Sammanträdesprotokoll 1 (88)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (88) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset kl. 13:00-22:30 ande Se sida 2 Övriga deltagare Utses att justera Håkan Johansson Brith Fäldt Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, Stadshuset, kl. 11:30 Paragrafer Sekreterare Maria Wiksten Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Håkan Johansson Brith Fäldt Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, Stadshuset Underskrift/anslaget av Maria Wiksten

2 Sammanträdesprotokoll 2 (88) Närvaroförteckning Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Peter Roslund (S) X Helena Stenberg (S) X Maria Holmquist Ek (V) X Kenneth Lundström (V) X Håkan Johansson (M) X Lena Vikberg (S) X Majvor Sjölund (C) X Närvarande kl 22:03 Mats Johansson (S) X Johnny Åström (NS) X Beatrice Åström (S) X Jenny Savela (S) X Ann-Louise Hagström (MP) X Helena Nilseriksdotter (V) X Stefan Askenryd (S) X Daniel Bergman (M) X Agneta Nilsson (S) X Magnus Häggblad (SD) X Ferid Letic (S) X Åke Forslund (L) X Eva-Britt Danielsson (C) X Närvarande kl 22:03 Ruth Rahkola (S) X Christer Lindström (S) X Elisabeth Vidman (S) X Mikael Borgh (V) X Martin Åström (NS) X Eva Åström (NS) X Helén Lindbäck (KD) X Närvarande :40 Anders Nordin (SLP) X Lage Hortlund (M) X Ida Johansson (S) X Sabah Larsson (S) X Lars U Granberg (S) X Ann-Katrine Sämfors (S) X Simon Granberg (MP) X Agnetha Eriksson (S) X Roland Olofsson (S) X Maj-Britt Lindström (S) X Stig Rönnbäck (S) X Britt-Louise Nyman (C) X Charlotte Elworth (M) X Brith Fäldt (V) X Lennart Sundberg (S) X Mojgan Azari (S) X Peter Eriksson (S) X Sven Gösta Pettersson (S) X Marika Risberg (C) X Monika Karlsson (NS) X Karl-Erik Jonsson (M) X Per Lönnberg (V) X Marianne Hedkvist (S) X

3 Sammanträdesprotokoll 3 (88) Catrin Gisslin (MP) X Therese Loos (MP) X Christina Lund (KD) X Rickard Brännström (KD) kl 21:50 X Elin Håkansson (SD) X Närvarande kl 17:30 Robert Håkansson kl 18:35 X Ulla Persson (L) X Bo Olovzon (S) X Anna Bogren Dalberg (S) X Johannes Johansson (C) X Ulf Karlsson (M) X Lars-Olof Pettersson (S) X

4 Sammanträdesprotokoll 4 (88) Innehållsförteckning... Sid Ajournering... 6 Information från Konsument Piteå... 7 Återupptagande av förhandlingarna Räkenskaps- och förvaltningsgranskning för år 2015 samt frågan om ansvarsfrihet för styrelse och nämnder Ajournering Årsredovisning/bokslut samt koncernredovisning för år 2015 och anslagsöverföring till år Riktlinjer verksamhetsplanering (VEP) Årsredovisning och koncernredovisning 2015 för Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) Årsredovisning 2015 för Piteå Hamn AB Årsredovisning 2015 för AB PiteBo Årsredovisning 2015 för AB PiteEnergi Årsredovisning 2015 för Piteå Näringsfastigheter AB Årsredovisning 2015 för Piteå Renhållning och Vatten AB Årsredovisning 2015 för Piteå Science Park AB Val av ombud vid bolagsstämma för Piteå Kommunföretag AB Tillfälliga lån Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus inom stadskärnan och intilliggande områden Taxor färdtjänst Utbetalning lokalt partistöd Fördelning av extra statligt anslag till flyktingverksamheten Motion om metodval för arbetet mot mobbning och kränkning Motion om utredning angående permanentering av riktade kulturpengar Motion om talartid i kommunfullmäktige Motion om allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige Motion om ändrade ägardirektiv till PiteBo AB Motion om ändrade ägardirektiv för PiteEnergi Motion om satsning på barnfamiljer som övergripande styrdokument för all kommunal verksamhet... 50

5 Sammanträdesprotokoll 5 (88) 70 Motion angående etablering av distansundervisning Motion om införande av ämnet retorik i skolorna i Norrfjärdenområdet Motion om lokal upphandling av prydnadsväxter, blommor, buskar och träd Motion om rökförbud på gågatan i Piteå Medborgarförslag angående rökförbud på offentliga platser Interpellation till miljö- och tillsynsnämndens ordförande angående enskilda avlopp Interpellation till barn och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola gällande kostnader för att göra skolan avgiftsfri och dess följdverkningar Fyllnadsval ledamot i fastighets- och servicenämnden Anna Åström (MP) Fyllnadsval (MP) ersättare i samhällsbyggnadsnämnden Fyllnadsval (MP) ersättare i miljö- och tillsynsnämnden Fyllnadsval (MP) huvudman Sparbanken Nord Avsägelse av uppdrag som ersättare i miljö- och tillsynsnämnden Avsägelse av uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden Elisabeth Berg (M) Avsägelse kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige, samt fyllnadsval Motion (SLP) angående medborgarförslagets konstruktion, införande av folkmotion Motion (SLP) angående att ferieplatser skall erbjudas alla nyanlända alt. nyanlända flyktingbarn/flyktingungdomar Motion (SLP) angående mögel i Porsnässkolans matsal och konferensrum Motion (SLP) angående införande av totalförbud av mobiler och motsvarande i Piteå kommuns skolor Motion (KD) om att ge personalen inom förskolan arbetskläder Motion (SD) angående mobilfri skola i Piteå kommun Motion (M) angående ökad tillgänglighet på Bredviksbergets återvinningscentral Motion (SD) angående Framtidens IT i skolorna Interpellation (SLP) till barn- och utbildningsnämndens ordförande angående skolgången för de asylsökande barnen på Pite Havsbad Interpellation (SD) till Socialnämndens ordförande Agneta Ericsson angående hur kommunen avser att hantera asylsökande barn som kommer i sällskap med sina äldre makar Medborgarförslag angående bokcirklar på Piteås bibiliotek Medborgarförslag angående gång och cykelväg till stranden Medborgarförslag angående att säsongsanpassa avståndsgränsen för skolskjuts... 88

6 Sammanträdesprotokoll 6 (88) 43 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar förhandlingarna kl 13:05 för information från Konsument Piteå.

7 Sammanträdesprotokoll 7 (88) 44 Information från Konsument Piteå Siv Öhlund och Inger Thall, konsumentsekreterare, informerar om Konsumentvägledningens verksamhet och hur konsumentpolitiken verkar för en fungerande marknad ur ett konsumentperspektiv. Verksamheten för Budget och skuldrådgivning hade under 2015 totalt 237 ärenden varav 120st tillkom under Man arbetar med skuldsanering både enligt lag och genom frivillig överenskommelse och har även ett samarbete med familjens hus som kan ge stöd till skuldsatta familjer med hemmavarande barn.

8 Sammanträdesprotokoll 8 (88) 45 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptas kl

9 Sammanträdesprotokoll 9 (88) 46 Räkenskaps- och förvaltningsgranskning för år 2015 samt frågan om ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2015 Diarienr 16KS Kommunfullmäktige beviljar styrelse och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret Eftersom revisionsberättelsen är ren och inga anmärkningar finns tas beslutet gemensamt för alla nämnder Revisorerna har efter slutfört uppdrag överlämnat räkenskaps- och förvaltningsgranskning för år 2015, bilaga 16KS155. Revisonen riktar inte någon anmärkning mot vare sig styrelse eller nämnder,ej heller mot enskilda förtroendevalda. Revisionen tillstyrker att ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015 beviljas styrelse och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska frågan om ansvarsfrihet beredas av kommunfullmäktiges presidium, som föreslår att kommunfullmäktige beviljar styrelse och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret Yrkanden Åke Forslund (L): Bifall revisorernas berättelse. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Revisionsberättelse för år 2015 Granskning av årsbokslut 2015 Rapport Granskning av årsbokslut 2015

10 Sammanträdesprotokoll 10 (88) 47 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar förhandlingarna kl , för föredragning av årsredovisningen 2015 av tf kommunchef Torbjörn Johansson och ekonomichef Åsa Öberg.

11 Sammanträdesprotokoll 11 (88) 48 Årsredovisning/bokslut samt koncernredovisning för år 2015 och anslagsöverföring till år 2016 Diarienr 16KS67 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisning och koncernredovisning för år 2015 och fastställa det upprättade bokslutet i föreliggande skick. 2. Kommunfullmäktige bedömer att Piteå kommun har uppnått målet med God ekonomisk hushållning för år 2015 då bedömningen görs att måluppfyllelsen i verksamheterna är i huvudsak fortsatt god. Kommunens och kommunkoncernens ekonomiska resultat är fortsatt relativt stark under Kommunfullmäktige beslutar att av årets resultat 2015 avsätta tkr till resultatutjämningsreserv (RuR) som inrättades av kommunfullmäktige ( 93). RuR uppgår då till tkr. Se balanskravutredning i ärendebeskrivning. 4. På resultatbudgeten förändras finansieringen för år 2016 med totalt tkr, på grund av minskade premier för avtalspensioner ( tkr) och ökade skatteintäkter/generella statsbidrag ( tkr). 5. Kommunfullmäktige beslutar att till kommunens styrelse/nämnder bevilja anslagsöverföring från år 2015 till år 2016 enligt bilaga med 9 740,5 tkr på driftbudgeten och med ,7 tkr på investeringsbudgeten. 6. Kommunfullmäktige beslutar att för anslagsöverföring på driftbudgeten anvisa 9 740,5 tkr och för investeringsbudgeten anvisa ,7 tkr från egna kapitalet. Reservationer Moderaterna: Reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Anders Nordin (SLP): Reserverar sig mot beslutet till förmån för Majvor Sjölunds (C) yrkande. Centerpartiet: Reserverar sig mot beslutet enligt bilaga 16KS67-6.

12 Sammanträdesprotokoll 12 (88) Bokslut 2015 Årsredovisning/bokslut och koncernredovisning för år 2015 föreligger för behandling. Kommunledningskontoret och Strategiskt stöd har tillsammans med övriga förvaltningar och kommunala bolag upprättat årsredovisning samt koncernredovisning. Balanskravsutredningen visar att kommunens resultat för helåret 2015 klarar kommunallagens balanskrav det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna ( tkr). I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras. Försäljning av fastigheter och inventarier har gett en realisationsvinst på tkr. Årets resultat efter justering för realisationsvinst är tkr vilket medger därför en avsättning till resultatutjämningsreserven motsvarande tkr. Anslagsöverföring till år 2016 Styrelse och nämnder har till bokslutsberedningen lämnat in äskande om anslagsöverföring från år 2015 till år Föreslås att anslagsöverföring beviljas på driftbudgeten med 9 740,5 tkr och på investeringsbudgeten med ,7 tkr för pågående projekt. Skatteintäkterna är beräknade utifrån Sveriges Kommuner och Landstings prognos per den 22 december Kostnadsutjämning och LSS-utjämning har justerats med SCBs definitiva beräkning för år AFAs styrelse har beslutat om avgiftsbefrielse för år 2016 avseende avtalsförsäkringar. Yrkanden Peter Roslund (S), Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Johnny Åström (NS), Simon Granberg Johnson (MP): Bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringen att redaktionella ändringar får göras i Årsredovisningen för godkännande vid justering av protokollet. Majvor Sjölund (C), Anders Nordin (SLP): Bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringarna att i anslagsöverföring bevilja 100% överföring av pott för klimatkompensation flygresor (+669 tkr), pott för arbete mot droger (+60 tkr) samt utvecklingspengar för landsbygden (+330 tkr). Att måluppfyllelse gällande miljö- och tillsynsnämnden barn och unga använder inte alkohol eller andra droger sänks till 2. Att måluppfyllelse gällande överförmyndarnämnden utforma stöd som stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv sänks till 2. Att uppdrag för socialnämnden är att ta vara på digitaliseringens möjligheter och för kommunstyrelsen att se över riktlinjer och marknadsföring för vem som kan söka medel för arbete mot alkohol och droger samt för klimatkompensation. Håkan Johansson (M), Lage Hortlund (M): Bifall till samtliga beslutspunkter men att beslutspunkt 2 får tillägget: kommunfullmäktige bedömer att Piteå kommun i hög grad har uppnått målet med God ekonomisk hushållning

13 Sammanträdesprotokoll 13 (88) Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att det föreligger tre förslag. Ordförande prövar förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds förslag. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 Nyckeltal 2015

14 Sammanträdesprotokoll 14 (88) 49 Riktlinjer verksamhetsplanering (VEP) Diarienr 16KS77 Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för budgetarbetet Reservationer Magnus Häggblad (SD): Reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Moderaterna: Reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Centerpartiet: Reserverar sig mot beslutet enligt bilaga 16KS77-3. Utifrån Årsredovisning 2015, nuläget för budget 2016 samt omvärldsanalys 2017 har förslag till riktlinjer utarbetats av kommunledningskontoret i samarbete med ekonomiavdelningen på strategiskt stöd. Yrkanden Peter Roslund (S), Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Simon Granberg (MP), Mats Johansson (S), Ann-Louise Hagström (MP), Helén Lindbäck (KD): Bifall kommunstyrelsens förslag med ändring bilaga 1b, sid 3: Målvärde till nyckeltalet: Andel ungdomar år i Piteå kommun som är öppet arbetslösa eller i program : Halveras till år Majvor Sjölund (C): Uppdra åt kommunstyrelsen att ge förslag på nytt resursfördelningssystem. Införa mål om minskad försörjningskvot fram till 2030 istället för ett ökat befolkningsmål. Resultatet ska uppgå till 2,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Taxor: Nivå på maxtaxa prövas efter ändringsbeslut av regering/ riksdag. Johnny Åström (NS), Åke Forslund (L): Bifall kommunstyrelsens förslag med ändringen att befolkningsmålet utgår. Håkan Johansson (M), Charlotte Elworth (M), Lage Hortlund (M): Moderaterna yrkar på att det ursprungliga förslaget om vardagsbesparingar ska gälla samt att resultatet ska uppgå till 2,0 3,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessutom bör befolkningsmålet för 2030 strykas. Magnus Häggblad (SD), Elin Håkansson (SD): Yrkar återremiss med önskemål om att samtliga satsningar på bejakandet av massinvandring och positiv särbehandling av utlandsfödda samt alla riktade satsningar på mångkultur stryks från dokumentet. Anders Nordin (SLP): Yrkar återremiss med anledning av att utreda hur man får till full gymnasiekompetens. Hur man får till stånd att monopolföretag använder sina resurser till det egna verksamhetsområdet. Hur alternativ till osthyvelprincipen konkretiseras. Hur attraktiva förhållanden som lockar till sig barnfamiljer konkretiseras.

15 Sammanträdesprotokoll 15 (88) Propositionsordning Ordföranden meddelar att han först kommer att ställa proposition på yrkandet om återremiss, om kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde kommer därefter proposition ställas på övriga yrkanden. Därefter prövar ordförande yrkandet om återremiss, och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Därefter ställer ordförande ställer proposition och finner att fyra förslag föreligger. Ordförande prövar förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds förslag. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Riktlinjer för budgetarbetet Bilaga 1a Nämnds och bolagsmål, Riktlinjer Bilaga 1b Nyckeltal -Indkatorer till övergripande mål, Riktlinjer Riktlinjer Bilagor 2-5 Bilaga 6 Beräkningsgrunder

16 Sammanträdesprotokoll 16 (88) 50 Årsredovisning och koncernredovisning 2015 för Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) Diarienr 16KS120 Kommunfullmäktige lägger årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015 för Piteå Kommunföretag AB till handlingarna. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för AB Piteå kommun företag AB föreligger. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket också blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

17 Sammanträdesprotokoll 17 (88) 51 Årsredovisning 2015 för Piteå Hamn AB Diarienr 16KS126 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige lägger årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 för Piteå Hamn AB till handlingarna. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för Piteå Hamn AB föreligger. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

18 Sammanträdesprotokoll 18 (88) 52 Årsredovisning 2015 för AB PiteBo Diarienr 16KS121 Kommunfullmäktige lägger årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 för AB PiteBo till handlingarna. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för AB PiteBo föreligger. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

19 Sammanträdesprotokoll 19 (88) 53 Årsredovisning 2015 för AB PiteEnergi Diarienr 16KS122 Kommunfullmäktige lägger årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för AB PiteEnergi till handlingarna. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för AB PiteEnergi föreligger. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

20 Sammanträdesprotokoll 20 (88) 54 Årsredovisning 2015 för Piteå Näringsfastigheter AB Diarienr 16KS123 Kommunfullmäktige lägger årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 för Piteå Näringsfastigheter AB till handlingarna. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för Piteå Näringsfastigheter AB föreligger. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket också blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

21 Sammanträdesprotokoll 21 (88) 55 Årsredovisning 2015 för Piteå Renhållning och Vatten AB Diarienr 16KS124 Kommunfullmäktige lägger årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 för Piteå Renhållning och Vatten AB till handlingarna. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för Piteå Renhållning och Vatten AB föreligger. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket också blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

22 Sammanträdesprotokoll 22 (88) 56 Årsredovisning 2015 för Piteå Science Park AB Diarienr 16KS125 Kommunfullmäktige lägger årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 för Piteå Science Park AB till handlingarna. Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 för Piteå Science Park AB föreligger. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket också blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

23 Sammanträdesprotokoll 23 (88) 57 Val av ombud vid bolagsstämma för Piteå Kommunföretag AB Diarienr 16KS153 Kommunfullmäktige utser följande ombud och ersättare vid bolagsstämma för Piteå Kommunföretag AB: Ombud: Ruth Rahkola (S) Ersättare: Daniel Bergman (M) et gäller för år Enligt Bolagspolicy för Piteå kommun ska kommunfullmäktige utse stämmoombud för Piteå Kommunföretag AB. Tidigare utsedda har varit Ruth Rahkola (S) som ombud och Daniel Bergman (M) som ersättare. skall tas för ett år, varför nyval måste ske. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket också blir kommunfullmäktiges beslut.

24 Sammanträdesprotokoll 24 (88) 58 Tillfälliga lån 2016 Diarienr 16KS162 Kommunfullmäktige beslutar att limiten utökas för tillfälliga lån år 2016 till 600 mkr. En utökad checkräkningskredit kan vid minusränta och inlåningsavgifter räknas som likviditetsreserv. Efter Riksbankens senaste sänkning av styrräntan har bankerna aviserat om införande av inlåningsavgift mot stora kunder. Det innebär att Piteå kommun får betala en avgift för medel insatta på konton. Avgiften revideras varje vecka och för närvarande är den ca -0,5 %. Detta medför stora årskostnader. Ett räkneexempel: vid ett kontosaldo på en nivå om 100 mkr debiteras kommunen en årsavgift på 0,5 mkr. Inlåningsavgifter är ett nytt scenario inom finansmarknaden som varken banker eller kunder tidigare hanterat. Kommunens finanspolicy är till vissa delar inaktuell, varför en revidering av policyn pågår. Kommunstyrelsen har tolkat finanspolicyns avsnitt 4.3 för räntebärande papper att placeringar får ske genom insättning på fasträntekonto i bank, dock under förutsättning att placeringen kan göras likvid inom som längst 360 dagar. Vid placering i fasträntekonto är regelverket i finanspolicyns avsnitt 4.3 inte tillämpligt. Finanspolicyn i nuvarande form är inte utformad att hantera finansmarknadens nya förutsättningar. Därför uppstår behov av att, under den tid som negativ ränta råder och tills en ny finanspolicy tagits fram, kunna göra avsteg från gällande policy i syfte att minimera dyra avgifter. Att tolka finansmarknadens reaktioner samt Riksbankens fortsatta ageranden är mycket svårt. Hur kommunen på bästa sätt ska kunna minimera dyra bankavgifter kräver ständiga analyser och avvägningar. Kommunens likvida medel, som för närvarande är placerade på bankkonton, är tänkbara att placera i andra typer av räntebärande papper förutsatt att checkräkningskrediterna utökas. För närvarande råder 0 % ränta på checkräknings-kredit ibank, vilket medför att det inte är förenat med någon större kostnad att nyttja dessa en tid. Kommunfullmäktige har beslutat att beloppsgränsen för tillfälliga lån är 300 mkr. Det bedöms dock inte vara en tillräckligt hög nivå för att nyttja av checkräkningskrediter som likviditetsreserv, utan en ökning behöver ske.

25 Sammanträdesprotokoll 25 (88) Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsen , 36

26 Sammanträdesprotokoll 26 (88) 59 Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus inom stadskärnan och intilliggande områden Diarienr 15KS596 Kommunfullmäktige beslutar återremittera ärendet till kommunstyrelsen för tydligare beredning. Priserna för mark för flerbostadshus har under flera år, liksom för hela fastighetsmarknaden, stigit. Marken i kommunens centrala delar/ stadskärnan, samt strandnära tomtmark har stigit mest. I Piteå har priserna årligen räknats upp efter KPI, men då index varit väldigt stilla några år, så har priserna inte följt utvecklingen på fastighetspriserna. Samhällsbyggnadsnämnden tog beslut om att priserna ska utgå från marknadsvärdering. Efter ytterligare analys blir höjningen orimligt hög, flera av projekteten som är igång har påbörjats med den gamla taxan som ingångsvärde. Kommunen vill öka bostadsbyggandet och en höjning till marknadsvärde skulle innebära att bostadsbyggandet inte når den utveckling som kommunen eftersträvar. BTA är betydligt mer vanlig än BRA idag när man jämför med andra kommuner. Bruttoarean (BTA) används i många sammanhang, exempelvis vid planbestämmelser och avgiftsberäkningar. Dessutom är BTA en vedertagen metod inom fastighetsvärdering. Definition BTA BTA är arean av de mätvärda delarna av ett våningsplan inklusive ytterväggar (även när en vind inreds), begränsad av de omslutande byggnadsdelarnas utsida eller annan för mätvärdet angiven begränsning. Exempelvis ytan av en helt inglasad balkong eller ett uterum. Definition BRA Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.

27 Sammanträdesprotokoll 27 (88) Yrkanden Peter Roslund (S), Robert Håkansson (SD): Återremiss för en tydligare beredning. Majvor Sjölund (C): Bifall Peter Roslunds yrkande med tillägg att man fördjupat utreder prissättningen. Propositionsordning Ordföranden meddelar att han först kommer att ställa proposition på yrkandet om återremiss, om kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras vid dagens sammanträde kommer därefter proposition ställas på anledning till återremittering. Därefter prövar ordförande yrkandet om återremiss, och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras med motiveringen att genomföra en tydligare beredning. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus inom stadskärnan och intilliggande områden

28 Sammanträdesprotokoll 28 (88) 60 Taxor färdtjänst Diarienr 16KS13 Kommunfullmäktige höjer färdtjänsttaxan enligt följande: Lägsta egenavgiften kl höjs från 45 kr till 50 kr Lägsta egenavgiften kl höjs från 50 kr till 55 kr Lägsta egenavgiften kl höjs från 55 kr till 60 kr Maxbeloppet för egenavgift höjs från 170kr till 200 kr Reservationer Anders Nordin (SLP): Reserverar sig mot beslutet till förmån för Majvor Sjölunds yrkande. Norrbottens Sjukvårdsparti, Kristdemokraterna, Liberalerna: Reserverar sig mot den föreslagna avgiftshöjningen för färdtjänst när det gäller maxbeloppet på 200kr. Bifaller endast 180kr. Sverigedemokraterna: Reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Centerpartiet: Reserverar sig mot beslutet enligt bilaga 16KS13-5. I VEP 2016 finns uppdraget att komma med förslag till höjning av taxorna från 1 januari Det nya avtalet för taxitransporter blev klart under sommaren och en revidering av kostnaderna är aktuellt. Yrkanden Peter Roslund (S), Elisabeth Åström (S): Bifall kommunstyrelsens förslag Majvor Sjölund (C), Helen Lindbäck (KD), Johnny Åström (NS), Ulla Persson (L), Anders Nordin (SLP): Maxbeloppet för egenavgift höjs från 170kr till 180 kr Magnus Häggblad (SD), Robert Håkansson (SD): Avslag på kommunstyrelsens förslag.

29 Sammanträdesprotokoll 29 (88) Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att tre förslag föreligger. Ordförande prövar därefter förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds (S) förslag. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Protokollsutdrag socialnämnden , 13

30 Sammanträdesprotokoll 30 (88) 61 Utbetalning lokalt partistöd Diarienr 16KS42 1. Kommunfullmäktige beslutar om utbetalning lokalt partistöd enligt Föreskrift om kommunalt partistöd Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar om utbetalning av utbildningsstöd enligt ovanstående föreskrift. Enligt kommentarer till Kommunallagen 2 kap 9 är syftet med partistödet att utveckla en aktiv opinionsbildning bland medborgarna och därmed stärka den lokala demokratin. Utbetalning av lokalt partistöd i Piteå kommun görs enligt de föreskrifter som antagits av kommunfullmäktige Rätt till partistöd har de partier som är representerade i kommunfullmäktige och har en registrerad lokal partiförening. Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatstöd och ett utbildningsstöd. Grund- och mandatstöd utbetalas årligen i förskott under mars månad efter beslut av kommunfullmäktige. Utbildningsstöd utbetalas årligen efter beslut av kommunfullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap 11 andra stycket Kommunallagen intelämnats in till kommunfullmäktige inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år (grund- och mandatstöd) eller innevarande år (utbildningsstöd). Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Föreskrift om kommunalt partistöd i Piteå kommun

31 Sammanträdesprotokoll 31 (88) 62 Fördelning av extra statligt anslag till flyktingverksamheten Diarienr 16KS105 Kommunfullmäktige godkänner förslaget till fördelningen av det extra statliga anslaget för flyktingverksamheten. I slutet på 2015 beslutade riksdagen att tillföra Sveriges landsting och kommuner 9,8 miljarder i ett tillfälligt stöd för högt flyktingmottagande. Piteå kommun tilldelades tkr. Resurser som vi väljer att använda för att förstärka de verksamheter som på olika sätt ansvarar för flyktingmottagandet. Socialnämnden har för 2015 erhållit tkr i extra anslag för flyktingverksamhet. Förslag till fördelning av engångsmedlen enligt nedan med fokus på snabb handläggning, utbildning, etablering på arbetsmarknad och i samhälle och på dialog och folkbildning. Socialnämnden 1500 tidsbegränsad extra resurs för utredning/beslut Barn- och utbildningsnämnden 1000 extra insatser i språksluss, språkintroduktion och inkludering i ordinarie verksamhet Samhällsbyggnadsnämnden 2000 förstärkt kollektivtrafik, förstärkt vuxenutbildning, yrkespraktik mm. Feriearbeten ensamkommande barn, handledarutbildning och resurser på arbetsplatser Överförmyndarnämnden 500 rekrytering och utbildning av gode män Kultur- och fritidsnämnden 500 Stöd till inkludering i ordinarie verksamheter i form av stimulansmedel till föreningar. Nya aktiviteter ex. stadsodling Kommunstyrelsen Investeringar bostäder och samordning bostadsförsörjning 5000 Medborgardialog och folkbildningsinsatser (via studieförbund/fhsk) 500 Till centrala potten för kommande insatser under året 4788 Summa 15788

32 Sammanträdesprotokoll 32 (88) Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall kommunstyrelsens förslag Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

33 Sammanträdesprotokoll 33 (88) 63 Motion om metodval för arbetet mot mobbning och kränkning Diarienr 15KS192 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) lämnar en motion angående rubricerade. I motionen yrkas att den så kallade Farstamodellen och modeller med kamratstödjare inte används, utan istället de metoder som Skolverket funnit vara de effektivaste i att motverka mobbning och kränkning. Motionen redovisas i bilaga 15KS Kommunfullmäktige har den 16 mars 2015, 102 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 27 maj 2015, 82: I skolans styrdokument används inte längre begreppet mobbning i stället används kränkande behandling och trakasserier. Skälet till detta är att skollagen kräver att även enstaka kränkningar ska motverkas. Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för att skolorna i Piteå kommun arbetar utifrån gällande lagstiftning som innebär att alla former av kränkande behandling och diskriminering ska förebyggas och motverkas. Skollagen (2010:800) kapitel 6: 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och unga elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. Piteå kommuns skolor upprättar årligen en plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling som utgår från Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och är upplagda på det sätt som föreskrivs i de allmänna råden. Planerna ska bland annat innehålla: - Mål och utvärdering av föregående års arbete.

34 Sammanträdesprotokoll 34 (88) - Beskrivning av det förebyggande och främjande arbetet för att motverka diskriminering och kränkning samt vem som är ansvarig för att detta arbete genomförs och utvärderas, - Rutiner för anmälningsskyldighet - Rutiner för hur diskriminering och trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras - Hur elever har medverkat eller medverkar i det främjande förebyggande arbetet. Huvudmannen har skyldighet att systematiskt kontrollera anmälda ärenden, sammanställa statistik och undersöka rektors utredning, åtgärder och uppföljningar i ärenden som anmäls till barn- och utbildningsnämnden. Skollagen (2010:800) kapitel 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Barn- och utbildningsnämnden har antagit riktlinjer för skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som beskriver hur förvaltningen ska arbeta med anmälnings- och utredningsskyldigheten. Riktlinjerna reviderades Utvecklingsledare ansvarar för att analysera och redovisa statistiken till barn- och utbildningsnämnden som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Den viktigaste grunden för att motverka diskriminering och alla formera av kränkande behandling är att skolan har ett brett och bra värdegrundsarbete. I den inledande texten till Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2014) framgår att det inte går att ta fram en mall för hur komplexa sociala samspel som ligger bakom kränkningar kan hanteras. Däremot kan teoretiska kunskaper och en stabil värdegrund tillsammans med egna och andras erfarenheter ge underlag för olika handlingsalternativ som kan fungera i elevgrupper. I vissa av Piteå kommuns skolor används delar av olika program mot mobbning i det förebyggande arbetet som inspiration och vid enskilda insatser vilket Skolverket anser är fullt möjligt. Vid dessa enskilda insatser anpassar pedagogerna innehållet på det sätt som bedöms lämpligt utifrån förutsättningarna i den aktuella elevgruppen, skolan och den aktuella situationen. Skolans rektor beslutar om vilka metoder som ska användas för att motverka mobbning och kränkande behandling. Skollagen (2010:800) kapitel 2: 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

35 Sammanträdesprotokoll 35 (88) Skolorna i Piteå har under de senaste åren arbetat med att skapa en trygg och trivsam miljö för eleverna. Trots detta förekommer ibland diskriminering och kränkningar, men detta tolereras inte på skolorna och varje enskild diskriminering eller kränkning åtgärdas. För att förebygga diskriminering och kränkande behandling fokuserar skolorna på att ha ett bra värdegrundsarbete samt arbeta främjande och förebyggande. Skolornas arbete följer de riktlinjer som finns i lagstiftning, allmänna råd och stödmaterial från Skolverket. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären lyfter en viktig fråga. Kränkande behandling innebär att ett barn eller elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Enligt gällande lagstiftning ska alla former av kränkande behandling och diskriminering förebyggas och motverkas och skolan och förskolan har en skyldighet att agera om ett barn skulle uppleva sig kränkt. Skolverket har bland annat 2011 genomfört en utvärdering för att kunna se vilka insatser som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Skolverket kan utifrån det resultat som framkom ur studien inte rekommendera något program i sin helhet. Däremot uppger de att programmen kan fungera som inspiration och källa till enskilda insatser och förhoppningsvis leda till att färre elever utsätts för kränkningar, att mobbning upptäcks och åtgärdas. Skolorna i Piteå har i enlighet med gällande lagstiftning de senaste åren arbetat intensivt med förebyggande åtgärder genom att bland annat skapa en trygg och trivsam miljö för eleverna. Detta genom att skapa en god värdegrund som främjar en trygg och trivsam miljö. Kommunen följer de riktlinjer som finns, men det finns givetvis också en frihet och ett ansvar för respektive rektor att välja en metod som passar den aktuella situationen. Undersökningen Personligt genomförs på uppdrag av kommunfullmäktige. Sedan 2008 genomförs undersökningen årligen bland elever i skolår 7 och 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan. Resultatet används bland annat för att mäta och följa upplevelsen av trygghet och trivsel i skolan. Varje skola tar del av resultatet för den egna skolenheten och arbetar utifrån detta bland annat i trivsel- och trygghetsfrågor. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Yrkanden Helena Stenberg (S), Ruth Rahkola (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag Anders Nordin (SLP): Bifall till motionen

36 Sammanträdesprotokoll 36 (88) Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att två förslag föreligger. Ordförande prövar därefter förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Helena Stenbergs förslag. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Motion

37 Sammanträdesprotokoll 37 (88) 64 Motion om utredning angående permanentering av riktade kulturpengar Diarienr 15KS279 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SLP) har inkommit med rubricerade motion, och anför följande: Bakgrund: I samband med kulturhuvudstadsåret hade Piteå kommun en budget på drygt två miljoner kronor till förmån för kultur. Redan i början beslutades att så mycket som möjligt skulle gå till lokala kulturutövare. Men de femton utvalda kulturprojekten fick bara 14 procent av budgeten. Nästan två tredjedelar gick i form av lönearvoden till projektledningen. Fördelningen av pengar där kulturutövarna kraftigt har missgynnats utifrån vad som från början var avsett har gjort många upprörda. Det hade naturligtvis var betydligt bättre om pengarna hade givits till de ideella kulturföreningar som utövar verksamhet i större och mindre skala. Det är viktigt att stärka och synliggöra norra Sverige. Det är viktigt att stärka och synliggöra Piteå. Det är viktigast att stärka och synliggöra Piteå Landsbygd. Influenser utifrån är naturligtvis viktigt även för en utveckling av kulturen och att hitta samhörighet och samarbete mellan olika kulturer är därför betydelsefullt. Det kan vara en liten bidragande till att öka förståelsen att vi alla människor på denna planet hör samman. Jag tänker då inte bara på samhörighet mellan landsbygdsbor och stadsbor eller lulebor och pitebor utan också på människor från andra regioner i EU och utanför denna samorganisation. Från Grönland, Tibet eller från Andernas karga landskap kan det kanske finnas kulturella likheter som gör ett utvecklande samarbete givande för att placera Piteå som ett av framtidens kulturella centra. Klimatet och avstånden till det mesta har vi ju lika. Det var bara som ett exempel på att visioner och fantasi inte får vara begränsande delar i kommande kulturprojekt. Önskemålet är därför följande: minst en miljon kronor avsättes årligen till kulturföreningar verksamma i Piteå kommun hälften av dessa pengar skall gå till kulturföreningar verksamma i Piteås byar på landsbygden hälften går till föreningar som är verksamma i de mer centrala delarna av Piteå kommun eller omfattar har sin verksamhet i hela Piteå Kommun

38 Sammanträdesprotokoll 38 (88) Yrkande: att en utredning tillsätts där önskemålet och övriga tankar i motionen beaktas för att få till stånd någon form av permanentning av riktade kulturpengar till kulturprojekt förvaltade av kulturföreningarna själva och med särskilt beaktande av fokus på landsbygdens roll. Kommunfullmäktige har den 13 april 2015, 145 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kultur- och fritidsnämndens yttrande den 9 juni 2015, 68: Anders Nordin har lämnat in en motion som kultur- och fritidsnämnden fått för yttrande. I motionen ligger ett förslag om att det årligen, utöver ordinarie budget för kulturverksamhet, avsätts en miljon kronor till ideella kulturföreningar verksamma i kommunen. Att hälften av dessa pengar ska gå till kulturföreningar verksamma på landsbygden och hälften till föreningar verksamma i centrala stadsdelar eller bedriver kulturverksamhet i hela kommunen. Vi kan enas om att kommunala medel bör hanteras på ett sådant sätt att både avsedda verksamheter och kommuninvånare får största nytta och upplevelser genom dessa och att det är en bra tanke att förstärka bidragsmedlen för kultur. Frågan är bara om det inte vore bättre om den ordinarie kulturbudgeten istället förstärks med en miljon kronor. En förstärkning av ordinarie budget öppnar upp möjligheten att omarbeta gällande bidragsnorm till ideella kulturföreningar. En större budget medför att det finns utrymme att lägga in stimulerande åtgärder som kan locka fler ideella kulturföreningar, än enbart de som har sitt säte på landsbygden, att också arrangera utanför tätorten. I Kultur, park och fritids nuvarande budget till ideella kulturföreningar ligger kronor som hanteras utifrån en bidragsnorm antagen av Kultur- och fritidsnämnden. De bidragsformer vi har att arbeta med är möjlig att söka oavsett var i kommunen den ideella kulturföreningen har sin hemvist. Pengarna fördelas årligen ut i form av ett årsbidrag till kulturföreningar som arrangerar minst åtta kulturprogram/år inom den genre föreningen har som sin huvudsakliga verksamhet. Kravet är att det som arrangeras ska marknadsföras så att kulturprogrammen är öppna och tillgängliga för alla invånare i kommunen att ta del av. Däremot krävs inte att minst 50 procent av programmen ska genomföras på landsbygden utan respektive arrangörsförening kan själva besluta om vilka lokaler de vill nyttja för att nå en så stor/bred publikgrupp som möjligt. I praktiken innebär det att de flesta kulturföreningar som erhåller ett årsbidrag genomför sina arrangemang i centrala Piteå eftersom det är där de bäst anpassade lokalerna finns. Utöver årsbidragen finns det möjlighet att ansöka om medel till kulturarrangemang i form av förlustgaranti och i enstaka fall också som ett rent bidrag. Ett stöd som är till för att underlätta för genomförande av mera spontana arrangemang, oavsett var i kommunen arrangören avser att genomföra verksamheten. Dessa arrangemang ska också vara öppna och tillgängliga för alla att ta del av. Den kulturbudget vi har att fördela räcker inte till för att tillmötesgå alla behov och önskemål som finns. Det innebär att Kultur- och fritidsnämnden löpande får ta ställning till och fatta beslut om kulturärenden som inte har möjlighet att erhålla bidrag inom antagen norm. I de fall nämnden anser det möjligt att bifalla den typen av ansökningar belastas nämndens egen bud-

39 Sammanträdesprotokoll 39 (88) get som de har till förfogande. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Kultur är en viktig faktor för orters, kommuners och regioners attraktivitet. Det är viktigt att kunna ta del av ett levande och varierat kulturutbud, liksom att själv ha möjlighet att ägna sig åt skapande verksamhet. Kultur kan vara av avgörande betydelse för människors benägenhet att besöka en plats, att flytta in och att stanna kvar. Kultur är viktigt för attraktivitet och trivsel för såväl pitebor som besökare. Kultur har också betydelse för tillväxt, ett brett kulturutbud bidrar till en god tillväxt. Det finns såväl direkta som indirekta effekter som visar på detta. Bland de direkta effekterna är bland annat storleken på de kreativa näringarna där Piteå tillsammans med Luleå inom dessa näringar har uppemot 900 företag. Flera av kopplingarna mellan kultur och tillväxt är dock av kvalitativ karaktär och därmed svår att sätta exakta siffror på. Kommunen har genom tiderna prioriterat kultur och berörda verksamheter, det är en fråga vi arbetar aktivt med och det är en fråga som fortsatt kommer att vara högt på agendan. Kommunen arbetar också tillsammans med de kreativa näringar och gör även en insats via Piteå Science Park. De ekonomiska resurserna är dock begränsade och det finns många behov att försöka tillgodose. I dagsläget anser jag att den grundbudget som kultur- och fritidsnämnden har för kulturverksamhet måste räcka. När kommunens ekonomi tillåter kan vi göra särskilda satsningar. Sammantaget så är kulturen en av de parametrar som gör Piteå till en attraktiv och uthållig kommun eller som vi uttrycker oss i ett av våra övergripande mål I Piteå utgör kulturen en drivkraft för demokrati, tillväxt och samhällsutveckling Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

40 Sammanträdesprotokoll 40 (88) 65 Motion om talartid i kommunfullmäktige Diarienr 15KS674 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Lage Hortlund (M) har lämnat in en motion gällande talartider i kommunfullmäktige, bilaga 15KS674-1 Kommunfullmäktige har den 16 november 2015, 304, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Yttrande från kommunfullmäktiges ordförande den 23 december 2015: Motionsställaren har helt missuppfattat eller väljer att avsiktligt missuppfatta de trivselregler som funnits i kommunfullmäktige sedan 1994, om inte tidigare. Ordförande har inte infört någon tidsbegränsning i kommunfullmäktige, ej heller någon avstängning av mikrofoner. Däremot har en enig gruppledarträff rekommenderat att vi skulle prova detta på kommunfullmäktigesammanträdet den 19 oktober 2015, vilket ordförande redogjorde inför det sammanträdet. Anledningen till gruppledarnas rekommendation var att alltför många inte håller den överenskomna treminutersregel för inlägg, vilket hade skapat irritation då föregående sammanträde blivit väldigt utdraget. Sammanträdet den 19 oktober blev också ett möte där de flesta höll sig till de överenskomna tre minuterna, men inte i något fall slog ordförande av mikrofonen vid längre inlägg. Kommunfullmäktige beslutar själv om antalet kommunfullmäktigesammanträden i samband med beslut om sammanträdesplaneringen. Detta sker oftast i november och beslutet gäller för nästkommande år. Det finns möjligheter att ha synpunkter på sammanträdesplaneringen vid detta beslut, men detta har ännu inte förekommit. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Vi har trivselregler i kommunfullmäktige, utöver dessa arbetar gruppledarna kontinuerligt med att diskutera formerna för fullmäktige för att hålla en bra nivå på sammanträdena. I ett svar på en motion om begränsning av talartid som behandlades i kommunfullmäktige den 16/ anförde kommunalrådet Roslund: Personligen ser jag fördelar med begränsning av talartid. Det sitter 51 ledamöter i fullmäktige vars tid självklart inte skall ödas i onödan. Har man korta kärnfulla inlägg så går mötena fortare och vi sparar tid, utan att det ska behöva ge avkall på vare sig kvalitet eller demokrati. Med en begränsning av talartiden tvingar man den som ska tala att koncentrera sitt budskap och i förväg tänka igenom vad man vill säga.

41 Sammanträdesprotokoll 41 (88) Jag kan inte annat än hålla med och skulle önska att vi kunde komma överens om en begränsning av talartiden och att vi ska upprätthålla ett respektfullt och öppet debattklimat. Av respekt för varandra och av respekt för demokratin och de vi som folkvalda representerar. En begränsning måste dock ske på frivillig bas efter en enig överenskommelse mellan de inblandade partierna. I nu gällande trivselregler finns en rekommendation att inlägg inte bör vara längre än tre minuter och att en replik ska vara högst en minut. Ingen tvingande regel således. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Motion

42 Sammanträdesprotokoll 42 (88) 66 Motion om allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige Diarienr 15KS673 Kommunfullmäktige återremitterar motionen genom minoritetsåterremiss för att utreda former och konsekvenser och förtydliga de demokratiska aspekterna samt mångfaldsperspektivet. Lage Hortlund (M) har inkommit med en motion gällande allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige, bilaga 15KS Kommunfullmäktige har den 16 november 2015, 303, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Det skulle vara möjligt att sätta upp en punkt på kommunfullmäktiges dagordning som heter allmänpolitisk debatt, förutsatt att det är just en debatt utan koppling till något ärende där yrkanden kan läggas. För att det ska fungera krävs det att gruppledarna tar ett stort ansvar och klargör för sina partimedlemmar att det är just en debatt och att inga konkreta yrkanden kan tas upp till behandling. Om någon skulle lägga ett yrkande under en allmänpolitisk debatt måste ordföranden avvisa det. En allmänpolitisk debatt kommer troligen inte att leda till att ett ärende hanteras snabbare då en sådan inte berör ett specifikt ärende och därmed inte kan leda fram till ett beslut. Kommunfullmäktiges primära roll är att fatta beslut, inte att se till att det förs en allmänpolitisk debatt. Det anser jag är upp till partierna att ordna på annan tid och plats. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen. Yrkanden Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Mats Johansson (S), Ruth Rahkola (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag Håkan Johansson (M), Magnus Häggblad (SD), Helén Lindbäck (KD), Lage Hortlund (M), Robert Håkansson (SD), Johnny Åström (NS), Majvor Sjölund (C), Åke Forslund (L): Återremiss för att utreda former och konsekvenser och förtydliga de demokratiska aspekterna samt mångfaldsperspektivet.