Budget Beslutad: Reviderad:

Transkript

1 Beslutad: Reviderad:

2 Innehåll 1. Organisation och verksamhet Verksamhetsbeskrivning Styrning och geografisk placering Processorganisation Handlingsprogram och mål Nationella mål Vision Verksamhetsidé Verksamhetsmål Inriktningsmål Prestationsmål och verksamhetsplan Ekonomi Prognos för innevarande år Finansiella mål och god ekonomisk hushållning Budgetram Revisionsbudget Driftsbudget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Finansiella poster Jämförelsestörande poster Investeringsbudget för 2015 och plan för Prognos 2014 och budget 2015, resultat- och balansräkningar Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Budget 2015 och plan för Sida 2 (13)

3 1. ORGANISATION OCH VERKSAMHET 1.1 Verksamhetsbeskrivning Kommuner har en rad åtaganden inom hot- och riskområdet. De åtaganden som berör räddningstjänsten regleras främst i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. I Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner är räddningstjänsten organiserad i ett gemensamt kommunalförbund: Räddningstjänsten Västra Blekinge. Förbundet ansvarar för medlemskommunernas rättigheter och skyldigheter enligt ovan nämnda lagstiftningar. Förbundet har tidigare även samordnat medlemskommunernas åtaganden avseende kris- och säkerhetssamordning vilket från och med 2015 har återförts till respektive kommun. Medlemskommunernas andel i förbundet fördelas enligt följande: Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun 57,80 procent 24,90 procent 17,30 procent De åtaganden kommunerna har enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor finansieras av skattemedel. Det kan ses som ett grundskydd i samhället och innebär att ett ingripande från räddningstjänsten är utan direkt kostnad för kommuninvånarna. Räddningstjänsten skall aktivt arbeta för att skapa trygghet och säkerhet hos dem som bor och vistas i kommunen. Detta sker genom olika förebyggande åtgärder där vi hjälper den enskilde att stärka sitt eget skydd, men också genom att säkerställa en effektiv och kvalitativ operativ verksamhet. En viktig del är arbetet med erfarenhetsåterföring från insatser där vi dels kan återföra kunskap till den egna organisationen för att förbättra och utveckla den egna verksamheten och dels återföra kunskap till medborgarna för att öka medvetenheten kring olika risker. Utöver räddningstjänstuppdraget har förbundet även ett myndighetsuppdrag som gäller att utöva tillsyn och utfärda tillstånd enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Det primära ansvaret att förebygga olyckor kvarstår alltid hos den enskilde individen eller enskilda organisationen. Ansvaret kan innebära allt ifrån att byta batterier i brandvarnaren till krav på systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse av brandskyddet. Räddningstjänsten utför även andra tjänster än de som regleras enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, såsom utbildningar, sanering efter olyckor eller annan service. Sida 3 (13)

4 1.2 Styrning och geografisk placering Räddningstjänsten Västra Blekinge styrs av en förbundsdirektion som består av nio ordinarie ledamöter, tre från respektive medlemskommun, var och en med personliga ersättare. På tjänstemannasidan leds förbundet av en förbundschef. I förbundet ingår sex stationer: en hel- och deltidsstation i Karlshamn, deltidsstationer i Svängsta, Sölvesborg, Mjällby och Olofström samt ett brandvärn i Kyrkhult. På stationen i Karlshamn finns även majoriteten av den administrativa personalen. 1.3 Processorganisation Vi beskriver idag organisationen utifrån tre huvudprocesser: Stöd till enskilda, Insatser vid oönskade händelser och Analys och utredning. Detta illustreras i en bild där alla tre delar överlappar varandra för att generera bästa möjliga utveckling och synergieffekter för förbundets totala verksamhet. Varje huvudprocess leds av en processledare vars uppgift dels är att samordna verksamheten inom processen och dels att samverka med de andra huvudprocesserna. Respektive process består av flera delprocesser som samordnas av delprocessledare. 2. HANDLINGSPROGRAM OCH MÅL I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges att kommunen skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst, där förebyggande åtgärder särskilt betonas. Handlingsprogrammet för Räddningstjänsten Västra Blekinge uppdaterades i juni 2011 och gäller under perioden Ett nytt handlingsprogram för perioden skall utarbetas under det närmaste halvåret och kommer att fastställas av direktionen under våren Förutom traditionell operativ och förebyggande räddningstjänst ingick tidigare även medlemskommunernas kris- och säkerhetssamordning i förbundets verksamhet. Från och med 2015 drivs de senare verksamheterna i medlemskommunernas egen regi. Vårt arbetssätt inom Räddningstjänsten utgår från definitionen av begreppet process, där processen består i en struktur av behov, aktiviteter och resultat. Behoven ser vi framför allt ur medborgarens perspektiv där vår vision om det skadefria samhället utgör grunden för hela organisationens uppdrag. Andra behov uttrycks i lagstiftning och i Räddningstjänstens inriktningsmål. Våra aktiviteter, som fastställs i en årlig verksamhetsplan, utgår från identifierade behov och skrivs som prestationsmål. Därefter anges och beskrivs även önskat resultat. Uppnådda resultat utvärderas och kan framöver leda till nya behov som blir till nya aktiviteter. 2.1 Nationella mål De lokala målen för arbetet med skydd mot olyckor skall utgå från de nationella målen som anges i lagtext samt från Räddningstjänsten Västra Blekinges förbundsordning. Även förbundets vision och Sida 4 (13)

5 verksamhetsidé, skall ligga till grund för de lokala målen. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anger två nationella mål, räddningstjänsten skall: bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 2.2 Vision Området, som Räddningstjänsten Västra Blekinge verkar inom, skall vara skadefritt. 2.3 Verksamhetsidé Räddningstjänsten Västra Blekinge skall i första hand förebygga olyckor inom verksamhetsområdet skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats och skall samtidigt ha en optimal skadeavhjälpande verksamhet. Räddningstjänsten skall skapa trygghet och säkerhet hos dem som bor och vistas i kommunerna vid såväl vanliga olyckor, extraordinära händelser som under höjd beredskap genom att hålla kvalitet på verksamheten sett både ur ett konsument- och producentperspektiv. Samtliga delverksamheter inom organisationen skall, så långt det är möjligt, sträva efter att upprätta rutiner för en hållbar ekologisk utveckling och en effektiv användning av resurser. 2.4 Verksamhetsmål Verksamhetsmålen som anges i handlingsprogrammet uttrycks i form av inriktningsmål (de verksamhetsområden som prioriteras under perioden) och prestationsmål (de resultat som skall uppnås för att tillgodose inriktningsmålen). Målen skall formuleras så att de möjliggör en tydlig uppföljning Inriktningsmål Direktionens fastställda inriktningsmål för perioden mellan innebär att förbundet skall: sätta medborgaren i fokus med hög tillgänglighet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna aktivt arbeta med att identifiera risker samt förebygga oönskade händelser för att på ett bra sätt planera för åtgärder vid sådana händelser medverka till att stärka den enskildes förmåga att själv förebygga och minska effekterna av oönskade händelser på ett effektivt sätt genomföra räddningstjänstuppdrag vid oönskade händelser aktivt analysera, återföra och sprida erfarenheter från inträffade oönskade händelser Prestationsmål och verksamhetsplan I handlingsprogrammet har två mål formulerats: Verksamhetsplan skall upprättas för de tre processerna stöd till enskilda, insatser vid oönskade händelser samt analys och utredning. Verksamhetsplanen skall innehålla detaljerade prestationsmål inom respektive process. Verksamhetsplanen skall fastställas årligen vid direktionens sista sammanträde i december och följas upp årligen i samband med direktionens bokslutsmöte. Sida 5 (13)

6 I verksamhetsplanen beskrivs behov i respektive huvudprocess och därefter beskrivs prioriterade aktiviteter och förväntade resultat. Verksamhetsplan för 2015 beslutas av direktionen i december Nedan beskrivs ändock några av de aktiviteter som vi ser kommer att prägla 2015: Det övergripande arbetet med att färdigställa handlingsprogrammet för nästa mandatperiod kommer att vara ett viktigt arbete i början av året. Det är ett arbete som griper över samtliga verksamheter i förbundet och leds av räddningschefen. Ett annat projekt som får vissa beröringspunkter med detta är framtagande av en risk- och såbarhetsanalys där organisationen skall göra en grov kartläggning av de riskområden som finns i den egna organisationen. Vi kommer redan i slutet av 2014 att inleda en rekryteringsprocess för att framför allt stärka våra deltidsstationer. Rekryteringen innebär att det redan under de första månaderna av 2015 kommer att genomföras introduktionsutbildning och övning för ny personal för att dessa så snart som möjligt skall kunna tas i tjänst. Ett genomgående tema för nästa år kommer att vara flerbostadshus. Tillsyner på flerbostadshus, som inletts i år, kommer att fortsätta vilket inkluderar såväl Stöd till enskilda som Insatser vid oönskade händelser. Förutom tillsyner genomförs orientering i bostadsområden och en översyn för att säkerställa att våra fordon kan ta sig fram och ställas upp där det behövs. Under nästa år kommer vi också att utvärdera skärsläckaren som finns på den släckbil som inköptes i år. Ett projekt som spänner över flera processer är arbetet med den regionala övningen som skall genomföras i länet i november 2015 tillsammans med flera andra organisationer. Vi kommer redan nu att utse en lokal övningsledare för att delta i planering, genomförande och utvärdering av övningen. Under nästa år kommer organisationen avseende Första Insats Person (FIP) att utökas till att omfatta även Svängsta och Mjällby. Diskussioner kring upphandling av fordon har redan inletts men upphandling kommer att ske nästa år. Då kommer även arbete att krävas för implementering och utbildning avseende den nya organisationen på respektive station. En första utredning avseende förbundets fastighet i Karlshamn genomfördes redan hösten Sedan dess har arbetsmiljöfrågan varit under granskning och ett utredningsarbete tillsammans med Landstinget Blekinge har genomförts avseende en ny eller ombyggd station. Utredningen kommer till årsskiftet att sammanfattas till ett beslutsunderlag för att direktionen senast under våren 2015 skall kunna fatta beslut om hur frågan tas vidare. Detta kommer troligen att få påverkan på budget på längre sikt. Internt ser vi över hur våra processer och arbetssätt kan effektiviseras och moderniseras. En förändring under nästa år blir vårt verksamhetsstöd då det befintliga systemet kommer att läggas ned av leverantören och inte längre stödjas. Arbete med att handla upp ett nytt verksamhetsstöd pågår under hösten 2014 och målsättningen är att implementering av och utbildning i ett nytt system skall ske under första kvartalet Förhoppningen är att det nya systemet kommer att ge oss ökade möjligheter att använda tekniken ytterligare i verksamheten genom nya mobila lösningar både i förebyggande och utryckande verksamhet. Sida 6 (13)

7 3. EKONOMI Förbundets har under de senaste åren haft en stark finansiella ställning där det egna kapitalet har byggts upp och i bokslutet 2013 hade förbundet ett eget kapital på ca 6,5 Mkr. I det delårsbokslut som lades fram per hade det egna kapitalet sjunkit till ca 4 Mkr. Prognosen för helåret ser dock mer lovande ut och förbundet bedömer att det finansiella målet kommer att uppnås. 3.1 Prognos för innevarande år Det prognostiserade resultatet för 2014 visar på ett kraftigt underskott att jämföra med det budgeterade resultatet på blygsamma 14 tkr. Detta diskuterades redan i det fastställda delårsbokslutet per och beror på de kostnader som förbundet haft för organisationsomställning efter ett mycket ansträngt år. Avseende dessa tillkommande ej budgeterade kostnader kommer direktionen i balanskravsutredningen att hävda synnerliga skäl. Därmed kommer heller ingen plan för återställande av det egna kapitalet att upprättas. Direktionen gör bedömningen att nivån på det egna kapitalet även fortsättningsvis kommer att uppfylla det finansiella mål som är beslutat och som beskrivs mer nedan. 3.2 Finansiella mål och god ekonomisk hushållning Ett viktigt finansiellt mål för förbundet har varit det målkapital, dvs fastställd nivå för det egna kapitalet, som direktionen fastställde för två år sedan. I slutet av 2013 beslutade direktionen om ett förtydligande av det finansiella målet i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I riktlinjerna beskrivs att: Kommunalförbundets egna kapital skall i genomsnitt över en femårsperiod vara minst 5 Mkr. Detta tillsammans med de övriga två finansiella målen som rör finansiering av investeringar och avsättning till pensionsskuld ligger till grund för förbundets budgetarbete. Under de senaste åren har förbundets resultat vid flera tillfällen påverkats kraftigt av förändring i diskonteringsränta avseende pensionsskuld samt återbetalning av AFA-premier. Tack vare att förbundet har ett starkt eget kapital har vi dock bra förutsättningar att klara dessa och andra oförutsägbara påverkansfaktorer. Vi har därmed också bra förutsättningar att uppnå de övriga finansiella målen att klara investeringar inom egen budget och ha full avsättning till pensionsskulden. Från och med årsskiftet kommer inte längre kris- och säkerhetssamordning att finnas inom vår organisation och det närmaste halvåret kommer vår nya ledning att se över organisationsstrukturen som helhet och eventuellt göra vissa mindre förändringar och förtydliganden. Vår processorienterade syn på organisationen har hittills gjort att redovisningen utgår ifrån våra olika processer och delprocesser. Under nästa år kan det finnas anledning att justera och revidera detta i samband med att organisationsstrukturen ses över. Vi strävar efter att göra mål och aktiviteter mer överblickbara och lättare att följa upp genom bland annat ökad projektredovisning. Ett internt mål är att få tydligare projektbeskrivningar och bättre koppling mellan mål- och planeringsarbete (budget, verksamhetsplan) och uppföljning (bokslut). Detta arbete tror vi är en viktig del i arbetet med god ekonomisk hushållning och säkerställa att förbundets resurser används på bästa sätt. 3.3 Budgetram 2015 Årets budgetsamråd med medlemskommunerna inleddes, liksom tidigare år, med ett första möte i april med medlemskommunernas respektive ekonomichefer. Då presenterades ett förslag till budgetram för 2015 och även plan för Därefter har även ytterligare samråd med medlemskommunerna hållits. Sida 7 (13)

8 Förbundets äskade budgetanslag för 2015 uppgår till tkr, vilket motsvarar en ökning med tkr jämfört med föregående år. I tidigare samråd med medlemskommunerna har vi kommit överens om att använda SKL:s prognoser där Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) anges, vilket vi också har gjort i detta års budgetarbete. Förändring av budgetramen består till nästa år av uppräkning för arbetskraftskostnader med 3 procent, Dessutom har, en mindre justering för förväntad framtida ökning av beredskapsersättning skett (125 tkr) samt en inflation på övriga kostnader med 2,2 procent. Därefter har anslag från medlemskommunerna justerats till tkr (kompletteringsbeslut togs i direktionen ). Nedan presenteras budgetramen för 2015 fördelad på respektive medlemskommun: Karlshamns kommun (57,80 %) tkr Sölvesborgs kommun (24,90 %) tkr Olofströms kommun (17,30 %) tkr Total budgetram tkr Revisionsbudget I den totala budgetramen ingår revisionsbudget för 2015 som tagits fram i samråd mellan förbundets förtroendevalda revisorer och kommunfullmäktiges ordförande i samtliga medlemskommuner. Man beslutade att räkna upp budgetramen till 130 tkr, vilket inkluderar arvode till de förtroendevalda revisorerna samt kostnader för anlitande av externt sakkunnig revisor. Nästa år kommer troligen revisionen att utökas med ytterligare en förtroendevald revisor för att samtliga medlemskommuner skall vara representerade även i revisionen. 3.4 Driftsbudget Verksamhetens intäkter Under 2014 har vi hittills sett något minskade intäkter totalt sett jämfört med tidigare år. Föregående år hade vi ett antal engångsintäkter beroende på att vi arrangerade en sakkunnigkonferens och även vidareförmedlade hjärtstartare till Karlshamns kommun. Dessutom kan intäkter från utbildningar och tillsyn vara något varierande mellan åren då dessa beror på vilken typ av utbildning som efterfrågas respektive vilka tillsyner som är planerade. Prognosen för helåret visar ändå på en relativt sett liten minskning jämfört med budgeterat. Verksamhetens intäkter för 2015 beräknas med försiktighet och förmodas inte öka i någon större omfattning. En följd av att kris- och säkerhetssamordning flyttas över till medlemskommunerna är att nya avtal kommer att tecknas med kommunerna avseende hantering av bl a VMA-anläggningar och bergrum och förråd i Karlshamn. Detta kommer att öka våra intäkter något samtidigt som det inte kommer att påverka resultatet då vi har motsvarande drift- och arbetskraftskostnader. På lite längre sikt har vi förhoppningar att hitta nya vägar för att öka våra egna intäkter. En sak som vi redan har förbättrat till viss del är arbetet med restvärdesräddning. Vi kommer också att titta mer på finansieringen av myndighetsutövningen och analysera hur väl vår taxekonstruktion kan svara upp mot den verksamhet som bedrivs och som vi vill bedriva framöver Verksamhetens kostnader Förbundets kostnader består till ca 75 procent av arbetskraftskostnader och påverkar därmed budgeten i stor utsträckning. Till stor del är det månadslöner och beredskapsersättningar, vilka är Sida 8 (13)

9 relativt enkla att budgetera med hjälp av prognoser för löneökningar. Vissa delar av arbetskraftskostnaderna är svårare att budgetera, dels rörliga lönekostnader som beror på antal larm och typ av larm, dels pensionskostnader där prognoserna vissa år har skilt sig mycket från slutliga beräkningar. Dessutom påverkas pensionskostnaderna kraftigt av personalförändringar som ofta är svåra att förutse. I oktober 2014 sker en del förändringar att ske avseende bland annat viss jour- och beredskapsersättning. Denna förändring kommer att leda till en ökad lönekostnad, men den totala omfattningen är ännu svår att överblicka. Även det nya pensionsavtalet AKAP-KL kan komma att innebära förändringar med avseende på pensionsskulden. Under hösten påbörjas förhandlingar på central nivå gällande eventuell framtida förändring i pensionsålder för brandmän. De närmaste åren finns ett par möjliga pensionsavgångar vilka kommer att påverka likviditeten framöver genom de månatliga pensionsutbetalningar som görs. Samtidigt som skulden på detta sätt minskar så återbesätts tjänsterna direkt vilket på sikt kommer att öka skulden igen. En utredning tillsammans med Landstinget Blekinge avseende förbundets fastigheter skall färdigställas till årsskiftet. Detta arbete kommer att leda fram till beslut under 2015, vilket kan komma att påverka budgeten redan nästa år. I framtagen budget för 2015 har hänsyn till detta ej kunnat göras Avskrivningar Utifrån framlagd investeringsbudget ser vi att förbundets planerade investeringar kommer att fortsätta i ungefär samma nivå som tidigare år. I princip finns budgeterat för ett större fordon varje år och ytterligare några investeringar som rör räddningsmaterial eller övrig verksamhet. Närmast för 2015 budgeteras för inköp av två fordon av lite mindre karaktär; två FIP-bilar. Dessutom planeras för lite större underhåll på övningsfältet samt inköp av talenheter till rökdykarutrustningen Finansiella poster Finansiella poster består i huvudsak av intäktsränta från banken samt kostnadsränta på pensionsskulden. Förbundet har hittills inte behövt aktivera checkräkningskrediten utan har tvärtom en god likviditet och därför är övriga räntekostnader mycket låga. Även för 2015 bedömer vi att övriga räntekostnader kommer att stanna på en låg nivå Jämförelsestörande poster För 2013 bestod den jämförelsestörande posten av två delar. Dels en intäkt i form av återbetalning av erlagda premier till Fora under åren och dels en kostnad i form av en sänkning av diskonteringsränta för pensionsskuld. För 2015 har vi inga signaler på någon sådan jämförelsestörande post. 3.5 Investeringsbudget för 2015 och plan för Förbundet arbetar internt utifrån en långsiktig investeringsplan, i första hand med investeringar på tio års sikt. Investeringsplanen används vid planering av verksamheten och baseras på en upprättad fordonsplan men även övriga planerade investeringar inkluderas. Övriga investeringar avser inköp för stadigvarande bruk där kostnaden överstiger ett basbelopp. I matrisen nedan samlas dessa investeringar för enkelhetens skull under rubriken räddningsmateriel men en underliggande specifikation finns. Största delen av förbundets anläggningstillgångar består av fordon. Vi har idag fjorton tunga fordon (släckbilar, tankbilar och hävare) och ytterligare fjorton mindre fordon (inklusive räddningsbåten och fem leasade personbilar). Detta kräver noggrann planering för att säkerställa att fordonsparken och Sida 9 (13)

10 övriga investeringar håller en tillräckligt bra nivå för att möta de behov som förbundet dimensioneras för. För att nyinskaffade fordon skall kunna utnyttjas optimalt placeras de i första hand vid heltidsstationen i Karlshamn samt deltidsstationerna i Sölvesborg och Olofström varefter fordon som ersätts placeras ut vid de övriga deltidsstationer där behovet för tillfället är störst. Nedan framgår budgeterade investeringar för 2015 samt planerade investeringar för efterföljande treårsperiod. Uppdatering av investeringsplan sker kontinuerligt och det kan finnas anledning att göra revideringar i planen redan under 2015 beroende på eventuella förändringar avseende förbundets fastigheter. Budget Budgetplan Investering Räddningsmateriel Rökskydd inkl diskmaskin Övningsfältet 350 Slangtvätt Släckbil FIP-bilar Insatsledarbil 700 Tankbil Summa Räddningsmateriel för 2015 avser i första hand investeringar i talenheter till rökdykarutrustning. Sida 10 (13)

11 3.6 Prognos 2014 och budget 2015, resultat- och balansräkningar Resultaträkning Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Medlemsavgift Statsbidrag Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Jämförelsestörande poster -437 Årets resultat Kassaflödesanalys Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för realisationsresultat Ökning/minskning av pensionsavsättning Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av mat. anläggningstillgångar Fsg/utrang av mat. anläggningstillgångar 10 Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Sida 11 (13)

12 3.6.3 Balansräkning Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Sida 12 (13)

13 3.7 Budget 2015 och plan för R E S U L T A T B U D G E T Budget Plan Plan Plan belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Medlemsavgift (inkl statsbidrag) Finansiella poster Årets resultat Förbundet följer löpande prognoser från SKL avseende arbetskraftskostnader och inflation. De planer som visas ovan används som mycket grova planeringsverktyg för att ge en bild av hur förbundets intäkter och kostnader förväntas förändras de närmaste tre åren. Dessa resultaträkningar uppdateras löpande under året. Vi kan konstatera att resultaten de kommande ser ut att möjliggöra en budgetering med ett positivt resultat i storleksordningen 3-4 procent av verksamhetens egna intäkter. Verksamhetens egna intäkter förmodas fortfarande endast öka marginellt medan kostnaderna ökar i större omfattning. Detta betyder att förbundet även framöver är beroende av medlemsavgifterna för att inte åtstramningar skall vara nödvändiga för att förstärka ekonomin och den goda ekonomiska hushållningen. Budgetplaner för kommande år måste förstås även ta hänsyn till den framtida samhällsutvecklingen i medlemskommunerna, vilken på olika sätt kommer att påverka kraven som ställs på förbundet. Etablering av nya industrier samt förändringar i samhällets infrastruktur kommer på olika sätt att löpande förändra riskbilden i samhället. I förlängningen får detta effekter på Räddningstjänstens organisation i form av ökade krav på förebyggande åtgärder, kompetensutveckling bland personal och anpassning av utrustning. Sida 13 (13)