HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA"

Transkript

1 HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

2 Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Med hjälp av det webbaserade värderingsverktyget kan du kartlägga tillgängligheten och göra en handlingsplan för en ännu bättre lärmiljö för alla barn och elever. Värderingsverktyget är i sin tur en del av ett helt paket med verktyg som tagits fram av SPSM och Handikappförbunden. Paketet kallas Tillgänglighet får skolan att funka och består av tre delar: Utvärdera tillgängligheten i skolan (värderingsverktyget) Leda och planera tillgänglighetsarbetet (SPSM:s distansutbildning) Föra in tillgänglighet i undervisningen (DATE lärmaterial) Du får tillgång till samtliga verktyg via myndighetens webbplats: samt Det är tillåtet att kopiera och citera ur materialet om källan anges. Författare: Catrin Tufvesson Redaktör: Erika Nydahl Arbetsgrupp: Gunilla Fällman, Lena Hammar, Susanne Loheman, Leif Näfver, Daniel Simonsson, Anna Sjölander, Tove Söderqvist Dunkers och Maude Wildow Formgivning: Linn Sandgren Illustration: Lasse Skarbøvik Utgiven: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Härnösand. Andra upplagan. Tryck: Bulls Graphic, Halmstad, juni 2014 ISBN: , tryckt , pdf Best.nr SPSM: , tryckt , pdf

3 HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Catrin Tufvesson

4 Innehåll Förord 6 Inledning 7 Varför arbeta med tillgänglig utbildning? 9 Skollagstiftning 10 FN:s konventioner 10 Plan- och bygglagen 10 Funktionshinderspolitiken Vad är tillgänglighet? 13 Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? 13 Tillgänglighetsmodellen 14 Tillgänglighetsmodellens utveckling 17 Strategiskt tillgänglighets arbete hur börjar vi? 19 Verktygets användningsområde 19 Verktygets indikatorer 19 Ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning 20 Värderingsarbete 21 Vem gör vad? 22 Skolhuvudman 22 Vid ny- och ombyggnation 24 I befintlig miljö 25 Verksamhet 26 Arbetslag 27 Pedagog 29 Indikatorer för en tillgänglig utbildning Förutsättningar för lärande Rätten till lärande Språk och kommunikation Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk Kunskaper och värden Fysisk aktivitet Motivation Social miljö Delaktighet Jämställdhet Mångfald Demokrati 51 4 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

5 3. Pedagogisk miljö Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Elevhälsa Lärsituationer Lärstilar Lärverktyg It i lärandet Hjälpmedel Fysisk miljö Rum för lärande Auditiv miljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö: skolgård och förskolegård 80 Referenser 85 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 5

6 Förord Lärandet sker i en relationell process där samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö ger förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö. Vi har samlat grunderna för detta perspektiv i en samspelsmodell för tillgänglig utbildning som vi kallar tillgänglighetsmodellen. Tillgänglighetsförmågan hos en utbildningsverksamhet är hur väl verksamheten kan anpassa den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån barnens och elevernas behov. Utifrån tillgänglighetsmodellen har vi tagit fram ett stödmaterial för detta arbete: Kartläggning, handlingsplan och handledning. Stödmaterialet är ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning i förskolan och skolan. Vår ambition är att detta värderingsverktyg ska vara ett komplement till de kvalitetssäkringsprogram som redan finns, och att det blir en del av värdegrunds arbetet och det pedagogiska samtalet som bedrivs på förskolor och skolor för att uppnå de nationella målen. Ska vi uppnå en utbildning som tar hänsyn till alla barns och elevers olika behov och som ger det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt, då räcker det inte med att diskussionerna fortsätter. Diskussionen måste även omsättas i ett görande. Kan det framtagna materialet bidra till det, så har det varit framgångsrikt. Att göra en självvärdering av den egna verksamheten med stöd av verktyget, är ett effektivt sätt att vidareutveckla förskolans och skolans tillgänglighetsförmåga. Med en ökad kunskap om vad som krävs för att göra utbildningen tillgänglig för alla, kan vi även skapa bra förutsättningar för barns och elevers delaktighet i tillgänglighetsarbetet. I enlighet med regeringens mål för funktionshinderspolitiken ska vi arbeta för att varje barn och elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Förskolors och skolors lokaler ska också bli mer tillgängliga och kunskapen ska öka om pedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Som vi ser det så är en ökad tillgänglighet vad som krävs för att barn och elever ska ha en möjlighet att vara delaktiga och inkluderade utifrån sina förutsättningar, och för att de ska kunna delta i sin utbildningsverksamhet på ett likvärdigt sätt. Greger Bååth Generaldirektör 6 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

7 Inledning Alla barn och elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden utifrån sina egna förutsättningar och i ändamålsenliga lokaler. Det ställer betydande krav på personal, lärverktyg, utformning av undervisning och lärmiljö. Barn och elever ska få den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt inom förskolan och skolan. Det ställer även krav på kunskap och färdighet från ledning och personal när det gäller resursfördelning för att barn och elever ska få en likvärdig utbildning. Det här stödmaterialet visar på en möjlig väg att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till. Materialet består av tre delar: En kartläggning, en handlingsplan och denna handledning. Den modell som legat till grund för stödmaterialet inkluderar indikatorer som behöver finnas i förskolan och skolan för att undervisningen ska kunna anpassas efter barnens och elevernas förutsättningar. Tillgänglighetsmodellen utgår från forskning, beprövad erfarenhet, lagar och riktlinjer och omfattar alla barn och elever. Stödmaterialet ger verksamheten och pedagogen ökad kunskap om hur man kan arbeta för tillgänglig utbildning utifrån en helhetssyn på barnets och elevens lärande och kunskapsutveckling. Det kan ske på olika nivåer i organisationen, inom pedagogiken och i olika lokaler. Materialet är med andra ord ett verktyg för att strategiskt och medvetet utforma lärmiljön och därför har vi valt att kalla det Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola. Värderingsverktyget är framtaget för pedagogisk verksamhet inom förskola respektive skola. Skola definieras här som förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasium och gymnasiesärskola och gäller alla barn och elever 1. Fritidshem har möjlighet att, utifrån sina förutsättningar, använda detta material. Fokus ligger på möjligheter och det som generellt är bra för alla, inte på specifika funktionsnedsättningar eller funktionshinder. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras för att utbildningen ska bli utformad efter alla barns och elevers behov. Vi utgår ifrån att barns och elevers lärande i grunden är lika, oavsett om de går i förskola eller skola. Därför ingår samma indikatorer i värderingen av förskolan som skolan, förutom när det gäller elevhälsan som enbart gäller skolan. Förskole- och skolverksamheten har dock olika förutsättningar genom exempelvis styrdokument eller lekens roll och därför har vi gjort två olika versioner av kartläggningen och handlingsplanen. När skolan är organiserad så att det finns en pedagogisk medvetenhet och pedagogerna är trygga i sina val av metoder och när de praktiska hindren är undanröjda, då finns mycket goda förutsättningar för att alla elever med eller utan funktionsnedsättning får 1 Än är inte högskola, universitet eller vuxenutbildning inkluderat i detta material på grund av andra lagstadgade riktlinjer, men indikatorerna kan anses vara de samma oavsett ålder SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 7

8 en gynnsam och utvecklande skoltid 2. När förskolan främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet utifrån barnens egna intressen och förutsättningar ges alla barn en möjlighet att utvecklas genom att få kunskaper och värden. Då förbereds barnen för en fortsatt utbildning 3. Värderingsverktyget kan användas i det utvecklingsarbete som behöver ske i förskolan och skolan. Verktyget gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp runt inlärning och se vilka krav det ställer på undervisningen och lärmiljöns utformning. Det webbaserade värderingsverktyget finns på Handledning och värderingsverktyg ingår i ett tillgänglighetspaket. I paketet ingår även en distansutbildning hos SPSM för att leda och planera arbetet med tillgänglighet och DATE lärmaterial för elever från Handikappförbunden. Läs mer på Verktyget kan med fördel användas i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på förskole- och skolenhetsnivå, i värdegrundsarbetet och i det pedagogiska samtalet, men också i en verksamhetsbeskrivning vid ny- eller ombyggnation. Värderings verktyget kan användas i sin helhet eller så kan ett område åt gången värderas, om det är mer fördelaktigt för verksamheten. Målet är att få utbildningsverksamheten att agera, att gå till handling och anpassa lärmiljön till just de barn och elever som deltar. Att ta fram ett stödmaterial för förskolors och skolors arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla är en fortsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens regeringsuppdrag 4, och i enlighet med funktionshinderspolitikens mål inom utbildningspolitiken 5. Nu ligger ett förslag på att införa bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskriminerings lagen från den 1 januari Krav på utbildningsverksamhetens lokaler och undervisning finns redan i skollag och arbetsmiljölag, men om det nya förslaget går igenom kommer det att gälla alla skolformer och enskilda fall kan prövas rättsligt 6. Catrin Tufvesson Samordnare tillgänglighet 2 SPSM, 2010b 3 Skolverket, 2011c och SFS 2010:800, 8 kap 2 4 U2009/4876/S 5 S2010/4319/FST 6 Arbetsmarknadsdepartementet, SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

9 Varför arbeta med tillgänglig utbildning?! Vad säger Barnkonventionen? FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 29: barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28: göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla. En likvärdig utbildning är en demokratisk rättighet enligt de FN-konventioner som Sverige anslutit sig till. Olika rapporter 7 visar dock att vi inte har en fullt tillgänglig skola, att elever med funktionsnedsättning har lägre måluppfyllelse 8, upplever sig mer exkluderade än sina kamrater 9 och har sämre förutsättningar för att få ett arbete 10. För att skapa likvärdiga förutsättningar för barn och elever arbetar kommuner och landsting med tillgänglighetsfrämjande åtgärder, men mer behöver göras i förskolor och skolor. De viljeyttringar och lagar som finns ställer krav på att kunskapen utökas och inkluderar olika indikatorer som påverkar tillgänglighet i förskolan och skolan utifrån barnens och elevernas behov och möjlighet till lärande. Indikatorer är de kriterier som anses behövas för att utbildningen ska kunna bli tillgänglig för alla. Tidigare har tyngdpunkten legat på kunskap om hur tillgängliga lokaler kan utformas med fokus på rörlighet, syn och hörsel och oftast utifrån byggteknik, framkomlighet och säkerhet. Nu måste vi se till lärmiljön i sin helhet och ta med alla faktorer som påverkar barns och elevers möjligheter till lärande och kunskapsutveckling. Annars skjuter vi målet en utbildning för alla framför oss. 7 Skolverket, 2008, Rädda Barnen, 2008, och RBU, Skolinspektionen, 2009:6 9 SPSM, 2007a och SPSM, Arbetsförmedlingen, 2012 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 9

10 Skollagstiftning I den svenska utbildningen idag ska barn och elever inhämta och utveckla kunskaper och värden, i lokaler och med den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska uppfyllas. I enlighet med skollagen ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov 11. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön 12. Skolan är idag den största arbetsplatsen där både elever och personal är arbetstagare och där arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende enligt arbetsmiljölagen 13. Motsvarande krav ur barnens perspektiv saknas i arbetsmiljölagen för förskolan 14. Personalen i förskolan och dess verksamhet omfattas av arbetsmiljölagen, men barnen i förskolan omfattas inte. Barngrupper i förskolan ska dock ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska erbjudas en god miljö 15. Utbildningsverksamheten får inte diskriminera något barn eller någon elev. Verksamheten ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla, enligt diskrimineringslagen 16. FN:s konventioner Skollagen är grundad på alla barns lika värde och rätten till en tillgänglig utbildning, där barnen och eleverna ska få kunskapsutveckling och personlig utveckling. Det är i enlighet med FN-konventionen om barnets rättigheter och konventionen för personer med funktionsnedsättning 17. Enligt rådande lagstiftning och politiska viljeyttringar ska utbildningen för barn och elever främja åtnjutandet av rättigheter. Det ska inte enbart stå i läroplanen utan ska även verkställas i undervisningsmetoder och undervisningsmiljöer. Utbildningens väsentligaste syfte är att utveckla barnens personlighet, anlag och förmågor, vilket innebär ett erkännande av att varje enskild individ har unika egenskaper, intressen och behov av lärande 18. Plan- och bygglagen Vid nybyggnation och ombyggnation ska byggnaden utformas för att vara lämplig för sitt ändamål. Form, färg och material ska samspela och tillsammans ge en god inverkan. Byggnaden ska också vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt förmåga att röra sig eller orientera sig. Det står i plan- 11 SFS 2010: Skolverket, 2011d, kap SFS 1977: SOU 2013:26 15 SFS 2010:800, 8 kap 8 16 SFS 2008: FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 18 Unicef, 2008, sid SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

11 och bygglagen 19. Hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska avhjälpas i befintliga byggnader, tomter och allmänna platser dit allmänheten har tillträde 20. Alla utrymmen i förskolan och skolan anses inte vara publika, dit allmänheten har tillträde. Det gäller exempelvis klassrum och grupprum, där kärnverksamheten bedrivs. Publik miljö kan vara entré, aula, idrottshall och matsal. I Boverkets byggregler 21 finns föreskrifter och allmänna råd att följa om hur vi ska bygga generellt tillgängligt, men all miljö i förskolan och skolan behöver utformas specifikt för lärande och kunskapsutveckling utifrån alla barns och elevers förutsättningar. För att utbildningen ska bli tillgänglig för alla behövs kunskap om förutsättningar för lärande och vad olika förutsättningar kan få för pedagogiska konsekvenser. Den fysiska miljön i förskolan och skolan behöver vara utformad för att ge det stöd som efterfrågas i styrdokumenten, så att barn och elever har möjlighet till social delaktighet och inkludering, anpassad pedagogik och lärverktyg i en trygg och säker miljö. Funktionshinderspolitiken Strategin för funktionshinderspolitiken 22 bygger på delaktighet, jämlikhet och mångfald för alla i vårt samhälle samt de lagar som tidigare nämnts. Funktionshinderspolitiken ligger till grund för de insatser som skolhuvudmän och statliga myndigheter ska utföra. Det understryks även att tillgänglighet sträcker sig utöver de fysiska förhållandena i skolan. Tillgänglighet för barn och elever är också en fråga om undervisningens utformning, social samvaro, tillgång till alternativa lärverktyg och kommunikation samt alternativa sätt att visa sin kunskapsutveckling. Bland inriktningsmålen för funktionshinderspolitiken finns tre prioriterade områden inom utbildningspolitiken 23 : 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Delmålen är: Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktions förmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. 19 SFS 2010: BFS 2011:13 HIN2 och BFS 2011:5 ALM2 21 BFS 2011:26 BBR 19 och BFS 2013:14, BBR S2010/4319/FST 23 S2011/8810/FST SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 11

12 Skolor ska genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete se till att personalen har hög tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning. 2. Med utgångsläge i de förtydligade bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL) och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skol former förbättras. Delmålen är: Möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att välja skola liksom möjligheterna för vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning att välja förskola ska bli bättre genom en ökad tillgänglighet. Kunskapen om hur skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga ska öka hos huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och övrig skolpersonal. 3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Delmålen är: Kunskapen ska öka bland skolhuvudmän och personal i skola och förskola om de konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra. Skolors kännedom om var de kan få råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en funktionsnedsättning ska öka. Tillgången till och kännedomen om olika lärverktyg, som till exempel anpassade läromedel och digitala lärverktyg ska öka. Skolors och skolhuvudmäns kännedom om hur it-stöd ska utformas för att vara tillgängliga för alla ska öka. För att uppnå målen inom funktionshinderspolitiken och utbildningspolitiken behövs ökad kunskap om sociala (genomgående riktlinjer), pedagogiska (mål 3) och fysiska kriterier (mål 2) utifrån förutsättningar till lärande (mål 1). Det finns en tydlig viljeyttring att genomföra åtgärder genom de lagar och föreskrifter som antagits om att utbildningen ska vara till för alla. Tillgänglighetsmodellen som denna handledning presenterar, kan användas för att förmedla en förståelse för helheten runt lärande och kunskapsutveckling utifrån dessa viljeyttringar. 12 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

13 Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet 24. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov 25. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning 26 och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt 27, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute. 24 Prop. 1999/2000:79 25 Dnr : Brodin, SFS 2010:800, 1 kap 4 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 13

14 Detta förhållande har SPSM utvecklat i en tillgänglighetsmodell, som ligger till grund för värderingsverktyget för tillgänglig utbildning. Tillgänglighetsmodellen består av de områden som samspelar och som alla behövs för att uppsatta mål i utbildningsverksamheten ska uppnås: förutsättningar för lärande social miljö pedagogisk miljö fysisk miljö. Tillgänglighetsmodellen Samspel Social miljö Lärande Individuell kunskapsutveckling Fysisk miljö Figur 1. Samspelet i tillgänglighetsmodellen Pedagogisk miljö För att göra utbildningen tillgänglig i enlighet med antagna lagar och viljeinriktningar behövs ett helhetsperspektiv. Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglighet utifrån lärandet i de pedagogiska verksamheterna som berörs i skollagen. Den har ett övergripande perspektiv och är en samordnings modell för olika insatser och tillvägagångssätt. Tillgänglighetsmodellen ger en bild av de indikatorer som måste ingå i diskussionerna för en tillgänglig utbildning. Den förenklar förhållandet samtidigt som den förtydligar de områden som finns i lärmiljön. I verkligheten finns ingen så strikt uppdelning. Där interagerar alla indikatorerna med varandra, därav diskussionerna om samspelet mellan den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån lärandet. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar inte enbart om fysisk framkomlighet, utan också om de krav som sociala och pedagogiska indikatorer ställer på den fysiska miljöns utformning 28. En likvärdig förskola och skola där hänsyn ska tas till allas lika värde innebär att arbetet med den sociala och den pedagogiska tillgängligheten alltid behöver fortgå liksom arbetet med den fysiska tillgängligheten. 28 Tufvesson och Tufvesson, 2009a 14 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

15 Tillgänglighetsmodellen består av tre hörnstenar (miljöer), som utgår ifrån förutsättningar för lärande och som tillsammans bildar modellens fyra områden. De bör samspela för att barnet och eleven ska ges goda möjligheter till lärande. De fyra områdena består i sig av ett antal indikatorer. 1. Förutsättningar för lärande 2. Social miljö 3. Pedagogisk miljö 4. Fysisk miljö Rätten till lärande Delaktighet Pedagogiska strategier och stödstrukturer Språk och kommunikation Alternativ och kompletterande kommunikation Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk Kunskap och färdigheter Fysisk aktivitet Motivation Rum för lärande Jämställdhet Arbetslag Auditiv miljö Mångfald Elevhälsa (endast skola) Visuell miljö Demokrati Lärsituationer Luftmiljö Lärstilar Läromedel Lärverktyg It i lärandet Hjälpmedel Tabell1. De fyra områdena med indikatorer i tillgänglighetsmodellen. Utemiljö: skol- och förskolegård 1. Förutsättningar för lärandet innehåller indikatorer som är de övergripande förutsättningarna som gör vårt lärande möjligt: Hur utformas undervisning och lärmiljö utifrån allas möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning, så att alla barn och elever utvecklas så långt som möjligt? 2. Den sociala miljön innehåller de sociala indikatorerna som behövs för en fungerande samvaro för lärandet: Hur arbetar vi för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde? 3. Den pedagogiska miljön innehåller de pedagogiska indikatorerna som behövs i olika former för lärandet: Hur ska undervisningen vara utformad så att alla barn och elever kan tillgodogöra sig den? 4. Den fysiska miljön innehåller de fysiska indikatorerna som behövs för att skapa rum för lärandet: Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla barn och elever behöver? När de tre hörnen i tillgänglighetsmodellen social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar så optimeras barnets och elevens möjligheter till lärande. Utbildningen kan då sägas vara tillgänglig och leda till en positiv kunskapsutveckling. Det är ett samspel mellan hörnstenarna, där vi behöver generalisera samtidigt som vi bejakar individuella förutsättningar. Relationen mellan de SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 15

16 olika områdena i samspelet är föränderlig och kan ha olika inverkan över tid 29. Målet är att alla barn och elever ska erbjudas vara delaktiga i skolans undervisningssituationer och undervisningsmiljöer på sina egna villkor. När man ska planera och organisera utbildningsverksamhet behöver man beakta på vilka nivåer det kan finnas behov av insatser: Organisationsnivå insatser genom prioriteringar i resurstilldelning, flexibel organisation, kompetensutveckling, samverkan och tillgång till specialistkunskap. Gruppnivå insatser genom yttre, materiella förutsättningar som till exempel tillgängliga lokaler, en social miljö som främjar samspel, ett positivt klassrumsklimat, positiva attityder till olikheter, flexibla pedagogiska strategier och anpassning av lärverktyg. Individnivå insatser genom ytterligare specifika stöd för lärandet utifrån barnets eller elevens möjligheter. Verksamheterna kan göra kontinuerliga uppdateringar av vilka behov som finns inom alla nivåer. Uppdateringar kan också göras vid förändring inom verksamheten. Detta för att undvika ett utanförskap på grund av otillgänglig lärmiljö. Ett samspel för ökad tillgänglighet i lärmiljön förutsätter att organisationen inom alla nivåer arbetar för allas delaktighet, allas lika värde och bejakar mångfald. Det handlar om att pedagogiken är tillgänglig genom att det finns alternativa och anpassade pedagogiska strategier, lärstilar och lärverktyg. akustik, visuella intryck, luftkvalitet och inne- och utemiljö är strategiskt utformade och används medvetet, så att de ger det stöd som barn och elever behöver. allt arbete bedrivs utifrån barnens och elevernas möjlighet till lärande där det finns förutsättningar för kommunikation, fysisk aktivitet och motivation. Ett resultat av att arbeta utifrån verksamhetens olika behov är att ingen förskola eller skola kommer att vara den andra lik, men de kommer att innehålla begrepp och indikatorer som är gemsamma för en ändamålsenlig och tillgänglig utbildning. Indikatorerna i tillgänglighetsmodellen bygger på forskningsteorier om samspelet mellan individ, pedagogik och fysisk miljö utifrån specialpedagogik, pedagogik och miljöpsykologi. Indikatorerna bygger också på den beprövande erfarenheten runt elever med funktionsnedsättning som finns inom SPSM, samt nationella riktlinjer, lagar och funktionshinderspolitiska mål. Indikatorerna för en tillgänglig utbildning visar inte bara på den bredd och de överskridande 29 Sambanden mellan faktorerna har sammanställts i en modell, the Human Environment Interaction-model the HEI-modell av R. Küller, SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

17 kunskapsområden som behövs. Indikatorerna visar också på att åtgärder behöver göras på organisations-, grupp- och individnivå för att vi ska uppnå en utbildning för alla. Tillgänglighetsmodellens utveckling Steg 1: Under 2010 utvecklar SPSM en samspelsmodell för tillgänglig utbildning utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Faktorerna i modellen utgår från en generalisering så långt som möjligt när det gäller de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar (det som är bra för väldigt många), innan specifika åtgärder behöver utföras 30. I fokus är att finna de faktorer inom den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som är bra för lärandet, för att kunna ge råd och stöd om hur skolan kan bli tillgänglig för alla elever. Figur 2. Tillgänglighetssymbolen symboliserar samspelet mellan de tre hörnen utifrån lärandet. Modellen innefattar interaktionen mellan barn och miljö och bygger på hur barnets emotionella status påverkas av sin omgivning, något som kan variera över tid 31. I lärsituationen finns både positiva och negativa faktorer som kan påverka koncentrationsnivån 32. Modellen har sitt ursprung inom miljöpsykologi. Där är syftet är att öka förståelsen för samspelet mellan människa och miljö. Det handlar om beteende, tankar, känslor och samspel med andra i relation till den omgivande miljön; både den byggda och den sociala 33. Steg 2: 2012 fördjupar och strukturerar SPSM samspelsmodellen för tillgänglig utbildning utifrån regler, lagar och funktionshinderspolitiken tar myndig heten fram ett antal indikatorer för en tillgänglig utbildning, som modellen ligger till grund för. Indikatorerna bygger även på nationella mål inom: FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 30 U2009/4876/S 31 Küller, Tufvesson, Johansson och Küller, 2005, sid 17, 23 och ALL 2011/416 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 17

18 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skollagen arbetsmiljölagen diskrimineringslagen plan- och bygglagen nationell handlingsplan Från patient till medborgare (2010) funktionshinderspolitisk strategi Steg 3: 2013 tar SPSM fram ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan som består av tre delar: Ett kartläggningsmaterial, en mall för handlingsplan och en handledning. Sju statliga specialskolor provar indikatorerna innan myndigheten fastställer dem och utformar de tre dokumenten. Tanken är att stödmaterialet ska kunna användas i skolans systematiska kvalitetsarbete, vara ett komplement till kvalitetssäkringsprogram och ett stöd i skolans värdegrunds- och tillgänglighetsarbete. Tanken är också att stödmaterialet ska kunna användas på flera olika nivåer inom skolans organisation. Steg 4: Under 2013 tar SPSM även fram en version för förskolan av kartläggningsmaterialet och mall för handlingsplan, samt en gemensam handledning för förskolan och skolan. Värderingsverktyget består av 24 indikatorer. Steg 5: 2014 digitaliseras värderingsverktyget och läggs på SPSM:s webbsida. Det lanseras tillsammans med Handikappförbundens elevmaterial DATE i ett tillgänglighetspaket kallat Tillgänglighet får skolan att funka. 18 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

19 Strategiskt tillgänglighetsarbete hur börjar vi? Om allting fungerar för barn och elever i förskolan och skolan tänker vi inte på tillgänglighet. Det är först när målen inte nås som vi blir medvetna om verksamhetens brister. Verksamheten kan undvika att hamna i den situationen genom ett förebyggande och strategiskt tillgänglighetsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet 35, i värdegrundsarbetet 36 och i det pedagogiska samtalet. Verktygets användningsområde Verktyget för att värdera tillgänglig utbildning kan användas som: Del av systematiskt kvalitetsarbete, för att säkerställa att de nationella målen uppnås genom att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen 37. Komplement till olika kvalitetssäkringsprogram, exempelvis Qualis. En del av budgetprocessen. Underlag för kompetensutveckling. Handledning för strategiskt tillgänglighetsarbete: i befintlig miljö och verksamhet vid omorganisation vid ny- och ombyggnation. En del av värdegrundsarbetet. Underlag för att skapa diskussion om verksamhetens arbete med tillgänglig utbildning utifrån vad vi har för kunskap om förutsättningar för lärande, social samvaro, pedagogiska former och rum för lärande. Verktygets indikatorer 1. Förutsättningar för lärande rätten till lärande språk och kommunikation AKK 35 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, 12: Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 12: SFS 2010:800, 4 kap 3 4 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola 19

20 tvåspråkighet; svenska och teckenspråk kunskaper och värden fysisk aktivitet motivation. 2. Social miljö delaktighet jämställdhet mångfald demokrati. 3. Pedagogisk miljö pedagogiska strategier och stödstrukturer arbetslag elevhälsa (för skola) lärsituationer lärstilar lärverktyg it i lärandet hjälpmedel. 4. Fysisk miljö rum för lärande auditiv miljö visuell miljö luftmiljö utemiljö. Ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning Värderingsverktyget för en tillgänglig utbildning består av tre delar: Denna handledning, samt kartläggning och mall för handlingsplan. Kartläggning och handlingsplan är ett webbaserat verktyg som finns på Där finns även pdf-versioner. Handledning: Gäller för både förskola och skola 38. Innehåller information om arbetssätt med värderingsverktyget och indikatorernas kriterier. Kartläggning: Med kartläggningen kan en självvärdering av den egna verksamheten göras med stöd av handledningen. Välj version för förskola eller skola. 38 Skola definieras här som förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasium och gymnasiesärskola 20 SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Förskola och skola

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

3 Handledning. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. i förskolan och skolan

3 Handledning. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. i förskolan och skolan 3 Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan och skolan Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan och skolan. Stödmaterial del 3, handledning. Stödmaterialet är

Läs mer

En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning

En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan. En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3,

Läs mer

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola www.spsm.se/tillganglighet Isak Lukas Lisa Nesrin Tove Dennis

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Manual Webbaserat Värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning

Manual Webbaserat Värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning Manual Webbaserat Värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning Start Denna manual startar på sidan http://www.spsm.se/varderingsverktyg När du är på den sidan, klicka på knappen Till värderingsverktyget

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer