvarande omfattning. I de totala kostnaderna ingår också eventuella avvikelser i driften av egen verksamhet inom stadsområdet. Exempelvis förklaras en del av budgetavvikelsen för särskilt boende i Norr av avvecklingskostnader för en verksamhet. Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Norr redovisar ett underskott på 35,6 Mkr. Efter avräkning av 75 % av underskott avseende hemlöshet återstår ett underskott på 13,7 Mkr. Underskottet uppstår i 16

17 huvudsak inom vård- och omsorgsverksamheten till följd av bland annat svårigheter att anpassa kostnaderna i särskilt boende vid sjunkande beläggning. Även kostnader för LSSinsatser, såsom personlig assistans och korttidstillsyn, och för insatser i ordinärt boende har blivit högre än budgeterat. Nämnden vidtog åtgärder redan under hösten 2013 för att under 2014 uppnå balans mellan tilldelat kommunbidrag och faktiska kostnader, men har fått fatta beslut om kompletterande åtgärder under året. Bland annat har ett särskilt boende i Kirseberg avvecklats under hösten Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Öster redovisar ett underskott om 45,3 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 16,2 Mkr. Individ- och familjeomsorgen redovisar en positiv avvikelse jämfört med budget om hela underskottet för hemlösheten lyfts av. Underskottet finns uteslutande i vård- och omsorgsverksamheten där det uppgår till 23,5 Mkr. Orsak till underskottet är framför allt större omvårdnadsbehov hos fler brukare än beräknat inom hemtjänst och korttidsvård. Nämnden beslutade i april om Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2014 utifrån ett prognostiserat underskott om 10 Mkr. Samtliga verksamheter fick uppdraget att minska sina kostnader. Trots detta prognostiserades i delårsrapport 2 ett underskott, justerat för hemlösheten, om 11 Mkr. Underskottet återfanns i sin helhet inom vård och omsorg. Nämnden beslutade i oktober om en reviderad åtgärdsplan, med fokus på åtgärder inom vård- och omsorgsverksamheten. Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Söder redovisar ett underskott på 51,7 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 42,7 Mkr. Underskottet uppstår inom individ- och familjeomsorgen med 17,2 Mkr och inom vård och omsorg med 26,8 Mkr. Underskottet i individ- och familjeomsorgen beror på ökade kostnader för hemlöshet och ökat behov av institutionsplaceringar för såväl barn och unga som vuxna. I vård och omsorg har behovet av platser i särskilt boende och korttidsvård ökat mer än vad som förutsågs i budgeten. Även vårdtyngden hos befintliga brukare har ökat, vilket ökat kostnaderna per brukare inom såväl hemtjänst som korttidsvård. Nämnden har vid två tillfällen under året beslutat om åtgärdsplaner för att uppnå ekonomisk balans under Dessa åtgärdsplaner har dock inte fått tillräcklig effekt och arbetet med åtgärder fortsätter in på Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Väster redovisar ett underskott på 16,9 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott på 10,1 Mkr. Underskottet uppstår i huvudsak inom vårdoch omsorgsverksamheten och beror på att behovet av plats i särskilt boende blivit större än vad som förutsetts i budgeten. Dessutom har det inom hemtjänsten skett en förskjutning mot mer resurskrävande insatser. Inom individ- och familjeomsorgen redovisas ett mindre underskott som i sin helhet förklaras av kostnader för ensamkommande flyktingbarn. Underskottet inom vård och omsorg och individ och familj reduceras av överskott inom nämndens övriga verksamheter. Nämnden har under året antagit två åtgärdsplaner, i april och i augusti. Ytterligare en åtgärdsplan förelades nämnden för beslut i oktober men avvisades. 17

18 Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden redovisar ett underskott på 54,9 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott om 38 Mkr. Underskottet uppstår inom individ- och familjeomsorgen med 13,4 Mkr och inom vård och omsorg med 26,9 Mkr. Inom individoch familjeomsorgen är det högre kostnader än vad som kunnat förutses avseende institutionsvård, framför allt för barn och unga, som orsakar underskottet. Inom vård och omsorg beror underskottet på fler brukare, framförallt med insatser i ordinärt boende, än vad som förväntats i budgeten. Under året har två åtgärdsplaner antagits av nämnden, i april respektive oktober och effekterna har följts upp i nämnden månatligen. Det fortsatta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans arbetas in i nämndens budget för Finansiering Finansförvaltning och hamnanläggningar redovisade ett budgetöverskott på sammanalagt 117 Mkr. Räntor och utdelningar blev 72 Mkr bättre än budgeterat. Lägre räntenivåer, högre utdelningar från bolagen samt ökad utlåning till bolagen gav upphov till ett förbättrat finansnetto. Av anslaget till kommunstyrelsens förfogande återstod 25 Mkr vid årets slut. Det var framförallt avsatta reserver för drift av tekniska nämndens utbyggnadsinvesteringar som inte avropades i budgeterad omfattning. LSS-utbyggnaden och brandskydd i särskilda boenden medförde emellertid att avsatta reserver överskreds med drygt 9 Mkr. Pensionskostnaderna blev drygt 30 Mkr större än vad som budgeterats. Övriga delar av finansförvaltningen lämnade överskott på några miljoner vardera. Prognossäkerhet Prognossäkerheten var lägre än under tidigare år. En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk utveckling i enlighet med de uppställda budgetmålen. En god prognossäkerhet gör att nämnderna ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser. I samband med delårsrapport för januari-augusti prognostiserades den totala budgetavvikelsen till +80 Mkr. Vid bokslutet uppgick den emellertid till -70 Mkr, vilket innebär en negativ prognosavvikelse på 150 Mkr. Nedanstående tabell visar hur prognosavvikelsen fördelar sig mellan nämnderna. 18

19 PROGNOSAVVIKELSE, MKR Bokslut Delårsrapp jan-aug Avvikelse Servicenämnd Kommunstyrelse Stadsbyggnadsnämnd Teknisk nämnd Rea-/exploateringsvinster Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnd Grundskolenämnd Förskolenämnd Social resursnämnd Statsbidrag flyktingar Stadsområdesnämnder Hemlöshet (75 %) Ekonomiskt bistånd Övriga nämnder Finansiering Årets resultat Avvikelsen i kommunstyrelsens prognos förklaras av att skadekostnaderna för skyfallet i augusti om totalt 88 Mkr ej var sammanställda då delårsrapporten upprättades. Det försämrade resultatet inom finansiering härrör främst från nya prognoser från SKL vad avser skatteintäkter och från KPA vad avser pensionskostnader. Pensionskostnad Pensionskostnaderna ökar i takt med lönesummans utveckling. Av årets kostnader utgjordes 843 Mkr av pensionskostnader. Av dessa avser 529 Mkr pensionsrättigheter som personalen intjänat under året och 22 Mkr finansiella kostnader för värdesäkring av de pensionsåtagande som intjänats efter Tabellen visar de olika delarna av pensionskostnaderna och hur de förändrats mellan 2013 och Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsrättigheter intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad uppgick under året till 292 Mkr. PENSIONSKOSTNADER, MKR Förändring Premie KAP-KL Avgiftsbestämd ÅP Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP* ) Avsatt till pensioner ÖK-SAP Utbetalda pensioner intjänade före Finansiell kostnad Sänkt kalkylränta RIPS Totalt * ) ÖK-SAP står för överenskommelse om särskild avtalspension (enl KAP-KL) Om kostnaden för sänkt kalkylränta RIPS exkluderas ökade pensionskostnaderna med 5,1 % mellan 2013 och

20 Investeringsverksamhet Investeringsnivån fortsätter att öka likaså lånefinansieringen av investeringar. Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Investeringsvolym Under året uppgick investeringsverksamheten till Mkr vilket var en ökning med knappt 80 Mkr jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till Mkr per år. Diagrammet nedan visar utvecklingen av motsvarande femårsgenomsnitt de senaste åren. Investeringsvolymen har varit stadigt stigande under de senaste åren men om investeringarna sätts i relation till verksamhetens kostnader blir ökningen inte lika markant, vilket framgår av nedanstående diagram. Försäljning av tillgångar Årets försäljningar har uppgått till sammanlagt 329 Mkr vilket var betydligt mer än under föregående år då de uppgick till 114 Mkr. Av försäljningarna avsåg merparten, 269 Mkr, exploateringsområden. Finansiering av investeringar Under året finansierades investeringsverksamheten till 15 % av skattemedel. Försäljningar bidrag med 14 % och resterande 71 % fick finansieras genom att den finansiella nettoskulden ökade. Finansieringen av investerings-verksamheten har successivt utvecklats mot minskade andelar skatte- och försäljningsfinansiering och en ökad andel finansiering med hjälp av minskad likviditet och ökad upplåning. Bakom denna utveckling ligger inte ökade investeringsvolymer utan snarare allt lägre resultatnivåer i kombination med lägre försäljningsinkomster. 20

Sammanfattning Delårsrapporten avser ett bokslut för perioden januari-april samt en prognos för helåret 2014.

Sammanfattning Delårsrapporten avser ett bokslut för perioden januari-april samt en prognos för helåret 2014. SIGNERAD 2014-05-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-05-30 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Delårsrapport januari april 2014 STK-2014-619 Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari-april 2015

DELÅRSRAPPORT Januari-april 2015 DELÅRSRAPPORT Januari-april 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Samhällsekonomisk utveckling...5 Förvaltningsberättelse...6 Resultat... 6 Balanskrav... 7 Finansiella mål... 7 Budgetutfall januari-april...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Revisionsrapport Lysekils kommun Granskning av årsredovisning 2014

Revisionsrapport Lysekils kommun Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport Lysekils kommun Håkan Olsson, Certifierad kommunal yrkesrevisor Henrik Bergh Gunvor Johansson Granskning av årsredovisning 2014 Mars 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-12-16 388 Kommunstyrelsens månadsrapport för november 2014. KS 2014-250 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Avesta kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Nämndsbudget och intern kontrollplan 2015 för Finansförvaltning -ekonomisk redogörelse

Nämndsbudget och intern kontrollplan 2015 för Finansförvaltning -ekonomisk redogörelse Malmö stad Stadskontoret 1 (1) Datum 2015-03-16 Vår referens Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Nämndsbudget och intern kontrollplan 2015 för Finansförvaltning -ekonomisk

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer