Kvalitetsbokslut. År 2014 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB

Transkript

1 Kvalitetsbokslut År 2014 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB

2 INLEDNING Ambulanssjukvården är ofta den första länken i den akuta vårdkedjan och förväntas erbjuda avancerad akutsjukvård, professionellt omhändertagande och snabb och säker transport. AISAB ägs av Stockholms läns landsting. Verksamheten är förlagd på sju olika ambulansstationer och ett huvudkontor. Ambulansstationerna finns i City, Söder, Bromma, Ekerö, Vällingby, Solna och Lidingö. Huvudkontoret ligger i Johanneshov. AISAB har under 2014 haft 283 helårsanställda, fördelade på administration, 27 akutambulanser, en intensivvårdsambulans och en utomlänsambulans samt 2 enheter för transport av avlidna. År 2014 genomförde AISAB (2013, ) ambulansuppdrag och (2013, 3 765) transporter av avlidna. AISABs vision är att vara ledande inom prehospital sjukvård och utvecklar ständigt verksamheten genom bland annat forskningsstudier och olika projekt. På uppdrag av Stockholms läns landsting utför AISAB ambulanssjukvård dygnet runt, årets alla dagar. Ambulansenheterna dirigeras gränslöst inom länet och varje enhet kan utföra uppdrag i hela Stockholms län. Verksamheten har under de senaste åren präglats av en stark medicinsk utveckling med en höjd medicinsk kompetensnivå. Detta för att säkerställa kvalificerade bedömningar och det bästa omhändertagandet av patienter samt att styra patienter till rätt vårdnivå. Effektivitet, hög tillgänglighet, verka för kortast möjliga väntetid och ge vård på lika villkor med respekt för patientens specifika behov och förväntningar är centrala delar för verksamheten och ambulanssjukvården i stort. AISAB är en kvalitetsstyrd organisation och verksamheten förbättras kontinuerligt med hjälp av ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO standarderna ISO 9001, ISO samt OHSAS och arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1. Genom synpunkter, klagomål, interna avvikelser, riskanalyser, medarbetarundersökningar och mätningar av patienters upplevda kvalitet arbetar AISAB målstyrt för att förbättra vårdtjänsten. Ledning och styrning sker genom principen planera, genomföra, följa upp och åtgärda. Kvalitetspolicy AISABs verksamhetsuppdrag är att på affärsmässiga grunder erbjuda kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga tjänster till rätt kvalitet inom områdena ambulanssjukvård och transport av avlidna. Det betyder att AISAB ständigt arbetar för att utveckla och förbättra verksamheten så att beställare, patienter och deras anhöriga ska uppleva att de får sina behov, krav och förväntningar uppfyllda. AISAB följer de lagar och krav som omfattar verksamheten. Utveckling och ständiga förbättringar präglar hela organisationen och utgår alltid från verksamhetsuppdraget genom ett arbetssätt grundat på planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Förtroende, öppenhet och pålitlighet tillsammans med forskning och utveckling gör att AISAB intar en ledande ställning inom svensk ambulanssjukvård. Kvalitetsarbete koncentreras till följande områden: Hög tillgänglighet är viktigt för både patienter, organisationen och beställaren. God hälsa, vård på lika villkor och en genomtänkt etisk grundsyn prioriteras. Den verksamhet AISAB bedriver, bemötandet av patienter och anhöriga samt omhändertagandet av den avlidne, utgår från respekten för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Öppen och tydlig kommunikation av kvalitetsarbetet till medarbetare, allmänhet och beställare möjliggör insyn och ställer verksamheten i en unik position. Sida 1 av 22

3 SAMMANFATTNING AISABs arbete med att uppnå en kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik sjukvård utgår från AISABs övergripande strategier och mål. Detta innebär bland annat ett fokus på tillgänglighet samt att ge professionell vård på lika villkor med respekt för patientens specifika behov och förväntningar. Utifrån arbetet med ledningssystem förbättras verksamheten ständigt. Genom synpunkter, klagomål, interna avvikelser, riskanalyser, medarbetarundersökningar, kundmätningar arbetar AISAB målstyrt för att förbättra vårdtjänsten och patientsäkerheten. Genom egenkontroll kontrolleras att vi lever som vi lär. Resultaten jämförs med tidigare mätningar och verksamheten följs upp utifrån revisionsrapporter och analys av interna avvikelser, externa klagomål och synpunkter. Avvikelsehantering främjas i AISAB genom att ledningen värdesätter och framhåller vikten av att medarbetare och chefer identifierar, dokumenterar och rapporterar avvikelser samt deltar i utredningar. AISAB har under 2014 fortsatt att utveckla rutiner för avvikelsehantering. Ett särskilt analysteam har inrättats för avvikelsehantering. Genomsnittlig handläggningstid för medicinska avvikelser är 32 dagar (2014). Patienter och deras närstående erbjuds möjlighet att medverka i utredningen av klagomål där deras synpunkter ger underlag till förbättringsåtgärder. Kompetens- och kunskapsutveckling sker genom arbetsrelaterat lärande utifrån dialog med patienter och andra vårdgivare och genom interna utbildningsinsatser, men även i form av externa kurser, seminarier och konferenser. Under 2014 har personalen i AISAB erbjudits ett 15-tal olika utbildningar. För att åstadkomma en säker sjukvård identifieras risker för vårdskador genom årliga riskanalyser, medarbetarundersökningar och avvikelser. Samtliga medicinska avikelser riskbedöms och analyseras. AISAB mäter kontinuerligt patienters upplevda kvalitet av ambulanssjukvård genom en patientenkät och verksamheten får generellt sett höga värden. Mätning sker vart annat år. Nästa patientenkät genomförs För att åstadkomma effektiv sjukvård och att nå uppsatta mål krävs att våra resurser används på rätt sätt. En del i detta är att utveckla metoder för att styra patienter till rätt vårdnivå. Efter en lyckad implementering av geriatrisk patientstyrning har konceptet vidareutvecklas under 2014 med prehospital patientstyrning mot infektionsklinik och prehospital patientstyrning mot närakuter Jämlik vård analyseras utifrån mätningar av könsuppdelad statistik och resultat av patientenkäter. Resultatet för 2014 är likvärdigt tidigare år. Under året har AISAB haft ett fortsatt fokus på att öka tillgängligheten. Målet för 2014 har uppnåtts. En analys av vad som påverkar tillgängligheten främst visar att det är fordonsteknik och bemanningssvårigheter som utgör de största tillgänglighetsbortfallen. Under 2014 har en ökad samverkan skett med Akademisk Ambulans inom SLL. Akademisk Ambulans har främjat samverkan mellan lärosäten och ambulansverksamheten och möjliggjort utveckling av den prehospitala sjukvården. Sida 2 av 22

4 INNEHÅLL 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Forskning och utveckling Sida 3 av 22

5 1. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Kompetens- och kunskapsutveckling AISAB arbetar aktivt med att erbjuda kompetensutveckling till alla medarbetare. Motiverade, engagerade och kunniga medarbetare är förutsättningen för hög kvalitet i verksamheten. Genom att sätta grundkrav på personalens kompetens kan medarbetarnas utbildningsbehov på ett enkelt sätt identifieras. Kompetens- och kunskapsutveckling sker dels genom arbetsrelaterat lärande utifrån en dialog med patienter och andra vårdgivare, dels genom interna utbildningsinsatser, men även i form av externa kurser, seminarier och konferenser. Under 2014 har personalen i AISAB erbjudits ett 15-tal olika utbildningar. Exempel på utbildningar är: PHTLS* - teori och praktiska övningar EKG* & Kardiologi - föreläsning i kardiologi, fysiologi, hjärtarytmitolkning, EKG 4-dagars sjukvårdsledning i skadeområde RAKEL*utbildning *PHTLS - Prehospital Trauma Life Support *EKG - Elektrokardiografi *RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning AISABs för verksamheten anpassade utvecklingsprogram för chefer har fortsatt under Avsikten med programmet är att matcha organisationens och chefgruppens utvecklingsbehov. Programmet genomförs i tre steg. Förväntade effekter av utbildningen är; tydliga motiverande/inspirerande och kommunikativa chefer/ledare coachande ledare som använder dialog som ledarverktyg ledare som driver verksamheten framåt tillsammans med sina medarbetare och skapar möjligheter till delaktighet arbetar professionellt med VAD & HUR frågor i verksamheten ledare som är mål- och prestationsfokuserade i samverkan med medarbetare ledare som växer och utvecklas i linje med AISABs vision och som har en helhetssyn på verksamheten och vågar stå för fattade beslut ökad kommunikation och kunskapsdelning mellan cheferna gällande ledarskapsoch operativa frågor. Nationella kvalitetsregister AISAB deltar i nationellt register för hjärtstopp. Kvalitetsregistret kartlägger verksamheten kring hjärtstopp på och utanför sjukhus. Målsättningen är att identifiera betydelsen av olika komponenter för överlevnad. Registret bidrar till kunskap och förbättringar i den egna organisationen. Sida 4 av 22

6 Säkerställande av kompetens avseende delegeringar och ordinationer enligt generella direktiv Förutom de grundkrav som regleras i avtalet med SLL krävs godkänt deltagande i olika utbildningar. I cykler genomförs, som ett övergripande samarbete mellan vårdgivarna (AKVA), vartannat år kunskapskontroll/kvalitetssäkring och vartannat år undervisning. Under 2014 skapades även evalueringsmodell för särskild sjukvårdsledning i skadeområde (2-dagars). Dessa två uppdrag har till syfte att öka ambulanspersonalens medicinska kunskap och kvalitetssäkra personalens följsamhet till gällande medicinska riktlinjer. Därutöver krävs årlig godkänd repetition av A-HLR, barn-hlr samt hantering av luftväg med Larynxmask (LMA). Åtgärder som genomförts för att anpassa och utveckla medarbetarnas kompetens för de olika yrkeskategorierna (ambulanssjukvårdare och specialistutbildade sjuksköterskor) Deltagande i de projekt och studier som bedömts relevanta för verksamheten. Årlig repetitionsutbildning i A- och B-HLR. Deltagande i gemensamma kvalitetssäkringsdagar. Deltagande och engagemang avseende nyutbildning av ambulanssjukvårdare samt introduktion av dessa i verksamheten. Engagerat ambulanssjukvårdare i en rad projekt såsom RAKEL utbildning/support, 2- och 4 dagarsledningsutbildning. SPIS-, SBAR-, RAKELutbildning för alla. Vidare AMLS/PEPP/PHTLS i mån av plats. Långsiktig plan plats för alla. Sida 5 av 22

7 2. SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Genom ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö övervakar, effektiviserar och utvecklar AISAB verksamheten. För att uppnå en patientsäker vård analyseras risker, interna avvikelser samt externa klagomål och synpunkter. Riskanalys/hantering av risker Risker för vårdskador identifieras genom årliga riskanalyser. Riskanalyser genomförs på samtliga vårdavvikelser, vid förändringar i verksamheten, vid införandet av ny utrustning och då nya arbetsrutiner införs. Bland riskerna finns bl.a. felbehandling/skada av patient patientbemötande patientförflyttningar. Avvikelsehantering Avvikelsehantering främjas i AISAB genom att ledningen värdesätter och framhåller vikten av att medarbetare och chefer identifierar, dokumenterar och rapporterar avvikelser samt deltar i utredningar. Avvikelserapporter ses som underlag för utveckling av verksamheten, där fokus på resultat av analys, uppföljning och återkoppling är av central betydelse. AISAB införde 2013 det SLL-gemensamma avvikelserapportsystemet HändelseVis. Systemet har processer för rapportering, analys och uppföljning av vårdavvikelser, miljöavvikelser, arbetsmiljöavvikelser samt förbättringsförslag. Systemet medger även rapportering av avvikelser rörandes medicintekniska apparatur. Genomsnittlig handläggningstid för medicinska avvikelser är 32 dagar (2014). AISAB har under 2014 fortsatt att utveckla rutiner för avvikelsehantering. Ett särskilt analysteam har inrättats för avvikelsehantering och en övergripande analysgrupp är tillsatt där bl.a. VD och ambulansläkare ingår. Två tjänster om vardera 25 % som patientsäkerhetscontrollers har inrättats under hösten med uppgift att tillsammans med ambulansläkare och stationschefer handlägga samtliga vårdavvikelser inom AISAB. AISAB har också utbildat samtliga medarbetare i avvikelserapportsystemet HändelseVis samt belyst innebörden av vad en vårdavvikelse är. Vidare har fordonsavvikelser analyserats och analysteam har inrättats för att förbättra tillgängligheten. AISAB har också varit drivande i inrättandet av en prehospital grupp för HändelseVis där övriga vårdgivare inom ambulanssjukvården ingår. Sida 6 av 22

8 Antal avvikelser och klagomål under 2014 Fig. 1 Antal avvikelser och klagomål, AISAB 2014 Identifierade medicinska risker Identifierade medicinska risker under 2014; Fortsatt egenvård Under året har ett (1) Lex Maria ärende samt flera av avvikelserna berört de risker som finns med behandlingsmetoden fortsatt egenvård. Som risker upptas: Avsaknad av gemensamt journalsystem SOS-A, ambulanssjukvård och övrig sjukvård. Avsaknad av enkla provtagningsmöjligheter, ex. CRP och Hb. Avsaknad av möjlighet att skriva röntgenremisser för planerade undersökningar kontorstid. Avsaknad av uppföljning av patienter efter observationstid. Skulle kunna ske via SOS-läkare, jourläkarbilar, akutläkarbil eller akutbilsambulanser. EKG utrustning bristfällig, reparationsmöjligheter saknas. Lösning är på väg men dröjer, finns risk för ett tidsglapp mellan gammal och ny utrustning. Ökad andel timanställda där kompetensutveckling och arbetstider är svåra att styra. Patientstyrning Patientstyrningssystemen fungerar, dock måste flödena i patientstyrningsprocessen öka. Detta kan genomföras genom tydlighet i vårduppdraget och att samverkansrutiner från samtliga involverade vårdgivare förstärks - annars finns risk att nuvarande system skapar en ojämlik vård. Ambulansjournalsystem Pågående införande av ett nytt ambulansjournalsystem tillsammans med ett helt nytt arbetssätt har gjort att flera andra aktörer önskar påverka olika processer kopplat till införandet. Det finns därmed risk för att populära patientgrupper prioriteras och att enskilda vårdgivares intressen tas tillvara - istället för den stora ambulanspatientgruppens intressen. Sida 7 av 22

9 Medicinsk ledning Den medicinska ledningen består av tre ambulansöverläkare. Läkarna ingår i AISABs ledningsgrupp, analysgrupp och FoU-råd. Vid ca 4-5 tillfällen per år rapporterar ambulansöverläkarna till VD vid s.k. medicinska ledningsmöten. Läkarnas huvudskalkliga uppgifter under 2014 har varit utfärdande av ordinationer till ambulanspersonal, genomförande av olika utbildningar t ex AKVA-dagarna, utredning av avvikelser, deltagande i forskning och utvecklingsarbete. Under 2014 lades Stockholms prehospilata centrum (SPC) ned och delar av verksamheten överfördes till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den prehospitala sjukvårdens chefläkare slutade i verksamheten i samband med nedläggningen av SPC. Tjänsten har därefter inte tillsatts. Det finns ett behov att ha en sammahållen medicinsk ledning inom den prehospitala sjukvården. Att den medicinska ledningen och ansvaret för verksamhetsutveckling samblandas med en beställarfunktion skapar en otydlig organisation. AISAB har föreslagit att en prehospital klinik bildas där samtliga vårdgivare inom den prehospitala sjukvården ingår och har ett nära samarbete med Akademisk ambulans. SLL övergripande samordning av avvikelser och anmälningsärenden Det finns ingen övergripande samordning av avvikelser och anmälningsärenden inom SLL. Endast spontana stickprovsrapporter ges vid gemensamma möten för vårdgivarna inom ambulanssjukvården. Detta kan medföra att återkommande patientrisker förbises som enstaka händelser. Dessutom finns risk för olikheter i bedömning, t ex Lex Maria anmälningar. Medicinsk kompetensutveckling Medicinsk kompetensutveckling är inte samordnad i någon av kompetensnivåerna, ambulanssjukvårdare, sjuksköterska, specialistsjuksköterska eller läkare i olika befattningar prehospitalt. Medicinsk utveckling Medicinsk utveckling går för snabbt fram för att en enskild individ ska kunna ha kunskap om de olika sjukdomstillstånd som personal möter prehospitalt. Detta kan ge risk för att viktiga medicinska områden inte bevakas och att de mest prioriterade utifrån patientbehov därmed inte hanteras. Kan på längre sikt ge en medicinsk kompetens som inte är förankrad i patientens behov. Säkerställande av följsamhet till gällande medicinska riktlinjer Information om riktlinjer/användning av riktlinjer samt inbjudan till all personal att inkomma med synpunkter och förslag till riktlinjerevision har utförts återkommande vid APT-möten. Stickprovsgenomgångar av utvalda behandlingsåtgärder via CAK-Net t ex intubation har utförts. Kvalitetsindikatormätningar av andel RETTS-triagerade journaler har utförts och följts upp på stationsmöten med samtlig personal. AISAB FOU genomför detaljerad kontroll i journaler på patienter som ingår i projekt för att identifiera att medarbetare följer de medicinska riktlinjerna. Medåkning av ambulansläkare utförs regelbundet i utvalda enheter eller med enskilda medarbetare. Sida 8 av 22

10 3. PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Enligt AISABs bemötandepolicy så skall samspelet mellan AISABs medarbetare, patienten och anhöriga bygga på ömsesidig respekt, självbestämmande och en lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. God hälsa, vård på lika villkor och en genomtänkt etisk grundsyn prioriteras. Den verksamhet AISAB bedriver, bemötandet av patienter och anhöriga samt omhändertagandet av den avlidne, utgår från respekten för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten och de anhöriga. Patienten skall få individuell anpassad information om sitt tillstånd. Anhöriga skall få individuell anpassad information om den avlidnes omhändertagande. Patienten och anhöriga kan dock inte kräva annan vård och behandling än den som anges i de medicinska riktlinjerna. Patienters upplevda kvalitet AISAB mäter kontinuerligt patienters upplevda kvalitet av ambulanssjukvård. Syftet med mätningen är att hitta förbättringsmöjligheter utifrån patienternas erfarenhet och upplevelser. Tidigare har respondenter av enkäten generellt sett gett höga betyg till verksamheten. Detta gäller framförallt bemötande och förtroende. Nationella resultat är samstämmiga med AISABs egna patientundersökningar. Ingen mätning har utförts under Utredning av klagomål ur patientperspektiv Patienter och deras närstående erbjuds möjlighet att medverka i utredningen av klagomål där deras synpunkter ger underlag till förbättringsåtgärder. Betydande delar för att nå ett bra resultat är kontinuitet i kontakt, information och dialog. Kunskap, förståelse och en djupare insikt i det specifika ärendet är andra delar som bidrar till positivt utfall och ger underlag för förbättringar. Bemötande Bemötande mäts genom de externa klagomål som inkommer till verksamheten. Målet för 2014 var att antalet externa klagomål understiger basåret 2012 (6 bemötandeavvikelser). Under 2014 har det inkommit 5 bemötandeavvikelser. Övriga externa avvikelser/klagomål enligt tabell se ovan under avsnittet Säker hälso- och sjukvård. Sida 9 av 22

11 4. EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) För att åstadkomma effektiv sjukvård och att nå uppsatta mål krävs att våra resurser används på rätt sätt. Ett av AISABs mer omfattande forskningsprojekt handlar om utveckling av vårdkedjor och patientstyrning, det vill säga hur ambulanspersonal avgör vart patienterna ska transporteras för att vården ska bli så effektivt som möjligt. Efter implementering av geriatrisk patientstyrning har AISAB under 2014 arbetat med nya vårdkedjor som ex; Infektionsstyrning Närakutstyrning. Läs vidare om patientstyrning och utveckling av vårdkedjor under rubrik 7. Forskning och utveckling. Sida 10 av 22

12 5. JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Åtgärder för att uppnå en jämlik vård AISAB följer landstingets policy för en jämlik sjukvård och har som komplement till landstingets policy en egen jämställdhets- och mångfaldhetsplan samt en jämställdhetspolicy. Detta innebär bl.a. att oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning så skall patienter erbjudas bemötande, vård och behandling på lika villkor. Aktiviteter under 2014; Samtliga chefer och ett flertal handläggare har genomgått Stockholms läns landstings certifierade jämställdhetsutbildning. Samtliga medarbetare har genomgått Stockholms läns landsting HBT-utbildning. Könsuppdelad statistik AISAB Genom patientenkäter och könsuppdelad statistik granskas den vård som bedrivs. Syftet med uppdelningen är att undersöka om det finns brister i verksamheten som kan vara bundet till särskilda patientkategorier eller kön. Diagrammet visar könsfördelning i de ambulansuppdrag som AISAB utförde Resultatet är identiskt med % av patienterna var kvinnor och 47 % var män. Könsfördelning AISAB % 47% 53% Kvinna Man Okänt Fig. 2 Könsfördelning, AISAB 2014 Sida 11 av 22

13 Diagrammet visar åldersfördelning bland patienter i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde Hälften av patienterna är 65 år och äldre. Åldersfördelning AISAB % 9% 50% 37% 0-20 år år 65 år Ej angiven Fig. 3 Åldersfördelning, AISAB 2014 Diagrammet visar åldersfördelning för manliga patienter i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde Det råder en relativt jämn fördelning mellan manliga patienter som var 65 år eller äldre och de mellan år. Åldersfördelning, män AISAB % 10% 45% 40% 0-20 år år 65 år Ej angiven Fig. 4 Åldersfördelning män, AISAB 2014 Sida 12 av 22

14 Diagrammet visar åldersfördelning för kvinnliga patienter i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde Den största delen av de kvinnliga patienterna är 65 år eller äldre. Åldersfördelning, kvinnor AISAB % 8% 55% 35% 0-20 år år 65 år Ej angiven Fig. 5 Åldersfördelning kvinnor, AISAB 2014 Nedan visas åldersfördelning mellan könen i de ambulansuppdrag som AISAB genomförde I åldersintervallet 65 år och äldre återfinns betydligt fler kvinnliga patienter än manliga. I övriga åldersintervallen är fördelning relativt lika. Resultatet är likvärdigt Åldersfördelning mellan könen AISAB år år 65 år Ej angiven Kvinna Man Fig. 6 Åldersfördelning mellan könen, AISAB 2014 Sida 13 av 22

15 Diagrammet visar uppdragets prioritet vid utlarmning. Prioritet 1 är mest akut och livshotande. Prioritet 2 är akuta uppdrag som inte är livshotande och minst akut är prioritet 3. Flest utlarmningar sker med prioritet 1. Resultatet är likvärdigt Prioritering vid utlarmning AISAB % 0% 43% 47% Prio 1 Prio 2 Prio 3 Annat Fig. 7 Prioritering vid utlarmning, AISAB 2014 Vid transport av patient till sjukhus står män för de flesta transporterna av prio 1 medan kvinnor står för flest transporter av prioritet 2 och Prioritering vid inkörning AISAB Kvinna Man 0 Prio 1 Prio 2 Prio 3 Annat Ej angivet 1 0 Fig. 8 Prioritet vid transport av patient till sjukhus, män och kvinnor, AISAB 2014 Sida 14 av 22

16 Diagrammet visar uppdragets prioritet vid transport av patient till sjukhus. Flest transporter till sjukhus sker med prioritet 2. Prioritering vid inkörning AISAB % 17% Prio 1 Prio 2 Prio 3 58% Fig. 9 Prioritet vid transport av patient till sjukhus, AISAB 2014 Nedan visas prioritet vid utlarmning fördelat mellan män och kvinnor. Män står för flest utlarmningar av prioritet Kvinna Man Prio 1 Prio 2 Prio 3 Fig. 10 Prioritering vid utlarmning mellan män och kvinnor, AISAB 2014 Sida 15 av 22

17 6. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I RIMLIG TID Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinstanser som han eller hon har behov av. (Nationella indikatorer för God vård, Socialstyrelsen, 2009) Tillgänglighet Tillgänglighet avser den tid som AISABs ambulanser varit tillgängliga under avtalad beredskapstid. Under 2014 har AISAB haft fortsatt fokus på att öka tillgängligheten. År 2013 var tillgängligheten 99,78 %, och hade då förbättrats med 0,02 % i jämförelse med För 2014 förbättrades tillgängligheten ytterligare något och hamnade för året på 99,79 %. Vid två tillfällen har värdet hamnat strax under 99,7 % och årets högsta värde har noterats till 99,89 %. Fig. 11 Tillgänglighet, AISAB 2014 De orsaksområden som påverkar tillgängligheten främst är personal och fordonstekniska problem. För personal är sjukdom den mest betydande aspekten och för fordonstekniskt handlar det om fordonsfel. Sida 16 av 22

18 I diagrammet nedan framgår att mars månad var den bästa fordonstekniskt sett med låga 326 minuter (5,4 timmar) avställd tid medan juli månad med 1618 minuter (27 timmar) var den sämsta. Motsvarande för personal ger ett bästa värde på låga 338 minuter (5,6 timmar) i juli månad medan februari var sämst med 823 minuter (13,7 timmar). Att jämföra med i snitt ambulanstimmar per månad. Total avställd tid för personal var 6182 minuter (103 timmar) att jämföra med 6607 minuter (110 timmar) för Total avställd tid för fordontekniskt var minuter (175 timmar) att jämföra med 9372 minuter (156 timmar) för Fig. 12 Rödmärkningar per orsak, antal minuter, AISAB 2014 Sida 17 av 22

19 7. FORSKNING OCH UTVECKLING AISAB FoU organisation Ett FoU- råd skapades inom AISAB år 2005 i avsikt att arbeta metodiskt och evidensbaserat med AISABs uppsatta ägardirektiv; Ägardirektiv 1 - Utveckla ett centrum för utbildning och övning inom ambulanssjukvården. Ägardirektiv 2 - Verksamheten skall aktivt samordnas med länets akut- och närsjukvård, speciell vikt skall fästas vid utveckling av nya vårdkedjor. Ägardirektiv 3 - Utveckling av kvalitetssäkringssystem för medicinska behandlingsinsatser. Med åren har de medicinska kraven ökat. År 2005 kom krav från socialstyrelsen att ambulanssjukvården inom SLL skall bemannas med minst en legitimerad sjuksköterska. Kompetenskravet höjdes ytterligare år 2008 till att ambulansverksamheten skulle bemannas med minst en specialistutbildad sjuksköterska. Vidare har ambulanssjukvårdens medicinska uppdrag ökat för var år. Med utgångspunkt i ovanstående och för att kunna ta klivet in framtidens hälso-och sjukvård med framtida landstingsstyrande mål (LF 14-15/6-2011) och med kommande vårdbehov där individen/patienten är i centrum, med ökad delaktighet i sin egen vård, har AISAB under 2014 beslutat att omvandla sitt FoU-råd till en FoUU organisation. Med anledning av detta tillsattes under året en arbetsgrupp. Syftet med arbetsgruppen var att identifiera och medverka till en ny organisationsskiss för FoUU som skulle täcka AISABs behovs- och avtalskrav. Prehospital patientstyrning Den kanske största utmaning som AISAB FOU står inför är de mål och förestående förändringarna som sker i och med SLLs framtida hälso- och sjukvårdsplan (FHS). Det är därför viktigt att betrakta både forskning och utbildning som en integrerad del i prehospital sjukvård i samband med planeringen av framtidens hälso- och sjukvård Förväntningarna är att patienten så tidigt som möjligt i kommer till rätt vårdnivå utifrån dennes vårdbehov. Prehospital styrning innebär att patienten triageras till rätt vårdnivå. En del patienter kan lämnas hemma för fortsatt vård i hemmet. AISAB har under hösten inlett ett utökat samarbete med hälso-och sjukvårdsförvaltningen (HSF) inom SLL med delat ägarskap och förvaltningsansvar gällande styrningsprocesserna Geriatrisk patientstyrning (vidarutveckling), Närakutstyrning (validering och påbörja breddinförning), Omdirigering av patienter från ett specifikt upptagningsområde (Botkyrka/Salem kommun) till Södertälje sjukhus samt Infektionsstyrning av svårt sjuka patienter inom SLL (forskningsprojekt). Sida 18 av 22

20 Uppföljning gällande Geriatrisk Patientstyrning inom SLL Under året har AISAB följt upp och utvärderat Geriatrisk Patientstyrning. Utvärderingens syfte är att stärka patientsäkerhet och garantera en god kvalitet på den vård som ges. Statistiksammanställningen avsåg antalet prehospitala patientstyrningar samt antal inkomna avvikelser. Riskanalyser utvärderades. Resultatet pekade på ett behov; Förslag till en ökad styrning av den geriatriska patientstyrningen inom SLL. Totalt hade AISAB 981 geriatriska intagningsförfrågningar, 142 närakutsförfrågningar, 27 infektions-intagningsförfrågningar och 34 strokestyrningspatienter. Utväderingen har presenterats för all ambulanspersonal inom SLL på AKVA dagarna. Personalen har fått feedback på hur styrningsprocessen, inkomna avvikelser och riskanalyser samt möjlighet att ge förslag till ökad styrning av geriatriska patienter inom SLL. AISAB har tillsammans med andra vårdgivarna (FALCK och Samariten) skapat en modell för styrningsprocessen inom SLL. Personalen har även fått utbildning i denna modell, som kommer att öka patientsäkerheten men även antalet patient styrningar. Enligt medicinska behandlingsriktlinjer skall ambulanspersonal triagera med hjälp av RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System). Det vill säga att RETTS skall ligga som bedömningsunderlag för att kunna säkerställa det fortsatta patientarbetet samt underlätta överlämningar mellan de olika aktörerna i vårdkedjan. Enligt patientjournaldata år 2014 använder ambulanspersonalen RETTS i 82 % av alla uppdrag. Tyvärr saknas en korrelation mellan det primära bedömda tillståndet och RETTS-koden. Detta bör ses över och analyseras ytterligare för att kunna kvalitetssäkra RETTS-användandet. Vidare har AISAB FoU på uppdrag av tidigare SPC-A uppdaterat SPC-A hemsida avseende geriatrisk patientstyrning, både gällande styrningsprocessen, aktiva geriatriska klinikers rutiner, kontaktuppgifter och logistik, utbildningsmaterial mm. Dock kommer denna sida att läggas ned och förslag om en ny plattform har getts till HSF. Under vinterhalvåret påbörjades återkoppling av årsstatistik till geriatriska avdelningar och till ambulanspersonal. Återkopplingen omfattas av styrningsstatistik, inrapporterade avvikelser samt sekundärtransporter från ambulanssjukvården och förbättringsåtgärder. AISAB har även medverkat i seminarium tillsammans med Äldrecentrum för att öka patientinläggningen inom SLL. Detta arbete kommer att fortskrida under år Vidare har utbildning till både geriatrik (främst läkargruppen) samt till ambulansverksamhetens personal genomförts. Utbildningen är kopplad till gjorda riskbedömningarna. Planering och skapande av nya vårdkedjor inom SLL Efter en lyckad implementering av geriatrisk patientstyrning vidareutvecklas nu konceptet med prehospital patientstyrning mot infektionsklinik och prehospital patientstyrning mot närakuter. Sida 19 av 22

21 Infektionsstyrning mot Karolinska Universitetssjukhuset Solna Det är av stor vikt att patienten så tidigt som möjligt kommer till rätt vårdnivå i vårdprocessen. En pilotstudie i Prehospital Infektions patientstyrning inom SLL startade 1 december Totalt har 27 infektionspatienter ingått i pilotstudien mellan den 1-31 december Följande aktiviteter genomfördes 2014; Information delgavs chefläkare inom ambulanssjukvården SLL, SPESAK infektion och akut, ambulanspersonal och akutmottagningspersonal på Karolinska sjukhuset Solna samt HSF. AISABs medarbetare har genomgått utbildning i infektionsstyrningsprocessen och fått föreläsning av infektionsläkare gällande de tre infektionstillstånden (blodförgiftning-lunginflammation-infektion i centrala nervsystemet) som är aktuella för styrning. En film i ämnet har skapats för utbildning och kunskapsstöd till personal. Personalen har fått göra en kunskapstest och teoretiskt infektionsstyrning med hjälp av beslutstöd och patientfall. Validering av beslutsunderstödet och triageprocessen har skett under våren Styrning mot närakut Prehospital styrningar mot närakut möjliggör för utvalda patienter att få komma till närakuten i stället för till akutmottagningen vid ett akutsjukhus. Projektet har utgått från erfarenheter i geriatrikstyrningsprojektet. Närakutstyrningen har preliminärt etablerats med närakuterna i Nacka, Handen, Järva och Upplands-Väsby. Under år 2014 har en rapportsammanställning gällande antalet prehospitala patientstyrningar, inkomna avvikelser och riskanalyser samt förslag till en ökad närakutstyrning inom SLL genomförts. Enligt de medicinska behandlingsriktlinjerna inom SLL ska ambulanspersonalen triagera med hjälp av RETTS. Totalt har 142 styrningar mot närakut skett inom AISAB. Skapandet av modell för utveckling av kvalitetsindikatorer Enligt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ska AISAB följa upp sin verksamhet med hjälp av bestämda strategiska nyckeltal. Enligt avtalet ska kvalitet följas upp gällande kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker vård, patientfokuserad vård, effektiv vård, jämlik vård samt vård i rimlig tid. Det är viktigt att systematiskt mäta kvaliteten på ambulanssjukvården för att kunna styra den idag snabba utvecklingen av verksamheten rätt. AISAB startade under våren 2013 ett arbete med att skapa en modell för utveckling av kvalitetsindikatorer/kvalitetsnycklar för ambulanssjukvården. Detta arbete kommer att rapporteras i form av en studierapport under våren Målet med denna modell, som utvecklats för ambulanssjukvården, kommer på ett systematiskt sätt övervaka och utvärdera ambulanssjukvårdens bidrag till att bedriva en god vård. Modellen har processats och redovisats till AISABs VD, styrelse och ledningsgrupp. Sida 20 av 22

22 Skapandet av ett kompetenscentrum inom AISAB Med målet att stärka, säkerställa och utveckla ambulanspersonalens kompetens har en organisationsstruktur skapats för ett kompetenscenter. Syftet med ett kompetenscenter är att från övergripande perspektiv, planera och styra kompetensutvecklingen inom AISAB. Genom ett gemensam FoUU planering, utformning och rutinskapande gällande kompetensutvecklingen möjliggörs en effektivare användning av befintliga resurser och kompetenser, t.ex. samordning av utbildningsinsatser eller möjlighet att hitta efterfrågad kompetens. Syftet med denna organisation är att skapa förutsättningar och möjligheter till att ambulanssjukvården både blir evidensskapare men även i högre utsträckning evidensnyttjare. Skapandet av en evalueringsmodell som utvärderar och säkerställar kvalité och kompetens inom prehospital sjukvård AISAB leder arbetet i AKVA (Samariten-AISAB-Medicopter-Falck-SPCA). AKVA är en prehospital samverkan inom Stockholm för utbildning och kvalitet inom ambulansverksamheten. Under år 2014 har AISAB med sin ordföranderoll och det utökade uppdraget skapat en evalueringsmodell för kunskaps och kvalitetssäkringsdagar (AKVA-dagar) och en evalueringsmodell för Särskild sjukvårdsledning i skadeområde (2-dagars). Dessa två uppdrag har till syfte att öka ambulanspersonalens medicinska kunskap och kvalitetssäkra personalens följsamhet till gällande riktlinjer. Evalueringsmodell för kunskaps och kvalitetssäkringsdagar SALFS har under året arbetat med att skapa ett gemensamt utbildningskoncept för all personal inom ambulanssjukvårdden inom SLL och all personal har genomgått en tredagars utbildning (två dagar teoretisk och en dag praktisk utbildning). Samverkan har skett mellan högskolor, Karolinska Institutet och Sophiahemmets högskola. I en framtidsplan ligger att Akademisk Ambulans kommer vara den organisation som skall leda detta arbete. Akademisk Ambulans övergripande mål är att främja samverkan mellan utbildning, vårdverksamhet och forskning. Evalueringsmodell för Särskild sjukvårdsledning i skadeområde- 2 dagar En arbetsgrupp har under året skapat ett gemensamt utbildningskoncept för särskild sjukvårdsledning i skadeområde (2-dagars). Utbildningskoncept utgår från REKs (Regionala enheten för kris och- katastrofberedskap) avtal och direktiv. Utbildningskonceptet är ett utbildningsprogram för samtlig ambulanspersonal. Samverkan har skett mellan räddningstjänst, polis, SOS Alarm och REK. Under år planeras utbildning av nyrekryterad och befintlig personal som inte har ledningsutbildning inom SLL. Planen är att personalen kommer att få en tredagars utbildning (två dagar teoretisk och en dag praktisk utbildning) i ledningsfunktion prehospitalt. Sida 21 av 22

23 Samverkan med Akademisk ambulans inom SLL Under 2014 har en ökad samverkan skett med Akademisk Ambulans inom SLL. Akademisk Ambulans har främjat samverkan mellan lärosäten och ambulansverksamheten och möjliggjort utveckling av den prehospitala sjukvården. I och med detta kan kvaliteten i det patientnära arbetet stärkas utifrån evidens. Bland annan genom; Vägledning och handledning av AKA funktionen från respektive vårdgivare AISAB FoU samverkar med samordnaren för Akademisk Ambulans o Skrivit forskningsprojekt/-plan till kommande doktorander inom Akademisk Ambulans o Sakkunnig gällande samverkansstrukturer o Forsknings- och medförfattare till vetenskaplig studie gällande Vårdåtgärder genomförs på skallskada patienter. Föreläsare Prehospital forskning och utveckling samt verksamhetsnära frågor har presenterats i form av föreläsningar till studenter på både avancerad och grundnivå. Karolinska Institutet: Specialistprogrammet för läkare Karolinska Institutet: Specialistprogrammet för ambulanssjuksköterskor Sophiahemmets högskola: Specialistprogrammet för ambulanssjuksköterskor MedLearn Ambulanssjukvårdarutbildning Handledning Handleder sjuksköterskor under specialistutbildning, från både Karolinska Institutionen och Sophiahemmets högskola, i deras magisterarbeten. Handleder läkarstuderande på Karolinska Institutet i samverkan med Karolinska Institutet Södersjukhuset. Handleder doktorander, registrerade på Karolinska Institutet Sida 22 av 22