Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 9 3 Uppföljning, utvärdering och sida 9 utveckling 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. 2

3 Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Förhållningssätt under hela dagen: Vi är närvarande vuxna som är delaktiga och lyssnar och hjälper till där det behövs. Vår ambition som vuxna är att få bort ordet INTE i samtal där det inte behövs eller gör nytta. Detta gör vi genom att ersätta med positiva ord. Få barnen förstå att det finns olika upplevelser, alla tänker inte lika. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Utifrån mognad och förmåga får barnen ta ansvar. När allvarliga konflikter uppstår pratar vi även med barnens vårdnadshavare om det som skett. Barnen tränas i att lyssna på varandra. Ett nej är alltid ett Nej. Vår strävan är att ge alla barn chans till talutrymme. Barnen tränas tidigt i att hålla reda på sina kläder och tillhörigheter på förskolan. 3

4 Vår strävan är att genom vårt medvetna förhållningssätt se det unika/positiva hos varje barn och vuxen och visa genom vårt sätt att agera att olikheter är en tillgång i gruppen. Vi ställer samma krav på pojkar och flickor, vi ser barnet inte könet. Alla är lika viktiga i gruppen. Vi för dialog med barnen när vi hör ojämställda diskussioner, vi diskuterar och ifrågasätter oss själva. Vi hanterar frågor som uppstår på ett naturligt sätt, utan värderingar. Kompistema Vi startar upp läsåret med kompistema. Vi tar reda på vad ordet kompis heter på olika språk och gör en kompistavla utav detta. Vi använder oss av hur-frågor som t.ex. hur man är en bra kompis? Vi använder oss av bokprojektet Bockarna Bruse för att komma in på värdegrundsfrågor, empati. Vi pratar om olika känslor (rädsla, glädje mm). Fadderbarn: Vi uppmärksammar vårt fadderbarn från Argentina för att delge empati och förståelse. Material: Olika dockor (kön o färg) Pussel som visar etnisk tillhörighet och funktionshinder. Böcker - bokpåsar Duplogubbar Jordglob Flaggor mm. Värdegrund: Vi kommer att reflektera och diskutera mycket kring värdegrundsfrågor. Vi håller plan för likabehandling och kränkandebehandling levande samt uppmärksammar FN-dagen och barnkonventionen. Vi lär om våra olika kulturer, vad man äter? Vilka traditioner finns? mm. Vår ambition är att väcka tankar, idéer och tillvägagångssätt för att profilera oss som interkulturell/mångfaldig förskola/avdelning då vi alla brinner för detta samt att utveckla oss pedagoger mer i interkulturellt arbete. 4

5 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och tal begrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 5

6 utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Förhållningssätt under hela dagen: Vi ska ge barnen positiv förstärkning/respons. Stimulerar barnen till att våga vilja, jag kan, det är inte farligt att misslyckas. Vi ger barnen tid. Alla barns åsikter är lika mycket värda. Vi ska ha roligt tillsammans. Vi vuxna föregår med gott exempel. Vi är medvetna vuxna som lyssnar och pratar mycket med barnen, ifrågasätter och ställer språkutvecklande frågor. Barnen ska få mycket tal utrymme och tränats i att inte bara prata utan att lyssna på kompisarna och vuxna. Språkutveckling: Vi vuxna benämner saker vid dess rätta namn och återupprepar rätt. Vi läser sagor i olika former, ambitionen är att läsa mera och utnyttja biblioteket. Vi fortsätter med bokprojektet som vi vill ska genomsyra vår verksamhet, även här tillgodoser vi de flesta målen ur läroplanen. Vi vill ha en röd tråd att följa upp vid flera tillfällen samt träna i att återberätta. Vi använder handdockor och annat konkret material i samlingar. Vi kommer att gå på de anordnade sagostunderna som biblioteket erbjuder. Vi använder oss av bilder och använder tecken som stöd. Vi sätter upp och använder samtalskartor vid olika situationer, både tillsammans med barnen och andra vuxna. 6

7 Vi är intresserade av barnens olika språk och tar del av dessa. Vi uppmuntrar skriftspråket genom att sätta upp namn/ordlappar som barnen kan ta fram och skriva av. Barnen ges mycket tid till lek och reflektion. Vi fortsätter att tänka till, så att vi skapar språkutvecklande mötesplatser i leken. Vi fortsätter att använda leklådor. Genom dessa, lära samt ge barnen trygghet att kunna leka. Lådorna innehåller olika ämnen som t.ex. doktorssaker, affärssaker mm. Dessutom är det språkutvecklande! Barnen ges samma saga i olika uttrycksformer bok-projektorstund-teaterflano och dramasagor. Matematik: Vi använder oss av matematik i vardagen t.ex delar frukten vid fruktstunden i olika delar, räknar barnen i samlingen, pratar om ett par stövlar osv. Vi pratar mycket om olika begrepp och att det är matematik vi pratar om. Inför julen kommer vi ha en adventskalender med matematik/språk uppgifter som genomsyrar vårt bokprojekt. Vi uppmärksammar hur man räknar på olika språk mm. Hållbarutveckling: Vi fortsätter med vårt arbete mot Grön flagg/sapere. Så skörda-smaka. I vårt bokprojekt kommer vi använda oss av återvinningsmaterial i vårt skapande. Vi deltar i skräpplockarveckan. Pedagogisk dokumentation: Vi kommer fortsätta att utveckla vår pedagogiska dokumentation med fokus på lärande. Arbetslaget kommer tillsammans med andra arbetslag i området få utökad kompetens i detta. Vi kommer att använda oss av olika hjälpmedel kamera, lär platta, projektor mm Vi fortsätter att utveckla arbetet med barnens portfoliopärmar. 7

8 NTA = Natur och Teknik för Alla Vår ambition är att i små grupper minst en gång i månaden forska och experimentera utifrån barnens intressen. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder Förhållningssätt under hela dagen: Vi lyssnar och ger barnen tid och möjlighet. Vi uppmuntrar till problemlösning genom att ställa frågor. Vi använder produktiva frågor på lagom nivå för det enskilda barnet.. I många situationer tränas barnen i att man inte alltid kan få som man vill. Ibland får man finna sig i att någon annans åsikt blev beslutet eller att den vuxne tagit beslutet. Vi vuxna skapar medvetet situationer som ger barnen chanser att uttrycka sig. Vi ser det kompetenta barnet - Vi styr inte barnen i onödan. Barnen får valmöjligheter. Det är inte farligt att misslyckas. Vi har haft tillåtande klimat med fritt fram för egna initiativ till lek. Vi pedagoger kommer att utforma nya miljöer och på den vägen få igång ett ny tänk hos barnen. Tillsammans med barnen ska vi prata om frihet under ansvar d.v.s. att vi måste vara rädda om inte bara varandra utan även våra saker. Matsituationen: Barnen bestämmer själva vad de vill äta och hur mycket. Det ska vara lustfyllt och en trevlig stund för alla kring bordet. Vi sitter alltid vid tre bord oavsett antal barn, en vuxen vid varje bord. 8

9 Detta för att tillgodose dialoger mellan vuxna och barn och barn med varandra. Barnbarrometer/intervjuer: Genom barnbarrometern/intervjuer/enkät kommer barnen att få frågan, vad de vill lära sig och vad de vill göra på förskolan. Detta kommer vi sedan ta till oss i vår framtida planering. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder Vi har inskolningssamtal, utvecklingssamtal, portfoliosamtal, uppföljningssamtal, föräldramöten, trivselkväll och luciafirande. Vid behov har vi naturligtvis ytterligare möten/samtal. Alla vårdnadshavare har rätt till ett samtal på hösten och ett på våren. Vi har hjälp utav modersmålsstöd på arabiska och somaliska en gång i veckan. Vid behov av övriga tolkar tillgodoses det med hjälp av tolkservice i Västerås. Vi ger ut information via Gläntan bladet, Instagram, Safi samt hemsidan som uppdateras en gång i veckan. 9

10 Vi använder språkdomäner/språkmappen. Vi använder bokpåsar som barnen får ta med hem och läsa med vårdnadshavare. Vi tar hjälp av vårdnadshavare att översätta ord på barnens hemspråk samt får barnens namn skrivet på hemspråket. På informationsmötet för vårdnadshavare samt uppföljningssamtal använder vi oss av bildspel. Vår ambition är att vara flexibla och enkla i vårt bemötande. Genom den digitala fotoramen som vi uppdaterar, synliggör vi den dagliga verksamheten. Vi har en hemsida som vi uppdaterar varje vecka med veckoplaneringen. På Instagram kan man följa vår verksamhet genom bilder från vår vardag på förskolan. Vi sätter upp pedagogisk dokumentation i hallen. Inför höstens informationsmöte för vårdnadshavare delar vi ut kallelse till alla vårdnadshavare med tydlig information med mötets innehåll. Där informerar vi om likabehandlingsplanen och jämställdhet samt synpunktshantering, att de finns och vart. Vi kommer att fortsätta anpassa våra inskolningsmetoder efter olika behov. Vid behov använder vi oss utav plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn samt plan för att ta emot nyanlända barn i förskolan. Det är viktigt för oss att vårdnadshavarna känner sig lugna och trygga med oss pedagoger. Utifrån positiv respons från er vårdnadshavare angående trivselkvällen, kommer vi ha knytis med mat från olika kulturer mm. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och 10

11 tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder Vi går på besök 2 ggr i juni samt följer vår överlämnande plan. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, 11

12 hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder Vi använder pedagogisk dokumentation i vårt uppföljningsarbete. Vi använder oss av TRAS och språkdomäner/språkmappen för att se hur vår barngrupps behov tillgodoses på bästa sätt. Vid våra TRAS-sammanställningar kommer vi att dela upp barngruppen för att få ett rättvist resultat som vi kan dra nytta av i vårt arbete. På vår uppföljningsdag följer vi upp och utvärderar hur vi pedagoger tillgodoser barnens behov vad det gäller utveckling och lärande samt hur vi lever upp till läroplanen. Vi är lyhörda och lyssnar på barn och vårdnadshavare. Vi använder oss av kvalitetsredovisning samt kvalitetssäkring i vårt utvecklingsarbete. Vi observerar och iakttar ständigt barnens lek samt intresse, sociala samspel och kommunikation. Vi följer upp barnbarrometern och planerar utifrån barnens upplevelser och önskemål. 12