Ärenden för socialnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Socialnämnden Helena Eskedahl Kallelse/Underrättelse 28 september (2) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskott onsdagen den 5 oktober Kl :00 i konferensrum Rügen, plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19. 9:00 10:00 gemensamt med hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Helena Eskedahl som kallar in ersättare. Telefon eller e-post helena.eskedahl@gotland.se Justeringsledamot i tur: Monika Eriksson (V) Ärenden för socialnämndens arbetsutskott 1. Information. Återrapportering socialpsykiatriskt team 2. Processkartläggning utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin sid 1-7 Bilaga 3. Digital nattillsyn sid 8-15 Bilaga 4. Socialdirektören informerar 5. Punkten utgår från första kallelsen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (2) 6. Kostnadsanalys efter Alkohol- och drogrådgivningens arbete med ensamkommande flyktingbarn sid Bilaga 7. Övriga ärenden Maria Björkman ordförande

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Lisa Etzner Leif Ohlsson Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Processkartläggning utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin Förslag till beslut Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att upphäva beslut om betalningsmodell avseende utskrivningsklara patienter inom psykiatrin, SON 111 (SON 2014/405) och HSN 493 (HSN 2013/175). Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att återgå till idag gällande reglering avseende betalningsansvar i Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningarna i uppdrag att gemensamt bevaka lagförslag och eventuell ny lagstiftning avseende betalningsansvar, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Förvaltningarna ges även i uppdrag att påbörja arbete med att se över aktuell överenskommelse avseende samordnad vård- och omsorgsplanering samt tillhörande rutiner inom verksamhetsområde psykiatri. Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningarna i uppdrag att gemensamt se över möjligheter att för aktuell målgrupp införa likande insatser som inom äldreomsorgen, med t.ex. korttidsboende. Ärendebeskrivning Medarbetare inom socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningens psykiatri upplever att patienter och brukare ibland faller mellan stolarna då gränssnittet mellan psykiatri och socialtjänst inte är helt klarlagd. Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har därför gemensamt fått i uppdrag av förvaltningscheferna att se över process och rutin för samordnad vård- och omsorgsplanering samt utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin, där det finns behov av insatser och stöd från socialtjänsten vid hemgång. Bakgrund Betalningsansvarlagen infördes som en del av Ädelreformen. Lagen innebar att kommunen fick betalningsansvar för somatisk långtidssjukvård samt för medicinskt färdigbehandlade personer inom landstingens akutsjukvård och geriatriska vård. 1 (7) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 1 Org nr Webbplats

4 Region Gotland Ärende SON 2016/298 Betalningsansvaret kompletterades därefter med bestämmelser om medicinskt färdigbehandlade personer inom psykiatrin i samband med psykiatrireformen. Lagen innehåller bestämmelser om vårdplanering där slutenvården ska underrätta och kalla berörda enheter om en patient kan komma att behöva insatser efter slutenvården. En vårdplan ska upprättas (Samordnad vård och omsorgsplanering). Lagen innehåller bestämmelser om kommunens betalningsansvar, vilket infaller 30 dagar efter att kallelse till vårdplanering mottagits avseende patienter i psykiatrisk slutenvård. Det finns i skrivande stund ett förslag på att nu gällande betalningsansvarslag ska upphävas och ersättas av en ny lag, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. I det lagförslag som presenterats föreslås kommuner och landsting kunna samverka på ett tydligare sätt och anpassa sin organisation och sina överenskommelser till de lokala förutsättningar som råder. Region Gotland har under hösten 2015 beslutat att föregå den föreslagna nya lagstiftningen och ingick därför en lokal överenskommelse om att betalningsansvar ska övergå till socialtjänsten två dagar efter att patient är hemgångsklar. Vid patientärenden som bedöms komplicerade kvarstår som tidigare en tidsfrist om 30 dagar innan betalningsansvar inträder. Efter överenskommelsen beslutades har det varit svårt att definiera och avgöra vad som är ett komplicerat ärende, varför samtliga ärenden blivit hanterade som komplicerade med betalningsansvar efter 30 dagar. Detta har i sin tur lett till oklarheter i processen kring den samordnade vård och omsorgsplaneringen. Beredning En arbetsgrupp sattes samman innehållande representanter från socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen; Enhetschef funktionshinderenheten, myndighetsavdelningen, SOF Avdelningschef individ och familjeomsorgen, SOF Enhetschef enheten för psykisk funktionsnedsättning, SOF Enhetschef beroendevården, SOF Utvecklingsledare, SOF Enhetschef heldygnsvården, psykiatrin, HSF Enhetschef öppenvården och MÖT, psykiatrin, HSF Kurator psykiatrin, HSF Chefsöverläkare heldygnsvården, psykiatrin, HSF Enhetschef primärvården, HSF Kvalitetsstrateg, HSF Arbetsgruppen har träffats en handfull gånger under våren och sommaren för att tillsammans se över aktuell process och rutin. Processkartläggning Mål enligt socialtjänstlagen är att samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 2 (7)

5 Region Gotland Ärende SON 2016/298 Inom hälso- och sjukvården är det övergripande målet enligt hälso- och sjukvårdslagen: en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det övergipande målet i patientlagen (SFS 2014:821) som började gälla den 1 januari 2015 stärks och tydliggör patientens ställning samt främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska om möjligt också medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Paragrafen har motsvarigheter till nuvarande bestämmelser i HSL och patientsäkerhetslagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens och socialförvaltningens uppdrag skiljer sig åt i vissa delar. Inom psykiatriska området har man i huvudsak i uppdrag att förebygga, utreda, behandla och följa upp sjukdomar och skador medan man inom socialtjänsten har i uppdrag att ge råd, hjälp, stöd och service till människor som på grund av funktionsnedsättning, sociala eller ekonomiska svårigheter är i behov av hjälp. Socialtjänstens insatser grundar sig i de flesta fall på biståndsbedömning, vilket innebär att beslut som fattas av socialtjänsten är möjliga för den enskilde att överklaga. Grunden för god vård är vård på rätt nivå och på rätt ställe. Vård på fel vårdnivå kan bli onödigt dyr och är inte anpassad till de behov som patienten har i den givna situationen. Patienter som blir kvar i slutenvård när de inte längre behöver sådan vård kan få konsekvenser för patientsäkerheten och är inte ett effektivt användande av resurser. Det kan även medföra att andra patienter som behöver slutenvårdens resurser inte får del av den i rätt tid. Ur individens perspektiv är slutenvården inte anpassad att ta hand om behov som patienten kan ha efter att slutenvården behandlat det som var orsaken till att patienten behövde heldygnsvård. Patientens behov kan troligen tillgodoses på bättre sätt på annan vårdnivå. Det finns inom Region Gotland, på samma sätt som i övriga delar av Sverige, exempel på extremsituationer där utskrivningsprocessen dragit ut på tiden på grund av försvårande omständigheter i det enskilda fallet. Nästan uteslutande handlar det om situationer där förvaltningarna helt eller delvis inte har haft full rådighet att ordna med insatser efter slutenvårdstiden. Det kan exempelvis röra sig om situationer som beror på patientens livssituation, som att patienten saknar bostad att skrivas ut till. Situationer av denna karaktär, att väntetiderna kan bli långa och att det beror på faktorer som socialtjänst eller psykiatri/ primärvård inte kan råda över, är särskilt problematiska ur betalningsansvarslagens perspektiv. Lagen syftar ytterst till att skapa incitament för smidigt samarbete i normalfallen men ytterligheterna är svåra att förutse. Som ovan nämnts så finns ett förslag på att nu gällande betalningsansvarslagen ska upphävas och ersättas av en ny lag, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. I det lagförslag som presenterats föreslås kommuner och landsting kunna samverka på ett tydligare sätt och anpassa sin organisation och sina överenskommelser till de lokala förutsättningar som råder. Dagens konstruktion medför att vårdplanering ofta görs innan patient lämnar slutenvården. Den vårdplanering som ska göras enligt betalningsansvarslagen med berörda mottagande enheter tenderar idag att komma alltför tidigt i patientens återhämtning och rehabiliteringsprocess och blir ofta en punktinsats. Enligt förslaget ska upprättande av vårdplan i nuvarande form tas bort och ersättas med samordnad individuell plan (SIP). Huvudansvaret för kallelse till SIP kommer enligt förslag att ligga på den landstingsfinansierade öppna vården. 3 3 (7)

6 Region Gotland Ärende SON 2016/298 Förslaget går också ut på att huvudmännen ska komma överens om vid vilken tidpunkt betalningsansvaret ska övergå till kommunen, vilket belopp kommunen i sådant fall ska betala samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister avseende belopp och övergången av betalningsansvaret. Om huvudmännen inte kommer överens på lokal nivå föreslås i lagförslaget en back-up-lösning, med en tidsram om tre dagar från det att behandlande läkare eller chefsöverläkare underrättar berörda enheter i kommunen innan betalningsansvar övergår från hälso- och sjukvården till kommunal verksamhet. Region Gotland har under hösten 2015 beslutat att föregå den föreslagna nya lagstiftningen och ingick därför en lokal överenskommelse om att betalningsansvar ska övergå till socialtjänsten två dagar efter att patient är hemgångsklar. Vid patientärenden som bedöms komplicerade kvarstår som tidigare en tidsfrist om 30 dagar innan betalningsansvar inträder. I gällande betalningsansvarslagen inträder betalningsansvar räknat från den dag socialtjänster mottagit kallelse till vårdplanering. I den lokala överenskommelsen har Region Gotland istället valt att räkna betalningsansvar från det att patient är hemgångsklar och vårdplan är justerad. Sedan denna överenskommelse beslutades av nämnderna i september 2015 uppger psykiatrin att de inte har haft ett enda ärende där betalningsansvar inträtt efter två dagar. Arbetsgruppen har därför inte kunnat identifiera vad som kan vara att se som komplicerade ärenden. Socialtjänsten har under arbetets gång signalerat att man upplever att psykiatrin vid olika tillfällen kallar till vårdplanering i ett för tidigt skede i patientens vårdprocess, där socialtjänsten ibland uppfattar patienten som för sjuk för att kunna delta vid planeringstillfället på ett adekvat sätt. Detta är en problematik som även lyfts fram som en konsekvens av den nuvarande utformningen av betalningsansvarslagen i betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Vidare har socialtjänsten under arbetets gång lyft problematiken att socialtjänsten ibland upplever att patienter blir utskrivningsklara i ett för tidigt skede, för att psykiatrin har brist på vårdplatser och behöver platsen till annan patient med svårare problematik. När patient bedöms vara utskrivningsklar beror således inte alltid på den medicinska statusen utan mer på platstillgång inom psykiatrin. Psykiatrin beskriver liknande problematik utifrån sitt perspektiv, där psykiatrin ibland upplever att socialtjänsten fördröjer justering av vårdplan. Här har psykiatri och socialtjänst olika uppfattning av vad justering av vårdplan innebär för den enskilde och för verksamheterna, samt när i tid justering ska ske. Kunskap och respekt för varandra Respekt, förtroende och förståelse för varandras verksamhetsområden och kunskapsområden är A och O i denna process. Om vi inte känner tillförsikt till varandras kunskaper och arbete så kommer vi få svårigheter i samarbetet över gränserna. Under processkarläggningen har det blivit tydligt att det finns en bristande kunskap och förståelse för respektive förvaltnings arbete och dess bakomliggande lagstiftning. Bristande kunskap leder till avsaknad respekt för varandras professioner, vilket är ogynnsamt för samarbete och samverkan. För att patienter och brukare ska få så bra vård och omhändertagande som möjligt är det därför av stor vikt att respektive profession respekterar och litar till varandras kunskaper. Att inom en förvaltning försöka styra vad den andra förvaltningen ska eller bör göra är inte produktivt och därför inte gynnsamt för patienten eller brukaren. 4 4 (7)

7 Region Gotland Ärende SON 2016/298 Under kartläggningen har det från arbetsgruppen framkommit att det har upplevts positivt att mötas och få en gemensam bild av hela processen samt en ökad kunskap om varandras verksamheter. Under arbetets gång har en del mindre förbättringsområden identifierats, där det är möjligt att genom små förändringar få till en smidigare process. Det har bl.a. handlat om att: det bör finnas uppdaterade och aktuella kontaktlistor inom respektive verksamhet se över, uppdatera och tydliggöra kriterier för inskrivning i psykiatrin det är viktigt att hitta fungerande mötestider för vårdplanering samtliga verksamheter som kan bli berörda kallas till vårdplaneringstillfället det finns tydligt och informativt material att presentera för klient/patient/brukare inför vårdplaneringstillfället Bedömning Arbetsgruppen föreslår att överenskommelse för betalningsansvar ses över, och att tidsfristen avseende övergång av betalningsansvar för utskrivningsklara inom psykiatrin förändras och nyanseras på ett tydligare sätt. Arbetsgruppen kan här se ett tydligt behov av att det finns definierat vad som t.ex. ska vara att se som komplicerade patientärenden. Arbetsgruppen har förståelse för, och delar till viss del, överenskommelsens syfte att få en jämlik och jämställd vård inom såväl somatik och geriatrik som psykiatri, med samma antal dagar innan betalningsansvar för socialtjänsten inträder. Det blir dock problematiskt när det för psykiatripatienter/brukare inte finns samma typ av insatser som det finns inom äldreomsorgen, med t.ex. korttidsplatser. Psykiatripatienter/brukare tenderar att ha annan typ av problematik som kräver andra typer av insatser, vilket gör det till ett mer komplext gränssnitt än gränssnittet mellan somatik, geriatrik och socialtjänst. Arbetsgruppen ifrågasätter därför om denna överenskommelse är tillämpbar, och föreslår att Region Gotland ser över överenskommelsen för att hitta en mer balanserad tidsfrist för betalningsansvar som är möjlig att förhålla sig till. Det är här viktigt att komma ihåg att socialtjänsten är lagstyrd och att det kan ta tid att utreda eventuella behov av framtida insatser. Att kräva att socialtjänsten ska utreda, bedöma och besluta om eventuell insats, samt hinna planera för verkställighet inom ett par dagar ses inte som rimligt. Vi bedömer vidare att det finns stora vinster att göra om vi kan få till en attityd- och kulturförändring, där respektive profession ser på sin egen möjlighet till förändring och förbättring, i stil med vad kan vi göra för att underlätta processen och förbättra situationen för patient/brukare istället för att se till vad andra ska och bör göra. Här anser vi att vi kan ha stor nytta av de grundvärderingar som finns framtagna till SIPmöten samt att skapa kunskap om varandras verksamheter. För att ytterligare förbättra vårdplaneringsprocessen lyftes förslaget att det redan vid vårdplaneringstillfället finns en aktuell ADL-bedömning, då det i de allra flesta fall krävs en sådan för att socialtjänsten ska kunna utreda och göra sin bedömning, istället för att socialtjänsten efter vårdplanering ska behöva begära in en sådan bedömning. På så sätt kan ledtider förhoppningsvis kortas ned något och processen kan fortlöpa på ett smidigare sätt. 5 5 (7)

8 Region Gotland Ärende SON 2016/298 Ekonomi Något som vi även ser är av vikt för att få till ett fungerande samarbete är förståelsen för Region Gotlands ekonomiska läge. Vi behöver se helheten kring det ekonomiska läget, och inte endast den egna förvaltningens ekonomi. Att bolla patienter och brukare mellan förvaltningarna i ett försök att skjuta över kostnaden för patienten/brukaren på någon annan budget än den egna är inte i patientens bästa. Det är här viktigt att komma ihåg att vi arbetar med samma skattemedel i våra budgetar. Region Gotland utgör en och samma huvudman för såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård, vilket torde ge oss en unik möjlighet till så bra samarbete och samverkan som möjligt, där vi torde kunna arbeta patient-/brukarcentrerat utan att låta ekonomi styra. Pågående arbeten I maj 2015 genomförde socialförvaltningen i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen en kartläggning av behov av insatser för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning under 65 år, SON 2013/390. Under arbetets gång genomfördes intervjuer med chefer och personal inom socialförvaltningen och inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt patient- och brukarorganisationen NSPH. Vid den kartläggningen framkom önskemål från både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens sida att komma tillrätta med det glapp som ibland uppstår mellan psykiatrins utskrivning och socialtjänstens möjlighet till stöd och hjälp. Några av de förslag på insatser som i den kartläggningen lyftes fram var följande: korttidsboende startboende utökat boendestöd I december 2015 beslutade socialnämnden att ge socialförvaltningen i uppdrag att utöka boendestöd så att boendestödet även omfattar personer inom LSS-målgrupp samt att starta en ny boendeform för bostad med särskild service enligt SoL för vuxna inom LSS-målgrupp, ett så kallat startboende, med sex till åtta platser där personer med beslut om insatsen ges möjlighet att bo under två år, SON 164 (SON 2015/250). Inom socialtjänsten pågår således arbeten med att utveckla och bredda möjligheterna till stöd och hjälp inom ramen för socialtjänstens ansvarsområde. Inom hälso- och sjukvården pågår ett arbete med ett mobilt omvårdnadsteam, vilket utgör ett alternativ till inneliggande heldygnsvård och är ett komplement till den öppna psykiatriska vården. Pågående händelseanalys Under 2016 har en händelseanalys genomförts inom aktuellt område, vilken i skrivande stund inte är färdig och överrapporterad till uppdragsgivaren. Vi hade önskat att analysen skulle varit färdig så att vi kunde ta del av den till vår skrivning, då analysen skulle kunna tillföra ytterligare information och förslag på förbättringsområden. Vi har därför i våra förslag till beslut valt att förhålla oss relativt generella när vi föreslår översyn av befintlig överenskommelse. Marica Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 6 6 (7)

9 Region Gotland Ärende SON 2016/298 Skickas till Socialförvaltningen Lisa Etzner Christina Godarve Ragnar Östermark Henrik Söderdahl Kajsa Åkerblad Therese Thomsson Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Leif Ohlsson Marie Härlin Erling Åby Hedenius Malin Hallin Anders Grundvik Sara Matthing 7 7 (7)

10 Sara Lidqvist SON 2016/58 20 september 2016 Socialnämnden Breddinförande av digital nattillsyn Förslag till beslut Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att införa digital nattillsyn som komplement till fysisk tillsyn för brukare i ordinärt boende. I samband med införandeprojektet uppdateras och förtydligas riktlinjer för handläggning så att tillsyn och natthjälp delas upp i två olika insatser. Återkoppling ska ges från socialförvaltningen till socialnämnden i juni Sammanfattning Digital nattillsyn innebär att brukare som har behov av tillsynsbesök på natten får det helt eller delvis via trygghetskamera istället för via fysiska besök. Det är en lösning som ska utgå från brukarens behov. Ökad livskvalitet, ökad integritet och ökad flexibilitet är ledord. Socialförvaltningen genomförde förra vintern ett pilotprojekt där digital nattillsyn provades hos fyra personer. Ibland ersattes fysiska besök nattetid helt av digitala tillsyner och ibland kombinerades digitala tillsyner med fysiska besök. Under projektperioden genomfördes totalt 734 digitala nattillsyner och vid 682 (93 %) av dessa tillfällen behövdes ingen åtgärd. Socialförvaltningen föreslår breddinförande av digital nattillsyn med följande förutsättningar: Beslut om utformning av tillsyn nattetid tas på myndighetsnivå enligt riktlinjer för handläggning. I samband med införandeprojektet görs översyn av dokumentet Riktlinjer för handläggning och insatser enligt SoL till äldre och personer med funktionsnedsättningar, där nuvarande insats natthjälp delas upp i två; nattillsyn och natthjälp. De nya riktlinjerna ska gälla nya beslut. Samtycke från individen hanteras på samma sätt som för övriga insatser enligt SoL. Den digitala tillsynen sker med hjälp av en lösning där teknik hyrs eller köps in och tillsynerna utförs initialt av en extern part. 1 (6) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 8 Org nr Webbplats

11 Region Gotland SON 2016/58 Införandet av digital tillsyn begränsas till att gälla tillsyner under natten. Införandet av digital tillsyn begränsas till att gälla personer i ordinärt boende. Ärendebeskrivning Digital nattillsyn innebär att brukare som har behov av tillsynsbesök på natten får det helt eller delvis via trygghetskamera istället för via fysiska besök. Under sex månader genomförde socialförvaltningen ett pilotprojekt med digital nattillsyn på Gotland. Syftet med projektet var att prova en metod för ökad livskvalitet, ökad integritet, ökad flexibilitet och minskad miljöpåverkan. Fyra brukare deltog i pilotprojektet. För att snabbt komma igång med testet valds en lösning där trygghetsjouren i Malmö, som besvarar trygghetslarm på Gotland, utförde tillsynerna. Kostnaderna för hyra av trygghetskamera och tjänsten tillsyn (1-4 gånger/natt) var 1 100:- per kamera och månad. Pilotprojektet utvärderades genom intervjuer med brukare och utvärdering av loggar från trygghetsjouren. Intervjuerna visade att livskvaliteten hos brukarna hade ökat genom bättre nattsömn och minskad oro för att grannar vaknar i samband med fysiska besök nattetid. Loggarna som granskades i samband med utvärderingen sträckte sig från september 2014 till februari Under perioden genomfördes 734 digitala nattillsyner, vilket motsvarar 1,6 tillsyner per brukare och dygn. Av dessa lämnades 682 (93 %) utan åtgärd, vid 29 tillfällen (4 %) tillkallades natthemtjänsten till följd av tekniska problem och vid 23 tillfällen (3 %) tillkallades natthemtjänsten på grund av förmodat behov av fysisk hjälp. De tekniska problemen berodde på en trasig kamera, avbrott i den mobila uppkopplingen eller strömavbrott. Vid tekniskt problem meddelades nattpersonal som istället gjorde fysiskt besök hos brukaren. Hos en av de fyra brukarna förekom inget tekniskt problem under hela projektperioden. Juridik Digital nattillsyn betraktas i juridisk mening som övervakning. Lag om allmän kameraövervakning omfattar övervakning av plats dit allmänheten har tillträde. Enskilda personers hem är inte sådan plats. Bilder av personer som kan identifieras är personuppgifter som regleras av personuppgiftslagen (PUL). Enligt PUL krävs inte tillstånd för kameraövervakning, men det material som samlas in måste behandlas i enlighet med lagens krav. I samband med digital nattillsyn samlas inget material in som sparas. I april/maj 2018 beräknas EU:s nya dataskyddsreform träda i kraft och därmed ersätta den svenska personuppgiftslagen. Direktivet skärper kravet på företag att leverera säkra lösningar. Uppgift om att enskild person får hjälp genom digital nattillsyn omfattas av sekretess enligt Socialtjänstlagen (SoL). Kameraövervakning är tillåtet utan samtycke om syftet med övervakningen väger tyngre än ingreppet i individens integritet. Dock bör digital nattillsyn införas med samtycke från individen. Det krävs ingen överenskommelse med fackförbund för att införa kameraövervakning, men övervakningen ska förhandlas enligt MBL 11 på arbetsgivarens initiativ innan beslut fattas. Socialförvaltningen föreslår att samtycke från individen hanteras på samma sätt som för övriga insatser enligt SoL. 9 2 (6)

12 Region Gotland SON 2016/58 Etik Frågan om digital nattillsyn väcker en rad etiska frågor. Är en demenssjuk person medveten om att denne står under övervakning? Är anhöriga och personal det? Kan man lita till tekniken? Tillsyn är, oavsett hur den utförs, en form av övervakning. Redan idag erbjuds tillsynsbesök, fallövervakande system och olika larmsystem inom socialtjänsten, som alla är en form av övervakning. Nästa steg med att i realtid titta till en brukare, utan att något material spelas in eller sparas, ligger inte långt bort. I samtliga fall måste hänsyn tas till den enskildes integritet. Syftet med tillsyn är att utifrån ett individuellt behov skapa trygghet. Tryggheten skapas med lösningar som passar individen, med minimal inskränkning på den personliga integriteten. För en del individer är det en mindre inskränkning på den personliga integriteten att tillsynen sker utan att någon kommer in i hemmet. Vem beslutar om digital nattillsyn? De flesta kommuner låter beslutet om fysisk eller digital natthjälp ligga på myndighetsnivå, se exempel i bilaga. I flera kommuner har nämnden tagit beslut om att trygghetskamera ska gälla för tillsyn nattetid då inte fysisk hjälp behövs. I myndighetsavdelningens riktlinjer för handläggning (SON 2015/169) under avsnitt 6.10 Natthjälp står det att utföraren kan erbjuda webbkamera. Riktlinjerna hänvisar alltså till att utformningen av natthjälp ska hanteras av utföraren. Socialförvaltningen föreslår att beslut om utformning av insatser nattetid tas på myndighetsnivå av biståndshandläggare. Beslut, dokumentation och hantering av samtycke ska ske på samma sätt som för övriga insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. I samband med införandeprojektet görs en översyn av dokumentet Riktlinjer för handläggning och insatser enligt SoL till äldre och personer med funktionsnedsättningar, där nuvarande insats natthjälp delas upp i två; nattillsyn och natthjälp. Nattillsyn avser tillsyn nattetid med trygghetskamera. Natthjälp avser fysiskt besök där hjälp behövs med till exempel toalettbesök, vändning eller medicinintag. De nya riktlinjerna ska gälla nya beslut. Vem utför tillsynen? Under pilotprojektet valde man att låta en extern part utföra tillsynerna eftersom det kunde ge en snabb uppstart utan behov av investering i teknik eller förändring i befintlig organisation. I kontakt med andra kommuner som infört eller är på väg att införa digital nattillsyn framgår att tillsynen sker i egen regi av personal i trygghetsjour eller motsvarande. Socialförvaltningen bedömer att förändringar i befintlig organisation genom uppbyggande av egen trygghetsjour inte är ekonomiskt hållbart på kort sikt. Däremot kan det på längre sikt vara möjligt att genom samarbeten inom regionen bygga upp en funktion i egen regi. Socialförvaltningen föreslår att den digitala tillsynen initialt sker med hjälp av en lösning där teknik hyrs eller köps in och att tillsynerna utförs av en extern part (6)

13 Region Gotland SON 2016/58 Uppskattat antal kameror Avdelningen för hemsjukvård, som inrymmer natthemtjänsten, uppskattar att 40 brukare på Gotland kan vara aktuella för digital nattillsyn (hösten 2015). Det överensstämmer med erfarenheter i andra kommuner där ungefär 25 % av brukarna med natthjälp får insatsen helt eller delvis som digital nattillsyn. Effektiviseringspotential Det är inte givet att införandet ger några tydliga ekonomiska vinster. Vinsterna ligger istället i minskad miljöpåverkan, höjd livskvalitet för brukare, bättre arbetsmiljö för medarbetare och tänkbara framtida samordningsvinster. Installation, support och teknisk felavhjälpning Hur installation, support och teknisk felavhjälpning hanteras är beroende av vilken lösning och leverantör som väljs. Leverantör kan erbjuda fullständig service eller utbilda personal vid Region Gotland. Samtal har förts med hjälpmedelscentralen på Gotland om att hantera installation och support av kamerorna. Digital tillsyn även dagtid? Det finns inga tekniska eller legala hinder för att utföra digital tillsyn även dagtid. Det finns dock bättre lösningar för tillsyn på distans dagtid som omfattar möjlighet till kommunikation mellan brukare och omsorgspersonal där båda parter hör och ser varandra. Denna lösning brukar kallas fast eller rörlig bildtelefoni. Genom att begränsa införandet till tillsyn under natten berörs endast nuvarande insats natthjälp. Socialförvaltningen föreslår att det aktuella införandet av digital tillsyn begränsas till att gälla tillsyner under natten. Tillsynskameror i andra verksamheter? Tillsynskameror kan användas inom andra omsorgsverksamheter, till exempel på särskilda boenden, inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning och för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialförvaltningen ser möjligheter med digitala tillsynslösningar inom flera verksamhetsområden framöver. Socialförvaltningen föreslår att det aktuella införandet av digital tillsyn begränsas till att gälla personer i ordinärt boende (6)

14 Region Gotland SON 2016/58 Bedömning Brukare Digital nattillsyn är en lösning som främst utgår från brukarens behov. Ökad livskvalitet, ökad integritet och ökad flexibilitet är ledord. Medarbetare Digital nattillsyn har potential att medverka till en bättre arbetsmiljö för natthemtjänsten. Lösningen kan minska oro för att störa brukare som lätt vaknar och minska stress i samband med bilkörning till besök som inte kräver fysisk hjälp. Processer Digital nattillsyn innebär ändrade processer då tillsyn nattetid utan behov av fysisk hjälp kommer att ske på distans. Samhälle Minskad bilkörning medför minskad negativ miljöpåverkan och sammanfaller väl med Region Gotlands miljöprogram och energiplanen Energi Uppskattningsvis kan ett införande av digital nattillsyn på Gotland med 40 brukare minska utsläppen av koldioxid med kg CO 2 /år. Se beräkning nedan. Antal brukare 40 Besöksfrekvens (ggr/natt) 1,6 Sparad körsträcka (km/besök) 2,75 Dagar per år 365 Utsläpp (gr/km) 48 Totalt kg CO 2 /år Ekonomi Digital nattillsyn innebär initialt inte någon automatisk kostnadsminskning, snarare genererar det en kostnad i samband med införande och löpande kostnader för teknik, genomförande av tillsyn och kringarbete. Ur ett ekonomiskt perspektiv är drivkraften istället att undvika stora framtida kostnadsökningar i samband med att befolkningen ökar i aktuella ålderskategorier. Initialt resursbehov: Utveckling av rutiner för information, beslut, informationsöverföring, installation, support, felavhjälpning, avinstallation, uppföljning, utlarmning, loggranskning m.m. Framtagande av informationsmaterial och blanketter 12 5 (6)

15 Region Gotland SON 2016/58 Projektledning och övriga projektkostnader Löpande resursbehov: Månadsavgift för teknik och tillsyn genomförd av extern part Lagerhållning, installation, felavhjälpning och avinstallation Funktionsansvar och övrig administration Beslutsunderlag om digital nattillsyn Förändringar i tjänsteskrivelsen Tidplan Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvård Therese Bendelin, hr-chef Anna-Lena Gutedal, ekonomichef Kristina Pajuäär, administrativ chef Sara Lidqvist, utvecklingsledare 13 6 (6)

16 Administrativa enheten Anteckningar Förändringar i tjänsteskrivelsen sedan socialnämndens sammanträde 23 mars 2016 Efter socialnämndens sammanträde den 23 mars 2016, då ärende SON 2016/58 återremitterades för komplettering av tidplan och ekonomiskt underlag samt förtydligande om samtycke, har följande ändringar gjorts i tjänsteskrivelsen: Tillagd beslutsmening (punkt 2): I samband med införandeprojektet uppdateras och förtydligas riktlinjer för handläggning så att tillsyn och natthjälp delas upp i två olika insatser. Beslut om utformning av tillsyn nattetid tas på myndighetsnivå, d.v.s. av biståndshandläggare. På så sätt blir beslutsgång, dokumentation och hantering av samtycke enhetlig med övriga insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. Till följd av detta behövs översyn av dokumentet Riktlinjer för handläggning och insatser enligt SoL till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Förtydligande om samtycke från individen och att det hanteras på samma sätt som för övriga insatser enligt SoL. Förtydligande om att digital tillsyn kan vara aktuell i flera olika verksamheter, men begränsas i det här införandet till tillsyn i ordinärt boende. Rubriken Tillsynskameror i särskilt boende? är ändrad till Tillsynskameror i andra verksamheter? 14

17 Tidplan - breddinförande av digital nattillsyn i ordinärt boende senast uppdaterad av Sara Lidqvist Månad okt -16 nov dec jan -17 feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec Aktivitet Beslut i socialnämnden Belut om start, direktiv och planer Behov, kravställning och upphandling Utveckling av rutiner och samarbeten Information till yrkesgrupper/brukarorg. Framtagande av informationsmaterial Start för myndighetsbeslut Start av installation hos brukare Efterarbete, utvärdering och överlämning Rapport med utvärdering och förslag Projektavslut Återkoppling till socialnämnden i juni 2018 = Planerad aktivitet = Ledigheter, paus i arbetet = Beslutspunkt 15

18 Ragnar Östermark SON 2016/ september 2016 Socialnämnden Kostnadsanalys efter Alkohol- och drogrådgivningens arbete med ensamkommande flyktingbarn Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Alkohol- och drogrådgivningen (4878 ADR) har varit utlånad till verksamheten för ensamkommande flyktingbarn under första halvåret Det innebär att de som kontaktat Beroendeenheten för att få stöd i form av öppenvård har hänvisats till privata alternativ. Samtliga personer som har sökt öppenvård under den tid Alkohol- och drogrådgivningen (ADR) varit stängt har erbjudits andra alternativ. Det stöd som erbjudits är enskilda samtal och återfallsprevention. I övrigt har ADR:s ordinarie utbud inte kunnat erbjudas med undantag av eftervård. Bedömningar med Alkoholoch drogdiagnosinstrumentet (ADDIS), 12-stegs behandling i form av dagbehandling, haschavvänjningsprogram och sorgebearbetning har inte kunnat erbjudas. Det minskade utbudet innebär att handläggarna vid beroendeenhetens vuxengrupp har haft färre insatser att erbjuda i form av öppenvård. Det kan vara en orsak som har lett till ett ökat antal placeringar. Det är däremot svårt att bedöma i vilken grad stängningen av ADR har lett till ett ökat antal placeringar. Få handläggare i kombination med ovanligt många komplexa ärenden har också bidragit till ökat antal placerade personer. Ärendebeskrivning Alkohol- och drogrådgivningen (4878 ADR) har varit utlånad till verksamheten för ensamkommande flyktingbarn under första halvåret Det innebär att de som kontaktat Beroendeenheten för att få stöd i form av öppenvård har hänvisats till privata alternativ. Kostnaderna som hör samman med dessa insatser har lagts på ADR:s ansvar. Samtliga individer som kontaktat beroendeenheten under perioden har erbjudits hjälp. Utfallet redovisas i diagrammet nedan. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 16 Org nr Webbplats

19 Region Gotland SON 2016/ Alkohol och drogrådgivning Uppföljning av utfall 4878 (tkr) Ackumulerad Budget Resultat av uppföljning avseende personer De tre företag som anlitats för hänvisade personer redovisas nedan. De privata aktörerna har även ansvarat för efterbehandling. Sankt-Lukasstiftelsen har haft huvudansvaret för efterbehandling medan Beroendekonsult har hanterat både enskilda samtal och återfallspreventionsgrupper. Resultat och kostnader för första halvåret redovisas i nedanstående tabell: Privat aktör Inköpta behandlingstimmar Sessioner i grupp Total kostnad (kr) Sankt Lukas träffar för efterbehandling Beroendekonsult grupper återfallsprevention B.I.C.T träffar för efterbehandling träffar (4)

20 Region Gotland SON 2016/390 Det skall tilläggas att personer som bott i beroendeenhetens egna boenden erbjudits återfallsprevention i grupp i boendesociala gruppens(bsg:s) regi. I det fallet har personal på BSG ansvarat för gruppverksamheten vilken genomförts inom ramen för ordinarie verksamhet. Bedömda konsekvenser för placeringar ADR har normalt tre dagbehandlingar per år och två av dessa brukar ligga på våren då ADR arbetade med andra uppgifter. Som mest deltar åtta individer per grupp vilket innebär att bedömt 16 personer skulle ha erbjudits 12-stegsbehandling i regionens egen regi. Förutom de faktiska kostnaderna (562,4 tkr) återstår det att analysera om ADR:s nedlagda verksamhet har medfört ökade placeringskostnader. Antalet placeringar för 2015 respektive till och med augusti 2016 redovisas i tabellen nedan. SoL, LVU och LVM jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Institutionsplacering Institutionsplacering En kostnadsbedömning som bygger på en granskning av placeringsbeslut i journalsystemet (Pro Capita) leder till slutsatsen att cirka 8 personer har placerats i stället för att erbjudas behandling på ADR. Tex har Hasch-program och alkoholbehandling inte kunnats erbjudas. Kostnaden för placeringarna beräknas till 532 tkr. Beräkningen baseras på en primärbehandling om fem veckor i det billigaste alternativet (1900 kr/ vårddygn). Det är svårt att göra en exakt uppskattning då granskningen gjorts som en bedömning från fall till fall. Siffrorna är därför något osäkra. Antalet placeringar för 2015 respektive 2016 till och med augusti Jämförelse av utfall placeringar 2015 och 2016 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Institutionsplacering vuxna missbrukare 2016 Institutionsplacering vuxna missbrukare (4)

21 Region Gotland SON 2016/390 Övrigt Under aktuell period har det inte inkommit någon avvikelse eller klagomål. Psykiatrin har inte lämnat några synpunkter. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef IFO Ragnar Östermark, enhetschef beroendeenheten 19 4 (4)