n KOMMUNSTYRELSENS KONTOR

Transkript

1 n KOMMUNSTYRELSENS KONTOR U Kommunstyrelsens kontor SÖDERTÄLJE KOMMUN Tjänsteskrivelse Cecilia Mårtensson Näringslivs- och infrastrukturstrateg SÖDERTÄLJE KOMMUN. Ko_n:r:'~_nstYlelsen 2DD? Dnr Or/4(Jt jrnr t) 'Y I fj"!j t Kommunstyrelsen Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser (SOU 2007:70) Sammanfattning av ärendet I juni 2006 tillsattes en särskild utredare, Christina Rogestam, får att se över det svenska flygplatssystemet. Syftet med översynen har varit att, med utgångspunkt i de transportpolitiska målen, lämna fårslag till inriktning och prioriteringar av det långsiktiga statliga ansvaret får flygplatser. Flygplatsutredningen är nu skickad på remiss och regeringen vill ha synpunkter på fårslagen eller materialet som finns med ibetänkandet. Södertörnskommunerna har valt att svara gemensamt på remissen. Sammanfattning av yttrandet Sammanfattning Södertörnskommunerna har i Regionalt utvecklingsprogram för Södertörn gemensamt pekat ut Arlanda och Skavsta som två mycket viktiga målpunkter får regionen. Södertörnskommunerna stödjer fårslaget att peka ut Arlanda som nationellt strategisk flygplats. Skavsta bör pekas ut som nationellt strategisk flygplats. Skavsta var under 2006 landets tredje största flygplats i antal årspassagerare. Lågprisflyget på Skavsta kompletterar flygtrafiken vid Arlanda och Bromma. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens kontors tjänsteskrivelse den 23 november 2007 Södertörnkommunernas fårslag till yttrande till Näringsdepartementet Sammanfattning av Framtidens flygplatser - utveckling av det svenska flygplatssystemet (sidorna 11-16) Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer Södertälje E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 2 Kommunstyrelsens kontors forslag till kommunstyrelsen: Yttrandet skickas till Näringsdepartementet i enlighet med bifogat fårslag. Beslutet expedieras till: Näringsdepartementet (yttrandet) Akten

3 SALE :", ~:"'~ NYKVARN Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser Sammanfattning Södertörnskommunerna har i Regionalt utvecklingsprogram för Södertörn gemensamt pekat ut Arlanda och Skavsta som två mycket viktiga målpunkter för regionen. Södertörnskommunerna stödjer förslaget att peka ut Arlanda som nationellt strategisk flygplats. Skavsta bör pekas ut som nationellt strategisk flygplats. Skavsta var under 2006 landets tredje största flygplats i antal årspassagerare. Lågprisflyget på Skavsta kompletterar flygtrafiken vid Arlanda och Bromma. Södertörn samarbetar Totalt omfattar Södertörn åtta kommuner - Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn, Huddinge, Tyresö, Haninge och Nynäsharnn. Idag är hela Södertörn en del av Stockholmsregionen och har drygt invånare. Södertörn tillhör Stockholms arbetsmarknads- och bostadsregion och det ekonomiska utbytet är starkt. Södertörnskommunerna har inlett ett gemensamt arbete genom att ta fram utvecklingsprogram för Södertörn. Syftet med utvecklingsprogrammet är att identifiera gemensamma frågor där det finns ett mervärde för kommunerna att samverka. Arlanda och Skavsta prioriterade målpunkter Infrastruktur är ett fokusområde inom Södertörns utvecklingsprogram. Inom fokusområdet föreslås dels prioriteringar av viktiga investeringar och dels förbättringar i trafikeringen för att nå viktiga målpunkter i regionen. Syftet är att underlätta för en gemensam bostads-, utbildnings- och arbetsmarknad i hela Stockholm och Mälardalsregionen samt att underlätta tillväxten på Södertörn. Två av de målpunkter som har prioriterats i detta arbete är tillgängligheten till flygplatserna Arlanda och Skavsta. Tillgängligheten till flygplatserna är av avgörande betydelse för regionens framtida utveckling. Näringslivet är starkt beroende av snabba förbindelser med båda flygplatserna. Det är mycket viktigt att kommunikationerna till flygplatserna förbättras, framförallt när det gäller den spårbundna trafiken men även för biltrafiken. För biltrafiken är det avgörande att Förbifart Stockholm byggs för att förbättra kommunikationen över Saltsjö - Mälarsnittet. Arlanda nationellt strategisk flygplats Södertörnskommunerna stödjer förslaget att peka ut Arlanda som nationellt strategisk flygplats. Skavsta som nationellt strategisk flygplats Vidare anser Södertörnskommunerna att även Skavsta bör vara utpekat som en nationellt strategisk flygplats. Skavsta var under 2006 landets tredje största flygplats räknat i antalet passagerare. Antalet årspassagerare är 1,8 miljoner vilket vida överstiger kriteriet om att den totala årliga passagerarvolym ska överstiga passagerare. Den speciella inriktningen mot lågprisflyg innebär att Skavsta kompletterar flygtrafiken på Arlanda. Det har därmed ingen större betydelse att flygplatserna ligger nära varandra. Skavsta

4 har beroende på sin speciella inriktning ett mycket stort upptagningsområde som inte är järnfårbart med andra flygplatser. Vilket bidrar till att flygplatsen borde uppfylla nyttokriteriet. Det är av största vikt att Skavsta pekas ut som nationell flygplats då det påverkar planering och finansiering av den övriga infrastrukturen omkring flygplatsen. I Banverkets pågående arbetet medjärnvägsutredning får Ostlänken planeras huvudbanan gå via Skavsta. Då hela Götalandsbanan är byggd innebär detta att Skavsta kommer att vara en station på den nya stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Genom att Skavsta blir en nationellt viktig flygplats kan Banverket och Vägverket i sina investeringsplaner prioritera de investeringar som krävs får att fårbättra flygplatsens tillgänglighet. Att peka ut Skavsta som nationellt strategisk flygplats bidrar till måluppfyllelse inom de i betänkandet centrala delrnålen: tillgänglighet, regional utveckling, god miljö ochjärnställt transportsystem. För kommunerna på Södertörn Katarina Berggren Botkyrka kommun Gilbert de Wendel Haninge Kommun Leif Zetterberg Nykvams kommun Ilija Batljan Nynäshamns kommun Bo Trygg Huddinge kommun Lennart Kalden~n Salems kommun Anders Lago Södertälje kommun Berit Assarsson Tyresö kommun

5 Fra mtidens flygplatser - utveckling av det svenska flygplatssystemet fi -Ii- STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR BETÄNKANDE AV FLYGPLATSUTREDNINGEN SOU 2007:70!iliiJit.4&Wiii.JL W6idEifJ\dDUI~a.d!Jf'S'i... t'mfll I i,!, I':,,:,:,>,:'. " : '.. " I,, ~~tiij" et~:':&t~~;,ze,~ i l

6 Sammanfattning Uppdraget Mitt huvuduppdrag har varit att genomföra en översyn av det samlade svenska flygplatssystemet med syfte att lämna förslag till inriktning och prioritering av det långsiktiga statliga ansvaret för flygplatser i Sverige. Uppdraget har omfattat samtliga flygplatser, det vill säga både statliga, kommunala och privata, som i dag har linjetrafik. I uppdraget har ingått att analysera förutsättningar för och effekterna aven omfördelning av ansvaret för statliga och kommunala flygplatser samt att lämna förslag till en robust och långsiktig finansieringsmodell för det samlade flygplatssystemet. Vidare har det ingått i mitt uppdrag att belysa Luftfartsverkets roll som statlig infrastrukturhållare för flygplatser samt att redovisa förutsättningarna för och konsekvenserna av alternativa verksamhetsformer - både i förhållande till de transportpolitiska målen och. till de företagsekonomiska krav som i dag finns på verket. Utgångspunkter Den grundläggande utgångspunkten för mitt utredningsarbete har varit att statens engagemang kring flygplatserna ska utformas så att det bidrar till transportpolitisk måluppfyllelse. Begreppet tillgänglighet och dess definition är viktigt för att bedöma flygets bidrag till måluppfyllelsen., För att uppnå de transportpolitiskarnålen krävs, en samordning mellan.rrafikslagen och en annan viktig utgångspunkt.för mitt j arbete och mina förslag har därför varit. behovet"i;'av;ts~verkati ~!rnella:n trafikslagen och mellande statliga aktörerna.. Den statliga investeringsplaneringen och infrastrukturens utbyggnad inom väg- och järnvägssektorn kommer enligt min upp 11 liii~,~ m\i===.!.'\!l.iiii"li.i.ii. 2.lIII!lIill'aJ. ~;i'pdri.---"liiililiii."iii. _1!lI!IlI1[i~j i :~"i ' j,~..!,i :~~f ;i 1 >'.: i i ''-11II ~~11I!Il1IJI1 I' I.,11.,"1'1-' _.1' \',1',,';111 ~'I'I' 1., " 1 1IIIII'il~'I- 1'1 11,111.I 11_lrl'j~J1iWl~~n'I,,,.~!,!! \ ".

7 Sammanfattning SOU 2007:70 fattning att i hög grad påverka utvecklingen av det totala transportsystemet och jag har därför kartlagt hur nuvarande investeringsplaner kan tänkas påverka framtida restider och resmöjligheter inom de olika trafikslagen och den inbördes relationen mellan dessa. ~~fbitpl~,ti~~mtj;rihmjldiqg:1f!!,g,~mi~ltj[~t~if1!,tl!tl$,(jkli~ Uilrit$.-"j:."b,.. ',L, '.' ",'b;jiji:.~"""',. bl..,";',,j,',hj!,,c" 'l'lliai'ii.br<l;l~~d!ij'åf~~4ifrm"".-j"".f,.. '~ I'.t'5"'._ml~11Il!fmral,Iillle:0l'!~..,al"l!tl\l.!>.elt,~Ul~Ji;:)je::LU 'täliu\ti15::h1'!5'sy,l:jiill\jri;;r,"1'0'1'l\immao "~~!åj'g. Kategorisering av flygplatser Jag föreslår att samtliga flygplatser med linjetrafik delas m följande tre kategorier: l ~l~ nationellt strategiska flygplatser Pol:! regionalt strategiska flygplatser l~'l\l~~l övriga flygplatser. Utgångspunkten för kategoriseringen har va,rit respektive flygplats bidrag till den transportpolitiska måluppfyllelsen. För att kunna genomföra kategoriseringen har jag utgått från ett antal kriterier dä;("t[.a,fikypjy.m~id~ttl1iil~y~~.~\1~n~h~~~li.l'a~~l~j;,l<to.d,~.tb~) i~~~~förvissa flygplatser har jag därutöver baserat kategoriseringen på särskilda överväganden. Följa~~~ fl)::~platser bör enligt minu?pfattning ingå i kateg~rin 'fi~i$fjilf;j~o,yijbzf);;~:j!fj.jll~."ja flygplatser: Ji.!f'.~'t Arvidsjaur,.>r48ro:riiQ:ta, Kiruna, Landvetter, Luleå, Malmö, Umeå, Visby och Östersund För de nationellt strategiska flygplatserna bör staten garantera en ersättning som motsvarar 100 procent av det aktuella underskottet för driften av flygplatsen. För de flygplatser som ligger inom det bolagiserade luftfartsverket sker detta genom korssubventionering och för de flygplatser som inte är statligt ägda ges ersättningen via det statliga ersättningssystemet. I kategorin 'ffnegt<ji!i1frllf'~ flygplatser bör följande flygplatser ingå: Göteborg City, Gällivare, Hagfors, Halmstad, Hemavan, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kramfors, Kristianstad, Linköping, Lyckse1e, Mora, Oskarshamn, Pajala, RonnebnJ'51re~S:jja, Skellefteå, Sundsvall, Sveg, Torsby, Trollhättan, Vilhelmina, Växjö, Ängelholm, Örebro och Örnsköldsvik. För de av Luftfartsverkets flygplatser som klassificeras som regionalt strategiska kan man på sikt tänka sig ett alternativt huvudmannaskap. Genom ett regionalt/kommunalt/privat ägande

8 iiiiiiii,iliiii" Ii :0 SOU 2007:70 Sammanfattning ;'t.:;; ':J:? "";''[,:'1 ;:;/,:rrl:i :'i'~dii"~i' ~ i' kan arbetet med att utveckla flygplatsen ingå som en naturlig del i övrigt regionalt utvecklingsarbete. Den positiva trafikutvecklingen vid de flygplatser som under senare år övergått från Luftfartsverket till kommunal ägo talar för att ett ökat regionalt engagemang kan gynna både utvecklingen i regionen och vid själva flygplatsen. För de regionalt strategiska flygplatserna bör ersättningen från staten vara upp till 75 procent av det aktuella underskottet för drift av flygplatsen. Flygplatserna i Borlänge, Norrköping, Storuman och Västerås bör betraktas som övriga flygplatser. För dessa flygplatser bör ingen statlig driftersättning utgå. Jag föreslår en inledande nivå på den totala statliga ersättningen på 105 miljoner kronor. Luftfartsstyrelsen bör få i uppdrag att regelbundet, till exempel vart tredje år, följa upp och vid behov justera indelningen i de olika kategorierna. Beredskapsfrågor Jag föreslår att Luftfartsstyrelsens flygräddningscentral vid Käringberget i Göteborg får ansvaret för att på nationell nivå säkerställa att flygplatser öppnas för akuta ambulanstransporter på tider när den aktuella flygplatsen normalt är stängd.. Luftfartsverkets verksamhetsform Aktiebolagsformen omgärdas av ett enkelt, etablerat och allmänt känt regelverk. Min bedömning är att både den inre effektiviteten och möjligheterna för Luftfartsverket att utvecklas skulle förbättras vid en bolagisering. Möjligheterna att samverka med externa parter förenklas också avsevärt vid en bolagisering. Luftfartsverket bör därför den 1 januari 2009 ombildas till två fristående aktiebolag. I det ena bolaget bör förvaltningen och driften av de flygplatser som Luftfartsverket i dag driver ligga. I det andra bolaget bör flygtrafiktjänsten ligga. Il I flygplatsbolaget bör långsiktigt de flygplatser som Ii kategoriserats som nationellt strategiska och som i dag ligger i Ii Luftfartsverket ingå. Dessa flygplatser är Arlanda, Bromma, ~ Kiruna, Landvetter, Luleå, Malmö, Umeå, Östersund och Visby. 13

9 Sammanfattning SOU 2007:70 il l Vad gäller flygplatsen i Luleå bör endast driften ingå eftersom flygplatsen förvaltas av Fortifikationsverket. Möjligheten att till marknadspris sälja ut någon av Luftfartsverkets större flygplatser till regionala/kommunala/privata intressenter bör övervägas. Landvetter och Malmö skulle kunna vara sådana flygplatser. Om en utförsäljning inte genomförs bör flygplatserna långsiktigt ingå i bolaget. De flygplatser som i dag drivs av Luftfartsverket och som vid kategoriseringen hamnat i kategorin ~~!.~~;l~t J~g- ~ _~l~_l_m~å\w~~'-'f~l1l'~f1~m;rlw1 ~1l1r:as;ti~;tmd1B~~el~t!åJta~<f6iils"fl~gp~I[f~Sie"Mpåic'silk!tr~;Hänil~~i r.. :!f(l)i~~g~ji!~41~lftf~_ergmrt~~~~_~.i vilken takt "'"""OCh under vilka former detta bör genomföras anser jag bör vara en fråga för bolaget och de regionala intressenterna. De flygplatser som i dag ligger inom Luftfartsverket och som kategoriserats som regionalt strategiska är Jönköping, Karlstad, Ronneby, Skellefteå, Sundsvall, Ängelholm och Örnsköldsvik. Jag anser att det transportpolitiska uppdrag ~om Luftfartsverket har i dag i sin helhet bör föras över till det nya bolagen. Min bedömning är att detta enklast görs i form av ägardirektiv. I och med att verkets nuvarande uppgifter och transportpolitiska ansvar kommer att ligga fast innebär bolagiseringen inte någon förändring i denna del. Bolagets roll och grundläggande uppgift att vara en av de statliga aktörerna som tillhandahåller infrastruktur kommer att vara densamma. Nedan följer mina förslag i punktform: Samtliga flygplatser, med linjetrafik, bör delas in i de tre kategorierna nationellt strategiska, regionalt strategiska och övriga flygplatser. Flygplatser från vars centralorter man med bil eller kollektivtrafik kan resa till Arlanda på två timmar eller mindre bör kategoriseras som övriga flygplatser. Vissa flygplatser bör ingå i kategorin övriga flygplatser till följd av särskilda överväganden. Om en flygplats uppfyller de kriterier som fastställts för passagerarvolym och nytta, och inte kategoriserats som övrig flygplats, bör den betraktas som nationellt strategisk. 14

10 SOU 2007:70 Sammanfattning Samtliga flygplatser som inte faller inom någon av kategorierna nationellt strategisk eller övrig bör betraktas som regionalt strategiska. Kategorisering Nationellt strategiska flygplatser: Arlanda, Arvidsjaur, Bromma, Kiruna, Landvetter, Luleå, Malmö, Umeå, Visby och Östersund. Regionalt strategiska flygplatser: Göteborg City, Gällivare, Hagfors, Halmstad, Hemavan, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kramfors, Kristianstad, Linköping, Lyckse1e, Mora, Oskars hamn, Pajala, Ronneby, Skavsta, Skellefteå, Sundsvall, Sveg, Torsby, Trollhättan, Vilhelmina, Växjö, Ängelholm, Örebro och Örnsköldsvik. Övriga flygplatser: Borlänge, Norrköping, Storuman och Västerås. '-ri?e flygplatser s~m drivs av ~uftfart~~erk:t ~ch som ~lass.i, ficeras som regionalt strategiska bor pa sikt överga ull ~ regionalt/kommunalt/privat huvudmannaskap. I vilken takt och!, under vilka former detta ska ske bör vara en fråga för det _6bolagiserade verket och de regionala intressenterna. l:rsättningssyster.net För nationellt strategiska flygplatser bör staten garantera en ersättning som motsvarar 100 procent av det redovisade underskottet för drift av flygplatsen. För regionalt strategiska flygplatser bör ersättningen från staten vara upp till 75 procent av det aktuella underskottet för drift av flygplatsen. För flygplatser från vars centralorter man med bil eller kollektivtrafik kan resa till Arlanda på mellan 2 och 2,5 timmar bör den ersättning som beräknats i fördelningsmodellen minskas med 50 procent. För de flygplatser som kategoriserats som övriga flygplatser bör ingen ersättning utgå. Den totala ersättningen till icke-statliga flygplatser bör inled ningsvis uppgå till 105 miljoner kronor. 15 I Iii

11 Sammanfattning SOU 2007:70 Samordning och beredskapsfrågor I I il ;1 I! Investeringar på flygplatser där Rikstrafiken upphandlar merparten av den reguljära linjetrafiken bör föregås av ett samråd med myndigheten. Regionerna bör ta ett ökat ansvar för flygplatsinfrastrukturen vid planering, prioritering och fördelning av medel. Luftfartsstyrelsens flygräddningscentral bör få ansvaret för att säkerställa att flygplatser öppnas för akuta ambulanstransporter på tider när den aktuella flygplatsen normalt är stängd. Luftfartsverkets verksamhetsform /' Luftfartsverket bör den 1 januari 2009 ombildas till två fristående aktiebolag - ett bolag för flygplatsdrift och ett bolag för flygtrafiktjänst. Staten bör överväga att ta in privata minoritetsägare i flygplatsbolaget för att ytterligare främja effektivitet och utveckling. Inledningsvis bör förvaltning och drift av samtliga flygplatser som i dag ligger inom Luftfartsverket ingå i flygplatsbolaget. Långsiktigt bör förvaltning och drift av följande nationellt strategiska flygplatser ingå i bolaget: Arlanda, Bromma, Kiruna, Umeå, Visby och Östersund. Även driften vid flygplatsen i Luleå, som förvaltats av Fortifikationsverket, bör ingå i bolaget. En utförsäljning, till marknadspris, av Landvetter eller Malmö till regionala/kommunala/privata intressenter bör övervägas. Om en utförsäljning inte genomförs bör även dessa flygplatser långsiktigt ingå i bolaget. De flygplatser som kategoriserats som regionalt strategiska och som i dag ingår i Luftfartsverket bör vid lämplig tidpunkt övergå till regionalt/kommunalt/privat ägande. De aktuella flygplatserna är Jönköping, Karlstad, Skellefteå, Sundsvall, Ängelholm och Örnsköldsvik. Även driften vid Ronneby, som förvaltats av Fortifikationsverket, bör övergå till regionalt/kommunalt/privat ägande. Det transportpolitiska uppdrag som Luftfartsverket har i dag bör föras över till bolagen. Styrelserna i de nya bolagen bör tillsättas i god tid så att de kan agera som en tydlig part i ett tidigt skede av bolagiseringsprocessen.

12