En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning"

Transkript

1 En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan.

2 En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning. Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan. Stödmaterialet är utgivet av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas från myndighetens webbplats Det är tilllåtet att kopiera och citera ur materialet. Ange gärna källan. Ansvarig på SPSM: Catrin Tufvesson Utgiven: Augusti (74)

3 Innehåll Förord... 5 Inledning... 6 Varför arbeta med tillgänglig utbildning?... 7 Skollagstiftning... 7 FN:s konventioner... 8 Plan- och bygglagen... 8 Funktionshinderspolitiken Vad är tillgänglighet? Vad är tillgänglighet i skolan? Tillgänglighetsmodellen Tillgänglighetsmodellens utveckling Strategiskt tillgänglighetsarbete Hur börjar vi? Verktygets användningsområde Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan Arbetsgång Kommunal nivå Vid ny- och ombyggnation I befintlig miljö Organisationsnivå Gruppnivå Individnivå Indikatorer för en tillgänglig utbildning Förutsättningar för lärande Rätten till lärande Språk och kommunikation Kunskaper och värden Fysisk aktivitet Motivation Social miljö Delaktighet Jämlikhet Mångfald Demokrati (74)

4 3. Pedagogisk miljö Pedagogiska strategier och stödstrukturer Lärsituationer Lärstilar Lärverktyg Hjälpmedel Fysisk miljö Innemiljö Utemiljö Referenser (74)

5 Förord Lärandet sker i en relationell process där samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö ger förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö. Grunderna för detta perspektiv har vi samlat i en samspelsmodell för tillgänglig utbildning som vi numera kallar tillgänglighetsmodellen. Utifrån tillgänglighetmodellen har vi tagit fram ett stödmaterial: kartläggning, handlingsplan och handledning. I arbetet med att ta fram detta stödmaterial har diskussionerna varit många, ibland korta och intensiva, ibland långdragna och djupgående. Nu när vi står med ett färdigt material som kan användas av skolan i exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet, så är min förhoppning att diskussionerna runt tillgänglighet kommer att fortsätta och utvecklas ytterligare. Ska vi uppnå en utbildning som tar hänsyn till alla barns och elevers olika behov och som ger det stöd och den stimulans som de behöver för att de ska utvecklas så långt som möjligt, måste diskussionerna fortsätta. Kan det framtagna materialet vara bidragande till det så har vårt uppdrag i så fall lyckats! I detta arbete har det varit många involverade som ska ha ett stort tack: deltagarna i arbetsgruppen; Daniel Simonsson, Maude Wildow, Leif Näfver, Susanne Loheman, Tove Söderqvist Dunkers, Gunilla Fällman, Lena Hammar och Anna Sjölander, vårt kommunikationsstöd Sara Håkansson, webbredaktionen, deltagare från specialskolorna, Ingegerd Viktorin, våra samordnare: Håkan Bergkvist, Christina Dravins, Berit Engberg, Maria Hermanson och Elisabeth Norén, och ytterligare tack till Bella Danowsky och Eva Rydholm. Ett sent men ett varmt och välment tack till Ulla Sturaeus och arbetsgruppen runt regeringsuppdraget för ökad tillgänglighet i skolan. Ett extra tack till alla er i södra regionen som tålmodigt svarat på mina frågor. Till sist ett stort tack till Greger Bååth, Christer Fleur och Anders Nordin som har varit med från början när arbetet med tillgänglighet startade som ett regeringsuppdrag i myndigheten för ert förtroende och upprätthållande av intresse! Catrin Tufvesson samordnare tillgänglighet (74)

6 Inledning En tillgänglig skola för alla är vårt mål. Detta stödmaterial, som består av en kartläggning, en handlingsplan och en handledning, är en möjlig väg till att uppnå det. En modell som inkluderar de delar - indikatorer - som behöver finnas i skolan för att undervisningen ska kunna anpassas efter elevernas förutsättningar, har legat till grund för detta stödmaterial. Modellen utgår från forskning, beprövad erfarenhet och lagar och riktlinjer, och omfattar alla elever. Samspelsmodellen för tillgänglig utbildning, hädanefter kallad tillgänglighetsmodellen, ger verksamheten och pedagogen en möjlighet till ökad kunskap att arbeta för en tillgänglig utbildning utifrån en helhetssyn på elevens lärande och kunskapsutveckling. Det kan ske på olika nivåer i organisationen, inom pedagogiken, i lokaler och med utrustning. Med andra ord, en hjälpande hand för att strategiskt och medvetet utforma lärmiljön. Stödmaterialet är framtaget för verksamhet inom grundskola, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, och specialskola och gäller för alla elever. Materialet fokuserar på möjligheter och det som generellt sätt är bra för alla, och inte på specifika funktionsnedsättningar eller funktionshinder. När skolan är organiserad så, att det finns en pedagogisk medvetenhet och pedagogerna är trygga i sina val av metoder och när de praktiska hindren är undanröjda, då finns mycket goda förutsättningar för att alla elever - med eller utan funktionsnedsättning - får en gynnsam och utvecklande skoltid 1. Syftet med tillgänglighetsmodellen är att öka kunskapen om vad man kan göra i lärmiljön runt eleverna för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Tillgänglighetsmodellen, och detta stödmaterial, kan ligga till grund för det utvecklingsarbete som behöver ske i skolan för att öka tillgängligheten. Fördelen med denna tillgänglighetsmodell är att den skapar ett helhetsgrepp runt inlärning och vilka krav det ställer på undervisningen och skolans utformning. Tillgänglighetsmodellens utgångsläge kan med fördel användas i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna, i det pedagogiska samtalet men också i en verksamhetsbeskrivning vid ny- eller ombyggnation. Denna handledning kan ge stöd i den självskattning som verksamheten kan göra med hjälp av de övriga delarna av stödmaterialet, för att nå målen med en skola tillgänglig för alla. Att ta fram ett stödmaterial för skolors arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla är en fortsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) regeringsuppdrag 2, och i enlighet med funktionshinderspolitikens mål inom utbildningspolitiken. 1 Distanskurs 22, Elever med rörelsehinder. Modul: Pedagogisk medvetenhet och vardagspraktik 2 U2009/4876/S, Uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten om fysisk tillgänglighet 6 (74)

7 Varför arbeta med tillgänglig utbildning? Vad säger lagen? FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 29: barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28: göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla. En likvärdig utbildning är en demokratisk rättighet enligt de FN-konventioner som Sverige anslutit sig till. Olika rapporter 3 visar dock att vi inte har en fullt tillgänglig skola, att elever med funktionsnedsättning har lägre måluppfyllelse 4, upplever sig mer exkluderade än sina kamrater 5 samt har sämre förutsättningar för att få ett arbete 6. För att skapa förutsättningar för det arbetar kommuner och landsting med tillgänglighetsfrämjande åtgärder, men mer behöver göras i skolorna. De viljeyttringar och lagar som finns ställer krav inom flera områden på att kunskapen utökas och inkluderar olika indikatorer som påverkar tillgänglighet i skolan utifrån elevernas behov och möjlighet till lärande. Indikatorer är de kriterier som anses behövas för att utbildningen ska kunna bli tillgänglig för alla elever. Tyngdpunkten på kunskapen om lokalernas utformning har legat inom fysisk rörlighet och nedsatt syn och hörsel och oftast utifrån byggteknik, framkomlighet och säkerhet. Nu måste krav utifrån alla elevers möjligheter till lärande och kunskapsutveckling inkluderas, annars skjuter vi målet på en utbildning för alla framför oss. Skollagstiftning Syftet med den svenska utbildningen idag är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, i lokaler och med den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska uppfyllas. I enlighet med skollagen ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov 7. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön 8. Skolan är idag den största arbetsplatsen där både elever och personal är arbetstagare. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende enligt arbetsmiljöla- 3 Skolverket, 2008, Tillgänglighet till skolors lokaler och valfrihet för elever med funktionsnedsättning, Rädda Barnen, 2008, Får jag vara med? Om vardagen i skolan för elever med rörelsehinder och RBU, 2011, Skolad eller spolad 4 Skolinspektionen, 2009:6, Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan 5 SPSM, 2007a, Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning och SPSM, 2008, Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser 6 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för 2011/ SFS 2010:800, Skollagen 8 Läroplan för grundskolan 2011, kap (74)

8 gen 9. Utbildningsverksamheten får inte diskriminera något barn eller någon elev och ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla enligt diskrimineringslagen 10. FN:s konventioner Skollagen är grundad på alla barns lika värde och rätt till en tillgänglig utbildning där de ska få en kunskapsutveckling och personlig utveckling, så som det är uttryckt i FN-konventionen om barnets rättigheter och konventionen för personer med funktionsnedsättning 11. I enlighet med rådande lagstiftning och politiska viljeyttringar ska utbildningen för barn och elever främja åtnjutandet av rättigheter, inte enbart i läroplanen utan också genom undervisningsmetoder och undervisningsmiljöer. Utbildningens väsentligaste syfte är att utveckla barnens personlighet, anlag och förmågor, vilket innebär ett erkännande av att varje enskild individ har unika egenskaper, intressen och behov av lärande 12. Plan- och bygglagen Vid en ny- och ombyggnation av en skola ska enligt plan- och bygglagen 13 byggnaden utformas för att vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är dock inte många skolor som byggs om eller byggs nya, även om förändringar och nybyggnation sker. I befintliga byggnader, tomter och allmänna platser dit allmänheten har tillträde, ska hinder mot tillgänglighet och användbarhet avhjälpas 14. Alla utrymmen i skolan anses inte vara publika dit allmänheten har tillträde exempelvis klassrummen. Publik miljö kan vara skolans entré, aula, idrottshall och matsal. I Boverkets byggregler 15 finns föreskrifter och allmänna råd att följa om hur vi ska bygga generellt tillgängligt, men de är inte specifika för lärandet i skolan. För att utbildningen ska bli tillgänglig för alla behövs kunskap om möjligheten till lärande på olika nivåer i skolan och vad det kan få för pedagogiska konsekvenser. Den fysiska miljön i skolan behöver vara utformad för att ge det stöd som efterfrågas där eleven har en möjlighet till social delaktighet och trygghet, anpassad pedagogik och lärverktyg i en trygg och säker miljö. 9 SFS 1977:1160, Arbetsmiljölagen 10 SFS 2008:567, Diskrimineringslagen 11 FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 12 Unicef, 2008, Handbok om Barnkonventionen, sid SFS 2010:900, Plan- och bygglagen 14 BFS 2011:13 HIN2 och BFS 2011:5 ALM2, Enkelt avhjälpta hinder 15 BFS 2011:26 BBR 19 och BFS 2013:14, BBR 20, Boverkets byggregler 8 (74)

9 Funktionshinderspolitiken Strategin för funktionshinderspolitiken 16, som ligger till grund för de insatser som skolhuvudmän och statliga myndigheter ska utföra, bygger på delaktighet, jämlikhet och mångfald för alla i vårt samhälle. Funktionshinderspolitiken bygger även på de tidigare nämnda lagarna. Det understryks även att tillgänglighet sträcker sig utöver de fysiska förhållandena i skolan. Tillgänglighet för många elever är också en fråga om hur undervisningen är utformad, social samvaro, tillgång till alternativa läromedel och kommunikation samt alternativa sätt att visa sin kunskapsutveckling. Bland inriktningsmålen för funktionshinderspolitiken finns tre prioriterade områden inom utbildningspolitiken 17 : 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Delmålen är: Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Skolor ska genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete se till att personalen har hög tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning. 2. Med utgångsläge i de förtydligade bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL) och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Delmålen är: Möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att välja skola liksom möjligheterna för vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning att välja förskola ska bli bättre genom en ökad tillgänglighet. Kunskapen om hur skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga ska öka hos huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och övrig skolpersonal. 16 S2010/4319/FST, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST, Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning och Dnr 2010:420 Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi 9 (74)

10 3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Delmålen är: Kunskapen ska öka bland skolhuvudmän och personal i skola och förskola om de konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra. Skolors kännedom om var de kan få råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en funktionsnedsättning ska öka. Tillgången till och kännedomen om olika lärverktyg, som till exempel anpassade läromedel och digitala lärverktyg ska öka. Skolors och skolhuvudmäns kännedom om hur it-stöd ska utformas för att vara tillgängliga för alla ska öka. För att uppnå målen inom funktionshinderspolitiken och utbildningspolitiken behövs ökad kunskap om sociala (genomgående riktlinjer), pedagogiska (mål 3) och fysiska kriterier (mål 2) utifrån möjligheten till lärande (mål 1). Figur 1. Figuren visar samspelet mellan målen inom funktions- och utbildningspolitiken. Det finns en tydlig viljeyttring och alla förutsättningar för att genomföra åtgärder genom de lagar och föreskrifter som antagits om att utbildningen ska vara till för alla. Tillgänglighetsmodellen som denna handledning presenterar, kan användas för att förmedla en förståelse för helheten runt eleven och dess möjligheter till lärande i skolan. Den kan även användas vid ny-och ombyggnation och vid åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att öka tillgängligheten i skolan ända in i klassrummet. 10 (74)

11 Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i skolverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som behövs och är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet 18. Vad är tillgänglighet i skolan? Tillgänglighet i skolan innebär att elevernas lärande måste ses i relation till skolans tillgänglighetsförmåga: att anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån elevernas behov 19. Tillgänglighet i skolan innebär för eleverna både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Ur elevens perspektiv är det både stort som smått som behöver vara tillgängligt under hela skoldagen. I skolan är tillgänglighet en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. I begreppet en tillgänglig utbildning måste hänsyn tas till barns och elevers olika behov 20, där en väl fungerande utbildning är tillgänglig för alla elever oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighetsmodellen består av de delar som samspelar och som alla behövs för att elevens uppsatta mål i skolan ska uppnås: förutsättningar för lärande social miljö pedagogisk miljö fysisk miljö. 18 Prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare - En nationell handlingsplan för handikappolitiken 19 Dnr :215, Rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2012 för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten 20 SFS 2010:800, 1 kap 4, Skollagen 11 (74)

12 Tillgänglighetsmodellen Figur 2. Samspelet i tillgänglighetsmodellen. För att göra utbildningen tillgänglig i enlighet med antagna lagar och viljeinriktningar behövs ett helhetsperspektiv. Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglighet under hela dagen i skolan utifrån lärandet. Den har ett övergripande perspektiv och är en samordningsmodell för olika insatser och tillvägagångssätt. Tillgänglighetsmodellen ger en bild av de huvudindikatorer som måste ingå i diskussionerna för en tillgänglig utbildning. Den förenklar förhållandet samtidigt som den förtydligar elevens lärmiljö. I verkligheten finns ingen så strikt uppdelning. Där interagerar alla indikatorerna med varandra, därav diskussionerna om samspelet mellan den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån lärandet. Tillgänglighet i skolan handlar inte enbart om fysisk framkomlighet, utan också om de krav som sociala och pedagogiska indikatorer ställer på den fysiska miljöns utformning 21. En likvärdig skola där hänsyn ska tas till allas lika värde innebär, utöver fysisk tillgänglighet, att arbetet med den sociala och den pedagogiska tillgängligheten alltid behöver fortgå. 21 Tufvesson och Tufvesson, 2009a 12 (74)

13 Tillgänglighetsmodellen består av tre hörnstenar, som utgår ifrån möjligheten till lärande och som bildar modellens fyra huvudindikatorer. De bör samspela för att eleven ska ges goda möjligheter till lärande. Huvudindikatorerna består av ett antal undergrupper. Några av undergrupperna har ytterligare underliggande indikatorer. Tabell1. De fyra huvudindikatorerna i tillgänglighetsmodellen med undergrupper. 1. Förutsättningar för lärandet innehåller indikatorer för övergripande förutsättningar för elevens lärande: Hur utformas undervisning och lärmiljö utifrån alla elevers möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning? 2. Den sociala miljön innehåller sociala indikatorer: Hur arbetar vi för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde? 3. Den pedagogiska miljön innehåller pedagogiska indikatorer: Hur ska undervisningen vara utformad så att alla elever kan tillgodogöra sig den? 4. Den fysiska miljön innehåller fysiska indikatorer: Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla elever behöver? När de tre hörnen i tillgänglighetsmodellen social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar så optimeras elevens möjligheter till lärande. Utbildningen kan då sägas vara tillgänglig och leda till en positiv kunskapsutveckling hos eleven. Det är ett mäktigt samspel mellan hörnstenarna, där vi behöver generalisera samtidigt som vi bevakar individuella förutsättningar. Relationen mellan de olika delarna i 13 (74)

14 samspelet är föränderlig och kan ha olika inverkan över tid 22. Målet är att alla elever ska erbjudas vara delaktiga i skolans undervisningssituationer och undervisningsmiljöer på sina egna villkor. När man ska planera och organisera utbildning eller verksamhet i en skola behöver man beakta på vilka nivåer det kan finnas behov av insatser: Organisationsnivå insatser genom prioriteringar i resurstilldelning, flexibel organisation, kompetensutveckling, samverkan och tillgång till specialistkunskap. Gruppnivå insatser genom yttre, materiella förutsättningar till exempel tillgängliga lokaler, en social miljö som främjar samspel, ett positivt klassrumsklimat, positiva attityder till olikheter, flexibla pedagogiska strategier och anpassning av lärverktyg. Individnivå insatser genom ytterligare specifika stöd för lärandet utifrån elevens möjligheter. Det kan ske kontinuerliga uppdateringar, eller vid en förändring, av vilka behov som finns i verksamheten inom alla nivåer. Detta för att undvika ett utanförskap på grund av otillgänglig lärmiljö. Ett samspel för ökad tillgänglighet i skolan förutsätter att organisationen inom alla nivåer arbetar för alla elevers delaktighet, allas lika värde och bejakar mångfald. Att pedagogiken är tillgänglig genom att alternativa och anpassade pedagogiska strategier, lärstilar och lärverktyg finns att tillgå. Att akustik, visuella intryck, luftkvalité och inne- och utemiljö är strategiskt utformade och medvetet används så att de ger det stöd som barn och elever behöver. Att allt arbete bedrivs utifrån elevernas möjlighet till lärande där det finns förutsättningar för kommunikation, fysisk aktivitet och motivation. Ett resultat av att arbeta utifrån elevernas och verksamhetens olika behov är att ingen skola kommer vara den andra lik, men kommer att innehålla begrepp och indikatorer som är gemsamma för en ändamålsenlig och tillgänglig skola. Indikatorerna baserade på tillgänglighetsmodellen bygger på teorier om samspelet mellan individ, pedagogik och lärmiljö utifrån specialpedagogik, pedagogik och miljöpsykologi och den beprövande erfarenheten runt elever med funktionsnedsättning som finns inom SPSM. Indikatorerna för en tillgänglig utbildning visar inte bara på den bredd och de överskridande kunskapsområden som behövs, utan också på att åtgärder behöver göras på organisations-, skol- och klassrumsnivå, för att vi ska uppnå en skola för alla. 22 Sambanden mellan faktorerna har sammanställts i en modell, the Human Environment Interaction-model - the HEI-modell - av R. Küller, (74)

15 Tillgänglighetsmodellens utveckling Steg 1: SPSM utvecklar en samspelsmodell för tillgänglig utbildning utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Faktorerna i modellen utgår från en generalisering så långt som möjligt när det gäller de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar (det som är bra för väldigt många), innan specifika åtgärder behöver utföras 23. Fokus är på att finna de faktorer inom den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som är bra för lärandet, för att kunna ge råd och stöd om hur skolan kan bli tillgänglig för alla elever. Modellen innefattar interaktionen mellan barn och miljö och bygger på hur barnets emotionella status påverkas av sin omgivning, vilken kan variera över tid 24. I lärsituationen finns det både positiva som negativa faktorer att ta hänsyn till som kan påverka koncentrationsnivån 25. Modellen har sitt ursprung inom miljöpsykologi, där syftet är att öka förståelsen för samspelet mellan människa och miljö. Det handlar om beteende, tankar, känslor och samspel med andra, i relation till den omgivande miljön; både den byggda och den sociala 26. Figur 3. Tillgänglighetssymbolen symboliserar samspelet mellan de tre hörnen utifrån lärandet. Steg 2: SPSM fördjupar och strukturerar samspelsmodellen för tillgänglig utbildning utifrån regler, lagar och funktionshinderspolitiken 27. Myndigheten tar fram 23 U2009/4876/S, Uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten om fysisk tillgänglighet 24 Küller, Tufvesson, Johansson och Küller, 2005, sid 17, 23 och ALL 2011/416, Beslut om myndighetsgemensam samordning och myndighetsgemensamma verksamheter 15 (74)

16 ett antal indikatorer för en tillgänglig utbildning, som modellen ligger till grund för. Indikatorerna bygger även på nationella mål inom: FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skollagen arbetsmiljölagen diskrimineringslagen plan- och bygglagen nationell handlingsplan Från patient (2010) funktionshinderspolitisk strategi Steg 3: SPSM tar fram ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan och består av tre delar; ett kartläggningsmaterial, en mall för handlingsplan och en handledning. Sju statliga specialskolor provar indikatorerna innan myndigheten fastställer dem samt utformningen av de tre delarna av stödmaterialet. Tanken var att stödmaterialet ska kunna användas i skolans systematiska kvalitetsarbete, vara ett komplement till kvalitetssäkringsprogram och vara ett stöd i skolans tillgänglighetsarbete. Tanken var också att stödmaterialet skulle kunna användas på flera olika nivåer inom skolans organisation. 16 (74)

17 Strategiskt tillgänglighetsarbete Hur börjar vi? Om allting fungerar för eleverna i skolan så pratar vi inte om tillgänglighet, utan det är först när målen inte nås som vi blir medvetandegjorda om skolans brister. Skolan kan undvika att hamna i den situationen så långt som det är möjligt genom ett förebyggande och strategiskt tillgänglighetsarbete inom skolans systematiska kvalitetsarbete 28, i likabehandlingsarbetet 29 och i det pedagogiska samtalet. Verktygets användningsområde Verktyget för värdera tillgänglighet i skolan kan användas som Del av systematiskt kvalitetsarbete - för att säkerställa att de nationella målen uppnås genom systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen 30. Komplement till olika kvalitetssäkringsprogram, exempelvis Qualis. En del av budgetprocessen. Underlag för kompetensutveckling. Handledning för strategiskt tillgänglighetsarbete: i befintlig miljö och verksamhet vid omorganisation vid ny- och ombyggnation. Underlag för att skapa diskussion om skolans arbete med tillgänglig utbildning utifrån vad vi har för kunskap om vår möjlighet till lärande, samvaro, former och rum för lärande och (se nedan). 1. Vår möjlighet till lärande rätten till lärande språk och kommunikation AKK tvåspråkighet; svenska och teckenspråk kunskaper och värden fysisk aktivitet motivation 2. Samvaro för lärande delaktighet jämlikhet mångfald demokrati. 28 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitétsarbete, 12: Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 12: SFS 2010:800, 4 kap 3-4, Skollagen 17 (74)

18 3. Former för lärande pedagogiska strategier och stödstrukturer arbetslag elevhälsa lärsituationer lärstilar lärverktyg it i lärandet hjälpmedel 4. Rum för lärande innemiljö auditiv miljö visuell miljö luftmiljö rumsfunktion rumsutformning utemiljö skolgården Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan Stödmaterialet för en tillgänglig utbildning består av tre delar, del 1 kartläggning, del 2 mall för en handlingsplan och denna handledning. I del 1, kartläggning, kan en självskattning av den egna verksamheten göras med stöd av denna handledning. I del 2, handlingsplan, finns ett underlag för vidare åtgärder. Materialet vänder sig till grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Materialet är tänkt att användas av skolledningen tillsammans med arbetsgrupperna i verksamheten. Det handlar om att utveckla skolans tillgänglighetsförmåga; att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevernas lärande. Arbetsgång I del 1, kartläggning, gör du en inventering av hur väl din ansvarsdel i verksamheten stämmer överens med kriterierna som belyser indikatorn. Längre fram i denna handledning kan du läsa hur du ska tolka kriterierna. Varje avsnitt har en färgmarkering för att underlätta sökningar. Läs igenom alla nivåerna inom varje indikator innan du gör en självskattning. Fyll sedan i din poäng för varje indikator. För att uppnå högsta nivån (1) måste verksamheten ha tagit sig från lägstanivå (-1) och förbi mellannivån (0) först. Högstanivå (1) = Utbildningen har hög tillgänglighet. Verksamheten arbetar aktivt genom att stimulera och ge förutsättningar för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla elever. För att behålla standarden behöver verksamheten göra kontinuerligt underhåll och uppdatering. 18 (74)

19 Mellannivå (0) = Utbildningen är tillgänglig för de flesta elever, men inte för alla. Vissa delar behöver verksamheten förbättra för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla elever. Lägstanivå (-1) = Verksamheten saknar kunskap eller bedriver inget strategiskt arbete för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla elever. Verksamheten behöver göra en insats för att utbildningen ska bli tillgänglig för alla elever. Om du anser att verksamheten delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, kan du räkna halva poäng. Högstanivån gäller för alla elever, med eller utan funktionsnedsättning. När alla indikatorer är värderade kan ni diskutera i arbetslag och ge förslag på åtgärder som i samarbete med skolledning beslutas och verkställs. Diskutera de åtgärder som arbetslagen föreslagit efter att alla indikatorer är värderade. Skolledning i samarbete med arbetslagen beslutar om åtgärder som ska verkställas. Skolledningen behöver också besluta hur åtgärderna ska genomföras, vem som ansvarar och när åtgärderna ska genomföras och följas upp. I del 2, handlingsplan, kan verksamheten dokumentera beslutade åtgärder. Rektorer kan använda materialet på organisationsnivå och pedagoger och annan skolpersonal på gruppnivå. Det är viktigt att komma ihåg att göra kontinuerliga uppdateringar av vilka behov som finns i verksamheten. Dessa kan göras med en viss regelbundenhet (årligen) eller vid behov eller förändring, till exempel när en ny elev med någon form av funktionsnedsättning kommer till skolan, eller gruppens sammansättning ändras. Att göra utbildningen tillgänglig för alla innebär arbete på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå, i både den kommunala verksamheten samt skolenheten. Frågor att ta ställning till: Upplever alla elever delaktighet och trygghet i skolan? Erbjuds alla elever pedagogik och lärverktyg utifrån sina möjligheter? Ger den fysiska miljön det stöd som skolans elever behöver? Är lärandet anpassat efter elevernas rättigheter och behov? Kommunal nivå Vad säger lagen? Skollagen 4 kap 3 : Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 19 (74)

20 I kommuner finns möjlighet för politiker, förvaltning och rektorer att diskutera en tillgänglig utbildning på en övergripande nivå. Som en del av det strategiska tillgänglighetsarbetet i kommunen kan man utgå ifrån diskussion utifrån följande frågor: Vad innebär och omfattar en tillgänglig utbildning i vår kommun? Hur ser det ut i verksamheten där undervisningen bedrivs? Behöver vi inventera? Hur får vi in tillgänglighetsplanering i styrdokumenten? Hur förankrar vi tankarna hos ledning och bland medarbetare i verksamheten? Vilka prioriteringar måste vi göra? Har vi behov av kompetensutveckling? Vilket stöd av specialistkunskap behöver kommunen eller verksamheten? Finns behov av samverkan med andra? Vilka resursfördelningar behöver vi göra? Hur ska långsiktiga och kortsiktiga mål förverkligas? Ansvarsfördelning? Hur kan samarbetet mellan kommunens skolor, elevhälsa, utvecklingsenhet, inköpsansvarig och fastighetsförvaltning på bästa sätt stödja en tillgänglig utbildning? På kommunal nivå finns styrdokument och politiska viljeinriktningar utöver de nationella som man kan utgå ifrån i diskussionen om tillgänglig utbildning. Vad står det i dokumenten? Vad betyder det för den kommunala verksamheten och budgeten? Hur och när ska beslutade åtgärder följas upp? Arbetar kommunen aktivt för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Exempel på dokument: budget kommunal handikapplan eller tillgänglighetsplan likabehandlingsplan investeringsplan eller fastighetsplan för skolans verksamhet underhållsplaner verksamhetsutveckling samverkansavtal. Kommunen är ofta beställare vid en ny- eller ombyggnation och kan då ställa krav på hur byggnaden ska utformas tillsammans med den verksamhet som ska bruka byggnaden. 20 (74)

21 Vid ny- och ombyggnation Vad säger lagen? Plan- och bygglagen 8 kap 1 : En byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid en ny- och ombyggnation av en skola ska de lagar och riktlinjer som finns för tillgänglighet följas. Utöver det kan skolans verksamhet diskutera vad tillgänglig utbildning betyder för just dem när det gäller hur den fysiska lärmiljön ska utformas för att ge det bästa stödet utifrån verksamhetens behov. Att ta fram en verksamhetsbeskrivning och låta den påverka utformningen är ett sätt att skapa en tillgänglig fysisk miljö. En verksamhetsbeskrivning berättar hur dagens verksamhet ser ut, och vilka förändringar man tror kommer att ske framöver och som verksamheten behöver ta hänsyn till. Den ska ge en så uttömmande bild som möjligt av till exempel antalet elever och personal, det dagliga arbetet och krav på utrymmen. En sådan verksamhetsbeskrivning bör följa med genom hela byggprocessen 31. Det är av yttersta vikt att viljeinriktningen följs, men även att någon utses att bevaka verksamhetens intressen. I en verksamhetsbeskrivning kan skolan beskriva de fysiska behoven utifrån vilket stöd miljön ska ge för att optimera lärandet för dem som ska bruka byggnaden. När en verksamhet får möjligheten att göra en ny- eller ombyggnation ska allas olikheter och likheter, tänkas in i verksamheten för att undvika senare särlösningar så långt det är möjligt. Med andra ord, generalisera behov samtidigt som individuella förutsättningar bevakas. 31 Tufvesson och Tufvesson, 2009b 21 (74)

22 Figur 4. Problematiseringstillfälle i för-projektsfasen i cyklisk modell av byggprocessen utifrån verksamhetens behov (Tufvesson och Tufvesson, 2009b). I befintlig miljö Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen 2 kap 1 : Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Befintliga lokaler är svåra att få ombyggda efter verksamhetens behov. Det kan bero på praktiska, ekonomiska eller organisatoriska orsaker. Men finns det kunskap om vad som påverkar möjligheten till lärande kan verksamheten använda sig av de befintliga lokalerna utifrån de förutsättningar som finns. Genom att vara medveten om vad som är bra eller mindre bra i den fysiska miljön kan verksamheten organisera hur de använder lokalerna och göra anpassningar där efter. Det kan verksamheten göra både övergripande och utifrån individuella behov. 22 (74)

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

3 Handledning. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. i förskolan och skolan

3 Handledning. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. i förskolan och skolan 3 Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan och skolan Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan och skolan. Stödmaterial del 3, handledning. Stödmaterialet är

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla. Gemensamma vägar Umeå

Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla. Gemensamma vägar Umeå Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla Anders Nordin, avd.chef och stf generaldirektör Generaldirektör Greger Bååth Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning

Läs mer

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola www.spsm.se/tillganglighet Isak Lukas Lisa Nesrin Tove Dennis

Läs mer

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning FÖRSKOLA SKOLA FRITIDSHEM Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola,

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handlingsplan FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola, skola och fritidshem från Specialpedagogiska

Läs mer

KARTLÄGGNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA

KARTLÄGGNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA KARTLÄGGNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

KARTLÄGGNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning SKOLA

KARTLÄGGNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning SKOLA KARTLÄGGNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Kartläggning SKOLA FRITIDSHEM Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola, skola och fritidshem från Specialpedagogiska

Läs mer

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Kartläggning FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola, skola och fritidshem från Specialpedagogiska

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468 Alingsås 150813 Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr 43-2015:468 Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Bedömning av brist Skolinspektionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande Datum:131031 Bild :www.microsoft.se Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande Kvarngården MINI 1 Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter barn 4 4.1. Individnivå

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Stockholm en stad för alla. lättläst. Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället.

Stockholm en stad för alla. lättläst. Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället. lättläst Stockholm en stad för alla Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället. Programmet gäller år 2011 2016 Kommun-fullmäktige beslutade om programmet

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning Närdistans Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem

SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem SKA-lyftet Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem 1. Bakgrund Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Österstad förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Österstad förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun Information och Kompetens i Sverige AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun Beslut Skolinspektionen bedömer att Information

Läs mer

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5) 1 (5) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer