Projekt Bergskraft Industriella mineral och bergarter i norra delen av Örebro län (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner)

Transkript

1 Projekt Bergskraft: Industriella mineral och bergarteri norra delen av Örebro län Projekt Bergskraft Industriella mineral och bergarter i norra delen av Örebro län (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) Arne Sundberg, Anja Olsson och Nils-Gunnar Wik / /2004

2 Sveriges geologiska undersökning UPPDRAGSRAPPORT Berggrundsenheten Datum: Sundberg, Arne ID-nr: BRAP Olsson, Anja Uppdragsgivare: Projekt Bergskraft (Hällefors, Wik, Nils-Gunnar Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) INDUSTRIELLA MINERAL OCH BERGARTER I NORRA DELEN AV ÖREBRO LÄN (HÄLLEFORS, LINDESBERGS, LJUSNARSBERGS OCH NORA KOMMUNER) SAMMANFATTNING I föreliggande rapport redovisas resultaten av den industrimineralinventering som genomförts inom ramen för projekt Bergskrafts förstudie år 2004 i norra delen av Örebro län. Målsättningen har varit att bredda underlaget för en mot industrimineral riktad prospektering och utvinning i norra delen av Örebro län. Nya brytbara förekomster skulle skapa nya arbetstillfällen i flera led och betyda ett bättre utnyttjande av norra länsdelens mineralresurser. Tre industrimineralförekomster i länets norra del (KNÖL-kommunerna) bryts för närvarande, nämligen fältspatförekomsten Norra Allmänningsbo (Forshammar), som bryts av North Cape Minerals AB, kalkstens- och dolomitstensförekomsten Larsbo (Fanthyttan), som bryts av Larsbo Kalk AB samt en skifferförekomst vid Grythyttan, som bryts av Icopal AB. Genomgången av tillgängligt material ledde till cirka 160 uppslag/förekomster, varav fyra bedöms vara av direkt intresse för fortsatt undersökning. Ytterligare cirka 30 förekomster bedöms vara av intresse. De förekomster som ansetts intressanta har provtagits för orienterande kemiska och mineralogiska analyser. Sammanfattningsvis kan det sägas att föreliggande inventering, baserad på tillgänglig geologisk information avseende industriella mineral och bergarter, på ett snabbt sätt resulterat i flera konkreta industrimineralobjekt och/eller områden, där det finns goda möjligheter att påträffa brytvärda industrimineralfyndigheter. Bakgrunden till samtliga kartutsnitt på textsidorna är ur GSD-vägkartan. Lantmäteriet, Gävle. Dnr 2002/174 Nyckelord: industrimineral, natursten, kalksten, dolomit, magnesit, kvarts, fältspat, talk, täljsten, wollastonit, kaolin, pegmatit, skiffer, REE

3 INNEHÅLL 3 1. Inledning Projektets uppläggning och genomförande Potentiella, undersökta förekomster Undersökta förekomster av intresse Uppslag av visst intresse Förekomster av industriella mineral och bergarter i drift Naturstensbrott och uppslag Uppslag av mindre intresse Förekomster listade i alfabetsordning Förekomster listade mineralvis Förekomster listade efter läge från norr mot söder Referenser Översiktskarta - Industrimineralförekomster i norra delen av Örebro län 74

4 INLEDNING 4 I Bergslagen har sedan länge pågått en omfattande mineralprospektering och geologisk karteringsverksamhet. Gruvdrift har bedrivits sedan medeltiden och redan tidigt förstod man att ta tillvara inte bara malmerna utan även industriella mineral och bergarter. Så bröts t.ex. kvartsen för att användas i hyttorna, skiffer till takplattsframställning m.m. Den industriella utvecklingen har dock gjort att nya mineral som tidigare inte rönte så stort intresse nu fått ny aktualitet. Förekomsten av sådana mineral kan spåras bl.a. i äldre geologiskt undersökningsmaterial. Sveriges geologiska undersökning (SGU) fick i augusti 2004, av projekt Bergskraft i uppdrag att genomföra inventeringar av såväl malmer, industriella mineral och bergarter som bergmaterial för krossbergsproduktion. Inventeringen av industriella mineral och bergarter, som redovisas i den här rapporten baseras på dels vid SGU befintligt material, dels annat tillgängligt undersökningsmaterial från tidigare karterings- och prospekteringsarbeten i norra delen av Örebro län. Inventeringen har genomförts fram till årsskiftet 2004/2005 och avrapporteras härmed. Verksamma gruv- och prospekteringsbolag inom länet har i förekommande fall tillfrågats om möjligheterna att för denna inventering lämna ut relevant geologisk information. Målsättningen har varit att utvärdera det framtagna materialet och ge ett underlag för vidare prospektering efter industriella mineral och bergarter i regionen. 1. PROJEKTETS UPPLÄGGNING OCH GENOMFÖRANDE Delprojektet industriella mineral och bergarter i norra Örebro län har genomförts på följande sätt: genomgång av geologiskt publicerat material, rapporter och dagböcker samt databaser, fältrekognosering, provtagning och analysering, utvärdering och redovisning. Nedan uppräknade industriella mineral och bergarter har beaktats vid inventeringen. Tabell Andalusit Ilmenit Pegmatit Anortosit Järnockra Sillimanit Apatit Kalksten Skiffer Baryt Kaolin Sällsynta jordartsmetallers Beryll Kromit mineral Diatomit Kvarts Talk, täljsten Dolomit Kvartsit Tungsand Flusspat Kyanit Wollastonit Fältspat Li-mineral Zeoliter Glimmer Magnesit Zirkonmineral Grafit Nefelinsyenit Granat Olivinsten Utöver ovannämnda industriella mineral och bergarter har förekomster av natursten som blocksten eller plattor inventerats och sammanställts. Bergarter som hittills utnyttjats i detta avseende i norra länsdelen är främst skiffer och granit.

5 Arbetet inleddes med en genomgång av geologiskt material vid SGU och tabellen nedan ger en inblick i dess volym och fördelning. 5 Källa Antal lästa sidor Kalksten och dolomit i Sverige del 2, SGU, R&M nr Industriella mineral och bergarter i Värmlands, Örebro Västmanlands och Kopparbergs län, BRAP Dagböcker Prospekteringsrapporter SGUs kartbladsbeskrivningar 500 SGU Ser C, ( ), GFF, ( ), Andra publikationer 500 Mineraljaktsfynd 150 objekt (T län) Sökning i SGUs mineralresursdatabas cirka förekomster Sökning i SGUs kemiska analysdatabaser cirka analyser I rapporten redovisas förekomsterna sorterade i bokstavsordning på mineral/bergart från norr mot söder i respektive redovisat kapitel. Vissa förekomster av industrimineral är kända sedan länge och har varit eller är föremål för exploatering eller detaljundersökningar. De är därmed väldokumenterade. Rörande dessa förekomster redovisas i föreliggande rapport endast de viktigaste uppgifterna. För flera av uppslagen var kännedomen om utbredning och mineralogisk-kemisk sammansättning tidigare bristfällig. Fältbesiktning och provtagning var i dessa fall nödvändig för att överhuvudtaget kunna uttala sig om uppslagets värde. Slutligen bör det poängteras att målsättningen med föreliggande inventeringsarbete har varit att bereda ett underlag för detaljkartering och systematisk provtagning av enskilda förekomster samt att med befintlig information lyfta fram de förekomster som i nuläget bedöms mest potentiella.

6 6 2. POTENTIELLA, UNDERSÖKTA FÖREKOMSTER (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) HÅKANSBODA 1 Kartblad 11F Lindesberg, 4d Dolomit RN-koordinat: / Håkansboda ligger i nordligaste delen av Norastråket som är det största urkalkstensstråket i Sverige. Det är över 4 mil långt och sträcker sig från Stråssa i nordost mot sydväst över sjön Råsvalen, förbi Usken och Fåsjön väster om Nora, förbi Vikern, över och en bit bortom sjön Älvlången. Bredden på stråket varierar starkt, och ibland är det avbrott i stråket. Från sydspetsen av Älvlången till Vikern och en bit utefter denna, en sträcka på km, är stråket 1 km brett. Mot nordost smalnar det till någon eller några hundra meters bredd för att ånyo svälla ut till mer än 1000 m och upp till 1800 m bredd mellan Usken och Råsvalen. Stråket bildar här flankerna av en synklinal. Nordost om Råsvalen upp mot Stråssa är stråket m brett. Dolomit är dominerande karbonatmineral, men det finns även delar i stråket som består av ren kalksten. Så t.ex. finns ett m brett bälte av ren kalksten omgivet av dolomit sydsydost om Råsvalen, från sjön till sydväst om Fanthyttan. I detta område äger brytning rum av såväl kalksten som dolomit. Mellan och öster om sjöarna Vikern och Älvlången finns i stråket ett flertal nedlagda brott. Här är det huvudsakligen dolomit som brutits. Karakteristiskt för karbonatstenen i denna södra del av stråket är dess finkornighet och färg i form av olikfärgade skikt, ofta i klara pastellfärger. I området Håkansboda 1 finns två nedlagda dolomitstensbrott. Det större brottet är 170 m långt och m brett. I och omkring det mindre dolomitstensbrottet borrades redan i mitten av 1950-talet fyra kärnborrhål. Analys av borrkärnorna visar att det från markytan (13 m avvägning) till 100 m djup (100 m avvägning) finns 1,67 milj ton extra prima dolomit med en SiO 2 -halt mindre än 1 % och dessutom 1,8 miljoner ton prima dolomit med cirka 1,4 % SiO 2 -halt. En genomsnittsanalys från borrkärnor visar 0,59 % SiO 2 ; 28,9 % CaO och 18,3 % MgO för den extra prima dolomiten samt 1,56 % SiO 2 ; 29,2 % CaO och 18,6 % MgO för den prima dolomiten. Den kemiska analysen indikerar att dolomiten är ankeritisk.

7 7 L. KRIGSTJÄRN-BJÖRKEN Kartblad 11F Lindesberg, 9a Kalksten RN-koordinat / Förekomsten är belägen mellan Ställdalen och Hörken i Ljusnarsbergs kommun. Den bildar ett över 5 km långt stråk av en ca 100 m bred kalkstenshorisont i en leptit. Den ligger i västra flanken av en större synklinalbildning. Väster om L. Krigstjärn intill tjärnen finns ett mindre, nedlagt brott i västra kanten av en höjd. Brottet har en längd av 25 m och bergarten har brutits på en bredd av uppskattningsvis 5 m. Brottväggen är ca 10 m hög. Strykningen är N 50º V och stupningen 75º mot nordost. Kalkstenen är ljusgrå till färgen med svagt utbildad skiktning. Den innehåller 1 2 cm breda, svagt gröngrå skikt med 1 4 cm mellanrum i den ljusgrå huvudmassan. Karbonatkristallerna är 1 5 mm stora. Prov nr 1 är taget i brottet. Öster om sjön Björken (664580/145290) finns ett drygt 90 m långt och omkring 20 m brett vattenfyllt brott. Bergarten är en gröngrå kalksten med svagt utbildad skiktning. Kornstorleken är mm. Gröna mineral 1 2 mm stora förekommer här och var rikligt i bergarten. På vissa ställen uppträder också svarta centimeterlånga och 1 2 mm breda hornbländekristaller. I nordöstra brottväggen finns två malmzoner, 1 2 m breda i kalkstenen. Kalkstenen stryker i N 25 Vº och stupar 75º mot öster. Prov 2 och 3 är tagna i brottet vid Björken. Resultaten av de kemiska analyserna och röntgendiffraktionsanalyserna har använts vid beräkningen av bergartens mineralogiska sammansättning, vilken framgår av tabellen. Här redovisas även halterna av olika spårämnen. Av dessa kan man i provet från Björken notera en svag anrikning av strontium. Slipprovsundersökningar i mikroskop visar att kornstorleken är mm. I prov 1 (L. Krigstjärn) är kalkstenen ojämnkornig, svagt opakpigmenterad och innehåller 3 % kvarts. I accessoriska mängder finns i slipet tremolit, biotit, klorit och titanit som inneslutningar. Prov 3 från Björken är rent och innehåller endast kvarts i accessoriska mängder. Som inneslutningar finns i prov % hornblände och accessoriskt apatit, kvarts, biotit och diopsid. Kalkstenen vid L. Krigstjärn och Björken är ren, ställvis mycket ren och innehåller i dessa partier endast små mängder föroreningar. Då hällblottningar saknas längs stora sträckor av kalkstensstråket så krävs dikesgrävning och/eller borrning för att utröna om tillräckligt stora, rena partier finns för en eventuell utvinning av vit kalksten i stråket.

8 L. Krigstjärn-Björken Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 (L. Kr) 2 (Björk.) 3 (Björk.) Prov nr: 1 (L. Kr) 3 (Björk.) SiO As <5 <5 Al 2 O Ba TiO 2 <0.01 <0.01 <0.01 Bi <5 <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 <0.5 MnO Co CaO Cr <1 <1 MgO Cu K 2 O Hg <0.05 <0.05 Na 2 O Mo <2 <2 P 2 O 5 < Ni <1 <1 CO Pb 19 <5 S <0.01 Sr V <1 <1 Summa Zn Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit Amfibol Kvarts Brottvägg med vit kalksten vid L. Krigstjärn. Foto Hans Persson

9 9 KÄMPETORP (BJÄSSHÖJDEN) Kartblad 11E Filipstad, 6j Magnesit, brucit, dolomit RN-koordinat: / Kämpetorps magnesit- och brucitförekomst upptäcktes år 1999 av mineraljägaren Kjell Gatedal. Ett undersökningstillstånd, Kämpetorp, beviljades av Bergsstaten under våren 2000 för företagen HGRAB och Xenos Mineral. Undersökningstillståndet är nu förlängt till Magnesitförekomsten uppträder i ett karbonatstensstråk med VSV ONO-lig strykning. Tre undersökningsdiken har grävts tvärs över den ca 500 m långa magnesitlinsen. Dess bredd kan uppskattas till omkring 20-30m. Magnesiten, MgCO 3 är massiv och vit till ljusgrå med varierande kornstorlekar från finkornig till grova kristaller på upp till en centimeter. Tillsammans med magnesiten förekommer ställvis brucitkristaller, Mg(OH) 2 i upp till ett par centimeter stora kristaller. Norr om magnesitlinsen ligger Bjässhöjdens metabasitmassiv. Även i söder, i södra delen av det mellersta diket, syns metabasit i kontakt med magnesiten. I övrigt angränsar sur metavulkanit söder om magnesiten. Väster om magnesitlinsen förekommer i samma karbonatstensstråk åtminstone ett par dolomitstenslinser. En kemisk analys av ett prov från västra delen av magnesitlinsen i samband med denna inventering visar 44 % MgO och 0,06 % CaO. Ägarna av undersökningstillståndet har låtit utföra ett flertal kemiska analyser på provmaterial från magnesitförekomsten med enligt uppgift mycket lovande analysresultat. Magnesitförekomsten vid Kämpetorp är den enda större kända magnesitförekomsten inom den proterozoiska delen av Sveriges berggrund. Magnesitförekomsten ligger nära väg men långt från tättbebyggt område. Framgrävd häll med magnesit vid Kämpetorp. Foto Arne Sundberg.

10 10 HÄLLTJÄRNEN Talk/täljsten Kartblad 11E Filipstad, 4h RN-Koordinat: / Vid det sydligaste av tre vattenfyllda gamla gruvhål (järngruvor) väster om Hälltjärnen finns grön talkförande skiffer i varpen. Gruvhålen ligger i kraftigt magnesium-metasomatiskt påverkad metavulkanit i NNV-SSO-lig riktning. Fyndet av talk har tidigare belönats i samband med mineraljakten. Varpen är m 3 stor. Talkinnehållet i blocken varierar. Ett prov bestående av bitar från ett stort antal block analyserades. Röntgendiffraktionsanalysen visar % talk. Sammanlagt cirka 50 kg talkförande skiffer har provtagits för krossnings- och malningsförsök. Flera intressanta användningsområden bedöms vara möjliga, allt från användning som bastusten till talkmjöl för användning inom sjukvård och kosmetik samt som komponent i gödningsmedel. Vid ett gruvhål ca 300 m norr om ovannämnda förekommer också talkförande skiffer, dock med lägre talkinnehåll. Slipprovundersökning Finfjällig Rikligt opakpigmenterat 3-5 % kalcitkorn 1-5 mm stora Accessorier: apatit Varpmaterial med talk/täljsten vid Hälltjärnen. Foto Arne Sundberg.

11 11 3. UNDERSÖKTA FÖREKOMSTER AV INTRESSE (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) S. RÄVTORP Kartblad 11F Lindesberg, 9a Andalusit RN-Koordinat: / Ett skifferområde med de s.k. Ställdalenskiffrarna, tillhörande Mårdshytteformationen sträcker sig från Ställdalen i söder till Hörkensjöarna i norr. Skiffern undersöktes med avseende på sitt andalusitinnehåll. Blottningsgraden i området varierar och inom vissa delar är berggrunden väl blottad medan i andra påträffas endast enstaka hällar. Skiffern stryker N 10-35º V och stupar 75º mot väster. Andalusit finns i skiffern men halten synes växla i rikare och fattigare zoner. I de rikaste zonerna uppskattas halten till < 30 vol- %. I genomsnitt torde emellertid halten ligga mellan 10 och 20 vol-%. Ofta är andalusitkristallerna deformerade och kristallstorleken varierar mellan 0.5 och 3 cm. Biotit och kvarts uppträder som föroreningar i andalusitkristallerna. Två prover togs av skiffern, ett 700 m sydost om S. Rävtorp och ett vid Båtberget. Resultaten av röntgendiffraktionsanalysen visar på 12 % respektive 5 % andalusit. Slipprovundersökningar Inneslutningar av kvarts, biotit, muskovit, opakmineral %. Andalusitaggregaten vid Rävtorp mm långa, 10 mm breda, utvalsade. Andalusitaggregaten vid Båtberget 1-10 mm långa. Accessorier: apatit, turmalin

12 12 HÅKANSBODA 2 Kartblad 11F Lindesberg, 4d Dolomit RN-koordinat / Vid Håkansboda nära Stråssa finns ett gammalt nedlagt brott i dolomit. Brottet är nära 80 m långt och drygt 20 m brett, där det är som bredast. Dolomiten är ojämnkornig med kornstorlek från 0.1 till 3 mm och innehåller alternerande 2 30 mm breda grå och 1 10 mm breda mörkgrå skikt. Bergarten är förklyftad med strykning N 50º V och stupning 60º mot norr. Ådringen i dolomiten överensstämmer inte med förklyftningens strykning utan stupar 10º mot söder. Resultaten av den kemiska analysen av ett prov från brottet presenteras i tabellen. Av tunnslipsundersökningar framgår att dolomiten är ojämnkornig, har kornstorlek mm och som inneslutningar innehåller 1 2 % muskovit och biotit. Resultaten av det analyserade provet visar att karbonatstenen vid Håkansboda i vissa partier är en järnrik dolomit, s.k. ankerit. Håkansboda Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 2 SiO Al 2 O TiO Fe 2 O 3 tot MnO 0.52 CaO 29.9 MgO 16.7 K 2 O 0.06 Na 2 O 0.03 P 2 O 5 <0.01 CO S <0.01 Summa 99.7 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit (Ankerit) 99 Glimmer <1

13 13 MÅRDSHYTTAN Kartblad 11F Lindesberg, 2b Dolomit RN-koordinat: / Vid Mårdshyttan finns ett brott som är m långt och drygt 50 m brett. Bergartslagren med strykning i N 20º Ö står brant och är starkt förklyftade med en dominerande riktning i N 70º Ö. Prov 1 är av en ljusgrå dolomit med en kornstorlek av ungefär 0.5 mm. Den innehåller parallellorienterade, ca 1 cm långa och 1 3 mm breda, gröna amfibolnålar. Prov 2 representerar en gröngråvit, finkornig dolomit med enstaka, cm breda, mörka strimmor. Bergarten innehåller 3 5 cm långa och 1 5 mm breda, ljusgröna amfibolkristaller. I tabellen finns en sammanställning av analysresultat. Bl.a. framgår att dolomiten endast till 3 4 % innehåller förorenande mineral. Även utförda slipprovsundersökningar visar att dolomiten är ren. Dess kornstorlek är 0,1 0,8 mm, den har en svag opakpigmentering och endast i accessoriska mängder finns muskovit och flogopit. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dolomiten vid Mårdshyttan är svagt kalcitisk och mycket ren. Föroreningarna glimmer, klorit och amfibol finns endast i en total halt av 4 %. Mårdshyttan Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 2 Prov nr: 1 SiO As <5 Al 2 O Ba 7.7 TiO Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO Co 1.1 CaO Cr <1 MgO Cu 6.7 K 2 O Hg <0.05 Na 2 O Mo <2 P 2 O 5 <0.01 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 <0.01 Sr 18 V <1 Summa Zn 19.8 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit Kalcit 4 2 Glimmer 2 1 Klorit 2 - Amfibol - 2

14 14 DYRKATORP Kartblad 11F Lindesberg, 2b Dolomit RN-koordinat: / Vid Dyrkatorp finns ett nästan 300 m långt och mer än 100 m brett i de bredaste delarna. Till övervägande del är bergarten i brottet en homogen gulgrå dolomit med kornstorlek av omkring 1 mm. Bergarten är starkt uppsprucken och dess strykning är N 15º V medan brottväggarna stupar 70º mot norr. Strykning och stupning är dominerande förklyftningsriktning i bergarten. I nordvästra brottväggen är dolomiten uppdelad i m breda bankar och mellan dessa finns ofta tunna lerskikt. Den homogena bergarten innehåller som föroreningar finkornig, ljus glimmer och gröngula amfibolkristaller som kan vara flera centimeter långa och 3 10 mm breda. Två prover, nr 1 och nr 2, från norra delen av brottet är analyserade och resultaten redovisas i tabellen. Av bergartens spårämneshalter uppvisar arsenik förhöjda värden. Utförda slipprovsundersökningar i mikroskop visar att dolomiten är ren. Dess kornstorlek är mm och av slipsnitten framgår vidare att bergarten är svagt opakpigmenterad och ojämnkornig. Muskovit finns som enda förorening i accessoriska halter. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dolomiten vid Dyrkatorp är mycket ren. Dyrkatorp Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 2 Prov nr: 1 SiO As 43 Al 2 O Ba 1.4 TiO 2 <0.01 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO Co 0.9 CaO Cr <1 MgO Cu 2.3 K 2 O Hg <0.05 Na 2 O Mo <2 P 2 O 5 <0.01 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S 0.01 <0.01 Sr 16 V <1 Summa Zn 15.5 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit Kalcit spår 2 Glimmer 1 - Talk 1 Klorit - 1

15 15 KALKUDDEN Kartblad 11F Lindesberg, 1b Dolomit RN-koordinat / På Kalkudden finns flera mindre brott och skärpningar som samtliga är mycket gamla och igenvuxna. Bergarten är en dolomit som stryker i N 10º Ö och troligen stupar brant. Den är massiv men här och var starkt uppsprucken. Till färgen är den ljusgrå och tät. Enstaka gröna amfibolnålar av varierande storlek ingår som förorening. Dolomiten provtogs i ett av de större brotten som dock bara mäter knappt 30 m i längd och 6 7 m i bredd. Resultaten av utförd analys sammanfattas i tabellen. Det tunnslip av bergarten som undersökts i mikroskop visar att dolomiten är ren. Kornstorleken är mm och ofta är korngränserna krossade. Som accessoriska mineral finns muskovit, klorit, tremolit, apatit och kvarts. Dolomiten vid Kalkudden är svagt kalcitisk i sin sammansättning. Föroreningar i form av glimmer, talk och klorit finns endast i låga halter. Kalkudden Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 3 TiO 2 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.21 Co 1.1 CaO 30.4 Cr <1 MgO 20.0 Cu 2.2 K 2 O 0.05 Hg <0.05 Na 2 O 0.04 Mo <2 P 2 O 5 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 Sr 19 V <1 Summa 98.9 Zn 17.5 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 94 Kalcit 3 Glimmer 1 Talk 1 Klorit 1

16 16 RISBACKEN Kartblad 11F Lindesberg, 0b Dolomit RN-koordinat / Vid Risbacken finns ett ca 60 m långt, m brett och ca 10 m djupt nedlagt brott. Bergartens strykning i brottet är N 10º Ö och stupningen vertikal. Karbonatstenen, en dolomit, är tät och blågrå till färgen med gulgrå flammor. Dolomitens kemiska och mineralogiska sammansättning liksom spårämneshalter framgår av tabellen nedan. En slipprovsundersökning i mikroskop visar att den är tät, ojämnkornig och svagt opakpigmenterad. Kornstorleken är mm och som accessoriska föroreningar finns klorit. Dolomiten vid Risbacken är svagt järnhaltig men innehåller endast i accessoriska mängder förorenande mineral. Risbacken Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 1.4 TiO 2 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.34 Co 1.3 CaO 30.7 Cr <1 MgO 19.7 Cu 1.8 K 2 O 0.02 Hg <0.05 Na 2 O 0.03 Mo <2 P 2 O 5 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 Sr 21 V <1 Summa 99.7 Zn 15.3 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit (järnhaltig) 99 Klorit spår

17 17 SKOFTTORP Kartblad 11F Lindesberg, 0a Dolomit RN-koordinat / Ett av sly helt igenvuxet brott finns vid Skofttorp och det är ca 50 långt och ca 20 m brett. Bergarten är en mycket finkornig, brungrå, ibland gröngråvit dolomit som fläckvis innehåller rikligt med centimeterlånga, 2 3 mm breda gröna amfibolkristaller. Dess strykning är ungefär N 35º V och stupningen brant mot sydväst. I tabellen visas bergartens halter av spårämnen samt dess mineralogiska sammansättning. Den är förorenad av amfibol och talk. Av tunnslipsundersökningar framgår att dolomiten är ren och att dess kornstorlek är mm. I accessoriska mängder finns flogopit, klorit och muskovit. Dolomiten vid Skofttorp är svagt kalcitisk och innehåller relativt rikligt med amfibol och talk. Skofttorp Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 0.6 TiO 2 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.27 Co 0.6 CaO 27.9 Cr <1 MgO 20.0 Cu 1.9 K 2 O 0.02 Hg <0.05 Na 2 O 0.04 Mo <2 P 2 O 5 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 Sr 20 V <1 Summa 98.7 Zn 20.4 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 78 Kalcit 5 Amfibol 10 Talk 7 Glimmer spår

18 18 BENGTSTORP Kartblad 10E Karlskoga, 9j Dolomit RN-koordinat: / Ett ca 90 m långt, m brett och 7 8 m djupt brott finns 1.2 km nordost om Bengtstorp. Brottet är delvis fyllt med skrot och igenvuxet. Bergarten är en blågrå, tät karbonatsten som stryker N 60º V och stupar 70º mot söder. I bäcken m öster om brottet är hällar av en skiktad karbonatsten blottade. I denna alternerar 1 3 cm breda gråvita skikt med breda ljusgröna skikt. Ett prov från brottet, nr 1 och ett från häll i bäcken, nr 2 har analyserats. Analysresultaten finns sammanställda i tabellen nedan. Som framgår är karbonatstenen kraftigt uppblandad med framför allt talk. Halterna av spårämnen är i regel låga. Slipprovsundersökningar visar att karbonatstenen har en kornstorlek av mm. I slipsnitten finns i små mängder muskovit och flogopit, delvis som inneslutningar. Karbonatstenen vid Bengtstorp är en kalcitisk dolomit som innehåller upp till 16 viktprocent talk. Bengtstorp Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: 1(brottet) 2 (häll i bäck) Prov nr: 1 SiO As <5 Al 2 O Ba 3.4 TiO 2 <0.01 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO Co <0.5 CaO Cr <1 MgO Cu 5.4 K 2 O Hg <0.05 Na 2 O Mo <2 P 2 O 5 <0.01 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S < Sr 25 V <1 Summa Zn 9.1 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit Kalcit Talk Klorit - 3 Glimmer spår Plagioklas spår

19 19 BOMANSTORP Kartblad 10E Karlskoga, 8j Dolomit RN-koordinat / Vid Bomanstorp finns ett drygt 80 m långt och m brett, hästskoformat, vattenfyllt brott. Bergarten är en gröngrå dolomit som innehåller 2 3 cm stora körtlar av talk och klorit. Bergarten stryker nord syd och stupar 80º mot väster. Analyser av ett prov från brottet visar att dolomiten innehåller talk och klorit i låga halter. Av spårämnena är värdet för zink förhöjt (tabellen). I ett tunnslip framgår att dolomiten delvis är svagt opakpigmenterad, har en kornstorlek av mm och som små inneslutningar uppträder 1 % muskovit och accessoriskt kvarts och fältspat. Dolomiten vid Bomanstorp är tämligen ren. Bomanstorp Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 3.1 TiO Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.33 Co 1.1 CaO 28.3 Cr <1 MgO 20.2 Cu 2.7 K 2 O 0.04 Hg 0.05 Na 2 O 0.04 Mo <2 P 2 O 5 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 Sr 18 V <1 Summa 99.6 Zn 30.2 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 91 Kalcit 1 Talk 5 Klorit 3 Kvarts spår

20 20 ÄLVHYTTAN Kartblad 10E Karlskoga, 8i Dolomit, kalksten RN-koordinat / Här finns karbonatstenar blottade i en vägskärning på en drygt 50 m lång sträcka. Tillsammans med dessa uppträder en mörk leptit i två hällar. Karbonatstenarna är av olika typer, dels finns en skiktad variant som består av alternerande 1 5 cm breda, gråvita och cm brungrå skikt, dels en massiv rosa typ med mörka flammor. I kontaktzonen mellan bergartstyperna finns övergångsformer där de gråvita skikten successivt övergår i rosa färg. På vissa ställen innehåller den rosa bergarten gulgröna centimeterlånga och 1 5 mm breda amfibolnålar. Bergarterna stryker N 75º Ö och stupar 70º mot norr. Två prover togs i skärningen, nr 1 i den grå karbonatstenen och nr 2 i den rosa varianten. Analysresultaten finns sammanfattade i tabellen. Prov 1 undersöktes även med avseende på halten av vissa spårämnen. Som framgår är zinkvärdet något förhöjt. Efter slipprovsundersökningar i mikroskop av de två proverna konstateras att kornstorleken är mm. Kvarts i mm stora mineralkorn finns delvis som inneslutningar i halter 5 8 %. Muskovit och biotit finns i mycket små mängder. Karbonatstenen vid Älvhyttan utgörs dels av en dolomitisk kalksten, dels av en tämligen ren dolomit. Älvhyttan Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 2 Prov nr: 1 SiO As <5 Al 2 O Ba 1.4 TiO <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO Co 1 CaO Cr <1 MgO Cu 9.1 K 2 O Hg <0.05 Na 2 O Mo <2 P 2 O 5 <0.01 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 <0.01 Sr 31 V <1 Summa Zn 51.5 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 86 1 Dolomit 9 90 Kvarts 3 7 Glimmer 2 spår

21 21 DYLTA Kartblad 10F Örebro, 6d Kalksten RN-koordinat / Dyltaförekomsten är belägen i Örebro kommun, ca 10 km norr om staden. Då kalkstensförekomsten är betydande och ligger relativt nära Nora kommun har den medtagits i föreliggande rapport. Den tillhör en av flera starkt deformerade kalkstenar i leptitberggrunden norr och öster om sjön Lången. Troligen har kalkstenarna tillhört ett och samma, nu sönderslitna lager. Brytning har förekommit på två ställen där kalkstensstråket är som bredast. Stora mängder av bergarten har uttagits. Strykningen är i huvudsak ostnordost västsydväst med medelbrant till brant stupning. Bergarten är intensivt veckad efter axlar som stupar 30 40º mot ostnordost. Kalkstenen är huvudsakligen medel- eller grovkornig och gråvit eller vit, men det finns också röda och gulröda varianter. Norra brottet ( / ) är nedlagt och vattenfyllt. Endast mindre partier av brottet är tillgängliga för observation. En pall finns kvar i norra delen av brottet, där bergarten går att studera direkt i brottväggen. I denna anstår en skiktad ljusgrå kalksten med 1 3 cm breda gröngrå skikt. De gröngrå skikten är rika på amfibol och pyroxen och ligger med 1 30 cm mellanrum i bergarten. Prov 1 är taget i väggen ca 1 m över pallen. Prov 2 togs i västra delen av brottet uppe på kanten. Här är kalkstenen renare och homogenare. I norra delen av brottet stryker lagren N 20º Ö och stupar 20º mot sydost. Södra brottet ( / ) är till största delen vattenfyllt men brottväggen är tillgänglig för observation i en 1 10 m bred pall i västra delen. Till övervägande del är bergarten en grå till gråvit kalksten som här och var kan vara lätt brunfärgad och med kornstorlek 2 7 mm. En viss skiktning förekommer, mörka cm breda skikt uppträder med mellanrum varierande från 5 cm till över 1 m. De mörka skikten innehåller amfibol, pyroxen och ibland glimmer. Prov nr 1 är taget i ovan beskrivna bergartstyp. På vissa ställen är bergarten finkornigare med kornstorlek mm. Även denna bergartstyp är provtagen, nr 2. I brottet förekommer också ådror eller gångar, 0.5 m till 3 m breda, av en röd kalksten. Den är grovkristallin med 3 7 cm stora kristaller. Mörka ådror, 1 2 cm breda och rika på amfibol finns i den röda kalkstenen. Av denna är ett prov, nr 3 taget i västra brottväggen. Den provtagna bergarten analyserades och resultaten visas i tabellerna. Som framgår utgörs föroreningarna huvudsakligen av kvarts, diopsid och amfibol. Av spårämnena är värdena för bly och zink svagt förhöjda i kalksten från norra brottet. I kalksten från det södra brottet är däremot värdet för zink kraftigt förhöjt till 720 ppm. Undersökningar av tunnslip i mikroskop visar att i norra brottet är kalkstenen ren, har en kornstorlek av mm och innehåller upp till 3 % diopsid och tremolit. Mineralkornen av dessa är mm respektive mm. I accessoriska mängder finns kvarts, fältspat, klorit, opakmineral och muskovit. Tunnslip av kalksten från södra brottet visar att prov nr 3- är renast. Som inneslutningar finns i accessoriska halter tremolit och kvarts. Kalkstenen är svagt opakpigmenterad med en kornstorlek av 1-4 mm. Mer förorenad är kalkstenen i proverna nr 1 och nr 2. Kvarts, diopsid och tremolit kan utgöra % av ytan i slipproverna. Vidare varierar kornstorleken mellan 2 6 mm respektive mm. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kalkstenen vid Dylta är tämligen ren och i vissa partier mycket ren.

22 N. Dyltabrottet Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 2 Prov nr: 2 SiO As <5 Al 2 O Ba 3.6 TiO 2 <0.01 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO Co 1.1 CaO Cr <1 MgO Cu 1.2 K 2 O Hg <0.05 Na 2 O Mo <2 P 2 O Ni <1 CO Pb 25 S <0.01 <0.01 Sr 32 V <1 Summa Zn Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit Diopsid 3 - Amfibol 2 - Kvarts 1 - Glimmer - 1 Klorit - spår S. Dyltabrottet Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: Prov nr: 3 SiO As <5 Al 2 O Ba 6.7 TiO 2 <0.01 <0.01 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd 1.2 MnO Co 1.7 CaO Cr <1 MgO Cu 1.3 K 2 O Hg 0.10 Na 2 O Mo <2 P 2 O 5 <0.01 <0.01 <0.01 Ni <1 CO Pb 10 S <0.01 < Sr 37 V <1 Summa Zn 720 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit Kvarts 4 24 spår Diopsid Amfibol 3 3 2

23 23 VARGDAMMEN Kartblad 11E Filipstad, 6h Dolomit RN-koordinat / Förekomsten är belägen 10 km ostnordost om Hällefors. Dess storlek och utbredning är inte exakt känd. Karbonatsten har här brutits i ett 35 m långt och 8 10 m brett brott som har ett djup av 3 5 m. Numera är brottet igenvuxet. I östra och södra brottväggarna finns en flammig gröngrå, serpentinhaltig karbonatsten. Alla primära strukturer är utplånade. I den gröngrå huvudmassan uppträder 1 20 mm breda mörkgröna flammor ganska jämnt fördelade i bergarten. Kornstorleken är mm. I östra delen av norra brottväggen finns ett serpentinhaltigt skarn och i västra delen av norra brottväggen en finkornig till tät mörk leptit som innehåller 0.1 mm stora mörka strökorn. Genom förklyftning är kalkstenen bankad i N 50º Ö med 60º stupning mot sydost. Ett prov från östra brottväggen har analyserats. Resultaten av utförda analyser presenteras i tabellen. I ett slipprov kan man konstatera att karbonatstenen är svagt opakpigmenterad och har en kornstorlek av mm. Ca % av slipprovets yta utgörs av aktionlit, tremolit, muskovit, flogopit och wollastonit, delvis som inneslutningar. Karbonatstenen vid Vargdammen är en kalcitisk dolomit, huvudsakligen förorenad av amfibol. Vargdammen Kemisk sammansättning Mineralogisk sammansättning (viktprocent) (viktprocent) SiO Dolomit 47 Al 2 O Kalcit 28 TiO Amfibol 23 Fe 2 O 3 tot. 4.0 Talk 2 MnO 0.19 CaO 31.3 MgO 14.0 K 2 O 0.01 Na 2 O 0.03 P 2 O 5 <0.01 CO S <0.01 Summa 99.4

24 24 SKATVIKEN Kartblad 11E Filipstad, 3f Dolomit RN-koordinat / Det drygt 4 km långa karbonatstensstråket 4 km sydväst om Grythyttan sträcker sig huvudsakligen i nordsydlig riktning mellan Björskogsnäs i norr till ca 500 m söder om Skräddartorp. Dess bredd är ca 300 m och det tillhör ett av de mäktigaste lagren i leptiterna och hälleflintorna i Grythytteområdet. Fyra brott har varit upptagna i stråket. De båda mellersta brotten öster om Skatviken 250 m och 300 m norr om Lövåsen är ca 50 m respektive 125 m långa, m breda med ca 2 5 m höga väggar. Längdutsträckningen är huvudsakligen i nord syd. Av de båda brotten är det norra det större. Karbonatstenen är gråvit, medelkornig och delvis lätt skarnskiktad. Den stryker i N 45º Ö stupar 75º mot nordväst. I norra delen av det större brottet finns en meterbred hälleflintbank med nordöstlig strykning. Ett prov är taget i nordöstra väggen i det större brottet och resultaten av analyserna presenteras i tabellen. Efter slipprovsundersökningar i mikroskop konstateras att bergartens kornstorlek är mm. Tremolit finns i slipsnitten i halter av 3 5 % och i accessoriska mängder muskovit. Karbonatstenen vid Skatviken är en kalcitisk dolomit som endast innehåller mindre mängd föroreningar, främst amfibol. Skatviken Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 1.3 TiO Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd 0.5 MnO 0.06 Co 0.8 CaO 38.4 Cr <1 MgO 13.6 Cu 2.7 K 2 O 0.08 Hg <0.05 Na 2 O 0.03 Mo <2 P 2 O 5 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 Sr 58 V <1 Summa 99.7 Zn 11.9 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 57 Kalcit 37 Amfibol 5 Glimmer 1

25 25 LINDESBY Kartblad 11E Filipstad, 3j Dolomit RN-koordinat: / Förekomsten är belägen 23 km sydost om Hällefors. Där finns berggrund med karbonatsten, skarn och leptit. Karbonatstenshorisonterna är i allmänhet smala, endast några meter breda men kan ställvis bli upp till m breda och deras längd är m. Vid Lindesby finns ett nära 40 m långt och 7 8 m brett brott som är nästan helt igenfyllt. Ett mindre avsnitt huvudsakligen bestående av skarn har lämnats kvar. Brottväggen är inte tillgänglig för observation och endast i nordvästra delen av brottet är det möjligt att provta. I tabellen redovisas resultaten av den kemiska analysen och röntgendiffraktionsanalysen, vilka ligger till grund för den mineralogiska beräkningen. Karbonatstenens innehåll av vissa spårämnen finns också angivet och man kan konstatera kraftigt förhöjda halter av koppar. I mikroskop undersökt slipprov visar att karbonatstenens kornstorlek är mm. Bergarten är jämnt till svagt opakpigmenterad och utgörs av 3 5 % tremolit, aktinolit och 1 3 % opakmineral delvis som inneslutningar. Muskovit finns i mindre mängd. Karbonatstenen vid Lindesby är en kalcitisk dolomit, kraftigt förorenad av amfibol. Lindesby Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 0.7 TiO Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.48 Co 2 CaO 35.7 Cr <1 MgO 11.5 Cu 739 K 2 O 0.06 Hg <0.05 Na 2 O 0.05 Mo <2 P 2 O 5 <0.01 Ni <1 CO Pb <5 S 0.12 Sr 29 V <1 Summa 99.3 Zn 1.9 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 47 Kalcit 36 Amfibol 14 Glimmer 1

26 26 JAGÅSFALLET Kartblad 11E Filipstad, 7g Kalksten RN-koordinat: / Förekomsten är belägen 7 km norr om Hällefors. Den ligger i ett ca 400 m långt och knappt 100 m brett stråk av kalksten intill Skålsundet. Stråket har påvisats utefter en längre sträcka med nord-sydlig utbredning men böjer längst i norr av mot väster. Sidoberget utgörs av hälleflinta. Kalkstenen har brutits i två mindre brott på båda sidor om en höjdrygg på en udde vid Skålsundet i sjön Norr-Älgen. Brotten är 20 respektive 30 m långa och når ca 10 m in i ryggen där brottväggen är 4 5 m hög. Strax söder om brotten finns kalksten i en 8 x 10 m stor blottning. I brottväggarna finns grå och gröngrå, finkornig kalksten med brungrå och mörkgröna till svarta strimmor som är 1 3 mm breda och ligger med 3 15 mm mellanrum. De senare består av amfibol. Decimeterstora gröna partier utan strimmighet uppträder fläckvis i bergarten. Ljus glimmer finns i kalkstenen och sidostenen utgörs i brottväggarna av skarn. En stänglighet i N 30 40º Ö och en stupning 55º mot öster observerades. I tabellen redovisas bergartens beräknade mineralogiska sammansättning. Dessutom framgår halterna av vissa spårämnen. Dessa är i regel, utom för barium, låga. Den mikroskopiska undersökningen av tunnslip visar att kalkstenen är delvis opakpigmenterad och har en kornstorlek av mm. I en total volym av 3 5 % finns olivin, muskovit, spinell och opakmineral som inneslutningar. Kalkstenen vid Jagåsfallet är ren, svagt dolomitisk i sin sammansättning och innehåller endast små mängder olivin och glimmer. Jagåsfallet Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 19.7 TiO Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.26 Co 1 CaO 50.0 Cr <1 MgO 4.24 Cu 2 K 2 O 0.13 Hg <0.05 Na 2 O 0.03 Mo <2 P 2 O Ni <1 CO Pb <5 S <0.01 Sr 26 V <1 Summa Zn 6.1 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 92 Dolomit 3 Olivin 3 Glimmer 2

27 27 SKOMAKARTJÄRN Kartblad 11E Filipstad, 6f Kalksten RN-koordinat: / Förekomsten är belägen 2 km nordväst om Hällefors. Den ligger i ett flera kilometer långt och m brett karbonatstråk i hälleflinta med nordnordväst-sydsydostlig utbredning, som påträffas såväl norr som söder om sjön Stor-Sången. I ett litet brott, 25 x 7 8 m, 200 m sydsydost om Skomakartjärn har mindre mängder av en oren kalksten uttagits. Kalkstenen förekommer i två brantstående zoner som är 2 m respektive 3 m breda. Den är grågrön till färgen, mycket finkornig och skarnbandad med omkring 3 10 mm breda gröngrå skikt vilka stryker i N 50º V. Mellan och vid sidan om kalkstenszonerna finns mörk finkornig till tät hälleflinta. Bergarterna i brottet stupar brant och är förskiffrade i N 30º V. Analysresultaten av ett prov från östra brottväggen presenteras i tabellen. Som framgår utgörs föroreningarna av glimmer, amfibol, klorit och kvarts. Vid undersökningar av slipprov i mikroskop kan man konstatera att kalkstenens kornstorlek är mm. Den är skiktad och % av slipsnittet utgörs av aktinolit med mm stora mineralkorn samt biotit. Accessoriskt finns kvarts och opakmineral. Kalkstenen vid Skomakartjärn är svagt dolomitisk och innehåller rikligt med föroreningar. Skomakartjärnen Kemisk sammansättning Mineralogisk sammansättning (viktprocent) (viktprocent) SiO Kalcit 71 Al 2 O Dolomit 3 TiO Glimmer 10 Fe 2 O 3 tot Amfibol 9 MnO 0.55 Klorit 6 CaO 39.9 Kvarts 1 MgO 6.11 K 2 O 0.76 Na 2 O 0.07 P 2 O CO S <0.01 Summa 98.4 SKARPED Kartblad 11E Filipstad, 2f Karbonatsten RN-koordinat: / Drygt 7 km sydväst om Grythyttan finns vid Skarped ett nord-sydligt kilometerlångt stråk av rosa till vit, fin medelkornig, lätt skarnskiktad karbonatsten. Bergartens skiktning stryker i N10º V och den stupar vertikalt. Stråkets bredd uppskattas till ca 100 m..

28 HASSELHÖJDEN Kartblad 11E Filipstad, 2f Kalksten, dolomit RN-koordinat: / Förekomsten är belägen 17 km söder om Hällefors. Där finns ett ca 1 km långt och drygt 200 m brett karbonatstensstråk med nord sydlig utbredning utmed Brunnsjöns östra strand och en bit norrut. Den avgränsas mot väster av hälleflinta och mot öster av skiffer. Två vattenfyllda brott finns vid Brunnsjön, ett större som är m långt och m brett och ett mindre som är m långt och 5 6 m brett. Ovanför vattenytan är brottväggarna m höga. Karbonatstenen är gråvit till färgen där den är som renast. En brungrå flammighet förekommer dock. Ställvis finns också i bergarten röda hematitränder. I orenare partier av karbonatstenen kan inslaget av brungrå flammor bli så stort att den bruna färgen överväger. Sådana partier har inte brutits utan finns kvarlämnade som klackar i brottet. Troligen har karbonatstenen som finns mellan brotten inte uttagits på grund av sin lägre renhetsgrad. Karbonatstenen som utgörs av dolomit och kalksten är inhomogen och dess strykning och stupning varierar men på ett ställe stryker den i N 10 Ö och stupning i 60 åt väster. Två prover, nr 1 och nr 2 är tagna i brottet. Prov nr 1 togs av den renare dolomitstenen, medan prov nr 2 togs av den orenare kalkstenen. Som framgår av analysresultaten (tabellen) utgör dolomit 89 % av prov 1. Dess innehåll av vissa spårämnen är lågt utom vad gäller halterna av bly 76 ppm och zink 166 ppm. I prov 2 är däremot kalcit det dominerande mineralet. I relativt höga halter förekommer dock även kvarts, 14 %. De slipprovsundersökningar som utförts i mikroskop visar att dolomiten är finkornigare, mm, än kalkstenen, mm. Båda bergarterna är rena och som föroreningar uppträder i dolomiten accessoriskt muskovit, klorit och opakmineral. I prov 2 finns 5 % kvarts spritt i klumpar. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid Hasselhöjden finns ren, svagt kalcitisk dolomit men även en kvartsförande dolomitisk kalksten. Hasselhöjden Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 2 Prov nr: 1 SiO As <5 Al 2 O Ba 5.7 TiO <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO Co <0.5 CaO Cr <1 MgO Cu 1.7 K 2 O Hg <0.05 Na 2 O Mo <2 P 2 O 5 <0.01 <0.01 Ni <1 CO Pb 76 S <0.01 <0.01 Sr 42 V <1 Summa Zn 166 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 89 4 Kalcit 9 82 Glimmer 1 - Kvarts - 14

29 29 LIMMINGEN Kartblad 11E Filipstad, 1f Karbonatsten RN-koordinat: / I sydligaste delen av Grythyttefältets hälleflintor nära granitkontakten i söder finns här och var tunna inlagringar av karbonatsten. Ca 4 km ostsydost om Loka brunn, 150 m norr om vägskälet i byn Limmingen, har karbonatsten brutits i ett litet brott som numera är igenväxt. Djupet är endast omkring en meter och sidorna ca 10 x 10 m. Karbonatstenen är gråvit, finkornig med centimeterbreda, grönskimrande skarnskikt i nord syd och brant stupande. Kalkstensstråket är känt på cirka 1 km längd i nord-syd och på ett par hundra meters bredd. DAMMSJÖN Kartblad 11F Lindesberg, 5g Kalksten, granater RN-koordinat: / Dammsjöns kalkstensstråk, 24 km nordost om Lindesberg, har brutits i liten skala på 50 m längd, 2 4 m bredd och 2 m djup. Kalkstenen är medelkornig, grå, magnetitimpregnerad och förorenad av granater. Stråket omges av granatskarnig, skiktad leptit. Ungefär 300 m norr om brottet finns en 2 5 bred, 14 m lång och 1.5 m djup skärpning på oren kalksten med mycket granatskarn.

30 30 HAFSTA Kartblad 11F Lindesberg, 3c Kalksten RN-koordinat: / Vid Hafsta har kalksten brutits i två intilliggande brott, ett större i norr och ett mindre i söder. Det nordliga brottet håller på att fyllas med skräp, jord och sten. Bergarten är en grå, skiktad, mycket finkornig kalksten med alternerande 3 5 mm breda, ljusgrå och 2 3 mm breda mörkgrå skikt. Fläckvis är bergarten homogent mörkgrå. Strykningen är N 30º Ö och stupningen 70º mot söder. Ett prov från kanten av det större brottet har analyserats och i tabellen sammanfattas resultaten av den kemiska analysen och en röntgendiffraktionsanalys. Av spårämnena uppvisar barium och strontium förhöjda halter, 56.4 respektive 411 ppm. Kalkstenens kornstorlek är mm, den är ojämnkornig, har krossade korngränser och delvis en svag opakpigmentering. I accessoriska mängder i ett tunnslip finns muskovit och kvarts. Kalkstenen vid Hafsta är mycket ren. Föroreningar, glimmer och kvarts, finns endast i en total halt av 2 %. Hafsta Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 56.4 TiO 2 <0.01 Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.03 Co <0.5 CaO 54.0 Cr <1 MgO 0.48 Cu 4.9 K 2 O 0.09 Hg <0.05 Na 2 O 0.03 Mo <2 P 2 O 5 <0.01 Ni <1 CO Pb 9 S <0.01 Sr 411 V <1 Summa 99.9 Zn 16.7 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 98 Glimmer 1 Kvarts 1

31 31 LIMNÄS Kartblad 11F Lindesberg, 3c Kalksten RN-koordinat: / Den tidigare brutna delen av förekomsten utgörs av ett igenvuxet brott där två m breda parallella ådror av kalksten brutits på en sträcka av i ena fallet ca 70 m och i det andra ca 30 m. Bergarten är en mycket finkornig, skiktad blågrå kalksten som innehåller 1 3 mm breda brungrå skikt på 5 10 cm avstånd från varandra. Skikten stryker i N 30º Ö och stupar brant mot nordväst. Av ett analyserat prov framgår att bergartens kornstorlek är mm, vilket konstateras vid mikroskopiska undersökningar av slipprov. Ca 1 3 % av slipsnittet utgörs av tremolit med kornstorlek mm. I samma mängd förekommer muskovit, medan apatit, turmalin och opakmineral utgör accessorier. Den dolomitiska kalkstenen vid Limnäs har en mycket hög karbonathalt. Limnäs Kemisk sammansättning (viktprocent) Spårämnen (ppm) SiO As <5 Al 2 O Ba 14.5 TiO Bi <5 Fe 2 O 3 tot Cd <0.5 MnO 0.03 Co 2.7 CaO 51.7 Cr 1 MgO 3.37 Cu 4.1 K 2 O 0.12 Hg <0.05 Na 2 O 0.04 Mo <2 P 2 O Ni <1 CO Pb 12 S <0.01 Sr 76 V <1 Summa Zn 29.9 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 86 Dolomit 12 Glimmer 2

32 32 SJÖÄNDAN Kvarts Kartblad 10E Karlskoga, 7i RN-Koordinat: / Söder om sydspetsen av sjön Älvlången finns flera blottningar av en kvartsbreccia vid vägen och i en bäckravin. Breccian förekommer här blottad på drygt 50 meters bredd i VSV-ONO-lig riktning. Längst i sydväst är sidoberget en röd leptit. Kontakten mot kvartsbreccian är här oskarp med sliror och körtlar av kvarts ingående i leptiten. I nordöstliga delen av breccian finns centimeter till decimeterstora körtlar och sliror av karbonatsten. Kvartsbreccian är renast i ett m långt avsnitt där färgen är rödbrun-brungrå. På många ställen finns dock inslag av grå och gröna decimeterstora sliror och körtlar av fältspat och glimmer. I sin renaste del provtogs kvartsen för analys. Sjöändan Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO Al 2 O 3 <0.20 TiO 2 <0.01 Fe 2 O 3 tot MnO <0.005 CaO <0.10 MgO <0.005 K 2 O 0.02 Na 2 O 0.02 P 2 O 5 <0.005 L.O.I Summa Slipprovundersökning Svagt förorenad av muskovit och opakmineral Kornstorlek mm Svag undulös utsläckning

33 33 FOGDHYTTAN Kvarts Kartblad 11E Filipstad, 0j RN-Koordinat: / Kvarts förekommer i en skärning i väg 244 mellan Nora och Hällefors väster om Fogdhyttan. På sydvästsidan av vägen är kvartsen blottad på en sträcka av m, men endast 3 4 m på nordöstsidan. Kvartsen utgör antingen en längre gångformad bildning eller en körtel med begränsad utbredning. Den ligger i en förgnejsad, fläckvis glimmerrik leptit som även förekommer i decimeter upp till meterstora brottstycken i kvartsen. I vissa mindre partier är dock kvartsen tämligen ren. Ett analyserat prov från ett renare parti av kvartsen visar; Fogdhyttan Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO Al 2 O TiO 2 <0.01 Fe 2 O 3 tot. <0.01 MnO <0.005 CaO <0.10 MgO <0.011 K 2 O <0.01 Na 2 O 0.05 P 2 O 5 <0.005 L.O.I Summa Slipprovundersökning Inga föroreningar Grovkorniga, lätt taggiga korngränser Stark undulös utsläckning