DOKUMENTATION: Kick off för Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat

Transkript

1 DOKUMENTATION: Kick off för Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat För knappt ett år sedan startades arbetet med Norrbottens regionala livsmedelsstrategi. Nu är den klar. Ett hårt arbete är avslutat. Nu börjar ett annat hårt arbete, säger Jenny Bucht, länsstyrelsen. Jenny Bucht inledde kick offen med att slå fast att livsmedelsstrategin inte är något Rädda bönderna -projekt. Den omfattar hela samhället och hela länet från fjäll till hav. Långsiktig förändring måste vara en samhällsfråga. Visionen Mer norrbottnisk mat på tallrikarna är vårt bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Visionen når vi genom att matproducenter, konsumenter och samhället kommer närmare varandra. Närhet skapas genom nyfikenhet, menar Jenny. Strategin förstärker närheten och lockar till nyfikenhet eftersom den omfamnar såväl samhällets behov som Norrbottens livsmedelsproduktion. För snart ett år sedan hade vi vårt första Nära Mat-prat. Då gästades vi av Anna Ottosson, som visade ett youtube-klipp med rappande bönder. Det inspirerade ett gäng att redovisa sitt grupparbete på samma sätt. Nu undrar vi om det gav inspiration till Norrmejeriers film om den nya laktosfria mjölken? (se filmen här: Håkan Stenmark presenterade de fem utvecklingsområden som har utkristalliserats under det senaste årets processarbete: Kunskap om hållbar mat och folkhälsa Offentliga aktörer och offentlig upphandling Konkurrenskraftig matproduktion och energiförsörjning Kompetensförsörjning Identitet och stolthet Varje utvecklingsområde har en lista med planerade åtgärder, ansvariga och tidsplan för varje åtgärd. Att strategin innefattar såväl aktivitetsplan som tidsplan är en garanti för att den inte ska bli en hyllvärmare, säger Håkan: Vårt arbetssätt har präglats av delaktighet hela vägen, och det har visat sig vara en klok väg att gå. Nu, när strategin är klar, har vi redan ett bra gäng med samarbetspartners som har tagit på sig ansvar för att åtgärderna blir genomförda inom angiven tidsram. Några av aktörerna är på plats i dag för att berätta om det ansvar de har tagit på sig.

2 Susanne Wallin, vd Norrbottens Handelskammare Susanne berättade att Norrbottens upphandlingsråd startar ett länsövergripande projekt med fokus på offentlig upphandling. Där vill man att offentliga upphandlare ska få bättre kunskap om vad de lokala och regionala livsmedelsproducenterna och förädlingsföretagen i Norrbotten kan erbjuda genom att öppna upp för dialog och interaktion med lokala företag för att stimulera fler att lämna anbud och öka konkurrensen, samtidigt som upphandlarnas kunskap om marknaden stärks och förutsättningarna för bra upphandlingar ökar göra ännu bättre upphandlingar och få mer värde för pengarna. Hon berättade också att Upphandlingsdagen den 8 februari 2017 har fem teman varav ett är livsmedelsupphandling. Martin & Serveras marknadschef är en av föreläsarna, och deras upphandlingsansvariga är också där för att dela med sig av tips på produktgrupper, säsongsindelat eller produktkorgar utifrån den lokala marknaden. Camilla Bondareva, destinationsstrateg Swedish Lapland För varje spenderad turistkrona går hälften till livsmedel och reastaurang. Många av Swedish Laplands medlemsföretag har matupplevelser inbakade i sitt erbjudande. Swedish Lapland har en temabroschyr för lokal mat, men Camilla tror att de kan jobba ännu mer, och ännu mer fokuserat. Vi har tagit på oss att skapa nätverk och mötesplatser för turistföretag och livsmedelsproducenter, för att berätta och sprida historierna bakom den mat som serveras.

3 Mikael Kivijärvi, vd Hushållningssällskapet Det finns tre områden där Hushållningssällskapet kan göra skillnad, säger Mikael Kivijärvi: Konkurrenskraftig matproduktion Det viktigaste är att skapa lönsamma företag, vara kvar och kunna leverera det människor efterfrågar. Om inte vi får fram de varor som marknaden efterfrågar till ett rimligt pris köper folk nåt annat, och då ökar importen av livsmedel. Här behöver vi jobba med företagandet och ledarskapet. Det handlar om affärsutveckling, kompetensutveckling, produktutveckling, marknadskunskap och framför allt om att bli duktigare på att sälja. Identitet och stolthet Här har vi förmånen att jobba med ett antal kommuner och nästa generations konsumenter. Det handlar om skolträdgårdar. Det är en jätteuppskattad aktivitet där eleverna får odla, skörda, laga mat och även besöka lantbruksföretag. Mikael ser en stor utmaning i integrationen, samtidigt som nya matkulturer, nya sätt att behandla råvaror och helt nya råvaror skapar stora möjligheter. Där har vi alla en del roliga saker framför oss att lära. Kompetensförsörjning Tillämpad forskning är viktigt. Det finns redan idag i Öjebyn Agro Park, åtminstone inom växtodling och trädgård. Vi vill hitta resurser att utveckla den biten, i samverkan med Grans naturbruksgymnasium. Det är nödvändigt att vi blir bättre att jobba med innovationer; ett ord som kanske låter stort och svårgreppbart, men ett konkret exempel är den laktosfria mjölken från Norrmejerier. Det handlar om det oväntade, det som spetsar, det som gör att man kan ta ett högre pris för råvarorna. Det är viktigt att vi har bra nätverk mot omvärlden. De gröna näringarna i Nordkalotten och EU ställer kanske samma frågor som vi just nu. Då behöer vi en bra och nära kommunikation med våra kollegor runt omkring, framför allt i Norge och Finland där vi har liknande odlingsförutsättningar. Här vill vi fördjupa den utveckling vi redan har. Den stora saken som vi alla måste fundera på är hur vi hittar finansiering. Förut hade vi landsbygdsprogrammet. Nu är vi fler aktörer, och det finns andra sätt och medel vi kan hitta.

4 Katarina Delsing, vd Energikontor Norr Det som känns spännande är om vi kan utnyttja mer av solen. Jämför man solenergi i dag mot för tio år sedan har andelen installationer tiodubblats, till en tredjedel av priset. Här finns potential. Därför planerar vi att i samverkan med LRF och Hushållningssällskapet genomföra ett projekt som ska bidra till ökad användning av solenergi i livsmedelsproduktion och förädling. Det planeras också en förstudie i samverkan med LRF, för att kunna använda spillvärme och restenergier för att värma upp fastigheter och växthus om projektidén ryms inom ett befintligt projekt. Arash Kordestani, universitetslektor Luleå tekniska universitet En logotyp är en figur. Ett varumärke är en sammanställning av känslor. Ett varumärke för Norrbottens mat omfattar stolthet och identitet. Arash berättar att universitetet vill börja arbetet med ett regionalt varumärke genom att undersöka viljan och beteenden hos konsumenten. Vi lever i en värld där marknadsföring är viktigt. Även om vi gör mycket blir det inget om vi inte marknadsför det, menar Arash. Universitetet vill också undersöka möjligheterna till en fysisk och digital mötesplats. Hur många känner till begreppet tredje platsen? Första platsen är hemmet. Andra platsen är skolan eller jobbet. Tredje platsen är den plats man behöver för samhörighet. För muslimerna är det moskén. För den bokintresserade är det biblioteket. För någon annan är det kanske Bishops Arms. Vilken tredje plats finns för de som är matproducenter, de som är intresserade av upphandling eller de som gillar lokalproducerad mat? När den mötesplatsen, fysisk och digital, är på plats kan man satsa på exempelvis utbildning. Där kan aktörer som näringslivet, länsstyrelsen, landstinget och kommunerna bidra. Luleå tekniska universitet planerar även att undersöka intresset bland länets kommuner för utveckling mot kretsloppssamarbete mellan kommuner och lokala lantbrukare. Målet är minst en kretsloppskommun i Norrbotten.

5 Anders Öberg, landstingsråd Norrbottens läns landsting I juni hade vi en storm, säger Anders Öberg. Vårt äppelträd föll. Om det hade stått kvar skulle vi börja skörda nu. I stället planterade vi ett nytt träd som vi nu behöver vi vårda, vattna, sköta om och värna många år framöver. Jag ser den här livsmedelsstrategin på samma sätt. Det är inte bara ett dokument utan en strategi som behöver skötas om och värnas så att vi kan skörda i framtiden. Landstingets vision är: Tillsammans för Norrbotten. Bästa livet. Bästa hälsan. Livsmedelsstrategin är ett bra exempel på tillsammansprojekt, menar Anders Öberg samtidigt som han berättar att behovet av en regional livsmedelsstrategi tydliggjordes redan 2014 via landstingets regionala beredningsrapport. Anders Öberg sammanfattar landstingets ansvar i fyra punkter: Finansiering av projekt Landstinget har ett ansvar för finansiering av projekt som ligger inom ramen för strategier, även livsmedelsstrategin. Försök är viktiga testa, pröva och undersök om det är en möjlig väg framåt! Norrbotten och maten värt en resa Vi har ett fantastiskt län att besöka, med fantastisk mat. Här är arbetet vi gör med Swedish Lapland viktigt. Folkhälsa för det bästa livet, bästa hälsan Vi jobbar med att ta fram en folkhälsostrategi tillsammans med länsstyrelsen och Norrbottens Kommuner. Vi har en massa gott att äta en del av det kan vi själva hämta i naturen. Folkhälsa handlar till stor del om kunskap om hur maten jag äter påverkar mig. Vi har en del hälsoproblem i Norrbotten, bland annat hjärtproblematik vilket leder till försämrat och kortare liv. Män och pojkar i östra Norrbotten har ett kortare liv. Mycket handlar om hur vi som föräldrar pratar om mat och ätande. Det handlar inte om att ställa kött, fisk eller grönsaker mot varandra. Låt det vara en mix av färger, lite av varje. Det, i kombination att röra sig, är oerhört viktigt för folkhälsan. Medvetna livsmedelsinköp Offentlig upphandling är en liten men viktig del för landstinget. För några år sen började vi dela upp inköpen, så att även lokala aktörer ska kunna lämna anbud. Det gäller också att hitta former för samverkan mellan mindre aktörer för att öka förutsättningarna att kunna leverera. Vi vill kunna servera närodlat och gärna ekologiskt på våra vårdinrättningar, sjukhus och personalrestauranger. Anders Öberg berättade att det finns en positiv dialog kring Grans naturbruksgymnasiums framtid. Landstinget ser möjligheter för skolan att kunna utvecklas och fortsätta vara resurs, men med andra aktörer än i dag. En lösning är på gång.

6 Herbert Nyman, ordförande LRF Norrbotten If you like to eat you are involved in agriculture. Så är det i livet, säger Herbert Nyman, och så är det med strategin: Norrbottens livsmedelsstrategi handlar inte om bönder. Den handlar om samhället i stort och om mat, nära mat och hållbar mat. Vårt dilemma är att livsmedelsproduktionen har minskat under en längre period. Det är marknadskrafterna som har orsakat det vi har helt enkelt kunnat köpa billigare mat från andra länder. Det är våra val det här handlar om. Ska livsmedelsproduktionen öka måste också efterfrågan öka. Här behövs ett förtroendeskapande. Vi behöver bygga en norrbottnisk matkultur. Enligt Herbert är vägarna till konkurrenskraftig matproduktion lönsamhet och affärsmannaskap Vi måste hitta lönsamhet i primärledet. Det är nya tider, vi måste lära oss att utveckla affärer. bra djurhållning och växtodling Det kommer att vara avgörande. Om inte kvaliteten är upplevd och om inte kunden är nöjd, ja, då blir det här en dagsfluga. mer lokala vegetabilier på tallriken Vi saknar kulturen. Det här med mjölk och kött har gått i arv och vi har många åldersstigna odlare. Vi behöver nya och unga företagare inom det här området. unikitet och mervärden Vi har möjlighet att exploatera det unika och de mervärden den nära maten har. Det finns ett gryende intresse, nu gäller bara att få fart på det. att landsbygden bidrar med förnybar energi flexibilitet kring ägande och brukande av jord och skog Vi behöver öka flexibiliteten och skapa utrymme för nytt företagande. attraktionskraft för ungt företagande Människor gör vägval i unga år. De som går i tredje till femte klass är öppna för nya impulser. nya grepp kring kompetens och forskning. Grans kan leverera ett viktigt underlag för kompetensförsörjning. Jag har stuckit ut hakan i frågan tidigare: Grans måste bli ett kluster, ett matcentra, en gourmetupplevelse! Vi behöver en lång rad ben som vandrar tillsammans för att skapa ett Grythyttan 2.0, utifrån de fantastiska råvaror vi kan leverera. Sammanfattningsvis handlar det om att se på maten på ett annat sätt, och värdera vilka goda konsekvenser den har för samhället, avslutar Herbert Nyman.

7 Andreas Lind, näringslivschef länsstyrelsen i Norrbottens län Livsmedelsproduktion genomsyrar många delar av länsstyrelsens verksamhet stöd och program, strategier, kommersiell service i landsbygd, djurskydd, medfinansiering i leaderområden till exempel. När det gäller de större länsstyrelsefrågorna är infrastrukturen, energifrågorna och bredband i högsta grad viktiga för branschen. Det som gläder mig, inte minst med tanke på hur branschen har blivit bemött senaste åren, är att såväl landshövdingen som länsledningen har slagit fast att den gröna näringen är en prioriterad bransch. Det var en av anledningarna till att vi påbörjade arbetet med en regional livsmedelsstrategi innan den nationella strategin var klar. Just i dag är jag glad över att vi inte väntade in den nationella livsmedelsstrategin. Och jag är väldigt glad över hur en prioritering blir verklighet det är ett styrketecken som visar hur pass bra det går när man samverkar. Jag vet att det är lätt att skriva vad vi vill göra i en strategi. Det svåra är att skriva vad vi inte ska göra. Alla fem områden som presenteras i livsmedelsstrategin är kloka prioriteringar. Nu krävs ett sjujävla jobb, men det kommer att gå. Hur stolt och glad jag än är finns det nåt som skaver. Vi har en hårt ansad bransch. En av stödhandläggarna på landsbygdsenheten berättade för mig om sanningen bakom en liter mjölk häromdagen. Det här är kostnaderna, och det här är intäkterna. På tio år har Norrbotten gått från 195 till färre än 80 mjölkbönder. Det här vet vi om, det är allvarligt och vi kan inte blunda för det. Det som också skaver i mig är kopplat till de svenska mervärderna. I Sverige mår djuren bättre och är tryggare. Markerna, sjöarna, haven och luften är bättre. Vi som äter maten mår bättre och maten är godare. Allt är bättre men varför är vi inte mer nogsamma i våra val? Varför köper vi tysk mjölk? Nu är livsmedelsstrategin klar. Vad händer sen? Andreas Lind kommer att tänka på ett citat: Now this is not the end. This is not even the beginning of the end. This is the end of the beginning. Nu försöker vi rigga ihop ett förverkligandeprojekt, och jag hoppas kunna ge tydliga besked inom en snar framtid. Livsmedelsfrågan har vi beslutat jobba vidare med flera år framåt.

8 Hej Matuppror! I morgon ska ni börja med hårda arbetet. Men just i dag njut! Det är historia ni skriver. Så inledde Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och författare med fokus på lantbruk livsmedel och mat, sin förelälsning. Hon säger att det pågår ett matuppror i Sverige, där människor söker alternativ till den allt mer likriktade och anonyma matindustrin som breder ut sig i världen. Efterfrågan växer på bra mat som är odlad nära. Regeringen verkar dock inte vara beredd att förändra sin politik, att stoppa globaliseringen och utslagningen av svenskt lantbruk. Ljuset kommer i stället från de lokala och regionala satsningar som görs ute i landet. Det är här som möjligheterna till verklig förändring finns, förutsatt att man vågar. Och Norrbotten vågar, menar Ann-Helen Meyer von Bremen. Ni gör det inte mitt län vågar. I Uppsala län väntar dom in den nationella livsmedelsstrategin. Och då lär dom få vänta. Ni gör det ingen regering i Sverige klarat av sedan EU-inträdet att formera en nationell matpolitik. Tillsammans med andra regioner kommer ni att pusha regeringen oavsett dess politiska färg. Det är ni som sätter tryck, och det är ni som påverkar vad ni själva äter. Likriktning i stället för mångfald Ann-Helen säger att matuppror handlar att gå på tvären mot utvecklingsområden. Just nu pratas det om vikten av mångfald i livsmedelssammanhang. Men mångfalden märks inte i den utveckling som pågår. I stället sker en likriktning: Titta bara hur majs och soja odlas i världen. Och vi ser samma system i matbutiken. Det är produkter i lika raka linjer som majsfälten i Brasilien. En butik kan ha olika livsmedel, men det är allt färre företag bakom produkterna, allt färre bönder, allt färre koraser... Dessutom finns majsen, sojan, riset och vetet i snart allt vi äter. Från början var handeln med mat ett sätt att lösa sin geografiska ekologi. I dag lever handeln sitt eget liv, vilket driver fram både miljöproblem och sociala problem. För några år sedan var till exempel palmoljan den onda råvaren, därefter sojan från Brasilien, följt av mandlar från Kalifornien. Just nu avokadon är den ondaste av onda råvaror. Men det är inte råvaran i sig som är ond, utan sättet den odlas. Matintresse tar sig uttryck i oro I det pågående matupproret finns ett ökat matintresse från människor, men intresset tar sig uttryck på olika sätt. Ett sätt är misstänksamhet och oro för vad man stoppar i sig. En växande grupp människor tror att de blir sjuka av det som nyss ansågs som vanlig mat, och marknaden ser en ny målgrupp som tilltalas av Fri från -mat (fri från soja, fri från nötter, fri från gluten med mera).

9 Veganism är också ett utslag av oro för sin egen hälsa och för hur djuren sköts. Fokuseringen på hälsa yppar sig även i diverse dieter. I somras var det inte 5:2-dieten,inte heller LCHF. Nej, då var det det blodgruppsdieten som gällde. Men det gör inget om ni missade den. Det kommer en ny diet nästa sommar. Intresset visar sig också i att vi brygger öl hemma, stoppar vår korv och bakar vårt eget surdegsbröd. Både bonden och konsumenten vill luckra upp rollerna och komma närmare varann. I dag finns omkring gårdsbutiker, man kan hyra en ko, och stadsodling är en växande trend. Och matproduktionen är en fråga för både stad och land: Det sker en kraftig utveckling i rätt många kommuner. Ett antal kommuner och landsting upphandlar lokalt och ekologiskt och en del del skaffar sig till och med egna kor. Återkoppling på Norrbottens livsmedelsstrategi Ann-Helen Meyer von Bremen har läst flera regionala livsmedelsstrategier, inklusive Norrbottens. Hon delar med sig av sina tankar och skickar med några goda råd till oss. Ni har lyckats undvika klassiska klyschor och fällor. Jag saknar den vanliga LRF-retoriken och det gläder mig. Ni har förstått att mat är mer än köp och sälj, vitaminer och mineraler. Mat är en förutsättning för våra liv, det är gastronomi och kultur. Det är att vara människa, att bryta bröd och att dela måltid. I Norrbotten har ni jorden och vattnet och fjället det är inte vilken näring som helst. Det är ert sätt att ta hand om vår plats på jorden. Det gör den här näringen speciell. Fortsätt borra i frågan hållbarhet. Det finns inget ord som är så missbrukat i dag som hållbarhet. Ikea, till exempel, sägs vara ett av de mest hållbara företagen. Vad gör de? De byter glödlampor! Och så lovar de att år 2020 ska allt trä ska vara från hållbara skogar, träden ska inte vara illegalt avverkade, eller från skogar där det är sociala konflikter eller stora naturvärden. Är inte allt det där självklarheter? Det här med att köttet är den stora boven beror på var vi bor Vad är hållbar matkonsumtion? I delar av Mongoliet äter man 200 kilo kött och dricker 800 liter mjölk per år. Det är en hållbar matkonsumtion, tycker jag. Det här med att köttet är den stora boven beror på var vi bor. I Mongoliet går det inte att odla utan konstbevattning. Hur lokal är maten som produceras här i Norrbotten om fodret, traktorn, arbetskraften, dieseln kommer från andra delar av världen? Jag säger: använd de lokala resurserna så gott det går. Då blir det lokal mat på riktigt.

10 Apropå det här med konsumentmakt. Alla har vi ett ansvar i affären. Det ska vi ta. Men jag vill höja ett varningens finger jag menar att konsumentmakten är begränsad. Varför är folk så dumma att de köper tysk mjölk, dansk fläskifilé, italiensk skinka när de vet bättre? Det finns många svar. Ett svar är att när du går in i en butik handlar det om förtroende. Om du trodde att ICA-handlaren var galen hade du inte gått in dit. Du står där och håller i den danska fläskfilén och tänker: Så farligt kan det väl inte vara, annars hade väl inte handlaren tagit hem den här maten?. Bakom varje konsument finns en medborgare, en politisk varelse. Därför är utbildning och folkbildning jätteviktigt. Och kom ihåg hemkunskapen och ekologi- och miljökunskapen i skolan. Se till det blir fler timmar! Kom ihåg att lära folk att odla och laga mat på riktigt! Kostråd på brasilianskt sätt Jag vill skicka med ett kostråd från Brasilien. Där menar man att det inte handlar om hur många potatisar du äter, hur mycket salt du använder eller hur stor del av tallriken som är grönsaker: Om du inte hinner med riktig mat - ändra ditt liv så att maten blir en av de viktigaste sakerna i ditt liv. Ät och laga mat tillsammans. Ett av de prioriterade områdena i er livsmedelsstrategi är konkurrenskraftig matproduktion. Konkurrenskraftig eller livskraftig, undrar jag? Illinois, USA, har ett konkurrenskraftigt jordbruk. Det odlas majs och soja så det dånar. Men det finns ingen levande landsbygd, bara ett antal övergivna hus. De få människor som bor där är gamla, alla andra har flyttat därifrån. Så förväxla inte konkurrenskraftig med livskraftig. Det industriella jordbruket i USA visar att konkurrenskraft mer eller mindre kan döda en landsbygd. Vi ska konkurrera med det som är billigast, alltså det som är sämst. Ni reser frågetecken kring frihandel. Det är bra. Självklart ska vi handla med andra länder, annars sitter vi där med våra kålrötter. Men frihandel utan ifrågasättande vore döden för norrbottnisk och svensk matproduktion. Vem ska ha makten över er matkassar? Ni ska ta vara på det unika här i Norrbotten är insekter i större volym kanske inte helt rätt plats. Det är i det lokala och regionala ni kan göra skillnad. I dag kan ni känna er stolta, men ni kommer att stöta på motstånd. Inga andra än ni är bättre lämpade att brotta ner det motståndet.