Regionservice Verksamhetsutvecklingsavdelningen

Transkript

1 Verksamhetsutvecklingsavdelningen Liselotte Jonsson Säkerhetsstrateg , SMS Datum (32) Riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd H:\PTS-Brand (2).doc Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26 Telefon (växel): Internet:

2 Datum (32) 1 Allmänt Inledning Syfte Omfattning Tillämpningsanvisningar Planering och samordning Miljömål Regelverk och kravnivåer Lagar, föreskrifter, rekommendationer samt egen ambition Nuvarande status och retroaktivitet Avvikelser, alternativ utformning samt tekniska byten Byggnadsinformation Brandteknisk byggnadsklass Byggnads- och lokalkategorier Särskilda verksamheter och byggnader Kommentarer till byggnads- och lokalkategorier Personers förmåga att själva kunna påverka sin utrymningssituation Lokala föreskrifter inom kommun samt hos nyttjare Dimensionerande brandbelastning Räddningstjänstens insatsmöjlighet Insatsstyrkans förutsättningar Insatstid Tillträde Släckvatten Insatsplaner, orienteringsritningar och varselmärkning Tillämpning av insatsplaner Utförande av insatsplaner Brandtekniska installationer Larmsystem Automatiskt brandlarm Utformning och aktivering Utrymningslarm Utformning och aktivering Brandgasventilation Brandgasventilation vid alternativ utformning Utformning, övrigt Fasta släcksystem, sprinkler Tillämpning Utformning Brandsläckningsutrustning för personer på plats Utrustning Utrymning Anpassning till personer med funktionshinder Fönster för utrymning Utrymning till säker flyktplats... 21

3 Datum (32) 6.4 Utformning av dörrar/passager till och i utrymningsväg Dimensionering Låsning av utrymningsväg Utrymningsskyltning, vägledande markering Nödbelysning, reservkraft Utformning Utrymningsplaner Skydd mot brandspridning inom brandcell Skydd mot brandgasspridning inom vårdavdelning Brandspridning mellan brandceller Brandcellsindelning, tillämpning Brandteknisk klass, kravnivåer på avskiljning Lokaler som särskilt ska beaktas Vindar och installationsutrymmen Känsliga utrymmen Drifttekniska system Medicinteknisk utrustning Bärförmåga Generella krav Drifttekniska system Ventilationssystem Uppvärmningssystem Särskilda områden, brands uppkomst Hantering av brandfarlig vara Explosionsfarlig miljö Tryckkärl, gasflaskor och centralgas Elektriska installationer Upplag mm på utvändiga markytor Anlagd brand Mediaförsörjning Projektering av brandskydd vid nybyggnad och byggnadsändring Projektering av brandskydd Rekommenderad projekteringsgång för brandskydd Övergång till driftsskede Avsteg Alternativ utformning, verifiering Lång insatstid för räddningstjänsten Brandskydd vid byggnation, installation och reparation... 32

4 Datum (32) Förord Riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd är framtagen av. Syftet är att åstadkomma ett beslutsdokument som dels lägger ribban för vissa strategiska beslut i brandskyddsfrågor, dels kommunicerar brandskyddsfrågor med verksamheter. Riktlinjerna begränsar sig till funktioner och behandlar inte hur dessa skall åstadkommas. Riktlinjer upprättas för varje väsentlig aspekt definierad för PTS Dessa fastställes av ledningsgruppen efter samråd med berörda verksamhetsansvariga och bestämmer den kravnivå som uttrycks i PTS med mer preciserade krav och förslag till tekniska lösningar. Syftet med dessa riktlinjer är att brandskyddsaspekter skall tillvaratas vid lokalplanering, projektering och genomförande av byggprojekt. Lika viktigt är att dessa aspekter beaktas vid ombyggnader och vid underhåll. Som lägsta myndighetskrav gäller Plan och bygglag med gällande föreskrifter, Räddningsverkets och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utöver de funktions- och detaljkrav som redovisas i gällande föreskrifter anges i detta dokument egen ambition avseende brandskyddet, som i vissa avseenden ligger över de lägsta krav på brandskydd som samhället ställer.

5 Datum (32) 1 Allmänt 1.1 Inledning Dessa riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd är upprättade av. Riktlinjerna ska tillämpas i kombination med gällande regelverk och rekommendationer samt övriga riktlinjer och objektsknuten byggnadsinformation som upprättas av. Riktlinjerna ska tjäna som stöd vid systematiskt brandskyddsarbete, planering och genomförande av brandskyddsåtgärder samt vid projektering av byggnader och tekniska system inom s fastighetsbestånd. Arbetet med både den organisatoriska och tekniska brandsäkerheten ska bedrivas i ett långsiktigt perspektiv med syftet att vara uthålligt. Det tekniska brandskyddet i fastigheterna ska präglas av enhetlighet och kontinuitet samt vara både robust och flexibelt. Projektering av tekniskt brandskydd ska ske integrerat med övriga discipliner och enligt s interna anvisningar angående verksamhetssystem, samt enligt vedertagen branchpraxis. 1.2 Syfte Riktlinjerna för byggnadstekniskt skydd avser att säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig brandskyddsnivå inom de byggnader som förvaltas av. Vidare utgör de en bas så att brandskyddsarbete i samband med projektering, inventering, egenkontroll, utbildningar och tillsyner kan utföras på ett effektivt sätt. Riktlinjerna är avsedda att utgöra en vägledning och vara ett stöd för alla som arbetar med brandsäkerhet inom s fastigheter. De direktiv som anges avser i huvudsak att vara funktions- och kvalitetsorienterade utifrån gällande myndighetskrav och utifrån s egna ambitioner för ett bra brandskydd. Den tjänsteman eller konsult som utsetts att projektera, organisera eller utbilda svarar således fullt ut för sin produkt, dess funktion och kvalitet. 1.3 Omfattning Riktlinjerna omfattar generellt de byggnader som ägs av och förvaltas av. Externt inhyrda lokaler från annan ägare omfattas inte formellt av dessa riktlinjer. I dessa fall regleras brandskyddsåtagandet genom avtal.

6 Datum (32) Informationen i riktlinjerna kan dock i tillämpliga delar nyttjas som underlag vid brandtekniska frågor. 1.4 Tillämpningsanvisningar Som lägsta myndighetskrav gäller Boverkets byggregler samt Räddningsverkets och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I Riktlinjerna redovisas kompletterande funktioner och tolkningar som i vissa avseenden ligger över de lägsta krav på brandskydd som samhället ställer. Riktlinjerna ska tillämpas där det är lämpligt och möjligt i det enskilda fallet, varvid den för projektet eller delprojektet aktuella fackmannen ansvarar för den slutliga tekniska lösningen. Hänsyn ska även tas till andra regelverk och standarder som erfordras för det enskilda ärendet eller projektet. För detta svarar den som är satt att handlägga ett ärende eller ett projekt. 1.5 Planering och samordning För att brandskyddet i en fastighet ska få avsedd effekt erfordras att funktionslösningar och tekniska åtgärder förstås och accepteras av de personer som vistas i den berörda byggnaden. Det är därför viktigt att projektering av byggnads- och installationstekniska system, utrymningsstrategi etc planeras i samråd med hyresgäster, verksamheter, upphandlad driftentreprenör och berörda myndigheter så att utformningen och funktionen blir ändamålsenlig. Se även avsnitt Projektering av brandskydd. 1.6 Miljömål har en miljöpolicy. De miljömål och miljökrav som formuleras med utgångspunkt från miljöpolicyn ska uppfyllas i tillämpliga delar. Vid val av brandteknisk funktionslösning samt vid materialval ska dess påverkan på miljön värderas och sammanvägas med andra faktorer såsom ekonomi och driftsäkerhet. Avstämning ska alltid ske mot s miljömål och miljökrav. 2 Regelverk och kravnivåer 2.1 Lagar, föreskrifter, rekommendationer samt egen ambition Det finns ett stort antal krav som påverkar utformningen av det byggnadstekniska brandskyddet, både vid nybyggnation samt vid drift och underhåll av befintliga anläggningar. Ägare och/eller innehavare kan även välja att ha en egen ambition om en högre skyddsnivå än myndighetskraven. I detta fall avser egen ambition de

7 Datum (32) åtgärder som vidtar. Tillkommande kravnivåer genom eventuella lokala krav inom olika kommuner eller hos olika nyttjare behandlas inte i dessa riktlinjer. Riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd utgår från Boverkets byggregler (BBR) samt Europeiska konstruktionsstandarderna (EKS). I de fall andra kravområden tillämpas anges detta i riktlinjerna med hänvisning till aktuell föreskrift eller rekommendation. 2.2 Nuvarande status och retroaktivitet Fastigheter som förvaltas av har i många fall genomgått nybyggnad och om- och tillbyggnader under olika lagstiftningar och reglerverk. Med det följer att nivån på det byggnadstekniska brandskyddet varierar. Krav på att retroaktivt åtgärda höjda krav sedan byggnationen, föreligger inte så länge byggnaden eller byggnadsdelen upprätthåller funktionen enligt det ursprungliga kravet, samt om byggnadsdelen inte påverkas av en ändring där dagens kravnivå blir aktuell. strävar dock efter att svaga länkar i brandskyddet successivt ska bytas ut för att erhålla en enhetligt skyddsnivå med högsta prioritet i de fall då personsäkerheten direkt påverkas. Motsvarande gäller för ägarens egen ambition vilken är att betrakta som en målbeskrivning där de utökade kraven ska utredas i varje enskilt fall och successivt åtgärdas vid behov. 2.3 Avvikelser, alternativ utformning samt tekniska byten Frågor som rör avvikelser från gällande regelverk och alternativ utformning samt verifiering behandlas under avsnitt Projektering av brandskydd. 3 Byggnadsinformation 3.1 Brandteknisk byggnadsklass Brandteknisk byggnadsklass styrs främst av byggnadens våningsantal, area samt av vilken verksamhet som finns i byggnaden. Byggnadsklasserna är Br1, Br2, Br3 där Br1 utgör den högsta kravnivån. 3.2 Byggnads- och lokalkategorier Aktuell verksamhet inom lokalerna påverkar främst den brandtekniska byggnadsklassen, samt i vissa fall direkta detaljkrav som berör brand- och utrymningssäkerheten. Ur brandskyddssynpunkt delas s byggnader in i följande byggnads- och lokalkategorier: 1 - Kontor och motsvarande lokaler Avser lokaler där personer stadigvarande vistas. Normalt en fast arbetsplats där personer har god lokalkännedom.

8 Datum (32) 2 - Allmänna lokaler som ej utgör samlingslokal Här avses exempelvis undervisningslokaler, mindre butiker (t ex apotek) samt mottagningslokaler för tillfälliga undersökningar och behandlingar (t ex vårdcentraler, folktandvårdsmottagning). 3 - Allmänna lokaler som utgör samlingslokal Här avses till exempel de lokaler som omfattas av aulor, restauranger, hörsalar och större butiker med en personbelastning som överstiger 150 personer. 4 - Hotell, vandrarhem Här avses byggnader eller delar av byggnader som är avsedda för tillfälligt boende med sovande, ej vårdtagare, som inte kan förväntas ha god lokalkännedom. Patienthotell behandlas generellt under denna kategori. 5 - Bostäder, eget boende Här avses byggnader eller delar av byggnader som är avsedda för fast boende med sovande som kan förväntas ha god lokalkännedom. Familjedaghem, servicehus samt gästlägenheter (jmf studentboende) behandlas generellt under denna kategori. Servicehus kan behandlas inom denna kategori under förutsättning av de boende ej är i behov av kontinuerligt stöd eller vård av personal. Småhus och motsvarande behandlas ej i riktlinjerna. 6 - Särskilt boende för personer med vårdbehov Grunden är att boendeformen betraktas som normalt boende, kompletterat med vissa personsäkerhetshöjande åtgärder. Exempelvis är hem för vård och boende, gruppbostäder för utvecklingsstörda, psykiskt sjuka eller åldersdementa samt liknande anläggningar. Servicehus behandlas generellt under denna kategori då de boende i flera fall är i behov av kontinuerligt stöd eller vård av personal. 7 - Vårdanläggning Här avses lokaler för sjuk- och socialvård samt omsorg om personer med funktionshinder som medför sängliggande eller rörelsehinder. Som vårdanläggning betraktas exempelvis sjukhus och sjukhem. 8 - Tekniska utrymmen där allmänheten ej har tillträde Här avses bland annat fläktutrymmen, ställverk, elcentraler, tele- och datacentraler, hissmaskinrum, kompressorrum, värmecentraler, och motsvarande där personal kan förväntas vistas tillfälligt för tillsyn och underhåll. Fasta arbetsplatser förutsätts ej finnas inom dessa lokaler. 9 - Lokaler där verksamheten direkt tillför en risk i form av ökad brandfara eller alstrande av giftiga avgaser Följande underkategorier behandlas:

9 Datum (32) 9.1 Lokaler med hantering av brandfarlig vara som inte är att betrakta som ringa samt lokaler i övrigt som utgör brandfarligt utrymme enligt SVFS 2004:7. Laboratorier där brandfarlig vara hanteras ingår generellt här. 9.2 Garage eller motsvarade lokaler där risk finns för att brandfarliga eller giftiga gaser alstras. 9.3 Storkök 9.4 Lokal med eldstad 3.3 Särskilda verksamheter och byggnader Helikopterlandningsplats, plattform Inom fastighetsbestånd finns helikopterlandningsplats. Särskilda byggnadstekniska krav för plattform behandlas ej närmre i dessa riktlinjer utan krav enligt Luftfartslagen, Luftfartsverkets regelverk förutsätts vara uppfyllda. Flygplatser som har godkänts enligt 6 kap 9 första stycket Luftfartslagen (1957:297) omfattas även av skyldigheterna vid farlig verksamhet eftersom de utpekas särskilt i 2 kap. 41 Lagen om skydd mot olyckor, se även SRVFS 2004: Kommentarer till byggnads- och lokalkategorier Redovisade byggnads- och lokalkategorier är en direkt anpassning till den verksamhets- och byggnadsindelning som görs i BBR. Gränsdragningen mellan de olika kategorierna kommer inte alltid att vara helt självklar. Ansvariga projektörer ska i ett tidigt skede utreda vilken verksamhet som kommer att vara aktuell för byggnaden eller lokalerna Personers förmåga att själva kunna påverka sin utrymningssituation Problematiken är främst aktuell för kategori 7 (vårdanläggningar) kategori 6 (särskilt boende för personer med vårdbehov) samt till viss del för kategori 5 (eget boende) utifrån om de boende/vårdtagarna är att betrakta som rörelsehindrade eller sängliggande. De grundförutsättningar som ska beaktas avseende val av kategori, både vid nybyggnation samt för befintliga byggnader är hur stor möjlighet de boende/vårdtagarna själva har att kunna påverka sin egen utrymningssituation. Förändringar över tiden avseende försämrad rörelseoch förflyttningsförmåga ska beaktas. Detta visar direkt hur personalberoende och personalkrävande en utrymningssituation kan bli samt vilka stödjande brand- och utrymningstekniska system som ska finnas Lokala föreskrifter inom kommun samt hos nyttjare Inom vissa kommuner samt hos nyttjare kan lokala föreskrifter ha utarbetats för att tydliggöra kommunens eller nyttjarens egen ambition avseende brandskydd inom vissa verksamheter. Eventuellt tillkommande krav

10 Datum (32) behandlas ej i dessa riktlinjer, se vidare 1.5 Planering och samordning och 12.1 Projektering av brandskydd, angående brandskyddsprojektering och samordning inom dessa frågor. 3.5 Dimensionerande brandbelastning Inom aktuella byggnader för är generellt dimensionerande brandbelastning 200 MJ/m² avseende bostäder, kontors-, vård och undervisningslokaler samt teknikutrymmen. Större lokaler såsom höglager med förvaring av stora mängder brännbart material (papper, trä, plaster mm) ska dock beaktas i hänseende av högre brandbelastning. Förvaring av brandfarlig vätska och gas i tillståndspliktig mängd medför generellt en förhöjd brandbelastning. Ökade brandskyddskrav enligt kategori 9.1 ska i dessa fall generellt beaktas. Genom SRV:s föreskrifter för hantering av brandfarlig vara kan högre krav än de som anges i BBR ställas på brandtekniska funktioner. Kraven från SRV ska då gälla. 4 Räddningstjänstens insatsmöjlighet 4.1 Insatsstyrkans förutsättningar Insatstid Riktlinjerna förutsätter generellt att insatstider till aktuella byggnader är upp till 10 min motsvarande Grupp I-bebyggelse enligt SRV:s allmänna råd varvid ingen ökad skyddsnivå med hänsyn till räddningstjänstens insatstid har beaktats i de krav som anges. Överskrider insatstiden till objektet 10 min ska dessa förhållandens särkskilt beaktas vid brandskyddsprojekteringen, se vidare 12.3 Lång insatstid för Räddningstjänsten Tillträde För byggnader som är försedda med ett automatiskt brandlarm kopplat till räddningstjänsten ska det generellt finnas en insatsnyckel som är tillgänglig för insatsstyrkan och medger tillträde till larmade lokaler inom byggnaden. Vid förändringar av låssystem ska dörrar som behöver passeras av räddningstjänsten beaktas, både dörrar i fasad samt invändiga dörrar Släckvatten Kommunalt och eget släckvatten Utöver det släckvatten som medtas av räddningstjänsten förutsätts att det finns tillgång till uttag av släckvatten genom de vägg- och markbrandposter som tillhör det kommunala eller egna vattenledningsnätet. Förändringar, både tillfälliga och permanenta, som påverkar brandposternas funktion och

11 Datum (32) placering ska alltid meddelas till räddningstjänsten och eventuella insatsplaner ska uppdateras. Vid nybyggnad ska tillgång till brandposter för räddningstjänstens släckvattenuttag beaktas. I vissa fall kan anpassning av vattenledningsnätet krävas med förbikopplingar av mätare t ex där högt vattenuttag kan bli aktuellt. Skylt som anger brandpost ska finnas i anslutning till väggbrandposter. Markbrandposter ska kunna identifieras genom riktningsskylt med avståndsangivelse. Stigarledningar Anslutningspunkter och styrdon för extern vattenmatning ska vara tydligt markerade genom varselmärkning och vara försedda med instruktion som anger handhavande samt verkningsområde. Skylt som anger stigarledning ska finnas i anslutning till stigarledningar. 4.2 Insatsplaner, orienteringsritningar och varselmärkning Se vidare avsnitt Larmsystem. Varselmärkning på plats för räddningstjänstens information ska beaktas så att brandtekniska funktioner framgår. Skyltning redovisas närmare under respektive avsnitt i riktlinjerna Tillämpning av insatsplaner Normalt föreligger krav på insatsplaner för farlig verksamhet enligt SRVFS 2004:8. Genom egen ambition ska det i samband med projektering och brandskyddsöversyn av byggnader inom sjukhusområden. Ritningar, A- modeller anpassas i dessa fall för att utgöra underlag till insatsplaner Utförande av insatsplaner Insatsplaner upprättas av efter underlag enligt Tillämpningsansvisningar 2011:FFI. 5 Brandtekniska installationer 5.1 Larmsystem Larmsystem för brandskydd installeras med avsikt att: Erhålla en tidig upptäckt av brand. I detta fall avses ett automatiskt brandlarm kopplat till bemannad plats. Avseende bemannad plats kan en larmorganisation med personal på plats utnyttjas. Vanligtvis sker dock larmöverföring direkt till räddningstjänsten eller via larmförmedlare. Erhålla en tidig upptäckt av brand i samband med alternativ utformning och därmed skapa möjligheter till en snabb utlarmning av räddningstjänsten och förbättrade insatsförutsättningar. I detta fall

12 Datum (32) avses ett automatiskt brandlarm kopplat till räddningstjänsten. Automatiken ska generellt bygga på rökdetektorövervakning. Larmorganisation med bemannad plats och larmlagring innan larmöverföring till räddningstjänsten sker kan i vissa fall nyttjas. Erhålla en tidig varseblivning för en säkrare utrymning. Här avses ett utrymningslarm som normalt aktiveras automatiskt genom rökdetektorstyrt brandlarm med möjlighet till manuell aktivering genom larmtryckknappar. Manuell aktivering av utrymningslarmet från bemannad plats vid indikerad brand kan i vissa fall förekomma. Även aktivering enbart genom larmtryckknappar inom lokalerna kan förekomma Automatiskt brandlarm Generellt installeras automatiskt brandlarm inom samtliga kategorier genom hel- eller delskydd. Brandlarmet nyttjas även som utrymningslarm, se avsnitt Utrymningslarm Utformning och aktivering Med helskydd avses fullständig övervakning enligt SBF 110:6. Inom lokaler som är skyddade med automatisk vattensprinkler kan brandlarmets värmedetektorer undantas. Med delskydd avses övervakning enligt SBF 110:6 med följande omfattning: Utrymningsvägar Korridorer Samlingslokaler för mer än 150 personer Hotellrum, jourrum Teknikutrymmen Lokaler med hög brandbelastning Lokaler med ökad risk för uppkomst av brand Inom lokaler som är skyddade med automatisk vattensprinkler kan brandlarmets värmedetektorer undantas. För kategori 6 (särskilt boende för personer med vårdbehov) och kategori 7 (vårdanläggning) tillämpas helskydd. Inom övriga kategorier tillämpas delskydd. I de fall omkringliggande verksamheter och lokaler påverkar kategori 6 och 7 ska helskydd tillämpas. Det automatiska brandlarmet ska så långt som möjligt vara baserat på rökdetektorer. Val av annan typ av övervakning, exempelvis värmedetektering eller aktivering genom sprinklersystem, ska speciellt utredas i varje enskilt fall. Utförande ska generellt ske enligt Regler för automatiskt brandlarmanläggning SBF 110:6, med komponenter i enlighet med SS-EN 54. Avsteg från reglerna, exempelvis avseende övervakade lokaler med

13 Datum (32) detektorer, kan i vissa fall godtas men ska utredas och dokumenteras i varje enskilt fall, se även nedanstående avseende anpassad utformning för vissa kategorier. Service och orienteringsritningar ska följa s Tillämpningsanvisningar 2011:FFI. Symboler ska följa SBF 110:6. Larmöverföring Det automatiska brandlarmet ska överföras till bemannad plats vilket normalt utgörs av räddningstjänsten där inte annat anges enligt nedanstående. Överföring kan ske antingen direkt eller via larmförmedlare. Placering av brandlarmstablå ska ske i samråd med räddningstjänsten. Orienteringsritningar för brandlarmet ska finnas och samordnas lämpligen med insatsplanerna. Byggnader som är försedda med automatiskt brandlarm ska ha skyltar vid huvudentrén som upplyser om detta. Se även nedanstående avseende anpassad utformning för vissa kategorier. För kategori 6 (särskilt boende för personer med vårdbehov) och 7 (vårdanläggning) kan larmorganisation med överföring till bemannad plats, larmcentral, inom byggnaden nyttjas. Larmorganisationer medför krav på den bemannade platsens placering och utformning samt på tillgänglighet, rutiner och utbildning hos personalen. Larmorganisationens utformning ska utredas och dokumenteras i varje enskilt fall. Följande grundlösningar kan tillämpas: Vid verksamhet motsvarande kategori 6 sker larmning till personal på plats. Personalen larmar själva räddningstjänsten vid brand. Finns ej personal på plats hela dygnet ska larmöverföring ske till räddningstjänsten. Vid verksamhet motsvarade kategori 7 sker normalt larmöverföring till räddningstjänsten. Personal underrättas om aktiverat brandlarm genom överföring till bemannad plats (om sådan finns) samt genom utrymningslarm. Larmlagring kan i vissa fall godtas men ska utredas i varje enskilt fall avseende larmorganisation med personal på plats samt nivå på kvittens- och undersökningstider. Larmlagring nyttjas där särskild risk för onödiga larm föreligger. Demontering och utbyte I de fall joniserande detektorer demonteras eller byts ut ska omhändertagande särskilt beaktas så att hanteringen uppfyller gällande krav enligt Strålskyddslagen 1988:220.

14 Datum (32) Utrymningslarm Genom egen ambition anordnas ett utrymningslarm där ett automatiskt brandlarm installeras vilket uppfyller de formella kraven enligt BBR Utformning och aktivering Utrymningslarm ska följa Svenska brandskyddsföreningens rekommendationer för utrymningslarm Kravspecifikation för utformning av utrymningslarmet ska fyllas i innan projektering. Vid leveransbesiktning ska entreprenör överlämna utförandespecifikation enligt samma rekommendation. För kategori 6 och 7 ska det finnas en snabb möjlighet till att underrätta all personal vid en nödlägessituation. Om vårdformen medför att tyst larmsignal till bemannad plats måste nyttjas ska detta utredas och länkas in i en fastställd utrymningsorganisation. Larmsignal Larmdon ska placeras så att larmsignal tydligt hörs i samtliga berörda lokaler, placering direkt i berörd lokal ska eftersträvas. Larmsignal behöver för samtliga kategorier generellt inte utgöras av talat meddelande undantaget kategori 3 där en bedömning ska ske i varje enskild fall om ett talat meddelande krävs. I lokaler där hög bakgrundsljud föreligger samt i större lokaler ska larmsignalen anpassas och kompletteras med visuell larmsignal. Akustiska och optiska signaler ska ansluta till svensk standard. Lämpliga signaltyper framgår av SS (2). Talat utrymningslarm ska beaktas vid större ombyggnader eller utbyte av brand-, utrymningslarm som berör hela byggnaden. För kategori 7 där vårdpersonal ansvarar för utrymning av patienter och besökare på vårdavdelning, ska utrymningslarmet ha en hörbarhet av minst 65 db(a). Vid hög bakgrundsljudnivå ska hörbarheten vara minst 10 db(a) högre. Hörbarhetskravet ska vara uppfyllt i de utrymmen där vårdpersonalen vistas för att möjliggöra en tidig varseblivning och möjlighet till utrymningsinsats av vårdpersonalen. För kategori 7 ska brandlarmet skicka signal till patientsignalsystemet för att möjliggöra en tidig varseblivning och möjlighet till insats av vårdpersonal Patientsignalsystemet ska presentera hyresgästens egna benämningar på rum och lokaler för att underlätta lokalisering och insats. Larmöverföring Enligt egen ambition sker överföring av utrymningslarmet till räddningstjänsten.

15 Datum (32) Skyltar och varselmärkning Skyltar för utrymningslarm ska följa Svenska Brandskyddsföreningens rekommendationer för utrymningslarm Driftsäkerhet, samnyttjande Larmsystem ska kunna upprätthålla sin funktion i minst 60 minuter samt förses med automatisk och selektiv övervakning av funktionssäkerheten. Vid felindikation ska larm avges till driftövervakningssystem. Utrymningslarmet kan för kategori 1, kategori 8 och kategori 9 normalt även nyttjas för annan larmning som direkt har med utrymningssäkerheten att göra såsom gaslarm eller liknande (jmf gasol i värme/kyl-anläggningar etc). Vid samnyttjande med annan utrymningslarmning ska samtliga berörda inom personalen ha kännedom om rådande förutsättningar. Personal ska lätt kunna känna igen signalen för utrymningslarmet om flera olika larmsignaler är aktuella inom byggnaden. 5.2 Brandgasventilation Brandgasventilation av lokaler tillämpas vanligtvis: För att skapa säkrare utrymningsförhållande avseende tid innan kritiska förhållanden uppstår. För att begränsa temperaturuppbyggnad i brandgaslagret samt styra brandgasnivån i samband med dimensionering av brandcellsavskiljande konstruktioner. För att underlätta för räddningstjänstens insatsstyrka avseende både släckinsats och restvärdesräddning Brandgasventilation vid alternativ utformning Brandgasventilationens omfattning och utförande ska då den utgör alternativ utformning, speciellt utredas och dokumenteras i varje enskilt fall. Dimensionerande brandförlopp för aktuell lokal baserat på brandbelastning och brandtillväxt samt förutsättningar i övrigt avseende lokalvolymer, uppställningar av inredning, tillgänglig tilluft, släcksystem, räddningstjänstens insatstid mm ska beaktas. Följande två fall är exempel på där brandgasventilation ingår som alternativ utformning: Brandgasventilationen utgör eller är en del av alternativ utformning för att underlätta räddningstjänstens släckinsats vid nyttjande av stora brandceller. Brandgasventilation genom luckor i tak, fönster, brandfläktar ska generellt kunna fjärrstyras från styrdon i anslutning till brandförsvarstablån om sådan finnas eller från annan för räddningstjänsten lämplig plats. I vissa fall kan en kombination med automatisk aktivering av brandgasventilationen vara aktuell. Detta är främst kopplat till räddningstjänstens insatstid och risk för snabba brandförlopp.

16 Datum (32) Brandgasventilationen ingår som en del i en alternativ utformning för styrning av brandgastemperatur och brandgasnivå i samband med en analytisk dimensionering. Brandgasventilationen ska i detta fall generellt aktiveras automatiskt genom indikation från rökdetektorer Utformning, övrigt I de fall mekanisk brandgasventilation nyttjas skall som ett riktvärde den fjärrstyrning och strömförsörjning som krävs för aktivering och drift av fläktar utformas så att de fyller sin funktion under avsedd tid enligt gällande brandavskiljnings- och temperaturkrav om inte annat visas vid utredning. Aktuella brandgastemperaturer skall verifieras genom beräkning. Automatiskt öppnande luckor och fönster ska normalt ställas i öppet läge vid strömbortfall. Luckor och fönster som enbart öppnas genom fjärrstyrning (ej krav på automatik) förläggs lämpligen på tillhållning med batteribackup för att undvika felaktig öppning vid oplanerade strömavbrott. Kombination med komfortventilation kan generellt ske men ska utredas i varje enskilt fall angående öppningsfunktioner vid normal drift (ev motorstyrd öppning) samt funktion som brandgasventilation. Tillträde Tilltädesskydd i form av normalt inbrottsgaller kan generellt godtas. Nyckellåsning av luckor tillgängliga från markplanet kan normalt nyttjas i de fall då räddningstjänsten genom ett automatiskt brandlarm har tillgång till insatsnyckel som fungerar för aktuellt lås. Lös isolering kan nyttjas för att förhindra köldbryggor under förutsättning att den lätt kan avlägsnas av räddningstjänsten från markplanet. Varselmärkning Varselmärkning kopplat till brandgasventilationen ska beaktas enligt följande: Röklucka från källare som öppnas manuellt av räddningstjänsten ska tydligt framgå av utvändig fasadskylt som anger motsvarande Röklucka. Vid risk för blockering ska komplettering ske med tilläggsskylt med röd botten och vit text som anger Får ej blockeras. Reglage för öppning av rökluckor/fönster ska förses med varselmärkning motsvarande Öppning av rökluckor Reglage för styrning av mekanisk brandgasventilation ska förses med varselmärkning som anger motsvarande Styrning av mekanisk brandgasventilation Aktuella brandgasventilerade byggnadsdelar och eventuella sektorindelningar ska tydligt framgå.

17 Datum (32) 5.3 Fasta släcksystem, sprinkler Genom sprinklerinstallation erhålls en tidig, automatisk släckinsats som släcker eller kraftigt begränsar brandens utveckling och spridning. Fasta släcksystem kan exempelvis utgöras av: Traditionell vattensprinkler Förenklad vattensprinklersystem motsvarande boendesprinkler Högtrycksvattendimma Gassläcksystem Skumsläcksystem Pulversläcksystem Tillämpning Automatisk vattensprinklerskydd vid alternativ utformning I samtliga projekt ska en kostnad/nyttoanalys genomföras som underlag för beslut om sprinklerskydd. Automatiskt sprinklerskydd kan exempelvis tillämpas, helt eller delvis som alternativ utformning vid: Utökade tillåtna gångavstånd för utrymning där normalt tillägg med 1/3 kan tillämpas. Byggnadstekniska avsteg avseende brandskydd på bärverk, avskiljningar och ytskikt. Stora brandceller och flera plan (fler än 2 plan) i öppen förbindelse. Minskat behov av brandgasventilation från exempelvis källare. Avsteg med hänsyn till sprinklerskydd ska speciellt dokumenteras, se vidare avsnitt Projektering av brandskydd. Verifiering vid avsteg av utrymningstekniska krav genom nyttjande av sprinklerskydd ska speciellt beakta utrymningsstrategins redundans avseende bortfall av sprinklerfunktionen. Fasta släcksystem för ökat egendomsskydd För vissa lokaler med känslig eller speciellt skyddsvärd utrustning kan det enligt egen ambition, vara lämpligt att installera fast släcksystem. I de fall då ökat egendomsskydd är aktuellt för nyttjare ska samråd hållas mellan ägare och nyttjare. Behov utreds i varje enskilt fall med utgångspunkt från den totala riskbilden Utformning Utförande av vattensprinklersystem Om sprinkler installeras ska tekniskt utförande generellt ske i enlighet med kraven i SS-EN 12845, inklusive de normativa bilagorna samt de kompletterande anvisningarna i SBF 120:6 Regler för automatisk vattensprinkleranläggning. Verksamhet samt brandbelastning inom aktuell

18 Datum (32) byggnad eller lokal som sprinklerskyddas ska i ett tidigt skede klarläggas för att kunna fastställa rätt riskklass. Ledningssystem för sprinklervatten fram till sprinklerventilen samt vertikala stammar ska dock enligt egen ambition vara dimensionerat för riskklass OH3 om inte högre klassning föreligger. Avsteg från denna egna ambition ska dokumenteras och motiveras. Sprinkler ska vara av typ quick response där detta är tillämpligt. Avstängningsventiler ska vara låsbara i såväl öppet som stängt läge. Avstängningsventiler ska enligt egen ambition vara sektionerade för varje större brandcell samt vara försedd med flödesvakt. Larmsignal ska överföras till bemannad plats (driftcentral) vid fall att en ventil ställs i ett onormalt läge. Utlöst sprinkler ska normalt ge signal till räddningstjänsten. Orienteringsritningar för sprinklersystemet ska finnas tillgängliga och följa Tillämpningsanvisningar 2011:FFI samt SBF 120:6. Vid samtliga ändringar av befintligt vattensprinklersystem ska nytt anläggarintyg, service och orienteringsritningar upprättas samt kapacitetsprov utföras. Larmfunktioner Larmfunktioner skall beaktas enligt nedanstående: Pressostat ansluts till brandlarmet via adressenhet och larmar alltid brand i brandlarmcentralen men inte brandförsvaret. Inga övriga styrfunktioner påverkas. Flödesvakt ansluts till brandlarmet via adressenhet och larmar alltid brand i brandlarmcentralen men inte brandförsvaret. Inga övriga styrfunktioner påverkas Utlöst flödesvakt och pressostat ansluts till brandlarmet via adressenhet och larmar alltid brand i brandlarmcentralen samt brandförsvaret. Styrfunktioner aktiveras motsvarnde larm från en brandlarmsdetektor. Utlöst pressostat eller flödesvakt ger driftlarm via brandlarmcentralens styrutgångar till DUC. Larmtablå för sprinkler i sprinklercentral ger driftlarm till DUC. Zoncheck manövreras från sprinklercentral och/eller driftdator och flödesfunktion indikeras via brandlarmcentralens styrutgångar till DUC. Utförande av övriga fasta släcksystem Utförande av de övriga olika släcksystemen redovisas ej närmre i dessa riktlinjer. Val av släcksystem och släckmedel ska utredas och dokumenteras i varje enskilt fall med hänsyn till verksamhet, lokalutformning, personsäkerhet mm. Leverantörens anvisningar ska efterföljas för installerade släcksystem.

19 Datum (32) 5.4 Brandsläckningsutrustning för personer på plats För samtliga kategorier gäller att lokaler inom byggnaderna ska ha tillgång till brandsläckningsutrustning för att möjliggöra en tidig släckinsats genom personer på plats Utrustning Släckredskap skall, om inte särskild anpassning krävs för verksamheten, utgöras av antingen handbrandsläckare i klass EN-3 med skumsläckningsmedel eller inomhusbrandpost med formstyv slang på centrumslangrulle. Utförandet ska ske enligt SS-EN 671 (2). Ett riktvärde är att slanglängden bör vara minst 25 m dock maximalt 30 m och slangdimensionen får inte understiga 19 mm. Det vattentryck som erhålls genom befintliga vattenledningssystem inom byggnaderna och rätt anpassade ledningar till brandposten, är generellt godtagbart. Vid problem med för låga tryck för inomhusbrandposten, där ett riktvärde är att inkommande tryck inte bör understiga 3 bar vid ventilen, ska komplettering eller ersättning med handbrandsläckare beaktas. I de fall där inomhusbrandposter inte är tillgängliga eller verksamheten kräver komplettering med annat släckmedel, exempelvis för kategori 9.3 (storkök) enligt AFS 1993:39, kan handbrandsläckare tillämpas. Handbrandsläckarna ska monteras i hållare på vägg och placeras så att avstånd till närmaste släckredskap inte överstiger 25 m. Om vårdformen kräver inlåsning av släckredskap ska öppning kunna ske genom en nyckel som bärs av samtligt personal inom avdelningen. Lämplig typ av handbrandsläckare framgår nedan. Miljö Släckmedel Storlek Rek EN-3 klass Vårdlokaler, kontor, Pulver 1 9 l 21A183B undervisningslokaler, hotell eller motsvarande Ej känsliga Pulver 6 kg 43A233BC tekniklokaler, verkstad 2 Elektronik, känsliga laboratorier etc Koldioxid + Skum 5 kg resp 9 l 89B resp 21A233BC Hantering av Pulver 1 6 kg 43A233BC brandfarlig vara 2 Storkök motsv kategori Koldioxid 5 kg 89B 1) Skum är även tillämplig i lokaler där nedsmutsning vid felaktigt nyttjande bör beaktas, eller vid hantering av brandfarlig vara i känsliga miljöer såsom laboratorier 2) Komplettering ska ske med brandfilt där öppen låga eller brandfarlig vara hanteras.

20 Datum (32) Skyltning Släckredskap ska vara försedda med skyltning enligt AFS 1997:11. I långa korridorer eller platser där planskyltar är svåra att upptäcka ska komplettering ske med flaggskyltar. 6 Utrymning Samtliga lokaler ska kunna utrymmas på ett tillfredställande och säkert sätt. 6.1 Anpassning till personer med funktionshinder Boverkets Byggregler anger inte direkta krav med hänsyn till personer med funktionshinder. Dock anges funktionskravet att förhållandena i byggnaden inte får bli sådana att gränsvärden för kritiska förhållanden överskrids i byggnader under den tid som behövs för utrymning. Vid nyprojektering eller vid senare anpassning och ombyggnation ska frågan och behovet av anpassning belysas tidigt i samråd med brandskyddsprojektören. Åtgärder kopplat till det brand- och utrymningstekniska skyddet kan exempelvis vara: Anpassning av utrymningslarmsignal i form av anpassad ljudstyrka, vibrationslarm samt visuell larmning. Larmknappar för aktivering av brand- och utrymningslarm placeras inom räckhåll för rullstolsburna personer. Anpassning av utrymningsvägar och passager till dessa avseende framkomlighet (inga höga trösklar, öppningsanordningar anpassas etc.) samt möjlighet att söka tillfälligt skydd inom brandtekniskt avskilda trapphus. Tillfälligt skydd avser främst utrymning från våningsplan ovan markplan med avsikt att skapa tid för vidare förflyttning eller för att invänta assistans. Motorstyrd dörröppning, ökad yta på vilplan inom trapphus och förstärkt konstruktion exempelvis från E-partier till EIpartier kan vara aktuellt. Utförande av hiss motsvarande krav för brandhiss. Speciell utredning krävs för detta och samråd ska ske tidigt mellan el-/hissprojektör och brandskyddsprojektören. Tillskapande av utökade lokalytor och bredare passager i de fall där ett flertal rullstolar etc kan förväntas ge hög belastning på en korridor eller trapphus. 6.2 Fönster för utrymning Enligt egen ambition bör utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning så långt som möjligt undvikas vid nyprojektering för: För mindre kontor och motsvarande lokaler mindre än 200 m² och med färre än 15 personer inom lokalerna (jmf kontorslägenheter) och Eget boende i motsvarande servicehus som inte omfattas av kategori 6 (särskilt boende för personer med vårdbehov).