En kartläggning av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kartläggning av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård"

Transkript

1 Barnmorskeprogrammet Institution för barns och kvinnors hälsa En kartläggning av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård Författare: Rosenice Ferreira Handledare: Annika Åhman & Margareta Larsson Barnmorskeprogrammet Poäng 15 hp 2007 examensarbete Examinator: Agneta Skoog Svanberg

2 Sammanfattning Bakgrund: Blodtrycksavvikelse orsakad av graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården. Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning. Metod: Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialistmödravårdsmottagningar i Sverige. I uppsatsen studerade och diskuterade möjligheten att erbjuda utvalda patienter hemblodtrycksmätning som en egenvårdsåtgärd och som ett alternativ till de besök hos barnmorskan som endast relateras till blodtrycksmätning. Resultatet: Hemblodtrycksmätning förekommer i begränsad omfattning i svensk mödrahälsovård. Av 50 undersökta specialistmödravårdsmottagningar i landet, använde endast 8 hemblodtrycksmätning. I de mottagningarnas vårdrutiner ges patienten möjlighet att välja hemblodtrycksmätning och att låna utrustningen gratis. Patienterna förefaller nöjda med och positiva till hemblodtrycksmätningen. Trots att några barnmorskor var skeptiska till metoden uttryckte majoriteten en positiv inställning till hemblodtrycksmätning. Slutsatsen: Hemblodtrycksmätning skulle kunna användas som en egenvårdsåtgärd och som ett sätt att öka förståelsen för det individuella blodtrycksmönstret. Den skulle samtidigt kunna bidra till att minska osäkerhet, beroendeställning och maktlöshet den som en del patienter känner i samband med blodtrycksavvikelser. Förhoppningsvis kan den också bidra till en tidig upptäckt av avvikande blodtryck hos kvinnan, vilket kan leda till ett snabbare och mindre dramatiskt omhändertagande. Nyckelord: Hypertoni; Hemblodtrycksmätning; Graviditetskomplikation.

3 ABSTRACT Background: Blood pressure disorders related to pregnancy are an important cause of maternal and perinatal mortality and morbidity in pregnancy. Blood pressure disorders can cause anxiety, uncertain and dependence of care. This medical condition needs often specialist on pregnancy care. Woman can need to be sick-listed and requires hospitalization for treatment and blood pressure monitoring. In this case there is a dramatic change of life quality for the woman and increasing heath care costs. The aim of this study was to determine the accuracy of home blood pressure monitoring in Swedish mother healthcare and study midwifes conception about home blood pressure monitoring. Methods: Study has based on structured telephone interviews with midwifes in 50 specialist maternal healthcare centers in Sweden. This essay studied and discussed the possibility to offer selected patients home blood pressure monitoring as a self care measurement and as an alternative to those midwife visits only related to blood pressure monitoring. Resultants: Home blood pressure monitoring is present in little extend in Swedish mother healthcare. Of the 50 studied specialists maternal healthcare centers in the country applied 8 home blood pressure monitoring. These maternal healthcare centers reported the patients possibility to choose home blood pressure monitoring and to borrow equipment gratuitous. Patients seem to be satisfied and positive to home blood pressure monitoring. Although many midwifes seems to be skeptical to the method expressed a majority of theme positive attitude to home blood pressure monitoring. Conclusion: Home blood pressure monitoring can apply as a self care measurement and a way to increase understanding for the individualize blood pressure panthers. It should at the same time contribute to decreased uncertain, dependence and the powerless some patient may fells at blood pressure disorders. Hopefully it can also contribute to an early discovery of diverged blood pressure for the woman which can led to faster and smaller dramatic in taking charge. Keywords: Hypertonic, Home blood pressure monitoring, pregnancy complications

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 Vad är Preeklampsi?... 2 Riskfaktorer vid preeklampsi... 2 Besöken på mödravårdsmottagning... 3 Alternativ till besöken på mödravårdsmottagningen... 3 Patient Empowerment... 4 PROBLEMFORMULERING... 5 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 METOD... 5 Design... 5 Urval... 6 Datainsamlingsmetod... 6 Tillvägagångssätt... 6 Telefonintervjun med barnmorskorna... 7 Dataanalys... 7 Forskningsetiska övervägningar... 8 RESULTAT... 8 Förekomst av hemblodtrycksmätning... 8 Vårdrutiner... 8 Skillnader i förekomsten... 9 Utvärderingen av hemblodtrycksmätning Barnmorskornas uppfattning om hemblodtrycksmätning Barnmorskornas kommentarer DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION SLUTSATS Förslag till vidare forskning REFERENSER BILAGA BILAGA

5 INLEDNING I barnmorskans arbete på mödravården ingår att utföra hälsokontroller på kvinnor under graviditeten. Förutom det förebyggande och hälsofrämjande syfte som kontrollerna har är de avsedda att identifiera störningar i foster tillväxten, maternella sjukdomar och andra risktillstånd av betydelse för graviditeten. Under hela sin graviditet besökte en frisk gravid kvinna med okomplicerad graviditet mödravården i genomsnitt 8-10 gånger (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001). Kvinnor med graviditets komplikationer behövde oftast flera besök på mödravården speciellt om graviditeten komplicerades av stigande blodtryck. Behovet av uppföljning och övervakning kunde göra att kvinnan sjukskrevs och ibland också lades in på sjukhuset. Enligt Marsal och Grennert (2004) var det en stor del av mödravårdsresurserna som ägnades åt just blodtryckskontrollerna. Besöken som enbart relaterades till blodtryckskontrollen var kostsamma för mödravården och kunde bli ett stressmoment för den drabbade kvinnan. Det kan därför vara ett stort värde att fördjupa kunskaperna om egenvård i form av hemblodtrycksmätning som ett alternativ för de kvinnorna som upprepade gånger kommer till mottagningen för enbart blodtryckkontroller. Hemblodtrycksmätning som egenvårdsåtgärd har tidigare studerats bland gravida kvinnor (Rayburn, Zuspan & Piehl, 1984). Att kunna erbjuda patienten möjlighet till hemblodtrycksmätning med professionellt stöd skulle kunna innebära större frihet och ökad delaktighet för patienten. 1

6 BAKGRUND Enligt Marsal och Grennert (2004) förekom hypertoni (högt blodtryck) utan proteinuri (äggvita i urinen) hos 4-5 % av gravida kvinnor. Hypertoni var en vanlig och viktig orsak till maternell-perinatal mortalitet och morbiditet under graviditeten (Steer, Little, Jensen, Chapple & Elliot 2004; Feldman 2001). Blodtrycksavvikelser förekom vid 16,1 % av all mödradödlighet i utvecklingsländer (Khan, Wojdyla, Say, Gülmezoglu & Van Look,2006). Guidotti och Jobson (1992) definierade hypertoni vid graviditet som ett övertryck (systoliskt) på > 140 mm Hg eller ett undertryck (diastoliskt) på > 90 mm Hg. Men som hypertoni räknades också en ökning av blodtrycket med 30 mm Hg respektive 15 mm Hg över utgångsvärdet d v s det värdet som uppmättes första gången. Mätningarna ska ha upprepats vid två olika tidpunkter med minst sex timmars mellanrum. Proteinuri definierades som en proteinkoncentration av 300g/l eller mer vid två tillfällen med minst 6 timmars mellanrum (Guidotti & Jobson, 1992). Vad är Preeklampsi? Enligt Marsal och Grennert (2004) var inte alltid som ett förhöjt blodtryck i början av graviditeten gav symtom. Ett stigande blodtryck med samtidig proteinuri kunde vara tecken på begynnande preeklampsi (havandeskapsförgiftning). Khan m.fl. (2006) skrev att preeklampsi var ett allvarligt hälsotillstånd som kunde uppkomma under graviditet och drabbade 5-7 % av alla gravida. Preeklampsi definierades av Guidotti och Jobson (1992) som hypertoni och proteinuri efter 20 fullbordade graviditetsveckor. Riskfaktorer vid preeklampsi Marsal och Grennert (2004) menade att det fanns olika riskfaktorer som kunde bidra till utveckling av preeklampsi. Övervikt, tidigare graviditeter med hypertoni, kronisk hypertoni, njursjukdom, diabetes mellitus och flerbörd var övervägande riskfaktorer. Författarna ansåg att en tidigt insatt behandling med antihypertensiva (blodtryckssänkande) och en förlossningsplanering kunde vara ett sätt att förebygga morbiditet. Ett annat sätt kunde enligt författarna också vara den antenatala screening i form av blodtryckskontroll som sker på mödravårdscentraler (MVC). 2

7 Besöken på mödravårdsmottagning Rutinmässigt utfördes blodtryckskontroll på alla gravida kvinnor från det att de skrevs in på MVC. Enligt Faxelid m.fl. (2001) besökte en frisk gravid kvinna i Sverige MVC i genomsnitt 8-10 gånger under sin graviditet. Kvinnor som diagnostiseras med hypertoni eller vars graviditet stötte på komplikation behövde oftast flera besök. Vid behov av ytterliggare övervakning och uppföljning av moderns och fostrets hälsa remitterades kvinnorna oftast till en specialistmödravårdsenhet där det etablerades läkarkontakt. En stor andel av kvinnorna fortsatte sedan med blodtryckskontrollerna på MVC men gick på läkarbesök på specialistmödravård. Besöken på MVC som enbart relaterades till blodtryckskontroll var både kostsamma och otillräckligt eller icke utvärderade (Ross McGill m.fl. 2000; Waugh m.fl.2003). Det argument som användes mot försöken att minska antalet besök på MVC enbart relaterade till blodtrycket var enligt forskarna att vid besöken på MVC kontrollerades även förekomst av proteinuri. Alternativ till besöken på mödravårdsmottagningen Enligt Socialstyrelsens statistik för 2004 var antalet besök per gravid hos barnmorska 8,8 besök. Eftersom antalet besök skulle anpassas till de individuella behoven, kunde de upprepade mätningarna erforderlig vid stigande eller diagnostiserat blodtryck medföra kraftig ökning av antalet besök. Barton, Stanziano och Sibai, 1994; Ross-McGill m.fl. 2000; Waugh m.fl kom i sina studier fram till att blodtrycksmätningar i hemmet minskade antalet besök på mottagningarna utan att man behövde kompromissa den gravida kvinnans eller fostrets hälsa. Den senare studien visade också att patienter var positiva till att mäta blodtrycket i hemmet. Ett alternativ för de kvinnor som upprepade gånger kom till mottagningen för att mäta blodtrycket skulle vara att utföra en del av blodtryckskontrollerna i hemmet. Hemblodtrycksmätning har länge studerats bland olika patientgrupper och visat sig ha en positiv effekt på patientens blodtryck (Widimský, Balazovjech, & Lánská, 1999; Cappuccio, Kerry, Forbes & Donald, 2004). Studier av Drevenhorn (1996) visade att miljön påverkade blodtrycket negativt. I studiens resultat uppvisade patienterna olika blodtrycksvärde beroende på vem och var mätningen utfördes och man talade om vita rock effekten (white-coat hypertension). Brown, Robinson 3

8 och Jones 1999; Biswas, Choolani, Anandakumar och Arulkumaran 1997; McHugh, Brown, Mangos och Davis 2004, har studerat White-coat hypertension bland gravida kvinnor. Kvinnornas blodtryck var oftast högre på mottagningen än vid hemblodtrycksmätningen. Studierna rapporterar om skillnad mellan mätningar gjorda av kvalificerad personal på mottagning och mätningar utförda av patienterna själva i deras egen hemmiljö. Enligt Mangos m.fl. (2005) och Brown m.fl. (1999) var white-coat hypertension ett vanligt förekommande fenomen bland gravida kvinnor och ett fenomen som borde ägnas mer uppmärksamhet och eftertanke. Rayburn och Piehl, (1984) kom redan på 80-talet fram till att blodtrycksmätningar i hemmet eventuellt kunde ge en bättre indikation på tänkbart behov av insättning av antihypertensiva. Marsal och Grennert (2004) framhöll att blodtrycksmätning i hemmet med patientens samverkan möjligen kunde vara ett sätt att öka förståelsen för det individuella blodtrycksmönstret samtidigt som den integrerade patienten i sin egenvård. Denna samverkan och beslutanderätt benämndes av Baksi och Cradock (1998) som patient empowerment. Dessa forskningsresultat visade att med patient empowerment skapade man en fokusering på hälsa i stället för enbart på sjukdom, eftersom det främst var patientens hälsoinriktade egenvård som gav förutsättning för patientens medbestämmande i vården. Patient Empowerment Björvell (1999) skrev att med patient empowerment menades att patienten gavs större möjlighet till samverkan med personalen och beslutanderätt när det gällde den egna vården. Stärkt egenvård blev viktig i syfte att minska osäkerhet, beroendeställning, maktlöshet och utanförskap som en del patient kände när de sökte vård. Vidare skriver författaren att det fanns skäl för sjukvårdspersonal att tillägna sig begreppet patient empowerment med tanke på de krav som nya patientgenerationer kan förväntas ställa (Björvell 1999 sid. 4816). Den amerikanska omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem (1995) såg egenvårdsbehoven som mångdimensionella och menade att en medveten egenvård kunde ge förutsättning för bevarad hälsa, strukturerad livssituation, personlig integritet och självutveckling. Vidare skrev författaren att alla människor hade egenvårdsresurser men och av olika anledningar använde dem mer eller mindre medvetet. Egenvårdstänkande vid exempelvis hemblodtrycksmätning skulle leda till organisatoriska förändringar i svensk mödrahälsovård, förändringar som både beaktade patientens personliga 4

9 möjlighet och intressen men också hur sjukvården kunde inta en annan roll. För att hemblodtrycksmätning skulle fungera som en hälsofrämjande egenvårdsåtgärd krävdes gemensamma riktlinjer som överensstämmer med en allmän och gemensam hälsopolicy. Riktlinjerna var också nödvändiga för att hemblodtrycksmätning skulle fungera på ett tillfredställande och säkert sätt utan att äventyra patientens hälsa. PROBLEMFORMULERING Enligt Socialstyrelse statistik för 2004 var antalet besök per gravida hos barnmorska 8,8 besök. Eftersom antalet besök ska anpassas till de individuella behoven, kan de upprepade mätningarna som krävs vid stigande blodtryck medföra en kraftig ökning av antalet besök. Blodtrycksmätningar i hemmet kan minska antalet besök på mottagningarna utan att kompromissa med den gravida kvinnans eller fostrets hälsa och patienter har visat sig vara positiva till att mäta blodtrycket i hemmet. SYFTE Syftet med denna studie var att dels kartlägga förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård, dels studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. I vilken utsträckning förekommer hemblodtrycksmätning i svensk specialistmödrahälsovård och hur ser sammanhängande vårdrutiner ut? 2. Skiljer sig förekomsten av hemblodtrycksmätning åt med avseende på mottagningens storlek? 3. Där hemblodtrycksmätning förekommer, har metoden utvärderats och i så fall vad har utvärderingen visat? 4: Vilken uppfattning har barnmorskor på specialistmödravården om hemblodtrycksmätning? METOD Design För denna studie har en deskriptiv kvantitativ metod med ett kvalitativt inslag valts. Studien har baserats på strukturerade telefonintervjuer med barnmorskor vid specialistmödravårdsmottagningar i Sverige. 5

10 Urval Urvalet till denna studie var samtliga specialistmödravårdsmottagningar knutna till sjukhus i Sverige med förlossningsklinik. Vid kontakt med förlossningsklinikerna framkom att man i fyra fall nu benämner sin mottagning antenatalmottagning men att denna mottagning har samma funktion som den traditionella specialistmödravårdsmottagningen. Dessa antenatalmottagningar inkluderades också i studien. Totalt 50 mottagningar uppfyllde inklusionskriterierna. Datainsamlingsmetod Data samlades in genom strukturerade telefonintervjuer med en barnmorska vid varje specialistmödravårdsmottagning/antenatalmottagning som inkluderats i studien. Frågeformuläret (Bilaga 2) som togs fram för studien innehöll totalt 14 frågor, 13 strukturerade frågor med flera svarsalternativ med endast en valmöjlighet och en öppen fråga Studiens frågeställningar besvarades på följande sätt: Frågeställning 1 besvarades med frågorna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 9 i frågeformuläret. Frågeställning 2 besvarades med hjälp av statistisk analys av skillnad mellan två grupper där kliniker med < än 2000 förlossningar och kliniker med > än 2000 förlossningar ingår. Frågeställning 3 besvarades av frågan 4 och 11. Frågeställning 4 besvarades av frågorna 10, 12, 13 och 14. Frågorna testades på tio barnmorskor som inte deltog i studien. Ingen ändring gjordes i formuläret efter att det pilottestades. Storleken på mottagningarna baserades på klinikens antal förlossningar per år. Bedömning av förlossningsklinikens storlek baserades på antalet förlossningar per år mellan åren Uppgifter om detta hämtades från det medicinska födelseregistret. Tillvägagångssätt Från Socialstyrelsens hemsida (se refenslista) förvärvades ett register med namn på samtliga förlossningskliniker i Sverige samt respektive förlossningskliniks antal förlossningar per år. Registrets uppgifter över antalet förlossningar var begränsad till och med år Eftersom antalet förlossningar enligt statistiken har ökat de senaste 5 åren valde undersökaren att begränsa statistiken till åren från 2000 till Socialstyrelsens register användes som vägledning vid införskaffande av adresser och telefonnummer till de mottagningar som var anslutna till förlossningen och som ingick i 6

11 studien (N=50). I tre fall hade förlossningskliniken två specialistmödravårds-mottagningar men mottagningarna fanns på olika orter. Telefonkontakt togs med varje specialistmödravårdsmottagning/antenatalmottagning. Det gjordes en presentation av studiens syfte, förfrågan om deltagande och överenskommelse om särskild dag för intervju eller klockslag om så önskades. Barnmorskorna informerades också om att ett adresserat brev (Bilaga 1) med allt som sagts samt ett frågeformulär (Bilaga 2) som skulle användas under telefonintervjun skulle skickas till angiven adress. Vid ja till deltagande bekräftades adress, telefonnummer och namn på barnmorskan som skulle intervjuas. I 9 fall ville barnmorskan att kuverten skulle vara adresserade till barnmorskorna och inte till dem själva personligen. Två etiketter skapades för studien. En etikett med adressuppgifter och en med förutom adressuppgifter innehöll även vecka, dag och tid som telefonintervjun hölls samt en kodsiffra för att möjliggöra efterkontroll. Etiketten klistrades på kopian till det skickade frågeformuläret som skulle användas av författare under telefonintervjun med barnmorskan. Det gjordes ingen bekräftelse på skickade kuvert. Samtliga mottagningar accepterade deltagande. Totalt (N=50) barnmorskor deltog i studien. Vid den avtalade tidpunkten för telefonintervjun var 6 barnmorskor inte på plats. I dessa fall bokades ny tid för intervjun. Telefonintervjun med barnmorskorna Under intervjun ställdes frågorna ordagrant och varje svarsalternativ lästes upp enligt frågeformuläret. De allra flesta hade antigen frågeformuläret framför sig när de svarade eller visste var det fanns. I tre fall hittades inte formuläret och intervjun hölls med intervjuarens vägledning med det egna formuläret. I nästan samtliga fall ville barnmorskan läsa upp svaren som hon själv eller barnmorskorna tillsammans hade skrivit direkt från det i förväg översända formuläret. De barnmorskor som inte automatiskt uppgav egna kommentarer tillfrågades om det. Alla kommentarer antecknades ord för ord. Dataanalys Statistikprogrammet SPSS 14.0 användes för bearbetning och analys av insamlade data. För att testa skillnader mellan grupper användes icke parametriska tester, Mann Whitney U test för variabler på ordinalskala och för nominala data Chi- Square test. 7

12 För analys av kvalitativa data såsom barnmorskornas kommentarer användes innehållsanalys. Denscombes (2000) metod för innehållsanalys användes. Innehållsanalysen av barnmorskornas kommentarer gjordes i flera steg. Steg 1: Alla kommentarer fördes samman och skrevs ut i en tabell, totalt 30 kommentarer. Innehållet i varje kommentar lästes upprepade gånger för att få en helhetsbild av innehållet. Därefter gjordes en öppen kodning av relevanta ord och meningar för att lyfta fram alla perspektiv av innehållet. I nästa steg fördes koderna samman till underkategorier och slutligen utkristalliserades huvudkategorier för alla kommentarer. Som en extra kontroll ombads en andra person att läsa genom kommentarerna för att säkerställa att kategorierna fanns i kommentarerna. Forskningsetiska övervägningar Tillstånd för genomförande av studien har givits av verksamhetschefen vid sektionen för obstetrik på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Godkännande av etisk kommitté har inte sökts inför denna studie då denna inte innehåller någon experimentell aspekt utan enbart granskar det som händer i klinisk praktik med alla berördas samtycke. I arbetet med studien har Vetenskapsrådets (2003) riktlinjer för god medicinsk forskning samt förslag Nilstun, Lundqvist och Löfmark (2007) uppmärksammats. Målet har varit att så lite som möjligt inskränka på barnmorskornas arbetsmiljö. RESULTAT Förekomst av hemblodtrycksmätning Hemblodtrycksmätning förekommer i svensk mödrahälsovård. Av de 50 undersökta mottagningarna, använde åtta hemblodtrycksmätning. Sju mottagningar hade övervägt att använda metoden i framtiden. Samtliga mottagningar som använde hemblodtrycksmätning uppgav att metoden använts längre än 12 månader. Sex mottagningar uppgav att de hade mellan 1-10 patienter som använde hemblodtrycksmätning. Två mottagningar kände inte till hur många patienter de hade som använde metoden. Vårdrutiner Patienter utan diagnos och patienter med diagnos exempelvis hypertoni och Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) var indikationerna för att använda hemblodtrycksmätning. Vårdrutinen varierade bland mottagningarna. I tabell I visas svar på olika frågor om rutiner för hemblodtrycksmätning. 8

13 Tabell I. Vårdrutiner på mottagningarna, baserat på antal (N=8). Ja Nej Vet ej Finns PM för hemblodtrycksmätning? Finns utvärderat PM för hemblodtrycksmätning? 1 3 Finns krav på läkarordination för användning av hemblodtrycksmätning? 4* 3 1 Får patienten låna utrustningen gratis? 8** Får patienten välja hemblodtrycksmätning? 5 3 *Av de fyra mottagningar som krävde läkarordination för hemblodtrycksmätning noterades en mottagning som uppgav att kravet inte gällde alla patienter. **Av de åtta mottagningar som uppgav att patienten fick låna utrustningen gratis så noterades en mottagning som uppgav att patienten även fick välja att köpa utrustningen. Skillnader i förekomsten Förekomsten av hemblodtrycksmätning presenteras i tabellen II. Såväl absolut som relativ svarsfördelning (%) ges för respektive grupp samt totalt. Tabell II. Fördelning av förekomsten av hemblodtrycksmätning relaterad till antal förlossningar på klinikerna (N=50). Förekommer hemblodtrycksmätning? Totalt Procent Antal förlossningar mindre än mer än 2000/år 2000/år Nej ,1 % 78,9 % Ja ,9 % 21,1 % % 100 % Total 42 84,0 % 8 16,0 % % 9

14 Tabellen II visar att hemblodtrycksmätning förekom på 12,9 % (4 mottagningar) av kliniker med mindre än 2000 förlossningar per år och på 21,1 % (4 mottagningar) av kliniker med mer än 2000 per år. Skillnaden mellan grupperna var inte statistisk signifikant (p= 0,459). Utvärderingen av hemblodtrycksmätning Tabell III. Utvärderingen av hemblodtrycksmätning på mottagningarna, baserats på antal (N=8). Ja Nej Vet ej Har hemblodtrycksmätning utvärderats på mottagningen? 5* 3 Är resultatet av utvärderingen känd? 3 2 Har antalet besök på mottagningen reducerats? 1 7 *Vid tre av de fem mottagningar noterades positiva patienter som resultat av utvärderingen. Barnmorskornas uppfattning om hemblodtrycksmätning Sju barnmorskor uppfattade att patienten upplevde hemblodtrycksmätning som positiv. I ett fall var patientens upplevelse okänd för barnmorskan. De flesta barnmorskorna (n=7) uppgav en positiv inställning till hemblodtrycksmätning. En barnmorska var varken positiv eller negativ till metoden. Barnmorskornas kommentarer De huvudkategorier som utkristalliserades från barnmorskornas kommentarer var: ekonomi, medicin, kontroll, frihet och arbetsförhållande. Dessa visas i tabellen 1.3. Tabell IV. Kategorier baserade på barnmorskornas kommentarer (N=30). Huvudkategorier Antal Ekonomi 6 Frihet 4 Medicin 12 Kontroll 4 Arbetsförhållande 4 10

15 Nedan presenteras ett antal kommentarer ur de olika kategorierna Ekonomi Bara vi kunde slippa köpa manschetterna själva så vore det säkert något för oss. Det är dyrt med apparaterna som man inte får tillbaka. Vi får inte tillbaka manschetterna, får varken ta betalt eller avgift. Frihet Det skulle innebära större frihet för patienten och för oss mera koll på hotet. Jättegärna, det skulle ge patienten större frihet och kanske innebära bättre övervakning. Vi vet bara inte hur vi skulle få tillbaka manschetterna men det skulle absolut innebära större frihet för patienterna. Medicin Man kanske måste ta hänsyn till att en del patienter upplever besöket på mottagningen som stressande, vilket påverkar blodtrycket. Det vore jättebra då många studier visat att patienten mäter lägre blodtryck i hemmet. Patienten blir mindre stressad när de mäter sitt blodtryck hemma. Patienten i riskzon till exempel med tidigare diagnos borde få en manschett i tidigt skede. Kontroll Man ska komma ihåg att patienten får en ökning av sitt blodtryck hos läkare, men sällan hos barnmorskan. Vi vågar inte. Den medicinsktekniska avdelningen avråder, manschetterna anses inte vara tillförlitliga. Metoden är bra för de patienter som vill mäta sitt blodtryck lite oftare. Bättre samarbete med mödravården då patienten går oftare där. Arbetsförhållande Vi hade aldrig hört talas om att det skulle vara möjligt inom mödravården. Vi har inte prövat än. Tycker inte om idén och vi sysslar inte med sånt här. Det låter farligt och vi vet inte vad syftet med hemblodtrycksmätning skulle vara. 11

16 DISKUSSION RESULTATDISKUSSION Den kartläggning som har gjorts visar att hemblodtrycksmätning förekommer i begränsad utsträckning i svensk specialistmödrahälsovård. Vid åtta av 50 tillfrågade mottagningar uppgav barnmorskorna att metoden används och att man har använt den längre än 12 månader. Av de specialistmödravårdsmottagningar som använde hemblodtrycksmätning i Sverige hade endast fyra skapat PM för detta och bara en mottagning hade utvärderat sina vårdrutiner för metoden. Mottagningarna uppvisade likheter gällande sina vårdrutiner. Exempelvis tilläts patienten att välja och använda hemblodtrycksmätning och att få låna utrustningen gratis. Utvärderingen av vårdrutiner tyder på ett större behov av utvärdering och uppföljning av hemblodtrycksmätning i Sverige, eftersom aspekter som säkerhet och tillförlitlighet är viktiga i omvårdnaden av patienten. Tillförlitligheten och säkerheten vid hemblodtrycksmätning har diskuterats (Omvik & Gerhardsen, 2003; Nordmann m.fl.1999; Cappuccio, Kerry, Forbes & Donald 2004; Waugh m.fl.2003; Leung m.fl. 1998; Johnson, Partsch, Rippole & McVey 1999). Studierna indikerar bland annat att säkerheten och tillförlitligheten kan öka om utrustningen prövas och kontrolleras kontinuerligt. Andra viktiga aspekter är att patienten erbjuds riktad och individuell information, träning och uppföljning samt att skapa tydliga och definierade rutiner till exempel gällande vilka patienter som ska erbjudas hemblodtrycksmätning. Tillförlitlighet och säkert förefölls vara aspekter som gjorde barnmorskorna osäkra och misstänksamma mot metoden. Barnmorskorna uttryckte också osäkerhet när det gällde patientens förmåga att hantera hemblodtrycksmätning. Kommentarer som Vi vet inte om vi skulle lita på de värden patienten uppger eller Vi kommer aldrig att använda det för det låter farligt, kvinnorna skulle bli paranoida och ökar sitt blodtyck visade att utvärdering av metoden behövs. I motsatsen till barnmorskornas kommentarer har flera studier visat att den gravida kvinnan kan, med individualiserad undervisning och tydliga instruktioner, lära sig att mäta sitt blodtryck i hemmet, men att uppföljning och utvärdering krävs (Barton m.fl. 1994; Naef m.fl. 1998; Ross- McGill m.fl. 2000). I dessa studier framkom att hemblodtrycksmätning inte kan appliceras på alla patienter. Det förutsätter kunnig och utbildad personal som kan välja ut 12

17 lämpliga patienterna. Exempelvis bör hänsyn tas till språkkunskap, utbildning och till patientens fysiska och psykiska förmåga att lära sig metoden. Dessutom bör patienten inför val av hemblodtrycksmätning visa vilja, noggrannhet och motivation att utföra mätningarna. De mottagningarna som använder hemblodtrycksmätning i Sverige sade att de har nöjda och positiva patienter vilket studier av Waugh m.fl. 2003; Naef m.fl också visat. Dock saknas studier från svensk mödrahälsovård vilket kan vara en anledning till att så få använder metoden. Trots att några av barnmorskorna verkade misstänksamma mot metoden uttryckte en majoritet av barnmorskorna en positiv inställning till hemblodtrycksmätning. Vid intervjun av barnmorskorna framkom att man ser att det finns behov av att individanpassa vården. Denna uppfattning uttrycktes i kommentarer som: man kanske måste ta hänsyn till att en del patienter upplever besöket på mottagningen som stressande, vilket påverkar blodtrycket, patienten blir mindre stressad när hon mäter sitt blodtryck hemma. Patienten i riskzon till exempel med tidigare diagnos borde få en manschett i tidigt skede och det kanske vore bra att införa det på grund av vita rocken effekten och att kvinnorna verkar mer stressade idag. Trots medvetenheten om behovet av individualisering och den positiva inställningen till hemblodtrycksmätning verkade många barnmorskor skeptiska till att införa metoden. Barnmorskorna talade om ekonomiska hinder för hemblodtrycksmätning när de gjorde följande kommentarer: det är dyrt med apparaterna eller bara vi kunde slippa köpa manschetterna själva så vore det något för oss eller vi får inte tillbaka manschetterna och får ej ta betalt. I den här kartläggningen av hemblodtrycksmätning fanns ingen statistisk signifikant skillnad beroende på klinikens storlek. Skillnaden i förekomsten av hemblodtrycksmätning har studerats av Naef m.fl. (1998) i USA. Den studien visade att hemblodtrycksmätning tillämpades i större utsträckning på landsbygden och att metoden var särskilt värdefull för patienter som bodde långt från en klinik. Att olika länder skiljer sig gällande förekomst av hemblodtrycksmätning kan ha sin förklaring i hur sjukvården är organiserad. I de flesta i- länder har kvinnorna till exempel betydligt mer läkarkontakt under graviditeten. Det kan innebära att mindre fokus läggs på egenvård. Endast vid en av de sju mottagningar som använder hemblodtrycksmätning uppgav barnmorskan att man i utvärdering tittat på hur 13

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Sophiahemmet Högskola. Ingela Rådestad

Sophiahemmet Högskola. Ingela Rådestad Sophiahemmet Högskola Ingela Rådestad Malm, M-C., Lindgren, H., Rådestad, I. (accepted). To lose contact with one s unborn baby Mothers experiences prior to receiving news that her baby has died in utero.

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

GENERELLA INDIKATIONER

GENERELLA INDIKATIONER Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department GynObstetrik Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department Innehållsförteckning 1 Preeklampsi.... 2 Patogenes.......2 Placentation och preeklampsi.....2 Incidens..........2 Prevention.......3

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar Blodtrycksmätningar vid hälsoundersökningar Olof Lindecrantz olof@varbergshalsan.se Handledare: Benkt Högstedt, Halmstad Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi 8 hp Provmoment: 2 Ladokkod:62BO11 Tentamen ges för: BM06 samt studenter i fristående kurs TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 09 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Bakgrundsinformation i relation till blodtryckskontroll och upptäckt av fostervatten beskrivs detaljerat i följande avsnitt.

Bakgrundsinformation i relation till blodtryckskontroll och upptäckt av fostervatten beskrivs detaljerat i följande avsnitt. HEMMAKONTROLL VID GRAVIDITET Clearblue blodtrycksmätare vid graviditet och detektionstest för fostervattenläckage: Bakgrundsinformation Värdet av kontroll under graviditet Kontroller utgör en viktig del

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Metoder för datainsamling FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Tommy Holmberg Metoder för datainsamling Kvantitativ forskning Datainsamling Kvalitativ forskning Självrapporterad data

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar Intervju, t.ex. fokusgrupper Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation Enkät öppna svar Innehållsanalys identifierar meningsbärande enheter som sammanförs i gemensamma kategorier och teman men utan

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Staffan Bergström Averting Maternal Death & Disability (AMDD) Program, Columbia University, New York, USA & Division

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

En skrift till hjälp och stöd. Om upplevelsen och bearbetning av sorgen vid missfall. Kvinnokliniken, Skaraborg Sjukhus, 2010-11-24

En skrift till hjälp och stöd. Om upplevelsen och bearbetning av sorgen vid missfall. Kvinnokliniken, Skaraborg Sjukhus, 2010-11-24 En skrift till hjälp och stöd Om upplevelsen och bearbetning av sorgen vid missfall Kvinnokliniken, Skaraborg Sjukhus, 2010-11-24 Missfall... 4 Efter missfallet... 5 Kvinnors upplevelse av missfall...

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm. Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer