KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE"

Transkript

1 2013 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

2 INNEHÅLL Förord 3 Övergripande mål och strategier 5 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Säker hälso-och sjukvård 15 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 30 Effektiv hälso- och sjukvård 36 Jämlik hälso- och sjukvård 41 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 44 Kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet Produktion: Enheten för kommunikation vid Danderyds sjukhus Grafer: Soya Kommunikation Fotografer: Rolf Andersson sid 1, Carin Wesström sid 5, 6, 12, 24, 31, 34, 42 Johan Adelgren sid 16, 38, 45, Ellinor Algin sid 50 Tryckeri och repro: EO Grafiska Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2

3 INNEHÅLL Inledning 5 Övergripande mål och strategier 8 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 10 Säker hälso-och sjukvård 17 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 32 Effektiv hälso- och sjukvård 37 Jämlik hälso- och sjukvård 43 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 46 Kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet Sjukhusets vision, strategier, mål och värderingar 54 Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 3

4 Kvalitetsresultat 2013 i relation till mål 2013 Kvalitetsresultat 2013 i relation till mål 2013 Resultat 2013 Mål 2013 Vård på strokeenhet Vistelsetid på akutmottagningen max 4 timmar Trombolysbehandling vid ischemisk stroke Nutrition, riskbebömning undernäring Operation höftfraktur inom 24 timmar 20 Andel patienter där trycksår kategori 2-4 inte har uppstått Andel protesoperationer >65 år cervikal höftfraktur Trycksår, riskbedömda inom 24 timmar MRSA-odlade riskpatienter Andel patienter som inte har VRI Följsamhet BHK Kvalitetsresultat i jämförelse i jämförelse med resultat med resultat Resultat 2013 Resultat 2012 Vård på strokeenhet Vistelsetid på akutmottagningen max 4 timmar Trombolysbehandling vid ischemisk stroke Nutrition, riskbebömning undernäring Operation höftfraktur inom 24 timmar 20 Andel patienter där trycksår kategori 2-4 inte har uppstått Andel protesoperationer >65 år cervikal höftfraktur Trycksår, riskbedömda inom 24 timmar MRSA-odlade riskpatienter Andel patienter som inte har VRI Följsamhet BHK Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 4

5 Som anställd på Danderyds sjukhus ska vi, med kvalitet och omtanke, ge vård på lika villkor utifrån patientens behov, visa respekt för individen och ta ansvar för att utveckla och förbättra vården. Det är våra gemensamma värderingar som ska genomsyra vårt arbete och vårt bemötande. Under 2013 har vi fortsatt satsningarna på att bedriva och utveckla en säker och effektiv sjukvård. Att arbeta i processer utifrån patientens behov går som en röd tråd genom vårt arbete. Vi har satsat mer på introduktion, fortbildningsprogram och kvalitetssäkring av medarbetarens kompetens, avgörande framgångsfaktorer för att erbjuda en vård av utmärkt kvalitet. Profileringsarbetet inför Framtidens hälso- och sjukvård, där Danderyds sjukhus akutuppdrag kommer att utökas, har gått in i en mycket aktiv fas både inom Stockholms läns landsting och inom vårt eget programkontor, bland annat med förberedelserna inför byggandet av den nya akutvårdsbyggnaden. Vi är särskilt stolta över att vårt HND-centrum har etablerats under året. På mottagningen får hjärt-, njur- och diabetespatienter möta en medarbetare som har rätt kompetens för sin multisjuklighet. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt från ett personcentrerat förhållningssätt, som kommer att spridas till fler verksamheter och hälsooch sjukvårdsprocesser inom sjukhuset. Arbetet med vårdens kvalitet är högt prioriterat hos våra engagerade medarbetare och chefer. Många goda exempel på kvalitetsarbete och resultat av detta finns i denna skrift, och vi passar på att rikta ett varmt tack för allas insatser under Kvalitetsarbetets fokus för 2014 är att arbeta med förbättringar av patientsäkerhetskulturen, men också att skapa en hållbar struktur genom att förbättra lednings- och dokumenthanteringssystemet. Stefan Jacobson Lena Martin Åsa Lindström Hammar Verkställande direktör Kvalitetsstrateg Chefläkare Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 5

6 6

7 7

8 Övergripande mål och strategier Danderyds sjukhus övergripande kvalitets- och patientsäkerhetsmål utgår från fastställda kvalitetsindikatorer i vårdavtalet och från Socialstyrelsens definition av God vård, som delas upp i de sex områdena: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och i rimlig tid. Strategisk planering Den strategiska planen utgör det styrdokument som anger sjukhusets långsiktiga ambitioner och fokus, vad sjukhuset gemensamt strävar mot. Strategier för att nå målen identifieras och konkretiseras i förbättringsprojekt och satsningar. Exempel på satsningar som gjorts under 2013 är starten av ett HND-centrum för patienter med hjärt-, njur- och diabetessjukdom, införande av ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrift, minska de vårdrelaterade infektionerna samt minska akuta återinläggningar. De långsiktiga satsningarna präglas av framtidsplanen och de strategiska fastighetsinvesteringar som planeras för sjukhusområdet. För att underlätta genomförandet av framtidsplanen har ett programkontor bildats på sjukhuset. Den årliga verksamhetsplaneringsprocessen Utifrån den långsiktiga strategiska planen utarbetar sjukhusledningen ett styrkort med specifika styrmått för det kommande året. Respektive verksamhetsområde bryter därefter ned sjukhusets styrkort till lokala mål med aktiviteter. Under 2013 har processen för medarbetarsamtal utvecklats till att innehålla individuella mål som bygger på sjukhusets övergripande mål. Ledningssystemet Under 2013 har Danderyds sjukhus fortsatt att satsa på kvalitetsutveckling och tillgänglighet. Sjukhuset arbetar intensivt för att utveckla ett processorienterat ledningssystem som ska uppfylla kraven för en ISO9001-certifiering i slutet av Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken är sedan 2009 certifierade enligt CARF (Comission on Acreditation of Rehabilitation). Klinisk fysiologi är sedan flera år tillbaka ackrediterade enligt Swedac och Sterilcentralen har påbörjat ett arbete för att bli ISO-certifierade. Som ett led i den fortsatta utvecklingen av ett heltäckande ledningssystem pågår en kartläggning av sjukhusets samtliga kärnoch stödprocesser och en förvaltningsorganisation för ledningssystemet etableras. Ett tiotal internrevisorer har utbildats för att under 2014 genomföra flera så kallade egenkontroller i syfte att säkra att verksamheten håller hög kvalitet. Kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet med SLL Beställaren utformar och fastställer krav för kvalitetsindikatorer efter samråd med Stockholms läns landstings specialitetsråd samt kvalitetsnätverk, som består av representanter från samtliga akutsjukhus inom landstinget. I grundkravet ingår också att sjukhusen ska uppfylla överenskommelserna i den Nationella patientsäkerhetssatsningen, som tecknas mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, (SKL). Kvalitetsindikatorerna utgår från kvalitetsområdena: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och i rimlig tid. Indikatorerna är dels resultatindikatorer; där kravet relaterar till en viss målnivå eller täckningsgrad, dels nya indikatorer; där kvalitetsindikatorn är under införande eller utveckling. All rapporterad data redovisas i könsuppdelad statistik. År 2013 kravställdes Danderyds sjukhus på 19 olika kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet med Stockholms läns landsting, se tabell på sidan 52. Den totala måluppfyllelsen för den prestationsgrundande kvalitetsersättningen var cirka 90 procent. 8

9 Struktur för uppföljning och utvärdering En central och viktig del i sjukhusets kvalitetsarbete är att skapa förutsättningar för resultatbaserad utveckling av vårdens processer genom en välstrukturerad och systematisk uppföljningsmodell. Under år 2012 påbörjades införandet av ett webbaserat systemstöd i syfte att underlätta inrapportering av data i samband med olika kvalitetsuppföljningar. Systemet möjliggör uppföljning av resultat över tid och ger förutsättningar för analys av data genom specialdesignade rapporter. Resultatrapporterna autogenereras i samband med inmatning av data vilket ger snabb återkoppling och visualisering av resultat. Eventuellt förbättringsarbete kan därmed initieras direkt i vårdverksamheterna. Samtliga kvalitetsuppföljningar som genomförs som så kallade punktprevalensmätningar (tvärsnittsstudier) har designats i det webbaserade systemstödet Rapportor. Statistikvertyget Qlikview används för att samla och visualisera utdata från olika patientinformationssystem. Aktuell utdata och resultat kan därmed visas kontinuerligt genom bearbetade applikationer. Resultatuppföljning Verksamheterna redovisar kvalitetsresultaten regelbundet vid tertial- och helårsbokslut samt vid uppföljningar av verksamheternas styrkort. Sjukhusledningen har muntliga verksamhetsuppföljningar med kvalitetsfokus minst två gånger per år med samtliga verksamheter. Ansvar och organisation Sjukhusets styrelse tillsammans med ledningsgruppen har det övergripande ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet vid Danderyds sjukhus. Som samordningsfunktion för sjukhusets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete verkar stabsfunktionen kvalitet och verksamhetsutveckling, där chefläkare, kvalitetsstrateg, verksamhetsutvecklare, patientvägledare, klinisk farmakolog samt sjukhusapotekare ingår. Även sjukhusets katastrof- och beredskapssamordnare är kopplad till gruppen, liksom sjukhusets hygienansvariga läkare och hygiensjuksköterskor. Kvalitet och verksamhetsutveckling ger stöd till hela sjukhuset med samordning, rådgivning, utveckling, utbildning och uppföljning i kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor samt leder olika nätverk. Varje verksamhetsområde har i stabsfunktion olika stödfunktioner med ansvar för kvalitet, patientsäkerhet och kompetensutveckling. Exempel på sådana är kvalitetsutvecklare, patientsäkerhetscontroller, patientsäkerhetsläkare och läkemedelsansvarig läkare. De har även sjukhusövergripande uppdrag som utförs i nätverk och arbetsgrupper. För sjukhusövergripande uppdrag finns dessutom olika kvalitetsråd inom områdena nutrition, fallprevention, vårdrelaterade infektioner, sårbehandling, dokumentation för sjuksköterskor och centralvenösa infarter. Alla medarbetare har ett ansvar att delta i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet, att medverka i riskbedömning, avvikelserapportering och i arbetet med resultatuppföljning i sjukhusets pågående förbättringsarbete. Utfall av prestationsgrundad kvalitetsersättning enligt vårdavtalet Procent Resultat av prestationsgrundad kvalitetsersättning enligt vårdavtalet. 9

10 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsen

11 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Danderyds sjukhus arbetar med att samla, granska, värdera och sammanställa vetenskaplig kunskap på ett metodiskt och systematiskt sätt. Olika nätverk omvärldsbevakar och sprider nya rön och evidensbaserade riktlinjer. Med ändamålsenlig hälso- och sjukvård menas att nyttan med vården för patienten är större än olägenheten, som eventuella risker eller skador. Det är bara möjligt att bedöma vårdens ändamålsenlighet om målet för vården är fastställt. Patienternas och i vissa fall närståendes önskemål och förväntningar påverkar också utfallet av vården och bör fångas upp genom dialog och information om de val som kan eller ska göras. Kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister och Öppna jämförelser används i utvärdering av behandlingsmetoder och processer för att utveckla och förbättra vårdens kvalitet enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Systematiskt förbättringsarbete För att nå en hög kvalitet som inkluderar patientnytta, patientnöjdhet, medarbetarnöjdhet och effektivitet är det viktigt med en kultur och ett arbetssätt präglat av ständiga förbättringar och delaktighet. Fokus för verksamhetsutveckling har därför varit vidareutveckling och synliggörande av arbetet med sjukhusets processer genom spridning av kompetens inom process- och förbättringskunskap. Syftet är att förbättringsarbete ska bli en naturlig del av vardagen. Förutom utbildningsinsatser stödjer verksamhetsutvecklarna genomförandet av sjukhusets strategiska satsningar, övergripande process- och kvalitetsarbete och prioriterade förbättringsarbeten inom klinikerna. Förutom arbetet med att utveckla ett processorienterat ledningssystem kan bland sjukhusövergripande satsningar nämnas Danderyds sjukhus initierade strategiska satsning att minska akuta oplanerade återinläggningar genom en effektiv utskrivningsprocess. Om ökad patientnytta och effektivitet kan påvisas kan processen bli en modell för andra sjukhus. Delar av detta arbete har blivit externt uppmärksammat. Erhållna kvalitetspriser 2013 Danderyds sjukhus har under året tilldelats följande kvalitetspriser: KLOK-priset (KLinisk Organisation och Kompetensutveckling) för OpLeanAN samt Gyllene Äpplet för akutmottagningens arbete med anhörigstöd. Exempel på andra uppmärksammade förbättringsarbeten från Danderyds sjukhus under 2013 var volontärstöd i livets slutskede, robotdräkten och ablation av levermetastaser. Förbättrade patientflöden Omfattande förbättringsarbeten i sjukhusets patientflöden görs löpande lokalt och ger minskade ledtider, kortare väntetider för patienten, effektivare och smidigare arbetssätt och bibehållen eller ökad kvalitet och patientsäkerhet. Exempel på arbete med flödes- och processkartläggningar: Flödet mellan akutmottagningen och röntgen. Flödet mellan lättakuten och röntgen. Akutflödet dörr till dörr. Palliativprocessen på njurmedicin. Hemostasprocessen. Strokeprocessen. Utskrivningsprocessen hos kirurg- och urologpatienter. Processen patienter kolorektalcancer. Processkartläggning kvinnoklinikens uppvakningsavdelning. Preoperativa anestesibedömningsprocessen. Processen överföring från rehabiliteringsmedicin till kommunal vård. Effektiviserad utskrivningsprocess från avdelning. Reumatologens ledstatusmottagning. Arbetssätt mellan förlossning och obstetrikmottagning. Handläggningsrutiner multisjuka och geriatriska patienter. Ambulansprojekt. Produktionsstyrning på ortopedkliniken. Visuell guidning på mammografiavdelningen. Läkartillgänglighet på mammografiavdelningen. Ny hjärtakut. Ny inskrivningsmottagning på dagkirurgen och kvinnoklinikens uppvakningsavdelning. 11

12 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 12

13 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvårdsprocesser Nedan redovisas några exempel från sjukhusets nuvarande vårdprocesser: Palliativ vård De flesta verksamhetsområden har nu gått med i Svenska Palliativregistret som följer upp vårdens kvalitet i livets slutskede. Under år 2013 avled 721 patienter under vårdtiden på sjukhuset, och cirka hälften av dessa patienter har rapporterats i Svenska Palliativregistret. Resultaten från registret utgör en viktig del av verksamheternas analys av eventuella förbättringsbehov avseende omhändertagandet i livets slutskede. Under året har många förbättringsarbeten bedrivits som syftar till att uppnå en god och jämlik personcentrerad vård, såsom ASIH-ronder, utbildning och implementering av individuella vårdplaner inom kirurg- och urologkliniken, mänsklig närvaro i livets slutskede inom medicinkliniken och palliativprocessen inom njurmedicinska kliniken. Hjärtkliniken bedriver en avdelning med inriktning på att vårda patienter med grav kronisk hjärtsvikt. De patienter som behöver vård vid upprepade tillfällen erbjuds direktintag till avdelningen. Avdelningens verksamhet är anpassad för att stödja de svårt sjuka patienterna i övergången till palliativ vård genom ett multiprofessionellt teamarbete. Vården planeras och genomförs i samråd med patient, närstående och med stöd av ASIH och andra vårdgivare. För sjukhuset som helhet planeras ytterligare satsningar på att förbättra den palliativa vården, där fortsatt implementering av Nationella riktlinjer för Palliativ vård blir en viktig utgångspunkt. Hemostasprocessen Hemostasprocessen innefattar de patienter som utreds för eller behandlas på grund av trombos (blodpropp), men även blödningstillstånd. Det senare är den vanligaste komplikationen till blodproppshämmande (antitrombotisk) behandling. I takt med att behandling med antitrombotiska medel ökar, blir blödningskomplikationer allt vanligare och kräver ofta åtgärder. Hemostasprocessen är en ny process, och tillkom under slutet av 2012, varför årlig jämförande statistik inte kan presenteras ännu. Hemodialysprocessen Tidigare har hemodialysbehandling som regel utförts tre gånger per vecka. Studier visar nu att mer frekvent dialysbehandling ger färre komplikationer och medför att patienterna mår bättre. Därför arbetar kliniken målmedvetet med att erbjuda fler dialysbehandlingar per vecka och idag dialyseras 40 procent av patienterna mer än tre gånger per vecka, vilket resulterat i mycket hög måluppfyllelse för veckodialysdos. Patientgruppen med mer frekventa dialyser har noga följts med hälsoenkät (SF36) samt VAS-skattning av olika problem kopplade till hemodialys. Uppföljningarna har tydligt visat att de subjektiva vinsterna för patienterna har varit stora. Patienterna upplever bland annat bättre ork, mindre behov av återhämtning efter behandlingen, bättre matlust samt ett allmänt förbättrat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Njurstensprocessen Danderyds sjukhus är det enda sjukhuset i länet som behandlar njurstenar på tre olika sätt där den metod som passar patienten Andelen patienter med stdkt/v (veckohemodialysdosen) > 2,0 Procent 100 Riket SLL Danderyd Andel patienter med stdkt/v (veckohemodialysdosen) mer än 2,0. 13

14 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD bäst väljs. Patient kan erbjudas antingen ESWL (stötvågsbehandling), uroteroskopi eller PNL (perkutan nefro litotrepsi). Obesitaskirurgi 379 gastric bypass-operationer har utförts under året. Täckningsgraden i det nationella registret (SOReg) var 100 procent, och ett lokalt kvalitetsregister har upprättats som komplement. Resultaten analyseras systematiskt vilket resulterar i olika förslag till förbättringsarbete med bland annat förändrad operationsteknik och omhändertagande. Detta har resulterat i förbättrade operationsresultat och färre komplikationer över tid. Kolorektalcancer Inom Danderyds sjukhus utförs nästan 75 procent av de kolorektalkirurgiska ingreppen laparoskopiskt vilket är en av de högsta siffrorna i landet, även ur ett internationellt perspektiv. Detta medför kortare vårdtid, mindre infektionsrisk, minskad risk för bråckbildning och möjlighet till tidigare cellgiftsbehandling för de patienter som är planerade för sådan efterbehandling. Bäckenbottencentrum Bäckenbottencentrum är en tvärprofessionell verksamhet, där patienten kan få träffa både kirurg, gynekolog, uroterapeut samt sjukgymnast vid ett och samma tillfälle. Tack vare mottagningens unika struktur med hög specialistkompetens inkommer ett stort antal remisser från andra vårdgivare inom Stockholms län. Rehabilitering med robotsupport I kan patienter med nedsatt kognitiv funktionsnedsättning efter förvärvad hjärnskada, rehabiliteras och provbo under fyra dagar innan utskrivning från slutenvården. Roboten Giraffen har installerats för ökad patientsäkerhet med möjlighet till kommunikation med vårdavdelningen. Hälsofrämjande vård Personer som röker och som ska genomgå en operation har en ökad risk att drabbas av komplikationer i samband med operationen, huvudsakligen i form av försämrad sårläkning men också i form av lung- och hjärtkärlkomplikationer. Mål 2013 Rökstopp inför operation Rökstatus ska dokumenteras i patientens journal i samband med elektiv operation i slutenvården och stöd för rökstopp ska erbjudas. Resultat Det föreligger svårigheter med strukturerad utdata för dokumentation av rökstatus i journalen, men journalgranskning av etthundra journaler har utförts gällande patienter som genomgått elektiv kirurgi (49 % kvinnor, 51 % män). Rökstatus var dokumenterat i 90 journaler (90 %). Antalet rökare var mycket få, och av dessa har majoriteten erbjudits stöd för rökstopp. Mål 2013 Rökstatus vid akut hjärtinfarkt Rökstatus ska dokumenteras i patientens journal i samband med akut hjärtinfarkt, diagnosgrupp 121, och stöd för rökstopp ska erbjudas berörda. Resultat 91 procent av patienterna har dokumenterat rökstatus i journalen. Andel Andel patienter patienter med med diagnosgrupp I 21 I 21 där rökstatus är redovisat i journalen. där rökstatus är redovisat i journalen. Män 60% (493 st) Män 60% (493 st) Kvinnor 31% (266 st) Kvinnor 31% (266 st) Andel patienter 91%, Andel där rökstatus patienter är 91%, där redovisat rökstatus i journalen. är redovisat i journalen. Andel patienter 9%, där rökstatus inte är Andel patienter 9%, redovisat i journalen. där rökstatus inte är redovisat i journalen. Totalt antal patienter i undersökningen är Totalt 825, antal varav patienter 524 män i undersökningen och 301 kvinnor. är 825, varav 524 män och 301 kvinnor. Andel av patienter med akut hjärtinfarkt, diagnosgrupp 121, där rökstatus är redovisat i journalen. 14

15 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tobaksenheten Tobaksenheten tar emot alla patienter på Danderyds sjukhus som önskar och behöver stöd för att sluta röka eller snusa. Patienter med kranskärlssjukdom samt patienter som ska sluta röka i samband med kirurgi prioriteras. Övriga patienter, inklusive personal, är välkomna i mån av tidsutrymme. Samarbete med folkhälsoinstitutet En individuell plan för varje patient läggs upp för att öka patientmedvetenheten och det aktiva deltagandet från patienten. Stöd och information erbjuds samt en ettårig uppföljning. Enheten samarbetar med folkhälsoinstitutet. Under 2013 har en rökpolicy för Danderyds sjukhus utarbetats, som kommer att lanseras under första månaderna år Resultat Prioriterade patienter får komma inom två veckor och övriga patienter och eventuellt medarbetare får komma inom en månad. Det har inkommit cirka 300 remisser under året. Samtliga patienter som är rökoch/eller snusfria i två veckor och framåt följs upp ett år senare. Ettårsuppföljningen av 2012 års patienter visar att 73 procent blivit rök- och/eller snusfria. Aktiv hälsostyrning Patienter med kronisk hjärtsvikt och återkommande behov av slutenvård på hjärtkliniken (som sökt vård mer än en till två gånger senaste året) erbjuds att delta i en randomiserad undersökning för test av så kallad Aktiv hälsostyrning. Patienterna i behandlingsgruppen intervjuas av särskilt utbildad sjuksköterska. Därefter identifieras faktorer för patientens behov av vård. Uppföljning sker via veckovis telefonkontakt och vid behov av coachande samtal och hjälp med vårdkontakter. Projektet påbörjades 2010 och mer än patienter har inkluderatas från flera sjukhus. Den forskningsmässiga utvärderingen av effekten av det ökade vårdstödet har påbörjats. Kompetensutveckling Men utgångspunkt i sjukhusets kompetensförsörjningspolicy arbetade verksamhetsområdena fram lokala kompetensförsörjningsplaner under Viktiga underlag för dessa är respektive verksamhetsområdes verksamhetsplaner. Utbildningsledare och HR konsulter tog fram förslag till planer som sedan fastställdes av verksamhetsområdenas ledningsgrupper. Planerna innehåller mål och aktiviteter inom områdena: attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla. Flest kompetensutvecklande åtgärder på individ- och organisatorisk nivå återfinns inom begreppet utveckla. ProCompetence Syftet med kompetensplanering är att utveckla och säkerställa att rätt kompetens finns på individnivå utifrån verksamhetens kompetensförsörjningsplan. För att säkra medarbetarnas kompetens i förhållande till verksamhetens behov har sjukhuset påbörjat en kompetensinventering med hjälp av IT-verktyget ProCompetence. Där ges medarbetaren möjlighet att skatta sin befintliga kompetens i relation till kraven på aktuella roller. Under 2013 intensifierades införandet och vid årets slut hade sex verksamheter infört ProCompetence och påbörjats på sju kliniker. Under våren 2014 startar nio ytterligare verksamheter att införliva ProCompetence. Utbildningsledargruppen Utbildningsledargruppen, med representanter från varje verksamhetsområde, nätverkar regelbundet kring sjukhusgemensamma utbildningsfrågor och samverkar för att hitta synergier för det lokala utbildningsarbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla redan kunniga medarbetare ställs ökade krav på intern kompetensutveckling. Likaså ställer nya centrumbildningar, där patienter med flera diagnoser vårdas, ytterligare krav på intern kompetensutveckling. Även begreppet så kallad personcentrerad vård är ett viktigt område för kompetenshöjning. Lärtorget Den 1 oktober 2013 fick samtliga sjukhusets medarbetare tillgång till Lärtorget Ping Pong vilket också var målet för Under året publicerades ett antal nya kurser av Danderyds sjukhus i den SLL-gemensamma utbildningsportalen. Med syfte att säkra kunskapsnivån bidrog Danderyds sjukhus bland annat med ett utbildningsprogram om utvalda sjukvårdstekniska moment för undersköterskor. Mest genomförda kurser i Lärtorget under 2013: 1. Händelsevis 2. TUFF 3. Miljöutbildning 2012/ Handledning under verksamhetsförlagd utbildning 5. Basala hygienrutiner 6. Strålmiljö 7. DISA 8. SBAR 9. MEWS 10. Blodtransfusioner Nytt ledarutbildningsprogram Under året har ett nytt utvecklings- och utbildningsprogram tagits fram för samtliga ledare på Danderyds sjukhus. Programmet fokuserar på sex områden: Vision, mål och strategi Leda verksamhet Att leda verksamhetsutveckling Att leda sig själv och andra Strategisk kommunikation Hållbarhet 15

16 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ledarprogrammen är indelade i fyra olika nivåer: framtidens ledare, nya ledare, erfarna ledare och seniora ledare. Programmet vänder sig till ledare med uppdrag som chef, medicinskt ledningsansvar, processledare, biträdande chef, teamledare eller motsvarande. Utbildningsmodulerna innebär både e-lärande samt lärarledd utbildning. Under 2013 deltog 124 av sjukhusets ledare i det nya programmet. Praktisk simuleringsträning Vid sidan om den kliniska träningen för vårdpersonal och de cirka studenterna på sjukhuset genomförde Clinicum under året teamträning med 215 medarbetare från akutmottagningen och avdelningarna 73, 75 och förlossningen. Träningen innebar bland annat strukturerad kommunikation och akut omhändertagande. I samarbete med Karolinska Institutet inköptes ytterligare en patientsimulator till Clinicum som därmed har två simulatorer. Under 2014 kommer simuleringsenheten att utökas. Hänt inom hjärt-lungräddning 2013 Den oannonserade övningen Larmet Går där ett simulerat hjärtstopp inträffar någonstans på sjukhuset genomfördes på 16 avdelningar/mottagningar. En ny HLR-läkare och en ny HLR-sjuksköterska tillträdde under våren. Förvaltningen av SBAR/MEWS övergick till HLR-processen Fler defibrillatorer inskaffades för tätare placering runt om på sjukhuset. HLR-utbildning genomfördes för alla nyanställda. Administrativ personal genomgick grund-hlr och alla sjukvårdsutbildade medarbetare S-HLR. En ny akutcykelgrupp lanserades bestående av personal från hjärtmedicin och anestesi- och intensivvård. Under hösten startades en HLR-ombudsgrupp där representanter från varje verksamhetsområde ingår. Gruppens syfte är att fortbilda instruktörerna, lyfta fram svagheter och styrkor och planera för förbättringsarbete gällande HLR. 16

17 SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsen

18 SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Grunden för säker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. Risken för vårdskador minskas genom ett förebyggande säkerhetsarbete och uppföljning av exempelvis avvikelsesystem. Sammanfattningsvis bedöms att följande åtgärder har haft störst betydelse för att systematiskt förbättra patientsäkerheten på Danderyds sjukhus under 2013: Införandet av ett sammanhängande system för bedömning av patienters vitala parametrar RETTS/MEWS/MIG. Införandet av SBAR, det vill säga ett strukturerat sätt att kommunicera vid avrapporteringar. Förbättrad acceptans för att rapportera avvikelser. Förbättrad följsamhet till riskbedömningar av patienter avseende trycksår. Följsamhet till att göra läkemedelsavstämningar inom slutenvården. Fortsatt utveckling av övergripande riktlinjer och rutiner som bereds i de sjukhusövergripande nätverken och arbetsgrupperna. SLL:s patientsäkerhetsdagar Sjukhuset presenterade sex seminarier och tio postrar på patientsäkerhetsdagarna i november Seminarier Mätning och uppföljning av lokal kvalitetsindikator postoperativa sårinfektioner efter hudkirurgi. Interprofessionell utbildning i akut omhändertagande - Ett projekt för att förbättra kommunikationen och strukturen vid akutomhändertagande av patient på akutmottagning. Medmänsklighet inom akutsjukvården. Från smutsigt till rent - att arbeta säkert i ett desinfektionsrum. Risker för smittspridning vid rengöring, desinfektion och hantering av flergångsprodukter. Titthålskirurgi på kvinnokliniken smidigt och säkert! Läkemedelsavstämning ett effektivt sätt att förbättra patientsäkerheten på ortopedkliniken. Postrar ERAS vårdprogram minskar vårdtid och komplikationer efter planerad tarmkirurgi. Ultraljudsremisser skrivna av sjuksköterskor på akuten. Hjärtspecialist i första ledet på akuten. ID-märkning på akuten. Mottagarteam på akuten. Kan enkel läkemedelsgenomgång/ läkemedelsavstämning förbättra läkemedelslistornas kvalitet hos patienter i slutenvården? En tvärsnittsstudie från Danderyds sjukhus. Handläggning av akut njursvikt - Ett samarbete på njurmedicinsk vårdavdelning för förbättrad utredning och ökad patientsäkerhet. OpLeanAn en interprofessionell utbildningsmodell i den perioperativa processen. Planering av läkemedelskommoder på kvinnokliniken. Anestesibedömningsprocess för dagkirurgiska patienter Vårdavvikelser Patientnämnden IVO (tidigare Socialstyrelsen) Lex Maria Patientärenden utfall och förändring, inkluderar både interna rapporter/analyser samt inkomna ärenden från patienter/närstående. LÖF Händelseanalyser Riskanalyser

Kvalitetsresultat 2012 i relation till mål 2012. Kvalitetsresultat 2012 i jmf. resultat 2011. Mål 2012 Resultat 2012. Resultat 2011 Resultat 2012

Kvalitetsresultat 2012 i relation till mål 2012. Kvalitetsresultat 2012 i jmf. resultat 2011. Mål 2012 Resultat 2012. Resultat 2011 Resultat 2012 2012 KVALITETS OCH Patientsäkerhetsberättelse Innehåll Förord 3 Övergripande mål och strategier 8 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 10 Säker hälso- och sjukvård 16 Patientfokuserad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Förord 3 Övergripande mål och strategier 5 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Säker hälso-och sjukvård 15 Patientfokuserad hälso-

Läs mer

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Förord 3 Övergripande mål och strategier 5 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Säker hälso-och sjukvård 15 Patientfokuserad hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013 Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013 Innehållsförteckning Förord 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Förkortningar och begreppsförklaringar

Förkortningar och begreppsförklaringar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR REHABHOTELLET STHLM AB ASiH 2013 Innehållsförteckning Förkortningar och begreppsförklaringar 3 Sammanfattning 6 Etik 7 Patientsäkerhetskultur 7 Patientsfokuserad vård 8 Patienters

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Förkortningar och begreppsförklaringar

Förkortningar och begreppsförklaringar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR REHABHOTELLET STHLM AB ASiH 2014 Innehållsförteckning Förkortningar och begreppsförklaringar 3 Sammanfattning 6 Etik 7 Patientsäkerhetskultur 7 Patientsfokuserad vård 8 Patienters

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011 1 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhets- och kvalitetsgruppen består av fyra personer: Maria Svensson, kvalitetssamordnare, sammankallande och leder arbetet i gruppen. Dag Salaj from 1/9 2011,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. för sjuksköterskor på Danderyds Sjukhus AB

Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. för sjuksköterskor på Danderyds Sjukhus AB Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för sjuksköterskor på Danderyds Sjukhus AB Välkommen till Danderyds sjukhus! Vi hoppas att du som sjuksköterska ska finna dig väl till rätta i vår organisation och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Danderyds Sjukhus AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Danderyds Sjukhus AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Danderyds Sjukhus AB 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Måns Belfrage, Chefläkare Capio S:t Görans Sjukhus Dokumentförfattare: Måns Belfrage Giltigt från: 2011-11-29

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Danderyds Sjukhus AB 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Danderyds Sjukhus AB 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Danderyds Sjukhus AB 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse 2010 Patientsäkerhetsberättelse 2010 Strategi På Capio S:t Görans Sjukhus driver vi utvecklingen av sjukvårdens arbetssätt och förbättrar förutsättningarna för våra patienter och kunder före, under och efter

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

22. Riktlinje för risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

22. Riktlinje för risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård 22. Riktlinje för risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Gemensam för Södertörn 2011-11-01 Rev.2012-02-17 MAS/MAR i Södertörn Stockholms län Denna riktlinje har tagits fram av Erland

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

.., Jämtlands Läns Landsting

.., Jämtlands Läns Landsting .., Jämtlands Läns Landsting Landstingets revisorer Skrivelse 1 (2) Onr REV/22/2014 Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Landstingsstyrelsen Granskning av värdrelaterade infektioner Landstingets

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-07 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer