KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE"

Transkript

1 2013 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

2 INNEHÅLL Förord 3 Övergripande mål och strategier 5 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Säker hälso-och sjukvård 15 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 30 Effektiv hälso- och sjukvård 36 Jämlik hälso- och sjukvård 41 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 44 Kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet Produktion: Enheten för kommunikation vid Danderyds sjukhus Grafer: Soya Kommunikation Fotografer: Rolf Andersson sid 1, Carin Wesström sid 5, 6, 12, 24, 31, 34, 42 Johan Adelgren sid 16, 38, 45, Ellinor Algin sid 50 Tryckeri och repro: EO Grafiska Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2

3 INNEHÅLL Inledning 5 Övergripande mål och strategier 8 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 10 Säker hälso-och sjukvård 17 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 32 Effektiv hälso- och sjukvård 37 Jämlik hälso- och sjukvård 43 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 46 Kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet Sjukhusets vision, strategier, mål och värderingar 54 Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 3

4 Kvalitetsresultat 2013 i relation till mål 2013 Kvalitetsresultat 2013 i relation till mål 2013 Resultat 2013 Mål 2013 Vård på strokeenhet Vistelsetid på akutmottagningen max 4 timmar Trombolysbehandling vid ischemisk stroke Nutrition, riskbebömning undernäring Operation höftfraktur inom 24 timmar 20 Andel patienter där trycksår kategori 2-4 inte har uppstått Andel protesoperationer >65 år cervikal höftfraktur Trycksår, riskbedömda inom 24 timmar MRSA-odlade riskpatienter Andel patienter som inte har VRI Följsamhet BHK Kvalitetsresultat i jämförelse i jämförelse med resultat med resultat Resultat 2013 Resultat 2012 Vård på strokeenhet Vistelsetid på akutmottagningen max 4 timmar Trombolysbehandling vid ischemisk stroke Nutrition, riskbebömning undernäring Operation höftfraktur inom 24 timmar 20 Andel patienter där trycksår kategori 2-4 inte har uppstått Andel protesoperationer >65 år cervikal höftfraktur Trycksår, riskbedömda inom 24 timmar MRSA-odlade riskpatienter Andel patienter som inte har VRI Följsamhet BHK Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 4

5 Som anställd på Danderyds sjukhus ska vi, med kvalitet och omtanke, ge vård på lika villkor utifrån patientens behov, visa respekt för individen och ta ansvar för att utveckla och förbättra vården. Det är våra gemensamma värderingar som ska genomsyra vårt arbete och vårt bemötande. Under 2013 har vi fortsatt satsningarna på att bedriva och utveckla en säker och effektiv sjukvård. Att arbeta i processer utifrån patientens behov går som en röd tråd genom vårt arbete. Vi har satsat mer på introduktion, fortbildningsprogram och kvalitetssäkring av medarbetarens kompetens, avgörande framgångsfaktorer för att erbjuda en vård av utmärkt kvalitet. Profileringsarbetet inför Framtidens hälso- och sjukvård, där Danderyds sjukhus akutuppdrag kommer att utökas, har gått in i en mycket aktiv fas både inom Stockholms läns landsting och inom vårt eget programkontor, bland annat med förberedelserna inför byggandet av den nya akutvårdsbyggnaden. Vi är särskilt stolta över att vårt HND-centrum har etablerats under året. På mottagningen får hjärt-, njur- och diabetespatienter möta en medarbetare som har rätt kompetens för sin multisjuklighet. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt från ett personcentrerat förhållningssätt, som kommer att spridas till fler verksamheter och hälsooch sjukvårdsprocesser inom sjukhuset. Arbetet med vårdens kvalitet är högt prioriterat hos våra engagerade medarbetare och chefer. Många goda exempel på kvalitetsarbete och resultat av detta finns i denna skrift, och vi passar på att rikta ett varmt tack för allas insatser under Kvalitetsarbetets fokus för 2014 är att arbeta med förbättringar av patientsäkerhetskulturen, men också att skapa en hållbar struktur genom att förbättra lednings- och dokumenthanteringssystemet. Stefan Jacobson Lena Martin Åsa Lindström Hammar Verkställande direktör Kvalitetsstrateg Chefläkare Danderyds sjukhus Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 5

6 6

7 7

8 Övergripande mål och strategier Danderyds sjukhus övergripande kvalitets- och patientsäkerhetsmål utgår från fastställda kvalitetsindikatorer i vårdavtalet och från Socialstyrelsens definition av God vård, som delas upp i de sex områdena: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och i rimlig tid. Strategisk planering Den strategiska planen utgör det styrdokument som anger sjukhusets långsiktiga ambitioner och fokus, vad sjukhuset gemensamt strävar mot. Strategier för att nå målen identifieras och konkretiseras i förbättringsprojekt och satsningar. Exempel på satsningar som gjorts under 2013 är starten av ett HND-centrum för patienter med hjärt-, njur- och diabetessjukdom, införande av ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrift, minska de vårdrelaterade infektionerna samt minska akuta återinläggningar. De långsiktiga satsningarna präglas av framtidsplanen och de strategiska fastighetsinvesteringar som planeras för sjukhusområdet. För att underlätta genomförandet av framtidsplanen har ett programkontor bildats på sjukhuset. Den årliga verksamhetsplaneringsprocessen Utifrån den långsiktiga strategiska planen utarbetar sjukhusledningen ett styrkort med specifika styrmått för det kommande året. Respektive verksamhetsområde bryter därefter ned sjukhusets styrkort till lokala mål med aktiviteter. Under 2013 har processen för medarbetarsamtal utvecklats till att innehålla individuella mål som bygger på sjukhusets övergripande mål. Ledningssystemet Under 2013 har Danderyds sjukhus fortsatt att satsa på kvalitetsutveckling och tillgänglighet. Sjukhuset arbetar intensivt för att utveckla ett processorienterat ledningssystem som ska uppfylla kraven för en ISO9001-certifiering i slutet av Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken är sedan 2009 certifierade enligt CARF (Comission on Acreditation of Rehabilitation). Klinisk fysiologi är sedan flera år tillbaka ackrediterade enligt Swedac och Sterilcentralen har påbörjat ett arbete för att bli ISO-certifierade. Som ett led i den fortsatta utvecklingen av ett heltäckande ledningssystem pågår en kartläggning av sjukhusets samtliga kärnoch stödprocesser och en förvaltningsorganisation för ledningssystemet etableras. Ett tiotal internrevisorer har utbildats för att under 2014 genomföra flera så kallade egenkontroller i syfte att säkra att verksamheten håller hög kvalitet. Kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet med SLL Beställaren utformar och fastställer krav för kvalitetsindikatorer efter samråd med Stockholms läns landstings specialitetsråd samt kvalitetsnätverk, som består av representanter från samtliga akutsjukhus inom landstinget. I grundkravet ingår också att sjukhusen ska uppfylla överenskommelserna i den Nationella patientsäkerhetssatsningen, som tecknas mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, (SKL). Kvalitetsindikatorerna utgår från kvalitetsområdena: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och i rimlig tid. Indikatorerna är dels resultatindikatorer; där kravet relaterar till en viss målnivå eller täckningsgrad, dels nya indikatorer; där kvalitetsindikatorn är under införande eller utveckling. All rapporterad data redovisas i könsuppdelad statistik. År 2013 kravställdes Danderyds sjukhus på 19 olika kvalitetsindikatorer enligt vårdavtalet med Stockholms läns landsting, se tabell på sidan 52. Den totala måluppfyllelsen för den prestationsgrundande kvalitetsersättningen var cirka 90 procent. 8

9 Struktur för uppföljning och utvärdering En central och viktig del i sjukhusets kvalitetsarbete är att skapa förutsättningar för resultatbaserad utveckling av vårdens processer genom en välstrukturerad och systematisk uppföljningsmodell. Under år 2012 påbörjades införandet av ett webbaserat systemstöd i syfte att underlätta inrapportering av data i samband med olika kvalitetsuppföljningar. Systemet möjliggör uppföljning av resultat över tid och ger förutsättningar för analys av data genom specialdesignade rapporter. Resultatrapporterna autogenereras i samband med inmatning av data vilket ger snabb återkoppling och visualisering av resultat. Eventuellt förbättringsarbete kan därmed initieras direkt i vårdverksamheterna. Samtliga kvalitetsuppföljningar som genomförs som så kallade punktprevalensmätningar (tvärsnittsstudier) har designats i det webbaserade systemstödet Rapportor. Statistikvertyget Qlikview används för att samla och visualisera utdata från olika patientinformationssystem. Aktuell utdata och resultat kan därmed visas kontinuerligt genom bearbetade applikationer. Resultatuppföljning Verksamheterna redovisar kvalitetsresultaten regelbundet vid tertial- och helårsbokslut samt vid uppföljningar av verksamheternas styrkort. Sjukhusledningen har muntliga verksamhetsuppföljningar med kvalitetsfokus minst två gånger per år med samtliga verksamheter. Ansvar och organisation Sjukhusets styrelse tillsammans med ledningsgruppen har det övergripande ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet vid Danderyds sjukhus. Som samordningsfunktion för sjukhusets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete verkar stabsfunktionen kvalitet och verksamhetsutveckling, där chefläkare, kvalitetsstrateg, verksamhetsutvecklare, patientvägledare, klinisk farmakolog samt sjukhusapotekare ingår. Även sjukhusets katastrof- och beredskapssamordnare är kopplad till gruppen, liksom sjukhusets hygienansvariga läkare och hygiensjuksköterskor. Kvalitet och verksamhetsutveckling ger stöd till hela sjukhuset med samordning, rådgivning, utveckling, utbildning och uppföljning i kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor samt leder olika nätverk. Varje verksamhetsområde har i stabsfunktion olika stödfunktioner med ansvar för kvalitet, patientsäkerhet och kompetensutveckling. Exempel på sådana är kvalitetsutvecklare, patientsäkerhetscontroller, patientsäkerhetsläkare och läkemedelsansvarig läkare. De har även sjukhusövergripande uppdrag som utförs i nätverk och arbetsgrupper. För sjukhusövergripande uppdrag finns dessutom olika kvalitetsråd inom områdena nutrition, fallprevention, vårdrelaterade infektioner, sårbehandling, dokumentation för sjuksköterskor och centralvenösa infarter. Alla medarbetare har ett ansvar att delta i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet, att medverka i riskbedömning, avvikelserapportering och i arbetet med resultatuppföljning i sjukhusets pågående förbättringsarbete. Utfall av prestationsgrundad kvalitetsersättning enligt vårdavtalet Procent Resultat av prestationsgrundad kvalitetsersättning enligt vårdavtalet. 9

10 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsen

11 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Danderyds sjukhus arbetar med att samla, granska, värdera och sammanställa vetenskaplig kunskap på ett metodiskt och systematiskt sätt. Olika nätverk omvärldsbevakar och sprider nya rön och evidensbaserade riktlinjer. Med ändamålsenlig hälso- och sjukvård menas att nyttan med vården för patienten är större än olägenheten, som eventuella risker eller skador. Det är bara möjligt att bedöma vårdens ändamålsenlighet om målet för vården är fastställt. Patienternas och i vissa fall närståendes önskemål och förväntningar påverkar också utfallet av vården och bör fångas upp genom dialog och information om de val som kan eller ska göras. Kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister och Öppna jämförelser används i utvärdering av behandlingsmetoder och processer för att utveckla och förbättra vårdens kvalitet enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Systematiskt förbättringsarbete För att nå en hög kvalitet som inkluderar patientnytta, patientnöjdhet, medarbetarnöjdhet och effektivitet är det viktigt med en kultur och ett arbetssätt präglat av ständiga förbättringar och delaktighet. Fokus för verksamhetsutveckling har därför varit vidareutveckling och synliggörande av arbetet med sjukhusets processer genom spridning av kompetens inom process- och förbättringskunskap. Syftet är att förbättringsarbete ska bli en naturlig del av vardagen. Förutom utbildningsinsatser stödjer verksamhetsutvecklarna genomförandet av sjukhusets strategiska satsningar, övergripande process- och kvalitetsarbete och prioriterade förbättringsarbeten inom klinikerna. Förutom arbetet med att utveckla ett processorienterat ledningssystem kan bland sjukhusövergripande satsningar nämnas Danderyds sjukhus initierade strategiska satsning att minska akuta oplanerade återinläggningar genom en effektiv utskrivningsprocess. Om ökad patientnytta och effektivitet kan påvisas kan processen bli en modell för andra sjukhus. Delar av detta arbete har blivit externt uppmärksammat. Erhållna kvalitetspriser 2013 Danderyds sjukhus har under året tilldelats följande kvalitetspriser: KLOK-priset (KLinisk Organisation och Kompetensutveckling) för OpLeanAN samt Gyllene Äpplet för akutmottagningens arbete med anhörigstöd. Exempel på andra uppmärksammade förbättringsarbeten från Danderyds sjukhus under 2013 var volontärstöd i livets slutskede, robotdräkten och ablation av levermetastaser. Förbättrade patientflöden Omfattande förbättringsarbeten i sjukhusets patientflöden görs löpande lokalt och ger minskade ledtider, kortare väntetider för patienten, effektivare och smidigare arbetssätt och bibehållen eller ökad kvalitet och patientsäkerhet. Exempel på arbete med flödes- och processkartläggningar: Flödet mellan akutmottagningen och röntgen. Flödet mellan lättakuten och röntgen. Akutflödet dörr till dörr. Palliativprocessen på njurmedicin. Hemostasprocessen. Strokeprocessen. Utskrivningsprocessen hos kirurg- och urologpatienter. Processen patienter kolorektalcancer. Processkartläggning kvinnoklinikens uppvakningsavdelning. Preoperativa anestesibedömningsprocessen. Processen överföring från rehabiliteringsmedicin till kommunal vård. Effektiviserad utskrivningsprocess från avdelning. Reumatologens ledstatusmottagning. Arbetssätt mellan förlossning och obstetrikmottagning. Handläggningsrutiner multisjuka och geriatriska patienter. Ambulansprojekt. Produktionsstyrning på ortopedkliniken. Visuell guidning på mammografiavdelningen. Läkartillgänglighet på mammografiavdelningen. Ny hjärtakut. Ny inskrivningsmottagning på dagkirurgen och kvinnoklinikens uppvakningsavdelning. 11

12 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 12

13 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvårdsprocesser Nedan redovisas några exempel från sjukhusets nuvarande vårdprocesser: Palliativ vård De flesta verksamhetsområden har nu gått med i Svenska Palliativregistret som följer upp vårdens kvalitet i livets slutskede. Under år 2013 avled 721 patienter under vårdtiden på sjukhuset, och cirka hälften av dessa patienter har rapporterats i Svenska Palliativregistret. Resultaten från registret utgör en viktig del av verksamheternas analys av eventuella förbättringsbehov avseende omhändertagandet i livets slutskede. Under året har många förbättringsarbeten bedrivits som syftar till att uppnå en god och jämlik personcentrerad vård, såsom ASIH-ronder, utbildning och implementering av individuella vårdplaner inom kirurg- och urologkliniken, mänsklig närvaro i livets slutskede inom medicinkliniken och palliativprocessen inom njurmedicinska kliniken. Hjärtkliniken bedriver en avdelning med inriktning på att vårda patienter med grav kronisk hjärtsvikt. De patienter som behöver vård vid upprepade tillfällen erbjuds direktintag till avdelningen. Avdelningens verksamhet är anpassad för att stödja de svårt sjuka patienterna i övergången till palliativ vård genom ett multiprofessionellt teamarbete. Vården planeras och genomförs i samråd med patient, närstående och med stöd av ASIH och andra vårdgivare. För sjukhuset som helhet planeras ytterligare satsningar på att förbättra den palliativa vården, där fortsatt implementering av Nationella riktlinjer för Palliativ vård blir en viktig utgångspunkt. Hemostasprocessen Hemostasprocessen innefattar de patienter som utreds för eller behandlas på grund av trombos (blodpropp), men även blödningstillstånd. Det senare är den vanligaste komplikationen till blodproppshämmande (antitrombotisk) behandling. I takt med att behandling med antitrombotiska medel ökar, blir blödningskomplikationer allt vanligare och kräver ofta åtgärder. Hemostasprocessen är en ny process, och tillkom under slutet av 2012, varför årlig jämförande statistik inte kan presenteras ännu. Hemodialysprocessen Tidigare har hemodialysbehandling som regel utförts tre gånger per vecka. Studier visar nu att mer frekvent dialysbehandling ger färre komplikationer och medför att patienterna mår bättre. Därför arbetar kliniken målmedvetet med att erbjuda fler dialysbehandlingar per vecka och idag dialyseras 40 procent av patienterna mer än tre gånger per vecka, vilket resulterat i mycket hög måluppfyllelse för veckodialysdos. Patientgruppen med mer frekventa dialyser har noga följts med hälsoenkät (SF36) samt VAS-skattning av olika problem kopplade till hemodialys. Uppföljningarna har tydligt visat att de subjektiva vinsterna för patienterna har varit stora. Patienterna upplever bland annat bättre ork, mindre behov av återhämtning efter behandlingen, bättre matlust samt ett allmänt förbättrat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Njurstensprocessen Danderyds sjukhus är det enda sjukhuset i länet som behandlar njurstenar på tre olika sätt där den metod som passar patienten Andelen patienter med stdkt/v (veckohemodialysdosen) > 2,0 Procent 100 Riket SLL Danderyd Andel patienter med stdkt/v (veckohemodialysdosen) mer än 2,0. 13

14 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD bäst väljs. Patient kan erbjudas antingen ESWL (stötvågsbehandling), uroteroskopi eller PNL (perkutan nefro litotrepsi). Obesitaskirurgi 379 gastric bypass-operationer har utförts under året. Täckningsgraden i det nationella registret (SOReg) var 100 procent, och ett lokalt kvalitetsregister har upprättats som komplement. Resultaten analyseras systematiskt vilket resulterar i olika förslag till förbättringsarbete med bland annat förändrad operationsteknik och omhändertagande. Detta har resulterat i förbättrade operationsresultat och färre komplikationer över tid. Kolorektalcancer Inom Danderyds sjukhus utförs nästan 75 procent av de kolorektalkirurgiska ingreppen laparoskopiskt vilket är en av de högsta siffrorna i landet, även ur ett internationellt perspektiv. Detta medför kortare vårdtid, mindre infektionsrisk, minskad risk för bråckbildning och möjlighet till tidigare cellgiftsbehandling för de patienter som är planerade för sådan efterbehandling. Bäckenbottencentrum Bäckenbottencentrum är en tvärprofessionell verksamhet, där patienten kan få träffa både kirurg, gynekolog, uroterapeut samt sjukgymnast vid ett och samma tillfälle. Tack vare mottagningens unika struktur med hög specialistkompetens inkommer ett stort antal remisser från andra vårdgivare inom Stockholms län. Rehabilitering med robotsupport I kan patienter med nedsatt kognitiv funktionsnedsättning efter förvärvad hjärnskada, rehabiliteras och provbo under fyra dagar innan utskrivning från slutenvården. Roboten Giraffen har installerats för ökad patientsäkerhet med möjlighet till kommunikation med vårdavdelningen. Hälsofrämjande vård Personer som röker och som ska genomgå en operation har en ökad risk att drabbas av komplikationer i samband med operationen, huvudsakligen i form av försämrad sårläkning men också i form av lung- och hjärtkärlkomplikationer. Mål 2013 Rökstopp inför operation Rökstatus ska dokumenteras i patientens journal i samband med elektiv operation i slutenvården och stöd för rökstopp ska erbjudas. Resultat Det föreligger svårigheter med strukturerad utdata för dokumentation av rökstatus i journalen, men journalgranskning av etthundra journaler har utförts gällande patienter som genomgått elektiv kirurgi (49 % kvinnor, 51 % män). Rökstatus var dokumenterat i 90 journaler (90 %). Antalet rökare var mycket få, och av dessa har majoriteten erbjudits stöd för rökstopp. Mål 2013 Rökstatus vid akut hjärtinfarkt Rökstatus ska dokumenteras i patientens journal i samband med akut hjärtinfarkt, diagnosgrupp 121, och stöd för rökstopp ska erbjudas berörda. Resultat 91 procent av patienterna har dokumenterat rökstatus i journalen. Andel Andel patienter patienter med med diagnosgrupp I 21 I 21 där rökstatus är redovisat i journalen. där rökstatus är redovisat i journalen. Män 60% (493 st) Män 60% (493 st) Kvinnor 31% (266 st) Kvinnor 31% (266 st) Andel patienter 91%, Andel där rökstatus patienter är 91%, där redovisat rökstatus i journalen. är redovisat i journalen. Andel patienter 9%, där rökstatus inte är Andel patienter 9%, redovisat i journalen. där rökstatus inte är redovisat i journalen. Totalt antal patienter i undersökningen är Totalt 825, antal varav patienter 524 män i undersökningen och 301 kvinnor. är 825, varav 524 män och 301 kvinnor. Andel av patienter med akut hjärtinfarkt, diagnosgrupp 121, där rökstatus är redovisat i journalen. 14

15 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tobaksenheten Tobaksenheten tar emot alla patienter på Danderyds sjukhus som önskar och behöver stöd för att sluta röka eller snusa. Patienter med kranskärlssjukdom samt patienter som ska sluta röka i samband med kirurgi prioriteras. Övriga patienter, inklusive personal, är välkomna i mån av tidsutrymme. Samarbete med folkhälsoinstitutet En individuell plan för varje patient läggs upp för att öka patientmedvetenheten och det aktiva deltagandet från patienten. Stöd och information erbjuds samt en ettårig uppföljning. Enheten samarbetar med folkhälsoinstitutet. Under 2013 har en rökpolicy för Danderyds sjukhus utarbetats, som kommer att lanseras under första månaderna år Resultat Prioriterade patienter får komma inom två veckor och övriga patienter och eventuellt medarbetare får komma inom en månad. Det har inkommit cirka 300 remisser under året. Samtliga patienter som är rökoch/eller snusfria i två veckor och framåt följs upp ett år senare. Ettårsuppföljningen av 2012 års patienter visar att 73 procent blivit rök- och/eller snusfria. Aktiv hälsostyrning Patienter med kronisk hjärtsvikt och återkommande behov av slutenvård på hjärtkliniken (som sökt vård mer än en till två gånger senaste året) erbjuds att delta i en randomiserad undersökning för test av så kallad Aktiv hälsostyrning. Patienterna i behandlingsgruppen intervjuas av särskilt utbildad sjuksköterska. Därefter identifieras faktorer för patientens behov av vård. Uppföljning sker via veckovis telefonkontakt och vid behov av coachande samtal och hjälp med vårdkontakter. Projektet påbörjades 2010 och mer än patienter har inkluderatas från flera sjukhus. Den forskningsmässiga utvärderingen av effekten av det ökade vårdstödet har påbörjats. Kompetensutveckling Men utgångspunkt i sjukhusets kompetensförsörjningspolicy arbetade verksamhetsområdena fram lokala kompetensförsörjningsplaner under Viktiga underlag för dessa är respektive verksamhetsområdes verksamhetsplaner. Utbildningsledare och HR konsulter tog fram förslag till planer som sedan fastställdes av verksamhetsområdenas ledningsgrupper. Planerna innehåller mål och aktiviteter inom områdena: attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla. Flest kompetensutvecklande åtgärder på individ- och organisatorisk nivå återfinns inom begreppet utveckla. ProCompetence Syftet med kompetensplanering är att utveckla och säkerställa att rätt kompetens finns på individnivå utifrån verksamhetens kompetensförsörjningsplan. För att säkra medarbetarnas kompetens i förhållande till verksamhetens behov har sjukhuset påbörjat en kompetensinventering med hjälp av IT-verktyget ProCompetence. Där ges medarbetaren möjlighet att skatta sin befintliga kompetens i relation till kraven på aktuella roller. Under 2013 intensifierades införandet och vid årets slut hade sex verksamheter infört ProCompetence och påbörjats på sju kliniker. Under våren 2014 startar nio ytterligare verksamheter att införliva ProCompetence. Utbildningsledargruppen Utbildningsledargruppen, med representanter från varje verksamhetsområde, nätverkar regelbundet kring sjukhusgemensamma utbildningsfrågor och samverkar för att hitta synergier för det lokala utbildningsarbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla redan kunniga medarbetare ställs ökade krav på intern kompetensutveckling. Likaså ställer nya centrumbildningar, där patienter med flera diagnoser vårdas, ytterligare krav på intern kompetensutveckling. Även begreppet så kallad personcentrerad vård är ett viktigt område för kompetenshöjning. Lärtorget Den 1 oktober 2013 fick samtliga sjukhusets medarbetare tillgång till Lärtorget Ping Pong vilket också var målet för Under året publicerades ett antal nya kurser av Danderyds sjukhus i den SLL-gemensamma utbildningsportalen. Med syfte att säkra kunskapsnivån bidrog Danderyds sjukhus bland annat med ett utbildningsprogram om utvalda sjukvårdstekniska moment för undersköterskor. Mest genomförda kurser i Lärtorget under 2013: 1. Händelsevis 2. TUFF 3. Miljöutbildning 2012/ Handledning under verksamhetsförlagd utbildning 5. Basala hygienrutiner 6. Strålmiljö 7. DISA 8. SBAR 9. MEWS 10. Blodtransfusioner Nytt ledarutbildningsprogram Under året har ett nytt utvecklings- och utbildningsprogram tagits fram för samtliga ledare på Danderyds sjukhus. Programmet fokuserar på sex områden: Vision, mål och strategi Leda verksamhet Att leda verksamhetsutveckling Att leda sig själv och andra Strategisk kommunikation Hållbarhet 15

16 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ledarprogrammen är indelade i fyra olika nivåer: framtidens ledare, nya ledare, erfarna ledare och seniora ledare. Programmet vänder sig till ledare med uppdrag som chef, medicinskt ledningsansvar, processledare, biträdande chef, teamledare eller motsvarande. Utbildningsmodulerna innebär både e-lärande samt lärarledd utbildning. Under 2013 deltog 124 av sjukhusets ledare i det nya programmet. Praktisk simuleringsträning Vid sidan om den kliniska träningen för vårdpersonal och de cirka studenterna på sjukhuset genomförde Clinicum under året teamträning med 215 medarbetare från akutmottagningen och avdelningarna 73, 75 och förlossningen. Träningen innebar bland annat strukturerad kommunikation och akut omhändertagande. I samarbete med Karolinska Institutet inköptes ytterligare en patientsimulator till Clinicum som därmed har två simulatorer. Under 2014 kommer simuleringsenheten att utökas. Hänt inom hjärt-lungräddning 2013 Den oannonserade övningen Larmet Går där ett simulerat hjärtstopp inträffar någonstans på sjukhuset genomfördes på 16 avdelningar/mottagningar. En ny HLR-läkare och en ny HLR-sjuksköterska tillträdde under våren. Förvaltningen av SBAR/MEWS övergick till HLR-processen Fler defibrillatorer inskaffades för tätare placering runt om på sjukhuset. HLR-utbildning genomfördes för alla nyanställda. Administrativ personal genomgick grund-hlr och alla sjukvårdsutbildade medarbetare S-HLR. En ny akutcykelgrupp lanserades bestående av personal från hjärtmedicin och anestesi- och intensivvård. Under hösten startades en HLR-ombudsgrupp där representanter från varje verksamhetsområde ingår. Gruppens syfte är att fortbilda instruktörerna, lyfta fram svagheter och styrkor och planera för förbättringsarbete gällande HLR. 16

17 SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsen

18 SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Grunden för säker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. Risken för vårdskador minskas genom ett förebyggande säkerhetsarbete och uppföljning av exempelvis avvikelsesystem. Sammanfattningsvis bedöms att följande åtgärder har haft störst betydelse för att systematiskt förbättra patientsäkerheten på Danderyds sjukhus under 2013: Införandet av ett sammanhängande system för bedömning av patienters vitala parametrar RETTS/MEWS/MIG. Införandet av SBAR, det vill säga ett strukturerat sätt att kommunicera vid avrapporteringar. Förbättrad acceptans för att rapportera avvikelser. Förbättrad följsamhet till riskbedömningar av patienter avseende trycksår. Följsamhet till att göra läkemedelsavstämningar inom slutenvården. Fortsatt utveckling av övergripande riktlinjer och rutiner som bereds i de sjukhusövergripande nätverken och arbetsgrupperna. SLL:s patientsäkerhetsdagar Sjukhuset presenterade sex seminarier och tio postrar på patientsäkerhetsdagarna i november Seminarier Mätning och uppföljning av lokal kvalitetsindikator postoperativa sårinfektioner efter hudkirurgi. Interprofessionell utbildning i akut omhändertagande - Ett projekt för att förbättra kommunikationen och strukturen vid akutomhändertagande av patient på akutmottagning. Medmänsklighet inom akutsjukvården. Från smutsigt till rent - att arbeta säkert i ett desinfektionsrum. Risker för smittspridning vid rengöring, desinfektion och hantering av flergångsprodukter. Titthålskirurgi på kvinnokliniken smidigt och säkert! Läkemedelsavstämning ett effektivt sätt att förbättra patientsäkerheten på ortopedkliniken. Postrar ERAS vårdprogram minskar vårdtid och komplikationer efter planerad tarmkirurgi. Ultraljudsremisser skrivna av sjuksköterskor på akuten. Hjärtspecialist i första ledet på akuten. ID-märkning på akuten. Mottagarteam på akuten. Kan enkel läkemedelsgenomgång/ läkemedelsavstämning förbättra läkemedelslistornas kvalitet hos patienter i slutenvården? En tvärsnittsstudie från Danderyds sjukhus. Handläggning av akut njursvikt - Ett samarbete på njurmedicinsk vårdavdelning för förbättrad utredning och ökad patientsäkerhet. OpLeanAn en interprofessionell utbildningsmodell i den perioperativa processen. Planering av läkemedelskommoder på kvinnokliniken. Anestesibedömningsprocess för dagkirurgiska patienter Vårdavvikelser Patientnämnden IVO (tidigare Socialstyrelsen) Lex Maria Patientärenden utfall och förändring, inkluderar både interna rapporter/analyser samt inkomna ärenden från patienter/närstående. LÖF Händelseanalyser Riskanalyser

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsresultat 2012 i relation till mål 2012. Kvalitetsresultat 2012 i jmf. resultat 2011. Mål 2012 Resultat 2012. Resultat 2011 Resultat 2012

Kvalitetsresultat 2012 i relation till mål 2012. Kvalitetsresultat 2012 i jmf. resultat 2011. Mål 2012 Resultat 2012. Resultat 2011 Resultat 2012 2012 KVALITETS OCH Patientsäkerhetsberättelse Innehåll Förord 3 Övergripande mål och strategier 8 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 10 Säker hälso- och sjukvård 16 Patientfokuserad

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Förord 3 Övergripande mål och strategier 5 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Säker hälso-och sjukvård 15 Patientfokuserad hälso-

Läs mer

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Förord 3 Övergripande mål och strategier 5 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Säker hälso-och sjukvård 15 Patientfokuserad hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 1 (8) Innehåll Innehåll...2 Bakgrund, patientsäkerhetsorganisation, kvalitets- och ledningssystem...3 Patientnöjdhet

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013 Patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting 2013 Sammanfattning av landstingets patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhet är en högt prioriterad fråga inom Stockholms läns landsting. Därför har man fattat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Preliminär version - grafer saknas KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Preliminär version - grafer saknas KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Preliminär version - grafer saknas 2014 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Produktion: Enheten för kommunikation vid Danderyds sjukhus Grafer: Soya Kommunikation Fotografer: Carin Wesström sid 5,

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 213 Resultat 65 14-4-1-9:9 213 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 31 346 289 Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i

Läs mer

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård 1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset AS2013-0215 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2012 Datum och ansvarig för innehållet: 2013-02-20 Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus

Patientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus Patientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus År 2014 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för

Läs mer

Förkortningar och begreppsförklaringar

Förkortningar och begreppsförklaringar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE REHABHOTELLET STHLM AB ASiH 2015 Innehållsförteckning Förkortningar och begreppsförklaringar 3 Sammanfattning 6 Etik 7 Patientsäkerhetskultur 7 Patientsfokuserad vård 8 Patienters

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2011

SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2011 SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2011 Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse 2011 Innehåll Förord 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias 130426 Ingela Wennman Utvecklingschef SU Kvalitetsbarometern Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Tillsammans mot världens säkraste vård

Tillsammans mot världens säkraste vård Tillsammans mot världens säkraste vård Den svenska vården visar år efter år medicinska resultat i världsklass. På alla nivåer finns en stor skicklighet och vilja att behandla dem som behöver vård. Den

Läs mer