Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun"

Transkript

1 Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättat Rev , , och

2 Medverkan Vindkraftsplan för Ulricehamns kommun har upprättats av planarkitekt Christian Bruhn. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp och baserats på ett planeringsunderlag från Vectura. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret: Gunilla Pettersson Stadsarkitekt Christian Bruhn Planarkitekt Leila Aalto Planarkitekt Pär Norgren Miljöchef Peter Wredin Kommunekolog Anneli Sandberg Miljöinspektör Emel Tuna Miljöinspektör Uno Ekman Bygglovingenjör Lena Molander Fritidskonsulent Lisa Jensen Kultursekreterare Vectura Shahab Nassiri Annica Magnusson Johan Svensson Anneli Svahn Lena Lundkvist Uppdragsledning Miljöutredning, rapport GIS-analyser, rapport Layout Granskning 2

3 Innehållsförteckning Innehåll 1 INLEDNING ULRICEHAMNS KOMMUN BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD ALLMÄNT OM VINDKRAFTVERK HÄLSA VINDENERGIKARTERING RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK NATURMILJÖ Natura 2000-områden RIKSINTRESSEN FÖR NATUR-, KULTURMILJÖVÅRD, FRILUFTSLIV OCH KOMMUNIKATION ÖVRIGA INTRESSEN STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN TYSTA OMRÅDEN LANDSKAPSANALYS ANALYS HÄNSYN TILL BEBYGGELSE Isbildning SÄKERHETSAVSTÅND TILL VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR LUFTFARTEN TOTALFÖRSVARET NATUROMRÅDEN KOMOSSE I TRANEMO, ULRICEHAMNS OCH JÖNKÖPINGS KOMMUN KULTURMILJÖOMRÅDEN LANDSKAPSBILD FRILUFTSLIV FÖRSLAG IDENTIFIERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN PRIORITERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN Riksintresse för vindbruk Utpekade vindbruksområden Övrigt REGLER OCH REKOMMENDATIONER MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSER OCH ANDRA KONSEKVENSER Vindkraftsplanens innehåll och syfte Miljöbedömning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Avgränsning av MKB Arbetsprocessen ALTERNATIVEN Nollalternativ Alternativ riksintresse för vindkraft Alternativ planförslag KONSEKVENSER Nollalternativet konsekvenser Alternativ riksintresse för vindkraft konsekvenser Alternativ planförslag konsekvenser VAL AV INRIKTNING BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Bedömning djur- och växtliv Bedömning Natura MILJÖMÅL UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV DEN BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN68 REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 FRILUFTSLIV OCH TURISM BILAGA 2 SKYDDSVÄRDA SKOGSOMRÅDEN BILAGA 3 KULTURLANDSKAP BILAGA 4 KULTURMILJÖVÅRD BILAGA 5 VÅTMARKER OCH SJÖAR BILAGA 6 UTBYGGNADSOMRÅDEN OCH INFRASTRUKTUR.75 3

4 1 Inledning 1.1 Ulricehamns kommun Ulricehamns kommun har cirka invånare. Kommunens största tätort är Ulricehamn där cirka av kommunens invånare bor. Orten utgör en knutpunkt i regionen av service, tjänster, arbetsplatser och handel. Kommunen har drygt 50 % av sin befolkning på landsbygden eller i mindre samhällen. Ulricehamn, som ligger i Sjuhäradsregionen i Västra Götalands län, har drygt 3 mil till Borås, 5 mil till Jönköping och 10 mil till Göteborg 1.2 Bakgrund och syfte Vind är en förnybar energikälla och bidrar inte till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom de är påfallande höga och syns vida omkring i de flesta landskap. Energikälla Vattenkraft 65,5 Kärnkraft 64,3 Vindkraft 1,4 Kraftvärme och import 14,5 Antal TWh Energimyndighetens uppskattning av elproduktionen i Sverige 2007 Den yta som behövs för detta motsvarar ca km2 beroende på vilka vindlägen som väljs. För att nå målet 30 TWh år 2020 krävs en utbyggnadstakt med ca vindkraftverk per år. Det kan då röra sig om vindkraftverk med en effekt på 2-5 MW eller som kommer att vara m höga beroende på var de placeras. All energiproduktion kräver att markområden tas i anspråk. Planeringen av hur mark och vatten ska användas är ytterst kommunernas ansvar som prövar markens lämplighet för olika ändamål genom översiktsplaner och detaljplaner. Vindkraftplanen är ett led i arbetet med att planera för en framtida vindkraftutbyggnad i Ulricehamns kommun och ett led i arbetet med att långsiktigt ställa om energiförsörjningen i Sverige. Bakgrund: Riksdagen har beslutat att energipolitiken ska utformas så att den underlättar en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det innebär att elförsörjningen i framtiden ska grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor. Riksdagen beslutade i juni 2009 att det ska finnas planmässiga förutsättningar för att kunna producera 30 TWh vindel per år till Vindkraften svarar fortfarande för en mycket liten del av elförsörjningen i Sverige. Vid utgången av 2007 fanns det enligt Energimyndigheten 958 vindkraftverk med en installerad effekt på 830,6 MW. Produktionen för år 2007 blev ca 1,4 TWh, vilket motsvarar cirka en procent av den svenska elproduktionen. Hur mycket el som produceras från olika energikällor syns i tabellen nedan. 4

5 Höjdjämförelse mellan vindkraftverk och höga, kända byggnadsverk i Sverige. I kommunen finns flera möjliga lägen på land med goda vindförhållanden och relativt liten risk för störningar. Att klarlägga vilka områden som ska prioriteras för vindkraft är huvudsyftet med kommunens Vindkraftsplan och att översiktligt redovisa vilka konsekvenser och möjligheter en utbyggnad erbjuder. Syfte: Syftet med vindkraftplanen är att vara ett underlag till en strukturerad utbyggnad och ge riktlinjer för hur vindkraftetableringar kan anpassas till landskapet och andra markanvändningsintressen. Ett annat mål är att främja en långsiktigt god hushållning med mark. Energimyndigheten har pekat ut många områden i Ulricehamns kommun som riksintresse för vindbruk. I vindkraftsplanen tar kommunen också ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk. 5

6 1.3 Nulägesbeskrivning Ulricehamn har idag fyra vindkraftverk som är i drift. Det minsta verket uppfördes i slutet av 1990-talet i norra delen av kommunen, strax norr om samhället Älmestad. Verket har en effekt av 225 kw och en navhöjd på 46 meter uppfördes tre vindkraftverk mellan Ulricehamn och Marbäck med en totalhöjd på 170 meter var och en sammanlagd effekt på 9 MW. Det dokument som tidigare har behandlat vindkraft i kommunen är gällande Översiktsplan 2001 för kommunen som antogs av kommunfullmäktige Den reglerar vindkraftverksutbyggnaden på följande sätt: Med tanke på kommunens landskapsmässiga karaktär bör i första hand enstaka verk etableras som väl integreras i landskapet. Vid etablering av ett antal verk bör de i första hand placeras i grupper, i därför avsett område, istället för att vara spridda i landskapet. För att vindkraftsverken inte ska störa och stjäla vind från varandra, bör avståndet mellan verken vara sju gånger turbindiametern, dvs ca meter. För att verken ska upplevas positivt i landskapet är utformningen viktigt. Använd ljus diskret färg på torn och rotor, ingen kommersiell reklam på verken, inkoppling på elnätet ska ske via markkabel. När det gäller grupper av verk så bör eftersträvas att verken får samma storlek, färg, typ och samma antal rotorblad samt samma rotationshastighet och riktning. Befintligt vindkraftverk i Ulricehamns kommun i Älmestad Enligt Översiktsplanen använder invånaren i Ulricehamns kommun 25 MWh/år. Detta ger en total elförbrukning av 555 GWh/år för hela kommunen inkluderat industrin vilket motsvarar att kommunen behöver ca 60 vindkraftverk på 3 MW om man räknar att dessa producerar ca 10 GWh/år och verk och man ska vara självförsörjande på energi. 6

7 2 Förutsättningar för vindkraftutbyggnad 2.1 Allmänt om vindkraftverk Rotordiameter Diametern på snurran som sitter på vindkraftverket. Snurran består av vingar/blad och bärarmar. Totalhöjd Höjden från marken eller vattenytan upp till vingspetsens högsta möjliga läge. Placering Vindkraftverk kan med fördel placeras i grupper för att utnyttja vindenergin bättre. Hittills har endast ett verk byggts i kommunen, men intresset för att bygga grupper har ökat på senare tid. Grundläggning Grundläggning på land är relativt okomplicerad och innebär små ingrepp i marken. Däremot innebär byggandet av tillfartsväg och kabeldragning till varje verk ingrepp i marken, ofta över längre sträckor. Detta kan påverka t ex vattenföring och fornlämningar. Några höjdbegrepp för vindkraftverk Begrepp Vindkraftverk Kraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk energi. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelser till elektrisk energi. Vindkraften producerar el när det blåser mellan 3-25 m/s men är som mest effektiv vid vindstyrkor på 12 m/s. Navhöjd Höjden från marken eller vattenytan upp till turbinens nav på vindkraftverket. Anslutning till elnät Utbyggnad av vindkraft ställer stora krav på elnätet. Näten idag är huvudsakligen byggda som distributionsnät och är inte dimensionerade för att ta emot elproduktionen från vindkraften. Detta gör att det både behöver byggas nytt och byggas om. I kommunen ansvarar elnätföretagen Östra Kinds Elkraft, Vattenfall, Ulricehamns Energi, Falbygdens Energi och Herrljunga Energi för leveransen av elkraft. Svenska Kraftnät har tagit fram riktlinjer för hur vindkraftsanläggningar ska anslutas till elnätet. Dessa riktlinjer beskriver bland annat de villkor som gäller för att få ansluta till stamnätet. Placeringen av en ny ledning är lika viktig för hur utbyggd vindkraft påverkar landskapet som placeringen av själva vindkraftverken. Ledningens storlek och kapacitetskrav är beroende av framtida antal vindkraftverk och deras effekt. En ny ledning med 40 kv innebär att ca 30 MW effekt kan installeras. Det motsvarar ungefär 10 verk. Mer långsiktigt är att bygga minst en 130 kv ledning som kan hantera ett större antal verk. 7

8 Rivning När vindkraftverket är uttjänt och om det inte ersätts med ett nytt, rivs det relativt enkelt. Efter nedmontering, borttransport och materialåtervinning återstår endast fundamentet. Naturen är därmed i stort sett opåverkad, vilket är unikt jämfört med andra elproduktionsanläggningar. Det pågår för närvarande en utredning med stöd från Energimyndigheten angående dels den ekonomiska ansvarsfrågan, dels kostnaden för nedmontering av vindkraftverk Utveckling av vindkraftverk Utvecklingen under det senaste decenniet har gått mot allt större kommersiella kraftverk med högre effekt. Idag byggs kraftverk på upp till 3 4 MW på land. Ett sådant kraftverk har en navhöjd på ca 90 meter och rotordiametern är ca 100 meter, totalhöjden för detta verk blir cirka 150 meter. Anmälan Kommunens miljönämnd Vindkraftverk som inkl rotorblad är högre än 50 meter eller en gruppstation med två eller flera vindkraftverk. Varken tillstånd eller anmälan Enstaka vindkraftverk som inkl rotorblad är lägre än 50 meter Plan och bygglagen Bygglov Bygglov krävs om något av vidstående förhållanden gäller. Rotor > 3m högre än 20 meter över mark närmare tomtgräns än verkets höjd fast monterat på byggnad Bygglov krävs inte Om inget av förhållanden ovan gäller eller om tillstånd krävs eller söks enl. miljöbalken Vindveto Kommunens tillstyrkan krävs vid miljötillstånd för anläggning för vindkraft, från och med den 1 aug 2009, enligt en ny bestämmelse i miljöbalken (16 kap 4 ). Handläggning av vindkraftsärenden: Tillstånd Två vindkraftverk som inkl. rotorblad är högre än 150 meter eller gruppstation med minst sju vindkraftverk, som vart och ett inkl rotorblad är högre än 120 meter. Tillkommande vindkraftverk som vid successiv utbyggnad inom ett område överskrider tillståndsgränsen i hela området. Avsikten är att bibehålla kommunens inflytande över vilka ändamål mark- och vattenområden är mest lämpade för men samtidigt ta bort dubbelprövningen enligt MB och PBL. Tillstånd inte kan ges förrän kommunen har tillstyrkt ansökan. Undantaget gäller att regeringen kan tillåta vindkraftsanläggningar, som från nationell synpunkt är synnerligen angelägna att komma till stånd. Skäl för att inte tillstyrka en ansökan kan exempelvis vara att den inte stämmer överens med kommunens översiktsplan eller att området behöver regleras i en detaljplan. 8

9 2.2 Hälsa Buller En dominerande del av ljudet från ett vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Men marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig. Hur vi uppfattar ljud från vindkraftverk varierar kraftigt. Det beror på variationer i vindens styrka, de meteorologiska förhållandena i övrigt och att andra ljud kan dölja ljudet från verken. Naturvårdsverket anger som riktlinjer att buller från vindkraftverket inte får överskrida ekvivalent ljudnivå 40 db(a) vid bostad under någon del av dygnet. Skuggor De skuggor som bildas av vindkraftverk är svepande, roterande skuggor från vingarna som rör sig snabbt och kan utgöra olägenheter i omgivningarna. Det är de långa växlande skuggorna som uppstår vid lågt stående sol som är mest störande. Skuggor är uppfattbara upp till 1,5 km avstånd men då som en diffus ljusförändring. Risken för skuggstörningar finns då vindkraftverken placeras från nordost över syd och till nordväst om bostäder. För att minimera att boende vid vindkraftverk drabbas av skuggor finns möjlighet att installera skuggreglering av vindkraftverken. Luft och klimat Då vindkraftverken är en ren och förnyelsebar energikälla bidrar etableringen till att minska utsläppen av luftförorenande och klimatpåverkande ämnen jämfört med om samma mängd el skulle ha producerats med t ex fossila bränslen. 9

10 2.3 Vindenergikartering För att bestämma vindenergitillgången eller medelvinden på olika platser kan man kartera vindresursen. Detta betyder att vindarna på höjder för vindkraftverk beräknas för ett genomsnittsår så att energifångningen från ett tänkt vindkraftverk kan beräknas. Som komplement till de uppgifter som kan fås från vindkarteringen behöver vindtillgången vanligen bestämmas noggrannare med vindmätningar. Dessa görs för att få säkra uppgifter om vinden för att beräkna vindproduktionen, men också för att få uppgifter om turbulens som påverkar verkningsgraden av vindkraftverk. Länsstyrelsen i Västra Götaland lät 1999 göra en vindenergikartering för länet. Karteringen har sedan kompletterats och reviderats fortlöpande. Denna vindkraftsplan tillämpar en vindkartering på 103 meter höjd och vindförhållandena i Ulricehamns kommun anses vara goda, vilket illustreras av nedanstående karta över den beräknade årsmedelvinden på 103 meters höjd. Ett av Energimyndighetens kriterier för att klassa ett område som riksintresse för vindbruk, är att det skall blåsa mer än 6,5 m/s. I Ulricehamns kommun är det endast i Ätradalen och runt sjön Åsunden som den beräknade vindenergin på 103 m understiger 6,5 m/s. I större delen av Ulricehamns kommun bedöms därför förutsättningarna för vindbruk vara goda. 10

11 2.4 Riksintresse för vindbruk I maj 2008 tog Energimyndigheten beslut om riksintresseområden för vindbruk. Riksintressen är särskilda områden eller anläggningar som har ett stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Åtgärder som påtagligt kan komma att skada ett riksintresse får inte komma till stånd. Ett utpekande av riksintresse innebär ett anspråk på att ett område antingen ska bevaras eller nyttjas på ett visst sätt. Olika centrala verk som Naturvårdsverket, Trafikverket, Fiskeristyrelsen o.s.v. har enligt Miljöbalkens 3:e kapitel att ange områden som man bedömer vara av riksintresse. Vindbruk är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse enligt MB 3 kap 8, dvs områden särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion. I denna vindkraftsplan tar kommunen ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk. Ytor markerade med grått på kartbilden visar områden som i maj 2008 har utpekats av Energimyndigheten som riksintressen för vindbruk. 11

12 2.5 Naturmiljö Ulricehamns domineras av stora områden med produktionsgranskog. Det finns i detta landskap avsnitt med förhöjda naturvärden. I stora drag kan dessa naturmiljöer beskrivas enligt följande: Odlingslandskap - i denna mellanbyggd på kanten av småländska höglandet och i randen av västgötaslätten finner vi ett varierat och stundom ålderdomligt odlingslandskap. Av särskilt intresse kan nämnas de stäppartade torrängar som finns i de riksintressanta Ätradalen och Hössnadalen. I odlingslandskapet förekommer det också ett stort antal kalkpåverkade rikkärr med en värdefull flora. Lövskogar - Större ädellövskogsområden finns framförallt i anslutning till de stora sjöarna Åsunden Yttra Åsunden och Sämsjön. Dessa är på många håll lundartade med en rik fältflora t ex lungört och gulsippa. Sumpskogar - Ulricehamn är mycket rik på sumpskogar. Flera av dessa är klassade som nyckelbiotoper enligt skogsstyrelsens inventering. Här finns ett flertal barrsumpskogar. Särskilt intresse utgör klibbalskogar som särskilt väster och norr om Tolken finns i större sammanhängande områden. Bitvis finns rikare partier med stort inslag av ask. Sjöar - Ulricehamn är en relativt sjörik (46 sjöar större än 5 ha) kommun: Åsunden och Torpasjön är de mest kända och är klassade som riksintresse för naturvården. Dessa är fiskrika och hyser bl a en god population av fiskgjuse. Både storlom och smålom, som båda häckar i kommunen, kan ses fiska i sjöarna. Vattendrag - Flera större åar, såsom Tidan, Viskan och Ätran har sina källflöden i Ulricehamn. Det finns även en stor mängd mindre vattendrag varav flera har strömmande partier. Vattendragen är viktiga för strömstare, forsärla, öring samt flodpärlmussla. Våtmarker - Det västliga läget i landet innebär en hög nederbörd och en låg avdunstning. Detta har skapat en stor mängd våtmarker där Komosse och Äramossen är de mest kända Natura 2000-områden Natura 2000-nätverket av EU:s mest skyddsvärda naturområden finns i alla medlemsländer för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns nära områden som utpekats som Natura områden. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 bygger på två EU-direktiv (Habitatoch Fågeldirektiven). Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med naturtyper och arter som är av gemensamt intresse för EU. Sverige har ansvar för att områden som ingår i Natura 2000-nätverket får den skötsel de behöver och att naturvärdena bevaras. I Sverige har Natura 2000-områden skydd i Miljöbalken, ofta i kombination med föreskrifter för naturreservat, olika typer av avtal med markägare etc. Det innebär att det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka de utpekade arterna och livsmiljöerna i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte om verksamheterna eller åtgärderna direkt hänger samman med eller är nödvändiga för den skötsel och förvaltning som behövs i området vilket beskrivs i respektive områdes bevarandeplan. I Västra Götalands län finns 408 Natura 2000-områden. Nätverket kan komma att kompletteras med flera områden, främst marina. I Ulricehamns kommun finns 32 utpekade Natura 2000-områden av varierande storlek, där Komosse (47 km 2 ) samt Ära- och Rullamossen (2,6 km 2 ) är de till ytan mest omfattande. De två sistnämnda är utpekade enligt fågeldirektivet. 12

13 Riksintressen för natur-, kulturmiljövård, friluftsliv och kommunikation Inom kommunen finns ett flertal områden som klassas som riksintresse på grund av deras natur- eller kulturmiljövärden eller av hänsyn till deras betydelse för friluftslivet. När ett område pekas ut som riksintresse för natur- eller kulturmiljövård, så innebär detta att området ska skyddas så långt möjligt mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön respektive friluftslivet. För riksintresse friluftsliv se bilaga 1. Väg 40 och förstudieområdet för Götalandsbanan är utpekade som riksintressen för kommunikationer.

14 2.7 Övriga intressen I Ulricehamns kommun finns många bevarandeintressen som inte klassas som riksintressen såsom värdefulla kulturlandskap, värdefulla skogsområden samt områden som är viktiga för friluftsliv och turism. De presenteras i de kartorna i bilagorna. 2.8 Stora opåverkade områden I Ulricehamns kommun finns områden som av Länsstyrelsen utpekats som stora opåverkade områden enligt 3 kap. 2 i Miljöbalken. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. I kommunens översiktplan finns inte stora opåverkade områden redovisade, men som framgår av ovanstående karta har Länsstyrelsen identifierat drygt två tredjedelar av kommunens yta som opåverkade områden. Kartan nedan visar stora opåverkade områden enligt Länsstyrelsens bedömning. 14

15 2.9 Tysta områden Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram ett underlag för kommunerna i länet som visar var det förekommer buller, såsom väg-, tåg- och flygplansbuller, och där bullernivåerna överskrider 30 dba (se kartan). De områden som inte är bullerstörda enligt denna inventering presenteras på nedanstående karta som möjliga tysta områden. Buller från eventuella motorbanor, skjutbanor och dylikt beaktas således inte. 15

16 2.10 Landskapsanalys En landskapsanalys är en metod för att ta fram kvaliteterna i ett landskap och kan användas både för att bevara och för att utveckla ett landskap. En mycket viktig aspekt att studera när man ska etablera vindkraft är landskapsbilden. Hur man upplever ett landskap är subjektivt, eftersom man tolkar landskapet utifrån sina egna erfarenheter och behov. Det är ändå nödvändigt att försöka beskriva och analysera landskapets olika karaktärer och värden för att ta reda på hur tåligt eller sårbart det är för vindkraftsetableringar. På så sätt kan man hitta platser i landskapet som bedöms vara lämpliga för vindkraft och givetvis även landskap som är alltför sårbara. Vid en landskapsanalys bör man studera landskapets värden. När många människor uppfattar något som värdefullt, kan man tala om allmänna värden. Sådana värden kan vara kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden eller vetenskapliga värden kan vara värdefulla fornlämningar eller biotoper, det vill säga livsmiljöer för djur och växter. Upplevelsevärden handlar om att olika landskap ger upphov till olika känslor som till exempel igenkännande, nyfikenhet, hemkänsla och beundran. Människor upplever således landskapet olika eftersom de har olika bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar. Bruksvärden handlar om hur områden kan användas för exempelvis jordbruk, undervisning eller turism. Den geografiska fördelningen av de olika landskapskaraktärerna i Ulricehamns kommun redovisas i följande text. 16

17 Beskrivning Ätrans vattensystem Detta område kännetecknas av sina grunda sjöar och delvis meandrande, delvis uträtade vattendrag med litet fall och låg flödeshastighet, omgivna av flacka alternativt småkuperade, ofta fuktiga betes- eller slåtterängar. Ätrans vattensystem berörs av starka bevarandeintressen, t ex i form av Ätrandalen där det är småkuperat odlingslandskap med slänter som består av barrträd och lövträd, Hössnadalen som är ett flackare landskap och består av gammal sjöbotten där lövträden dominerar i dalsänkorna medan granen återfinns högre upp på kullarna. I området finns Natura 2000 och naturreservat. Karaktären är regionalt unik. Bedömning Trots områdets relativa storskalighet och ganska låga komplexitet kan exploateringar i alltför nära anslutning till vattendraget komma att visuellt skada områdets karaktär. Etablering av verk på höjderna påverkar också landskapet men en måttlig utbyggnad bedöms vara acceptabel och kan därför förespråkas framför etableringar i dalsänkorna. 17

18 Beskrivning En mycket markerad och signifikant höjdrygg, till allra största delen täckt med lövskog. Området är relativt småskaligt och högkomplext sett i sina mindre beståndsdelar, medan kullen som helhet framträder som ett storskaligt objekt betraktad utifrån lägre delarna av kommunen såsom Åsunden. Rude kulle skyddas i sin helhet av riksintressen för natur- och kulturmiljövården. Den har också rekreativa värden. Värdet ur landskapsbildssynpunkt ligger till stor del i kullens solitära placering och karaktär av landmärke, varigenom den på ett tydligt sätt bryter av ett annars flackt område, med en positiv omväxlingseffekt som resultat. Rude kulle Bedömning Rude kulle och dess nära omgivning bedöms inte vara en lämplig plats för en vindkraftetablering med tanke på dess natur- och kulturmiljövärden samt den oacceptabla landskapsbildspåverkan. Rude kulle från Marbäcksviken 18

19 Beskrivning Denna landskapstyp är varierande (har hög komplexitet) och huvudsakligen småskalig i sin struktur. Betade marker varvas med såväl mindre skogspartier som uppodlade fält. Topografin är relativt kuperad. Det finns bitvis intressen för natur- och kulturmiljövård i detta område, som ofta även har rekreativa värden. Småskaligheten och den höga komplexiteten gör landskapsbilden tilltalande. Mosaiklandskap Bedömning Även om mosaiklandskapet karakteriseras av en viss småskalighet är denna inte så utpräglad att vindkraft skulle innebära en stor visuell skalkonflikt. Vindkraftverk uppe på höjderna kan komma att synas på långt avstånd, men samtidigt är detta ett logiskt läge med tanke på de åtminstone lokalt goda vindförhållandena 19

20 Beskrivning Den omväxlande övergångszonen utgörs av skogklädda höjder och däremellan dalar och sänkor med öppen hävdad mark, lövskogar eller långsträckta sjöar. Komplexiteten är mycket hög och överblickbarheten stor, vilket ger landskapet storslagna vyer och perspektiv, såväl från dalgångarna som från höjderna. Inslaget av långsträckta lövskogar förstärker landskapets unika prägel. Övergångszon från odlings- och lövskogsmarker till skogsbygd dominerad av stora sjöar Bedömning Etableringar av vindkraftverk i denna miljö skall i första hand hänvisas till de skogklädda höjderna eftersom stora vindkraftverk som skalreferens skulle förta dramatiken i topografin och hota balansen mellan naturlandskapet och det odlade landskapet. Översiktsbild över stor sjö och övergång från odlingslandskap- och lövskogsmarker till skogsbygd. 20

21 Beskrivning Detta område kännetecknas av en mestadels skogsklädd och backig terräng. Även om skogsområdena i sig är tämligen homogena och storskaliga är topografin komplex och småskalig. Små odlade ytor, insprängda i skogen, ökar ibland landskapsbildens komplexitet. Skogsbygden är till viss del förknippad med intressen avseende naturvård och rekreativa intressen. Bedömning Den visuella tåligheten för ingrepp av typen vindkraft anses vara hög då skogen till stor del skymmer ingreppen. Man bör dock beakta att sedda från öppna områden kan mindre tilltalande visuella effekter uppstå med vindkraftverk som sticker upp över trädtopparna. Terrängens varierande höjdprofil kan också göra att verken inom en eventuell grupp hamnar på olika höjd, vilket riskerar att ge ett rörigt intryck. Vid etableringar i denna karaktär är det viktigt att iaktta försiktighet i anslutning till de öppna odlingsområdena samt att undvika områden som är av större betydelse för miljövård och friluftsliv. I övrigt bör skogsbygden vara ett visuell sett lämpligt alternativ för vindkraftetableringar. Ulricehamns kommun består till stor del av skogslandskap där marken inte är skyddad av andra bevarandeintressen. Kuperad skogsbygd Kuperad skogsbygd 21

22 Beskrivning Denna landskapstyp kännetecknas av flacka landskap med låga buskar och träd. Områdena är ofta otillgängliga och erbjuder en varierad biotop. Myrmarkerna skyddas också ofta av någon form av områdesskydd. I kommunen finns Komosse som är en stor myrmark och skyddad av Natura Komosse ligger högt, ca 350 meter över havet och hela området är ca 47 km 2 ödslig vildmark med olika typer av myrar, vattendrag, skogsområden och fastmarksöar. Myrmark Bedömning I och med att området är flackt och endast har låg vegetation samt innehåller många olika biotoper och är oexploaterat är landskapet extra känsligt för storskaliga ingrepp. Vindkraftverk kan synas på långa avstånd från stora öppna myrmarker. Myrmark 22

23 Sammanfattning Olika landskap tål vindkraftverk olika mycket. Kommunens uppfattning är att mest känsligt är stora, ödsliga, vildmarksbetonade områden med storslagen landskapsbild dvs vyer. I Ulricehamn utgör Komosse ett sådant område. Området berör direkt Tranemo, Ulricehamns och Jönköpings kommuner samt Västra Götalands och Jönköpings län och beskrivs närmare i kapitel 3.6. Minst känsligt torde ett storskaligt åkerlandskap vara då det har en ganska industriell prägel. Ett mellanting är exempelvis Ätradalen. Ätradalen utgörs av ett relativt småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap rikt på olika naturmiljöer knutna till odlingslandskapet. Den mest intressanta landskapsbilden har man i området från strax söder om Dalum upp mot Humla där dalgången är relativt smal med en meandrande Ätran i en central roll i dalen. Både söder och norr därom blir landskapet mer storskaligt och därmed bedöms detta tåla mer av vindkraftverk än de mellersta delarna. 23

24 3 Analys 3.1 Hänsyn till bebyggelse Buller Buller från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk idag är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer av bladens passage genom luften. Det är främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som ljud från vindkraftverk kan uppfattas. Vid starkare vindar kan ljudet ofta maskeras av vindbrus från bland annat träd. Bullerstörningar Bullerstörningar från vindkraftverk kan ofta vara svåra att värdera, dels på grund av den skiftande karaktären på ljudet, vilket ger en varierad spridningsbild beroende på olika frekvensinnehåll och dels på grund av att ljud upplevs mycket olika av olika personer. Forskning och studier av medicinska effekter av vindkraftsbuller visar att en negativ attityd till bullerkällan ökar risken för störning, att risken att störas av vindkraftsljud var större om man såg vindkraftverk från sin bostad än om man inte kunde se några verk. Studier visar också att inga negativa hälsoeffekter kan kopplas direkt till vindkraftsljudet. Trots detta så kan det finnas risk för att psyko-fysiologisk återhämtning hindras, vilket på lång sikt kan leda till ohälsa. Naturvårdsverket skriver följande i sin information om buller från vindkraft: Upp till 20 procent upplevde sig som mycket störda vid ljudnivån 37,5-40 dba. Vid en ljudnivå på 40 dba för vindkraftljudet, är sannolikheten för störning 25 procent på landsbygd med låg bakgrundsnivå och 15 procent i område med villabebyggelse. Naturvårdsverket anser därför att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Skyddsavstånd/ Riktvärde Ingen myndighet har fastställt något skyddsavstånd från vindkraftverk till omgivande bebyggelse för skydd mot buller, utan detta prövas från fall till fall vid tillståndsprövningen. Det är riktvärdet för buller som styr hur nära bostäder vindkraftverk placeras. Det riktvärde som tillämpas för buller utomhus från vindkraftverk vid tillsyn och prövning är i de flesta fall 40 db(a) mätt eller beräknat som ekvivalentnivå vid bostäder. Även enligt etablerad rättspraxis i domar från Miljööverdomstolen ska en ekvivalent ljudnivå om 40 db(a) gälla som villkor utomhus vid bostäder, oavsett vilken tid på dygnet som störningen uppkommer. I de fall områden har pekats ut som extra känsliga i kommunen kan det vara aktuellt att tillämpa högre krav som 35 dba vid fasad. Detta gäller framför allt områden som är viktiga för friluftslivet. I Ulricehamns kommun bedöms Komosse naturreservat vara ett sådant område. Skuggpåverkan Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. När vindkraftverk skall etableras bör dock Boverkets rekommendation för riktvärde inte överskridas vid bostadsbebyggelse. Detta innebär att verken ska placeras på så vis att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte överstiger 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år eller 30 minuter/dag, vid befintliga uteplatser, eller om sådana saknas i ett område om 5x5 meter intill befintliga bostadshus. Den faktiska skuggeffekten går inte att beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. Det vanligaste är dock att man räknar på den astronomiskt sett maximalt möjliga skuggeffekten ( worst case ) som är den teoretiskt beräknade tid då solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, rotorytan står vinkelrätt mot solinstrål- 24

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun

Läs mer

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Förstudie. Siene Vindkraftspark Förstudie Siene Vindkraftspark Augusti 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Miljöanmälan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

förvaltning/avdelning/enhet

förvaltning/avdelning/enhet Bygglov för gårdsverk Bygglovsregler för vindkraftsverk. Vad säger miljöbalken? Andra tillstånd som kan krävas. Definition av gårdsverk. Hur söker jag bygglov för gårdsverk? Vad prövas i bygglovet? Hässleholms

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32 Vindkraftspolicy 1.1 Inledning Syftet med denna policy är: att förenkla handläggningen av etableringsärenden rörande vindkraft att klargöra vilka områden i kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Nyhetsbrev 9. Vitberget

Nyhetsbrev 9. Vitberget Välkomna att ta del av Vindkrafts nionde nyhetsbrev för planerad vindkraftanläggning. Via nyhetsbrev informerar Vindkraft närboende och övriga om projekt. Länsstyrelsen har nu påbörjat handläggningen av

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008 Samråd 17 april 2009 enligt MB med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9,

Läs mer

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 VINDBRUK Bollebygds kommun Västra Götalands län Samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning 2010-11-04 rev. 2010-11-08 Samrådshandlingen godkändes av kommunstyrelsen 2010-11-04

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson VINDKRAFT Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson Datum: 2009-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.2 Organisation...

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Vindkraft Bilaga 4 till översiktsplan

Vindkraft Bilaga 4 till översiktsplan KS 163-2013/6 Vindkraft Bilaga 4 till översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 SAMRÅD 4 april 2014 4 juni 2014 Innehållsförteckning Inledning 2 Nuläget 2 Riksintresse 3 Prövning 3

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Energi och vindkraft. Mål och riktlinjer

Energi och vindkraft. Mål och riktlinjer Energi och vindkraft Mål och riktlinjer En ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från energiverksamheten ska begränsas. Lokala energitillgångar ska utnyttjas

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Vi beklagar att vi inte lyckades ordna ett informationsmöte innan start av anläggningsarbetena. Presentation Kallade (genom inbjudan) Vardar

Läs mer

Vindkraftspolicy för Jönköpings kommun. Godkänd i kommunfullmäktige 2008-10-02 Reviderad 2011-02-02 utifrån ny lagstiftning

Vindkraftspolicy för Jönköpings kommun. Godkänd i kommunfullmäktige 2008-10-02 Reviderad 2011-02-02 utifrån ny lagstiftning Godkänd i kommunfullmäktige 2008-10-02 Reviderad 2011-02-02 utifrån ny lagstiftning Foto: Jönköpings kommun Fotografierna på framsidan visar vindkraftverk på Visingsö. Layout: Linda Tubbin Förord I takt

Läs mer

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag ANTAGANDEHANDLING Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag 1. Bakgrund och utgångspunkter Syftet med vindbruksplanen är att visa på förutsättningarna för ny vindkraft i Östra Göinge kommun och att

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Om Vindkraft. Vindkraftverk, anläggning som omvandlar

Om Vindkraft. Vindkraftverk, anläggning som omvandlar Vindkraft Solberg Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Vindkraftsplan Ydre kommun

Vindkraftsplan Ydre kommun Vindkraftsplan Ydre kommun Samrådshandling Februari 2011 1 Förord Ydre kommun har upprättat ett förslag till vindkraftsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott tog 2009-12-07 beslutet att ansöka om stöd till

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Gabrielsbergets vindkraftpark - kontrollprogram med avseende på fåglar Kontrollprogrammet kommer att behandla habitatförluster och störningar för häckande fåglar samt påverkan på flyttande fåglar. Nedan

Läs mer

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Vindkraft tillägg till översiktsplanen 2010 för Oxelösunds kommun

Vindkraft tillägg till översiktsplanen 2010 för Oxelösunds kommun Antagandehandling Datum Diarienummer 2013-01-09 Dnr PLAN 2010/4 Vindkraft tillägg till översiktsplanen 2010 för Oxelösunds kommun Antagandehandling Oxelösund, januari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING

Läs mer