Jakt på framtidens förare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jakt på framtidens förare"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Jakt på framtidens förare Köpenhamn bra för skogen Allt om vildsvin Hon vill ge unga chansen GREPP PÅ GALLRINGEN Nytt larm om rotröta

2

3 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer den 1 april TEMA: Energi & skogsvård Nr Jakt på framtidens förare Köpenhamn bra för skogen Allt om vildsvin Hon vill ge unga chansen GREPP PÅ GALLRINGEN Nytt larm om rotröta REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander, Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö Viltvårdaren Stephan Gäfvert demonstrerar utfodring av vildsvin. Sidan 36 5 LEDARE: Köpenhamn bättre än ryktet. 6 PROFILEN: I stället för att bara klaga tycker Karin Nolén det är bättre att engagera sig i att påverka utvecklingen. 10 UTBILDNING: Nya tag för att försöka mota en allt värre brist på maskinförare. 14 EKONOMI: Tips och nyheter inför deklarationen. 16 SKOGSGÅRDEN: Hellre samråd än konfl ikter för landsbygdens bästa. 18 NÄRINGSPOLI- TIK: En positiv kraft i klimatarbetet. 20 MARKNAD: Södra bygger jättesåg. Möjligheterna i Kina öppnas. Karin Nolén vill ha fler ungdomar bland föreningarnas förtroendevalda. Sidan 6 Oskar Sjölund framhåller att en bra dialog och kunskap kan lösa många konflikter med renägare, gruvnäring och andra intressenter. Sidan 16 Morgan Larsson är något av en klassisk skogsbrukare. Sidan 26 Anna Gunulf har upptäckt att också mycket klena granar i röjningsskogen kan bli en inkörsport för rotröta. Sidan SKOGSSKÖTSEL: Rotrötan i fokus med nya hot och möjligheter. 26 SKOGSGÅRDEN: Morgan gallrar utan stick vägar med hjälp av järnhäst. 30 TEKNIK: Bättre oljerening. 31 NYHETER: Jan Heino avslutade med Köpenhamn. 32 TEKNIK: Villapannan för både el och värme. Inversal markberedning. 34 NYHETER: Myndigheten vill öppna upp för contorta i hela landet. 36 JAKT: Nyheter och tips om vildsvinsjakt. 45 NAMN & NYTT: Ny chef för lantbruksuniversitetets skogliga del. 46 KRÖNIKA: Det är viktigt att lyfta fram det kooperativa företagets fördelar. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN Box 12, Forshaga Tel

4 Maskinens enastående funktion och styrka gjorde valet enkelt. Ronnie Johansson, Bodafors

5 Räkna inte ut Köpenhamn Redan innan klimatmötet i Köpenhamn var över dömdes det ut som ett misslyckande. I bästa fall är det en förhastad slutsats. Rysaren fortsätter med nya möten. Och kanske blir skogen det bestående minnet från Köpenhamn. Det är i så fall inget dåligt eftermäle. Om den spirande insikten (eller kanske snarare plantan) får växa vidare kan det bli något riktigt bra. Nu gäller det att skogen hamnar rätt, när den väl finns på dagordningen. Annars kan det gå illa. LEDAREN DET VAR ETT fascinerande myller av världsledare, miljögrupper och journalister på en och samma plats. Världen verkade både stor och liten på samma gång. Att över huvud taget komma samman, bli någorlunda överens om problemen och enas om målen är trots allt en prestation. I brist på bindande åtaganden om att dra ner utsläppen blev skogen det mest konkreta. Det handlar om att ge pengar till utvecklingsländerna för att hindra avskogningen, som i sin tur bidrar till nästan en femtedel av växthuseffekten. Här enades nyckelländerna om en delsumma (3,5 miljarder dollar) till det så kallade REDD-programmet. Mötet enades också om ett större mål (30 miljarder dollar inom tre år). Nu räcker det inte bara med att bevara skog, nyttan blir störst om den också brukas förnuftigt. INSIKTEN OM ATT MAN både kan avverka skog och samtidigt öka skogstillgångarna saknas på många håll i världen. Här har de nordiska länderna mycket att bidra med, både för klimatets och för vår egen skull. Om inte den insikten finns kan det leda till konstiga internationella avtal som i sin tur leder till restriktioner i skogsbruket. Därför finns det fog för att engagera sig i de här frågorna. DET FINNS FÖRSTÅS anledning att vara ödmjuk. I skogliga sammanhang är det inte så många årsringar sedan också Sverige avskogades. Det var ont om ved och i delar av södra Sverige nödgades drängarna sova i oeldade hus året om. Långt in på slutet av 1800-talet var en tredjedel av Halland betade ljunghedar, ungefär som de hårt betade kullarna runt Medelhavet. En av de som bidrog till att vända utvecklingen var jägmästare Eugen Holmberg. Han konstaterade att avskogningen måste bemötas med upplysningens fackla : Först då skall intresset för skogens kultur och vård väckas till allmänt liv och krönas med framgång, samt vårt öde ljungbeväxta berg åter ikläda sig den grönskande dräkten fattigmans tröja vilken fordom av vinstbegäret, elden, sorglösheten och okunnigheten avklätts densamma. RESTEN ÄR, som man brukar säga, historia. Och den tål att upprepas i ett mycket större sammanhang. Det nordiska skogsbruket har mycket att erbjuda i form av erfarenhet, kunnande och teknik. Här finns också affärschanser, förutsatt att man hänger med i svängarna. Ibland är det lite si och så med den saken. (Det skulle behövas någon form av gemensam satsning eller program för att hjälpa små och medelstora företag ut i världen). Medlen kan variera, men i grunden har skogen förutsättningar att bli en positiv drivkraft i klimatfrågan. Köpenhamn var en bit på vägen, nu gäller det att gå vidare. Pär Fornling, Chefredaktör

6 PROFILEN Karin vill ge de unga chansen I stället för att sitta på kammaren och klaga tycker Karin Nolén det är bättre att engagera sig. Hon gillar förändringar och brinner för ungdomsfrågorna. Av Pär Fornling När ryktet spred sig om att det fanns en ung norrländsk tjej som gärna tog förtroendeuppdrag visste valbredningarna knappt till sig av glädje. Fast Karin Nolén, 26 år, tycker inte det borde vara så svårt att engagera fler ungdomar i skogsägarföreningarna. Vi träffar henne en fredagseftermiddag i Kramfors där Karin arbetar som produktionsutvecklare på Norrskog. Fantastiskt. Jag fick drömjobbet direkt efter jägmästarexamen i våras. Jag är föreningsmänniska i själ och hjärta, därför var det extra roligt att få en tjänst här på föreningen. Vad gör en produktionsutvecklare? Jag arbetar centralt med produktionsfrågor. Det är allt från entreprenörsavtal till hur entreprenörerna kan bli bättre och utvecklas. Hur känns det att vara en ung kvinnlig chef i den grabbiga miljön? Utmärkt. Vi har ett bra samarbete och jag blir väl bemött. Man tycker snarare det är kul att det kommer en tjej. Hur är temperaturen i skogen nu? Det är full gas. Efterfrågan är på väg upp. Får ni tag på entreprenörer? Ja, vi har ett bra gäng i skogen. Men många klagar på att 6 det börjar bli svårt att få tag i förare. Det kanske beror på att entreprenörsjobbet ofta målas ut som ensamt, slitigt och dåligt betalt. Lönen spelar in, men är inte hela nyckeln. I samtal och intervjuer med de som lämnar branschen lyfts många andra saker fram. Då handlar det ofta om bra ledarskap och en ung generation som vill ha direkt respons på det de gör. Det ska också gå att kombinera livet som förare med papparollen, där man är föräldraledig och har möjlighet att hämta på dagis. Tiderna förändras och ibland kan skogsbranschen vara lite ålderdomlig. Har du någon egen anknytning till skogen? Jag är uppfödd på en gård där pappa är självverksam skogsägare. Var då? I Resele, världens vackraste by som ligger någon mil från Sollefteå. Du gillar tydligen hembygden. Ja, verkligen! Det är vackert med älven som rinner genom landskapet och massor av skog, som är mitt största intresse. Därför gick jag naturbruksgymnasiet och fortsatte till jägmästare efter att ha jobbat ett tag som virkesmätare. Hur vill du förbättra jägmästarutbildningen? För mig var det fem bra år. Får jag önska mig något är det mer förankring med näringslivet. Jag var glad över min praktiska kunskap från skogsbruket, vilket borde vara en bra grund för alla. Vad handlade ditt examensarbete om? Gallringsskador i contorta. Fick du fram några revolutionerande resultat? En del nytt blev det. Tall får som bekant mest skador vid gallring på våren. Contorta visade sig, något överraskande, Karin Nolén Bor: Stensäter ett par mil från Kramfors. Familj: Sambon Hans som har ett åkeri för virkestransporter. Favoritmusik: Johnny Cash. Favoritträd: Tall. En bra film: Hjältarna från Telemarken. få mer skador när den gallras på vintern. Anledningen kan vara contortans tätare grenverk som ger dålig sikt och upplegor av snö. Slutsatsen blev att contorta ur skadesynpunkt bör gallras på sommaren. Vad är dina tidigaste skogsminnen? Den där doften av kåda och barr när min bror och jag skidade ut till pappa som arbetade med motorsågen. Hur präglade uppväxten dig? En sak jag gärna lyfter fram är hur det positiva skogslivet satte sina spår, med allt från svampplockning till jakt, skogsarbete och andra naturupplevel-

7 Karin Nolén gillar förändringar och brinner för ungdomsfrågorna. ser. En annan sak i vår uppfostran var att vi alltid blev uppmanade att säga vad vi tyckte om olika saker. Och jag har alltid tyckt rätt mycket. Om man då tycker något är fel är det bättre att försöka göra en insats, annars är det inte rätt att klaga. Du får påverkan och förändringar att låta enkelt... Det behöver inte vara så svårt. Min erfarenhet är att man kan förbättra och göra skillnad. Formerna för det finns inte minst i föreningarna. Du kallar dig föreningsmänniska, vad menas med det? Jag tror på idén att många mindre skogsägare kan göra något bra tillsammans, både i ekonomiska och näringspolitiska frågor. Det sistnämnda är inte minst viktigt. Hur började engagemanget? Under åren på naturbruksgymnasiet blev jag invald i LRF:s lokalavdelning och så har det fortsatt. Är det någon speciell fråga som engagerar dig? Det är viktigt att lyfta fram ungdomarna i föreningarna. Dessutom tyckte jag redan från början att det var för lite skog i LRF, trots att de flesta jordbrukare också är skogsägare. Nu är jag med i LRF-ungdomens rikstäckande skogsgrupp. Medelåldern bland skogsägare är hög, är det då inte rimligt att också de förtroendevalda är äldre? Frågan är berättigad. Men jag tycker det finns flera skäl att släppa in ungdomarna, även om de inte äger skogen. Blandningen av olika kompetenser är viktig i sig. Det ger mycket mer dynamik i arbetet. Vi behöver äldre, ungdomar, kvinnor, utbor, åbor och invandrare för att få en bra och givande diskussion. Skog är långsiktigt, då känns det extra naturligt att ungdomarna är med och diskuterar framtidsfrågorna. Hur ska man locka yngre skogsägare? Det kan vara enkla saker som att ha arrangemang på helgen och tänka i nya former för skogsdagarna. Om det finns aktiviteter för barnen kan hela familjen följa med. Man kan ha virtuella stämmor på internet och kanske snabba omröstningar i olika frågor med hjälp av datorn i stället för den vanliga gången med motionsbehandling. Likväl klagar en del valberedningar över bristande ungdomsintresse. Problemet kan i stället vara att medelåldern i valberedningen är hög och att de saknar Fortsättning sid 8 7

8 Fortsättning: Karin vill ge de unga... duktutbud och olika mötesformer. Tiden med stora homogena grupper, som äldre mjölkproducenter, övergår i något mycket mer heterogent. PROFILEN kontaktytor till ungdomarna. I ungdomsgruppen hjälper vi gärna till att plocka fram namn genom vårt nätverk över hela landet. Vi ser oss själva som en plantskola. Är det inte upp till dagens ägare att släppa fram nästa generation? Det är lättare att bli en aktiv skogsägare om man växer in i det tidigt. Om skogsägandet är något som landar i knäet när man är 50 år och bor i Stockholm känns det främmande och är värre att hantera. Därför är det bra med tidigare generationsskiften, vilket nu också blivit skattemässigt fördelaktigare med den nya arvsskatten. Hur har du det själv? Vi är fyra syskon som alla är intresserade av skogen, var och en på sitt sätt. En god början är att vi inlett diskussionen. En annan bra sak är att det alltid varit öppet för oss att bli Karin Nolén arbetar med föryngring i dubbel bemärkelse. Hunden Fia deltar entusiastiskt i aktiviteterna. involverade i skogsbruket. Vi får testa olika saker på gården om våra argument är tillräckligt starka. Vad utmärker ungdomsgenerationen? En utmärkande egenskap är att ungdomarna har lättare att tänka nytt och är vana vid olika alternativ som ställs mot varandra, något vi ständigt möter på internet. Och bara för att man väljer en sak håller man inte fast vid den hela livet. Vad ska Norrskog och de andra föreningarna dra för slutsats av det? Det behövs ett brett pro- Håller de gamla idéerna om samverkan? Absolut. Tillsammans med frågor om näringspolitik och äganderätt är det en livsviktig grund för vår verksamhet. Men vi behöver kanske nya uttryckssätt. Vi är bra på vår historia om skogsbruksområden och Gunnar Hedlund, men sämre på att anpassa argumenten i nutid. Vilken är den finaste stunden i skogen? Ett älgpass i en vacker tallskog då solen lyser och hunden ger ståndsskall. Berätta något jaktminne... Första älgen var förstås spännande. Jag var i jakttornet tillsammans med pappa och vi hörde älgkon och kalven innan de kom ut på hygget och gick mot oss. Jag darrade av nervositet och fick gå ner på knä för att få stöd, men det gick bra. Rädda skogen Vem påstår att rotröta inte är något problem? Rotrötan har ökat med 23% de senaste 20 åren. Hur ser det ut om 20 år? När kylan avtar och temperaturen överstiger +5 C är det viktigt att behandla med Rotstop. Behandla alltid mot rotröta vid gallring. Lika viktigt är det att behandla vid slutavverkning för att undvika rotröta i framtida bestånd Rötfrekvensen hos gran i hela Sverige, mätt i brösthöjd, har från perioden till perioden ökat från 6,4% till 7,9%. Detta är en ökning på 23%. Rötfrekvensen i stubbhöjd är ungefär dubbelt så hög som i brösthöjd. Fakta: Riksskogstaxeringen. Du riskerar att förlora kronor/ha helt i onödan! Ju friskare bestånd du slutavverkar desto viktigare är det att behandla. Rotstops förmåga att förhindra spridningen är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Rotstop finns också i mindre förpackning för manuell behandling. Läs mer på: cloco.se BIOLOGISKT BEKÄMPNINGSMEDEL REG NR 4622 Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax

9 Watch out for copies. Motorsåg MS 260 Stark proffssåg som passar både till gallring och avverkning. Lättstartad med ElastoStart Plus systemet E-matic system sparar både sågkedjeolja och pengar Verktygslöst tanklock, öppnas och stängs enkelt utan verktyg Ord. pris 6 290:- Nu 4 990:- Erbjudandet gäller t.o.m Nyhet! X-FIT skyddsbyxa och skogsjacka Designade funktionskläder för skogen. Fem lagers skyddsinlägg med stretch för minimal vikt och maximal rörlighet Yttertyg med stretch passar kvinnor och män lika bra och torkar blixtsnabbt med 3XDRY Tyg med orange signalfärg och 3M reflexer Dragkedjor för extra effektiv ventilation Förstärkningar i Keprotech på utsatta delar Pris skyddsbyxa 3 200:- Pris skogsjacka 2 900:- MS 260 Ljudtrycksnivå** 99 Ljudeffektnivå** 111. Vib. V/H***3,6/4,1 ** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2,5 (db(a)) *** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2m/s 2 STIHL världens mest köpta motorsågsmärke och ledande inom produktutveckling sedan Välkommen till våra specialister i den Servande Fackhandeln. De berättar gärna mer om STIHLs specialdesignade produktsortiment för dig som har skogen som arbetsplats The leader gives it all.

10 UTBILDNING Nya krafttag ska lösa bristen på maskinförare Virket efterfrågas, frågan är hur det ska komma ut från skogen. Bristen på maskinförare håller på att bli akut. Nu engagerar sig skogsföretagen i utbildningen för att få fram fler förare. Text & foto: Pär Fornling Under vårens årsstämma förväntas SLA (skogens arbetsgivarorganisation) besluta om att subventionera praktikplatser hos entreprenadföretagen. Vi räknar med att det kostar kring 10 miljoner kronor om året, berättar förhandlingschef Björn Lothigius. Det är ett av flera beslut på samma tema. Björn Skogh, skogschef på Norrskog, leder ett nytt nationellt projekt för att komma tillrätta med kompetensförsörjningen av maskinförare. Behovet är långt större än de som examineras ut från skolorna. Nu måste vi engagera oss på bred front, konstaterar han. HOTEN KOMMER från flera håll: Lågt intresse för utbildningarna. Mindre årskullar. Brist på färdighetsträning. Stora pensionsavgångar bland förarna. De flesta nya förare utbildas via naturbruksgymnasierna. Visserligen lyckades skolorna bryta flera års utförsbacke kring sekelskiftet och ansökningarna till de skogliga utbildningarna började öka igen. Det finns undantag, men någon kö är det likväl inte om man ser på landet som helhet. I princip kommer alla som söker in, även om det är andra eller tredjehandsval. Det gör att alla inte är fullt motiverade att fullfölja och stanna i branschen. Det utbildas ungefär 300 elever om året. Det årliga behovet av nya förare beräknas vara stycken. Dessutom ökar trycket på branschen. Skogforsk räknar med att det krävs ytterligare maskinförare för att ta hand om bioenergin! BRISTEN KAN förvärras genom att ålderskullarna sjunker. Det blir helt enkelt färre gymnasieelever totalt sett. Om vi inte gör någonting, utan bara behåller vår marknadsandel, kommer antalet elever per automatik att minska med procent om några år, konstaterar Björn Skogh. Om vi å andra sidan lyckas öka skogens andel med en halv procent av elevkullarna klarar vi rekryteringen. Därför är marknadsföring en viktig del i projektet. Vi måste jobba med imagen och visa unga människor vad det handlar om Vi måste jobba med imagen och visa unga människor vad det handlar om. Sysselsättningen efter skogsutbildning 2006 (procent) DET HANDLAR också om att höja nivån på den praktiskt inriktade delen av utbildningarna. Efter tre år på gymnasiet är man inte färdigutbildad. Det gör att många ungdomar tappar självförtroende när de kommer ut i verkligheten. Och företagarna, med dyra maskiner, behöver förare som kan köra med full kapacitet, konstaterar Lars-Göran Göransson, ordförande i SMF (Skogsmaskinföretagarna). Arbete inom skogsbranschen Arbete i annan bransch 20 Militärtjänst 10 Studier Arbetslös/sjukskriven Antal år efter examen Några år efter utbildningen arbetar ungefär tre fjärdedelar av eleverna i skogsbranschen. Undersökningen gäller fyra naturbruksgymnasier i norr; Kalix, Burträsk, Skedom och Åsbygden. Björn Lothigius, SLA, Skogs och Lantarbetsgivarförbundet. Björn Skogh berättar om hur företagen och naturbruksgymnasierna närmar sig varandra. Han berättar att motsvarande utbildning i Finland har 900 timmars praktik. Det är minst fem gånger mer än de svenska eleverna. Det heter också att dagens gymnasieskola är yrkesförberedande. Efter nästa gymnasiereform, år 2011, talas i stället om att skolorna ger yrkesutbildning. Det innebär att praktiken ökar på bekostnad av teoretiska kärn ämnen. KVALITETEN på praktiken skiftar över landet. Ibland är det svårt att ordna bra praktik ute på arbetsplatserna. Eleverna ska ha 15 veckors Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). En färsk enkät visar att elverna i genomsnitt får åtta veckors maskin-apu. En del skolor är mycket bättre än genomsnittet, vilket också betyder att andra ligger under. Man lyckas helt enkelt inte ordna praktik på arbetsplatserna, utan eleverna får köra på skolan. Därför planerar skogsföretagen att via SLA bidra med kronor per elev och vecka till företag som låter eleverna praktisera. På så sätt får ungdomarna träna sig ute i verkligheten i skarpt läge, konstaterar Björn Lothigius. 10

11 Råden på plats i norr Naturbruksgymnasierna i norr har redan yrkesråd. I exempelvis rådet för skolan i Burträsk finns representanter för Holmen, Norra Skogsägarna, Sveaskog, SMF (Skogsmaskinföretagarna) och SCA. Rådet har en egen budget och engagerar sig i allt från praktikplatser till lokal marknadsföring. Målet är att få råd i anslutning till landets alla 19 skolor, säger Björn Skogh. NÄRHETEN till verkligheten och näringslivet är en grön tråd i det treåriga projektet om kompetensförsörjning. I anslutning till skolorna vill vi bilda ett yrkesråd som jobbar med att stödja verksamheten. Där ingår folk från skogsföretagen som kan arbeta med praktikplatserna, engagera sig i rekryteringen till skolorna och liknande saker. Även om det finns undantag (som framgår av artikeln här bredvid) rekryteras i princip inga kvinnor som maskin förare. Det finns heller inga förare med invandrarbakgrund. Vi nyttjar bara halva den möjliga rekryteringspotentialen. Det är inte bra, men visar också en potential att bli bättre, säger Björn Skogh. EN GRUNDLÄGGANDE fråga är förstås om det är ett attraktivt jobb. Många entreprenörer vittnar om att hela branschen är pressad av skogsföretagen. Flera företagare vi talat med berättar också, lite nostalgiskt, om hur de förr brukade rekrytera bondpojkar som var vana att arbeta ensamma och uthålligt i skogen. Nu finns andra krav på ett socialt liv och även en maskinförare behöver ibland hinna hem och hämta på dagis. Här har branschen en del att göra. Mycket kan nog bli bättre, men jobbet har också många fördelar för den som gillar att arbeta självständigt, ta egna beslut och vistas i naturen. I grunden tycker jag det här är bra arbeten, med en mix mellan natur och teknik som bör kunna locka många ungdomar, säger Björn Skogh. Moa Axelsson rattar reglagen under överinseende av Nils- Ragnar Samuelsson. Moa är framtidens förare 11

12 Mer praktik välkomnas UTBILDNING Moa Axelsson gör sig redo för att fylla ut en av platserna i skogsmaskinerna. Hon tycker det är bra att framtidens skola blir mer yrkesinriktad. Av Pär Fornling Vi träffar Moa på Ryssby naturbruksgymnasium mellan Alvesta och Ljungby. Det är en av fåtalet friskolor som är öppen för elever från hela landet. tänkte söka den skogliga utbildningen. Av de återstående funderade majoriteten på att göra det, berättar Peter Nyman, som ansvarar för skogsutbildningen med totalt nio lärare. VID EN FÖRSTA anblick finns här inget som antyder den hotande bristen på förare. Det är full aktivitet i skogen. Läraren Nils-Ragnar Samuelsson spanar ut över hygget och talar flitigt i kommunikationsradion för att instruera eleverna i maskinerna. Dagen innan besöket skrevs kontrakt för att köpa en helt ny skotare, Valmet TX. Det tycks med andra ord gå bra för skolan, något som bekräftas av vd Kjell- Göran Åkesson. Egentligen har vi 24 platser på skogsutbildningen, men i höstas tog vi in 26 elever. Intresset går lite i vågor över åren. Talar man om skogen som en framtidsbransch påverkar det positivt, medan vi hade en dipp under Gudrun då det skrevs mycket negativt om skog. ETT LYCKAT drag i marknadsföringen av skolan är sommarkurser där potentiella elever inbjuds att testa skolan. De betalar en knapp tusenlapp för fyra dagar med logi och mat. Det är fullmatade dagar då deltagarna får sitta i en skogsmaskin, prova röjsågen, gå på viltsafari och fiska kräftor. Senast hade vi 28 elever från årskurs åtta. När vi frågade dem sade hälften att de 12 Vd Kjell-Göran Åkesson. Nils-Ragnar Samuelsson lär eleverna köra skogsmaskin. Peter Nyman, ansvarig lärare för skogsutbildningen. EN AV ELEVERNA som sökt sig till Ryssby är Moa Axelsson. Det finns flera olika sorters utbildningar här. Min syster gick turistlinjen. På så sätt fick jag upp ögonen för den här skolan. Turism är däremot inget för mig. Jag gillar skogen och naturen. Vi bor på en lantgård i Agunnaryd. Jag hjälper till en del i skogen och ägnar gärna fritiden åt att jaga. Det finns alltid något att göra när man bor på det sättet, berättar Moa. Dessutom har hennes pappa ett entreprenadföretag med skogsmaskiner. Det ligger förstås nära att börja där efter skolan, men Moa säger bestämt att hon helst vill testa något annat i första hand. I UTBILDNINGEN finns 15 veckors praktik, eller arbetsplatsförlagd utbildning (APU), som det formellt heter. För många leder det vidare till fast arbete. En del väljer att läsa vidare till Skogsmästare i Skinnskatteberg. Man kan också studera till jägmästare efter Ryssby, men det kräver ett annat linjeval från början. (Naturvetenskap med skoglig inriktning). Jag är helt inställd på att börja jobba direkt efter skolan, säger Moa. Hon gillar att jobba praktiskt och skulle gärna ha mer tid i maskinerna. Och det är precis vad som är på gång när gymnasieskolan reformeras år Förändringen innebär att antalet kärnämnen minskar från 750 till 600 poäng (=timmar) och den mer praktiskt inriktade utbildningen ökar i motsvarande grad. I samma veva förändras kraven till Skogsmästarskolan då det gäller naturkunskap, matte och samhälls- Intresset går lite i vågor över åren. kunskap. Det är viktigt att naturbruksgymnasierna hänger med och erbjuder kurser för de som vill läsa vidare, konstaterar Eric Sundstedt, studierektor på Skinnskatteberg. Normalt läser eleverna poäng. Genom förändringen måste den som vill läsa vidare komplettera med ytterligare 200 poäng för att bli behörig, konstaterar Kjell-Göran Åkesson. Han tycker i grunden det är en bra förändring. Eleverna efterfrågar mer praktiskt arbete och entreprenadföretagen efterlyser erfarna förare. BRISTEN PÅ yrkeserfarenhet är i dag en bromskloss. En helt annan hämsko är bristen på yrkeslärare. Det är ont om folk med formell lärarutbildning. Den som exempelvis är skogsmästare och kompletterar med pedagogisk utbildning bör ha en god framtid, konstaterar Peter Nyman. Ryssby fyller platserna på den skogliga utbildningen med råge. I princip får alla som söker plats eftersom man brukar kunna tänja lite på antalet platser.

13 på skolan Naturbruksgymnasierna oftast regionala De flesta naturbruksgymnasier är regionala. Därutöver finns några friskolor dit elever från hela landet kan söka. Ryssby skola ägs av landstinget. Verksamheten ska gå runt, men behöver inte lämna ifrån sig någon vinst. Alla överskott återinvesteras i skolorna. Skolorna finansieras med statliga bidrag per elev. Skogsutbildningen, med tunga maskiner, tillhör de dyraste och ger ungefär kronor per elev och år. För exempelvis hotell och restaurang är bidraget kronor per elev. Naturbruksgymnasierna är internat. I exempelvis Ryssby kostar boende+mat drygt kronor i månaden. Fakta om landets skolor finns på Så är det runt om i landet. Alla som vill kommer in. Många rektorer skulle gärna vilja ha konkurrens om platserna. I RASTKOJAN, ute vid avverkningen, pekar Nils-Ragnar Samuelsson på ett helt annat problem. Det gäller för entreprenadföretagen att behålla ungdomarna. Flera maskinförare hoppar av till den gula sidan efter några år och kör grävmaskin. Många finner det svårt att Moa Axelsson och Peter Nyman diskuterar utbildningen. Budskapet från Moa är att hon vill ha mer körning och annan praktik. kombinera ett socialt liv med ensamt arbete, långt hemifrån och med oregelbundna tider. Då är det inte lätt att hinna hämta barnen på dagis och få tid för det vanliga familjelivet. Här har branschen en utmaning, säger Nils Ragnar Samuelsson. Moa Axelsson lyssnar, men låter sig inte avskräckas. Jag gillar att vara ute och göra praktiska saker. Det innebär mycket jobb, men också en frihet jag tycker är värdefull. Vi producerar över 85% av våra täckrotsplantor i öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer om våra öppna odlingssystem. 13

14 Missa inte avdragen EKONOMI Inför deklarationen är det alltid viktigt att ha koll på detaljerna. Här kommer några nyheter och generella tips att tänka på. 1) DRA AV DIREKT. Direktavdrag för inventarier har höjts. Enligt de nya reglerna gäller att beloppsgränsen för inventarier av mindre värde kan vara upp till ett halvt prisbasbelopp och den gränsen gäller för alla företag, oavsett storlek. Det innebär att för beskattningsåret 2009 är inköp under kronor exklusive moms direkt avdragsgilla. Tidigare var gränsen för inventarier av mindre värde kronor för mindre företag. 2) HÖJT SCHABLONAVDRAG VID UTHYRNING. Du som hyr ut din privatbostad (villa, lägenhet eller fritidshus) eller hyresrätt, ska redovisa det under inkomst av kapital, och får numera göra ett schablonavdrag med kronor samt 20 procent av hyresintäkten om det är ett småhus som hyrs ut. 3) TID FÖR ROT-AVDRAG. Kom ihåg att söka ROT-avdrag i tid. Eftersom fakturamodellen införts under löpande kalenderår finns det en övergångsbestämmelse för dig som själv har betalat hela arbetskostnaden till utföraren. Observera att sista datum för att själv ansöka om skattereduktion är ordinarie inlämningsdatum för deklarationen, med andra ord den 3:e maj. Även om du har anstånd att lämna deklarationen senare så gäller det inte för ROT-avdragsansökan. 4) PLANERA FÖR ROT-AVDRAG. Skattereduktionen för ROT-avdrag kan göras mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, minskat med den skattereduktion som du erhåller för arbetsinkomster, allmän pensionsavgift och underskott av kapital. Du måste alltså ha betalt tillräckligt med skatt för att kunna utnyttja ROT-avdraget fullt ut. 5) VÅRDA KAPITALUNDERLAGET. Tänk på att vårda ditt kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond. Tyvärr är inte längre den gamla N6- blanketten en ordinarie blankett. 14 Har huset renoverats under året kan det vara läge för ROT-avdrag. Det gör att risken finns att man glömmer att beräkna och redovisa kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond. Gör inte det misstaget. Det kan stå dig dyrt. 6) BOSKILLNAD PRIVAT OCH FÖRETAGET. Kostnader som hör till både den privata och näringsmässiga sfären kräver lite eftertanke. Ofta bokförs samtliga kostnader för exempelvis elström och telefon och dras av i räkenskaperna. Om näringsverksamheten är momspliktig, vilket skogsbruk är, bokförs även momsen. I dessa fall ska värdet av den privata förbrukningen tas upp som intäkt och även utgående moms redovisas. Om den näringsmässiga andelen av en kostnad är liten är det istället vanligt att göra avdrag för en skälig kostnad direkt i deklarationen på baksidan av NE-blanketten. Glöm då inte att även ta upp den avdragsgilla momsen i deklarationen. 7) RÄTT TID FÖR PENGAR TILL SKOGSKONTOT. Insättning på skogskonto skall i normalfallet inte ske förrän när man gör deklarationen. Det är först då man ser hur stor insättningen ska vara och dessutom är det fördelaktigt att ha pengarna på ett vanligt bankkonto knutet till näringen över årsskiftet eftersom beloppet då får värderas till hela sitt värde när man beräknar kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond. Ett skogskonto får bara tas upp till halva dess värde. Kom ihåg att kvittot på skogskontoinsättningen ska bifogas deklarationen och att insättningen ska göras senast den dag då deklarationen ska vara inlämnad. Om du har anstånd med deklarationen kan du också göra skogskontoinsättningen fram till detta senare datum. 8) HÅLL TIDEN. Årets ordinarie inlämningsdag för din deklaration är den 3:e maj. 9) ARKIVERA. Bokföringen, kvitton och andra verifikationer ska sparas i minst tio år. Tomas Karlsson LRF Konsult

15 Copyright 2010 Jonsered. All rights reserved. PRODUKTER MED PERSONLIGHET

16 SKOGSGÅRDEN Bättre dialog ger färre konflikter med renägare Gården ligger i ett område med gruvor, renar och malmprospektering. Nu är dessutom vindkraften på gång. Det verkar upplagt för konflikter, men Oskar Sjölund talar om lokal samverkan för bygdens bästa. Text och foto: Matts Bildström Oskar, ännu inte fyllda 40, köpte redan som 22-åring en skogsgård i hembyn Svedjan. Därefter har det blivit flera fastighetsaffärer med Sveaskog och andra säljare. Gården har växt till 280 hektar väl arronderade marker. Trots ett arbete för Malå kommun som studie- och yrkesvägledare är han mycket aktiv i den egna skogen. Vi gjorde sällskap med honom en vinterdag för att följa arbetet och tala om framtidsfrågor för skogen och Norra Skogsägarna, där han är en aktiv medlem. DET MÄRKS omedelbart att färdigheterna från tiden som manuell huggare i gamla Assi Domän satt sina spår. Det går rasande snabbt! Den lilla Stilsågen varvar hysteriskt och det är precision i fällningen. Stammarna ligger där de ska och jobbet med lyftkrokarna blir minimalt. Det behövs inte många dagar med motorsågen innan det blir dags att skota ut virket med en blå Valmet 505 jordbrukartraktor och en Nokka timmervagn. Gallringarna kräver knappt några stick- och basvägar med min lilla traktor. Det resulterar i många bonusträd per hektar i jämförelse med de områden där jag lejt bort gallringarna, maskingallrat och skotat med normalstora skogsmaskiner. Dessutom blir markskadorna minimala. Men tiden räcker inte till för att gallra allt manuellt. NÄRMSTA GRANNEN är en barnfamilj där mannen är en aktiv renägande same. Och en del av Oskars skogsmark ligger inom Malå Skogssamebys året-runtbetesmarker. Ofta talas om skogsnäring och renar som problem, men Oskar vänder på frågeställningen. I Malå finns dussinet familjer som försörjer sig på rennäringen. Det genererar många lokala arbetstillfällen. Inom samebyns året-runt marker har vi inga egentliga problem med samråden. Men när renarna under hösten passerar lappmarksgränsen på sin väg mot vinterbeteslandet närmare kusten tycks det genast bli svårare. Det beror främst på att man saknar kunskap och insyn i varandras näringar trots att bägge parter nyttjar marken. Den insynen måste ökas. Oskar tror att någon form av bättre samråd och dialog är den enda vägen i dagsläget. HAN ÄR MED i ett projekt (Georanges) som handlar om markanvändning. Syftet är att Efter morgonens arbete med motorsågen är det dags för en paus. Inom kort brinner en värmande brasa... utveckla metoder för nya former av samråd. Målet är att hitta lösningar där olika intressen inte bara accepterar varandra utan även bidrar till varandras utveckling. I norr har vi en utmaning med den negativa befolkningsutvecklingen. Då måste vi kunna samsas med andra markanvändare eftersom det i förlängningen alltid handlar om de arbetstillfällen som vi så väl behöver. På så sätt behöver vi varandra. DET HANDLAR främst om rennäringen, gruv och prospekteringsindustrin. Och nu är vindkraften på gång. Kan vi inte föra en dialog på lokalplanet med de berörda kan det snabbt bli störningar som i förlängningen påverkar den lokala infrastrukturen negativt, säger Oskar. Över trädtopparna skymtar ett vindkraftverk och fler är på gång. En storskalig vindkraftsetablering planeras i bygden. Det kräver engagemang även om man inte själv är direkt berörd säger Oskar. Bygden har mycket att vinna om man får chans att föra en dialog med exploatören vid planering av vägar i området, kraftledningsgator och bygdemedel för lokal utveckling. EN HEL DEL AV dagens virkesskörd blir egen ved. Hanteringen underlättas av en vedmaskin han köpt tillsammans med ett par grannar. Med räkneverket håller han koll på dagens arbete....och det är tid för en kopp kaffe. Oskar berättar om skogen och fågeljakten, till vilken det börjar bli dags att skaffa en ny setter. Han har dessutom anskaffat ett mindre sågverk, Bamsesågen, kedjesågverk. Sågen är ett bra sätt att hantera de vindfällen som gav för liten volym för att säljas och virke behöver man alltid. DESSUTOM öppnar sågen andra möjligheter om det en dag skulle krävas menar Oskar. Hemma på gården har han byggt ett enkelt men lätt åtkomligt såghus med tak, golv och belysning för sågen. Det är viktigt att den alltid är lätt tillgänglig. Under vinterhalvåret när djup snö och mörker ofta omöjliggör skogsvård ute i terrängen finns det möjligheter och tid att såga tidigare avverkat virke anser Oskar. De näringspolitiska frågorna är en viktig del i Norra Skogsägarnas verksamhet, där Oskar är ordförande i Norsjö/Malå SBO och starkt engagerad i föreningens frågor. Vi måste aktivt visa den enskilde skogsägaren att vi finns och klargöra föreningens syften. Skogsägarrörelsen är och ska vara en motpol mot en industri som eftersträvar ett så lågt virkespris som möjligt. Vi måste synas på det lokala markplanet och förklara att våra sågverks enda syfte är att säkerställa en hög prisnivå på virket. HAN TALAR OFTA om känslan med den egna skogen. En skog handlar inte bara om produktion och virke. Jag vill, och har råd att spara det lite udda för att få variation i skogen. Han berättar om de gamla rävtängerna som finns på hans marker och vet vem som använde dem. Oskar berättar om och visar hur bra det växer på den gamla kolplatsen och hur han tar tillvara dungar med kraftig underväxt för det vilda. 16

17 Takterna från huggartiden sitter i, här går det undan. 17

18 NÄRINGSPOLITIK Lyft fram skogens möjligheter När jag skriver det här håller alla som bäst på att analysera vad som gick snett på den stora klimatkonferensen i Köpenhamn. Varför den misslyckades och hur världen nu ska komma vidare utan att tappa tempo i klimatarbetet. Det enda som man lyckades enas om var skogsrelaterat. Det som kallas REDD (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation). Jag vill inte påstå att jag hittat nån lösning som ingen annan har. Men jag har tidigare i mitt liv deltagit i rätt stora förhandlingar. Det är människor som förhandlar. Människor av kött och blod som du och jag. Man vill ha något positivt att komma hem med. Att bara tala om allt som vi inte kan fortsätta göra funkar inte. Ingen politiker blir omvald på det. Jag tror man lyckades enas om REDD i Köpenhamn för att det har en positiv komponent i sig. Det handlar om att stoppa avskogningen för att hjälpa fattiga människor till en bättre utkomst. Fattigdomsbekämpning helt enkelt, till och med ganska konkret sådan. Därför kanske vi borde vända på alltihopa och i stället för att tala om vad vi inte ska göra för att förstöra klimatet så ska vi tala om vad vi ska göra för att rädda klimatet. Och där kommer skogen tillbaka. För vad är det vi ska leva av om vi ska leva klimatsmart? Skogen och jorden. Något annat förnybart har vi inte. Klimatmötet i Köpenhamn nådde inte ända fram, men REDD med skogliga inslag blev ett konkret resultat. Alltså borde vi i stället satsa på att visa alla möjligheter som finns med ökad tillväxt och ett aktivt skogsbruk. Alla nya produkter som vi kan få fram av skogen. Och hur vi kan få olika former av energi av skogs råvara, både i första ledet och i senare återvinningsled. Jag tycker också vi ska skydda skog och bevara arter och naturtyper. Det ska vi göra just för att bevara arter och naturtyper. När man hävdar att vi ska skydda skog för klimatnyttan då är man helt fel ute. Klimatnyttan av skog är aktivt brukande, där vi nyttjar produkterna klimatsmart. Kanske nästa globala förhandlingsämne? Ur kalendern 19 januari : Norra Skogsägarnas stämma i Örnsköldsvik. 4 5 februari: Nordiska skogsägarnas presidiemöte i Oslo. Februari mars: Skogforsks utvecklingskonferenser i fyra olika städer. Mars: Regeringen lägger proposition om genomförandet av EU:s direktiv om hållbarhets - kriterier för biobränslen med möjliga konsekvenser för skogsbruket. Mars: Regeringen lägger miljömålsproposition. Mars: Sista månaden alliansregeringen kan lägga förslag för riksdagsbehandling före valet. 15 april: Skogsstyrelsen ordnar nationell konferens. Vecka 16, april: Skogsnäringsveckan i Stockholm med många intressanta seminarier och aktiviteter. 4 5 maj: CEPF, vår Europeiska skogsägareorganisation där Christer Segerstéen är ordförande, har stämma i Tjeckien. Linda Hedlund LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på Två tidningar samma sida 18

19

20 MARKNAD Södra tror på byggandet nytt jättesågverk i Värö Södra ligger i startgroparna för ett nytt jättesågverk i Värö. Vd Peter Nilsson är optimist om marknads läget och räknar med att byggandet lyfter. Text & foto: Pär Fornling Peter Nilsson är vd för Södra Timber. Vi träffar honom samma dag som processen med miljötillstånd för den nya sågen inleds. Ett avgörande beslut kommer innan sommaren, men i princip är allt klart. Om inget oväntat dyker upp byggs en av landets största sågar i Värö. KAPACITETEN blir kubikmeter sågad vara, vilket motsvarar 1,5 miljoner kubikmeter (fub) sågtimmer. Det är ungefär dubbelt så mycket som föreningens såg i Mönsterås och precis i samma klass som den nya sågen Holmen börjat bygga i Norrköping. Därmed hamnar landets två största sågar ungefär på samma breddgrad, en på östkusten och en på västkusten med bara 30 mils avstånd från varandra. En fråga är förstås hur råvaran ska räcka? Vi ser ingen stor dramatik i det här. Om vi behåller våra marknadsandelar räcker volymerna, säger Peter Nilsson. Det underlättas också av några andra faktorer: De längre transporterna kompenseras av att man i praktiken också transporterar flis till massabruket (40 procent av en sågstock blir råvara till massa). Den nya sågen kommer att såga både tall och gran. I dag kör Värö bara gran. Volymerna ökas genom att såga klenare dimensioner (i dag går gränsen vid 20 centimeter i diameter). VINSTEN ÄR förstås att effektiviteten blir bättre. Dagens takt på meter i timmen kan mer än fördubblas. Därmed ökar vår betalningsförmåga till glädje för skogsägarna, konstaterar Peter Nilsson. Om exempelvis produktionskostnaden kan sänkas med 20 procent motsvarar det 50 kronor per kubikmeter. I den andra vågskålen finns kostnaden för bygget som beräknas bli kring en miljard kronor. En lite ovanlig lösningen är att Södra planerar att bygga en helt ny såg bredvid den gamla. Allt som återanvänds är lagerbyggnader, kontor och torkar. Det innebär att man kan få en successiv övergång från den nya till den gamla sågen utan driftsuppehåll. FÖRUTSÄTTNINGEN är förstås att maskineriet fungerar. Erfarenheten från andra nya sågar, inte minst Mönsterås, är att det tar tid att komma igång. Då det gäller Mönsterås underskattade vi tiden det tog att börja från noll och bygga upp kompetensen. På Värö har vi redan erfaren personal på plats, framhåller Peter Nilsson. De flesta av Södras tio sågar På andra håll i företaget görs både grundmålade träpaneler producerar kring kubikmeter och kan därmed tyckas vara orationella i det här nya perspektivet, men Peter Nilsson håller inte riktigt med. För oss handlar det om att anpassa produktionen till lämpliga enheter. De stora, lite enklare volymprodukterna, passar bra i storsågarna. Mer avancerade produkter, i mindre serier, flyttar vi till de andra anläggningarna. HISTORISKT har det varit svårt att nå önskvärd lönsamhet för Södras sågverk. Nu har något hänt. Koncernens interna avkastningskrav är 10 procent på sysselsatt kapital och där har sågverken legat länge, frånsett första halvåret Under andra halvåret 2009 låg man rätt igen och Peter Nilsson är optimistisk inför framtiden. Stora möjligheter i småhus Under vintern har Trivselhus införlivats i Södra Timber, efter köpet förra året. Därmed är man långt fram i förädlingen av trävaror. Vi tror på trä och ett ökat byggande i trä. Peter Nilsson har en gedigen erfarenhet av sågverk. Han föddes in i branschen i Västergötland, där familjen ägde ett sågverk. Via AssiDomän och SCA kom han till Geijerträ som köptes av Södra år Vi tror på trä och ett ökat byggande i trä. Här är några hörnstolpar i hans analys av marknaden: I Sverige finns fyra miljoner hus. Om de varar i 100 år behövs nya hus om året. De nivåerna nåddes knappt under toppåren för byggandet. USA har ett behov av 1,5 miljoner nya bostäder om året och ligger bara på en tredjedel av den takten. Med andra ord ackumuleras byggbehovet. Kina är på gång och suger framför allt upp virke från Ryssland. Både Kina och Indien är två väldiga, växande, marknader. Flera viktiga länder har problem med råvara. Kanada är drabbat av insekter medan länder som Tyskland och Österrike har svårt att få fram tillräckliga volymer. Det här, tillsammans med att vi utvecklar produkterna och produktionen, gör att det ser bra ut inför framtiden. och en avancerad byggregel som är formstabil och förenklar installationer. Det blir inte några jättevolymer. Trivselhus kanske kan förbruka en procent av våra sågade trävaror, men det är ändå viktigt att vara med i förädlingen och utveckla träprodukterna, säger Peter Nilsson, vd för Södra Timber. Då det gäller hustillverkningen tror han det finns en jättemarknad i att göra ännu mer energieffektiva småhus. Ett utvecklingsspår för trävarorna är nya limmade produkter, inte bara avancerat limträ utan också enklare reglar och väggkonstruktioner. 20

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Om skolan och miljon. Om framtiden

Om skolan och miljon. Om framtiden FAKTA Skolans internat har plats för 51 elever. Rummen är fördelade på fyra hus med eget kök och allrum med TV. Alla rum har egen dusch och toalett. På skolan finns ett välutrustat gym, datasal med internet,

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2009 Tema: Skolkontakter/Arbetsplatsförlagd Utbildning Målinriktad gymnasiepraktik 2015 Hjärnkr aft 2015 Den röda tråden Uthållighet

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

UTGIVNINGSPLAN OCH ANNONSPRISLISTA FÖR 2013

UTGIVNINGSPLAN OCH ANNONSPRISLISTA FÖR 2013 nr 3 2012 april 2011Fastighetsvärme istockphoto UTGIVNINGSPLAN OCH ANNONSPRISLISTA FÖR 2013 tema: BIOENERGI I INDUSTRI Pelletsfabrik stängs i Vansbro BioENERgi BRÄNSLE i industri Industriell spillvärme

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

SKAPAR DEN RÄTTA KÄNSLAN

SKAPAR DEN RÄTTA KÄNSLAN SKAPAR DEN RÄTTA KÄNSLAN Det första intrycket det avgörande ögonblicket Alla får inte en andra chans. Nyckeln till lyckade affärer när bostaden säljs är att förmå visa den från sin allra bästa sida. Det

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

För publiken i Skara, 18 maj 2015

För publiken i Skara, 18 maj 2015 För publiken i Skara, 18 maj 2015 Lönsamhet - vad krävs av dig Ta kontroll över ekonomin Vinnare vs förlorare Förbättra din bankrelation Generationsskifte Skattesänkningsråd Nya skatteregler Gröna tidningarna

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Det finns självklart en proffsdröm

Det finns självklart en proffsdröm Nummer 4, November Från Halmstads Energi och Miljö AB Det finns självklart en proffsdröm - Robert Bladh, HK Drott Värmeljus blir till proteser i Thailand Vintertider på våra ÅVC:er Nr. 4 Nov. 2014 Med

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Att bli uppsagd är alltid jobbigt. Jag intalade mig länge att jag inte brydde mig, att jag ändå ville sluta. Trots det var det tufft när det väl blev uttalat. Känslan

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Marknadsföring ring av mig

Marknadsföring ring av mig Välkomna till förelf reläsning Marknadsföring ring av mig Marie Simonsson, affärsomr rsområdeschef JENSEN education Innehåll KY-utbildningens roll påp arbetsmarknaden LiA/arbetss /arbetssökande >Vad krävs

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya affärsmöjligheter Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Hon vill få Skåne att cykla

Hon vill få Skåne att cykla Page 1 of 5 Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln. Hon vill få Skåne att cykla Av Anna Lindblom 28 MAJ 13.39 Kristin Nilsson är tyskan som vill ge sitt nya hemland Sverige den cykelturism hon

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK

INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK Linnéa Liljedahl och Peter Eriksson tar en paus på jobbet Vad är en talang, hur definierar du det? Att en utvecklar det en håller

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer