Kvalitetsbokslut. År 2013 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB

Transkript

1 Kvalitetsbokslut År 2013 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB

2 INLEDNING Ambulanssjukvården är ofta den första länken i den akuta vårdkedjan och förväntas erbjuda avancerad akutsjukvård, professionellt omhändertagande och snabb och säker transport. AISAB ägs av Stockholms läns landsting. Verksamheten är förlagd på sju olika ambulansstationer och ett huvudkontor. Ambulansstationerna finns i City, Söder, Bromma, Ekerö, Vällingby, Solna och Lidingö. Huvudkontoret ligger i Johanneshov. AISAB har sammanlagt 265 medarbetare som bemannar 2 enheter för transport av avlidna, 25 akutambulanser, en intensivvårdsambulans och en utomlänsambulans. År 2013 genomförde AISAB ambulansuppdrag och transporter av avlidna. AISABs vision är att vara ledande inom prehospital sjukvård och utvecklar ständigt verksamheten genom bland annat forskning och utvärdering av beprövad erfarenhet. På uppdrag av Stockholms läns landsting utför AISAB ambulanssjukvård dygnet runt, årets alla dagar. Ambulansenheterna dirigeras gränslöst inom länet och varje enhet kan utföra uppdrag i hela Stockholms län. Verksamheten har under de senaste åren präglats av en stark medicinsk utveckling med en höjd medicinsk kompetensnivå. Detta för att säkerställa kvalificerade bedömningar och det bästa omhändertagandet av patienter samt att styra patienter till rätt vårdnivå. Effektivitet, hög tillgänglighet, verka för kortast möjliga väntetid och ge vård på lika villkor med respekt för patientens specifika behov och förväntningar är centrala delar inom ambulanssjukvården. AISAB är en kvalitetsstyrd organisation och verksamheten förbättras kontinuerligt med hjälp av ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO standarderna ISO 9001, ISO samt OHSAS och arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1. Genom synpunkter, klagomål, interna avvikelser, riskanalyser, medarbetarundersökningar och mätning av patienters upplevda kvalitet arbetar vi målstyrt för att förbättra vårdtjänsten. Ledning och styrning sker genom principen planera, genomföra, följa upp och åtgärda. Kvalitetspolicy AISABs verksamhetsuppdrag är att på affärsmässiga grunder erbjuda kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga tjänster till rätt kvalitet inom områdena ambulanssjukvård och transport av avlidna. Det betyder att vi ständigt arbetar för att utveckla och förbättra verksamheten så att våra beställare, patienter och deras anhöriga ska uppleva att de får sina behov, krav och förväntningar uppfyllda. Vi följer de lagar och krav som omfattar verksamheten. Utveckling och ständiga förbättringar präglar hela organisationen och utgår alltid från våra verksamhetsuppdrag genom ett arbetssätt grundat på planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Förtroende, öppenhet och pålitlighet tillsammans med forskning och utveckling gör att AISAB intar en ledande ställning inom svensk ambulanssjukvård. Vårt kvalitetsarbete koncentreras till följande områden: Hög tillgänglighet är viktigt för både patienter, organisationen och beställaren God hälsa, vård på lika villkor och en genomtänkt etisk grundsyn prioriteras. Den verksamhet vi bedriver och vårt bemötande av patienter, de avlidna och dess anhöriga utgår från respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet Öppen och tydlig kommunikation av kvalitetsarbetet till medarbetare, allmänhet och beställare möjliggör insyn och ställer verksamheten i en unik position. Sida 1 av 21

3 SAMMANFATTNING AISABs arbete med att uppnå en kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik sjukvård utgår från AISABs övergripande strategier och mål. Detta innebär bland annat ett fokus på tillgänglighet och att ge professionell vård på lika villkor med respekt för patientens specifika behov och förväntningar. Utifrån arbetet med ledningssystem förbättras verksamheten ständigt. Genom synpunkter, klagomål, interna avvikelser, riskanalyser, medarbetarundersökningar, kundmätningar arbetar AISAB målstyrt för att förbättra vårdtjänsten och patientsäkerheten. Genom egenkontroll kontrolleras att vi lever som vi lär. Resultaten jämförs med tidigare mätningar och verksamheten följs upp utifrån revisionsrapporter och analys av interna avvikelser, externa klagomål och synpunkter. Avvikelsehantering främjas i AISAB genom att ledningen värdesätter och framhåller vikten av att medarbetare och chefer identifierar, dokumenterar och rapporterar avvikelser samt deltar i utredningar. Patienter och deras närstående erbjuds möjlighet att medverka i utredningen av klagomål där deras synpunkter ger underlag till förbättringsåtgärder. Kompetens- och kunskapsutveckling sker genom arbetsrelaterat lärande utifrån dialog med patienter och andra vårdgivare och genom interna utbildningsinsatser, men även i form av externa kurser, seminarier och konferenser. Under 2013 har personalen i AISAB erbjudits ett 20-tal olika utbildningar. För att åstadkomma en säker sjukvård identifieras risker för vårdskador genom årliga riskanalyser, medarbetarundersökningar och avvikelser. AISAB mäter kontinuerligt patienters upplevda kvalitet av ambulanssjukvård genom en patientenkät och verksamheten får generellt sett höga betyg. För att åstadkomma effektiv sjukvård och att nå uppsatta mål krävs att våra resurser används på rätt sätt. En del i detta är att utveckla metoder för att styra patienter till rätt vårdnivå. Jämlik vård analyseras utifrån mätningar av könsuppdelad statistik och resultat av patientenkäter. Under året har AISAB haft ett fortsatt fokus på att öka tillgängligheten. Målet för 2013 har uppnåtts. En analys av vad som påverkar tillgängligheten främst visar på att det är fordonstekniska och personella problem som utgör de största tillgänglighetsbortfallen. Under 2013 har Akademisk Ambulans införts inom SLL. Akademisk Ambulans kommer främja samverkan mellan lärosäten och ambulansverksamheten för att möjliggöra att den prehospitala sjukvården utvecklas i den egna kontexten och kvaliteten i det patientnära arbetet kan stärkas utifrån evidens. Sida 2 av 21

4 INNEHÅLL 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Forskning och utveckling Sida 3 av 21

5 1. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Kompetens- och kunskapsutveckling AISAB arbetar aktivt med att kompetensutveckla alla medarbetare. Motiverade, engagerade och kunniga medarbetare är förutsättningen för hög kvalitet i verksamheten. Genom att sätta grundkrav på personalens kompetens kan medarbetarnas utbildningsbehov på ett enkelt sätt identifieras. Kompetens-och kunskapsutveckling sker dels genom arbetsrelaterat lärande utifrån en dialog med patienter och andra vårdgivare, dels genom interna utbildningsinsatser, men även i form av externa kurser, seminarier och konferenser. Under 2013 har personalen i AISAB erbjudits ett 20-tal olika utbildningar. Exempel på utbildningar är utbildning i avvikelsehantering utifrån HändelseVis arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga förtroendevalda SPIS*- suicidpreventionsutbildning 4-dagars sjukvårdsledning i skadeområde RAKEL*utbildning för ledningsenheter SBAR* utbildning för instruktörer och användare. *SPIS - Suicidprevention inom Stockholms län *RAKEL - Radiokommunikation för effektiv ledning *SBAR Strukturerad informationsöverföring S- Situation, B- Bakgrund, A- Aktuellt tillstånd, R- rekommendation Under 2013 har även det skräddarsydda utvecklingsprogrammet för stationschefer och biträdande chefer fortsatt. Avsikten med chefsutvecklingsprogrammet är att matcha organisationens och chefgruppens utvecklingsbehov. Programmet genomförs i tre steg. Förväntade effekter av utbildningen är tydliga motiverande/inspirerande och kommunikativa chefer/ledare coachande ledare som använder dialog som ledarverktyg ledare som driver verksamheten framåt tillsammans med sina medarbetare och skapar möjligheter till delaktighet arbetar professionellt med VAD & HUR frågor i verksamheten ledare som är mål- och prestationsfokuserade i samverkan med medarbetare ledare som växer och utvecklas i linje med AISABs vision och som har en helhetssyn på verksamheten och vågar stå för fattade beslut ökad kommunikation och kunskapsdelning mellan cheferna gällande ledarskapsoch operativa frågor. Nationella kvalitetsregister AISAB deltar i nationellt register för hjärtstopp. Kvalitetsregistret kartlägger verksamheten kring hjärtstopp på och utanför sjukhus. Målsättningen är att identifiera betydelsen av olika komponenter för överlevnad. Registret bidrar till kunskap och förbättringar i den egna organisationen. Sida 4 av 21

6 2. SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Genom ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö övervakar, effektiviserar och utvecklar AISAB verksamheten. För att uppnå en patientsäker vård analyseras risker, interna avvikelser samt externa klagomål och synpunkter. Riskanalys/hantering av risker Risker för vårdskador identifieras genom årliga riskanalyser. Riskanalyser genomförs också vid behov vid förändringar i verksamheten, vid införandet av ny utrustning och då nya arbetsrutiner införs. Bland riskerna finns felbehandling/skada av patient patientbemötande patientförflyttningar. Avvikelserhantering Avvikelsehantering främjas i AISAB genom att ledningen värdesätter och framhåller vikten av att medarbetare och chefer identifierar, dokumenterar och rapporterar avvikelser samt deltar i utredningar. Avvikelserapporter ses som underlag för utveckling av verksamheten, där fokus på resultat av analys, uppföljning och återkoppling är av central betydelse. AISAB har under 2013 infört det SLL-gemensamma avvikelserapportsystemet HändelseVis. Systemet har processer för rapportering, analys och uppföljning av vårdavvikelser, miljöavvikelser, arbetsmiljöavvikelser samt förbättringsförslag. Systemet medger även rapportering av avvikelser rörandes medicintekniska apparatur. Införande av systemet har för 2013 gett följande förändringar i hantering av avvikelser: handläggningsprocessen har omstrukturerats analysteam för avvikelser med högt riskvärde har skapats patientsäkerhetsanalyser har initierats Sida 5 av 21

7 3. PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Patienters upplevda kvalitet AISAB mäter kontinuerligt patienters upplevda kvalitet av ambulanssjukvård. Syftet med mätningen är att hitta förbättringsmöjligheter utifrån patienternas erfarenhet och upplevelser. Tidigare har respondenter av enkäten generellt sett gett höga betyg till verksamheten. AISAB har under 2013 deltagit i en nationell patientenkät utförd av Indikator på uppdrag av Sveriges landsting och regioner. Indikator samlar in data om patienters erfarenheter från sina besök i sjukvården. Ju högre värden på patientupplevd kvalitet (PUK) - desto bättre är patienternas upplevelser. Beräkningsgrunden för patientupplevd kvalitet resulterar i ett resultat mellan 0 och 1. För att förenkla detta redovisas resultatet i heltal i intervallen där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Totalt skickades 1130 enkäter ut. Svarsfrekvensen hamnade på 44,2 %. I undersökningen finns indikatorer för Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Resultatet för AISAB gav generellt sett höga värden. De frågor som fick högst resultat finns i indikatorerna bemötande och förtroende. Information var den indikatorn som fick lägst resultat. Resultatet är samstämmigt med AISABs tidigare patientundersökningar. Indikator Frågor PUK n Bemötande Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Information Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Vad anser du om tiden du fick vänta tills ambulansen kom? Kände du förtroende för ambulanspersonalen som kom för att hjälpa dig? Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick av ambulanssjukvården? Fig. 1 Indikatorer, frågor och resultat nationell patientenkät Sida 6 av 21

8 Resultat och frekvenstabell för frågan: Patientupplevd kvalitet BEMÖTANDE Fråga Kände du att du blev bemött med respekt och G1 på ett hänsynsfullt sätt? Patientupplevd kvalitet 95 Svarsalternativ n % Vikt Ja, helt och hållet Delvis ,5 Nej Ej ifylld Fig. 2 Fråga, resultat och frekvenstabell för indikator Bemötande Resultat och frekvenstabell för frågan: Patientupplevd kvalitet FÖRTROENDE Fråga Kände du förtroende för ambulanspersonalen B4 som kom för att hjälpa dig? Patientupplevd kvalitet 95 Svarsalternativ n % Vikt Ja, helt och hållet Delvis ,5 Nej Ej ifylld Fig. 3 Fråga, resultat och frekvenstabell för indikator Förtroende Resultat och frekvenstabell för frågan: Patientupplevd kvalitet Information Fråga Fick du information om hur din fortsatta E3 behandling på sjukhuset/vårdinrättningen skulle ske? Patientupplevd kvalitet 68 Svarsalternativ n % Vikt Ja, helt och hållet Delvis ,5 Nej Ej ifylld Fig. 4 Fråga, resultat och frekvenstabell för indikator Information Utredning av klagomål ur patientperspektiv Patienter och deras närstående erbjuds möjlighet att medverka i utredningen av klagomål där deras synpunkter ger underlag till förbättringsåtgärder. Betydande delar för att nå ett bra resultat är kontinuitet i kontakt, information och dialog. Kunskap, förståelse och en djupare insikt i det specifika ärendet är andra delar som bidrar till positivt utfall och ger underlag för förbättringar. Sida 7 av 21

9 4. EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) För att åstadkomma effektiv sjukvård och att nå uppsatta mål krävs att våra resurser används på rätt sätt. Ett av AISABs mer omfattande forskningsprojekt handlar om utveckling av vårdkedjor och patientstyrning, det vill säga hur ambulanspersonal avgör vart patienterna ska transporteras för att vården ska bli så effektivt som möjligt. Efter implementering av geriatrisk patientstyrning har AISAB under 2013 påbörjat planering av nya vårdkedjor som Infektionsstyrning Närakutstyrning. Läs vidare om patientstyrning och utveckling av vårdkedjor under rubrik 7. Forskning och utveckling. Sida 8 av 21

10 5. JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Enligt AISABs bemötandepolicy så skall samspelet mellan AISABs medarbetare, patienten och anhöriga bygga på ömsesidig respekt, självbestämmande och en lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. God hälsa, vård på lika villkor och en genomtänkt etisk grundsyn prioriteras. Den verksamhet vi bedriver och vårt bemötande av patienter, den avlidne och anhöriga utgår från respekten för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten och de anhöriga. Patienten skall få individuell anpassad information om sitt tillstånd. Anhöriga skall få individuell anpassad information om den avlidnes omhändertagande. Patienten och anhöriga kan dock inte kräva annan vård och behandling än den som anges i de medicinska riktlinjerna. Detta innebär bl.a. att oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning så skall patienter erbjudas bemötande, vård och behandling på lika villkor. Genom patientenkäter och könsuppdelad statistik granskar vi den vård vi bedriver. Patientenkät Den nationella patientenkäten visar att värden för Stockholm liknar de totala värdena för landet. Ambulanssjukvården i Stockholm tar hand om något fler kvinnor men något färre män än totalt i landet. Stockholm tar också hand om betydligt fler patienter över 75 år (37 % för Stockholm och 23 % totalt i landet) och betydligt färre som är 44 år eller yngre (15 % för Stockholm och 28 % totalt i landet) % 51 % 43 % 46 % Stockholm Totalt Kvinna Man år eller yngre år år 75 år eller äldre Totalt Stockholm Fig. 5 Könsfördelning patientenkät, INDIKATOR Fig. 6 Åldersfördelning patientenkät, INDIKATOR Sida 9 av 21

11 Könsuppdelad statistik AISAB Diagrammet visar könsfördelning i de ambulansuppdrag som AISAB utförde Resultatet är identiskt med % av patienterna var kvinnor och 47 % var män. Fig. 7 Könsfördelning, AISAB 2013 Diagrammet visar åldersfördelning bland patienter i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde Den största delen av patienterna är 65 år och äldre. Fig. 8 Åldersfördelning, AISAB 2013 Sida 10 av 21

12 Diagrammet visar åldersfördelning för manliga patienter i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde Det råder en relativt jämn fördelning mellan de manliga patienter som var 65 år eller äldre och de mellan år. Fig. 9 Åldersfördelning män, AISAB 2013 Diagrammet visar åldersfördelning för kvinnliga patienter i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde Den största delen av de kvinnliga patienterna är 65 år eller äldre. Fig. 10 Åldersfördelning kvinnor, AISAB 2013 Sida 11 av 21

13 Nedan visas åldersfördelning mellan könen i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde I åldersintervallet 65 år och äldre återfinns det betydligt fler kvinnliga patienter än manliga. I de övriga åldersintervallen är fördelning relativt lika. Fig. 11 Åldersfördelning mellan könen, AISAB 2013 Diagrammet visar uppdragets prioritet vid utlarmning. Prioritet 1 är mest akut och livshotande. Prioritet 2 är akuta uppdrag som inte är livshotande och minst akut är prioritet 3. Flest utlarmningar sker med prioritet 1. Fig. 12 Prioritering vid utlarmning, AISAB 2013 Sida 12 av 21

14 Vid transport av patient till sjukhus står män för de flesta transporterna av prio 1 medan kvinnor står för flest transporter av prioritet 2 och 3. Fig. 13 Prioritet vid transport av patient till sjukhus, män och kvinnor, AISAB 2013 Diagrammet visar uppdragets prioritet vid transport av patient till sjukhus. Flest transporter till sjukhus sker med prioritet 2. Prioritet 1 minskar betydligt vid transport av patient till sjukhus (16 %) i förhållande till utlarmning (48 %). Fig. 14 Prioritet vid transport av patient till sjukhus, AISAB 2013 Sida 13 av 21

15 Nedan visas prioritet vid utlarmning fördelat mellan män och kvinnor. Män står för flest utlarmningar av prioritet 1. Kvinnor står för flest utlarmningar av prioritet 2 och 3. Fig. 15 Prioritering vid utlarmning mellan män och kvinnor, AISAB 201 Sida 14 av 21

16 6. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I RIMLIG TID Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinstanser som han eller hon har behov av. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Under 2013 har AISAB haft ett fortsatt fokus på att öka tillgängligheten. AISAB har nått målet för tillgänglighet. År 2013 var tillgängligheten 99,78 % och har förbättrats med 0,02 % i jämförelse med Tillgänglighet Tillgänglighet avser den tid som AISABs ambulanser varit tillgängliga under avtalad beredskapstid. Under 2012 ökade den totala tillgängligheten för året till 99,76 %. Målet för 2013 har varit att inte understiga 99,7 % samt att under en månad under 2013 nå upp till 99,9 % tillgänglighet. Vid två tillfällen har värdet hamnat strax under 99,7 % och årets högsta värde har noterats till 99,89 % års totala värde för tillgänglighet hamnade på 99,78 %. Fig. 16 Tillgänglighet, AISAB 2013 Sida 15 av 21

17 De orsaksområden som påverkar tillgängligheten främst är personal och fordonstekniska problem. För personal är sjukdom den mest betydande aspekten och för fordonstekniskt handlar det om fordonsfel. I diagrammet nedan framgår att september månad var den bästa fordonstekniskt sett med låga 492 minuter (8,2 timmar) avställd tid medan mars månad med 1174 minuter (19,5 timmar) var den sämsta. Motsvarande för personal ger ett bästa värde på mycket låga 143 minuter (2,4 timmar) i juli månad medan mars var sämst med 1122 minuter (18,7 timmar). Den totala drifttiden för året är timmar. Fig. 17 Rödmärkningar per orsak, antal minuter, AISAB 2013 Patientens egna upplevelser av väntetid I den nationella patientenkäten utförd av Indikator återfinns en fråga om vad intervjupersonerna ansåg om tiden man fick vänta tills ambulansen kom. Den redovisade patientupplevda kvaliteten i frågan om väntetid resulterade i ett värde på 85 för AISAB, vilket för undersökningen är ett högt värde. Resultat och frekvenstabell för frågan: Patientupplevd kvalitet TILLGÄNGLIGHET Fråga Vad anser du om tiden du fick vänta tills B2 ambulansen kom? Patientupplevd kvalitet 85 Svarsalternativ n % Vikt Den var acceptabel % 1 Den var något för lång % 0,5 Den var alldeles för lång 27 6 % 0 Ej ifylld 25 5 % - Fig. 14 Fråga, resultat och frekvenstabell för indikator Tillgänglighet Sida 16 av 21

18 Det fanns också en fråga som inte gav resultat i patientupplevd kvalitet men som är intressant ur ett tillgänglighetsperspektiv. Frågan resulterade istället i hur länge man uppfattades vänta på ambulansen. De flesta intervjupersoner ansågs sig ha väntat på ambulansen i mer än 10 min. upp till 30 min. Frekvenstabell för frågan: Patientupplevd kvalitet TILLGÄNGLIGHET Fråga Hur länge fick du vänta på ambulansen? B1 Patientupplevd kvalitet - Svarsalternativ n % Vikt Upp till 10 min Mer än 10 min. upp till 30 min Mer än 30 min. upp till 1 tim Mer än 1 tim. upp till 1,5 tim Mer än 1,5 tim Ej ifylld Fig. 15 Fråga och frekvenstabell för indikator Tillgänglighet/väntetid Sida 17 av 21

19 7. FORSKNING OCH UTVECKLING Prehospital patientstyrning Den kanske största utmaning som AISAB FOU står inför, gällande forskningen och utbildningen, är utifrån kommande mål och de förestående förändringarna som sker i samband med framtidens hälso- och sjukvårdsplan inom Stockholms läns landsting. Det är därför viktigt att betrakta både forskning och utbildning som en integrerad del i prehospital sjukvård i samband med planeringen av framtidens hälso- och sjukvård. Förväntningarna är att patienten så tidigt som möjligt i kommer till rätt vårdnivå utifrån dennes vårdbehov. Prehospital styrning innebär att patienten triageras till rätt vårdnivå. En del patienter kan lämnas hemma för fortsatt vård i hemmet. Uppföljning gällande införande av Geriatrisk patientstyrning inom SLL AISAB har i samarbete med Stockholms Prehospitala Centrum Ambulans (SPC-A), med delat ägarskap och förvaltningsansvar, under det gångna året 2013 genomfört utvärdering av kvalitén och verksamhetsuppföljningen enligt nedan. Utvärderingen har till syfte att stärka patientsäkerheten och garantera god kvalitet på den vård som ges. Rapportsammanställning för år 2012 och 2013 gällande antalet prehospitala patientstyrningar, inkomna avvikelser och riskanalyser samt förslag till en ökad styrning av den geriatriska patientstyrningen inom SLL. Enligt de medicinska behandlingsriktlinjerna skall ambulanspersonalen triagera med hjälp av RETTS. (Rapid Emergency Triage and Treatment System). Det vill säga att RETTS skall ligga som bedömningsunderlag för att kunna säkerställa det fortsatta patientarbetet samt underlätta överlämningar mellan de olika aktörerna i vårdkedjan. Med utgångspunkt från dessa riktlinjer har AISAB under året på uppdrag av SPC-A anpassat de geriatriska beslutsunderstöden till RETTSsystemet. Vidare har AISAB FoU på uppdrag av SPC-A uppdaterat SPC-A hemsida avseende geriatrisk patientstyrning, både gällande styrningsprocessen, aktiva geriatriska klinikers rutiner, kontaktuppgifter och logistik, utbildningsmaterial mm Under vinterhalvåret påbörjades återkoppling av årsstatistik till de geriatriska avdelningarna och till ambulanspersonalen. Detta arbete kommer att fortgå under våren år Återkopplingen omfattas av styrningsstatistik, inrapporterade avvikelser samt sekundärtransporter från ambulanssjukvården och förbättringsåtgärder. Utbildning till både geriatrik (främst läkargruppen) samt till ambulansverksamhetens personal. Utbildningen är kopplad till gjorda riskbedömningarna. Planering och skapande av nya vårdkedjor inom SLL Under året 2013 har AISAB påbörjat planering av nya vårdkedjor. Efter en lyckad implementering av geriatrisk patientstyrning etableras och planeras nu prehospital patientstyrning mot infektionsklinik och mot närakut inom SLL. Sida 18 av 21

20 Infektionsstyrning mot Karolinska Universitetssjukhuset Solna AISAB fortsätter arbetet med att patienten så tidigt som möjligt kommer till rätt vårdnivå i vårdprocessen. Under våren har ett samarbete inletts med infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. En studie planeras starta till hösten 2014 för Prehospital Infektions patientstyrning inom SLL. Projektplan och etisk ansökan har utarbetats under 2013 i samverkan med Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Infektionsprojektet har godkänts av regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. Studien är även informerad till chefläkare Ambulanssjukvården SLL, SPC-A. Planeringen och validering av beslutsunderstödet och triageprocessen kommer att ske under våren Under hösten 2014 planeras utbildning av samtlig personal. Planen är att studien kommer ingå i en kommande doktorsavhandling. Närakutstyrning Under året 2013 har prehospital närakutstyrning införts. Patientstyrning möjliggör för utvalda patienter att få komma till närakuten i stället för till akutmottagningen vid ett akutsjukhus. Projektet utgår från erfarenheter i geriatrikstyrningsprojektet. Närakutstyrningen har etablerats med närakuterna i Nacka, Handen, Järva och Upplands-Väsby. Under senhösten påbörjades en rapportsammanställning för år 2013 gällande antalet prehospitala patientstyrningar, inkomna avvikelser och riskanalyser samt förslag till en ökad närakutstyrning inom SLL. Enligt de medicinska behandlingsriktlinjerna inom SLL ska ambulanspersonalen triagera med hjälp av RETTS. Med utgångspunkt från dessa riktlinjer har AISAB under året på uppdrag av SPC-A anpassat närakutstyrningsprocessen till RETTS. Skapandet av modell för utveckling av kvalitetsindikatorer Enligt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ska AISAB följa upp sin verksamhet med hjälp av bestämda strategiska nyckeltal. Enligt avtalet ska kvalitet följas upp gällande kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker vård, patientfokuserad vård, effektiv vård, jämlik vård samt vård i rimlig tid. Det är viktigt att systematiskt mäta kvalitén på ambulanssjukvården för att kunna styra den idag snabba utvecklingen av verksamheten rätt. AISAB startade under våren 2013 ett arbete med att skapa en modell för utveckling av kvalitetsindikatorer/kvalitetsnycklar för ambulanssjukvården. Detta arbete kommer att rapporteras i form av en studierapport under våren Målet med denna modell som utvecklats för ambulanssjukvården kvalitetsindikatorer kommer på ett systematiskt sätt övervaka och utvärdera ambulanssjukvårdens bidrag till att bedriva god vård. Modellen har processats och redovisats till AISABs styrelse, VD och ledningsgrupp. Sida 19 av 21

21 Skapandet av ett kompetenscentrum inom AISAB Med målet att stärka, säkerställa och utveckla ambulanspersonalens kompetens har AISAB FoU skapat en organisationsstruktur för ett kompetenscenter. Syftet med ett kompetenscenter är att från övergripande perspektiv, planera och styra kompetensutvecklingen inom AISAB. Under hösten 2013 genomfördes en rapportsammanställning. I resultatet presenteras uppdrag och organisationsbeskrivning. Genom gemensam planering, utformning och rutinskapande gällande kompetensutvecklingen möjliggörs en effektivare användning/nyttjande av befintliga resurser och kompetenser, t.ex. samordning av utbildningsinsatser eller möjlighet att hitta efterfrågad kompetens. Genom att centralisera de olika funktionerna skapas även en bättre planering som i sin tur leder till en tids-och kostnadseffektivisering. Den nya organisationsstrukturen har även under hösten processats inom AISABs olika ledningsnivåer så som ledningsgruppen, ledarforum, FoU och i samverkan med de fackliga organisationerna. Skapandet av en evalueringsmodell som utvärderar och säkerställar kvalité och kompetens inom prehospital sjukvård AISAB leder arbetet i SALFS (Samariten-AISAB-Medicopter-Falck-SPCA). SALFS är en prehospital samverkan inom Stockholm för utbildning och kvalité inom ambulansverksamheten. Under år 2013 utsågs AISAB till ordförande och fick ett utökat uppdrag av styrgruppen. Förutom att skapa en evalueringsmodell för kunskaps och kvalitetssäkringsdagar (SALFSdagar) omfattas det utvidgade uppdraget även i att skapa en evalueringsmodell för Särskild sjukvårdsledning i skadeområde- 2 dagar. Dessa två uppdrag har till syfte att öka ambulanspersonalens medicinska kunskap och kvalitetssäkra personalens följsamhet till gällande riktlinjer. Evalueringsmodell för kunskaps och kvalitetssäkringsdagar Arbetsgruppen startade under år 2013 ett arbete med syfte att skapa ett gemensamt utbildningskoncept för all personal inom ambulanssjukvårdden inom SLL. Arbetet och utbildning av personal kommer att pågå under år Planen är att all personal kommer genomgå en tredagars utbildning (två dagar teoretisk och en dag praktisk utbildning). Samverkan har inletts med högskolor, Karolinska Institutet och Sophiahemmets högskola. I framtidsplaner ligger att Akademisk Ambulans kommer vara den organisation som skall leda detta arbete. Akademisk Ambulans övergripande mål är att främja samverkan mellan utbildning, vårdverksamhet och forskning. Evalueringsmodell för Särskild sjukvårdsledning i skadeområde- 2 dagar Arbetsgruppen startade under år 2013 ett arbete med syfte att skapa ett gemensamt utbildningskoncept för särskild sjukvårdsledning i skadeområde- 2 dagar. Detta utbildningskoncept utgår från REKs (Regionala enheten för kris ochkatastrofberedskap) avtal och direktiv. Utbildningskonceptet är ett utbildningsprogram för samtlig ambulanspersonal. Sida 20 av 21