Ädelmetallprodukter. Säkerhetsteknikcentralen

Transkript

1 Ädelmetallprodukter Säkerhetsteknikcentralen

2 Innehåll Sida 1. Vad är ädelmetallprodukter? 2. Vilka krav ställs på saluförda ädelmetallprodukter? 3. Obligatoriska stämplar på ädelmetallprodukter 4. Kontroll av ädelmetallprodukter och kontrollstämpel 5. Övriga stämplar på ädelmetallprodukter 6. Vilka ädelmetallprodukter behöver inte stämplas? 7. Produkter stämplade i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 8. Kontrollstämplar enligt Wienkonventionen 9. Legeringar använda i ädelmetallprodukter 10. Vad är karat? 11. Tillverkning, import och försäljning av ädelmetallprodukter 12. Vågar i ädelmetallbranschens företag 13. TUKES som övervakningsmyndighet Koder på årsstämplar

3 1. Vad är ädelmetallprodukter? I Finland är guld, silver och platina ädelmetaller som bör stämplas. Med ädelmetallprodukter avses föremål som helt eller delvis är tillverkade av guld, silver eller platina eller legeringar av dessa. Vanliga ädelmetallprodukter är exempelvis smycken, bordssilver och matbestick. Däremot är produkter som tillverkats av oädel metall såsom koppar eller mässing och försetts med ytmaterial av ädelmetall (t.ex. kedjor av gulddoublé) inte ädelmetallprodukter. I Finland anses palladium inte som en ädelmetall som bör stämplas. 3

4 2. Vilka krav ställs på saluförda ädelmetallprodukter? Ädelmetallprodukter som utbjuds till salu på marknaden ska uppfylla bestämmelserna i lagen och förordningen (Lagen om ädelmetallarbeten 1029/2000 och statsrådets förordning om ädelmetallarbeten 1148/2000). Detta innebär att endast föremål som uppfyller kraven i författningarna om ädelmetallarbeten får säljas eller annars överlåtas som ädelmetallprodukter. Författningarna gäller för både i Finland tillverkade och för importerade ädelmetallföremål. På marknaden i Finland får endast sådana produkter släppas ut och säljas som ädelmetallprodukter som är tillverkade av en guldlegering som innehåller fint guld till minst 375 tusendelar (= promille, ) av massan, en silverlegering som innehåller fint silver till minst 800 tusendelar av massan, eller en platinalegering som innehåller fin platina till minst 850 tusendelar av massan. Med tusendelar av massan menas att exempelvis i en guldprodukt med stämpeln 375 är 37,5 % av guldlegeringens vikt fint guld. Guld-, silver- och platinaföremål vilkas finhalt underskrider de lägsta tillåtna finhalterna får släppas ut på marknaden, men inte som ädelmetallprodukter. De författningar som trädde i kraft i början av år 2001 tillåter att ädelmetallprodukter friare än tidigare kan förenas med andra material. En ädelmetallprodukt kan bestå av olika ädelmetalldelar. Utgångspunkten är att delar av någon värdefullare ädelmetall får förenas med produkten. I exempelvis produkter som stämplas som silver får man använda platina och guld, och på motsvarande sätt får platinadelar användas i guldprodukter. Om en ädelmetallprodukt består av delar tillverkade av olika ädelmetaller som klart skiljer sig från varandra får delarna var för sig slås med stämpel som anger finhalten. En allmän princip är att en ädelmetallprodukt inte får förenas med annan metall som till utseendet och färgen liknar ädelmetallen. Används i en ädelmetallprodukt delar som har tillverkats av metall eller annat material, skall med en bestående märkning visas vilka delar som inte är av ädelmetall som skall stämplas. Till exempel kan märkningen METAL eller någon annan tydlig, allmän förkortning av metallen eller materialet i fråga användas. Kan en märkning av tekniska skäl inte användas, skall övriga delar vara synliga och klart skilja sig från ädelmetallen som skall stämplas i produkten (exempelvis emalj och stenar). Ädelmetall som underskrider den stämplade finhalten, metall eller annat material får inte användas för förstärkning eller fyllning av en ädelmetallprodukt och inte heller för ökning av dess vikt. Det är förbjudet att fylla ihåliga smycken med metall, harts, plast eller annat liknande material. För fästande eller fyllning av skaftet på matbestick, ljusstakar eller motsvarande arbeten, vilka har tillverkats av skivformad ädelmetall, kan av välgrundade skäl användas ädelmetall, metall eller annat material som underskrider den finhalt som skall stämplas. Tillverkaren skall dock skriftligen presentera grunderna för detta samt beskriva arbetets struktur och material. Den skriftliga förklaringen (alltså varudeklarationen) kan antigen följa med ädelmetallarbetet eller hållas lättillgänglig på försäljningsplatsen. Finhaltsstämpeln på en ädelmetallprodukt som har försetts med ytmaterial anger ädelmetallhalten i själva produkten. Till exempel ett förgyllt silversmycke skall förutom tillverkarens namnstämpel eller kontrollorganets kontrollstämpel vara försett med stämpel som anger silvrets finhalt. Delar som har tillverkats av metall eller annat material och försetts med ädelmetall som ytmaterial får inte användas i en ädelmetallprodukt. De lod som används skall innehålla samma finhalt och ädelmetall som själva produkten, med följande undantag: i 916- eller 999-guldprodukter skall loden ha en guldhalt av minst 750 tusendelar av massan, silverhalten i lod för silverprodukter skall vara minst 550, platinahalten i lod för platinaprodukter skall vara minst 800. Lod med en lägre finhalt än den egentliga produkten får användas bara i den mängd som är nödvändig för lödning. De får inte användas för att förstärka eller fylla ädelmetallprodukten och inte heller för att öka dess vikt. 4

5 3. Obligatoriska stämplar på ädelmetallprodukter En ädelmetallprodukt som släpps ut på marknaden och saluförs ska vara försedd med åtminstone namnstämpel och finhaltsstämpel eller kontrollstämpel och finhaltsstämpel. Undantagen från denna allmänna regel redovisas under punkt 6 (Vilka ädelmetallprodukter behöver inte stämplas?). Namnstämpeln anger den tillverkare eller importör som ansvarar för en ädelmetallprodukt och för att den stämmer överens med kraven. Namnstämpeln ska bestå av en versal eller en kombination av versaler. Före år 2001 godkändes som namnstämpel också en figur eller en kombination av stora och små bokstäver eller bokstavstecken. Säkerhetsteknikcentralen (TUKES) för ett register över godkända namnstämplar. Innehavaren av en namnstämpel ska skriftligen anmäla till TUKES om väsentliga ändringar i de registrerade uppgifterna och bekräfta registreringen vart tredje år. Nedan visas exempel på namnstämplar. AAV, R, THE, Aila, Ho/y, J&K, K-y, RK:mi, ilpo, YS:d De i Finland registrerade namnstämplarna presenteras på Finhaltsstämpeln visar med tre siffror den andel av fin ädelmetall som en ädelmetallegering innehåller, uttryckt i tusendelar av legeringens massa. Formen på finhaltsstämpelns botten visar av vilken ädelmetall föremålet är tillverkat. Tabellen nedan visar de i Finland tillåtna finhaltsstämplarna: Bilderna nedan visar de tillåtna finhaltsstämplarna för guld, silver och platina: Guld Silver Platina Avvikelser nedåt i ett ädelmetallarbetes finhalt är inte tillåtna. Andra än ovan nämnda tal får inte användas i finhaltsstämplar. Karatbeteckningen nämns inte i lagen och förordningen om ädelmetallarbeten och får inte användas på produkter som tillverkats i Finland. Bottenformerna på utländska finhaltsstämplar som anger tusendelar av massan kan skilja sig från de finländska. Utländska finhaltsstämplar kan godkännas om de ger konsumenten samma information som de finländska stämplarna. Se även punkt 7 (Produkter stämplade i länder hörande till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) samt punkt 8 (Kontrollstämplar enligt Wienkonventionen). Ädelmetall Form på finhaltsstämpelns botten Tillåtna finhalten, tusendelar av massan Guld Oval 375, 585, 750, 916, 999 Silver Rektangel 800, 830, 925, 999 Platina Romb 850, 900, 950, 999 5

6 4. Kontroll av ädelmetallprodukter och kontrollstämpel Kontrollstämpeln på en ädelmetallprodukt visar att ett av TUKES godkänt och övervakat kontrollorgan har undersökt produkten. Företag som TUKES beviljat rätt att använda registrerad namnstämpel får låta ädelmetallprodukter kontrolleras och kontrollstämplas. Företag eller enskilda personer utan registrerad namnstämpel kan släppa ut ädelmetallprodukter på marknaden genom att låta kontrollera och kontrollstämpla produkterna samt stämpla dem med finhaltsstämpel. Kontrollorganet konstaterar att produkterna överensstämmer med kraven, bland annat vad gäller halt och stämplar. Kontrollstämpeln antingen slås på produkten eller tecknas med laser. Kontrollstämpeln identifierar kontrollorganet. I botten av kontrollstämpeln finns vågfigurer. 5. Övriga stämplar på ädelmetallprodukter Utöver ovan nämnda obligatoriska namn- och finhaltsstämpel (eller kontroll- och finhaltsstämpel) kan en ädelmetallprodukt också ha års- och ortsstämpel. Årsstämpeln anger produktens tillverknings- eller importeringsår med en kombination av en bokstav och en siffra, exempelvis D9 = I tabellen på sista sidan ges årsstämplarna för åren Ortsstämpeln visar en ädelmetallprodukts tillverkningsort. Ortsstämpelns botten har formen av en sköld. I äldre stämplar kan bottnen tillsvidare också vara rektangulär eller kvadratisk. Ortsstämpeln söks av kommunen, och TUKES för ett register över godkända ortsstämplar. Ortsstämpeln kan tillsättas enbart på ädelmetallprodukter som är tillverkade i Finland. Ylämaa Tavastehus Helsingfors I en ädelmetallprodukt eller i en produkt av annat material får det inte finnas andra stämplar som i så hög grad liknar namn-, finhalts-, kontroll-, års-, eller ortsstämplar att de kan vilseleda konsumenten. I en ädelmetallprodukt får dock finnas stämplar som används i vissa stater (se punkt 7, Produkter stämplade i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och punkt 8, Kontrollstämplar enligt Wienkonventionen). Efter kontroll och stämpling får ett ädelmetallarbete inte behandlas så att kontrollstämpelns särdrag ändras. Behandlingen får inte heller försvaga läsbarheten hos namnstämplar, finhaltsstämplar, årsstämplar eller ortsstämplar. 6

7 6. Vilka ädelmetallprodukter behöver inte stämplas? Guld- och platinaprodukter som är lätta, det vill säga vilkas massa är under ett gram samt silverprodukter vilkas massa är under tio gram behöver inte namn- eller finhaltsstämplas. Produkterna ska dock uppfylla kraven i lagen och förordningen om ädelmetallarbeten. Om lätta produkter stämplas, skall de märkas med både namnstämpel och finhaltsstämpel (eller kontrollstämpel och finhaltsstämpel), dock så att i finhaltsstämpeln inte krävs den föreskrivna bottenformen. Om föreskrivna stämplar inte finns i ett ädelmetallarbete som är till salu, har tullen, utsökningsmyndighet, auktionskamrar, pantlånekontor samt konkurs- och dödsbon rätt att ersätta de föreskrivna stämplarna med ett skriftligt intyg. Härvid skall produktens finhalt anges enligt den faktiska finhalten och den får avvika från de tillåtna finhaltsstämplarna i kapitel 3. Produktens faktiska ädelmetallhalt ska fastställas genom analys (till exempel röntgenfluoresens, kupellation eller potentiometrisk titrering). Man kan inte skriva intyget på basen av syratest, strykprov, bestämning av specifik vikt eller någon annan opålitlig metod. Endast de ovannämnda instanserna får ersätta namnstämpeln med ett skriftligt intyg. Andra företag och privatpersoner kan marknadsföra ädelmetallsprodukter bara om de har de föreskrivna stämplarna. Lagen och förordningen om ädelmetallarbeten tillämpas inte på lagligt mynt och samlarmynt, råmaterial och investeringsguld eller föremål som bevisligen tillverkats för mer än 50 år sedan. Författningarna om ädelmetallarbeten gäller inte heller apparater och instrument som är avsedda för vetenskapliga, konstnärliga, industriella eller medicinska ändamål. 7. Produkter stämplade i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Ädelmetallprodukter som har stämplats i en annan stat hörande till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet godkänns i Finland, om konsumenterna av stämplarna får motsvarande information som av de finländska stämplarna (åtminstone namnstämpel och finhaltsstämpel eller kontrollstämpel och finhaltsstämpel). EU-länder är Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet innefattar dessutom Island, Liechtenstein och Norge. En importerad guldprodukt kan till exempel vara stämplad i en stat inom EES-området med en namnstämpel och en finhaltsstämpel enbart i karat. Eftersom finhalten inte enligt finländsk lagstiftning kan anges i karat och det inte finns ett gemensamt EES-register över namnstämplar, skall produkten vara försedd med den finländska importörens eller försäljarens namnstämpel och en finländsk finhaltsstämpel för att den ansvariga organisationen skall kunna spåras. Lätta, i EES-området stämplade ädelmetallprodukter behöver inte förses med finländska namn- och finhaltsstämplar. Man bör dock minnas att försäljaren i första hand svarar för att produkten uppfyller kraven. Om ett ädelmetallarbete är tillverkat, kontrollerat, kontrollstämplat och i övrigt stämplat enligt lagen före den 1 januari 2001 i ett EU- eller EES-land, eller en medlemsstat av Wienkonventionen, kan det släppas ut på marknaden och säljas i Finland. 7

8 8. Kontrollstämplar enligt Wienkonventionen En ädelmetallprodukt får utom de i punkterna 3, 4 och 5 nämnda finländska stämplarna förses med den gemensamma kontrollstämpeln som avses i konventionen om kontroll och märkning av arbeten av ädelmetall (FördrS 17/1975) ifall produkten uppfyller villkoren i konventionen. Konventionen som undertecknades i Wien 1972 har skapat en gemensam marknad för ädelmetallprodukter. Enligt konventionen behöver en ädelmetallprodukt inte kontrolleras eller kontrollstämplas på nytt i ett annat avtalsslutande land om den kontrollerats och kontrollstämplats med den gemensamma kontrollstämpeln dvs. CCM-stämpeln (Common Control Mark). Finland, Danmark, Irland, Israel, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Österrike har undertecknat konventionen. Flera nya länder har visat intresse att ansluta sig till konventionen. CCM-systemet underlättar handeln i båda riktningarna: den finländska tillverkaren får snabbare ut sin produkt på marknaden i övriga till konventionen anslutna länder och å andra sidan är det enklare att importera utländska, redan kontrollerade produkter till Finland. En mellanstatlig ständig kommitté, där Finland representeras av handels- och industriministeriet och TUKES, utvecklar konventionen och övervakar hur den verkställs. Kommittén sammanträder ett par gånger om året. Den har till uppgift att följa utvecklingen på området, lösa problemsituationer, utfärda preciserande anvisningar om kontroll och stämpling av produkter samt förbereda anslutningen av nya länder till konventionen. Ärenden som ska behandlas av kommittén kan föreläggas via TUKES. I Finland stadgas om Wienkonventionens godkännande och giltighet i en lag (259/1975) och i preciserande förordningar (260/1975 och 704/ 1980). Nedan visas alla gemensamma CCM-kontrollstämplar: Guld Exempel på nationella kontrollstämplar: Österrike Tjeckien Danmark Finland Nederländerna Norge Schweiz Sverige, guld Sverige, silver Sverige, platina Irland, guld Irland, silver Irland, platina Storbritannien Birmingham, guld och platina Storbritannien, London, guld, silver och platina Storbritannien Birmingham, silver Storbritannien Sheffield, guld, silver och platina Storbritannien, Edinburgh, guld, silver och platina Israel, guld guld silver platina palladium Lettland Lissabon Israel, silver Litauen Silver Oporto Platina Portugal

9 9. Legeringar använda i ädelmetallprodukter 10. Vad är karat? Ädelmetaller legeras för att få önskade bearbetningsegenskaper, hårdhet och färgnyans. Legeringen påverkar också produktens pris. På marknaden finns det många olika guldlegeringar med varierande färgnyans. De viktigaste är gult guld i olika färgtoner och vitguld. Gult guld tillverkas vanligen genom att guld legeras med silver och koppar. När andelen koppar ökar får guldet en rödare nyans, medan en större halt av silver ger guldet en ljusare gul färg. Färgnyansen hos det gula guldet är i rätt hög grad lands- och kulturbunden. Rödare färgtoner är fortfarande vanligare i Finland än i Sydeuropa. Vitguld tillverkas genom att man till fint gult guld tillsätter palladium, silver eller en legering vars största beståndsdel är nickel. Nickelvitguldet har blivit allmänt på grund av det förmånliga priset och bearbetningsegenskaper som är bättre än hos palladiumvitguldet. Nickelvitguldet passar dock inte alla. Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi i norra Europa. Finlands lagstiftning om ädelmetallarbeten befattar sig inte med nickelhalt eller tillåtna nickelmängder i ädelmetallprodukter. Medlemsstaterna i Europeiska unionen implementerar senast den 1 augusti 2005 sina författningar gällande produkter som innehåller nickel och dess föreningar till följd av direktivet 2004/96/EC som kommissionen har utgivit i september Konsumentverket övervakar säkerheten av produkter som innehåller nickel och dess föreningar. Den praktiska övervakningen sköts vanligen av kommunernas hälsovårdsinspektörer. När det gäller ädelstenar är karat ett viktmått. En karat motsvarar 0,2 gram. I talspråk används fortfarande ordet "karat" när man avser guldhalten. Karat är en gammal viktangivelse som uppger en tjugofjärdedel (1/24) av vikten. Enligt Finlands lagstiftning om ädelmetallarbeten får finhalten inte uttryckas i karat i stämplarna utan ska anges i tusendelar av massan. Tabellen nedan visar sambandet mellan olika sätt att ange guldhalten. Om finhalten i en utländsk guldprodukt är 14 karat kan mängden finguld i produkten underskrida 585 tusendelar av massan, som är en giltig finhalt enligt finländsk lagstiftning. Guldhalt i tusendelar av massan Guldhalt i karat , , Silver legeras med koppar. Vid smycketillverkning används oftast 925-silver. Denna legering kallas också sterlingsilver. Bordssilver och matbestick tillverkas mestadels av 830- eller 800-silver. Med nysilver (alpacka) avses en legering av nickel, zink och koppar. Alpacka är inte en ädelmetall trots att föremål tillverkade av materialet försilvras. Platina legeras vanligen med palladium eller silver eller med bådadera. Platinasmycken tillverkas i ganska små mängder eftersom platinalegeringar är svåra att bearbeta och platina är mycket dyrbart. 9

10 11. Tillverkning, import och försäljning av ädelmetallprodukter Ett företag eller en yrkesutövare som planerar att tillverka eller importera sådana ädelmetallprodukter som ska stämplas ska skriftligen ansöka om namnstämpel hos TUKES. Av ansökan ska framgå företagets namn, FO-nummer, kontaktuppgifter, förslag till namnstämpel, namnet på kontaktpersonen som ansvarar för namnstämpeln i organisationen, namnet på den person som ansvarar för företagets verksamhet samt denna persons underskrift. Till ansökan bifogas utdrag ur handelsregistret eller motsvarande certifierade uppgifter. Mera information fås på TUKES webbplats, och av TUKES kundtjänst, se punkt 13 (TUKES som övervakingsmyndighet). Registreringen av namnstämpeln skall bekräftas vart tredje år. TUKES skall underrättas ifall tillverkningen eller importen av ädelmetallprodukter upphör. Likaså skall TUKES underrättas skriftligen om de registrerade uppgifterna ändras. Företag som säljer ädelmetallprodukter skall sörja för att produkterna överensstämmer med gällande bestämmelser. Enligt köplagen (355/1987) är det säljaren som i första hand svarar för de varor han säljer. 12. Vågar i ädelmetallbranschens företag När ädelmetallprodukter, ädelstenar eller äkta pärlor säljs efter mått skall mätinstrumenten vara officiellt granskade, dvs. justerade. Vågar som används av ädelmetallbranschens företag skall justeras på följande sätt: Vågarna skall justeras vart tredje år. Vågen skall vara av minst noggrannhetsklass (II) eller annan för ändamålet godkänd våg. Vikterna skall justeras vart tredje år. Vikterna skall vara noggrannare än vanliga handelsvikter, till exempel av noggrannhetsklass F 1, F 2 eller M 1. 10

11 13. TUKES som övervakningsmyndighet En förutsättning för att justeringen skall gälla är att justeringsstämpeln är tydlig och att instrumentet inte är skadat eller sigillen brutna. Justeringsstämpeln är en på vikten slagen stämpel eller en på vågen fäst dekal, försedd med ett kronmärke, justeringstidpunkten och justerarens beteckning. Kronmärket används också som sigill. Säkerhetsteknikcentralen TUKES är den myndighet inom ädelmetallbranschen som övervakar att produkterna överensstämmer med kraven. TUKES verkar för att bevaka konsumentens ekonomiska intressen och främja en rättvis konkurrens mellan företagarna. Säkerhetsteknikcentralen godkänner kontrollorgan och övervakar deras verksamhet, godkänner och registrerar namnstämplar, ortsstämplar och kontrollorganens kontrollstämplar, Nya vågar har en justeringsmärkning enligt Europeiska unionens praxis. Den består av CE-märkning, årtal, kontrollorganets nummer och en svart M- bokstav på grön botten. En våg som saknar bokstaven M på grön botten är inte justerad. övervakar marknadsföringen av ädelmetallprodukter i hela landet, informerar om författningar och ändringar i dem samt om andra frågor som berör ädelmetallbranschen, koordinerar verksamheten för Forumet för ädelmetallprodukter, deltar i forskning och utveckling inom ädelmetallbranschen samt På vågen kan också finnas en infodekal som visar när den senast skall justeras nästa gång. medverkar i det internationella samarbetet och utvecklingen på området. Det är på företagets ansvar att justeringarna sker på utsatt tid. Det är straffbart att använda ojusterade mätredskap. TUKES och länsstyrelserna övervakar att bara lagliga mätredskap används inom handeln. 11

12 Koder för årsstämplar TUKES SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN PB 123, Lönnrotsgatan 37, Helsingfors, Finland Telefon , Internet: e-post: Upplysningar: Kundtjänst Iris Sveholm, , Kirsi Wiitala-Parma, , Marknadsövervakning: Kirsi Wiitala-Parma, , Författningar om ädelmetallarbeten: Tuomo Valkeapää, , Vågar i ädelmetallbranschens företag Seppo Simonen, , seppo.simonen@tukes.fi Olli-Matti Kulpakko , olli-matti.kulpakko@tukes.fi Libris Oy/MacAD Oy 8/2007 Fotograf: Jaana Lehtinen, Christophe Burger, Lapponia Jewelry Oy, Comma Pictures, Matti Hyvärinen, Marja Suna.