Dagordning. Ärenden. Socialnämnden Helena Eskedahl. Kallelse till socialnämndens sammanträde: Kallelse/Underrättelse

Transkript

1 Socialnämnden Helena Eskedahl Kallelse/Underrättelse 12 oktober (3) Till ledamöterna i socialnämnden och övriga i socialförvaltningen för kännedom Kallelse till socialnämndens sammanträde: Datum: Onsdag den 19 oktober 2016 Tid: 09:00-15:00 Plats: Telegrafisten, plan 5 Gute Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Helena Eskedahl som kallar in ersättare. Telefon eller e-post helena.eskedahl@gotland.se Lokaler för förmöte kl (M), (C) och (FP), Gute plan 3, grupprum 3375 Dagordning Justeringsledamot i tur: Charlotte Andersson (S) Ärenden 1. Digital nattillsyn Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au 60 sid Socialpsykiatriskt team Bilaga. Information på arbetsutskott. SON/Au 58 sid 102 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (3) 3. Processkartläggning utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin Bilaga bifogas, version från arbetsutskottets möte sid. 1-7 SON/Au 59 sid Information. Handlingsplan psykisk hälsa på Gotland Bilaga sid Information. Nya styrkorten 6. Ekonomisk månadsrapport Separat utskick via e-post så snart som möjligt. 7. Reviderad investeringsbudget Bilaga sid Ersättningar hemtjänst och daglig verksamhet LOV företagen 2017 Bilaga sid Avgifter brukare äldreomsorg Bilaga sid Handlingsplan klara uppdrag inom budget Bilaga sid Tidig rehabilitering uppföljning av uppdrag Bilaga sid Kostnadsanalys efter tillfälliga neddragningar inom alkohol- och drogrådgivningen Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au 62 sid Återrapportering av barns brukarmedverkan Bilaga sid Information. Sommarjobben 15. Information. Fördjupad genomgång sjuktalen 16. Information. Internremiss om internationell strategi Region Gotland Bilaga sid Socialdirektören informerar

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (3) 18. Medborgarförslag Trygg hemgång Bilaga sid Särskilt förordnad vårdnadshavare Bilaga utskickad separat pga sekretessärende. 20. Särskilt förordnad vårdnadshavare Bilaga utskickad separat pga sekretessärende 21. Sammanträdesordning 2017 Bilaga sid Delgivningar och anmälningsärenden Bilaga sid Delgivningar av individutskottets beslut Handlingar finns att tillgå under sammanträdet 24. Tillägg i delegationsordningen Bilaga sid Övriga ärenden Protokoll från arbetsutskottets möte 5 oktober 2016 finns sist i handlingarna sid Maria Björkman ordförande

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Lisa Etzner Leif Ohlsson Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 Processkartläggning utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att upphäva beslut om betalningsmodell avseende utskrivningsklara patienter inom psykiatrin, HSN 493 (HSN 2013/175). Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att återgå till idag gällande reglering avseende betalningsansvar i Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård inom den psykiatriska slutenvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att bevaka lagförslag och eventuell ny lagstiftning avseende betalningsansvar, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med socialförvaltningen beskriva vilka gemensamma utvecklingsinsatser som genomförts för att säkra processen för samordnade vård- och omsorgsplaneringen i den psykiatriska slutenvården. Redovisas vid gemensamt au i juni Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med socialförvaltningen återkomma med uppföljning av antal samordnade vård- och omsorgsplaneringar som genomförts, antal patienter där betalningsansvar övergått till Socialförvaltningen och om möjligt antal vårdavvikelser med koppling till samordnad vård- och omsorgsplanering som rapporterats under perioden. Redovisas vid gemensamt au i juni Socialnämnden beslutar att upphäva beslut om betalningsmodell avseende utskrivningsklara patienter inom psykiatrin, SON 111 (SON 2014/405). Socialnämnden beslutar att återgå till idag gällande reglering avseende betalningsansvar i Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård inom den psykiatriska slutenvården. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att bevaka lagförslag och eventuell ny lagstiftning avseende betalningsansvar, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen beskriva vilka gemensamma utvecklingsinsatser som genomförts för att säkra processen för samordnade vård- och omsorgsplaneringen i den psykiatriska slutenvården. Redovisas vid gemensamt au i juni Socialnämnden och beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen återkomma med uppföljning av antal samordnade vård- och omsorgsplaneringar som genomförts, antal patienter 1 (7) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 1 Org nr Webbplats

5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 där betalningsansvar övergått till Socialförvaltningen och om möjligt antal vårdavvikelser med koppling till samordnad vård- och omsorgsplanering som rapporterats under perioden. Redovisas vid gemensamt au i juni Ärendebeskrivning Medarbetare inom socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningens psykiatri upplever att patienter och brukare ibland faller mellan stolarna då gränssnittet mellan psykiatri och socialtjänst inte är helt klarlagd. Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har därför gemensamt fått i uppdrag av förvaltningscheferna att se över process och rutin för samordnad vård- och omsorgsplanering samt utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin, där det finns behov av insatser och stöd från socialtjänsten vid hemgång. Bakgrund Betalningsansvarlagen infördes som en del av Ädelreformen. Lagen innebar att kommunen fick betalningsansvar för somatisk långtidssjukvård samt för medicinskt färdigbehandlade personer inom landstingens akutsjukvård och geriatriska vård. Betalningsansvaret kompletterades därefter med bestämmelser om medicinskt färdigbehandlade personer inom psykiatrin i samband med psykiatrireformen. Lagen innehåller bestämmelser om vårdplanering där slutenvården ska underrätta och kalla berörda enheter om en patient kan komma att behöva insatser efter slutenvården. En vårdplan ska upprättas (Samordnad vård och omsorgsplanering). Lagen innehåller bestämmelser om kommunens betalningsansvar, vilket infaller 30 dagar efter att kallelse till vårdplanering mottagits avseende patienter i psykiatrisk slutenvård. Det finns i skrivande stund ett förslag på att nu gällande betalningsansvarslag ska upphävas och ersättas av en ny lag, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. I det lagförslag som presenterats föreslås kommuner och landsting kunna samverka på ett tydligare sätt och anpassa sin organisation och sina överenskommelser till de lokala förutsättningar som råder. Region Gotland har under hösten 2015 beslutat att föregå den föreslagna nya lagstiftningen och ingick därför en lokal överenskommelse om att betalningsansvar ska övergå till socialtjänsten två dagar efter att patient är hemgångsklar. Vid patientärenden som bedöms komplicerade kvarstår som tidigare en tidsfrist om 30 dagar innan betalningsansvar inträder. Efter överenskommelsen beslutades har det varit svårt att definiera och avgöra vad som är ett komplicerat ärende, varför samtliga ärenden blivit hanterade som komplicerade med betalningsansvar efter 30 dagar. Detta har i sin tur lett till oklarheter i processen kring den samordnade vård och omsorgsplaneringen. Beredning En arbetsgrupp sattes samman innehållande representanter från socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen; Enhetschef funktionshinderenheten, myndighetsavdelningen, SOF Avdelningschef individ och familjeomsorgen, SOF Enhetschef enheten för psykisk funktionsnedsättning, SOF Enhetschef beroendevården, SOF Utvecklingsledare, SOF 2 2 (7)

6 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 Enhetschef heldygnsvården, psykiatrin, HSF Enhetschef öppenvården och MÖT, psykiatrin, HSF Kurator psykiatrin, HSF Chefsöverläkare heldygnsvården, psykiatrin, HSF Enhetschef primärvården, HSF Kvalitetsstrateg, HSF Arbetsgruppen har träffats en handfull gånger under våren och sommaren för att tillsammans se över aktuell process och rutin. Processkartläggning Mål enligt socialtjänstlagen är att samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Inom hälso- och sjukvården är det övergripande målet enligt hälso- och sjukvårdslagen: en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det övergipande målet i patientlagen (SFS 2014:821) som började gälla den 1 januari 2015 stärks och tydliggör patientens ställning samt främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska om möjligt också medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Paragrafen har motsvarigheter till nuvarande bestämmelser i HSL och patientsäkerhetslagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens och socialförvaltningens uppdrag skiljer sig åt i vissa delar. Inom psykiatriska området har man i huvudsak i uppdrag att förebygga, utreda, behandla och följa upp sjukdomar och skador medan man inom socialtjänsten har i uppdrag att ge råd, hjälp, stöd och service till människor som på grund av funktionsnedsättning, sociala eller ekonomiska svårigheter är i behov av hjälp. Socialtjänstens insatser grundar sig i de flesta fall på biståndsbedömning, vilket innebär att beslut som fattas av socialtjänsten är möjliga för den enskilde att överklaga. Grunden för god vård är vård på rätt nivå och på rätt ställe. Vård på fel vårdnivå kan bli onödigt dyr och är inte anpassad till de behov som patienten har i den givna situationen. Patienter som blir kvar i slutenvård när de inte längre behöver sådan vård kan få konsekvenser för patientsäkerheten och är inte ett effektivt användande av resurser. Det kan även medföra att andra patienter som behöver slutenvårdens resurser inte får del av den i rätt tid. Ur individens perspektiv är slutenvården inte anpassad att ta hand om behov som patienten kan ha efter att slutenvården behandlat det som var orsaken till att patienten behövde heldygnsvård. Patientens behov kan troligen tillgodoses på bättre sätt på annan vårdnivå. Det finns inom Region Gotland, på samma sätt som i övriga delar av Sverige, exempel på extremsituationer där utskrivningsprocessen dragit ut på tiden på grund av försvårande omständigheter i det enskilda fallet. Nästan uteslutande handlar det om situationer där förvaltningarna helt eller delvis inte har haft full rådighet att ordna med insatser efter slutenvårdstiden. Det kan exempelvis röra sig om situationer 3 3 (7)

7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 som beror på patientens livssituation, som att patienten saknar bostad att skrivas ut till. Situationer av denna karaktär, att väntetiderna kan bli långa och att det beror på faktorer som socialtjänst eller psykiatri/ primärvård inte kan råda över, är särskilt problematiska ur betalningsansvarslagens perspektiv. Lagen syftar ytterst till att skapa incitament för smidigt samarbete i normalfallen men ytterligheterna är svåra att förutse. Som ovan nämnts så finns ett förslag på att nu gällande betalningsansvarslagen ska upphävas och ersättas av en ny lag, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. I det lagförslag som presenterats föreslås kommuner och landsting kunna samverka på ett tydligare sätt och anpassa sin organisation och sina överenskommelser till de lokala förutsättningar som råder. Dagens konstruktion medför att vårdplanering ofta görs innan patient lämnar slutenvården. Den vårdplanering som ska göras enligt betalningsansvarslagen med berörda mottagande enheter tenderar idag att komma alltför tidigt i patientens återhämtning och rehabiliteringsprocess och blir ofta en punktinsats. Enligt förslaget ska upprättande av vårdplan i nuvarande form tas bort och ersättas med samordnad individuell plan (SIP). Huvudansvaret för kallelse till SIP kommer enligt förslag att ligga på den landstingsfinansierade öppna vården. Förslaget går också ut på att huvudmännen ska komma överens om vid vilken tidpunkt betalningsansvaret ska övergå till kommunen, vilket belopp kommunen i sådant fall ska betala samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister avseende belopp och övergången av betalningsansvaret. Om huvudmännen inte kommer överens på lokal nivå föreslås i lagförslaget en back-up-lösning, med en tidsram om tre dagar från det att behandlande läkare eller chefsöverläkare underrättar berörda enheter i kommunen innan betalningsansvar övergår från hälso- och sjukvården till kommunal verksamhet. Region Gotland har under hösten 2015 beslutat att föregå den föreslagna nya lagstiftningen och ingick därför en lokal överenskommelse om att betalningsansvar ska övergå till socialtjänsten två dagar efter att patient är hemgångsklar. Vid patientärenden som bedöms komplicerade kvarstår som tidigare en tidsfrist om 30 dagar innan betalningsansvar inträder. I gällande betalningsansvarslagen inträder betalningsansvar räknat från den dag socialtjänster mottagit kallelse till vårdplanering. I den lokala överenskommelsen har Region Gotland istället valt att räkna betalningsansvar från det att patient är hemgångsklar och vårdplan är justerad. Sedan denna överenskommelse beslutades av nämnderna i september 2015 uppger psykiatrin att de inte har haft ett enda ärende där betalningsansvar inträtt efter två dagar. Arbetsgruppen har därför inte kunnat identifiera vad som kan vara att se som komplicerade ärenden. Socialtjänsten har under arbetets gång signalerat att man upplever att psykiatrin vid olika tillfällen kallar till vårdplanering i ett för tidigt skede i patientens vårdprocess, där socialtjänsten ibland uppfattar patienten som för sjuk för att kunna delta vid planeringstillfället på ett adekvat sätt. Detta är en problematik som även lyfts fram som en konsekvens av den nuvarande utformningen av betalningsansvarslagen i betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Vidare har socialtjänsten under arbetets gång lyft problematiken att socialtjänsten ibland upplever att patienter blir utskrivningsklara i ett för tidigt skede, för att psykiatrin har brist på vårdplatser och behöver platsen till annan patient med svårare 4 4 (7)

8 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 problematik. När patient bedöms vara utskrivningsklar beror således inte alltid på den medicinska statusen utan mer på platstillgång inom psykiatrin. Psykiatrin beskriver liknande problematik utifrån sitt perspektiv, där psykiatrin ibland upplever att socialtjänsten fördröjer justering av vårdplan. Här har psykiatri och socialtjänst olika uppfattning av vad justering av vårdplan innebär för den enskilde och för verksamheterna, samt när i tid justering ska ske. Kunskap och respekt för varandra Respekt, förtroende och förståelse för varandras verksamhetsområden och kunskapsområden är A och O i denna process. Om vi inte känner tillförsikt till varandras kunskaper och arbete så kommer vi få svårigheter i samarbetet över gränserna. Under processkarläggningen har det blivit tydligt att det finns en bristande kunskap och förståelse för respektive förvaltnings arbete och dess bakomliggande lagstiftning. Bristande kunskap leder till avsaknad respekt för varandras professioner, vilket är ogynnsamt för samarbete och samverkan. För att patienter och brukare ska få så bra vård och omhändertagande som möjligt är det därför av stor vikt att respektive profession respekterar och litar till varandras kunskaper. Att inom en förvaltning försöka styra vad den andra förvaltningen ska eller bör göra är inte produktivt och därför inte gynnsamt för patienten eller brukaren. Under kartläggningen har det från arbetsgruppen framkommit att det har upplevts positivt att mötas och få en gemensam bild av hela processen samt en ökad kunskap om varandras verksamheter. Under arbetets gång har en del mindre förbättringsområden identifierats, där det är möjligt att genom små förändringar få till en smidigare process. Det har bl.a. handlat om att: det bör finnas uppdaterade och aktuella kontaktlistor inom respektive verksamhet se över, uppdatera och tydliggöra kriterier för inskrivning i psykiatrin det är viktigt att hitta fungerande mötestider för vårdplanering samtliga verksamheter som kan bli berörda kallas till vårdplaneringstillfället det finns tydligt och informativt material att presentera för klient/patient/brukare inför vårdplaneringstillfället Bedömning Arbetsgruppen föreslår att överenskommelse för betalningsansvar ses över, och att tidsfristen avseende övergång av betalningsansvar för utskrivningsklara inom psykiatrin förändras och nyanseras på ett tydligare sätt. Arbetsgruppen kan här se ett tydligt behov av att det finns definierat vad som t.ex. ska vara att se som komplicerade patientärenden. Arbetsgruppen har förståelse för, och delar till viss del, överenskommelsens syfte att få en jämlik och jämställd vård inom såväl somatik och geriatrik som psykiatri, med samma antal dagar innan betalningsansvar för socialtjänsten inträder. Det blir dock problematiskt när det för psykiatripatienter/brukare inte finns samma typ av insatser som det finns inom äldreomsorgen, med t.ex. korttidsplatser. Psykiatripatienter/brukare tenderar att ha annan typ av problematik som kräver andra typer av insatser, vilket gör det till ett mer komplext gränssnitt än gränssnittet mellan somatik, geriatrik och socialtjänst. 5 5 (7)

9 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 Arbetsgruppen ifrågasätter därför om denna överenskommelse är tillämpbar, och föreslår att Region Gotland ser över överenskommelsen för att hitta en mer balanserad tidsfrist för betalningsansvar som är möjlig att förhålla sig till. Det är här viktigt att komma ihåg att socialtjänsten är lagstyrd och att det kan ta tid att utreda eventuella behov av framtida insatser. Att kräva att socialtjänsten ska utreda, bedöma och besluta om eventuell insats, samt hinna planera för verkställighet inom ett par dagar ses inte som rimligt. Vi bedömer vidare att det finns stora vinster att göra om vi kan få till en attityd- och kulturförändring, där respektive profession ser på sin egen möjlighet till förändring och förbättring, i stil med vad kan vi göra för att underlätta processen och förbättra situationen för patient/brukare istället för att se till vad andra ska och bör göra. Här anser vi att vi kan ha stor nytta av de grundvärderingar som finns framtagna till SIPmöten samt att skapa kunskap om varandras verksamheter. För att ytterligare förbättra vårdplaneringsprocessen lyftes förslaget att det redan vid vårdplaneringstillfället finns en aktuell ADL-bedömning, då det i de allra flesta fall krävs en sådan för att socialtjänsten ska kunna utreda och göra sin bedömning, istället för att socialtjänsten efter vårdplanering ska behöva begära in en sådan bedömning. På så sätt kan ledtider förhoppningsvis kortas ned något och processen kan fortlöpa på ett smidigare sätt. Ekonomi Något som vi även ser är av vikt för att få till ett fungerande samarbete är förståelsen för Region Gotlands ekonomiska läge. Vi behöver se helheten kring det ekonomiska läget, och inte endast den egna förvaltningens ekonomi. Att bolla patienter och brukare mellan förvaltningarna i ett försök att skjuta över kostnaden för patienten/brukaren på någon annan budget än den egna är inte i patientens bästa. Det är här viktigt att komma ihåg att vi arbetar med samma skattemedel i våra budgetar. Region Gotland utgör en och samma huvudman för såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård, vilket torde ge oss en unik möjlighet till så bra samarbete och samverkan som möjligt, där vi torde kunna arbeta patient-/brukarcentrerat utan att låta ekonomi styra. Pågående arbeten I maj 2015 genomförde socialförvaltningen i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen en kartläggning av behov av insatser för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning under 65 år, SON 2013/390. Under arbetets gång genomfördes intervjuer med chefer och personal inom socialförvaltningen och inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt patient- och brukarorganisationen NSPH. Vid den kartläggningen framkom önskemål från både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens sida att komma tillrätta med det glapp som ibland uppstår mellan psykiatrins utskrivning och socialtjänstens möjlighet till stöd och hjälp. Några av de förslag på insatser som i den kartläggningen lyftes fram var följande: korttidsboende startboende utökat boendestöd I december 2015 beslutade socialnämnden att ge socialförvaltningen i uppdrag att utöka boendestöd så att boendestödet även omfattar personer inom LSS-målgrupp samt att starta en ny boendeform för bostad med särskild service enligt SoL för vuxna inom LSS-målgrupp, ett så kallat startboende, med sex till åtta platser där 6 6 (7)

10 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2016/298, HSN 2016/ augusti 2016 personer med beslut om insatsen ges möjlighet att bo under två år, SON 164 (SON 2015/250). Inom socialtjänsten pågår således arbeten med att utveckla och bredda möjligheterna till stöd och hjälp inom ramen för socialtjänstens ansvarsområde. Inom hälso- och sjukvården pågår ett arbete med ett mobilt omvårdnadsteam, vilket utgör ett alternativ till inneliggande heldygnsvård och är ett komplement till den öppna psykiatriska vården. Pågående händelseanalys Under 2016 har en händelseanalys genomförts inom aktuellt område, vilken i skrivande stund inte är färdig och överrapporterad till uppdragsgivaren. Vi hade önskat att analysen skulle varit färdig så att vi kunde ta del av den till vår skrivning, då analysen skulle kunna tillföra ytterligare information och förslag på förbättringsområden. Vi har därför i våra förslag till beslut valt att förhålla oss relativt generella när vi föreslår översyn av befintlig överenskommelse. Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lisa Etzner Christina Godarve Ragnar Östermark Henrik Söderdahl Kajsa Åkerblad Therese Thomsson Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Marie Härlin Erling Åby Hedenius Malin Hallin Anders Grundvik Sara Matthing 7 7 (7)

11 Ledningskontoret Regional samverkan och stödstruktur Region Gotland Handlingsplan Ärende SON 2016/162 och HSN 2016/ Handlingsplan psykisk hälsa Gotland Region Gotland har som ett av flera visionsmål att gotlänningarna ska ha en god hälsa och må bäst i landet. Som ett led i det regionala arbetet mot det målet och i det regionala arbetet med statens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om psykisk hälsa, genomfördes under våren 2016 en analys av psykisk hälsa på Gotland. Slutsatser från analysen I jämförelse med riket finns en rad förutsättningar för hälsa som är bättre på Gotland än snittet i riket t ex upplevelse av trygghet och tillit samt tillgång till fritidsmöjligheter. Det självskattade psykiska välbefinnandet i befolkningen på Gotland är i nivå med riket. Men i nivå med riket betyder dessvärre att nästa var femte person på Gotland har nedsatt psykiskt välbefinnande. Dock är psykiskt välbefinnande i nivå med riket positivt med tanke på den i jämförelse med riket tuffare utgångspunkten; högre förekomsten av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar för barn, unga och vuxna än i riket, förekomsten av självmord är något högre på Gotland än i riket, att sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri ser ökad psykisk ohälsa hos unga i ökad efterfrågan på deras tjänster. En utmaning på Gotland, liksom i riket, är att en femtedel av eleverna saknar kompletta betyg efter grundskolan och att en lika stor andel inte fullföljer gymnasiet. Det har betydelse för folkhälsan. Utifrån analyserad statistik syns inte tydliga skillnader mot riket gällande den äldre befolkningens psykiska hälsa på Gotland med undantag för en högre förekomst av demenssjukdom. Det ska dock framhållas att det finns en utmaning i rapportering av upplevd ensamhet bland äldre. Bland unga är det vanligare än i riket att leva med vuxen som har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Antalet anmälningar till socialtjänsten ökar och fler barn och unga på Gotland än i riket är placerade i familjehem eller på institution. Data gällande kriminalitet och utsatthet för våld bland flickor på Gotland oroar. Fler unga på Gotland än i riket har även sjuk- eller aktivitetsersättning och insatser enligt LSS. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

12 Ledningskontoret Region Gotland 2 (8) Förekomsten av psykisk ohälsa på Gotland gör att det är relativt vanligt i arbetslivet att medarbetare eller deras anhöriga har eller har haft psykisk ohälsa och vi ser ökat antal sjukskrivningar på grund av stress och ångest. Det kräver god kunskap och förebyggande åtgärder hos arbetsgivare, där Region Gotland är den största. Detta sammantaget gör att välfärdstjänsterna på Gotland behöver anpassas i högre grad än i riket för att ge kompensatoriskt stöd i olika avseenden för att ge förutsättningar för god hälsa hos hela befolkningen. I tider av prioriteringar finna anledning att fokusera på riskgrupper mer än generella insatser och barn och vuxna mer än äldre. I översynen av verksamheternas kompetens och insatser kan man på en övergripande nivå i analysen göra bedömningen att den generella förebyggande/identifierande nivån i de gotländska verksamheterna har god kunskap om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som gör att man upptäcker och hänvisar. Tillgängligheten till en bedömning i den specialiserade psykiatriska nivån är god. Vid behov får man inom vårdgarantins tid kvalificerad utredning och diagnos. Det som i analysen sticker ut som begränsat är en lättillgänglig behandlande och åtgärdande första linje och behandling i den specialiserade vården. Personer som upptäcks med psykisk ohälsa eller sjukdom behöver enkelt få tillgång till stöd och behandling. Den nu lägre tillgängligheten till primärvården eller annan första linje behöver i det sammanhanget åtgärdas. Men vi behöver också fråga oss vad som ytterligare kan göras i samhälle, arbetsliv och regionens verksamheter för att skapa en grundförutsättning och miljö som främjar psykisk hälsa. Givet den högre andelen personer med diagnosticerad psykisk sjukdom/funktionsnedsättning så är också stöd till anhöriga viktigt. Här behöver samarbete mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst kartläggas för att motverka sekundär ohälsa och eventuell sjukskrivning. Det ökade antalet anmälningar tillsammans med det jämfört med riket något högre antalet placeringar av unga gör att satsningar på socialpsykiatriskt team och Skolfam under de senaste åren varit väl riktade. Att flera barn på Gotland växer upp i familjer där minst en förälder har psykisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning och där kanske även barnen har särskilda behov ställer krav på socialtjänstens resurser och kompetens inte minst i samverkan med skolan. Att arbeta med familjer i komplexa livssituationer tar tid. Det arbete som startade inom den förra överenskommelsen om psykisk hälsa PRIO med fokus på personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning i behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver fortsätta. Här är SIP väsentlig för att stöd och insatser ska hållas samman och planeras i delaktighet med den som är berörd. Den samordnade styrningen och ledningen i Regional samverkans- och stödstruktur (RSSS) är en grundläggande förutsättning för samverkan och kunskapsstyrning mellan olika verksamheter och förvaltningar. 9

13 Ledningskontoret Region Gotland 3 (8) Handlingsplan psykisk hälsa Handlingsplanen för psykisk hälsa på Gotland baseras på slutsatserna av analysen av psykisk hälsa på Gotland. I slutsatsen till den analysen lyfts i texten särskilt markerade områden som angelägna att utveckla på kort (1 års) och längre (5 års) sikt. I det följande beskrivs område, åtgärd och ansvarig funktion. För att förtydliga inleds planen med aktiviteter riktade till alla åldrar för att sen inriktas på åldersgrupp. Område Aktivitet på 1 år Alla åldrar Aktivitet på 5 år Mål Indikator Ansvarig Delaktigh et Utveckla forum och former för delaktighet och dialog på såväl individsom verksamhetsni vå t ex genom e-tjänster Kontinuerligt arbete med former och metoder för utvecklingsarb ete i delaktighet och dialog Upplevd god delaktighet hos brukare, patienter och anhöriga Patientoch brukaren käter Förvaltningsc hefer i Regional samverkan och stödstruktur ansvarar för att utse ansvarig i respektive förvaltning samt för uppföljning Samordna d styrning och ledning Samordna d individuel l plan SIP Uppföljning av den samordnade analysgruppen s arbete i regional samverkansoch stödstruktur Revidering av överenskomm elser, rutiner och material kring samverkan och SIP Utbildning till Utveckling av instrument för uppföljning av samordnad ledning och styrning med brukarfokus Kontinuerlig uppföljning och utveckling av samverkan genom SIP via Regional samverkan och stödstruktur Effektiv samverkan via samordning av analyser och processer över förvaltningsg ränser med fokus på brukare med insatser från flera Den som är berörd ska uppleva delaktighet och samordning i SIP - Förvaltningsc hefer i Regional samverkan och stödstruktur RSSS Enkät SIP Förvaltningsc hefer i Regional samverkan och stödstruktur ansvarar för att utse ansvarig i 10

14 Ledningskontoret Region Gotland 4 (8) nya chefer och medarbetare i SIP Tydlig information till patienter, brukare och anhöriga om SIP (RSSS) respektive förvaltning samt för uppföljning Suicidpre vention Implementerin g enligt program för självmordsföre byggande arbete Fortsatt implementerin g samt uppföljning och revidering av program för självmordsföre byggande arbete Minskat antal självmord och självmordsfö rsök Socialstyr elsens register Folkhälsochef Jämlik hälsa Ta fram strategi för god o jämlik hälsa inom Region Gotland Framtagande av Regional utvecklingsstra tegi (RUS) inkl social hållbarhet och därpå följande arbete Minskade skillnader i hälsa i befolkninge n Hälsa på lika villkor Regiondirekt ör tillsammans med Folkhälsochef Barn 0-18 år Skolresult at För- och grundskolan och gymnasium på Gotland fokuserar särskilt på att utveckla tidiga insatser och integrerande arbetssätt för att ge alla barn och elever förutsättninga r inlärning Fortsatt arbete enligt plan, se år 1 Säkra hög kompetens hos såväl pedagoger som hos skolledningen i samtliga skolformer Fler elever med godkänd grundskola och genomförd gymnasieutb ildning Betyg åk 9 samt gymnasie -examen Direktör för utbildningsoch arbetslivsförv altningen Grundskolan 11

15 Ledningskontoret Region Gotland 5 (8) arbetar för en likvärdig fördelning av specialpedago gisk kompetens till region Gotlands skolor Skolfam utvecklar sitt stöd till placerade barn och ungdomars skolgång Elevhälsa Arbetar för att öka evidensbasera de insatser i elevhälsan Utveckling av psykosocialt program i grundskolan Fortsatt arbete enligt plan, se år 1 Säkra hög kompetens hos samtliga yrkesgrupper inom elevhälsan Förebyggand e av och tidig upptäckt och tidiga insatser vid psykisk ohälsa Elevhälso samtal Direktör för utbildningsoch arbetslivsförv altningen Utveckla mall för hälsoplan kring bl a riskgrupper Första linjens insatser Utveckling av första linjens insatser till barn och ungdomar genom att se över förutsättninga r för samverkan mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten Utveckla en integrerad verksamhet mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten med fokus på psykisk ohälsa Tillgängliga insatser vid psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Väntetide r i vården Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör 12

16 Ledningskontoret Region Gotland 6 (8) Familjstö d Kartläggning av socialtjänstens stöd och insatser för familjer i komplexa livssituationer Utveckling av metoder för långsiktigt arbete i familjer i komplexa livssituationer i samverkan med för- och grundskola och hälso- och sjukvård Tillgång till adekvata samordande insatser för familjer i behov av stöd Brukaren kät IFO Socialdirektör tillsammans med RSSS Socialpsyk iatri Uppföljning av socialpsykiatris kt team Med utgångspunkt från utvärderingen utveckla insatser för ungdomar med komplex psykosocial problematik Tillgång till adekvata insatser för ungdomar med komplex psykosocial problematik och deras familjer Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör Vuxna år Boende Utveckla startboende för unga vuxna med neuropsykiatri sk problematik Utveckla boendestöd och samordning mellan insatser enligt SoL och LSS för samma målgrupp Skapa förutsättnin gar för självständigt boende för unga vuxna med neuropsykiat risk problematik Brukaren kät Socialdirektör Stöd unga vuxna Utveckla samverkan mellan verksamheter som möter unga vuxna Utveckla en integrerad verksamhet mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten med fokus på psykisk ohälsa hos unga vuxna God tillgänglighet till stöd och samverkan kring unga vuxna med psykisk ohälsa/sjukd om Väntetide r i vården Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör tillsammans med ledningen för RSSS 13

17 Ledningskontoret Region Gotland 7 (8) Tillgänglig het Anhöriga Produktionspl anering inom primärvård och psykiatri Göra en översyn av anhörigstöd vid psykisk ohälsa Utveckling av insatser och psykologisk behandling inom primärvården Utveckla anhörigstöd i samverkan socialtjänst och hälso- och sjukvård God tillgänglighet på såväl telefon som för bedömning och behandling vid psykisk ohälsa/sjukd om Väl känt och tillgängligt anhörigstöd vid psykisk ohälsa Väntetide r i vården Hälso- och sjukvårdsdire ktör - Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör Nyanländ a Äldre 65- år Kompetensutv eckla berörda enheter kring nyanländas psykiska hälsa Kontinuerligt preventivt arbete med integration i det gotländska samhället tillsammans med alla samhällets parter Tillgång till adekvat stöd vid psykisk ohälsa - Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med RSSS Ensamhet Tidig upptäckt och stöd Förebyggande och hälsofrämjand e enheten i socialtjänsten har ett uppdrag att utveckla sociala arenor tillsammans med ideella organisationer Säkra kompetensen i Första hjälpen till psykisk hälsa hos medarbetare inom äldreomsorge n samt om psykisk ohälsa genom Fortsatt utveckling av olika aktivitets- och mötesarenor i samverkan Kontinuerlig kompetensutv eckling inom området psykisk ohälsa, sjukdom, funktionsneds ättning hos äldre Den som upplever ensamhet ska kunna få stöd i sociala sammanhan g Tidig upptäckt och tillgång till stöd eller behandling för äldre med psykisk ohälsa Hälsa på lika villkor Socialdirektör en och Kultur- och fritidsdirektör en - Socialdirektör en 14

18 Ledningskontoret Region Gotland 8 (8) Särskilt boende webutbildning en psyk e-bas och SPISS Översyn av framtida behov av särskilt boende för målgruppen äldre med demens och svår psykisk sjukdom och/eller funktionsneds ättning Förtydliga samverkansfor merna mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kring äldre med demens och svår psykisk sjukdom och/eller funktionsneds ättning Tillgång till boendeform er med särskild kompetens för dem med demens och svår psykisk sjukdom och/eller funktionsne dsättning - Socialdirektör en tillsammans med hälsooch sjukvårdsdire ktör Denna handlingsplan är framtagen inom Regional samverkans- och stödstruktur Gotland och kommer att årligen följas upp av densamma. Handlingsplanen är övergripande. Varje verksamhet har därutöver sin egen verksamhetsplan. 15

19 Ledningskontoret Regional samverkan och stödstruktur Anna Derwinger-Hallberg, Veronica Hermann Analys Ärende SON 2016/162 och HSN 2016/ juni 2016 Psykisk hälsa på Gotland Innehåll Psykisk hälsa på Gotland Inledning Definition av psykisk hälsa Metod Psykisk hälsa på Gotland Upplevd hälsa och psykiskt välbefinnande Registrerade diagnoser för psykisk hälsa Jämförelse mellan könen Sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa Psykisk hälsa hos unga Självmord Grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa Delaktighet och inflytande Utbildning Sysselsättning Ekonomi Tillit Socialt deltagande Ensamhet äldre Livsmiljö Socialt stöd Trygghet Våld Fritid Barn och ungas uppväxtförhållanden Sammanfattning av psykisk hälsa och faktorer som påverkar psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Pågående insatser i Region Gotlands verksamheter Förebyggande och främjande arbete för psykisk hälsa på Gotland Barn och unga Vuxna Äldre Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats 16 facebook.com/regiongotland

20 Ledningskontoret Region Gotland 2 (25) Regionövergripande handlingsprogram Tillgängliga tidiga insatser Barn och unga Vuxna Äldre Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Barn som anhöriga Barn som är placerade Våld i nära relationer Personer med funktionsnedsättning Samsjuklighet psykiatriska/neuropsykiatriska tillstånd och missbruk Nyanlända Ledning, styrning och organisation Gemensam ledning och styrning Slutsatser Fortsatt arbete Bilaga 1 Registrerade diagnoser för psykisk hälsa i specialiserad.öppenvård

21 Ledningskontoret Region Gotland 3 (25) 1 Inledning Psykisk hälsa är en av våra viktigaste välfärdsfrågor. Psykisk ohälsa ökar och är idag det vanligaste skälet till längre sjukfrånvaro och orsak till mer än var tredje sjukskrivning. Att drabbas av psykisk ohälsa och/eller sjukdom innebär ett lidande för den enskilda individen liksom för anhöriga inklusive barn. Därutöver är samhällets kostnader betydande. Kostnaden för den psykiska ohälsan i Sverige är ungefär 70 miljarder per år enligt OECD. Syftet med rapporten är att ge en bild av den psykiska hälsan på Gotland och problemområden. Rapporten kommer dels att vara underlag till den handlingsplan som redovisas till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under hösten 2016 som en del i överenskommelsen mellan staten och SKL om ekonomiskt stöd inom området psykisk hälsa. Rapporten kommer även att vara underlag som en del i Region Gotlands arbete med regional utvecklingsstrategi (RUS). 1.1 Definition av psykisk hälsa Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver hur psykisk hälsa bland annat handlar om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa, vilket i dag ofta används som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en psykisk diagnos. Även en person med psykiatrisk diagnos kan uppleva god hälsa och psykiskt välbefinnande med rätt bemötande, behandling och kompensatoriskt stöd. 2 Metod Data om förekomst av psykisk hälsa och faktorer som påverkar hälsa har hämtats från: uppföljningen av det folkhälsopolitiska programmet, 2015: länk Aktuell folkhälsostatistik: länk Nationella databaser, exempelvis KOLADA och socialstyrelsens statistikdatabas Verksamhetsdata från hälso- och sjukvårdsförvaltning, socialförvaltning, utbildnings- och arbetslivsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltning 18

22 Ledningskontoret Region Gotland 4 (25) Information om genomförda och pågående åtgärder i förvaltningarna inom de 5 områden som är aktuella i överenskommelsen mellan staten och SKL om psykisk hälsa: a) förebyggande och främjande arbete, b) tillgängliga tidiga insatser, c) enskildas delaktighet och rättigheter, d) utsatta grupper samt e) ledning, styrning och organisation. Länk till överenskommelsen Data som har tagits är framför allt kvantitativ. Till en sådan här analys hade det även varit värdefullt med kvalitativa data i form av anhörigas, brukares och patienters upplevelser av att leva med psykisk ohälsa på Gotland. Det har dock inte varit möjligt att samla in på ett systematiskt sätt inom given tidsram. Diskussion och analys av framtagen data gjordes sedan inom ramen för Regional samverkan och stödstruktur (RSSS), med deltagare från förvaltningarna och ledningskontoret. Därtill har samtal förts med Polisen på Gotland liksom FINSAM. Dialog angående framtaget underlag har förts med patient-, brukar- och anhörigföreningar genom NSPH Gotland (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Därefter fortsätter arbetet att prioritera och planera åtgärder i två olika delar. Den första delen är att inom RSSS göra en handlingsplan på kort sikt (1år) och lång sikt (5år) för arbete riktat mot riskgrupper. De handlingsplanerna omfattar Region Gotlands verksamheter inom hälso- och sjukvård, kultur- och fritid, socialtjänst och utbildnings- och arbetsliv. Den andra delen är att ta med kunskap och framkomna behov från den här rapporten in i arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi (RUS). Psykisk hälsa kommer att ingå i mål/strategier för god och jämlik hälsa i RUS. En handlingsplan som utgår från mål i RUS kommer att tas fram för de närmaste fem åren. Handlingsplanen kommer att beröra alla förvaltningar i Region Gotland. Den kommer att ha bredare folkhälsofokus än den plan som tas fram via RSSS, för att prioritera och planera åtgärder som påverkar den psykiska hälsan för att bidra till god och jämlik hälsa i befolkningen. 3 Psykisk hälsa på Gotland 3.1 Upplevd hälsa och psykiskt välbefinnande Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision 2025 har som ett av fem övergripande mål att gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Under 2015 gjordes uppföljning av Gotlands folkhälsopolitiska program som innehåller delmål för folkhälsan utifrån Vision Uppföljningen visade att självupplevd hälsa och psykiskt välbefinnande i befolkningen på Gotland inte avsevärt skiljer sig mot hälsan i befolkningen nationellt. Enligt befolkningsenkät har ungefär 18 procent av kvinnorna och 14 procent av männen på Gotland nedsatt psykiskt välbefinnande. 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen upplever sin hälsa som dålig. 19

23 Ledningskontoret Region Gotland 5 (25) Det hade inte varit förvånade om Gotlands resultat varit något sämre än rikets. Det finns en del förhållanden i befolkningen på Gotland som gör att det är svårare att uppnå hälsoutfall i nivå med riket jämfört med andra län. Befolkningens åldersstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar möjligheten att nå hälsa i nivå med riket eller över genomsnittet. Förekomst av sjukdomar ökar vid stigande ålder. Medelåldern på Gotland är högre än i riket. Andelen personer över 55 år är större och andelen personer under 45 år är mindre jämfört med riket som helhet. Forskning visar även att det finns ett tydligt samband mellan social position och hälsa, den sociala gradienten. Ju högre social position en person har desto bättre är hälsan. Faktorer som påverkar social status är exempelvis yrkestillhörighet, utbildningslängd och inkomst. På Gotland är andelen personer med eftergymnasial utbildning lägre jämfört med riket. Upplevd hälsa och självskattat psykiskt välbefinnande mäts i den återkommande nationella folkhälsoenkäten. På Gotland precis som i riket är upplevd hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande olika i olika grupper i befolkningen. Det finns en ojämlikhet i hälsa. Det är vanligare med bättre självupplevd hälsa och psykiskt välbefinnande bland personer med lång utbildning, tjänstemannayrken och hög inkomst. Exempel på ojämlikhet i hälsa på Gotland är att: Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland kvinnor, i yngre åldrar och bland personer med låg hushållsinkomst. Det är mindre vanligt bland företagare/lantbrukare. Upplevd hälsa som bra är vanligare bland personer med längre utbildning och bland tjänstemän På Gotland är skillnaden i hälsa mellan olika grupper i vissa fall mindre än i riket. Det är något mindre ojämlikt. Exempel på det är att det är mindre vanligt med nedsatt psykiskt välbefinnande på Gotland bland personer med kort utbildning och personer med låg inkomst än i riket. Någon förändring i psykiskt välbefinnande och upplevd hälsa kan inte ses i befolkningen under de senaste åren. 3.2 Registrerade diagnoser för psykisk hälsa För att få en bild av förekomst av olika psykiatriska diagnoser har uppgifter hämtats från socialstyrelsens patientregister. Jämförelse har gjorts mellan antal patienter som har registrerad kontakt med vården på grund av psykiatrisk diagnos per invånare, på Gotland och i riket. Vid sådana jämförelser av sjukdomsförekomst behöver hänsyn tas till åldersstrukturen i befolkningen eftersom förekomsten av olika diagnoser varierar i olika åldersgrupper. För att analysera förekomsten av diagnoser i förhållande till befolkningens ålder har så kallad indirekt survey använts. Det innebär att uppgifter om förekomst i olika åldersgrupper i riket har hämtats från patientregistret och utifrån hur många personer det finns i respektive åldersgrupp på Gotland har förväntat antal fall räknats ut. Det vill säga hur många personer med vissa diagnoser som skulle ha kontakt med vården under ett år på Gotland om förekomsten var på samma nivå som snittet i riket. Jämförelse har sedan gjorts med faktiskt antal personer 20

24 Ledningskontoret Region Gotland 6 (25) som haft kontakt med vården. Då ses eventuellt en differens mellan förväntat antal fall och hur det ser ut i verkligheten. Vid analys av statistiken från patientregistret behöver hänsyn tas till att den kan påverkas av olika verksamheters rutiner att registrera diagnoser rätt vid besök. Vid dessa beräkningar syns att fler personer på Gotland har registrerade psykiatriska diagnoser och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar än förväntat, i åldrarna 0-60 år (se bilaga). Vidare visar det sig att i denna åldersgrupp har fler personer vårdats för bruk av psykoaktiva substanser än rikssnittet. Det här mönstret ses inte för vuxna över 60 år. Däremot ses hög förekomst av demenssjukdomar bland de äldre. Hög förekomst av psykiatriska diagnoser, inklusive de som orsakats av psykoaktiva substanser och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ge en möjlig förklaring till den något högre förekomsten av självmord på Gotland jämfört med riket. Statistik från försäkringskassan visar att sjukskrivningarna på grund av stress och ångest ökar på Gotland. Länk. En möjlig förklaring till den högre förekomsten av psykiatriska diagnoser jämfört med riket kan vara att Gotland har längre tradition av kvalificerad diagnosticering av exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Något som tyder på det är att den högre andelen diagnoser finns i tre generationer. Såväl socialtjänst, hälso- och sjukvård som skola känner igen sig i att andelen personer med psykiska diagnoser och kognitiva svårigheter är hög på Gotland. Bedömning görs att den höga förekomsten jämfört med snittet i riket inte kan förklaras av organisatoriska eller strukturella orsaker i hälso- och sjukvården. I andra delar av landet ökar antalet diagnosticerade personer i takt med att kunskap och fokus läggs på dessa diagnosgrupper Jämförelse mellan könen Förekomsten av psykiatriska diagnoser i åldersgruppen 0-19 år är högre än förväntat för båda könen. Förekomsten totalt är vanligare bland pojkar än flickor. I åldersgruppen år är förekomsten av psykiatriska diagnoser liksom i riket högre bland kvinnor än män. Även här är förekomsten för båda könen högre på Gotlands än riket. Slutligen, i åldergruppen 60 år och över ses inte motsvarande tydliga skillnader mellan könen i förekomst av psykiatriska diagnoser. 3.3 Sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa Antal sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa stiger på Gotland, vilket stämmer med bilden även i resten av landet. Sjukskrivningarna ökar mest i samband psykisk ohälsa som stress och ångest. I Försäkringskassans jämförelse av sjukskrivningar för psykiatriska diagnoser mellan kommuner (2016) placeras Gotland i mitten. Stress var orsak till drygt 40 procent av samtliga sjukskrivningar för psykisk ohälsa på Gotland under år Även sjukskrivningar för andra psykiatriska diagnoser har ökat sedan 2010 både på Gotland och i riket. 21

25 Ledningskontoret Region Gotland 7 (25) 3.4 Psykisk hälsa hos unga Elevhälsan rapporterar ökad psykisk ohälsa hos eleverna. 10 procent av barn och ungdomar på Gotland har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin per år. Barn- och ungdomspsykiatrin ser en ökning av antalet remisser/kontakter jämfört med för några år sen. I en undersökning i gymnasiet 2013 där man i samtliga klasser skattade psykisk hälsa av en grad som påverkar studierna fann man att cirka 20 procent upplevde olika typer av psykisk ohälsa. Den siffran är i linje med nationella undersökningar av psykisk ohälsa bland unga (16-25 år). MiniMaria som arbetar med unga (upp till 24 år) och missbruk rapporterar att samsjukligheten med psykiatriska tillstånd är hög hos missbrukande ungdomar. MiniMaria hade 2015 kontakt med 130 ungdomar ser den siffran ut att öka. Ungefär 50 procent av kontakterna är med unga över 18 år. 3.5 Självmord Varje år tar mellan 6-15 per år sitt liv på Gotland, i snitt 10 personer per år. Räknas dödsfall av oklar anledning ihop med antal säkra självmord har det varit i snitt 4 kvinnor och 8 män per år under de senaste 15 åren. Förekomsten av självmord på Gotland är något högre än snittet i riket. Det syns tydligast bland män. Någon trend kan inte ses av att antalet varken ökar eller minskar. De är fler män än kvinnor som tagit sitt liv på Gotland precis som i riket. Av de personer som tagit sitt liv på Gotland var de flesta i åldern år. Jämförs antal självmord med antal personer i befolkningen i olika åldersgrupper syns det att det är vanligast i åldersgruppen år. Näst vanligast är det i åldersgruppen 80 år och äldre, trots att det handlar om få personer som tagit sitt liv i den åldergruppen. I åldersgruppen 0-19 år är det minst vanligt med självmord. Det är en sällanhändelse att en ung person under 24 år tar sitt liv på Gotland men vid jämförelse med antal per invånare hamnar Gotland högt i statistiken varje år en så ung person tar sitt liv. Cirka 50 personer vårdas varje år på sjukhus efter självmordsförsök eller annan självskada. Det har ökat under de senaste åren. Det är vanligare bland kvinnor än bland män. Jämfört med antal personer i befolkningen i olika åldersgrupper är det vanligare bland yngre personer upp till 39 år. Unga kvinnor är en tydlig riskgrupp. Det är vanligare bland män på Gotland jämfört med riket. Det är också vanligare bland både unga (0-24 år) kvinnor och män på Gotland än i riket. 4 Grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa Hur vi mår och upplever vår hälsa, både fysisk och psykiskt, påverkas av en mängd faktorer i våra levnadsvillkor och livsmiljö. De kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer. Vid analys av statistiken för Gotland bedöms vissa faktorer viktiga att lyfta fram. De presenteras nedan. Aktuell folkhälsostatistik för Gotland och nationellt: länk. 22

26 Ledningskontoret Region Gotland 8 (25) 4.1 Delaktighet och inflytande Utbildning Ungefär var 5:e flicka och pojke på Gotland uppnår inte kunskapskraven i grundskolans årskurs 9. Det är bättre resultat än i riket. Tydligast ses skillnad i bättre resultat för pojkar på Gotland jämfört med pojkar i riket. Av de flickor och pojkar som påbörjar gymnasiet på Gotland slutför inte en femtedel studierna. Det är något vanligare med avhopp bland flickor än bland pojkar på Gotland. Det är vanligare att pojkar på Gotland slutför gymnasiet än att pojkar i riket gör det. På Gotland är det en mindre andel av befolkningen än i riket som har eftergymnasial ytbildning Sysselsättning Sysselsättningen på Gotland har tidigare varit något lägre än riket, med arbetslöshet på ungefär samma nivå som i riket. Nu har arbetslösheten sjunkit på Gotland så att den är lägre än i riket och Arbetsförmedlingen bedömer att läget är gynnsamt. Ett problem är att det finns lediga arbeten där kompetensen inte finns hos de som är arbetssökande. Ohälsotalet 1 på Gotland ligger något högre än i riket, både för män och för kvinnor. Antalet unga personer (19-24 år) med sjuk- och aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa är högre på Gotland än i riket Ekonomi Medianinkomsten för kvinnor är lägre än inkomsten för män. På Gotland är medianinkomsten lägre bland män jämfört med riket. Andelen personer med långvarigt ekonomiskt bistånd är lägre på Gotland än i riket. En förklaring är att det finns god tillgång till säsongsarbete så att vissa personer inte behöver försörjningsstöd hela året. Bland äldre är det inte särskilt vanligt med ekonomiskt bistånd och då mest i samband med större oförutsedda utgifter Tillit På Gotland uppger var femte man och kvinna att de inte litar på andra människor. Gotland är ett av de län där minst andel personer uppger att de inte litar på andra. Både på Gotland och i riket upplever yngre personer och personer med låg socioekonomisk position mindre tillit till andra. På Gotland är skillnaden för upplevelse av tillit mellan olika grupper mindre än i riket. Upplevelsen av att lita på andra är något mer jämlikt fördelad på Gotland Socialt deltagande På Gotland har 18 procent av kvinnorna och 22 procent av männen lågt socialt deltagande (mätt genom befolkningsenkät). Det sociala deltagandet minskar med åldern. Socialt deltagande ökar med stigande hushållsinkomst. Tjänstemän och företagare/lantbrukare har mer 1 Ohälsotalet visar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadepenning, rehabiliteringspenning och aktivitetsoch sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa av utbetalda dagar divideras med antal personer i befolkningen i åldern år. 23

27 Ledningskontoret Region Gotland 9 (25) socialt deltagande än personer med arbetaryrken. På Gotland är de skillnaderna mindre än i riket. Det kan sägas som att det sociala deltagandet på Gotland är något mindre ojämlikt än i riket. På Gotland är det sociala deltagandet högre bland personer bosatta i Visby än på norra och södra Gotland. Lägst socialt deltagande har personer bosatta på norra Gotland Ensamhet äldre Mer än hälften av äldre personer som har hemtjänst eller bor i särskilt boende besväras av ensamhet. På Gotland är det i stort sett lika vanligt som i riket. 4.2 Livsmiljö Socialt stöd Det är vanligare att män saknar socialt stöd än att kvinnor gör det, både på Gotland och i riket. På Gotland uppger 10 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i befolkningsenkät att de saknar socialt stöd. Det är ett resultat som inte skiljer sig från riket Trygghet På Gotland anger 25 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i befolkningsenkät att de ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Gotland tillhör de län där befolkningen är mest trygga. Upplevelse av otrygghet är vanligare bland personer i åldern år och år än i övriga åldersgrupper. Det är mindre vanligt bland företagare/lantbrukare och bland personer med hög hushållsinkomst. På Gotland är det vanligare med upplevelse av otrygghet bland personer som bor i Visby än på andra delar av Gotland. På Gotland är det mindre skillnad i upplevelse av trygghet mellan olika åldersgrupper och utifrån socioekonomiska faktorer än i riket. Tryggheten är något mindre ojämlikt fördelad på Gotland än i riket Våld I befolkningsenkät uppger 3 procent av kvinnor och män på Gotland att de utsatts för fysiskt våld senaste året. 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen uppger att de utsatts för hot om fysiskt våld. Resultatet på Gotland är i nivå med riket. Andelen personer som uppger att de utsatts för kränkande bemötande är större: 24 procent av kvinnorna och 16 procent av männen. Även här skiljer inte resultaten på Gotland sig från resultaten i riket. För äldre personer har undersökning inom projektet FREDA visat att 15 procent uppger sig varit utsatta för psykiskt eller fysiskt våld Fritid I medborgarenkät beräknas befolkningens svar kring fritidsmöjligheter i ett index mellan där 100 är bäst. Resultatet på Gotland var hösten 2015 mellan 59 och 68. Lägst index fanns i åldersgruppen år och högst i 24

28 Ledningskontoret Region Gotland 10 (25) gruppen år. Det är högre resultat än snittet för de kommuner som ingick i undersökningen. Det är vanligare på Gotland att pojkar deltar i idrottsaktiviteter än att flickor gör det. Totalt sett deltar fler unga på Gotland i sådana aktiviteter jämfört med snittet i riket Barn och ungas uppväxtförhållanden På Gotland är fler barn inskrivna i förskolan jämfört med riket. Biblioteken på Gotland lånar också ut fler barnböcker än i riket. Ungefär 9 av tio flickor och pojkar känner sig trygga i skolan på Gotland, det är i stort sett i nivå med riket. Något som sticker ut lite är att pojkar på Gotland i årskurs åtta är mer trygga än flickor på Gotland och mer trygga än pojkar i riket. Ungefär var femte flicka och var tionde pojke i årskurs 9 anger att de varit utsatta för mobbning. Det är något mindre vanligt bland pojkar på Gotland. 8 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna i årskurs 8 anger att de varit utsatta för våld senaste året så att de behövt söka vård. Det är vanligare bland flickor på Gotland än i riket. Ungefär 12 procent av barnen på Gotland tillhör ekonomiskt utsatta familjer, det är på samma nivå som i riket. Var femte flicka och pojke i åldern 0-19 år har minst en långtidsarbetslös förälder, på Gotland och i riket. I åldern 0-22 år är det vanligare på Gotland än riket, med insatser enligt LSS, framförallt bland män. På Gotland är 12,4 per 1000 unga i åldern 0-22 år placerade på institution eller i familjehem. Det är något fler jämfört med riket. Inventering i socialtjänsten på Gotland 2013 (del av nationella PRIO utvecklingsarbetet) visade även att vi har fler personer med psykisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning som lever tillsammans med egna barn än snittet i riket. Socialtjänsten på Gotland noterar ett ökat antal anmälningar med orsaken missbruk/psykisk sjukdom hos förälder och/eller hos barnen och man ser att insatserna familjebehandling och stöd av familjepedagog ökar liksom insatser i familjer i komplexa livssituationer över längre tid. Gotland har också relativt många barn placerade. I Kolada finns statistik över lagförda brott hos personer i åldrarna år. Här framkommer att pojkar på Gotland lagförs för brott i samma utsträckning som i riket. Däremot är det vanligare bland flickor på Gotland än i riket. I samtal med Polisen framkommer att det ofta handlar om droger och att ändrade arbetssätt numer gör att flickor uppmärksammas. Vidare uppger 25

29 Ledningskontoret Region Gotland 11 (25) Polisen att de ser att flickor mer än tidigare finns i sociala sammanhang som innebär risk för kriminalitet. 5 Sammanfattning av psykisk hälsa och faktorer som påverkar psykisk hälsa Sammanfattningsvis kan sägas att den upplevda hälsan och det självskattade psykiska välbefinnandet i befolkningen på Gotland är i nivå med riket och att den inte förändrats se senaste åren. Skillnaden i psykiskt välbefinnande mellan olika grupper utifrån ålder och socioekonomi är mindre på Gotland än i riket. Ungas skolresultat är också i nivå med riket och till viss del även bättre. Resultatet är positivt med tanke på att förekomsten av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar är större än i riket, att sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat och att elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri ser ökad psykisk ohälsa hos unga. Dessutom är utbildningsnivån i befolkningen på Gotland lägre än i riket. Utbildningsnivå är en faktor som har tydligkoppling till psykisk hälsa. Det finns dock flera stora utmaningar på Gotland som påverkar möjligheten till god och jämlik psykisk hälsa. Det är trots allt nästa var femte person på Gotland som har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är många personer i befolkningen som lever med psykisk funktionsnedsättning eller diagnossatt psykisk ohälsa/sjukdom och sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar. Förekomsten av självmord är något högre på Gotland än i riket och det är vanligare med sjukhusvård på grund av självskada bland män och unga personer på Gotland jämfört med i riket. Var femte elev har inte godkända betyg från grundskolan och var femte elev som börjar gymnasiet fullföljer inte studierna. Ungefär var femte person har lågt socialt deltagande. En betydande del av befolkningen uppger att de saknar socialt stöd och en stor del äldre besväras av ensamhet. Ungefär var femte person upplever att de blivit utsatt för kränkande bemötande. Bland unga är det vanligare än i riket att leva med vuxen som har psykisk funktionsnedsättning. Antalet anmälningar till socialtjänsten ökar och fler unga på Gotland än i riket är placerade i familjehem eller på institution. Fler unga på Gotland än i riket har även sjuk- eller aktivitetsersättning och insatser enligt LSS. Det finns också faktorer som är gynnsamma på Gotland. Det finns goda möjligheter till fritidsaktiviteter och deltagandet bland unga inom idrottsföreningar är högre än i riket. Det är vanligare på Gotland jämfört med riket att barn är inskrivna i förskola. Befolkningen upplever trygghet och tillit till andra i högre grad jämfört med snittet nationellt. Det finns också mindre ojämlikhet i befolkningen när det gäller socialt deltagande, upplevelse av trygghet, tillit, hälsa och psykiskt välbefinnande. Detta sammantaget gör att välfärdstjänsterna på Gotland behöver anpassas i högre grad än i riket för att ge kompensatoriskt stöd i olika avseenden för att ge förutsättningar för god hälsa hos hela befolkningen. Det innebär också att det är relativt vanligt i arbetslivet att medarbetare eller deras anhöriga har eller 26

30 Ledningskontoret Region Gotland 12 (25) har haft psykisk ohälsa och vi ser ökat antal sjukskrivningar på grund av stress och ångest. Det kräver god kunskap och förebyggande åtgärder hos arbetsgivare, där Region Gotland är den största. Vidare har Gotland tuffare förutsättningar för att uppnå psykisk hälsa på grund av den sociala gradienten med sämre socioekonomiska förutsättningar som utbildningslängd och inkomst. Åtgärder inom utbildning, sysselsättning och arbetsliv kan på sikt påverka dessa grundförutsättningar och i sin tur hälsan på Gotland. 5.1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Väger man samman den lägre utbildningsnivån på Gotland med lägre socioekonomiska förutsättningar vilka man vet är riskfaktorer för psykisk ohälsa och till det lägger att Gotland har en väsentligt högre andel vuxna personer med psykisk sjukdom inklusive psykiska störningar och beteendestörningar till följd av bruk av psykoaktiva substanser, äldre med demens och en avsevärt högre andel vuxna personer och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så kommer det att påverka såväl vårdkonsumtion generellt som behovet av stöd och insatser från primärvård, specialistpsykiatri, beroendevård och re-/habilitering i den gotländska hälsooch sjukvården. Alla tre verksamhetsområdena är enligt genomlysning från SKL slimmade verksamheter på Gotland jämfört med andra delar av hälsooch sjukvården. Vårdkonsumtionen påverkas även av den högre andelen äldre i befolkningen på Gotland än i riket. Dessutom kommer fler och fler äldre att få diagnoser inom de närmaste åren när de som idag har diagnos blir äldre. Till detta kommer även ett ökat antal nyanlända som får uppehållstillstånd och vi vet att det är ofta första då som psykisk ohälsa bryter ut i den gruppen. 5.2 Socialförvaltningen Hög förekomst av neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser ställer krav på socialtjänsten. En inventering av hälsa, boende och sysselsättning hos personer med psykisk funktionsnedsättning som gjordes i socialtjänsten på Gotland 2013 visar att det finns ett behov av att utveckla sysselsättningsformer för dessa personer, anpassade boendeformer för personer med neuropsykiatriska svårigheter samt för komplex problematik. Att växa upp med föräldrar med psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och/eller missbruk medför en ökad risk för att barnet också ska utveckla psykisk ohälsa. Därtill finns en hereditet som gör att föräldrar med egna svårigheter eventuellt har att hantera ett svårare föräldraskap till barn med egna svårigheter. Socialtjänsten erbjuder föräldrastöd och stöd till barn som anhöriga och i förekommande fall boendestöd eller hemtjänst. Runt personer med psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och/eller missbruk finns anhöriga som i perioder behöver socialtjänstens anhörigstöd. En hög förekomst av demens på Gotland ställer högre krav på äldrevården jämfört med snittbehovet i riket. Därtill kommer även att andelen äldre med 27

31 Ledningskontoret Region Gotland 13 (25) diagnosticerad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kommer att öka under de kommande tio åren. 5.3 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Förskola, grundskola och gymnasium på Gotland har under många år arbetat med att utveckla pedagogisk kompetens i mötet med barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolresultaten på Gotland är i nivå med riket men man kan konstatera att utmaningen att kunna erbjuda olika typer av anpassningar för en inkluderande undervisning är större på Gotland än i riket som helhet. Ökad psykisk ohälsa bland unga och ökat antal nyanlända påverkar behovet av elevhälsan. 5.4 Kultur- och fritidsförvaltningen En högre förekomst av personer med psykiatriska diagnoser/funktionsnedsättning/missbruk i befolkningen medför att man ytterligare kan behöva anpassa verksamheter för att öka tillgänglighet till ungdomsverksamhet, kultur och fritid på Gotland. 6 Pågående insatser i Region Gotlands verksamheter Mot den bakgrund som beskrivits inledningsvis finns det anledning av försäkra sig om på vilket sätt verksamheter inom Region Gotland erbjuder a) förebyggande och främjande arbete, b) tillgängliga tidiga insatser, c) förutsättningar för enskildas delaktighet och rättigheter, d) stöd till utsatta grupper samt e) organiserar ledning, styrning och samverkan. Varje område belyses i det följande för såväl barn och unga som vuxna och äldre. 6.1 Förebyggande och främjande arbete för psykisk hälsa på Gotland Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och/eller sjukdom är av betydelse för såväl barn som vuxna och äldre. Nedan redovisas verksamheter som arbetar främjande riktat till olika åldersgrupper och i förekommande fall metoder eller procedurer de praktiserar. En viktig uppgift är att uppmärksamma riskgrupper Barn och unga Mödrahälsovården tillsammans med barnhälsovården på Gotland gör screening av psykisk ohälsa hos blivande och nyblivna föräldrar då man vet att psykisk ohälsa allvarligt kan påverka barnets tidiga anknytning och utveckling. Barnhälsovården, tillsammans med förskoleverksamheten inklusive den öppna förskoleverksamheten, är också viktiga upptäckare av psykisk ohälsa och/eller utvecklingsavvikelser hos de mindre barnen. Strukturer för upptäckt finns via samverkan i så kallade förskoleteam. Elevhälsan har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag enligt skollagen. Det betyder att elevhälsan arbetar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå. På Gotland träffar t ex skolsjuksköterska barn och unga med regelbundenhet i så kallade elevhälsosamtal. I de samtalen finns även frågor om psykisk hälsa. Därtill uppmärksammar personal i skola och i kulturoch fritidsverksamhet barn och unga som inte mår bra och kan hänvisa dem vidare. 28

32 Ledningskontoret Region Gotland 14 (25) Det bör i sammanhanget understrykas att genomförda grundskole- och gymnasiestudier i sig är en förebyggande och främjande insats. Andelen elever på Gotland som avslutar åk 9 med godkänt i alla skolämnen är i nivå med riket och något högre i jämförelse med andra turism- och besöksnäringskommuner. Detsamma gäller grundläggande gymnasiebehörighet att söka yrkesprogram liksom slutförda gymnasiestudier. Förutom studieresultaten så är arbete mot mobbing och kränkningar och med trivsel och trygghet via värdegrund och likabehandling avgörande för en god arbetsmiljö i skolan. Barnhälsovårdens föräldrautbildning barnets första år tillsammans med socialtjänstens föräldrautbildning alla barn i centrum (ABC) är också en del av Gotlands förebyggande arbete för barn och unga Vuxna Även för vuxna är det viktigt att motverka psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa står för det största inflödet i sjukförsäkringen. Här har arbetsgivare ett stort ansvar och det behövs ökad kunskap hos såväl arbetsgivare som i befolkningen om faktorer som främjar psykisk hälsa i människors vardag och arbetsliv. Arbetet kommer att kunna hämta stöd i de nya arbetsmiljöföreskrifterna från Arbetsmiljöverket (2016) med inriktning på organisatorisk och social arbetsmiljö. Region Gotland är en stor arbetsgivare i regionen. Årligen genomförs medarbetarsamtal där upplevelse av arbetssituation och hälsa är möjlig att beröra. Vid behov finns företagshälsovårdstjänster individuellt eller i grupp. På organisatorisk nivå genomför Region Gotland en arbetsmiljöutbildning för nya chefer och deras skyddsombud. Utbildningen är totalt 3 dagar. I utbildningen ingår moment om ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet, systematiskt arbetsmiljöarbete SAM, arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, psykosocial arbetsmiljö, riskbruk och beroenden, hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete. Den årligen medarbetarenkäten har en psykosocialdimension som på vissa parametrar ligger under gränsen för vad som är godtagbart och där har åtgärder vidtagits. Arbetsmiljöarbetet sker enlighet med samverkansavtalet. Primärvården arbetar med hälsofrämjande arbetssätt genom att samtliga vårdcentraler har levnadsvanemottagningar dit medborgare som vill göra livsstilförändringar (remissfritt) kan vända sig eller får hjälp att vända sig i samband med andra besök i hälso- och sjukvården. Fokus är de fyra levnadsvanorna tobak, kost, fysisk aktivitet och alkohol. Men samtalet om livsstil blir bredare och den psykiska hälsan griper genom hela livet. De distriktssköterskor som arbetar med levnadsvanor har samtliga fördjupad kunskap i MI Äldre För att motverka isolering och öka möjligheterna till delaktighet i samhället har Socialförvaltningens förebyggande och hälsofrämjande enheten ett uppdrag att erbjuda mötesplatser och aktiviteter tillsammans med frivillig organisationerna. Därtill finns sedan ett antal år kompetens inom äldreomsorgen på Gotland i 29

33 Ledningskontoret Region Gotland 15 (25) första hjälpen till psykisk ohälsa (MHFA) ett sätt att upptäcka och vägleda vid psykisk ohälsa Regionövergripande handlingsprogram Det förebyggande och främjande arbetet med psykisk hälsa på Gotland syns även i det arbete som genomförs utifrån programmen mot våld i nära relationer och för arbete att förebygga självmord. Programmen ger underlag för systematiskt arbete i förvaltningarna och även för spridning av kunskap i befolkningen. 6.2 Tillgängliga tidiga insatser Barn, unga, vuxna och äldre med psykisk ohälsa måste kunna räkna med att kunna få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Det gäller såväl vård-, som stödinsatser. Vidare är det viktigt att säkerställa att kunskapsbaserade insatser kan erbjudas tidigt vid ohälsoutveckling. Detta gäller såväl vid psykisk ohälsa som att tidigt upptäcka och ge insatser i samband med psykisk sjukdom. Ett första steg för att kunna få hjälp är information och rådgivning. Detta finns på sjukvårdsupplysningen eller telefon Barn och unga För att vårdnadshavare eller de som arbetar med barn och unga ska kunna vägleda till hjälp och stöd finns förutom sjukvårdsupplysningen även som utifrån problembild ger vägledning till samtliga barnoch ungdomsverksamheters olika erbjudanden och stöd. Man får även en bra överblick över olika verksamheters olika målgrupper och insatsnivåer via översikten som skapats inom BarnSam. Här finns även skola och kultur- och fritidsverksamheten med. Med första linjens verksamheter menas de av hälso- och sjukvårdens verksamheter dit man själv kan söka hjälp och stöd vid upplevd ohälsa. För personer över 18 år har primärvården ansvar för såväl psykisk som somatisk ohälsa. För barn och ungdomar finns första linjens bedömning, utredning, råd och insatser inom några av hälso- och sjukvårdens barn och ungdomsverksamheter. Detta uppdrag har förtydligats MiniMaria bedrivs i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och möter unga personer med missbruk och ofta även psykisk ohälsa. Tillgängligheten till primärvården och BUP inkl första linjens PrimBUP är god (ca 90 procent) för barn och unga enligt data från väntetider i vården. För familjer, barn och föräldrar som söker stöd inom socialtjänstens verksamheter finns på samma sätt en katalog av öppna stöd och insatser man kan ta del av individuellt eller i grupp. Det handlar om t ex familjesamtal, föräldrautbildningar och stöd till barn och unga individuellt eller i gruppverksamheter. En särskilt viktig grupp är barn som anhöriga. Se 30

34 Ledningskontoret Region Gotland 16 (25) Vuxna Med första linjens verksamheter menas de av hälso- och sjukvårdens verksamheter dit man själv kan söka hjälp och stöd vid upplevd ohälsa. För personer över 18 år har primärvården ansvar för såväl psykisk som somatisk ohälsa. Unga vuxna år står för 13 procent av besöken som rör psykisk hälsa i primärvård (58 procent av dem är kvinnor). Ungefär 5 procent av den gotländska befolkningen har under ett år kontakt med primärvården för en diagnos som omfattar psykisk ohälsa och/eller sjukdom. Lika många, 5 procent, av den befolkningen hade av samma skäl kontakt med den specialiserade psykiatriska vården. Den något högre andelen av psykiska diagnoser (F-diagnoser ICD-10) i befolkningen kan möjligen förklara den relativt höga andelen besök i specialistpsykiatrin men andelen besök i primärvården syns relativt låg. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) bör fördelningen mellan specialistnivå och första linjens nivå vara ungefär 2-5 procent respektive procent. Tillgängligheten till första kontakt och läkarbesök inom såväl den specialiserade psykiatrin som primärvården är god (85-90 procent). Förutom läkare och sjuksköterskor har vårdcentralerna på Gotland tillgång till psykolog och/eller psykoterapeut. Däremot är tillgängligheten inte tillräcklig för att komma fram på telefon till vårdcentral, vilket är en förutsättning för att kunna boka tid för första kontakt. Efter första kontakt är tillgängligheten inte heller så god som den behöver vara för fortsatta insatser. Det är relativt lång väntan på psykologisk/psykoterapeutisk behandling i både primärvården och psykiatrin. I primärvården uppgår väntetiden till cirka fyra månader, i psykiatrin kan väntan vara längre. I syfte att öka tillgängligheten till KBT-behandlingar pågår för närvarande ett pilotprojekt inom primärvården där patienter med ångestproblematik erbjuds KBT-behandling via nätet. I primärvården pågår också ett utvecklingsarbete som handlar om att personer med upplevd psykisk ohälsa snabbt får bedömning. 31

35 Ledningskontoret Region Gotland 17 (25) Socialtjänst öppna insatser riktade till vuxna handlar om föräldrastöd (se ovan), anhörigstöd och visst öppet stöd i samband med våld i nära relationer via familjefrid eller missbruk via alkohol- och drogrådgivning (ADR). Anhörigstödet är i sammanhanget värt att lyfta fram. Närmare var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående och man vet att anhörigskap både till egna barn, egen partner eller äldre närstående innebär en ökad belastning för individen som kan ge sekundär psykisk ohälsa och i flera fall egen sjukskrivning. Läs mer på Anhörigstödet på Gotland utvecklades ursprungligen som stöd till äldre som vårdar en anhörig men har numera ett breddat uppdrag som omfattar även anhöriga till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Förutom anhörigstödet inom socialtjänsten på Gotland så finns även visst föräldrarespektive anhörigstöd inom specialistpsykiatri och habilitering Äldre För primärvård gäller samma för den äldre som den yngre vuxna befolkningen (se ovan). Anhörigstödet finns även för äldre i anhörigskap. Inom äldreomsorgen finns som sagt kompetens i första hjälpen vid psykisk ohälsa (MHFA) vilket ökar sannolikheten för att psykisk ohälsa bland äldre som har hemtjänst eller bor i särskilt boende ska uppmärksammas och kunna få kontakt med vården. 6.3 Enskildas delaktighet och rättigheter Med ny kunskap och nya skrivningar i lagstiftningen står vård och omsorg inför ett förändringsarbete som handlar om ett förändrat synsätt på brukaren/patienten från passiv mottagare till aktiv och delaktig medskapare. I möte med barn måste hänsyn tas till barnets mognad och ålder. För personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning som har behov av insatser från flera verksamheter och huvudmän är möjlighet till delaktighet särskilt central. När stöd och insatser ges från flera är samordnad individuell plan (SIP) en viktig åtgärd för att dokumentera och säkra samverkan. Läs mer om SIP på Gotland (alla åldrar) När man 2015 följde upp arbetet med SIP nationellt visade det sig att Gotland gjort högst andel SIP per 1000 barn (3,5/1000) i landet. På Gotland har familjens upplevelse av delaktighet i SIP följts upp efter varje möte och 90 procent upplevde god delaktighet i SIP arbetet För vuxna och äldre personer återstår fortfarande ett arbete att göra. Inom den tidigare överenskommelsen om psykisk ohälsa, PRIO, fanns ett särskilt fokus på målgruppen vuxna personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. På Gotland har detta förbättringsarbete skett i samverkan med brukar-, patient, och anhörigföreningarna via Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). Inom socialtjänsten gjordes 2013 en inventering av boende, sysselsättning och hälsa bland personer inom målgruppen. Utifrån analys av inventeringen kunde man ta fasta på ett utvecklingsarbete inriktat ökad delaktighet i både verksamhetsplanering och individuell planering (genomförandeplan), på meningsfull sysselsättning samt på vissa boendeformer. Psykiatrin har under samma period arbetat med 32

36 Ledningskontoret Region Gotland 18 (25) kvalitetsregister och förbättringar i samband med att barn, unga och vuxna vårdas med stöd av tvångslagstiftningen samt ökad delaktighet i utformningen av vårdplan. Psykiatrin arbetar också för att skapa och implementera modell för personcentrerad vård, vilket innebär att i högre grad fokusera på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård. Arbete som startat inom PRIO med fokus på denna utsatta målgrupp fortsätter i samverkan mellan socialtjänst och psykiatri och i dialog med NSPH. 6.4 Utsatta grupper Jämlik hälsa är ett av regeringens mål. Arbetet mot detta mål förutsätter medvetenhet om olika grupper och individers olika behov och förutsättningar. Man vet att vissa grupper har en förhöjd risk för psykisk ohälsa. Nedan nämns några och det arbete som görs på Gotland Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Under 2014 genomfördes insatser riktade till medarbetare inom hälso- och sjukvården med en ambition att få en spridning på alla nivåer. Liknande plan men med kompletterande riktade insatser till de som behöver mer spetskompetens har tagits fram i samverkan med Ledningskontoret för verksamhetsåret Även utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och socialförvaltningen har plan för ökad kompetens inom HBTQ-området. Kultur- och fritidsförvaltningens ungkulturhus Fenix arbetar systematiskt med HBTQ-frågor i möte med unga. Inom socialförvaltningens äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta är behov av kompetensutveckling kring HBTQ identifierat Barn som anhöriga Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen är sjuk. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Gotland har rutiner för detta förhållningssätt och inom psykiatrin och några somatiska verksamheter finns kompetens i metoderna Föra barn på tal och Beardslees familjeintervention bildades ett nätverk av barnombud i psykiatrin och inom socialtjänstens familjefokus för kontinuerligt kompetensutbyte. Socialförvaltningen erbjuder barn och ungdomsgrupper (Tryggve) till stöd för barn i olika former av anhörigskap Barn som är placerade Antalet anmälningar på Gotland har ökat de senaste åren. Särskilt bland de yngre barnen (0-12 år) ser socialtjänsten en påtaglig ökning (140 procent för flickor och 76 procent för pojkar på 10 år). Ett högre antal anmälningar kan betyda att kunskapen hos dem som finns runt barnen ökat vilket är bra för barnen men det säger något om hur många barn man ser med oro på. I socialtjänstens verksamhetsdata ser man att insatsen familjebehandling eller familjepedagog har fördubblats de senaste tre åren. På Gotland är drygt 100 barn och unga placerade i familjehem eller HVB. 33

37 Ledningskontoret Region Gotland 19 (25) Sedan 2011 pågår ett nationellt initierat arbete att utveckla barn- och ungdomsvården. Inom socialtjänsten på Gotland har man systematiskt förbättrat utredningsmetodik (barns behov i centrum BBIC) och den kontinuerlig uppföljning av barn och unga med fokus främst på barn och ungdomar som är placerade i familjehem eller hem för vård eller boende(hvb). Förutom sociala faktorer har rutiner upprättats för uppföljning av hälsa och skolresultat. I det senare är Skolfam, som ger konsultativt stöd till familjehemmen och de placerade barnens skolor, en viktig satsning ( ). Sedan två år tillbaka pågår även projektet socialpsykiatriskt team vars syfte är att genom intensiva insatser i hemmet förhindra placeringar av ungdomar Våld i nära relationer Våld i nära relationer är tillsammans med missbruk och/eller psykisk sjukdom/funktionsnedsättning något som berör såväl barn som vuxna och äldre personer. Socialtjänstens FREDA-verksamhet finns till för äldre personer och personer med funktionsnedsättning som utsatts för våld av en närstående ( ). Inom Familjefrid finns socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn samt stöd till män, läs mer på Familjefrid ger även stöd till medarbetare i andra verksamheter i Regionen i frågor om våld i nära relationer Personer med funktionsnedsättning Personer med stöd av socialtjänstens omsorg om personer med funktionsnedsättning via t ex särskilt boende och/eller daglig verksamhet är en grupp som man vet behöver uppmärksammas för såväl psykisk som somatisk ohälsa i en högre grad än vad som sker idag. LSS verksamheten har tillgång till handledning men har inte kompetensutvecklats med samma systematik som äldreomsorgen inom området psykisk hälsa Samsjuklighet psykiatriska/neuropsykiatriska tillstånd och missbruk Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk. Mot bakgrund av den högre förekomsten av psykiatriska- och neuropsykiatriska tillstånd och missbruk på Gotland behöver verksamheter och metoder utvecklas för att bättre möta patienter med samsjuklighet. På Gotland har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen arbetat fram två överenskommelser som delvis rör den aktuella målgruppen. En överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar och en överenskommelse avseende samverkan kring personer med missbruk Ett samarbete mellan MiniMaria och vuxenpsykiatriska öppenvården har påbörjats och planen är till hösten 2016 avsätta psykologresurser från vuxenpsykiatrin till arbete på MiniMariamottagningen. Många av de unga vuxna som besöker MiniMaria har en samsjuklighet och målsättningen är att patienterna genom detta samarbete ska få bättre vård. 34

38 Ledningskontoret Region Gotland 20 (25) Nyanlända Våren 2016 finns cirka 900 personer som sökt asyl (familjer och ensamstående vuxna) boende på ön. Migrationsverket har nio asylboenden. Region Gotland ansvarar för 205 ensamkommande barn och ungdomar. Dessutom bor cirka 50 ensamkommande barn och ungdomar från andra kommuner på privata boenden. Asylhälsan på Gotland har ansvaret för hälsoundersökningar av personer som under sin asyltid bor på Gotland. Ännu ser man inte där ett ökat inflöde av vuxna med psykisk ohälsa. För ensamkommande ungdomar sker hälsoundersökning på någon av Regionens vårdcentraler. I denna målgrupp har man i högre grad uppmärksammat psykisk ohälsa. BUP ser ett ökat behov bland nyanlända barn och ungdomar. BUP har för att möta efterfrågan från Haima, boenden för ensamkommande ungdomar, 2016 prövat en hälsoskola i samverkan med boendena. Inom utbildnings- och arbetslivsområdet finns integrationsenheten med a) stöd för personer som fått uppehållstillstånd och med b) stöd till nyanlända familjer med barn i för- och grund- och gymnasieskolan genom bland annat pedagogisk kartläggning inför skolstart. 6.5 Ledning, styrning och organisation Samverkan med brukar-, patient- och anhörigorganisationer sker på flera organisatoriska nivåer i Region Gotland. Tillgänglighetsrådet är regionens samlade samverkansforum. Där möter handikappföreningarna via representantskap politisk representant ur Regionstyrelsen. Därtill finns samråd där hälso- och sjukvårdsnämnd tillsammans med socialnämnd via nämndordföranden möter representanter för handikapporganisationerna. På verksamhetsledningsnivå möts ledning för psykiatri och socialtjänst och nätverket NSPH (Nationell Samverkan Psykisk Hälsa) och därtill finns även brukarråd i flera av berörda verksamheter. I dialog med NSPH har nyligen fastslagits ett behov av att under 2016 se över mötesformalia så som syfte, dagordning, ledning och dokumentation för att förbättra dialogen Gemensam ledning och styrning Den 29 oktober 2015 fattade Regionstyrelsen beslut om Regional samverkan och stödstruktur i region Gotland med placering på ledningskontoret tillsammans med verksamhetsledare. Beslutet bygger vidare på ett beslut i Regionstyrelsen från 26 maj 2011 i frågor om som rör samverkan och evidensbaserad praktik kring barn och ungdomar BarnSam. Den regionala samverkan och stödstrukturen (RSSS) styrs och leds av förvaltningschefer för socialförvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltning, utbildnings- och arbetslivsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltning samt ledningskontoret. RSSS är ett utskott till koncernledningsgruppen (KLG). Fokus i det gemensamma samordnings-, kunskaps- och utvecklingsarbetet är den verksamhetsnära effekten för barn, elever, brukare, patienter och anhöriga, så kallad evidensbaserad praktik. De närmaste åren är området psykisk hälsa 35

39 Ledningskontoret Region Gotland 21 (25) prioriterat med särskilt fokus på barn och unga via BarnSam. Den regionala samverkan och stödstrukturen rymmer tidigare beslutade gemensamma styrnings- och ledningssystem BarnSam och samordnad styrning och ledning socialtjänst och hälso- och sjukvård (SLS). 7 Slutsatser Sammanfattningsvis finns en rad grundförutsättningar för hälsa som är bra på Gotland t ex fritidsmöjligheter, trygghet och tillit och det självskattade psykiska välbefinnandet i befolkningen på Gotland är i nivå med riket. Men i nivå med riket betyder dessvärre att nästa var femte person på Gotland har nedsatt psykiskt välbefinnande. Å andra sidan är psykiskt välbefinnande i nivå med riket positivt med tanke på den i jämförelse med riket tuffare utgångspunkten; högre förekomsten av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar för barn, unga och vuxna (men inte äldre) än i riket, förekomsten av självmord är något högre på Gotland än i riket, att sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri ser ökad psykisk ohälsa hos unga i ökad efterfrågan på deras tjänster. Vidare finns en utmaning i att en betydande del av befolkningen har lågt socialt deltagande och saknar socialt stöd. Dessutom är utbildningsnivån i befolkningen på Gotland lägre än i riket. Utbildningsnivå är en faktor som har tydlig koppling till psykisk hälsa. En utmaning på Gotland, liksom i riket, är att en femtedel av eleverna saknar kompletta betyg efter grundskolan och att en lika stor andel inte fullföljer gymnasiet. Det har betydelse för folkhälsan. Utifrån analyserad statistik syns inte tydliga skillnader mot riket gällande den äldre befolkningens psykiska hälsa på Gotland med undantag för en högre förekomst av demenssjukdom. Det ska dock framhållas att det finns en utmaning i rapportering av upplevd ensamhet bland äldre. Bland unga är det vanligare än i riket att leva med vuxen som har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Antalet anmälningar till socialtjänsten ökar och fler barn och unga på Gotland än i riket är placerade i familjehem eller på institution. Data gällande kriminalitet och utsatthet för våld bland flickor på Gotland oroar. Fler unga på Gotland än i riket har även sjuk- eller aktivitetsersättning och insatser enligt LSS. Förekomsten av psykisk ohälsa på Gotland gör att det är relativt vanligt i arbetslivet att medarbetare eller deras anhöriga har eller har haft psykisk ohälsa och vi ser ökat antal sjukskrivningar på grund av stress och ångest. Det kräver god kunskap och förebyggande åtgärder hos arbetsgivare, där Region Gotland är den största. Detta sammantaget gör att välfärdstjänsterna på Gotland behöver anpassas i högre grad än i riket för att ge kompensatoriskt stöd i olika avseenden för att ge förutsättningar för god hälsa hos hela befolkningen. I tider av prioriteringar 36

40 Ledningskontoret Region Gotland 22 (25) finna anledning att fokusera på riskgrupper mer än generella insatser och barn och vuxna mer än äldre. I översynen av verksamheternas kompetens och insatser kan man på en övergripande nivå i analysen göra bedömningen att den generella förebyggande/identifierande nivån i de gotländska verksamheterna har god kunskap om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som gör att man upptäcker och hänvisar. Tillgängligheten till en bedömning i den specialiserade psykiatriska nivån är god. Vid behov får man inom vårdgarantins tid kvalificerad utredning och diagnos. Det som i analysen sticker ut som tunt är en lättillgänglig behandlande och åtgärdande första linje och behandling i den specialiserade vården. Personer som upptäcks med psykisk ohälsa eller sjukdom behöver enkelt få tillgång till stöd och behandling. Den nu lägre tillgängligheten till primärvården eller annan första linje behöver i det sammanhanget åtgärdas. Men vi behöver också fråga oss vad som ytterligare kan göras i samhälle, arbetsliv och regionens verksamheter för att skapa en grundförutsättning och miljö som främjar psykisk hälsa. Givet den högre andelen personer med diagnosticerad psykisk sjukdom/funktionsnedsättning så är också stöd till anhöriga viktigt. Här behöver eventuellt samarbete mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst kartläggas för att motverka sekundär ohälsa och eventuell sjukskrivning. Det ökade antalet anmälningar tillsammans med det jämfört med riket något högre antalet placeringar av unga gör att satsningar på socialpsykiatriskt team och Skolfam under de senaste åren varit väl riktade. Att flera barn på Gotland växer upp i familjer där minst en förälder har psykisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning och där kanske även barnen har särskilda behov ställer krav på socialtjänstens resurser och kompetens inte minst i samverkan med skolan. Att arbeta med familjer i komplexa livssituationer tar tid. Det arbete som startade inom den förra överenskommelsen om psykisk hälsa PRIO med fokus på personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning i behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver fortsätta. Här är SIP väsentlig för att stöd och insatser ska hållas samman och planeras i delaktighet med den som är berörd. 7.1 Fortsatt arbete Rapporten kommer att vara underlag för tre olika utvecklingsarbeten: 1) Under hösten 2016 tas handlingsplan fram för arbete i Region Gotlands verksamheter för förbättrad psykisk hälsa. Det görs via Regional samverkan och stödstruktur (RSSS). Handlingsplanen kommer att redovisas till SKL som ett underlag för att ta del av ekonomiskt stöd inom området psykisk hälsa och innehåller aktiviteter på kort sikt (1 år) och längre sikt (5 år). 2) Under hösten 2016 tas strategier fram i Region Gotland för närmaste 5 årens arbete för att nå god och jämlik hälsa. 3) Under 2017 tas Regional utvecklingsplan (RUS) fram med mål för hållbar utveckling på Gotland på lång sikt. 37

41 Ledningskontoret Region Gotland 23 (25) Bilaga 1 Registrerade diagnoser för psykisk hälsa i specialiserad öppenvård Patienter i specialiserad öppenvård, per år, medeltal år Tabellerna visar antal patienter per invånare per år som haft kontakt med specialiserade vården (exempelvis i psykiatri, habilitering, akutmottagning) där psykiatrisk diagnos angetts som huvuddiagnos vid besöket. I en kolumn presenteras även beräkning av antal patienter fler eller färre än förväntat antal patienter på Gotland om resultatet skulle motsvara rikssnittet i respektive åldersgrupp. I tabellen visas förekomsten av samtliga diagnoser som anger psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, diagnos F00-F99 och även vissa utvalda diagnoser. Observera att en och samma person under ett år kan fått vård för flera av de redovisade diagnoserna. 38

42 Ledningskontoret Region Gotland 24 (25) 39

43 Ledningskontoret Region Gotland 25 (25) 40

44 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2016/5 7 oktober 2016 Socialnämnden Reviderat investeringsäskande Förslag till beslut Socialnämnden antar reviderad investeringsbudget Sammanfattning Efter beslut om investeringsstopp 2016 har nämnderna i uppdrag att till budgetavstämningen lämna förslag till reviderad investeringsbudget 2017 och Socialnämnden hade en investeringsbudget på 16,5 mnkr Av detta stoppades 9 mnkr för att bygga bostad med särskild service LSS och 2,5 mnkr för ombyggnad reception vid individ- och familjeomsorgen. Potten på 5 mnkr för utrustning och lokalförsörjning kvarstår, är absolut nödvändig och en stor post avser tillkallelsesystem på särskilda boenden. Investeringsbehovet för omfattar medel för ombyggnad av reception på Polhemsgatan, individ- och familjeomsorgen 2,5 mnkr. Investeringen mycket angelägen då det i med dagens utformning av reception finns risk för personskada. Socialförvaltningen behöver investera i IT för att möta den digitala utvecklingen. Det behövs mer investeringsmedel till potter för IT, utrustning och lokalförsörjning varför nämnden äskar 1 mnkr i ökad investeringspott Investeringen i bostad med särskild service LSS, 9 mnkr, kan strykas då lokaler för denna typ inte längre ägs av regionen utan kan upphandlas från privat aktör. Socialnämnden behöver istället projekteringsmedel som är en driftkostnad, cirka 0,5 till 1 mnkr. Investeringstopp 2016 Regionfullmäktige beslutade i juni om ett investeringsstopp för 2016, med undantag för nämndernas potter och vissa projekt. Socialnämndens investeringsbudget för 2016 uppgår till 16,5 mnkr. Budgeten avser ombyggnad av entré till individ- och familjeomsorgen (IFO) på Polhemsgatan 2,5 mnkr; nybyggnad av bostad med särskild service LSS 9 mnkr samt en pott för verksamhetsanpassning och utrustning 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 41 Org nr Webbplats

45 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/5 på 5,0 mnkr. Fullmäktiges beslut innebär att investeringen i entrén och bostaden är stoppad. Dessutom finns 3,0 mnkr som 2015 flyttats hos teknikförvaltningen för ombyggnad av boende för ensamkommande flyktingbarn på Gesällgatan. Denna investering är också stoppad. Investeringsbudget 2016, tkr nuläge framåt Budget utrustning används behövs Budget lokalförsörjning används behövs Summa investeringspott Bostad med särskild service LSS stoppad stryks Total budget Kompletteringsbudget IFO reception stoppad behövs Total budget 2016 inkl kb Överlämnat TKF 2015: ombyggnad Gesällgatan Haima stoppad stryk så länge Byggnadsinvesteringar Bostad med särskild service LSS Denna investering har flyttats fram under flera år och finns nu i budgeten för Det finns ett stort behov av platser för att kunna möta förändrat behov av platser framåt. Till exempel brukare som idag bor hemma hos åldriga föräldrar samt brukare som idag bor på serviceboende men har behov av gruppboende. Utifrån nuvarande princip att regionen inte äger lokalerna där LSS-boenden inryms kan investeringen på 9 mnkr strykas. Socialförvaltningen kan istället ge teknikförvaltningen i uppdrag att upphandla privat aktör som bygger nytt boende som regionen sedan blockhyr. För detta behöver socialnämnden medel för projektering, en driftkostnad som uppgår till mellan 0,5 till 1 mnkr. Reception vid individ- och familjeomsorgen på Polhemsgatan Ombyggnad av är mycket angeläget och en förstudie pågår men investeringen på 2,5 mnkr är stoppad. Receptionens utformning innebär en risk för både brukare och personal. För att undvika allvarliga tillbud måste receptionen byggas om. Ett uppdrag att se på utformning av ny reception är lämnad till teknikförvaltningen, problemet är att fastigheten är för liten för att rymma receptionens ytor inom befintligt skal. Troligen kommer investeringen att bli betydligt högre än investeringsbudgeten vilket måste ställas i relation till risk för personskada. Investeringen på 2,5 mnkr är mycket angelägen då det i dagsläget finns risk för personskada. Ombyggnaden av Gesällgatan Ombyggnaden av Gesällgatan, som är ett boende för ensamkommande flyktingbarn, så kallat Haima, har inte kommit igång tidigare på grund av väntan på bygglov för förändrad användning. Investeringsmedlen har lämnats över till teknikförvaltningen under I dagsläget är det nog inte optimalt att bygga om Gesällgatan då investeringsmedlen kan generera fler platser i andra lokaler. Idag finns avtal om förhyrning av boenden som går ut under 2017 och det är osäkert om socialförvaltningen ska fortsätta att hyra på vissa ställen. För att säkra boendeplatser, 42 2 (5)

46 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/5 sänka kostnader och lämna dyra och icke-ändamålsenliga lokaler behövs andra boenden för ensamkommande flyktingbarn. Troligen behövs medel framåt för att bygga om boenden för ensamkommande flyktingbarn, dock är läget högst osäkert. Dels in- och utströmning av barn, dels det faktum att Migrationsverket sänker ersättningen betydligt från 1 juli. En omställning av verksamheten måste ske till större boenden med fler platser för att undvika stora underskott. Äldreomsorg korttidsenhet Korttidsenheten bedrivs i regionens egen lokal på Korpen med 32 korttidsplatser. Här finns dubbelrum och eventuellt kommer Socialstyrelsen att ställa krav på enkelrum även för korttidsplatser. I en kvalitetstillsyn 2015 påpekas vikten av att kunna dela av dubbelrum men det är svårt praktiskt så ombyggnad till enkelrum är att föredra. För denna ombyggnad behövs på sikt investeringsmedel. Boende för personer med funktionsnedsättning bostad med särskild service LSS Enligt den reviderade planen behöver ett antal grupp- och servicebostäder byggas om till modern standard de kommande åren då flertalet bostäder är byggda under 80- talet. Större delen av boendena ägs inte av regionen. En pott för verksamhetsanpassning behövs med minst 2 mnkr per år från Alternativet är att lämna nuvarande lokaler och bygga nya boenden. Även vissa korttidsboenden och verksamhetslokaler där daglig verksamhet bedrivs har stort behov av renovering. Verksamhetsanpassningar För verksamhetsanpassningar i övriga lokaler behövs minst 3 mnkr per år. En del av detta används för ombyggnad i annans lokal, vilket är tveksamt. Alternativet är att fastighetsägaren bygger om med högre hyra som följd. Detta är ett dilemma när lokalerna ägs av privat aktör. Utrustning Beräknad pott för utrustning är 2 mnkr för 2017 och cirka 4,3 mnkr per år och avser bland annat tillkallelsesystem, utbyte av sängar, elcyklar till hemtjänsten och inredning på till exempel Haima. Den enskilt största posten är modernisering av tillkallelsesystemen, larmen på de särskilda boendena, som måste bytas ut. Larm-/tillkallelsesystem på särskilda boenden ( ) Tillkallelsesystemen på de särskilda boendena är undermåliga och håller på att bytas ut. Beroende på antal platser och typ av system är det investering på mellan 0,5 och 1,0 mnkr per boende. För närvarande pågår upphandling av leverantör vilket gör att det inte sker några investeringar under En investering på runt 2 mnkr per år. Det finns ett akut behov av uppgraderade eller installera nya larm på flera boenden, bland annat Sudergården, Roma äldreboende och Pjäsen. För närvarande krävs det extra bemanning där larmen inte fungerar som avsett. Ett väl fungerande larm är ytterst viktigt då det ska garantera säkerhet och trygghet såväl till brukare som för vårdpersonalen. Ett icke fungerande larm innebär inte bara en risk för användarna 43 3 (5)

47 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/5 utan dessutom olägenheter och höga kostnader i form av bemanning för att säkra tryggheten för brukarna. I takt med att området trygghetsteknik utvecklas är det mer angeläget att hantera larm- och tillkallelsesystem som en del i övergripande trygghetstekniklösningar. Det traditionella tillkallelsesystemet kan då kompletteras med sensorer i sängar, golv, väggar, dörrar och fönster. Sensorerna kan vara kopplade till funktioner som ger ledbelysning vid toabesök nattetid, som larmar personal vid fall, som begränsar vem som får komma in i lägenheten och som larmar vid brand, inbrott eller kraftiga temperaturväxlingar. IT-investeringar Genom investeringar inom IT-området finns möjlighet att förbättra för brukare och personal samt effektivisera verksamheten. För IT-investeringar begärs 1 mnkr per år , 1 mnkr 2017 är ett nytt äskande. För 2017 avser potten byte av SQLserver, modul för att klara införande av IBIC och införande av system för medborgartjänster inom försörjningsstödet, Lifecare. Detta är ett system där brukarna kan ansöka om försörjningsstöd digitalt vilket kommer att innebära förbättringar både för brukare och medarbetare. I övrigt behöver socialförvaltningen investera i IT för att möta den digitala utvecklingen, nedan beskrivs några områden. WiFi i alla äldreboenden, bostäder för personer med funktionsnedsättning och på mötesplatser för seniorer ( ) Möjligheterna till teknikstöd för brukare inom olika verksamheter utvecklas ständigt. Det innebär bättre möjlighet att använda teknik för att bibehålla eller öka personers livskvalitet genom ökad delaktighet och självständighet. Trådlös internetuppkoppling (WiFi) i olika lokaler där vi bedriver verksamhet är en viktig byggsten i det arbetet. Med hjälp av trådlös uppkoppling kan brukare själva och med stöd av personal eller andra personer, enskilt eller i grupp, utföra aktiviteter som stärker individen mentalt och fysiskt. Frågan är om fastighetsägarna eller regionen ska stå för investeringen. Införandeprojekt för digital nattillsyn i ordinärt boende (påbörjas 2016) Digital nattillsyn innebär att brukare som har behov av tillsyn på natten får det via kamera istället för via fysiska besök. Det är en lösning som ska utgå från brukarens behov. Ökad livskvalitet, ökad integritet och ökad flexibilitet är ledord. Möjlighet att köpa tjänsten finns, kostnaden för detta ska jämföras med egen drift och investering. Digital nattillsyn på särskilda boenden ( ) Verksamheten har uttryckt ett behov av möjlighet till digital nattillsyn på särskilt boende. Särskilt viktig är frågan vid särskilda boenden för personer med demenssjukdom, där brukare kan reagera med oro och ilska då någon kommer in i bostaden nattetid. Socialförvaltningen bevakar frågan. Integrering mellan e-tjänsteplattform och verksamhetssystem enligt Regional digital agenda ( ) Enligt Gotlands regionala digitala agenda delområde e-hälsa, insatsområde 3, ska e-tjänster utvecklas som förenklar ansökningsprocessen för såväl brukare som 44 4 (5)

48 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/5 handläggare. År 2018 ska e-tjänster med integration mot socialförvaltningens verksamhetssystem vara införda. Kostnad för uppbyggnad av e-tjänster och licenser tillkommer. Nytt verksamhetssystem I nuläget finns två verksamhetssystem i socialförvaltningen. För att ge möjlighet till bättre kontroll på verksamheten, en effektivare administration och smidigare integration mot e-tjänsteplattform enligt ovan bör förvaltningen sträva mot ett gemensamt verksamhetssystem. Investeringsbehov , tkr verks grupp avser IFO bygg Reception Polhemsgatan IFO LSS bygg Gruppbostäder bostadsförsörjningsplan ÄO bygg Korttidsplatser enkelrum alla bygg Pott verksamhetsanpassning Summa bygg ÄO utrustn Larm-/tillkallelsesystem boenden ÄO utrustn Pott utbyte sängar, elcyklar m m LSS utrustn Pott boenden, daglig verksamhet IFO utrustn Pott boenden Haima m fl alla utrustn Pott utrustning Summa utrustning ÄO IT WiFi boenden, digital nattillsyn, e tjänsteplattform m m Summa IT Summa Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna-Lena Gutedal, ekonomichef Socialförvaltningen RS-registrator 45 5 (5)

49 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2016/ oktober 2016 Socialnämnden Ersättning hemtjänst LOV 2017 Förslag till beslut Socialnämnden fastställer ersättning för hemtjänst 2017 enligt förslag i bilaga 1. Sammanfattning Enligt antagna regler för hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem (LOV) ska socialnämnden fastställa ersättning för kommande år. Ersättningen höjs med 2,X procent. I övrigt gäller oförändrade ersättningsregler under Det pågår utvecklingsarbete för att införa IBIC, Individens behov i centrum. Utvecklingsarbetet sker både här på Gotland med också nationellt. I och med detta så kommer förvaltningen att se över ersättningsmodellerna. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therése Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänsten Anna-Lena Gutedal, ekonomichef socialförvaltningen 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 46 Org nr Webbplats

50 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/386 Bilaga 1 Hemtjänsten - ersättning 2017 Hemtjänst ersättning, kronor per timme För omvårdnad och service av kommunal utförare För omvårdnad och service av privat utförare som är momspliktig För service av privat utförare som är momspliktig (2)

51 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2016/ oktober 2016 Socialnämnden Ersättning daglig verksamhet LOV 2017 Förslag till beslut Socialnämnden fastställer ersättning för daglig verksamhet 2017 enligt förslag i bilaga 1. Sammanfattning Enligt antagna regler för daglig verksamhet enligt lag om valfrihetssystem (LOV) ska socialnämnden fastställa ersättning för kommande år. Ersättningen höjs med 2,4 procent. I övrigt gäller nuvarande regelverk för ersättningen. Det pågår utvecklingsarbete för att införa IBIC, Individens behov i centrum. Utvecklingsarbetet sker både här på Gotland med också nationellt. I och med detta så kommer förvaltningen att se över ersättningsmodellerna. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna-Lena Pettersson, avdelningschef Omsorgen om funktionsnedsatta Therése Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Anna-Lena Gutedal, ekonomichef socialförvaltningen 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 48 Org nr Webbplats

52 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/386 Bilaga 1 Daglig verksamhet - ersättning 2017 Ersättning till utförare i egen (kommunal) regi 2017 med pers assistent Nivå poäng ersättning/dag ersättning/dag Ersättning till utförare i privat regi 2017 Ersättningen innehåller momskompensation med pers assistent Nivå poäng ersättning/dag ersättning/dag (2)

53 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2016/ oktober 2016 Socialnämnden Avgifter för insatser enligt Socialtjänstlagen och hemsjukvård till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar samt hemsjukvård 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avgifter 2017 för insatser enligt Socialtjänstlagen och hemsjukvård till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar samt hemsjukvård fastställs enligt förslag i bilaga. Sammanfattning Avgifterna för insatser enligt Socialtjänstlagen och hemsjukvård till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar och hemsjukvården ses över inför varje år. Avgifterna omfattas av ett högkostnadsskydd, en maxtaxa, beräknad på prisbasbeloppet som justeras varje år. Förslaget är att maxtaxan höjs till kronor från och med Övriga avgifter föreslås vara oförändrade. Ärendebeskrivning I socialtjänstlagen finns en bestämmelse om ett högkostnadsskydd i form av en högsta avgift (den så kallade maxtaxan). Avgifter som ingår i högkostnadsskyddet är hemtjänstavgift (insatser i ordinärt och särkilt boende, korttidsplats och dagverksamhet för dementa), avgift trygghetslarm och avgift för hemsjukvård. Maxtaxan gäller per månad och regleras i socialtjänstlagen (SoL) 8 kap 5. För 2017 är prisbasbeloppet kronor vilket gör att maxtaxan kan höjas till kronor. Maxtaxa, kronor per månad och prisbasbelopp, kronor jan-30 jun 1 jul-31 dec Maxtaxa Prisbasbelopp (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 50 Org nr Webbplats

54 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/385 Nuvarande taxa för hemtjänstinsatser gäller från 2002 och är en timtaxa för både ordinärt boende och särskilt boende. Avgift betalas för antalet hemtjänsttimmar upp till cirka 6 timmar per månad. För ytterligare hemtjänstinsatser därutöver utgår inte avgift. För korttidsplats/korttidsboende betalas avgift per dygn och för särskilt boende betalas full avgift per påbörjad månad då omfattningen av insatsen uppgår till mer än 6 timmar redan under ett dygn. För trygghetslarm i ordinärt boende betalas en särskild avgift per påbörjad månad. Från och med 2013 tas en månadsavgift ut för inskrivna i hemsjukvården. Enligt gällande taxa ska avgiften motsvara tre hembesök för hälso- och sjukvårdsinsatser av socialförvaltningens hemsjukvård. En persons sammanlagda avgifter för en kalendermånad är begränsade enligt 8 kap 5 1. Socialtjänstlagen (SoL) den så kallade maxtaxan som avser hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård. Avgifterna för ovan redovisade insatser får uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 x prisbasbeloppet. Med nuvarande regelverk är det för år kr per månad beräknat på prisbasbeloppet för 2017 på kr. Den enskildes betalningsförmåga (8 kap 2-9 SoL) ligger till grund för den avgift som beslutas för varje enskild individ. Avgiftsbeslut kan överklagas (16 kap 3 SoL). Högkostnadsskyddet höjdes 1 juli 2016 från en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Från kronor till kronor. Avgifter 2017 Hemtjänst Timavgiften för hemtjänstinsatser föreslås vara oförändrad 300 kronor per timme, vilket innebär att den högsta månadsavgiften uppnås efter drygt 6 timmar per månad. Trygghetslarm Avgift för trygghetslarm föreslås vara oförändrad med 350 kronor per påbörjad månad. Hemsjukvård Hemsjukvårdsavgift för inskrivna i hemsjukvården motsvarar tre besök inom hälsooch sjukvårdsförvaltningens verksamheter, där avgiften är 200 kronor per vilket blir 600 kronor per månad. Enligt uppgift från hälso- och sjukvården är det inte aktuellt med någon förändring Avgift för enstaka hembesök tas inte ut enligt tidigare beslut. Maxtaxa Ovan redovisade avgifter begränsas av Socialtjänstlagens maxtaxa och den sammanlagda summan av avgifter för en månad får uppgå till högst kronor. Måltidsavgift Måltidsavgift ingår inte i Socialtjänstlagens maxtaxa. Måltidsavgiften på särskilt boende med heldygnsomsorg förslås vara oförändrad med kronor per månad. Måltidsavgift i samband med korttidsplats/korttidsboende och vid deltagande i dagverksamhet för personer med demens föreslås oförändrad med 120 kronor per dag respektive 60 kronor per dag (4)

55 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/385 Matdistribution till personer i ordinärt boende och till de personer som fortfarande har särskilt boende utan heldygnsomsorg förslås vara oförändrade med kronor per månad, vilket avser daglig lunch. Avgifter betalas för måltider i särskilt boende, korttidsplats, dagverksamhet och för matdistribution. I bilaga 1 redovisas avgifterna för Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS registrator Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänst Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Marit Lindgren, avdelningschef särskilt boende Thomas Zielinski, informatör 52 3 (4)

56 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/385 Bilaga 1 avgifter 2017 Hemtjänst och hemsjukvårdsavgifter (kronor) Maxtaxa, per månad (höjd juli 2016 från kronor) Hemtjänstavgift, per timme Trygghetslarm, avgift per påbörjad månad Hemsjukvård - inskriven, avgift per påbörjad månad Hemsjukvård - enstaka hembesök 0 0 Måltidsavgifter (kronor) Särskilt boende med heldygnsomsorg, per månad Särskilt boende utan heldygnsomsorg, per månad Korttidsplats, per dygn Dagverksamhet för personer med demens, per portion Matdistribution, per månad (4)

57 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2015/269 5 oktober 2016 Socialnämnden Handlingsplan med åtgärder för att klara uppdrag inom budget 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner handlingsplanen. Socialnämnden lämnar handlingsplanen som sitt svar till regionfullmäktige. Sammanfattning Socialnämnden har fått i uppdrag av regionfullmäktige att redovisa en handlingsplan med åtgärder för att kortsiktigt och långsiktigt klara uppdrag inom budget, RF Obalansen i socialförvaltningens ekonomi är inte av tillfällig karaktär utan den är långsiktig, dessutom ökar den i takt med att behoven växer. Socialnämnden kommer inte att klara uppdraget inom tilldelad budget Dock finns något bättre förutsättningar 2017 med anledning av de åtgärder som vidtas, bland annat minskade kostnader för personlig assistans genom att verksamheten utförs i privat regi. För LSS-insatser som helhet finns dock inte ekonomiska förutsättningar för att klara verksamheten inom budget. In- och utströmning av ensamkommande flyktingbarn samt sänkt ersättning från Migrationsverket är faktorer som påverkar förvaltningen. Utifrån aktuell information kan sänkning av ersättningen innebära att nettokostnaderna ökar med 20 till 30 mnkr. Det finns inte ekonomiska förutsättningar för barn- och ungdomsvården även om det här pågår flera åtgärder i syfte att sänka kostnaderna. Äldreomsorgen har däremot en ekonomi i balans. Socialförvaltningen står dessutom inför stora utmaningar inom personalområdet med höga sjuktal och svårigheter att rekrytera kompetent personal. I handlingsplanen beskrivs först de ekonomiska förutsättningarna och sedan de åtgärder som vidtas för att minska utbud och kostnader. Ekonomiska förutsättningar Behovet av stöd från socialtjänsten ökar vilket har skapat en ansträngd ekonomisk situation. Antalet anmälningar om barn och unga som far illa blir allt fler. Den psykiska ohälsan ökar. Antalet äldre ökar och allt fler är multisjuka. 1 (12) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 54 Org nr Webbplats

58 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Samtidigt har Socialtjänstlagen utvecklats från en ramlag till ökad detaljstyrning. Det gäller inte minst inom individ- och familjeomsorgens verksamheter där kraven ökat. Nya metoder och verktyg för att höja kvaliteten införs nationellt och detta leder till ökade kostnader. Det är också ökade krav från Socialstyrelsen på bland annat hygien och arbetskläder. Inom LSS-verksamheten har Försäkringskassans skärpta regler vältrat över kostnader på kommunerna vilket lett till ökade kostnader. Socialförvaltningen har haft en obalans mot tilldelad budget sedan ett flertal år. De ekonomiska förutsättningarna skiljer mycket mellan olika verksamheter. Sett till nationella kostnadsjämförelser har socialförvaltningen låga kostnader för LSSinsatser, kostnader i nivå med riket för äldreomsorgen och höga kostnader för individ- och familjeomsorgen. Dock sjunker kostnaderna för beroendevården som tidigare varit höga. Se vidare avsnitt om kostnadsjämförelser. En orsak till förvaltningens underskott är ökat antal brukare. De demografiska förändringarna för äldreomsorgen speglas i en resursfördelningsmodell som dock inte tar hänsyn till förändrade ambitionsnivåer och utvecklingen av äldres hälsa. För LSS-verksamheten och barn- och ungdomsvården har inga medel tillskjutits trots ökat antal brukare och ökade kostnader. I SKL:s ekonomirapport från oktober 2015 anger tillfrågade kommunala ekonomichefer oro över den stora kostnadsökningen av barn- och ungdomsvården. En annan orsak till underskotten är löneökningar som överstiger den kompensation nämnderna tilldelats i budget. Stor del av förvaltningens personal tillhör Kommunals avtalsområde och här är det relativt stora löneökningar ett flertal år, i viss mån har effektiviseringar skett inåt men det går inte att balansera i längden. Förvaltningen har haft ett ansträngt ekonomisk läge med ett sammanlagt underskott på 98 mnkr de senaste fem åren. Enligt prognosen i delårsrapport 2 prognostiseras ett underskott mot budget 2016 med totalt 44 mnkr varav 11 mnkr avser ensamkommande flyktingbarn (2015 underskott totalt 45 mnkr). Nettokostnaderna har beräknas öka med 2,5 procent (exklusive ensamkommande barn) vilket är lägre än ökningen 2015 som var 3,0 procent. Vad gäller intäkter är de ytterst begränsade och till största delen avgifter som är reglerade genom maxtaxor. Det finns två stora kostnadsslag, personalkostnader och kostnader för köp av verksamhet och vid jämförelser måste man alltid se på båda kostnaderna i ett sammanhang. Kostnaderna för hyrpersonal har hittills varit relativt låg men med svårigheter att rekrytera socionomer och sjuksköterskor kan dessa kostnader stiga framöver. För att minska kostnaderna arbetar förvaltningen med att minska utbudet och i vissa fall ta bort verksamhet. Bland annat har personligt ombud tagits bort, engagemanget i öppna förskolan avslutats och öppenvården inom beroendevården minskats. Arbetet med att minska kostnaderna och effektivisera pågår ständigt på alla nivåer i förvaltningen. I och med att stora delar av förvaltningen styrs med ekonomiska ersättningsmodeller finns en tydlig ekonomisk styrning. Ersättningsmodeller är en förutsättning då cirka 25 procent av äldreomsorgen drivs i privat regi och vissa delar bedrivs enligt lagen om valfrihet, LOV. Arbetet med att utveckla modellen sker kontinuerligt och även införa den där så är möjligt, till exempel inom vissa delar av individ- och familjeomsorgen. Regeringen satsar välfärdsmiljarder till att bland annat stärka bemanningen i äldreomsorgen genom stimulansmedel med 13 mnkr per år som går direkt till 55 2 (12)

59 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 socialförvaltningen, efter ansökan. I det generella statsbidraget, som stärkts med 35 mnkr för den kommunala delen, finns också medel för att ge socialtjänsten bättre förutsättningar genom att till exempel kunna anställa fler socialsekreterare. Ett stort problem för socialförvaltningen är kompetensförsörjningen framåt varför det är viktigt att förvaltningen får ta del av medlen. Verksamheternas ekonomi Individ- och familjeomsorgen Inom individ- och familjeomsorgen finns sedan flera år ett stort underskott mot budget framför allt för barn- och ungdomsvården. Kostnaderna för placering av barn och unga har ökat med 40 procent de senaste fem åren samtidigt som antalet brukare ökat. Då inga medel tillförts har det varit ett underskott mot budget i flera år. Gotland har en relativt hög andel personer med psykisk ohälsa vilket påverkar socialtjänsten. Antalet orosanmälningar för barn och unga som far illa har ökat stadigt. Fler barn har bevittnat våld och fler barn har blivit utsatta för misshandel. Till följd av detta ökar behovet av både öppen och sluten vård samt placeringar i familjehem. Barnutredningar blir alltmer komplexa. Bland orsakerna till en anmälan syns en tydlig ökning av ärenden där missbrukande föräldrar är part. Ett växande antal ärenden gäller vårdnadsfrågor, föräldrar som väljer att inte gå till familjerätten och inte heller klarar att samarbeta kring sina barn. Många unga föräldrar kommer till socialtjänsten med neuropsykiatrisk problematik vilket skapar speciella behov för deras barn. När det så blir nödvändigt med boende utanför det egna hemmet är det socialtjänstens insatser som blir aktuella. I brist på egna familjehem används dyra konsulentstödda familjehem. För att stärka familjehemsorganisationen och rekrytera fler egna familjehem samt förbättra kvalitet och minska kostnader satsas 5 mnkr För att minska underskottet pågår flera aktiviteter bland annat öppenvårdinsatser så som familjefokus, MiniMaria och Socialpsykiatriskt team. Beroendevård Antalet placeringar av vuxna missbrukare har ökat under En orsak kan vara att alkohol- och drogrådgivningen (ADR) delvis varit stängd under första halvåret. Detta har medfört externa placeringar istället för behandling i egen regi. I och med den stora inströmningen av ensamkommande flyktingbarn gjorde förvaltningen en omprioritering där personalen från ADR istället arbetat med handläggning av ensamkommande flyktingbarn. Försörjningsstöd Kostnaderna för försörjningsstöd är det lägsta på många år. De främsta anledningarna till detta är en fortsatt god arbetsmarknad på ön, minskade barnkullar som kommer upp i ålder att kunna söka försörjningsstöd, samt personal som jobbar med förändringsarbete. Om fler kommer att omfattas av etableringsreformen för flyktingar kommer arbetsbelastningen och försörjningsstödet att öka framöver. Ensamkommande barn Socialtjänsten har fått ett större åtagande i samband med ökat flyktingmottagande. Antalet asylsökande ensamkommande barn ökade kraftigt under hösten 2015 vilket 56 3 (12)

60 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 påverkade i stort sett hela förvaltningen. Det är stor osäkerhet kring in- och utflödet av barn framåt. Nu har inströmningen av ensamkommande flyktingbarn minskat och hittills i år har det endast kommit 16 barn, totalt finns det nu 183 barn. 169 barn är placerade av socialförvaltningen och 14 barn bor med närstående på asylboende. De barn som är placerade bor till största del på egna HVB, Haima. För denna verksamhet beräknas ett underskott på cirka 1 mnkr. Flyktingmottagningen kräver mer resurser, framför allt inom barn- och ungdomsvården. Nettokostnaden för handläggning och placering av barn, utöver ersättning från Migrationsverket, prognostiseras till 8 till 10 mnkr. Migrationsverket kommer att sänka ersättningarna för ensamkommande flyktingbarn betydligt från och med 1 juli 2017 varför verksamheten måste ställa om efter nya förutsättningar annars riskeras stora underskott. Utifrån aktuell information kan sänkning av ersättningen innebära att nettokostnaderna ökar med 20 till 30 mnkr. LSS-verksamheten Försäkringskassan har de senaste åren skärpt sin bedömning och på så sätt vältrat över ansvar och kostnader till kommunerna. Detta är en verksamhet med två huvudmän vilket gör den mycket svårt att hantera. Inom LSS-verksamheten där volymerna sakta ökar har inga budgetmedel tillförts vilket gett ett underskott mot budget med totalt 43 mnkr För 2016 prognostiseras ett underskott på 18 mnkr. Antalet personer inom daglig verksamhet har ökat markant under de senaste åren. Här är ett område där samarbete krävs med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att få ut brukare på reguljär arbetsmarknad med lönebidragsstöd. Kostnaderna för personlig assistans fortsätter att öka och det beror framför allt på att fler personer söker och beviljas personlig assistans enligt LSS. En del av dessa personer har tidigare haft omfattande hemtjänstbeslut och kostnaden har därmed flyttats. Från och med 2017 kommer all personlig assistans att läggas ut på privat utförare varför underskottet bedöms minska. Antalet personer i bostad med särskild service enligt LSS blir allt äldre och vårdkrävande och kostnaderna i framför allt gruppbostäderna blir därmed större. Budgeten för denna insats behöver anpassas utifrån demografi. Antalet personer med boendestöd samt antalet beviljade timmar har ökat markant under året. Äldreomsorgen Inom äldreomsorgen är ekonomin i balans och här finns en resursfördelningsmodell sedan 2014 för att möta ökade behov då antalet äldre medborgare ökar stadigt. Det är en platt modell som tar liten hänsyn till kvalitetsnivå och allt mer komplexa vårdbehov. Modellen tar hänsyn till behov inom hemtjänst, särskilt boende, korttidsenhet och hemsjukvård. Enligt antagen bostadsförsörjningsplan för äldre måste det skapas nya platser på särskilt boende i takt med att antalet äldre ökar. Behov av tillgängliga bostäder för äldre ger längre självständighet i eget boende, dock saknas dessa alternativ idag. Enligt den inventeringen av psykisk hälsa på Gotland finns det fler personer med demenssjukdom än genomsnittligt i riket (12)

61 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 E-tjänster är ett utvecklingsområde för socialtjänsten som underlättar för brukare och ökar tillgängligheten. Ett exempel är digital nattillsyn som har testats inom hemtjänsten med goda resultat. Kostnadsjämförelser 2015 Kostnadsjämförelser För att veta om resurserna nyttjas på ett effektivt sätt sker jämförelser med andra kommuner och över tid. Kostnadsutvecklingen utgår ifrån verksamhetsbegrepp och den statistik som finns i Sverige Kommuner och Landstings statistikdatabas Kolada (kommun och landstingsdatabasen). Äldreomsorgen Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Gotland Liknande kommuner äldreomsorg, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Kostnaderna för äldreomsorg, sett som kronor per invånare, visar att kostnaderna är i nivå med liknande kommuner och lägre än riksgenomsnittet Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Gotland Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Gotland Liknande kommuner äldreomsorg, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Liknande kommuner äldreomsorg, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Kostnaderna per brukare inom särskilt boende ligger något högre. Kostnaderna per brukare inom hemtjänst är högre än liknande kommuner men lägre än riksgenomsnittet. Kostnaderna per hemtjänsttimme är däremot lägre samtidigt som antalet timmar per brukare är högt. Kvarboendeprincipen gäller i Region Gotland, brukarna har där med möjlighet att bo kvar hemma trots omfattande behov av stöd och hjälp vilket innebär att flera väljer den möjligheten (12)

62 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 LSS Nettokostnad för insatser enl LSS kr/inv Gotland Liknande kommuner LSS, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Nettokostnaden för insatser enligt LSS är låga, både vad gäller kronor per invånare och kostnad per brukare. En orsak till detta är att satsning skett på servicebostäder istället för gruppbostäder samt att delar av den personliga assistansen sedan 2010 drivs i privat regi. Volymen för daglig verksamhet ökar varje år vilket hittills gjort att kostnaderna per brukare inte förändrats, då den totala kostnaden slås ut på fler brukare. Kostnad boende enligt LSS kr/brukare Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Gotland Liknande kommuner LSS, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Gotland Liknande kommuner LSS, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Det finns ett utjämningssystem för LSS-kostnader som grundas på kostnadsläget för samtliga kommuner. I och med att socialförvaltningen driver LSS-verksamheten till relativt låga kostnaderna får regionen betala till systemet. Då personlig assistans läggs ut till privat utförare 2017 kommer kostnaderna för LSS bli ännu lägre, vilket gör att regionen kommer att få betala ännu mer till utjämningssystemet (givet att inte de andra kommunerna sänker sin kostnader lika mycket). För varje 100 kronor kostnaderna sänks, får regionen betala 70 kronor till utjämningssystemet, enligt Sverige Kommuner och Landsting (SKL). Systemet gynnar i nuläget inte de kommuner som har låga kostnader och ger inte heller incitament till att sänka kostnaderna. Utifrån kostnadsjämförelserna framgår tydligt att kostnaderna för LSS-insatser är låga på Gotland och trots att volym och kostnadsläget har ökat under flera år har inga budgetmedel tillförts. Socialnämnden äskade i juni medel hos regionfullmäktige med 15,8 mnkr för att täcka ökade kostnader för LSS-insatser, underskottet bedöms nu ha ökat till 18,7 mnkr (12)

63 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Individ- och familjeomsorgen Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Gotland Liknande kommuner IFO, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Gotland har höga kostnader för individ- och familjeomsorgen, framför allt vad gäller barn- och ungdomsvården som är mer än 40 procent dyrare än både jämförbara kommuner och riket, sett som kronor per invånare. Kostnaden för missbrukarvården har sjunkit och är nu i nivå med andra kommuner Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Gotland Liknande kommuner IFO, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna, kr/inv Gotland Liknande kommuner IFO, Gotland, 2015 Alla kommuner, ovägt medel Som helhet har förvaltningen låga kostnader för äldreomsorg och LSS-insatser, dock är individ- och familjeomsorgens kostnader mycket högre än liknande kommuner och riksgenomsnitt. För att sänka kostnadsläget pågår ett antal åtgärder bland annat förstärka familjehemsorganisationen och öppna ett eget utredningshem för föräldrar och barn. En översyn av missbrukarvården har skett vilket lett till minskat utbud av öppenvårdens alkohol- och drogrådgivning. Åtgärder för att minska kostnaderna Med utgångspunkt från 2013 redovisas nedan åtgärder som vidtagits för att minska utbud och kostnader med även effektiviseringar av verksamhet. En styrka är den ekonomistyrning som sker genom ersättningsmodellerna inom hemtjänst dag, särskilt boende, LSS-insatser bostad med särskild service och daglig verksamhet. Modellen har fokus på brukare och kvalitet. Med utgångspunkt från 2013 redovisas nedan politiska beslut om effektiviseringar och minskning av utbud. Samtidigt sker hela tiden ett arbete inåt kring att se över riktlinjer, arbetsmetoder och organisation. Brukarna uppmanas att överklaga beslut vilket ger rättsäkerhet för brukarna rörande rätt till insats och nivå. Beslut i SON december 2013 Omsorgsplatser för vuxna missbrukare Fler platser (6 nya platser i gamla tillnyktringsenheten, TNE) i egen regi ger minskat antal köpta platser. Förvaltningen får dessutom hyresintäkter. Socialnämnden har dessutom beslutat att tre sviktplatser inrättas vid Birkagatan 1 och målet är att brukarna ska kunna bryta sitt missbruk snabbt och på det sättet ska kostsamma placeringar på omvårdnadshem minimeras. Klart. Belopp tkr (12)

64 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Beslut i SON februari 2016 Generell besparing 1 procent Besparingen motsvarande tkr lades på äldreomsorgen som utgör den största delen av socialförvaltningens budget. Dock har samtliga verksamheter bidragit och inom förvaltningen gäller även fortsatt stor återhållsamhet. Belopp tkr. Sammanslagning dagverksamheten för dementa på Syrengården (Roma) och Violen (Visby) Dagverksamheterna i Roma och Visby har slagits samman och flyttat till en större ändamålsenlig lokal på Gråbo i Visby. Detta ger möjlighet till individanpassade aktiviteter utifrån olika behov för personer i olika skeden av sin demenssjukdom. Därmed kan man minska personalen från fyra till tre. Full effekt Belopp 450 tkr Dra tillbaka vårt engagemang i öppna förskolan Myllan (Visby) och Gurkfröet (Hemse) Öppen förskola är inte socialtjänstens uppdrag. Det ursprungliga syftet för vår närvaro i dessa båda verksamheter var att socialförvaltningens personal skulle utgöra en ingång till socialtjänsten för föräldrar med särskilda behov. Idag finns familjefokus som erbjuder en rad olika former för stöd till föräldrar och barn, både i grupp och individuellt och helt utan biståndsbeslut och journalföring. Ekonomisk effekt först Belopp tkr (Myllan 900 tkr, Gurkfröet 350 tkr). Avskaffa tjänsten Personligt ombud för personer med funktionsnedsättning Tjänsten på 0,75 har avvecklats under För denna målgrupp så är inriktningen bland annat samordnad individuell plan (SIP), boendestöd och träffpunkter. Personligt ombud är en insats som är helt fristående olika myndigheter och nämnder. En kommun har inte skyldighet att erbjuda stöd av personligt ombud. Ombuden arbetar på uppdrag av klienten. Vid årsskiftet 2014/2015 var 24 klienter aktuella för personligt ombud, och antalet klienter är lågt i förhållande till kostnaderna och andra verksamheter. Tjänsten bedrivs med ett årligt underskott. Dessutom är brukarorganisationerna (exempelvis NSPH och Attention) positiva till förslaget att avskaffa tjänsten. Belopp minst 130 tkr och troligen en större kostnadsminskning då även administrativa kostnader minskas. Avskaffat fönsterputsning ur insatsen städning inom hemtjänsten Insatsen är inte något som måste finnas med i utbudet, hemtjänsten köpte in insatsen från externt företag. Belopp cirka 180 tkr Köket/matsalen på Åkermanska har avvecklats Köket och matsalen på Åkermanska avvecklades vid årsskiftet och hyresavtalet för lokalerna går ut i september vilket ger en delårseffekt. Belopp cirka 800 tkr. Minskad dubbelbemanning hemtjänst natt Ett arbete har pågått en tid inom hemtjänst natt att försöka undvika dubbelbemanning, och det har redan inneburit en kostnadsminskning på 3 till 4 mnkr årligen. Effektiviseringen är ett kontinuerligt arbete men som knappast kommer innebära mer kostnadsminskningar i Visby. Arbetsledarberedskapen Arbetsledarberedskapen integrerades i ordinarie verksamhet från och med september Belopp cirka 375 tkr. Ungdomsgruppen En omstrukturering av ungdomsgruppen har skett i syfte att ändra arbetssätt. I samband med detta avvecklades en lokal. Belopp 350 tkr (12)

65 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Förändring dagcentraler för äldre Socialnämnden beslutade om en ny gemensam organisation för det förebyggande arbetet i nära samverkan med frivilligorganisationerna. Syftet är att skapa nya former och innehåll med fokus på brukarnas behov. Avveckling av verksamheten vid dagcentraler har skett och den nya förebyggande och hälsofrämjande enheten påbörjade sitt arbete 1 januari Enheten har ett tydligare uppdrag utifrån senaste forskning i syfte att anhöriga och äldre ska få kunskap kring friskfaktorer för att må bra långt upp i åldrarna. Detta är ett förebyggande arbete som i slutändan ger socioekonomiska vinster. En ökad samverkan med idéburna organisationer skapar även samverkansvinster vad gäller att erbjuda olika hälsofrämjande insatser. Anslaget på 1,9 mkr minskades med 0,5 mkr 2014 och ytterligare 0,5 mkr 2015 och personalen har reducerats med 1,7 årsarbetare. Belopp tkr Beslut i SON september 2016 Beroendevården Minskning med två anställda alkohol- och drogrådgivningen samt två anställda boendesocialagruppen. Belopp cirka tkr. Översyn av ekonomiskt stöd avseende sociala företag Sofisam, det vill säga Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, beskriver att arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i de egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Socialnämndens har tagit beslut att gå vidare med att ge socialförvaltningen i uppdrag att ingå övergångsavtal med Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna i de fall där det bedöms möjligt. Slutdatum för övergångsavtalen ska vara senast december 2018 gällande övertagande av lönekostnader och hyreskostnader. Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag i samarbete med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) att omgående se över och förändra Offentligt skyddade anställningar (OSA-anställningarna) på företaget Återanvändarna. Ärendet behandlar de fyra sociala företag där socialförvaltningen har ett avgörande ekonomisk engagemang. Dessa är Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna. Kostnader som socialförvaltningen täcker i de sociala företagen gäller lönekostnader för handledare samt hyreskostnader som uppgår till 4,3 mkr. Belopp 2019 cirka 4,3 mnkr, mindre effekt Åtgärder som pågår Förstärkt familjehemsorganisation - tillskott tkr i budget 2017 En organisation som innefattar snabba och effektiva rekryteringar och utredningar samt erbjuder familjehemmen en relevant och tillräcklig stödfunktion skulle innebära avsevärda kostnadsminskningar på sikt. I brist på egna familjehem tvingas placera barnen i de konsultstödda familjehemmen till bitvis mycket höga ersättningar. Kunde vi få dessa familjehem inom ramen för vår egen organisation leder det till ökad 62 9 (12)

66 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 kvalitet och minskade kostnader. Idag är 86 barn placerade i familjehem och 44 barn i konsulentstödda familjehem. Belopp: Skillnaden mellan årskostnaden på en plats i eget familjehem jämfört med ett konsultstött familjehem, är tkr/barn. Nyckelgömmor har installerats inom hemtjänst och hemsjukvård Inom hemtjänst och hemsjukvård har nyckelgömmor installerats vilket leder till snabbare hjälp vid larm, ökad rättsäkerhet vid nyckelhantering, bättre arbetsmiljö, minskad bilkörning, minskad tid för transporter samt har en positiv effekt på miljön. Installationen omfattar brukare och genomfördes under våren. Uppföljning kommer att ske under Upphandling av all personlig assistans All personlig assistans har upphandlats och kommer från och med februari 2017 att övergå till privat regi. Belopp cirka 6 mnkr. MiniMaria MiniMaria är ett samarbete med hälso- och sjukvården för missbruksvård av ungdomar upp till 24 år och verksamheten startades Verksamheten bedöms vara ett väl fungerande tillskott i missbrukarvårdskedjan och har lyckats undvika placering av ett antal barn och ungdomar. Varje placering vi lyckas undvika sparar både pengar (3-5 tkr/dygn/person) och personligt lidande. En allmän reflektion är att MiniMaria visserligen sparar pengar eftersom den tänkta målgruppen nu kan erbjudas vård i regionens regi. Men när arbetet påbörjades har en hittills oupptäckt grupp identifierats som kräver mer vård än den MiniMaria kan erbjuda. Därav ett antal kostsamma placeringar av yngre personer. Målgruppen för verksamheten är direkt kopplad till drogsituationen i samhället. Om förvaltningen lägger ner verksamheten kan kostnaderna för samhället bli stora. Påverka inte bara socialförvaltningen utan även hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Socialpsykiatriskt team Socialpsykiatriskt team är ett projekt som pågår tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att förebygga placeringar av barn. Det finansieras av statliga stimulansmedel till och med Om förvaltningen lägger ner verksamheten kan kostnaderna för samhället bli stora. Påverka inte bara socialförvaltningen utan även hälso- och sjukvårdsförvaltningen och framför allt barnpsykiatri. SkolFam SkolFam inrättats i syfte att stärka familjehemsplacerade barn i deras skolarbete. Bryta social segregation, rusta familjehemsplacerade barn för att klara utbildning och arbetsliv. Detta är en långsiktig satsning. Inrätta enhet för utredning av familjer med små barn I januari 2017 startas en enhet för utredning av familjer med små barn, för att undvika att skicka dessa på dyra utredningshem på fastlandet. Syftet med utredningarna är att förhindra att placera barn genom att arbeta intensivt i början av utredningen. Kostnaden för externa placeringar 2016 är prognostiserad till 10 mnkr (5 mnkr 2015). Tidig rehabilitering i hemmet Tidig rehabilitering i hemmet har bedrivits som ett lyckosamt projekt. Inriktningen nu är att implementera arbetssätt i ordinarie verksamhet. Dock finns små resurser till att permanenta utökad bemanning av arbetsterapeuter och fysioterapeuter i äldreomsorgen, se tidigare underlag till nämnd och regionstyrelse (12)

67 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Åtgärder som ska utredas vidare Digital nattillsyn Digital nattillsyn innebär att brukare som har behov av tillsynsbesök på natten får det helt eller delvis via kamera istället för via fysiska besök. Det är en lösning som ska utgå från brukarens behov. Ökad livskvalitet, ökad integritet och ökad flexibilitet är ledord. Utreds för närvarande. Översyn av regionens måltidsservice Idag är genomsnittspriset 134 kronor per dygn för en person på ett särskilt boende. Om kostnaderna minskas till 75 kronor per dygn och person sänks kostnaden med 9 mnkr för särskilda boenden. Regionens måltidskostnader bör utredas vidare. Leasingbilarna Gör det möjligt att hyra ut regionens leasingbilar till medarbetare sommartid - en bilpool som ger ökade intäkter och effektivare utnyttjande av resurser. Upphandla mer verksamhet Förvaltningen har i uppdrag att ta fram vilka verksamhet som skulle kunna upphandlas och drivas i privat regi. Utveckla samordning mellan förvaltningar Samordning mellan förvaltningar som rör barn och unga, så som Barnsam, bör utvecklas i syfte att höja kvaliteten för brukarna och minska kostnaderna. Ytterligare förslag från socialförvaltningen i september som nämnden inte går vidare med Sommarjobb Minska antalet sommarjobb från 225 till 50 motsvarande 2,1 mnkr (nuvarande budget är 3,1 mnkr). Detta innebär att en grupp ungdomar som är år kan få det svårare att få sysselsättning på sommaren och arbetslivserfarenhet. Av årets 225 sommarjobbare har 224 särskilda sociala skäl eller funktionsnedsättningar. Av 550 sökanden 2016 har över 400 särskilda skäl eller en funktionsnedsättning. Se över möjligheten att tillsammans med arbetsförmedlingen hitta andra vägar kring sommarjobb. Det är dessutom tveksamt om kommuner ska arbeta med denna typ av verksamhet, enligt SKL Pacta Arbetsgivarnytt Utlåning och uthyrning av ferieanställda skolungdomar. Belopp cirka 2,1 mnkr Utökning av delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad Det är svårt att få ihop behoven av insatser hos våra brukare då behovet av personal är som störst morgon, kväll och helg. För att kunna täcka behovet behövs antingen fler delade turer vid heltidsanställningar alternativt lägre sysselsättningsgrad. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS- Registrator Anna-Lena Gutedal, ekonomichef socialförvaltningen (12)

68 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/ (12)

69 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2016/437 6 oktober 2016 Socialnämnden Förtydligande av de ekonomiska förutsättningarna för tidiga rehabiliteringsinsatser i hemmet och möjligheten att genomföra det inom befintlig ram Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förtydligandet. Socialnämnden lämnar förtydligandet som sitt svar till regionstyrelsen. Sammanfattning Regionstyrelsen såg mycket positivt på resultatet av försök med tidiga och intensiva rehabiliteringsinsatser i hemmet och gav socialnämnden i uppdrag att återuppta satsningen på arbetssättet inom befintlig resurstilldelning och förtydliga redovisningen av de ekonomiska förutsättningarna. Socialnämnden gav hemsjukvården i uppdrag att sprida metoden tidig rehabilitering i hemmet till alla berörda brukare på Gotland. I de förutsättningar som togs fram för en genomgripande satsning krävdes 24 mnkr i tillskott till socialnämnden. Detta äskande avslogs av regionfullmäktige och uppdraget är att istället genomföra satsningen inom befintlig budgetram. I dagsläget bedrivs arbetsmetoderna från tidig rehabilitering i hemmet med hjälp av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen, Omfattningen är betydligt mindre än i äskandet. Arbetet ska ske på liknande sätt inom särskilt boende och korttidsenheten långsiktigt. Ett bra exempel på andra effekter av stimulansmedlen är korttidsenheten där man har märkt goda resultat utifrån satsningen på rehabiliteringspersonal. Flera brukare har kunnat gå hem efter sin vistelse på korttids där de fått rehabilitering. Idag finns det 15 ordinarie tjänster, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, samt 8 tjänster finansierade med stimulansmedel. Inom varje tjänst är bedömningen att cirka 5 procent kan gå till tidig rehabilitering i hemmet. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter är svårrekryterade grupper och i dagsläget finns det vakanser. Detta ger begränsningar i det fortsatta arbetet med tidiga och rehabiliterande insatser, både i ordinärt och särskilt boende samt på korttidsenheten. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 66 Org nr Webbplats

70 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/437 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården och hemtjänst natt Marianne Godin Luthmann, avdelningschef kvalité och utvecklingsavdelningen RS-registrator 67 2 (2)

71 Socialförvaltningen Ia Lönngren Tjänsteskrivelse SON 2016/ september 2016 Socialnämnden Barns brukarmedverkan Stärka barn och ungas delaktighet och inflytande Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens information om införandet av modeller och metoder för att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i socialtjänsten. Socialnämnden beslutar att förvaltningen årligen ska rapportera hur arbetet med att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i socialtjänsten fortskrider. Sammanfattning Socialförvaltningens individ- och familjeomsorgen arbetar med två olika modeller för att stärka barn delaktighet och inflytande Västernorrlandsmodellen och Scott Millers skattningsskalor. Tillämpningen av de olika modellerna ska ge stöd för en ökad medvetenhet om barns delaktighet och bidra till konkreta förändringar i organisationen. Tillämpningen ska göra barns röster synliga för socialnämndens politiker genom årlig rapportering av arbetet. Ärendebeskrivning Barnkonventionen och barnperspektivet i svensk lagstiftning Barns rätt till information och att framföra sina åsikter regleras i barnkonventionen artikel 12. Bestämmelserna i socialtjänstlagen 11 kap. 10 och 36 första sytycket LVU anger bla att när en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Barn och ungas rätt till information är en viktig förutsättning för att de ska kunna komma till tals och bli delaktiga. En grundläggande förutsättning för att barn ska kunna söka hjälp är att socialtjänsten är känd och lättillgänglig men också att barnet känner till vad som görs, vad barnet kan få hjälp med och hur barnet kommer i kontakt med de som arbetar där. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 68 Org nr Webbplats

72 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/325 De aktiviteter och arbetssätt som förvaltningen infört ger socialtjänsten metoder för hur vi kan lära av barn och hur vi kan följa upp hur barnet upplevt samtalet. Genom att systematiskt fråga barn om deras uppfattningar och upplevelser får socialtjänsten en feedback ur barnets perspektiv. Förvaltningens ambition är att stärka barns delaktighet och inflytande och att årligen återkoppla till socialnämnden hur arbetet fortskrider. I mars 2014 deltog samtliga chefer och arbetsledare inom individ- och familjeomsorgen på Allmänna barnhusets nationella konferens Synliggöra barns perspektiv inom den sociala barn och ungdomsvården. Efter konferensen beslutade ansvariga chefer att införa två modeller i syfte att öka barn och ungas delaktighet: Västernorrlandsmodellen inom barn och familjeenheten Standardiserade enkätformulär i form av Scott Millers skattningsskalor Outcoming Rating Scale (ORS) och Session Rating Scale (SRS)inom familjestödsenheten. Brukarråd inom HVB-hem för barn och ungdomar. Arbetet inleddes med en föreläsningsinsats till ett 90-tal medarbetare. Därefter genomfördes två pilotstudier där Västernorrlandsmodellen och Scott Millers skattningsskalor prövades av ett begränsat antal medarbetare. Sedan 2015 har modellerna permanentats och nu är de en del av den ordinarie verksamheten. Inom familjestödsenheten används skattningsskalorna i arbetet med både barn och vuxna och i stort sett inom samtliga insatser. Införande av brukarråd har av olika skäl inte kunnat genomföras men kvarstår som en angelägen modell att införa. Västernorrlandsmodellen Modellen syftar till att ta del av barns kunskaper och utifrån det förbättra verksamheten. Modellen fokuserar på tre delområden: 1. Hur upplever barn kontakten med socialtjänsten och vilken kontakt efterfrågar de. 2. Vilken kunskap har barn om socialtjänstens arbete och vilken kunskap efterfrågar de. 3. Hur upplever barn deras möjlighet till delaktighet och på vilket sätt skulle de vilja vara delaktiga. Modellen bygger på fyra steg där respektive steg innebär (se figur nedan): 1. Alla socialsekreterare förbereder och genomför en intervju med ett barn i åldern 7-17 år per år, som har eller har haft kontakt med en kollega. Intervjun transkriberas sedan inför seminariet. 2. Alla socialsekreterare i arbetsgruppen deltar vid ett analysseminarium och delger erfarenheter av intervjuerna och analyserar det insamlade materialet. 3. En utsedd person sammanställer materialet från seminariet i en årsrapport med konkreta förslag på hur verksamheten ska utvecklas (4)

73 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/ Materialet överlämnas till avdelningschef som informerar socialnämnden om årsrapporten. Barnet ges möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med socialtjänsten Socialnämndens politiker tar del av årsrapport* Beslutade åtgärder till verksamhetsplan. 4. Rapportering till nämnd (SON) 1. Intervjuer med barn 3. Årsrapport 2. Seminarium i arbetslaget Analysseminarium av intervjuerna och socialsekreterarnas erfarenheter leder till förslag Barnens och socialsekreterarnas erfarenheter lyfts till generell nivå med förslag till förändringar *Årsrapport 2015 Årsrapport för 2015 har sammanställts och redovisas i bilaga 1. Scott Millers skattningsskalor ORS och SRS Inom familjestödsenheten har man successivt infört användningen av Scott Millers skattsningsskalor Outcoming Rating Scale (ORS) och Session Rating Scale (SRS). Skattningsskalorna används i stort sett inom samtliga insatser som ges till både barn och vuxna. Varje formulär innehåller fyra frågor och finns anpassade till olika åldersgrupper (vuxna, barn och små barn). Exempel på frågor till barn, bilaga 1. En utmaning är hur de riktigt små barnen ska göras delaktiga. ORS ifylls i början av mötet och mäter barnet upplevelse av mående och livssituation och hur det förändrats i förhållande till senast man träffade sin behandlare. SRS används i slutet av mötet och fokuserar på barnets upplevelse av samtalet. Svaren används som ett komplement till behandlingssamtalet och som underlag vid handläggares uppföljning av tex en beslutad familjebehandlingsinsats. Svaren sammanställs i ett system och det finns normvärden att jämföra det aktuella barnets svar med. Fram till 31 augusti 2016 har 97 familjer varit föremål för skattningen och sammanlagt har 223 möten genomförts. Statistik med resultatet kan ses på individnivå efter varje möte och aggregerat för samtliga familjer på enhetsnivå. Ett genomsnittligt resultat visar på ett medelresultat (4)

74 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/325 Bedömning När vi använder Västernorrlandsmodellen lyfts barns röster till en mer generell nivå och synliggör barn. Barns kunskap leder till konkreta förslag på utveckling av verksamheten. Socialnämndens politiker får del av barnens röster. När vi använder Scott Millers förhållandevis enkla utvärderingsverktyg ges barnet möjlighet att påverka och att vara delaktig i samtalet och i den insats som ges. Barnets syn på sin egen situation kan användas för att kvalitetssäkra socialtjänstens arbete. Resultatet kan användas som signalstöd för att uppmärksamma dåligt mående som kräver extra uppmärksamhet eller andra insatser. Resultatet kan också göra det lättare att upptäcka behandlingsinsatser som fortgår utan egentlig verkan och vidare stöd för att avsluta insatsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 Årsrapport 2015 Bilaga 2 Scott Millers skattningsverktyg Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve avdelningschef Gunvor Allqvie enhetschef barn och familjeenheten Kjell Gardarfve Tf enhetschef Familjestödsenheten Ia Lönngren verksamhetsutvecklare individ- och familjeomsorg 71 4 (4)

75 Återrapport Barns delaktighet och inflytande Region Gotland 2015 Datum: Verksamhet: Barn och familjeenheten Rapportansvarig: Ia Lönngren Datum för återgivning till socialnämnden: Barnens röster Socialarbetarnas röster Förslag till förändringar Ansvarig för förändringar Kontakt med socialtjänsten Kontakt med socialtjänsten Kontakt med socialtjänsten Kontakt med socialtjänsten Bra att socialsekreteraren frågar Bestämma möte och sitta och prata Komma till boendet och besöka mig Träffas oftare Höra av sig oftare Prata ansikte mot ansikte De borde veta hur gammal jag är Jag vet vad den (socialsekreteraren) heter Jag har bytt socialsekreterare tre gånger dom vet ju ingenting Jag vet inte hur de är och de vet inte hur jag är Det ska vara den det är för då känner jag den, det är pinsamt när det är någon annan Träffas flera gånger/bygga relation Viktigt med kontinuitet Fråga barnet/ungdomen hur de vill att vi tar kontakt. Fråga hur ofta de tycker att vi ska ha kontakt eller träffas. Om barnet inte vet hur de kan ta kontakt, ge förslag på hur de kan ta kontakt. Lämna kontaktuppgifter till barnet. Vara förberedd inför ett möte, läsa på så att man vet vad det är för ett barn man ska träffa (ålder tex), fånga upp tråden från förra mötet. Informera om när man ska sluta eller vid längre ledighet för en del barn tror att det beror på barnet när socialsekreterare slutar. Inköp av visitkort till samtliga socialsekreterare Informera kontinuerligt om vad en socialsekreterare och socialtjänsten gör och kan göra för barn/ungdomar Kontinuerligt prata om varför barnet/ungdomen har kontakt med socialsekreterare och socialtjänsten Alltid arbeta med sammanhangsmarkering för barn göra det begripligt så att de förstår vad det är som händer. Förklara varför man under perioder träffas oftare och ibland mer sällan tex mellan jourplacering och stadigvarande placering Informera barnet/ungdomen när man slutar sin tjänst eller går på längre ledighet Enhetschef Arbetsgruppen med stöd av arbetsledning 72

76 Barnens röster Socialarbetarnas röster Förslag till förändringar Ansvarig för förändringar Kunskap om socialtjänsten Kunskap om socialtjänsten Kunskap om socialtjänsten Kunskap om socialtjänsten Jag vill veta mer vad de gör Jag vet inte Jag vet -de jobbar med de som har det svårt -för att jag bodde i jourhem -de jobbar med ungdomar -de jobbar med de som har knark eller drogproblem -att barnen ska få ett bättre liv -när det saknas pengar, när familjer har det svårt och inte bara pengar Vi har pixboken för små barn så går en utredning till. Den är jättebra att använda för små barn, en sådan borde vi ha till större barn och även till ungdomar. Det skulle vara bra om det fanns filmer på nätet som berättar om socialtjänsten Undersöka möjligheten att ta fram någon form av material om socialtjänsten och som riktar sig till större barn och ungdomar. Bevaka det arbete som pågår på Socialstyrelsen och Kunskapsguiden med att ta fram information och filmer som riktar sig till barn och ungdomar. Ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Barn ombudsmannen. Enhetschef/ verksamhetsutveckl are Verksamhetsutveck lare En socialsekreterare ska vara: snäll, rolig, glad, lite seriös, prata lugnt och fint, ärlig, positiv och negativ när det behövs De ska vara lugna och för att de ska kunna prata ska det vara tyst Socialsekreteraren ska berätta och sen låta det sjuka in så att det inte blir som en chock. Jag begär inte så mycket det är de som begär av mig. Mer utbildning i hur man samtalar med barn. En uppföljning av BRIS utbildning Samtal med barn om svåra saker i livet. Undersöka möjligheten till fortsatt utbildning i hur man samtalar med barn. Introducera Allmänna barnhusets material: Att intervjua barn Enhetschef och verksamhetsutveckl are Enhetschef och verksamhetsutveckl are 73

77 Barnens röster Socialarbetarnas röster Förslag till förändringar Ansvarig för förändringar Delaktighet Delaktighet Delaktighet Delaktighet Se saker från olika håll. Lyssna inte enbart på de vuxna Att vuxna får bestämma lite och barnen lite halva till vuxna och andra halvan till barnen Bestämma tider när jag skulle träffa mamma och pappa Prata och bestämma tillsammans Man ska få bestämma när man är 15 men inte 13 Fråga vart man ska träffas Det kan vara variation i var man träffas. Fråga flera gånger, inte ge sig efter en gång. Förklara att vi vill veta vad barnet tycker i en aktuell fråga men att de inte alltid kan få bestämma. Anteckna vad barnet sagt och hur vi tagit hand om deras synpunkter i vilken fråga och vad har de kunnat få bestämma. Alltid fråga vart barnen vill att man ska ses (när det är möjligt) Vissa möten måste hållas i lokaler som är anpassade. Dokumentera hur vi arbetar för att göra barnet delaktigt i utredning och journal och hur vi hanterat deras synpunkter. Arbetsgruppen med stöd av arbetsledning Övrigt Bra om vi kunde dela ut två biobiljetter så att barnet kan ta med sig en kompis på bio Två biobiljetter delas ut till de barn som deltar i intervju istället för 1 Enhetschef 74