3 Handledning. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. i förskolan och skolan

Transkript

1 3 Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan och skolan

2 Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan och skolan. Stödmaterial del 3, handledning. Stödmaterialet är utgivet av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas från myndighetens webbplats Det är tillåtet att kopiera och citera ur materialet. Ange gärna källan. Redaktör: Catrin Tufvesson Arbetsgrupp: Gunilla Fällman, Lena Hammar, Susanne Loheman, Leif Näfver, Daniel Simonsson, Anna Sjölander, Tove Söderqvist Dunkers och Maude Wildow Utgiven: Oktober (81)

3 Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 6 Varför arbeta med tillgänglig utbildning? 8 Skollagsstiftning 8 FN:s konventioner 9 Plan- och bygglagen 9 Funktionshinderspolitiken Vad är tillgänglighet? 12 Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? 12 Tillgänglighetsmodellen 13 Tillgänglighetsmodellens utveckling 15 Strategiskt tillgänglighetsarbete Hur börjar vi? 18 Verktygets användningsområde 18 Ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning 19 Värderingsarbete 19 Kommunal nivå 21 Vid ny- och ombyggnation 22 I befintlig miljö 24 Organisationsnivå 24 Gruppnivå 26 Individnivå 27 Indikatorer för en tillgänglig utbildning 28 1 Förutsättningar för lärande Rätten till lärande Språk och kommunikation Alternativ och kompletterande kommunikation Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk Kunskaper och värden Fysisk aktivitet 36 3 (81)

4 1.5 Motivation 37 2 Social miljö Delaktighet Jämlikhet Mångfald Demokrati 45 3 Pedagogisk miljö Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Elevhälsa Lärsituationer Lärstilar Lärverktyg It i lärandet Hjälpmedel 57 4 Fysisk miljö Innemiljö Auditiv miljö Visuell miljömiljö Luftmiljö Rum för lärande Rumsutformning Utemiljö Skolgården Förskolegården 73 Referenser 75 4 (81)

5 Förord Lärandet sker i en relationell process där samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö ger förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö. Grunderna för detta perspektiv har vi samlat i en samspelsmodell för tillgänglig utbildning som vi kallar tillgänglighetsmodellen. Tillgänglighetsförmågan hos en utbildningsverksamhet är hur väl man kan anpassa den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån barnens och elevernas behov. Utifrån tillgänglighetmodellen har vi tagit fram ett stödmaterial: kartläggning, handlingsplan och handledning. Stödmaterialet är ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning i förskolan och skolan. Vår ambition är att detta stödmaterial ska vara ett komplement till de kvalitetssäkringsprogram som redan finns, och att det blir en del av värdergrundsarbetet och det pedagogiska samtalet som bedrivs på förskolor och skolor för att uppnå de nationella målen. Ska vi uppnå en utbildning som tar hänsyn till alla barns och elevers olika behov och som ger det stöd och den stimulans som de behöver för att de ska utvecklas så långt som möjligt, måste inte bara diskussionerna fortsätta utan även omsättas i ett görande. Kan det framtagna materialet vara bidragande till det så har vårt verktyg varit framgångsrikt! Att göra en självvärdering av den egna verksamheten med stöd av verktyget, är ett effektivt sätt att vidareutveckla förskolans och skolans tillgänglighetsförmåga. Med en ökad kunskap om vad som krävs för att göra utbildningen tillgänglig för alla, kan vi även skapa bra förutsättningar för barns och elevers delaktighet i tillgänglighetsarbetet. I enlighet med regeringens mål för funktionshinderspolitiken ska vi arbeta för att varje barn och elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt, förskolors och skolors lokaler ska bli mer tillgängliga samt kunskapen om pedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning ska öka. Som vi ser det så är en ökad tillgänglighet vad som krävs för att barn och elever ska vara delaktiga och fullt ut kunna delta i sin utbildningsverksamhet på ett likvärdigt sätt. Greger Bååth Generaldirektör 5 (81)

6 Inledning Att alla barn och elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden utifrån sina egna förutsättningar ställer betydande krav på personal, lärverktyg, utformning av undervisning och lärmiljö. Barn och elever ska idag få den ledning och stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt inom förskolan och skolan. Det ställer även krav på kunskap och färdighet från ledning och personal när det gäller resursfördelning för att barn och elever ska få en likvärdig utbildning. Detta stödmaterial, som består av tre dokument; en kartläggning, en handlingsplan och en handledning, är en möjlig väg till att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till. En modell som inkluderar de delar - indikatorer - som behöver finnas i förskolan och skolan för att undervisningen ska kunna anpassas efter barnens och elevernas förutsättningar, har legat till grund för detta stödmaterial. Tillgänglighetsmodellen utgår från forskning, beprövad erfarenhet och lagar och riktlinjer, och omfattar alla barn och elever. Modellen ger verksamheten och pedagogen en möjlighet till ökad kunskap att arbeta för en tillgänglig utbildning utifrån en helhetssyn på barnets och elevens lärande och kunskapsutveckling. Det kan ske på olika nivåer i organisationen, inom pedagogiken och i olika lokaler. Med andra ord, ett verktyg för att strategiskt och medvetet utforma lärmiljön. Stödmaterialet är framtaget för verksamhet inom förskola respektive inom grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasium och gymnasiesärskola och gäller för alla barn och elever. Materialet fokuserar på möjligheter och det som generellt sätt är bra för alla, och inte på specifika funktionsnedsättningar eller funktionshinder. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras, för att utbildningen ska bli utformad efter alla barns och elevers behov. I detta stödmaterial utgår vi från att barns och elevers försutsättningarna för lärande är i grunden lika i förskola och skola 1. Där förskoleverksamheten har andra förutsättningar exempelvis genom styrdokument eller lekens roll så är det specifikt skrivet. När skolan är organiserad så, att det finns en pedagogisk medvetenhet och pedagogerna är trygga i sina val av metoder och när de praktiska hindren är undanröjda, då finns mycket goda förutsättningar för att alla elever - med eller utan funktionsnedsättning - får en gynnsam och utvecklande skoltid 2. När förskolan främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet utifrån barnens egna in- 1 Vuxenutbildning är inte inkluderat i detta material på grund av andra lagstadgade riktlinjer, men indikatorerna kan anses vara de samma oavsett ålder. 2 Distanskurs 22, Elever med rörelsehinder. Modul: Pedagogisk medvetenhet och vardagspraktik 6 (81)

7 tressen och förutsättningar, då ges alla barn en möjlighet till att utvecklas genom att få kunskaper och värden, och förbereds för en fortsatt utbildning 3. Syftet med tillgänglighetsmodellen är att öka kunskapen om vad man kan göra i lärmiljön runt barnen och eleverna för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Tillgänglighetsmodellen, och detta stödmaterial, kan ligga till grund för det utvecklingsarbete som behöver ske i förskolan och skolan för att öka tillgängligheten. Fördelen med tillgänglighetsmodellen är att den skapar ett helhetsgrepp runt inlärning och vilka krav det ställer på undervisningen och lärmiljöns utformning. Tillgänglighetsmodellens utgångsläge kan med fördel användas i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på förskole- och skolenhetsnivå, i värdegrundsarbetet, i det pedagogiska samtalet men också i en verksamhetsbeskrivning vid nyeller ombyggnation. Denna handledning kan ge stöd i den självvärdering som verksamheten kan göra med hjälp av de övriga delarna av stödmaterialet, för att nå målen med en utbildning tillgänglig för alla där barn och elever ska få utvecklas så långt som möjligt. Stödmaterialet kan även användas i en specifik frågeställning gällande någon av indikatorerna, och då belysa hur just den indikatorn befinner sig i ett sammanhang. Målet med detta stödmaterial är att få utbildningsverksamheten att agera och gå till handling, och det utifrån att utbildningsverksamhetens åtgärder inte ska lägga fokus på att anpassa barn eller elever till en viss lärmiljö, utan att istället anpassa lärmiljön till de barn och elever som deltar i just den lärmiljön. Att ta fram ett stödmaterial för förskolors och skolors arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla är en fortsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) regeringsuppdrag 4, och i enlighet med funktionshinderspolitikens mål inom utbildningspolitiken. Catrin Tufvesson Samordnare tillgänglighet 3 Läroplan för förskolan Lpfö 98, kap 2.2 och SFS 2010:800, Skollagen, 8 kap 2 4 U2009/4876/S, Uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten om fysisk tillgänglighet 7 (81)

8 Varför arbeta med tillgänglig utbildning? Vad säger lagen? FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 29: barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28: göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla. En likvärdig utbildning är en demokratisk rättighet enligt de FN-konventioner som Sverige anslutit sig till. Olika rapporter 5 visar dock att vi inte har en fullt tillgänglig skola, att elever med funktionsnedsättning har lägre måluppfyllelse 6, upplever sig mer exkluderade än sina kamrater 7 samt har sämre förutsättningar för att få ett arbete 8. För att skapa förutsättningar för det arbetar kommuner och landsting med tillgänglighetsfrämjande åtgärder, men mer behöver göras i förskolor och skolor. De viljeyttringar och lagar som finns ställer krav inom flera områden på att kunskapen utökas och inkluderar olika indikatorer som påverkar tillgänglighet i förskolan och skolan utifrån barnens och elevernas behov och möjlighet till lärande. Indikatorer är de kriterier som anses behövas för att utbildningen ska kunna bli tillgänglig för alla. Tyngdpunkten på kunskapen om lokalernas utformning har legat inom fysisk rörlighet och nedsatt syn och hörsel och oftast utifrån byggteknik, framkomlighet och säkerhet. Nu måste krav utifrån alla barns och elevers möjligheter till lärande och kunskapsutveckling inkluderas, annars skjuter vi målet på en utbildning för alla framför oss. Skollagstiftning Syftet med den svenska utbildningen idag är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, i lokaler och med den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska uppfyllas. I enlighet med skollagen ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov 9. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön 10. Skolan är idag den största arbetsplatsen där både elever och personal är arbetstagare där arbetsförhållandena ska anpassas till män- 5 Skolverket, 2008, Tillgänglighet till skolors lokaler och valfrihet för elever med funktionsnedsättning, Rädda Barnen, 2008, Får jag vara med? Om vardagen i skolan för elever med rörelsehinder och RBU, 2011, Skolad eller spolad 6 Skolinspektionen, 2009:6, Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan 7 SPSM, 2007a, Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning och SPSM, 2008, Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser 8 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för 2011/ SFS 2010:800, Skollagen 10 Läroplan för grundskolan 2011, kap (81)

9 niskors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende enligt arbetsmiljölagen 11. Motsvarande krav för förskolan ur barnens perspektiv saknas i arbetsmiljölagen 12. Personalen i förskolan och dess verksamhet omfattas av arbetsmiljölagen, men barnen i förskolan omfattas inte. Barngrupper i förskolan ska dock ha en lämplig sammansättning och storlek, och barnen ska erbjudas en god miljö 13. Utbildningsverksamheten får inte diskriminera något barn eller någon elev och ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla enligt diskrimineringslagen 14. FN:s konventioner Skollagen är grundad på alla barns lika värde och rätten till en tillgänglig utbildning där de ska få en kunskapsutveckling och personlig utveckling, så som det är uttryckt i FN-konventionen om barnets rättigheter och konventionen för personer med funktionsnedsättning 15. I enlighet med rådande lagstiftning och politiska viljeyttringar ska utbildningen för barn och elever främja åtnjutandet av rättigheter, inte enbart i läroplanen utan också genom undervisningsmetoder och undervisningsmiljöer. Utbildningens väsentligaste syfte är att utveckla barnens personlighet, anlag och förmågor, vilket innebär ett erkännande av att varje enskild individ har unika egenskaper, intressen och behov av lärande 16. Plan- och bygglagen Vid en ny- och ombyggnation ska enligt plan- och bygglagen byggnaden utformas för att vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 17. I befintliga byggnader, tomter och allmänna platser dit allmänheten har tillträde, ska hinder mot tillgänglighet och användbarhet avhjälpas 18. Alla utrymmen i förskolan och skolan anses inte vara publika dit allmänheten har tillträde, exempelvis klassrum och grupprum där kärnverksamheten bedrivs. Publik miljö kan vara entré, aula, idrottshall och matsal. I Boverkets byggregler 19 finns föreskrifter och allmänna råd att följa om hur vi ska bygga generellt tillgängligt, men all miljö i förskolan och skolan, även den publika miljön, behöver utformas specifikt för lärande och kunskapsutveckling utifrån alla barns och elevers förutsättningar. 11 SFS 1977:1160, Arbetsmiljölagen 12 SOU 2013:26, Fri att leka och lära ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan 13 SFS 2010:800, 8 kap 8, Skollagen 14 SFS 2008:567, Diskrimineringslagen 15 FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 16 Unicef, 2008, Handbok om Barnkonventionen, sid SFS 2010:900, Plan- och bygglagen 18 BFS 2011:13 HIN2 och BFS 2011:5 ALM2, Enkelt avhjälpta hinder 19 BFS 2011:26 BBR 19 och BFS 2013:14, BBR 20, Boverkets byggregler 9 (81)

10 För att utbildningen ska bli tillgänglig för alla behövs kunskap om förutsättningar för lärande och vad det kan få för pedagogiska konsekvenser. Den fysiska miljön i förskolan och skolan behöver vara utformad för att ge det stöd som efterfrågas så att barn och elever har möjlighet till social delaktighet och inkludering, anpassad pedagogik och lärverktyg, i en trygg och säker miljö. Funktionshinderspolitiken Strategin för funktionshinderspolitiken 20, som ligger till grund för de insatser som skolhuvudmän och statliga myndigheter ska utföra, bygger på delaktighet, jämlikhet och mångfald för alla i vårt samhälle. Funktionshinderspolitiken bygger även på de tidigare nämnda lagarna. Det understryks även att tillgänglighet sträcker sig utöver de fysiska förhållandena i skolan. Tillgänglighet för många barn och elever är också en fråga om hur undervisningen är utformad, social samvaro, tillgång till alternativa lärverktyg och kommunikation samt alternativa sätt att visa sin kunskapsutveckling. Bland inriktningsmålen för funktionshinderspolitiken finns tre prioriterade områden inom utbildningspolitiken 21 : 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Delmålen är: Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Skolor ska genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete se till att personalen har hög tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning. 2. Med utgångsläge i de förtydligade bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL) och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Delmålen är: Möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att välja skola liksom möjligheterna för vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning att välja förskola ska bli bättre genom en ökad tillgänglighet. 20 S2010/4319/FST, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST, Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning och Dnr 2010:420 Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi 10 (81)

11 Kunskapen om hur skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga ska öka hos huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och övrig skolpersonal. 3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Delmålen är: Kunskapen ska öka bland skolhuvudmän och personal i skola och förskola om de konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra. Skolors kännedom om var de kan få råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en funktionsnedsättning ska öka. Tillgången till och kännedomen om olika lärverktyg, som till exempel anpassade läromedel och digitala lärverktyg ska öka. Skolors och skolhuvudmäns kännedom om hur it-stöd ska utformas för att vara tillgängliga för alla ska öka. För att uppnå målen inom funktionshinderspolitiken och utbildningspolitiken behövs ökad kunskap om sociala (genomgående riktlinjer), pedagogiska (mål 3) och fysiska kriterier (mål 2) utifrån förutsättningar till lärande (mål 1). Figur 1. Figuren visar samspelet mellan målen inom funktions- och utbildningspolitiken. Det finns en tydlig viljeyttring för att genomföra åtgärder genom de lagar och föreskrifter som antagits om att utbildningen ska vara till för alla. Tillgänglighetsmodellen som denna handledning presenterar, kan användas för att förmedla en förståelse för helheten runt lärande och kunskapsutveckling. 11 (81)

12 Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som behövs och är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet 22. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? Tillgänglighet i skolan innebär att elevernas lärande måste ses i relation till skolans tillgänglighetsförmåga: att anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån elevernas behov 23. Tillgänglighet i skolan innebär för eleverna både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Detta har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning 24. Ur elevens perspektiv är det både stort som smått som behöver vara tillgängligt under hela skoldagen. I skolan är tillgänglighet en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Detsamma gäller för barn i förskolan. I begreppet en tillgänglig utbildning måste hänsyn tas till barns och elevers olika behov 25, där en väl fungerande utbildning är tillgänglig för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighetsmodellen består av de områden som samspelar och som alla behövs för att uppsatta mål i utbildningsverksamheten ska uppnås: förutsättningar för lärande social miljö pedagogisk miljö fysisk miljö. 22 Prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare - En nationell handlingsplan för handikappolitiken 23 Dnr :215, Rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2012 för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten 24 Brodin, SFS 2010:800, 1 kap 4, Skollagen 12 (81)

13 Tillgänglighetsmodellen Figur 2. Samspelet i tillgänglighetsmodellen. För att göra utbildningen tillgänglig i enlighet med antagna lagar och viljeinriktningar behövs ett helhetsperspektiv. Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglighet under hela dagen i verksamheten utifrån lärandet. Den har ett övergripande perspektiv och är en samordningsmodell för olika insatser och tillvägagångssätt. Tillgänglighetsmodellen ger en bild av de indikatorer som måste ingå i diskussionerna för en tillgänglig utbildning. Den förenklar förhållandet samtidigt som den förtydligar de områden som finns i lärmiljön. I verkligheten finns ingen så strikt uppdelning. Där interagerar alla indikatorerna med varandra, därav diskussionerna om samspelet mellan den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån lärandet. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar inte enbart om fysisk framkomlighet, utan också om de krav som sociala och pedagogiska indikatorer ställer på den fysiska miljöns utformning 26. En likvärdig förskola och skola där hänsyn ska tas till allas lika värde innebär, utöver fysisk tillgänglighet, att arbetet med den sociala och den pedagogiska tillgängligheten alltid behöver fortgå. 26 Tufvesson och Tufvesson, 2009a 13 (81)

14 Tillgänglighetsmodellen består av tre hörnstenar (miljöer), som utgår ifrån förutsättningar för lärande och som tillsammans bildar modellens fyra områden. De bör samspela för att barnet och eleven ska ges goda möjligheter till lärande. De fyra områdena består av ett antal indikatorer. Några av indikatorerna har ytterligare underkategorier. Tabell1. De fyra områdena med indikatorer i tillgänglighetsmodellen. 1. Förutsättningar för lärandet innehåller indikatorer som är de övergripande förutsättningarna som gör vårt lärande möjligt: Hur utformas undervisning och lärmiljö utifrån allas möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning, så att alla barn och elever utvecklas så långt som möjligt? 2. Den sociala miljön innehåller de sociala indikatorerna som behövs för en fungerande samvaro för lärandet: Hur arbetar vi för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde? 3. Den pedagogiska miljön innehåller de pedagogiska indikatorerna som behövs i olika former för lärandet: Hur ska undervisningen vara utformad så att alla barn och elever kan tillgodogöra sig den? 4. Den fysiska miljön innehåller de fysiska indikatorerna som behövs för att skapa rum för lärandet: Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla barn och elever behöver? När de tre hörnen i tillgänglighetsmodellen social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar så optimeras barnets och elevens möjligheter till lärande. Utbildning- 14 (81)

15 en kan då sägas vara tillgänglig och leda till en positiv kunskapsutveckling. Det är ett mäktigt samspel mellan hörnstenarna, där vi behöver generalisera samtidigt som vi bevakar individuella förutsättningar. Relationen mellan de olika områdena i samspelet är föränderlig och kan ha olika inverkan över tid 27. Målet är att alla barn och elever ska erbjudas vara delaktiga i skolans undervisningssituationer och undervisningsmiljöer på sina egna villkor. När man ska planera och organisera utbildningsverksamhet behöver man beakta på vilka nivåer det kan finnas behov av insatser: Organisationsnivå insatser genom prioriteringar i resurstilldelning, flexibel organisation, kompetensutveckling, samverkan och tillgång till specialistkunskap. Gruppnivå insatser genom yttre, materiella förutsättningar till exempel tillgängliga lokaler, en social miljö som främjar samspel, ett positivt klassrumsklimat, positiva attityder till olikheter, flexibla pedagogiska strategier och anpassning av lärverktyg. Individnivå insatser genom ytterligare specifika stöd för lärandet utifrån barnets eller elevens möjligheter. Det kan ske kontinuerliga uppdateringar, eller vid en förändring, av vilka behov som finns i verksamheten inom alla nivåer. Detta för att undvika ett utanförskap på grund av otillgänglig lärmiljö. Ett samspel för ökad tillgänglighet i lärmiljön förutsätter att organisationen inom alla nivåer arbetar för allas delaktighet, allas lika värde och bejakar mångfald. Att pedagogiken är tillgänglig genom att alternativa och anpassade pedagogiska strategier, lärstilar och lärverktyg finns att tillgå. Att akustik, visuella intryck, luftkvalité och inne- och utemiljö är strategiskt utformade och medvetet används så att de ger det stöd som barn och elever behöver. Att allt arbete bedrivs utifrån barnens och elevernas möjlighet till lärande där det finns förutsättningar för kommunikation, fysisk aktivitet och motivation. Ett resultat av att arbeta utifrån verksamhetens olika behov är att ingen förskola eller skola kommer vara den andra lik, men kommer att innehålla begrepp och indikatorer som är gemsamma för en ändamålsenlig och tillgänglig utbildning. Indikatorerna baserade på tillgänglighetsmodellen bygger på teorier om samspelet mellan individ, pedagogik och fysisk miljö utifrån specialpedagogik, pedagogik och miljöpsykologi och den beprövande erfarenheten runt elever med funktionsnedsättning som finns inom SPSM. Indikatorerna för en tillgänglig utbildning visar inte bara på den bredd och de överskridande kunskapsområden som behövs, utan också på att åtgärder behöver göras på organisations-, grupp- och individnivå, för att vi ska uppnå en utbildning för alla. 27 Sambanden mellan faktorerna har sammanställts i en modell, the Human Environment Interaction-model - the HEI-modell - av R. Küller, (81)

16 Tillgänglighetsmodellens utveckling Steg 1: SPSM utvecklar en samspelsmodell för tillgänglig utbildning utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Faktorerna i modellen utgår från en generalisering så långt som möjligt när det gäller de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar (det som är bra för väldigt många), innan specifika åtgärder behöver utföras 28. Fokus är på att finna de faktorer inom den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som är bra för lärandet, för att kunna ge råd och stöd om hur skolan kan bli tillgänglig för alla elever. Modellen innefattar interaktionen mellan barn och miljö och bygger på hur barnets emotionella status påverkas av sin omgivning, vilken kan variera över tid 29. I lärsituationen finns det både positiva som negativa faktorer att ta hänsyn till som kan påverka koncentrationsnivån 30. Modellen har sitt ursprung inom miljöpsykologi, där syftet är att öka förståelsen för samspelet mellan människa och miljö. Det handlar om beteende, tankar, känslor och samspel med andra, i relation till den omgivande miljön; både den byggda och den sociala 31. Figur 3. Tillgänglighetssymbolen symboliserar samspelet mellan de tre hörnen utifrån lärandet. Steg 2: SPSM fördjupar och strukturerar samspelsmodellen för tillgänglig utbildning utifrån regler, lagar och funktionshinderspolitiken 32. Myndigheten tar fram 28 U2009/4876/S, Uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten om fysisk tillgänglighet 29 Küller, Tufvesson, Johansson och Küller, 2005, sid 17, 23 och ALL 2011/416, Beslut om myndighetsgemensam samordning och myndighetsgemensamma verksamheter 16 (81)

17 ett antal indikatorer för en tillgänglig utbildning, som modellen ligger till grund för. Indikatorerna bygger även på nationella mål inom: FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skollagen arbetsmiljölagen diskrimineringslagen plan- och bygglagen nationell handlingsplan Från patient (2010) funktionshinderspolitisk strategi Steg 3: SPSM tar fram ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan och består av tre delar; ett kartläggningsmaterial, en mall för handlingsplan och en handledning. Sju statliga specialskolor provar indikatorerna innan myndigheten fastställer dem samt utformningen av de tre dokumenten av stödmaterialet. Tanken är att stödmaterialet ska kunna användas i skolans systematiska kvalitetsarbete, vara ett komplement till kvalitetssäkringsprogram och vara ett stöd i skolans värdegrundsoch tillgänglighetsarbete. Tanken är också att stödmaterialet skulle kunna användas på flera olika nivåer inom skolans organisation. Steg 4: SPSM tar fram en till version för förskolan av kartläggningsmaterialet och mall för handlingsplan, samt en gemensam handledning för både förskolan och skolan. 17 (81)

18 Strategiskt tillgänglighetsarbete Hur börjar vi? Om allting fungerar för eleverna i skolan så pratar vi inte om tillgänglighet, utan det är först när målen inte nås som vi blir medvetandegjorda om skolans brister. Skolan kan undvika att hamna i den situationen så långt som det är möjligt genom ett förebyggande och strategiskt tillgänglighetsarbete inom skolans systematiska kvalitetsarbete 33, i värdegrundsarbetet 34 och i det pedagogiska samtalet. Detsamma gäller för förskolan. Verktygets användningsområde Verktyget för att värdera tillgänglig utbildning kan användas som: Del av systematiskt kvalitetsarbete - för att säkerställa att de nationella målen uppnås genom systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen 35. Komplement till olika kvalitetssäkringsprogram, exempelvis Qualis. En del av budgetprocessen. Underlag för kompetensutveckling. Handledning för strategiskt tillgänglighetsarbete: i befintlig miljö och verksamhet vid omorganisation vid ny- och ombyggnation. En del av värdegrundsarbetet. Underlag för att skapa diskussion om verksamhetens arbete med tillgänglig utbildning utifrån vad vi har för kunskap om våra förutsättningar för lärande, social samvaro, pedagogiska former och rum för lärande och (se nedan). 1. Förutsättningar för lärande rätten till lärande språk och kommunikation AKK tvåspråkighet; svenska och teckenspråk kunskaper och värden fysisk aktivitet motivation 2. Social miljö delaktighet jämlikhet mångfald demokrati. 33 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitétsarbete, 12: Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 12: SFS 2010:800, 4 kap 3-4, Skollagen 18 (81)

19 3. Pedagogisk miljö pedagogiska strategier och stödstrukturer arbetslag elevhälsa lärsituationer lärstilar lärverktyg It i lärandet hjälpmedel 4. Fysisk miljö innemiljö auditiv miljö visuell miljö luftmiljö rum för lärande rumsutformning utemiljö skolgården förskolegården Ett verktyg för att värdera tillgänglig utbildning Stödmaterialet för en tillgänglig utbildning består av tre dokument, del 1 kartläggning, del 2 mall för en handlingsplan och del 3 denna handledning. Del 1 och 2 finns för förskola respektive skola. Skola är grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasium och gymnasiesärskola. Del 3, handledning, är för både förskola och skola. I del 1, kartläggning, kan en självvärdering av den egna verksamheten göras med stöd av denna handledning. I del 2, handlingsplan, finns ett underlag för vidare åtgärder. Materialet är tänkt att användas av ledningen tillsammans med arbetsgrupperna i verksamheten. Det handlar om att utveckla verksamhetens tillgänglighetsförmåga; att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barnens och elevernas lärande. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Värderingarbete I del 1, kartläggning, gör du en inventering av hur väl din ansvarsdel i verksamheten stämmer överens med kriterierna som belyser indikatorn. Längre fram i denna handledning kan du läsa hur du ska tolka kriterierna. Varje avsnitt har en färgmarkering för att underlätta sökningar. Läs igenom alla nivåerna inom varje indikator innan du gör en självvärdering. Fyll sedan i din poäng för varje indikator. För att uppnå högsta nivån (1) måste verksamheten ha tagit sig från lägstanivå (-1) och förbi mellannivån (0) först. Högstanivå (1) = Utbildningen har hög tillgänglighet. Verksamheten arbetar aktivt genom att stimulera och ge förutsättningar för att undervisningen ska vara till- 19 (81)

20 gänglig för alla barn respektive elever. För att behålla standarden behöver verksamheten göra kontinuerligt underhåll och uppdatering. Mellannivå (0) = Utbildningen är tillgänglig för de flesta barn eller elever, men inte för alla. Vissa delar behöver verksamheten förbättra för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla berörda. Lägstanivå (-1) = Verksamheten saknar kunskap eller bedriver inget strategiskt arbete för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla barn eller elever. Verksamheten behöver göra en insats för att utbildningen ska bli tillgänglig för alla. Utbildning är den verksamhet inom vilket undervisning bedrivs utifrån bestämda mål. Undervisning är den process som med ledning av lärare och förskolelärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden 36. Om du anser att verksamheten delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, kan du räkna halva poäng. Högstanivån gäller för alla barn och elever, med eller utan funktionsnedsättning. När alla indikatorer är värderade kan ni diskutera i arbetslag och ge förslag på åtgärder som i samarbete med verksamhetens ledning beslutas och verkställs. Diskutera de åtgärder som arbetslagen föreslagit efter att alla indikatorer är värderade. Verksamhetens ledning i samarbete med arbetslagen beslutar om åtgärder som ska verkställas. Ledningen behöver också besluta hur åtgärderna ska genomföras, vem som ansvarar och när åtgärderna ska genomföras och följas upp. I del 2, handlingsplan, kan verksamheten dokumentera beslutade åtgärder. Rektorer och förskolechefer kan använda materialet på organisationsnivå och pedagoger och annan personal på gruppnivå. Det är viktigt att komma ihåg att göra kontinuerliga uppdateringar av vilka behov som finns i verksamheten. Dessa kan göras med en viss regelbundenhet (årligen) eller vid behov eller förändring, till exempel när en ny elev med någon form av funktionsnedsättning kommer till skolan, eller förskolegruppens sammansättning ändras. Att göra utbildningen tillgänglig för alla innebär arbete på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Det arbetet ska ske så att alla barn och elever ges den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt SFS 2010:800, 1 kap 3, Skollagen 37 SFS 2010:800, 3 kap 3, Skollagen 20 (81)

21 Frågor att ta ställning till i skolan: Upplever alla elever delaktighet och trygghet i skolan? Erbjuds alla elever pedagogik och lärverktyg utifrån sina möjligheter? Ger den fysiska miljön det stöd som skolans elever behöver? Är utbildningen anpassad efter elevernas rättigheter och behov? Frågor att ta ställning till i förskolan: Upplever alla barn delaktighet och trygghet i förskolan? Erbjuds alla barn pedagogik och lärverktyg utifrån sina möjligheter? Ger den fysiska miljön det stöd som förskolans barn behöver? Är utbildningen anpassad efter barnens rättigheter och behov? Kommunal nivå Vad säger lagen? Skollagen 4 kap 3 : Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. I kommuner finns möjlighet för politiker och förvaltning tillsammans med rektorer och förskolechefer att diskutera en tillgänglig utbildning på en övergripande nivå. Som en del av det strategiska tillgänglighetsarbetet i kommunen kan man diskutera utifrån följande frågor: Vad innebär och omfattar en tillgänglig utbildning i vår kommun? Hur ser det ut i verksamheten där undervisningen bedrivs? Behöver vi inventera? Hur får vi in tillgänglighetsplanering i styrdokumenten? Hur förankrar vi tankarna hos ledning och bland medarbetare i verksamheten? Vilka prioriteringar måste vi göra? Har vi behov av kompetensutveckling? Vilket stöd av specialistkunskap behöver kommunen eller verksamheten? Finns behov av samverkan med andra? Vilka resursfördelningar behöver vi göra? Hur ska långsiktiga och kortsiktiga mål förverkligas? Ansvarsfördelning? Hur kan samarbetet mellan kommunens förskolor och skolor, elevhälsa, utvecklingsenhet, inköpsansvarig och fastighetsförvaltning på bästa sätt stödja en tillgänglig utbildning? På kommunal nivå finns styrdokument och politiska viljeinriktningar utöver de nationella som man kan utgå ifrån i diskussionen om tillgänglig utbildning. Vad står det i dokumenten? Vad betyder det för den kommunala verksamheten och 21 (81)

22 budgeten? Hur och när ska beslutade åtgärder följas upp? Arbetar kommunen aktivt för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Exempel på dokument: budget kommunal handikapplan eller tillgänglighetsplan likabehandlingsplan investeringsplan eller fastighetsplan för skolans verksamhet underhållsplaner verksamhetsutveckling samverkansavtal. Låt göra en kartläggning av de förskolor och skolor som finns i kommunen med stöd av det verktyg som SPSM tagit fram, för att värdera hur det står till i kommunen när det gäller tillgänglig utbildning. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Vid ny- och ombyggnation Vad säger lagen? Plan- och bygglagen 8 kap 1 : En byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kommunen är ofta beställare vid en ny- eller ombyggnation och kan då ställa krav på hur byggnaden ska utformas tillsammans med den verksamhet som ska bruka byggnaden. Vid en ny- och ombyggnation av en förskola eller skola ska de lagar och riktlinjer som finns för tillgänglighet följas. Utöver det kan verksamheten diskutera vad tillgänglig utbildning betyder för just dem när det gäller hur den fysiska lärmiljön ska utformas för att ge det bästa stödet utifrån verksamhetens behov. Att ta fram en verksamhetsbeskrivning och låta den påverka utformningen är ett sätt att bidra till en tillgänglig fysisk miljö. En verksamhetsbeskrivning berättar hur dagens verksamhet ser ut, och vilka förändringar man tror kommer att ske framöver och som verksamheten behöver ta hänsyn till. Den ska ge en så uttömmande bild som möjligt av till exempel antalet barn eller elever och personal, det dagliga arbetet och krav på utrymmen. En sådan verksamhetsbeskrivning bör följa med genom hela byggprocessen 38. Det är av yttersta vikt att viljeinriktningen följs, men även att någon utses att bevaka verksamhetens intressen. I en verksamhetsbeskrivning kan verksamheten be- 38 Tufvesson och Tufvesson, 2009b 22 (81)

23 skriva de fysiska behoven utifrån vilket stöd miljön ska ge för att optimera lärandet för dem som ska bruka byggnaden. När en verksamhet får möjligheten att göra en ny- eller ombyggnation ska allas olikheter och likheter, tänkas in i verksamheten för att undvika senare särlösningar så långt det är möjligt. Med andra ord, generalisera behov samtidigt som individuella förutsättningar bevakas. Låt den berörda verksamheten göra en kartläggning med stöd av det verktyg som SPSM tagit fram, för att värdera vilken information som man anser behöver vara med i en verksamhetsbeskrivning. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och vilken utformning som behöver finnas med. Figur 4. Problematiseringstillfälle i för-projektsfasen i cyklisk modell av byggprocessen utifrån verksamhetens behov (Tufvesson och Tufvesson, 2009b). 23 (81)

24 I befintlig miljö Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen 2 kap 1 : Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Befintliga lokaler är svåra att få ombyggda efter verksamhetens förändrade behov. Det kan bero på praktiska, ekonomiska eller organisatoriska orsaker. Men finns det kunskap om vad som påverkar möjligheten till lärande kan verksamheten använda sig av de befintliga lokalerna utifrån de förutsättningar som finns. Genom att vara medveten om vad som är bra eller mindre bra i den fysiska miljön kan verksamheten organisera hur de använder lokalerna och göra anpassningar där efter. Det kan verksamheten göra både övergripande och utifrån individuella behov. När underhållsplaner, som är en mer eller mindre detaljerad plan för underhållet av en fastighet, tas fram för förskole- och skollokaler kan det ske i samverkan med verksamheten som då kan visa på sina behov. Även i en befintlig miljö kan en verksamhetsbeskrivning ligga till grund för arbetet med det strategiska tillgänglighetsarbetet. I en befintlig miljö behöver samma frågor besvaras som vid ny- och ombyggnation. Det är hur man sedan går vidare, och vem som ansvarar för åtgärderna, som skiljer sig från en byggprocess. Precis som vid ny- och ombyggnation, låt den berörda verksamheten göra en kartläggning med stöd av det verktyg som SPSM tagit fram, för att värdera vilken information som man anser behöver vara med i en verksamhetsbeskrivning. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Organisationsnivå Vad säger lagen? Skollagen 4 kap 4 : Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs Verksamheten behöver kunskap om internationella och nationella styrdokument, speciellt om barns och elevers rättigheter till en tillgänglig utbildning, för att driva arbetet inom det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Organisationen behöver även kunskap om behovet av kompetensutveckling kring tillgänglighet, både generellt och specifikt utifrån enskilda möjligheter. Omgivningens attityder och acceptans av olikheter har avgörande betydelse om barnet eller eleven lyckas i sitt lärande. 24 (81)

25 Börja med en diskussion om och definition av vad tillgänglighet innebär för den egna verksamheten. Vad innebär tillgänglighet i skolan respektive förskolan? Vilka rutiner för att planera och utforma den fysiska miljön behöver vi skaffa oss? Men även: Vad innebär tillgänglig utbildning för oss i vår verksamhet? Vad omfattar det? Inventera verksamhet och lokaler. Hur ser det ut i kommunens/skolans/förskolans verksamhet? I klassrummet? Hur får vi in tillgänglighetsplanering i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur förankrar vi tankarna hos ledning och bland medarbetare i verksamheten? Behövs kompetensutveckling? Vilka strategier behöver vi för det? Vilken tillgång av specialistkunskap behövs? Hur samarbetar vi och utbyter erfarenheter med andra? Kan eller behöver vi samverka med andra? Vilka prioriteringar måste vi göra? Vilka resursfördelningar behöver vi göra? Vilka långsiktiga och kortsiktiga mål ska vi ha? Vem ansvarar för vad? Vad kostar det? Hur följer vi upp åtgärderna och får det till rutin? Kartlägg verksamhet och lokaler utifrån SPSMs stödmaterial för att värdera vad en tillgänglig utbildning betyder för förskolan och skolan som organisation. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras: Hur ska den sociala miljön vara utformad för att alla barn och elever ska ha möjlighet till att känna trygghet och delaktighet? Vilka pedagogiska strategier behöver vi välja och använda oss av för att ge all barn och elever det stöd de behöver i lärandeprocessen? Hur behöver den fysiska miljön användas för att ge alla barn och elever det stöd som de behöver? För att utbildningen ska vara tillgänglig för alla behöver verksamheten göra en ny kartläggning och handlinsplan när förutsättningarna ändras. I befintliga lokaler är det av intresse att de används på bästa sätt utifrån de behov som finns. Inte som man alltid har gjort. Var självkritisk. Kan lokalerna användas på ett annat sätt för att underlätta en inlärningssituation så är det en ändring som behöver göras. Var ute i god tid. 25 (81)

26 Gruppnivå Vad säger lagen? Skollagen 4 kap 3 : Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. I en befintlig lokal, till exempel ett klassrum, måste pedagogen vara lyhörd för hur det fungerar för alla i klassen. Alla i gruppen behöver få stöd genom yttre, materiella förutsättningar till exempel tillgängliga lokaler och en social miljö som främjar samspel. Alla elever behöver ett positivt klassrumsklimat, med en öppenhet för olikheter. Pedagogen måste även vara villig att använda sig av flexibla pedagogiska strategier och stödstrukturer, för att tillgodose allas behov. Alla elever ska få möjlighet till att uttrycka sin åsikt. Pedagogen kan även behöva anpassa lärverktyg som används i klassen för att alla ska känna delaktighet och utgå från samma material. Kartlägg verksamhet och lokaler med hjälp av SPSMs stödmaterial och det utifrån gruppen i klassrummet. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Hur fungerar det för eleverna i klassrummet? Har vi utformat den sociala miljön så att alla elever har en möjlighet till att vara delaktiga och uppleva trygghet? Har vi valt pedagogik utifrån alla elevers möjligheter till lärande? Använder vi klassrummet på bästa sätt för att stödja alla elevers lärande? Förändringar kan behöva göras under terminens gång för att det är något som inte fungerar. För att undvika oro är det bra att berätta i förväg om förändringar om det är möjligt. Gruppens dynamik kan ändra sig efter hur man placerar eleverna i rummet. Sitter alla på bästa plats för att optimera lärandet? I skolan behöver vi generalisera samtidigt som vi bevakar individuella förutsättningar. Generella lösningar ger ofta goda förutsättningar för många elever i klasserna. För att säkerställa att barn i förskolan blir erbjudna en god miljö, att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt stimulerade till utveckling och lärande, behöver pedagogen göra samma bedömning som pedagogen i skolan. Individnivå Vad säger lagen: Skollagen 1 kap 10 : Barn ska ha möjligheter att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. 26 (81)

27 Hur ska barn ges möjlighet att få uttrycka sin åsikt i skolan? Ofta är det eleven själv som bäst kan besvara den frågan. Alla barn är unika men ändå lika när det gäller mänskliga behov och rättigheter i skolan. Skolan som verksamhet har ansvaret för att alla barn får samma möjligheter till lärande och kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Skolan ska göra utbildningen tillgänglig för alla elever. För elever med funktionsnedsättningar kan det innebära specifika anpassningar och åtgärder. För att lyckas behöver verksamheten kunskap om vilka anpassningar och åtgärder som krävs för att optimera en lärmiljö utifrån verksamhetens behov. Indikatorerna i värderingsverktyget kan ge hänvisning för vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras. Verksamhetens och pedagogens utgångsläge ska vara att tillrättalägga hela lärmiljön utifrån alla elevers behov, innan specifika lösningar tas fram. Verktyget som SPSM tagit fram kan vara ett stöd i detta arbete. Sedan kan vissa elever behöva individuella lösningar för att kunna delta i socialt umgänge, i inlärningssituationer, med hjälpmedel eller rent fysiskt. Detta kan dokumenteras i exempelvis en individuell tillgänglighetsplan. Skolan behöver ha förutsättningar för att: en handlingsplan finns på skolan för att fånga upp elever i riskzonen vid behov göra en individuell tillgänglighetsplan vid behov göra en pedagogisk utredning vid behov upprätta åtgärdsprogram med inplanerad uppföljning och utvärdering samarbete och konsultation sker med elevhälsans personal samverkan sker med alla berörda pedagoger tydliggöra konsekvenserna vid en bedömning av en tillgänglig lärmiljö utifrån barnets bästa. I förskolan ska även barn få möjlighet till att fritt få uttrycka sina åsikter. Det betyder att tillfällen för det måste skapas. Förskolechefen ska se till att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd får det som deras speciella behov kräver. Förskolan behöver ha förutsättningar för att: stödbehovet relateras till miljön som barnet vistas i eftersträva att tillgodose barns behov av särskilt stöd inom ordinarie verksamhet samt att personalen har adekvat kompetens ha kunskap om och tillhandahålla en bred repertoar av olika stödformer fortlöpande utvärdera om resurserna för barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna varit relevanta. 27 (81)

28 Indikatorer för en tillgänglig utbildning De följande indikatorerna är de som representanter från verksamheten kan göra en självvärdering av genom att använda del 1, kartläggning för respektive skolform Förutsättningar för lärande 1.1 Rätten till lärande 1.2 Språk och kommunikation Alternativ och kompletterande kommunikation* Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk* 1.3 Kunskaper och värden 1.4 Fysisk aktivitet 1.5 Motivation 2 Social miljö 2.1 Delaktighet 2.2 Jämlikhet 2.3 Mångfald 2.4 Demokrati 3 Pedagogisk miljö 3.1 Pedagogiska strategier och stödstrukturer Arbetslag Elevhälsa 3.2 Lärsituationer 3.3 Lärstilar 3.4 Lärverktyg It i lärandet* 3.5 Hjälpmedel 4 Fysisk miljö 4.1 Innemiljö Auditiv miljö* Visuell miljömiljö Luftmiljö Rum för lärande Rumsutformning 4.2 Utemiljö Skolgården Förskolegården 39 * = Fokusområden inom SPSM. 28 (81)