Strömningsteknisk optimerad placering av block och träd under restaurering av 10 forsar i biflöden till Vindelälven
|
|
- Björn Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strömningsteknisk optimerad placering av block och träd under restaurering av 10 forsar i biflöden till Vindelälven Staffan Lundström, Håkan Gustavsson och Elianne Lindmark Avdelningen för strömningslära Luleå tekniska universitet
2 Sammanfattning För att skapa en bättre miljö för vattenlevande organismer skall stora stenar (block) och träd placeras i tidigare flottningsrensade vattendrag. För att få en större förståelse för var blocken ska placeras gavs det i uppdrag till avdelningen för strömningslära vid Luleå tekniska universitet att undersöka hur blocken ska placeras i forsar. Resultatet är ett par tumregler där målet är att minska vattenhastigheten, öka djupet och få lugnområden (vakar) bakom stenarna. Resultaten är baserade på litteraturundersökningar och slutsatser från analyser. Tumreglerna ger tydliga mått på bl.a. hur nära två stenar ska ligga varandra, hur de ska vara orienterade i forsen och i vilka hastighets områden de ska placeras. 1
3 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Uppgift... 3 Utförande... 3 Forsen som en strömningsmekanisk anordning... 3 Allmänt... 3 Effekten av att placera enstaka stora stenar i en fors... 4 Effekten av att placera flera stora stenar i en fors Tumregler Återstående problemställningar Referenser Bilaga 1: Exkursion Vindelälven
4 Bakgrund Stora block och hela träd ska läggas ut i 10 redan definierade forsar i biflöden till Vindelälven. Forsarna har en längd av m och ett naturligt varierande flöde. Det övergripande målet med restaureringen är att skapa en bättre miljö för vattenlevande organismer. Alla forsarna har varit flottningsrensade, ett ingrepp som inneburit att de flesta naturliga hindren tagits bort bland annat har stenar sprängts bort. Uppgift Modellera kritiska områden i forsarna så att praktikerna i princip har en karta för varje fors över var och hur materialet ska läggas för att få en så optimal miljö som möjligt. Med optimal menas varierade strömförhållanden med allt från starkt forsande till lugnt flytande vatten (och kanske mindre bakvatten) samt varierade vattendjup. Utförande Forsar karakteriseras av en komplicerat friyte strömning med tidsvarierande hastigheter i komplex geometri. Det gör det omöjligt att i detalj beräkna flödet i 10 forsar under en begränsad tid. Flödet varierar dessutom med årstid och nederbörd. Vi föreslår istället att identifiera kritiska områden. Projektet innehåller omvärldsbevakning, exkursion och teoretisk analys. Under omvärldsbevakning studeras litteratur för att karlägga tidigare arbete av restaurering och strömningstekniska fenomen kopplade till forsar. Exkursion till de biflöden som ska ingå i projektet gjordes 9 10 juni Bilder och anteckningar från exkursionen ses i bilaga 1. De strömningstekniska målen med att placera block och träd i älven enligt [ref 1] är Ökad tvärsnittsarea på älven Ökad ytråhet på älvbotten Ökat vattendjup Lägre vattenhastighet Ökat flödesmotstånd och vattenvolym Forsen som en strömningsmekanisk anordning Allmänt Sedd som en strömningsanordning, är en fors den del av en älvsträcka där den potentiella energin (given av fallhöjden) förbrukas. Detta sker via de strömningsprocesser som aktiveras vid vattnets kontakt med älvens bottentopografi. Strömningsförlusterna härrör från friktion mot fasta ytor, tryckförluster (s.k. formmotstånd) kring föremål (stenar) och från förlopp vid vattenytan (hydrauliska språng). Fördelningen mellan dessa varierar med flödet och topografin. Numeriska beräkningar [ref 2] visar t ex att en yta bestyckad med kubiska råhetselement ger mycket större formmotstånd än friktionsmotstånd. Om inte lägesenergin förbrukas skulle strömningshastigheten successivt öka och strömningen bli alltmer erosiv på sin omgivning. Men flödet är konstant längs en fors så en hastighetsökning skulle ge ett mindre vattendjup (vid samma älvsbredd) och en större del av strömningen skulle tvingas till närkontakt med bottentopografin varvid strömningsförlusterna ökar. Generellt gäller att strömningsförluster är proportionella mot 3
5 kvadraten på hastigheten. Det tycks som om strömningen ställer in sig så att strömningförlusterna blir precis så stora som den tillgängliga fallhöjden medger. Formellt beskrivs strömningen i en lutande kanal (= älv) av Mannings formel [ref 3] V 1 = R 2 / 3 S 1/ 2 (1) n h 0 Där V är medelhastigheten, n är en ytråhetsfaktor, R h är den hydrauliska radien definierad som kvoten mellan strömningens tvärsnittsarea (A) och den våta omkretsen (P). (För en rektangulär kanal är P = 2 vattendjupet + bredden). S 0 är lutningen på kanalen. Flödet fås av (1) genom multiplicering med A. Svårigheten med Mannings formel är att uppskatta ytråheten n. För naturliga vattendrag ligger den i intervallet [ref 3, s. 412, se också ref 9] men kan bli väsentligt högre genom växtlighet. Typiskt hastighet i de forsar som besöktes under exkursionen uppskattades till 1 m/s. Då typiskt längdskala är 1 m (djup eller diameter på sten) kan Reynolds tal Re = VD/ν uppskattas till ( T = 10 C). Effekten av att placera enstaka stora stenar i en fors Vi studerar ett tvärsnitt av en idealisk kanal (eller också en huvudfåra i en kanal) och jämför strömningen för fallen utan block och med block; se figur 1. Anta för enkelhets skull att stenen ersätts med ett (avrundat) rätblock med bredden b. Fallet kan sedan utvecklas och ta hänsyn till flacka stränder, exempelvis. b Q, V H Q, V r H r B B Figur 1: Flöde in en idealisk kanal, med och utan block. Den parameter som avgör vilken strömningsbild som ett hinder åstadkommer är Froudes tal (F) definierat som V F = (2) gh där V är medelhastigheten i strömningen och H är vattendjupet. Nämnaren i Froudes tal är utbredningshastigheten för vattenvågor på (grunt) vatten med djupet H. Om F < 1 går vågorna snabbare än flödet och kommer därför att kunna breda ut sig även uppströms. Strömningen är underkritisk. Ett hinder som placeras i en sådan strömning ger, med vågornas hjälp, upphov till en dämning uppströms hindret (blockage). Värden för vattendjup och vattenhastighet för underkritisk strömning fås av området ovan linjen i figur 2. Om däremot F > 1 kan inte 4
6 vågorna propagera uppströms och dämningseffekten uteblir. Strömningen är då överkritisk, området under linjen i figur 2. Detta fall kan analyseras med relativt enkla metoder och vi använder kontinuitet och Bernoullis ekvation på den fria ytan (där trycket är lika överallt) för att bestämma sambandet mellan storheterna i figuren, där Q är flödet och B kanalbredden. Index r anger förhållandet med blocket (bredd = b) i kanalen. Q antas lika i de två fallen eftersom F > 1. Kontinuitet: Bernoullis ekv.: ( B b) H r Q = V B H = V (3) r V 2 / 2 + gh = V 2 / 2 + r gh r (4) Om man eliminerar V r mellan (3) och (4) fås ett uttryck för H r som på dimensionslös form kan skrivas F / 2 1 F h h + + = 0 (5) 2 ( 1 / ) 2 b B där h = H r /H och F 2 = V 2 /gh; F är Froudes tal definierat i (2). Tredjegradsekvationen (5) har positiva lösningar bara om F F 2 / 3 /(1 b / B) 2 / 3 (6) Ekv. (6) kan lösas med iteration och för några värden på b/b ger tabell 1 värden på F och h för att likhet ska gälla. Man noterar att vattendjupet vid stenen är större än det ursprungliga. Övergången mellan de två höjderna är förknippad med ett hydrauliskt språng vilket, vid större F-värden, blir turbulent med kraftig inblandning av luft. Hydrauliska språng orsakar stora energiförluster och används t ex vid kraftverksutskov för att dissipera den kinetiska energin. Man noterar också att F-värdena är > 1 vilket kan tolkas som att en strömning med F-värden upp till detta värde ger en dämning uppströms. För F-värden större än tabellens ger ekv (5) två lösningar vilket förstärker bildandet av ett hydrauliskt språng. Tabell 1: Samband mellan blockage (b/b), kritiskt Froudes tal och vattendjup vid ett enstaka element i en kanal. b/b F h=h r /H
7 Bakom en sten i en älv kommer det att bildas en vak där hastigheten är mycket lägre och till och med riktad åt motsatt håll än vattenhastigheten i omgivande vatten. Området kan delas in i converging, merging och combined enligt figur 5. Längden på vaken beror av många omständigheter, bland annat Reynolds tal, se tabell 2. Linje för frodestal = 1 1,8 1,6 Vattendjup [m] 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Underkritisk strömning F<1: Vattendjupet ökar uppströms sten Överkritisk strömning F>1: Vattendjupet ökar nedströms sten 0 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Hastighet [m/s] Figur 2. Områden för underkritisk och överkritisk strömning enligt ekvation (2) för g = 9,81 m/s 2. Figur 3. Exempel på fall med F < 1 från Ruskträskbäcken. Strömningen är uppåt i bilden. Pilen visar en höjning av ytan uppströms stenen. 6
8 Figur 4. Exempel på fall med F>1 från Hällforsen. Strömningen är från höger till vänster. Pilen visar en höjning av ytan nedströms stenen. Figur 5: Vak bakom en platta med två inlopp som skapar två parallella jetströmmar. Samma vakutseende fås även bakom en cylinder (sten) [ref 4]. 7
9 Tabell 2: Vakens längd bakom en sten (cylinder) vid olika Reynolds tal och blockage. Blockaget beräknas som b/b, där b är diametern på cylindern och B är bredden på mätområdet (bredden på älven). Re Blockage Vak längd Num/Exp Ref [diam.] Num [ref 5] Num [ref 5] Num [ref 5] Exp [ref 6] Mellan Reynolds tal 10 5 och 10 6 sker en övergång mellan laminär separation och turbulent separation; se figur 6. Vid laminär separation börjar vaken bakom stagnations punkten (där vattnet först möter stenen), motståndet är högt och vaken kommer att vara bred. Övergången till turbulent separation som karakteriseras av ett lägre motstånd på föremålet och en smalare vak börjar när Reynoldstal är något större än Man brukar ange ett kritiskt Reynoldstal där motståndet på föremålet är som minst. En slät cylinder har ett kritiskt Reynoldstal på [ref 7]. Om cylindern inte är slät utan har en grov yta kommer detta att förändras, övergången mellan laminär och turbulent separation kommer att ske något tidigare och inte vara lika drastisk som för en slät cylinder; se figur 7. Det kritiska Reynolds talet beror av ytråheten (k s ) som [ref 7) 6000 Re crit = ( k / D) 1/ 2. (6) s Ekvation 6 är giltig för ytråheter k s /D > Då Reynolds tal i de aktuella forsarna typiskt är enligt tidigare beräkning kan vi anta att det kommer att vara turbulenta gränsskikt runt de flesta av de stenar som placerar ut. 8
10 Figur 6: Tabell över övergången mellan laminär och turbulent separation för en slät cylinder [ref 7]. Figur 7: Jämförelse mellan slät och grov yta på cylinder i fri ström [ref 7]. Övre bilden visar hur Cd (motståndet) förändras och den nedre bilden visar Strouhal nummer som funktion av Reynolds tal (Sr = fd/v, f är frekvensen på svängningarna av separationen bakom cylindern, D är cylinderns diameter och V är friström hastigheten). Siffrorna i graferna kopplar till olika områden i figur 6. 9
11 Effekten av att placera flera stora stenar i en fors Det finns en studie på strömning kring två cylindrar som ligger snett bakom varandra [ref 8], figur 8. Studien är gjord för Reynolds tal och , dvs. strax innan och under övergången till turbulent separation. I studien hittade man tre olika fall av strömning kring cylindrarna, se figur 9. I det första fallet ligger cylinder B i cylinder A:s vak och vattenhastigheten mellan cylindrarna är låg. I de andra fallen leds en ström av vatten in mellan cylindrarna och hastigheten kommer alltså att bli högre. Resultatet från studien är presenterad i tabell 3. För att få en låg hastighet mellan stenarna ska man se att inte överstiga vinkeln som ger övergång till fall två. Avståndet mellan cylindrarna som är undersökt är 1.1 till 3.5 diametrar. Ju längre det är mellan stenarna ju större vinkel mellan stenarna kan man ha, för Reynolds tal infaller inte den önskade strömningsbilden förrän cylindrarna är 1.5 diametrar emellan. Därför bör stenar inte ligga närmare än ca 2 diametrar ifrån varandra och vinkeln mellan stenarna bör inte vara större än 5-6. Figur 8. Experiment uppställning [ref 8] där två cylindrar är placerade efter varandra förskjutna med vinkeln β Figur 9: Tre olika fall av strömning kring två cylindrar [ref 8]. För att få ett lugnt område mellan stenarna bör man eftersträva strömning enligt det översta fallet. 10
12 Tabell 3: Avstånd mellan cylindrarna och vid vilken vinkel övergång mellan de olika strömningsfallen i figur 6 infaller [ref 8]. 11
13 Tumregler I detta kapitel är resultaten från litteraturundersökningar och analys i föregående kapitel sammanfattade i ett par tumregler. Figur 10: Ett block som placeras i älven dämmer och ökar vattendjupet eller skapar ett hydrauliskt språng och minskar på så sätt hastigheten på vattnet nerströms stenen. Om målet med att placera ett block i även är att skapa ett blockage och öka vattendjupet uppströms skall Froude talet vara mindre än 1 (se ekvation 2), dvs. underkritiskt flöde. Om målet är minska hastigheten nerströms skall stenen placeras i överkritiskt flöde, dvs. där Froude talet är större än 1. Där kommer stenen ge upphov till ett hydrauliskt språng och hastigheten kommer att bli lägre. Block placerat i lugna områden (F<1) dämmer och skapar ökat vattendjup uppströms, se figur 2. Om blocket placeras i strömfåran och stränderna är flacka ger detta mycket större area, större motstånd och lägre hastigheter enligt målwn uppsatta i ref 1. Block placerat i områden med mycket höga hastigheter (F>1) lägre hastighet nerströms,, se figur 2. Figur 11: Ett block som placeras i en fors kommer att skapa en vak (lugnområde) nerströms blocket. 12
14 Om ett block placeras med målet att skapa ett stort lugnområde bakom stenen skall man försöka undvika övergångsområde mellan laminär och turbulent separation Om hastigheten är 1 m/s skall stenen vara större än 0.5 m i diameter (Re = ) Om hastigheten är 0.5 m/s skall stenen vara större än 1 m i diameter (Re = ) Välj en grov yta på stenen framför en slät. Det stabiliserar vaken. Stenar som har en flat yta placeras med den flata ytan nerströms. Detta gör vaken så stor som möjligt. Om möjligt välj stenar med en flat yta. Figur 12: Ett block som placeras snett bakom ett annat kommer att påverka hastigheten mellan de båda stenarna. För att skapa ett lugnt område mellan två stenar skall stenarna inte placeras närmare än två diametrar ifrån varandra, centrum till centrum. vinkeln α ska inte vara större än 5. längsta avståndet, cc, vara 3,5 diametrar. OBSERVERA, troligtvis fungerar det med längre avstånd men det finns inga studier på detta. Figur 13: Om en älv grenar sig och det finns stora stenar i ena förgreningen och mindre i den andra kommer mest vatten att passera förgreningen med stora stenar under låga flöden. Under höga flöden kommer mest vatten att passera över de mindre stenarna. 13
15 Återstående problemställningar Under arbetet med att utreda var stora stenar ska placeras i älvar dök flera intressanta frågeställningar upp som inom ramen för detta arbete inte kunde besvaras, se figurerna Dessa frågeställningar presenteras nedan för att vara till grund för framtida studier. Figur 14: Hur interagerar de mindre stenarna i närheten av ett stort block med det stora blocket? Figur 15: Om älven har en brant och en flack strand var ska jag då placera ett stort stenblock? Figur 16: Ska stora stenblock placeras i mitten av älven eller nära stranden? 14
16 Figur 17: Om älven kröker sig ska stora stenblock placeras i inner- eller ytterkurva? Figur 18: Ytråheter (stenar) ökar vattendjup och sänker vattenhastigheten. När är en sten en ytråhet och när är den ett enskilt objekt? Vid vilka vattendjup har man nytta av ytråheterna, vid vilka djup bromsar dom vattenhastigheten? 15
17 Referenser [1] Nilsson C., Lepori F., Malmqvist B., Törnlund E., Hjerdt N., Helfield J. M., Palm D., Östergren J., Jansson R., Brännäs E. & Lundqvist H. (2005), Forecasting Environmental Responses to Restoration of Rivers Used as Log Floatways: An Interdisciplinary Challenge. Ecosystems 8, pp [2] Leonardi S. & Castro I.P. (2010), Channel flow over large cube roughness: a direct numerical simulation study. J Fluid Mechanics 651, pp [3] Finnemore E.J. & Franzini J.B. (2002), Fluid Mechanics with engineering applications, 10:e upplagan, McGrawHill. [4] Nasr A. & Lai J. C. S. (1997), Comparison of flow characteristics in the near field of two parallel plane jets and an offset plane jet. Physics of Fluids 9 (10) pp [5] Anagnostopoulos P., Iliadis G. & Richardson S. (1996), Numerical study of the blockage effects on viscous flow past a circular cylinder. International Journal for Numerical Methods in Fluids 22, pp [6] Perrin R., Braza M., Cid E., Cazin S., Moradei F., Barthet A., Sevrain A. & Hoarau Y. (2006), Near-Wake Turbulence Properties in the High Reynolds Number Incompressible Flow Around a Circular Cylinder Measured by Two- and Three-Component PIV. Flow, Turbulence and Combustion 77 pp [7] Niemann H.-J. & Hölscher N. (1990), A review of recent experiments on the flow past circular cylinders. Journal of Wind Engineering and Industrial aerodynamics 33 pp [8] Gu Z. & Sun T. (1999), On interference between two circular cylinders in staggered arrangement at high subcritical Reynolds numbers. Journal of Wind Engineering and Industrial Aerodynamics [9] Arcement, Jr., G.J., Schneider, V.R., Guide for Selecting Manning's Roughness Coefficients for Natural Channels and Flood Plains United States Geological Survey Watersupply Paper 2339 Metric Version 16
18 Bilaga 1: Exkursion Vindelälven Staffan Lundström, Håkan Gustavsson och Elianne Lindmark Den 9 och 10 juni, 2010 genomfördes en exkursion bland Vindelälvens biflöden. Anledningen till exkursionen var att studera de älvar/bäckar som senare under 2010 skall restaureras genom att stora stenar (1.5 2 m i diameter) ska placeras i älven/bäcken. Medverkande i exkursionen var Daniel Holmqvist (Vindelälvens Fiskeråd), Kjell Leonardsson (SLU), Staffan Lundström (LTU), Håkan Gustavsson (LTU) och Elianne Lindmark (LTU). Nedan följer en beskrivning av de bäckar/älvar som besöktes under exkursionen. Ruskträskbäcken Bra exempel på restaurerad sträcka, bra exempel på stora stenar. Flödet är något över medel. Bilder: DSC_0034 DSC_0043 Falåströmbäcken Restaurerad på 90-talet, gammal flottningsdamm borttagen. Lutning %. Hastighet m/s. På ett bra lekområde skall det vara 0.5m/s, 0.3 m djupt, 0.3 m med grus i valnötsstorlek. Bra om strömmen tvingas ner i gruset (typ forsnackar). Bilder: DSC0044 DSC
19 Mösupbäcken Restaurerad. Lutning %, 8 m bred. Bilder: DSC_0057 DSC_0064 Staffan Lundström, Håkan Gustavsson och Elianne Lindmark Bjurbäcken Restaurerad, typiskt uppväxtområde. En sidogren har varit avstängd vid flottningen och har därför aldrig rensats på stenar. Bilder: DSC_0065 DSC_0071 Rågobäcken Leklokal, restaurerad Bilder: DSC_0073 DSC_
20 Rågobäcken nr 2 (ingår ej i projektet) Bilder: DSC_0083 DSC_0085 Staffan Lundström, Håkan Gustavsson och Elianne Lindmark Mattjokkbäcken Här finns en flottningsvall på land som ska rivas och placeras i bäcken. Lutning: % Bilder: DSC_0086 DSC_
21 Beukabäcken Lutning 1 % Bilder: DSC_0096 DSC_0110 Staffan Lundström, Håkan Gustavsson och Elianne Lindmark Olsbäcken Lutning: första fallet (uppströms) 4 %, andra fallet 2 % där i mellan 0.5 % Bilder: DSC_0113 DSC_0129 Abmobäcken Lutning 1.6 % från bron och ner Bilder: DSC_0130 DSC_
22 Hällforsen Bilder: DSC_0133 DSC_0143 Staffan Lundström, Håkan Gustavsson och Elianne Lindmark 21
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken
Läs merLektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1
Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re)
Läs merSTRÖMNING MED FRIA VÄTSKEYTOR
STRÖMNING MED FRIA VÄTSKEYTOR Vid den fria vätskeytan (vattenytan) kan trycket antas lika med det konstanta atmosfärstrycket (ytspänningseffekter försummas). Stationär, inkompressibel och oftast turbulent
Läs merBlåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla
Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-05-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merp + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):
BERNOULLIS EKVATION Vid inkompressibel, stationär strömning längs strömlinjer samt längs röravsnitt med homogena förhållanden över tvärsnitt, vid försumbara effekter av friktion, gäller Bernoullis ekvation:
Läs merHYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merAerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin
Aerodynamik Swedish Paragliding Event 2008 1-2 november Ori Levin Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin Behöver man förstå hur man flyger för att kunna flyga? 2008-10-31 www.offground.se 2 Nej 2008-10-31
Läs merBiologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd
Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Finansiärer: Europeiska kommissionen, Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg. TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16 Tentamen fredagen den 16 januari 2015 kl 14:00-18:00 Ansvarig lärare: Henrik Ström Ansvarig lärare besöker
Läs merPM Bussdepå - Gasutsläpp. Simulering av metanutsläpp Verkstad. 1. Förutsättningar
Simulering av metanutsläpp Verkstad 1. Förutsättningar 1.1 Geometri Verkstaden var 35,5 meter lång, 24 meter bred och takhöjd 6 meter. En buss med måtten längd 18 meter, bredd 2,6 meter och höjd 3,4 meter
Läs merDELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)
Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH DELPROV /TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 4 OKTOBER 003, 08:00-:00 (Delprov), 08:00-3:00 (Tentamen) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning:
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds
Läs merLEONARDO DA VINCI ( )
LEONARDO DA VINCI (1452 1519) En kropp som rör sig med en viss hastighet i stillastående luft erfar samma strömningsmotstånd som om kroppen vore stillastående och utsatt för en luftström med samma hastighet.
Läs mer1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder
Föreläsning 9. 1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder I denna föreläsningen ska vi behandla strömningen kring en kropp som inte är strömlinjeformad och som ett speciellt exempel ska vi
Läs merVingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid
Vingprofiler Ulf Ringertz Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Korda Tjocklek Medellinje Läge max tjocklek Roder? Lyftkraft,
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 00-06-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan
Läs mer1. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens inlopp ges av. p = d
MEKANIK KTH Förslag till lösningar vid tentamen i 5C9 Teknisk strömningslära för M den 6 maj 004. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens
Läs merKan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merBeräkning av kanal för Väsbyån vid stationsområdet
Väsby Entré Beräkning av kanal för Väsbyån vid stationsområdet Objekt: 1205 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB 753 30 UPPSALA , 753 30 UPPSALA Tel: 018-60 01 10 UPPDRAG Väsby Entré
Läs mer2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.
Inlämningsuppgift 2 2.1 För badkaret i figuren nedan kan antas att sambandet mellan vattenytearea och vattendjupet H kan beskrivas som:a = 4 H 3/2. Hur lång tid tar det att tömma badkaret genom avloppshålet
Läs merRe baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν
RÖRSTRÖMNING Trots dess stora tekniska betydelse är den samlade kunskapen inom strömning i rörsystem väsentligen baserad på experiment och empiriska metoder, även när det gäller inkompressibel, stationär
Läs merp + ρv ρgz = konst. Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt): Om hastigheten ökar minskar trycket, och vice versa.
BERNOULLIS EKVATION Vid inkompressibel, stationär strömning längs strömlinjer samt längs röravsnitt med homogena förhållanden över tvärsnitt, vid försumbara effekter av friktion, gäller Bernoullis ekvation:
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merτ ij x i ρg j dv, (3) dv + ρg j dv. (4) Detta samband gäller för en godtyckligt liten kontrollvolym och därför måste det + g j.
Föreläsning 4. 1 Eulers ekvationer i ska nu tillämpa Newtons andra lag på en materiell kontrollvolym i en fluid. Som bekant säger Newtons andra lag att tidsderivatan av kontrollvolymens rörelsemängd är
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merInlämningsuppgift 2. Figur 2.2
Inlämningsuppgift 2 2.1 En rektangulär tank med kvadratisk botten (sidlängd 1.5 m) och vertikala väggar innehåller vatten till en höjd av 0.8 m. Vid tiden t = 0 tas en plugg bort från ett cirkulärt hål
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merAlpin Aerodynamik. Åk fortare. Dr Fredrik Hellström. Christian Jansson. Aerodynamikrådgivare. Landslagsåkare S1
Alpin Aerodynamik Åk fortare Dr Fredrik Hellström Aerodynamikrådgivare Christian Jansson Landslagsåkare S1 En föreläsning om att åka fort och om förluster! Agenda Målsättning Introduktion till Speedskiing
Läs merTENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl
TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl. 14.00 18.00. P1. En sluten cylinder med lättrörlig kolv innehåller 0.30 kg vattenånga, initiellt vid 1.0 MPa (1000 kpa) och
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs mer2. Vad innebär termodynamikens första lag? (2p)
Tentamen 20140425 14:0019:00 Tentamen är i två delar. Teoridelen (del A) skall lämnas in innan del B påbörjas. Hjälpmedel: Del A, inga hjälpmedel. Del B, kursbok, åhörarkopior från föreläsningar, föreläsningsanteckningar
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merExempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten
Håkan Olsson, Siv 2012-09-28 BILAGA 2 Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Lantmäteriet ska med hjälp av SMHI avgränsa ytvattenobjekt i kartdata i skala 1:10 000. SMHI ska sammanställa exempel
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119/052 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9/05 Hydromekanik Datum: 005-08-4 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merMagnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar,
Läs merHYDRAULIK Grundläggande begrepp I
HYDRAULIK Grundläggande begrepp I Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 17 april, 2012 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 19 feb 2014
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merTillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
Läs merTENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00
Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 8 JANUARI 00, 08:00-:00 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning: Betyg: Lärobok, föreläsningsanteckningar
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merUppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.
Gasutsläpp Busstankning Syfte Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation. Förutsättningar Läckage Den läckande gasen var metan med en densitet
Läs merVad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:
Fysiska processer i vattendrag något som krånglar till det eller nödvändighet att känna till Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt johan.kling@lansstyrelsen.se Vad avgränsar ett vattendrag?
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-03-8 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Läs merTerriervalp-analogin hela historien [version 0.3]
Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3] Christian Karlsson Den här liknelsen är avsedd att ge känsla för vad om egentligen händer i enkla elektriska kretsar (enligt Drudemodellen, beskriven i
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merHYDRAULIK Grundläggande ekvationer I
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 23 mars, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 23 mar 2016
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 4
Grundläggande aerodynamik, del 4 Gränsskiktet Definition/uppkomst Friktionsmotstånd Avlösning/stall Gränsskiktets inverkan på lyftkraften Gränsskiktskontroll Höglyftsanordningar 1 Bakgrund Den klassiska
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 6
Grundläggande aerodynamik, del 6 Motstånd Laminära profiler Minskning av inducerat motstånd Förhållande mellan C D,0 och C D,i Höghastighetsströmning 1 Laminära profiler Enl. tidigare: Typen av gränsskikt
Läs merSKOLORNAS FYSIKTÄVLING
SVENSKA DAGBLADET SKOLORNAS FYSKTÄVLNG FNALTÄVLNG 7 maj 1994 SVENSKA FYSKERSAMFUNDET Lösningsförslag 1. Huden håller sig lämpligt sval i bastun genom att man svettas. Från huden har man en avdunstning
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merSimulering av soldrivet torkskåp
Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga
Läs mer5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning,
MEKANIK KTH 5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning, läsperiod 1 läsåret 2003/04 Denna kursdel introducerar de grundläggande begreppen inom strömningsmekaniken
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Läs merRivning av betongblock stelkroppssimulering, överslagsberäkningar och diskussion
Rivning av betongblock stelkroppssimulering, överslagsberäkningar och diskussion Per-Erik Austrell Univ.lektor Byggnadsmekanik LTH 29/4-04 1 Förord Det här arbetet är gjort på uppdrag av NCC i samband
Läs merHYDROMORFOLOGISKA TYPER
HYDROMORFOLOGISKA TYPER 20180504 Hydromorfologisk typ: En grupp av vattendragssegment med likartade fysiska processer och strukturer. Utgörs av grundtyp och undertyp Exempel: Grundtyp B, undertyp t Bt
Läs merFörslag till teknisk beskrivning
Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 5
Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,
Läs merHYDRAULIK Grundläggande ekvationer I
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 23 mars, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 23 mar 2016
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merBroprojektering - En handbok VV Publ 1996:63 Bilaga 3 123 Bilaga 3 Kostnader för bankpålning och påldäck Syftet med diagrammen är att på ett snabbt och enkelt sätt få fram en ungefärlig kostnad för bankpålning
Läs merP1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merTentamen i Mekanik II
Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd
Läs merTENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...
Läs merSidor i boken Figur 1:
Sidor i boken 5-6 Mer trigonometri Detta bör du kunna utantill Figur 1: Triangeln till vänster är en halv liksidig triangel. Varje triangel med vinklarna 0,60,90 är en halv liksidig triangel. Hypotenusan
Läs mer7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merFörutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
Läs merRepetitionsuppgifter. Geometri
Endimensionell anals, Geometri delkurs B1 1. Fra punkter A, B, C och D ligger pa en cirkel med radien 1 dm. Se guren! Strackorna AD och BD ar lika langa. Vidare ar vinkeln BAC och vinkeln ABC 100. D Berakna
Läs merfakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support
Lufthastighet fakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 31-74 1 7 122 Fakta
Läs merÖkad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen
Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen Mikael Axin Fluida och mekatroniska system, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet E-mail: mikael.axin@liu.se
Läs merFärnebofjärdens högvattentoppar
Färnebofjärdens högvattentoppar - kan de kapas? 212-9-11 Sigurd Melin S. Anders Brandt Dnr 5-5687-12 Förord Den här rapporten har tagits fram som underlag inom den regionala landskapsstrategin Människor,
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs mer8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merVäg 796, bro över Indalsälven i Lit
GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs mer