Den svenska ekonomins och industrins konkurrenskraft i en ny, global ekonomi

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Den svenska ekonomins och industrins konkurrenskraft i en ny, global ekonomi"

Klara Lind
för 7 år sedan
Visningar:

1 Den svenska ekonomins och industrins konkurrenskraft i en ny, global ekonomi Vad har hänt sedan finanskrisen ? Arenagruppen, Daniel Lind, samhällspolitisk chef, Jusek

2 Fyra underlag 1. Ekonomisk Debatt, 3/2016: Svensk export komparativa fördelar och specialiseringsmönster sedan 1990-talet. 2. Ekonomisk Debatt, 6/2015: Sveriges konkurrenskraft i en värld av globala värdekedjor. 3. Ekonomisk Debatt, 8/2010: En input-output-analys av svensk ekonomi. 4. Ekonomisk Debatt, 7/2010: Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet. 5. Nya analyser t o m 2015.

3 Huvudbudskap 1. Teknologidriven strukturförändring kräver en ny karta. 2. Tillbaka till Adam Smith (och Erik Dahmén): tänk vertikalt. 3. Har politiska och geopolitiska implikationer. i. Frihandel ii. Konkurrenskraft iii. Produktivitet iv. Innovation v. Utbildning Genom att lyfta fram några exempel när den gamla kartan kan leda fel.

4 Från den andra till den tredje industriella revolutionen ü Förändrade produk.onsprocesser driver.llväxt och strukturomvandling ü Dessa drivs av teknologiski:en ü Från ångmaskin och järnväg.ll elektricitet och förbränningsmotorn ü.ll mikroelektronik och IT.ll robo.sering och digitalisering ü Från stora (ver.kalt integrerade) företag på na.onell bas ü.ll mer specialiserade enheter i globala värdekedjor ü och.ll starkare inhemska samspel mellan branscher ü Från interna hierarkier.ll marknadstransak.onen ü Från konkurrens mellan sektorer.ll konkurrens om ak.viteter

5 Den första och den andra frikopplingen Den första frikopplingen: ü ü ü ü ü Lägre transportkostnader gynnande järnvägen och ångfartygen Produk.on flyhade från hemmen.ll fabriker Men lokaliserades på eh fåtal platser (inom landet) Importsubs.tu.on och inhemska värdekedjor Möjliggjordes av ångmaskinen och blev lönsam av skalfördelar Den andra frikopplingen: ü ü ü ü ü ü IT lägre kostnader för kommunika.on och koordinering BäHre kombina.on av kunskapsintensiv produk.on i väst och låglöneproduk.on i öst Produk.onsprocessens olika delar behöver inte lokaliseras nära varandra Globala värdekedjor Handel med slutprodukter har övergåh i handel med arbetsuppgi:er Möjliggjordes av IT och blev lönsam av låga löner

6 Den nya globala ekonomin (1) ü Outsourcing, offshoring, globalt arbetsutbud ü Lägre transportkostnader ü Handelsliberaliseringar ü Nya konkurrensförhållanden Kina som världens fabrik Kan västvärlden upprätthålla full sysselsättning och fortsatt välståndsökning? Har västvärlden någon industri kvar om år? Vad behöver västvärlden politiken och parterna göra för att stärka konkurrenskraften?

7 Den nya globala ekonomin (2) ü Exporten har vuxit snabbare än BNP under lång tid. ü Utrikeshandeln domineras numera av insatsvaror. ü Exporten har blivit mer importberoende. ü Svensk export är mindre svensk. ü Varje exportprodukt ger därmed ett mindre bidrag till BNP. ü T ex: svensk export till Tyskland slutar som konsumtion i USA Sverige exporterar förädlingsvärden till USA via Tyskland, men detta syns inte i vedertagen handelsstatistik. ü Använda förädlingsvärdebaserad handelsstatistik för att förstå utrikeshandelns betydelse för tillväxt och sysselsättning.

8 Gammal karta. Horisontellt: avindustrialiseras Sverige? Industrialisering och avindustrialisering i Sverige, ,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Manufacturing employment (le:) Share of nominal GDP (right) Share of employment (right) Vedertaget synsätt: försämrad konkurrenskraft.

9 0,025 Gammal karta. Försämrad konkurrenskraft: Sveriges andel av världens bruttoexport. 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000

10 Ny karta. Nyväckt forskningsinriktning om vertikala samspelet inom och mellan länder 1. Analyser baserade på isolerade (horisontella) sektorer har blivit mindre relevanta och mindre trovärdiga. 2. Istället bör man fokusera på hur sektorer och länder samspelar för att producera slutprodukter. 3. Hur branscher och länder har växt samman i ett produktionssystem.

11 Ny karta. Vertikalt: avindustrialiseras Sverige? Källa: SCB och IER Antal anställda

12 Ny karta. Vertikalt: har Västeuropa avindustrialiserats/tappat i konkurrenskraft? , tusental Jordbruk Industri Tjänstesektor Total förändring Andel av sysselsä=ning Tyskland ,6 Frankrike ,7 Storbritannien ,5 Italien ,5 Spanien ,5 Nederländerna ,4 Belgien ,8 Sverige ,6 Danmark ,6 Finland ,7 Irland ,9 EU ,7

13 Ny karta. Vertikal konkurrenskraft: Sveriges andel av de löner och vinster som krävs under ett år för att producera världens industriprodukter. 0,140 0,120 0,100 0,080 0,060 0,040 0,020 0, ,010 0,009 0,008 0,007 0,006 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0,000 Sverige vs Tyskland (vä) Sverige vs USA (vä) Sverige (hö)

14 Gammal och ny karta. Sverige: komparativa fördelar/ industribranschers konkurrenskraft Komparativa fördelar: gammal och ny karta. Svenska industribranscher. Förändring ,0 RCA-index, bruhoexport 1,5 1,0 0,5 0,0-0,4-0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0-0,5 RCA-index, FV-export

15 Ny karta. Sverige: specialiseringsmönster RCA, fv-export, svenska industribranscher, ,50 2,30 2,10 1,90 1,70 1,50 1,30 1,10 0,90 Trä Kemi Annan icke-metall Metall Maskin Elektronik Fordon 0,70 0,

16 Ny karta. Exportens bidrag till värdeskapandet. Vertikal specialisering. 0,7 VAX-kvot: Förädlingsvärde/bru=oexport 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 Världens industri Sveriges industri Problemet med dubbelräkning har ökat

17 Gammal och ny karta. Hur internationellt konkurrensutsatt är olika branscher? Världsekonomin, procent, Öppenhet baserad på exportvärden (bru=oexport/ förädlingsvärde) Öppenhet baserad på förädlingsvärden (förädlingsvärdeexpor t/förädlingsvärde) Andel av världens bru=oexport Andel av världens förädlingsvärdeexport Primär sektor Industri Tex$l Trä och papper Kemi och metall Metall och transport IKT och elektronik Tjänstesektor Kommunika$on och handel Företagstjänster Hela ekonomin 27 20

18 Ny karta. Kinas andel av världens vertikala industriproduktion, ,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Kina USA Tyskland Euroområdet iphone

19 Några globala implikationer ü Euroområdet, USA och Kina ungefär lika stora industriproducenter. ü De rikaste länderna konkurrerar mindre med Kina, men mer med varandra. ü USA har mindre handelsunderskott med Kina, men större med andra länder. ü Globala obalanser: dollar vs renminbi. ü Handelsspänningar. ü Frihandel.

20 Gammal och ny karta. Värdeskapande i olika delar av produk_onsprocessen. Förädlingsvärde Högt Nu tal Lågt Standardisering Innova.on FoU Design SammansäHning Försäljning Marknadsföring E:erförsäljning Varumärke Uppströms Nedströms

21 Några insikter ü Regeringen bör slopa sih exportmål ü Regeringen bör ge SCB uppdrag ah ta fram förädlingsvärdebaserad handelssta.s.k ü Regeringen bör införa eh konkurrenskra:smål ü Stärka konkurrenskra:en i leendekurvans ändar ü Handelspoli.k är.llväxtpoli.k ü Import vik.gare för konkurrenskra:en ü Från fysiskt kapital.ll immateriellt kapital ü Ver.kala samspel vik.gare för konkurrenskra:en ü Bredare syn på innova.on ü Förankra värdeskapande ak.viteter ü Ökade krav på omställningsförmåga

22 Huvudbudskap 1. Teknologidriven strukturförändring kräver en ny karta. 2. Tillbaka till Adam Smith (och Erik Dahmén): tänk vertikalt. 3. Har politiska och geopolitiska implikationer. i. Frihandel ii. Konkurrenskraft iii. Produktivitet iv. Innovation v. Utbildning

23 Tack!

24 Avindustrialiseras världen? 0,29 Industrin i världsekonomin, andelar av världens förädlingsvärde, ,27 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0, Manufacturing, current prices Manufacturing, fixed prices Vilken karta gäller?

Relevanta dokument

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35